Svenska Missionskyrkans årsberättelse 2011

Transkript

1 en del av Gemensam Framtid Svenska Missionskyrkans Ârsberättelse 2011 Årsredovisning & koncernredovisning Svenska Missionskyrkans årsberättelse 2011 Årsredovisning & koncernredovisning

2 Svenska Missionskyrkans Ârsberättelse 2011 Fastställd av Kyrkostyrelsen Omslagsfoto: Sömmerskorna Honorine Mfoutou och Mirna Mbery vid sin syateljé i Kongo-Brazzaville. Omslagsfotograf: Peter Hoelstad Redaktör: Andreas Linderyd Grafisk formgivning: Gro Janarv Bildresearch: Marianne Feldt Tryck: Elanders Sverige 2012 Copyright Svenska Missionskyrkan

3 Innehåll Svenska Missionskyrkan Sid 6 11 Tf missionsföreståndare Olle Alkholm berättar om en kyrka i och för förändring. Mirakel och förkläden Sid Görel Byström Janarv, kommunikationschef, skriver om årets insamlingskampanjer. Världen som arena Sid Med ord och handling vill Missionskyrkan göra avtryck, var den än är. Läs om fotbollsfest i Kongo, ny skola i Indien, undervisning i Costa Ricas djungel och mycket annat i våra systerkyrkor. Ljust och fräscht Sid invigdes den första nybyggda kyrkan i Missionskyrkan på över tio år. Läs om framtidstro på Styrsö, i Hemavan och andra platser i Missionskyrkans distrikt och församlingar.

4 Andakt, drömmar och vänskap Sid Följ folkhögskolorna och akademin som ger utbildning för livet. Allt har sin tid Sid Sändarens chefredaktör Anders Mellbourn skriver om ett samfund där konflikterna aldrig överskuggat öppenheten. Bra att ha med sig när Missionskyrkan nu går vidare in i Gemensam Framtid. Vad har Missionskyrkan betytt för dig? Sid personer berättar. Årsredovisning Sid Styrelsens förvaltningsberättelse och ekonomisk redovisning från verksamhetsåret 2010/2011. Beslutsfattarna Sid Läs om beslut som fattats av kyrkostyrelse, kansli och andra grupper i Missionskyrkan.

5 VÄLKOMMEN Missionskyrkan går vidare! Vad vore livet utan berättelser? Vi kan knappast tänka en tillvaro utan goda berättelser om livet och människors sätt att relatera till varandra. Det lilla barnet behöver berättelserna för att få hjälp att skapa sig en bild av världen. I kyrkan är vi beroende av berättelserna om skapelsen och Jesus för att kunna ana vem Gud är. 6 I vuxen ålder behöver många av oss berättelser om livet för att fördjupa våra liv och få perspektiven att vidgas. Den som är gammal gläds åt berättelser om barn och barnbarn, ibland kanske berättelserna är svåra att förstå men de handlar ändå om livet och knyter ihop människor med varandra. Det du håller i din hand är berättelsen om Missionskyrkan. Egentligen är den omöjlig att berätta därför att den handlar om så många. Missionskyrkans berättelse är en berättelse om alla människor som lever nära kyrkor och församlingar. Men det är också en berättelse om Gud som i sin gränslösa kärlek sänder Jesus till vår värld och låter honom vara en av de största berättarna någonsin. Allt detta kan inte rymmas mellan pärmar. Livet och tron är större än det som går att fånga med bokstäver och ord. Missionskyrkans berättelse fortsätter med en berättelse om en gemensam framtid tillsammans med andra kristna i vårt land. Den berättelsen har just börjat och kommer att berättas gång på gång under år som följer.

6 Olle Alkholm tf Missionsföreståndare FOTO: PETER HOELSTAD 7

7 Gemensam Framtid Mot en ny kyrka Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan går en gemensam framtid till mötes. Innan vi blickar framåt görs här ett försök att visa denna resas framväxt. Det som hände i början av juni 2011 bildandet av en ny kyrka hade aldrig blivit utan alla de människor som så målmedvetet strävat efter att förverkliga den. Tack vare dessa och tidigare generationers arbete är tiden nu inne för något nytt. Ett historiskt avstamp för en betydande del av kristenheten i Sverige. Viljan till enhet Bilderna och åsikterna är många om vad som hänt längre tillbaka och vad som nu händer. Flera går tillbaka till Jesus bön om enhet i avskedstalet i Johannesevangeliet. För dem är nya kyrkan en konsekvens av en medveten teologi, sprungen ur en ekumenisk vision. Andra lyfter organisatoriska frågor och ser den nya kyrkan (med övergångsnamnet Gemensam Framtid) som en praktisk konsekvens av att ungdomsarbete, utbildningsfrågor och även utspel i medierna hanterats gemensamt under flera år. Förenade församlingars önskan har varit att lokala processer också ska märkas på nationell nivå. Lokala processer ser olika ut och många gemensamma församlingar har annan grundstruktur än den som kommer till uttryck i nya kyrkan. Ett tredje perspektiv är förnyelsebehovet både vad gäller tilltal och arbetsformer. De tre bildarsamfunden visar negativ medlemsutveckling sedan 80 år och ett stort antal församlingar har lagts ned. Det minsta samfundet, Metodistkyrkan, har varit större än Baptistsamfundet är i dag och Baptistsamfundet har varit större än nuvarande Missionskyrkan. 8 Den långa process som lett till en ny kyrka har troligen inslag av samtliga ovanstående perspektiv. Framtida forskning blir betydelsefull och kan hjälpa oss att än bättre förstå hur människor och processer relaterat till varandra. Kritik och konflikter Vår historia är gemensam i flera avseenden. För det första räknar våra bildarsamfund sitt historiska (svenska) ursprung till i stort sett samma tidsperiod, från 1840-talet fram till 1870-talets slut. För det andra fanns hos samtliga mer eller mindre uttalad kritik mot dåvarande Svenska kyrkan, som inte ansågs möta de andliga behoven i landet. För det tredje medverkade internationella impulser till nya samfunds framväxt. Den nyevangeliska väckelsen hölls inte samman i slutet av 1800-talet. Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och Missionsförbundet gick skilda vägar. Samtidigt utvecklade Baptistsamfundet (Sällskapet Svenska Baptistmissionen) och Metodistkyrkan (Sveriges årskonferens av Metodist-Episkopalkyrkan) egna identiteter. Att troende som distanserat sig från Svenska kyrkan formerade sig som separata storheter gav också reaktioner. Baptisten A Wiberg

8 Olle Alkholm tf Missionsföreståndare skrev 1859 att det är min övertygelse, att alla troende kristna böra samverka för Kristi rike och P Waldenström, som kom att bli en av förgrundsgestalterna för Missionsförbundet, skrev 1876 att när Herren Jesus lika väl trivs hos baptister som hos lutheraner, så vet jag inte varför de inbördes inte må kunna trivas tillsammans. Missionsförbundets rötter i Svenska kyrkan och EFS gjorde att det lutherska arvet var uppenbart. De tre bildarsamfunden kom i slutet av 1800-talet att arbeta var och en för sig, ibland också i konflikt. Ovan nämnda ledare tyckte till exempel diametralt olika om det kristna dopet. Försök på enhetens väg 1905 hölls den första frikyrkokonferensen med deltagare från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionsförbundet. Dessa konferenser fortsatte till slutet av 1960-talet bildades Frikyrkliga samarbetskommittén där man på 1950-talet verkade för en federation mellan de olika frikyrkosamfunden vars antal nu hade ökat. Förslaget om en federativ frikyrka i Sverige kunde inte realiseras pågick tresamfundssamtalen, inte i syfte till federativa lösningar utan med ambition om ett gemensamt samfund. Initiativet kom från en motion på Metodistkyrkans årskonferens Den skrevs av rektorn för Metodistkyrkans teologiska skola, Thorvald Källstad. Samtalen avbröts 1971 och de tre samfundens styrelser meddelade att gemensamma samtal nu är vilande. Så har det böljat fram och tillbaka. Följande decennier har sannerligen inte saknat ekumeniska utspel och trevare till fortsatta samtal och nya öppningar. Det är viktigt att säga. Att skapa och bevara på samma gång Frågan om förnyelsens innehåll möter jag ofta. Vissa tycker helt enkelt att det är ganska bra som det är. Fokus är församlingslivet och nationella överbyggnader kan betraktas onödiga och dyra. En vanlig och naturlig motvilja inför förändringar hör också till denna utgångspunkt. Andra har önskat sig något mera genomgripande och radikalt. Enskilda och församlingar har efterfrågat större tydlighet om tro och bekännelse, dop och tillhörighet. 500 remissvar gav många lärdomar. Kanske svårast har varit att svara mot längtan efter förnyelse när församlingarna vill kunna känna igen sig i det nya. I någon mening vill man en kyrka som är ny och gammal på samma gång. Möjligen säger detta något också om kyrkans och församlingens väsen. Den kristna kyrkan vilar på en flertusenårig grund och samtidigt har den att gestalta sitt budskap i en värld som förändras allt snabbare. Konkret innebär det att texter som Metodistkyrkan Bildades: 1868 (1876 erkänt som trossamfund av staten) Medlemmar: Cirka Metodistkyrkan i Sverige ingår i Förenade Metodistkyrkans biskopsområde med biskopssäte i Köpenhamn. Svenska Baptistsamfundet Bildades: 1857 Medlemmar: Cirka Församlingar: 223 Svenska Missionskyrkan Bildades: 1878 Medlemmar: Drygt Församlingar: Omkring 700 Namn före året 2003: Svenska Missionsförbundet Den nya kyrkans arbetsnamn är: Tron att den personliga bekännelsen till Jesus Kristus har en stark ställning i Missionskyrkan och det kristna dopet har ibland fått en underordnad ställning i relation till just tro och bekännelse. 9

9 Gemensam Framtid tidigare tagits fram i samverkan mellan de tre samfunden inte längre anses användbara. Till exempel Gemensam tro, en skrift som publicerades Vad säger församlingarna? Församlingarnas remissvar tydde på att mycket skulle föras vidare i den nya kyrkan. Förändringsbenägenheten var större i Metodistkyrkan och dess församlingar verkade väl medvetna om att en ny kyrka också förändrar för egen del. De församlingar som tydligt värnade om egna traditioner och förhållningssätt uttryckte samtidigt öppenhet och vilja till det nya samfundet. Baptist- och missionsförsamlingar som önskade behålla nuvarande praxis till exempel gällande dop, medlemskap, lekmannaledd nattvard tycktes inte betrakta sitt eget förhållningssätt som försvårande för en ny kyrkobildning. Detta troligen för att de var så vana vid att olikheter, i dessa frågor, mycket väl ryms i ett och samma samfund. I det som kom att bli den teologiska grunden gav föga förvånande texter om dop, medlemskap och bibelsyn störst intresse. I övrigt fanns många remissvar som pekade på vikten av en tydligt demokratisk grundstruktur i det nya samfundet. Flera församlingar varnade för hierarkier och toppstyrning. 10 Medlem utan dop En delfråga som är både stor och liten på samma gång är huruvida den lokala församlingen kan välkomna medlemmar som inte är döpta. Många av Missionskyrkans församlingar värnar möjligheten till medlemskap utan dop och även baptistförsamlingar värnar rätten för enskilda att bli medlemmar enbart på bekännelse. Bakgrunden i Missionskyrkan är följande: I slutet av 1870-talet tillsattes en kommitté för att utarbeta ett förslag till församlingsordning. EJ Ekman och P Waldenström Missionsförbundets två första missionsföreståndare tillhörde denna kommitté. Åtminstone Waldenström ville förena den tidens fria församlingar. Han arbetade även för att samla den nyevangeliska väckelsen. Kommittén utarbetade ett förslag där dopet var en förutsättning för medlemskap. Waldenström strök alla formuleringar om dopet för att få med baptisterna som ändå valde att stå utanför. Strykningen lever kvar och något formellt krav på dop och medlemskap finns fortfarande inte i den konstitution som antogs i Missionskyrkan året 1999 / Tron att den personliga bekännelsen till Jesus Kristus har en stark ställning i Missionskyrkan och det kristna dopet har ibland fått en underordnad ställning i relation till just tro och bekännelse. Medlemskap och tillhörighet, utan dop, i den lokala församlingen har förekommit om än i begränsad omfattning. Missionskyrkan har gjort en dygd av det som från början var ett misslyckat försök till kompromiss. Tid för teologisk fördjupning Förhoppningen är att göra den teologiska grunden levande de närmaste åren. Församlingar och enskilda (nu med egen motionsrätt) kommer fortsätta samtalet kring grundläggande frågor som har med ecklesiologi att göra. Ecklesiologi betyder läran om kyrkan, församlingen. Gemensam Framtid är en ecklesiologiskt oklar kyrka i meningen att det inte finns tydliga linjer mellan tro, bekännelse, dop och medlemskap. Frågor att besvara framöver handlar om varför inte alla dop leder till tillhörighet och varför inte döpta som bekänner kristen tro ser det som självklart att också tillhöra församlingen. Församlingar har nu att utveckla lokala skrivningar och ordningar kring detta. Synen på barnens formella status i den kristna församlingen kommer med all säkerhet att variera. Man kan välja om man vill se detta som brist eller tillgång. I relationen till övriga kyrkor och samfund i Sverige och internationellt är det helt klart en utmaning att grundläggande texter och dokument snabbt kan förändras efter diskussion och konferensbeslut. Vår nya kyrka behöver, i all synnerhet under ett uppbyggnadsskede, försäkra sig om en god teologisk kompetens.

10 verksamhetsåret 2010/2011 TEMAOMRÅDEN Det här vill Missionskyrkan Bildning och utveckling Formerna för att gestalta evangeliet i en mångkulturell och mångreligiös värld har utvecklats. Med folkhögskolorna, Teologiska högskolan och studieförbundet Bilda har Missionskyrkans bildningsarbete genom utbildning och fortbildning utvecklat nya förutsättningar att räcka evangeliet vidare. Missionskyrkan har utvecklat en mångfald av mötesplatser för tro, växt och fördjupning. Evangelisation Fler människor i Sverige och i de länder där Missionskyrkan har syster- och samarbetskyrkor får höra talas om och möta Jesus Kristus i ord och handling, komma till tro på honom och bli del av en levande kristen gemenskap. Fler människor har nåtts av evangeliet och fler har tagit emot Jesus Kristus som Herre. 4 Församlingsstöd och lärjungaskap Missionskyrkan ger stöd, utmaning och inspiration till församlingstillväxt och fördjupat lärjungaskap i Sverige och internationellt. Ett helhetstänkande i församlingsutveckling har fortsatt att utvecklas. Anställda och ideella ledare har fördjupats i andligt ledarskap. Diakoni och samhällsbyggande Tolka trons innebörd, analysera behoven i samhället och medverka till att bygga ett hållbart samhälle som präglas av allas lika värde och möjligheter. Människor och grupper i utsatta livssituationer har genom Missionskyrkans arbete stärkts. Missionskyrkan är en stark aktör för att bidra till en hållbar utveckling i samhället. Missionskyrkan växer genom att existerande församlingar har förnyats och nya har bildats. 11

11 VÄRLDEN Missionskyrkan Evangelium åt alla Fred och försoning, samhällsbyggande, evangelisation och församlingsutveckling är grunden för missionsarbetet. Uppdraget är gränslöst, men utförs varsamt och i samarbete och ömsesidighet. Tillsammans med systerkyrkor och samarbetspartners har Missionskyrkan verksamhet i ett 15 -tal länder. Sápmi Stöd till utveckling av samiskt kyrkligt arbete utifrån den samiska kulturen. Spanien Arbete bland latinamerikanska invandrare i Spanien. Latinamerika Missionssamarbete med systerkyrkor i Ecuador och Nicaragua. Stöd till evangelisation, pastors- och ledarutbildning, uthålligt jordbruk och boskapsskötsel, ekologi, hiv- och aidsarbete, utbildningsinsatser via radio och skolor. Regionalt stöd till församlingsutveckling via lärjungaskolor. Stöd till utbildning i Costa Rica. Nordafrika Samtal om samarbete förs med kyrkor i Nordafrika om insatser i regionen och bland flyktingar i Sverige. Globalt Stöd via Kyrkornas Världsråd till insatser för fred, miljö & klimat, mänskliga rättigheter, hiv och aids och påverkansarbete i FN. 12

12 KARTA ÖVER MISSIONSKYRKANS ARBETE i världen Baltikum och Ryssland Stöd till systerkyrkor i Ryssland, Estland och Litauen i evangelisation, pastorsutbildning, sociala insatser samt arbetet bland barn och unga. Kina och Japan Samarbete via missionärer och volontärer med Japanska Förbundskyrkan och Hubeis kristna råd i Kina genom pastorsutbildning och församlingsutveckling. Mellanöstern Samarbete med kyrkor och kristna organisationer främst i Libanon, Syrien, Palestina och Israel gällande utbildning, freds- och försoningsarbete samt stöd till ungdomsarbete och teologisk utbildning. Pakistan Stöd till utsatta kvinnor och för mänskliga rättigheter och religionsdialog. Indien Via Hindustani Covenant Church (HCC) i evangelisation, församlingsutveckling, pastorsutbildning, samhällsutveckling, sjuk- och hälsovård och utbildningsinsatser. Afrika Missionssamarbete och utbyte med systerkyrkor i de båda Kongorepublikerna. Omfattande stöd till barn och ungdomar, evangelisation, administration, pastorsutbildning, sjuk- och hälsovård, fattigdomsbekämpning, utbildningsinsatser, fred och försoning. Läs mer på missionskyrkan.se 13

13 VÄRLDEN Deborah Imeposo är 12 år och har spelat fotboll sedan hon var åtta. Tre dagar i veckan går hon den långa vägen till fotbollsskolan. Hon vill gärna bli proffs. Messi är hennes idol. FOTO: PETER HOELSTAD 14

14 AFRIKA Nya former, samma uppdrag Demokratiska Republiken Kongo och Republiken Kongo. Alla har inte varit där, men genom de starka berättelser som började med missionärerna 1881 kan det nästan kännas så för många av Missionskyrkans aktiva. I dag är formerna för samarbetet annorlunda, men vänskapen står stark och ömsesidigheten blir bättre. Kyrka i ett sargat land Demokratiska Republiken Kongo (Kongo-Kinshasa) och Republiken Kongo (Kongo-Brazzaville) präglas av våld och politisk oro. Men ljuset skymtas i Republiken Kongo som nu räknas som medelinkomstland. Vi ser också att oljeinkomster allt mer går till investeringar i infrastruktur och andra nödvändiga samhällsbyggnadsprojekt. Demokratiska Republiken Kongo hör däremot till de fattigaste länderna. Mödradödligheten är hög och befolkningen är mycket utsatt. Att arbeta här är trots allt att göra skillnad, att tillsammans med invånarna så frön till en bättre framtid. I liten skala formas projekt som gör tillvaron värdigare och vi känner oss kalllade av både evangeliet och samhället. Vår respekt är samtidigt stor för problemen i regionen och det enorma behovet av hjälpinsatser. Evangelisation I allt detta fylls kyrkor och andra platser av gudstjänstdeltagare. Vi ser människor i alla åldrar som vill följa Jesus, att evangeliet trots all oro förmedlar och berör i ord och handling. Det är möjligt att fastna i misären. Men det som händer i Kongoländerna är också en ständigt lågintensiv väckelse, där Missionskyrkan vill finnas för att stötta systerkyrkor i strävan till församlingstillväxt och fördjupat lärjungaskap. I år har nya biblar delats ut till 100 byevangelister och medel har frigjorts för översättning. Lärare har ställts till pastors- och evangelistutbildningens förfogande och kurser har hållits för fortbildning av katekister, diakoner och lekmän. En lärjungaskola har också arrangerats i staden Dolisie, Kongo-Brazzaville. I samarbete med ungdomsorganisationen equmenia 15

15 VÄRLDEN Pelagie Makola ska bli pastor och går på teologiska seminariet i Mansimou i Kongo-Brazzaville. En utbildning som Missionskyrkan stöder. Pelagie hoppas att många fler kvinnor ska bli pastorer. I dag är bara 9 av 116 kvinnor. FOTO: PETER HOELSTAD 16

16 AFRIKA har två praktikanter arbetat i församlingar i Brazzaville. Tre volontärer var aktiva i fotbollsskolan i Brazzaville och även engagerade i skolan i Kimpese. Tätare kyrkosamarbete Från Sverige uppmuntras systerkyrkorna till ett större Syd-Syd-utbyte. Tanken är att öka kontakterna och lära av varandras erfarenheter. Missionskyrkans två systerkyrkor och Baptistsamfundets systerkyrka i Demokratiska Republiken Kongo verkar nu för en gemensam plattform, vilket också kommer underlätta i kontakterna med nya Gemensam Framtid. Andra exempel är pastorsutbyte mellan länderna, gemensamma kyrkostyrelsemöten, samarbete mellan ungdomsföreningar och fotbollsskolor. Kongo i Sverige Det inspirerande och framgångsrika samarbetet mellan Gothia Cup och Missionskyrkan märks inte minst genom volontärprogrammet och fotbollen i Kongoländerna. Fotbollsskolorna i Brazzaville och Kimpese utgår från det avtal Missionskyrkan och Gothia Cup träffat. På hemmaplan har Missionskyrkan intensifierat samarbetet med flera organisationer, bland andra Diakonia och Svenska Missionsrådet. Ovärderligt är också samarbetet med MAFflyget, som ser till att sjuka och skadade snabbt får vård. Referensgruppen för Afrika har samlats tre gånger under året. Gruppen är rådgivande till Afrikasekreteraren och projekthandläggaren för planering och uppföljning av verksamheten. Under året har två besökare från Republiken Kongo gästat Sverige: Missionsföreståndare Dr Patrice Nsouami från Evangeliska kyrkan och ekonomiansvariga Joseph Mandzoungou. Samhällsbyggande Inom ramen för ett femårigt utvecklingsprogram i systerkyrkan CEC genomförs projekt mot fattigdomen i städerna Luozi, Kinshasa och Matadi, Demokratiska Republiken Kongo. Utfallet hittills är hoppingivande. Många sluter upp bakom aktiviteterna och flera vittnar om ett bättre liv. Under året har också en första extern utvärdering gjorts, ledd av CEFOR- MAD/ESS och 1,5 år efter programstarten. Programmet omfattar fyra områden: ekologi, mänskliga rättigheter, hälsa och utbildning. För att minska fattigdomen i Demokratiska Republiken Kongo vill kyrkan: Öka människors inkomster genom grönsaksodling och djuruppfödning. Respekten för mänskliga rättigheter förbättras genom seminarier och utbildningar. Tillgång till adekvat skolgång och relevant primärvård ökas. Med idrott ge barn och ungdomar möjlighet att bidra till fred och försoning. Aktivt bekämpa orättvisor och sociala klyftor, marginalisering av dem som saknar röst och kvinnors och barns utanförskap. En av årets stora händelser var invigningen av idrottscentret CFS Gothia i Kimpese. Här finns nu tre nyplanterade fotbollsplaner, omklädningsrum, domarrum, kontorslokaler och ett alldeles nytt bibliotek. Över personer fanns på plats under invigningen och kunde även för första gången se Demokratiska Republiken Kongos, Sveriges, Missionskyrkans och Gothia Cups flagga vaja bredvid varandra. Lördagen den 13 november 2010 blir en dag att minnas för livet, för Kimpese men också hela landet. Fotbollsskolan vars motto är respekt, ärlighet, vänskap har drygt 180 personer i verksamheten (flickor och pojkar) och 15 ledare. Den är en del av CECs utvecklingsprogram och viktigt steg mot ett starkare civilt samhälle. I republiken Kongo har organisationen ASUdh (Action de Secours d Urgence) med Evangeliska kyrkan, Det Norske Misjonsförbund och Svenska Missionskyrkan som ägare fortsatt arbeta med ledarutbildning, stöd till bondeorganisationer, jord- och skogsbruk, hiv / aids och fredsbyggande genom fotbollsskola. Även kyrkans eget organ för utvecklingsarbete, 17

17 VÄRLDEN Vi måste arbeta mycket mer med männen och deras syn på manlighet och faderskap, säger pastor Rose som är ansvarig för gender- och familjefrågor i vår systerkyrka i Kongo-Brazzaville. FOTO: PETER HOELSTAD CTPAD, har tagit tydligare form. Organisationen står nu beredd att ta över ansvaret för framtida utvecklingsinsatser, däribland Sidastödda utvecklingsprojekt. Kampen mot hiv och aids Systerkyrkan CEC i Demokratiska Republiken Kongo har tillsammans med representanter från Svenska Missionskyrkan och kongolesiska Baptistsamfundet utvärderat kampen 18 mot hiv/aids i Luozi-området. Sida-stödda projektet Prolusida gör att fler liv räddas och ökar förståelsen om det enorma hot hiv och aids utgör för enskilda men också samhället i stort. Glädjande är att mycket händer vad gäller kunskap, vanor och attityder i dessa frågor. Vi ser också en befolkning bättre rustad att hindra fler från att bli smittade. I Republiken Kongo minskade antalet smittade från 4,6 procent till 3,2 procent åren

18 ASIEN Asien 1890 kom de första missionärerna från Svenska Missionsförbundet till Kina. Numera finns Missionskyrkan även i Japan, Indien och Pakistan. Kina Samarbetet med Hubeis Kristna Råd, den officiella kyrkan i Hubeiprovinsen, fortsätter. Av stor betydelse är stödet till Zhong Nan Theological Seminary i Wuhan, som utbildar pastorer till ett flertal provinser, främst i centrala och södra Kina. Seminariet startade 1985 och Missionskyrkan har funnits med sedan Bristen på pastorer i Kina är stor. I Hubeiprovinsen finns 100 pastorer och 200 hjälppastorer, ledare som ska täcka omkring församlingar. Pastorsutbildningen är en strategisk investering för den växande kyrkan och i Hubei planeras nu för ett större seminarium. Alla tillstånd är på plats och en tomt finns. Nu saknas bara pengarna. Skolan Arken i Gedian, unik i sin koppling till kyrkan, har de senaste fyra åren fått hjälp av volontärer från Sverige. Praktikanterna representerade Missionskyrkan vid 100-årsjubileet för kyrkan i Gedian. Denna kyrka startades av Missionsförbundets missionärer 1910 och var då utpost till arbetet i Wuhan. I Xinjiang i nordväst ger Missionskyrkan stöd genom bön och uppmuntran via kontakter. Situationen för den uiguriska minoriteten i denna del av landet är svår och mycket angelägen att uppmärksamma. Japan En förödande jordbävning satte prägeln på arbetet. Urayasu, Japanska Förbundskyrkans enda församling i Tokyo, drabbades hårt av den tsunami som därefter svepte ostkusten i mars Byar utplånades och många blev hemlösa. Förbundskyrkan fanns med, delvis tack vare ekonomisk support från Missionskyrkan, i katastrofteam och flera samfund gick samman för att hjälpa de drabbade. Missionskyrkan medfinansierade också det arbete som krävdes för att bygga upp kyrkan i Urayasu. Däremot drabbades inte Okayama län, där de flesta av Japanska Förbundskyrkans församlingar finns. Samma vår var systerkyrkornas missionsföreståndare inbjudna till Japan. Men all osäkerhet kring kärnreaktorerna i Fukushima bidrog till att mötet senarelades. Detta möte kom i stället att hållas i november Missionskyrkans missionär i Japan är Jan-Åke Palmaer. Pakistan Sedan 30 år har Missionskyrkan och Svenska kyrkan en gemensam Pakistankommitté. Detta arbete har utvärderats med resultatet att den ombildas till en samverkansgrupp med nya riktlinjer och mandat. Missionskyrkan representeras i Church of Pakistan Mission Partners Fellowship (Cpmpf ) där kyrkor och missionsorganisationer från flera europeiska länder samverkar med Church of Pakistan. Under året gavs stöd till kvinnocentret Talitha Kumi och till Christian Study Centre som till stor del arbetar med religionsdialog. Centret har uppdraget att synliggöra den kristna minoriteten och arbete för fred och försoning. Det drabbades hårt när dess föreståndare Meboob Sada hastigt gick bort under året. Ny på denna post är Christine Amjad-Ali. 19

19 VÄRLDEN I mars 2011 invigdes den nya skolan i Gulbarga, Indien och är ännu ett tillskott i de utbildningssatsningar vi är med och stöder för utsatta barn och ungdomar runt om i Indien. FOTO: JYOTIRMAYA DEEP Indien En satsning i år var på den nybyggda skolan i Gulbarga, som inte längre ryms i Hindustani Covenant Churchs (HCC) resource centre. Missionskyrkan har stöttat nybygget, och även Svenska Frälsningsarméns (SFA) insats förtjänar uppmärksamhet. Vid invigningen i mars 2011 var en stor delegation från SFA närvarande. Stöd har också givits till andra utbildningssatsningar för barn och ungdomar runt om i Indien. Missionskyrkan stöder också HCC genom St Lukes Medical Society (SLMS), som bedriver sjukvård och förebyggande arbete i områden nära Solapur och Gulbarga. Stöd förmedlades också till andra projekt och församlingar, bland annat till arbetet i Kashmir. Utbytet mellan Missionskyrkan och HCC är omfattande och besök har gjorts på samfundsnivå och församlingar emellan. Även 20 i år har Södra Vätterbygdens folkhögskola haft praktikanter på plats och tagit emot indiska ungdomar. För andra gången samverkade HCC, equmenia och Missionskyrkan om lärjungaskolan Apg29. Denna gång med bas i Pune men också i Dehradun i norra Indien. En systemrevision utfördes med stöd av Svenska Missionsrådet (SMR). Vissa svagheter i det administrativa systemet upptäcktes och det Sida-stödda utvecklingsprogrammet avslutades i förtid. En del projekt har fortsatt med andra medel. Ett kapacitetsstärkande arbete har nu inletts med stöd från SMR/Sida och Missionskyrkan. Även med Union Biblical Seminary bedrivs fortlöpande samarbete. Stipendier förmedlas till pastorsstuderande så att de kan fullfölja sina studier. Också personer från fattiga områden ska kunna få en utbildning. Det har hög prioritet i vårt arbete.

20 ASIEN Ge Baojuan är en riktig entreprenör. Hon har startat både folkhögskola, församling och pastorsutbildning i Kina. FOTO: PETER HOELSTAD 21

21 VÄRLDEN Latinamerika 1971 inleddes samarbete med systerkyrkan i Ecuador och 1991 i Nicaragua. Missionskyrkan finns också i Costa Rica, bland annat genom skolundervisning långt ut i djungeln. Ecuador Missionskyrkan samarbetar med Förbundskyrkan i Ecuador, dess ungdomsförbund och stiftelsen för samhällsutveckling, FACE. Missionskyrkan har ställt egna resurser och Sidamedel till förfogande för undervisnings - och utvecklingsarbete. Dels genom stöd till lokaler och material på skolor, men också i arbetet med ekologi, hiv/aids och radiostationen Interoceanica.Vår systerkyrka har inte längre ett eget teologiskt seminarium, numera studerar blivande pastorer på annat håll. Stipendie- 22 program har tagits fram för samarbete med teologiska lärosäten i landet. Förbundskyrkan arrangerar även utbildning för församlingsledare och pastorer på distans reste ecuadorianska elever och ledare till Sverige för att delta i lärjungaskolan Apg stod Ecuador återigen värd för denna skola. Missionärer verkar i Ibarra, norr om Quito och i Chaco i Amazonas. Där arbetar familjerna Ron och Hermansson i församling. Ingemar Hedström, boende i Costa Rica, arbetade i ett ekologiprojekt under ledning av FACE.

22 LATINAMERIKA FOTO: ULRIKA MORAZAN Missionskyrkan stöder systerkyrkors arbete på många sätt, med utbildning för utsatta barn och unga hos minoritetsfolk är prioriterat. Nicaragua Här sker samarbetet med Moravakyrkan och dess organisation för samhällsutveckling, AD- SIM. Moravakyrkan är den största protestantiska kyrkan på Nicaraguas Atlantkust, en av världens fattigaste regioner påbörjade ett 20-tal studenter sin teologiska utbildning vid Moravakyrkans teologiska seminarium i Bilwi. Seminariet har också inlett nya distansstudieprogram. I år avslutades två Sida-stödda projekt. Jordbruksutveckling bland Mayangna-indianer, som också har Sida-stöd, fortsätter. Utöver utvecklingsprojekt och teologisk utbildning har Missionskyrkan stöttat uppbyggnaden av de kyrkor som förstördes av orkanen Felix, en retreat för församlingsledare och årsmöte för kyrkans kvinnoorganisation. Maria Ruiz Hedström, som tidigare har arbetat inom Moravakyrkan med interkulturell kommunikation, skriver en studiebok i ämnet. Costa Rica I Costa Rica samarbetar vi med Nairistiftelsen. Fokus är nu på skolböcker på cabecarindianernas eget språk. Arbetet leds av Marine Hedström Rojas, anställd av Nairistiftelsen som projektledare. Under året har de sista böckerna tryckts. Nu återstår att utvärdera projektet och klargöra behovet av nya upplagor. 23

23 VÄRLDEN På Sira-skolorna i Betlehem och Jeriko får elever med särskilda behov stöd. FOTO: SIRA-SKOLAN FOTO: SIRA-SKOLAN 24

24 MELLANÖSTERN Mellanöstern Här finns inga formella avtal med en kyrka. Däremot fördjupas kontakterna med Israel, Libanon, Palestina, Syrien och grund har även lagts för arbete i Egypten. Ett sätt att stärka de kristna i området är genom Sabeel, en palestinsk ekumenisk organisation som arbetar både i Palestina och Israel för fred och försoning. Utöver ekonomiskt stöd till palestinska kristna ungdomar på Västbanken och i Israel ges stipendier till svenskar som medverkar i Sabeels konferenser. Ett annat sätt är genom Sira-skolorna (Swedish International Relief Asssociation) i Betlehem och Jeriko. De vänder sig till elever med särskilda behov och är en viktig del av den kristna närvaron i Palestina. Samarbetet utgår från deltagande i Siras styrelse i Sverige och förmedling av ekonomiskt stöd. Dessutom arbetar volontärer från equmenia på dessa skolor. Missionskyrkan står bakom det Ekumeniska Följeslagarprogrammet i Palestina och Israel (SEAPPI) och har representanter i den svenska styrgruppen för programmet. Under året har Kairosdokumentet, skrivet av representanter för kyrkor i Palestina och Israel, uppmärksammats i olika sammanhang. Samtal har även förts med Nilens Synod i Egypten om ett eventuellt samarbete i Sverige, Egypten och Mellanöstern. En äldre kontakt som odlas är med Nationella Evangeliska Synoden i Syrien och Libanon. Pengar skickades detta år för att bidra till Synodens arbete bland barn och unga och dessa medel användes i huvudsak till det årliga ungdomslägret. Missionskyrkan samarbetar också med kristna satellit-kanalen Sat7 och Mellanösterns Evangeliska Kristna Råd (FMEEC). Dessa två har hela regionen som arbetsplats. 25

25 VÄRLDEN Europa Arbetet i Europa sker i huvudsak i Ryssland, Estland, Spanien, och Litauen. Kontakter med systerkyrkorna i Norden har varit goda, men även med kyrkor i Tyskland, Nederländerna och Polen har dialogen varit viktig. Våren organiserade IFFEC (Internationella Federationen av Fria Evangeliska Kyrkor) i samarbete med Bund Freier evangelischer Gemeinden, i Tyskland en missionskonferens om mission i Europa: Joining hands for mission in Europe. Konferensen i tyska Rehe fokuserade på församlingsplanteringsarbete och en delegation från Missionskyrkan deltog. Konferensen ledde till ett initiativ att inom IFFEC starta en europeisk utbildning för församlingsplantering. Estland Samarbete med Unionen av evangeliskt kristna och baptistförsamlingar (EEKBL) är omfattande. Estland är landet där Missionskyrkan har flest vänförsamlingar. På nationell nivå har det också varit många kontakter. Stöd till kyrkans barn- och ungdomsarbete och till 26 pionjärarbete har givits genom bidrag från Brobygget som är ett antal Smålandsförsamlingar som arbetar med Estland i fokus. Också EEKBLs second hand verksamhet har fått stöd. Från Sverige har antalet transporter till Estland ökat. De har koordinerats av Hans Olsson, som också engagerats i kyrkans sociala arbete genom Friends to Friends. Missionskyrkan har funnits med i konferenser och även träffat ledningen i Estland. Stöd gavs också till en evangelisationsvecka med ett ungdomsteam i Setomaa, där det bara finns en församling och där det bor ett minoritetsfolk, Setu. Kontakt har inletts med en pastor i en setu-församling i Ryssland. Litauen Missionsförsamlingen i Växjö är spindel i nätet för samarbetet med Evangelisk-reformerta

26 Europa FOTO: Torgny Veibäck FOTO: Torgny Veibäck Missionskyrkan har många vänförsamlingar i Estland och en del församlingar åker regelbundet över till dem och stöder bland annat deras second-handverksamhet. Ibland ingår även griskultingar i vänskapen! 27

27 VÄRLDEN FOTO: Torgny Veibäck Viktor Kosjitjev, en av de fd missbrukarna som deltar i projektet Business Incubator där kristna företagare i Sverige är med och stöder församlingar i Sverdlovsk-regionen i sitt sociala arbete. Här visar Viktor sin nyetablerade plastfabrik. kyrkan i Litauen. Det har varit några utbyten, framför allt när det gäller ungdomsarbete och musik, men också i form av stöd från enskilda församlingar till ett barnhem som kyrkan driver. Kyrkan i Litauen vill utveckla diakonin och för samtal med Missionskyrkan om detta. Ryssland I Ryssland koncentreras samarbetet med Ryska kyrkan av evangelisk kristna på två regioner, delvis Bashkortistan och framför allt Sverdlovskregionen, med vilken ett samarbetsavtal finns. En medarbetare besökte även delrepubliken Chanti-Mansien för samtal om möjliga framtida samarbeten, detta på inbjudan av biskopen där. Bashkortistan besöktes och fick ett 28 ekonomiskt stöd. Ett besök skedde i samarbete med Karlstads universitet och Karlskoga folkhögskola som samarbetar med utbildningsinstitutioner i regionen. Med kyrkan i Sverdlovskregionen har det skett flera utbyten och besök. Återigen genomfördes ett gemensamt fotbollsläger i staden Asbest. Det finns ett intresse från flera platser i Ryssland för denna verksamhet, i Sverdlovskregionen men även i Chanti-Mansien och i Ryazan nära Moskva. Från båda platserna samt från Bashkortistan fanns det deltagare på årets läger. Projektet Business Incubator, som genom kontakter med kristna företagare i Sverige hjälper tidigare missbrukare att driva mindre

28 Europa FOTO: Torgny Veibäck Fotbollslägren i ryska Asbest är väldigt populära bland ungdomarna från både Sverige och Ryssland. företag, samt ger viss hjälp till rehabiliteringshemmens verksamhet, utvecklades väl under året. Församlingar på flera platser i Ryssland har visat stort intresse. Intressen finns även från Evangelical Covenant Church i USA. Samarbetet mellan Missionskyrkan och Sverdlovsk väcker intresse även i andra delar av Ryssland och kan ge inspiration och nytändning på flera platser. Spanien Det viktigaste samarbetsprojektet med Federationen av fria evangeliska kyrkor i Spanien (FIEIDE) är arbetet med integrering av latinamerikanska invandrare, projektet Los Esparcidos de kringspridda. I år arbetade två missionärspar, familjen Gunnarsson från Sverige och Nicolaldes från Ecuador med detta. De senare utsända i ett samarbete mellan Pactokyrkan i Ecuador och Missionskyrkan. Förutom arbetet med Los Esparcidos är Nicolaldes engagerade i en församlingsplantering. Ett annat gemensamt projekt under sommaren var en missionsresa genom Europa med en grupp spanska och svenska ungdomar. Missionskyrkans kontakter med FIEIDE finns sedan länge och ett samarbetsavtal har undertecknats. European Christian Mission International har också ett avtal med både Missionskyrkan och FIEIDE. Ett stort antal missionärer med anknytning till FIEIDE ger också möjlighet till ett fördjupat samarbete. 29

29 ÅRETS KAMPANJER I Mirakelkampanjen bad vi bl a folk att SMS:a en vänstersko eller högersko till Fotbollsskolan i Brazzaville. Många nappade. När vi levererat alla skorna till ungdomarna gjorde vi en liten film och sände ett MMS tillbaka till alla som deltagit. Bilden på Joy säger väl allt. Nu slipper hon spela i strumplästen! FOTO: PETER HOELSTAD 30

30 MIRAKELKAMPANJEN Mirakel 2011 Gör mirakel! skicka en fotbollssko till Kongo med ett SMS. SMS:a högersko eller vänstersko till Skorna kostar 125 kr styck. Kampanjutveckling är en mycket viktig strategisk fråga och vi går nu från enskilda insamlingsdagar till insamlingsperioder. Redan ser vi ett ökat engagemang hos församlingarna. Årets stora kampanjtänk resulterade i Mirakel 2011 den första kampanjen där alla delar och kanaler samverkar och stöder varandra. Den fick stor uppmärksamhet och höjde temperaturen i våra församlingar. Inte minst eftersom kampanjen även genomfördes på nya kampanjsidor och medier som Facebook och Twitter. Vår SMS-kampanj med uppmaningen att skicka en vänstersko eller högersko till våra fotbollsskolor i Kongo-länderna blev en succé, både som kampanj och resultat. När vi våren 2011 skickade ett tack och bevis (MMS) om att skorna nått fram, då slöts cirkeln. Målet var nått att givaren ska vara med hela vägen från gåva till mottagare och hela vägen tillbaka. Utvärderingen ledde till att vi redan i början av 2011 startade Mirakel Det här sättet att kampanja vill kyrkan fortsätta med. Det ökar trovärdigheten i kommunikation och givande och kyrkan kan lättare berätta hur pengarna används var ett steg i rätt riktning. Nu ser vi till att utveckla vårt insamlingsarbete ytterligare en nivå. 31

31 ÅRETS KAMPANJER Förkläden sydda med kärlek Om Mirakelkampanjen var årets stora innovation, var Förklädeskampanjen den andra och den kanske största succén. Den skapade vi för att öka antalet månadsgivare till Missionsgåvan som legat relativt stilla under ett antal år. Varje ny månadsgivare fick ett förkläde sytt av någon av de kvinnor i Kongo-Kinshasa och Kongo-Brazzaville som genom vårt stöd fått möjlighet att utbildas till sömmerskor. En utbildning som gett dem möjlighet till försörjning och egenmakt. Nu har de till och med egna lärlingar. Flera hundra förkläden tog slut redan på konferensen och aldrig tidigare har så många nya månadsgivare värvats. Gensvaret har varit mycket stort och vi beställde omgående 500 nya förkläden. Förklädeskampanjen är ett handfast sätt att både berätta vad vi gör och hur vi vill kommunicera. Det handlar om hjälp till självhjälp, egenmakt, yrkesutbildning till kvinnor, fattigdomsbekämpning. Från givare till mottagare och hela vägen tillbaka. FOTO: PETER HOELSTAD Det är här i Mirna och Honorines plåtskjul och syatelje i Brazzaville, som många av våra fina förkläden sys. Två kvinnor som fått sömmerskeutbildning och nu kan försörja sig och sina familjer. 32

32 FÖRKLÄDESKAMPANJEN FOTO: PETER HOELSTAD Göran Zettergren, fd missionsföreståndare, uppmanar många fler att bli månadsgivare och stödja Missionskyrkans arbete, i Sverige och i världen. 33

33 ÅRETS KAMPANJER FOTO: PETER HOELSTAD 34

34 FÖRKLÄDESKAMPANJEN Sömmerskeeleverna i Luozi, i Kongo- Kinshasa är stolta över att få sy förkläden åt oss. De hoppas att vi ska värva många fler månadsgivare så beställningarna kan bli fler! 35

35 SVERIGE Välkommen till kyrkor i förnyelse Missionskyrkan är sina församlingar. I ömsesidig gemenskap fortsätter vi bygga kyrka. Att förnya vår identitet blir vår utmaning, säger Ulla Marie Gunner, nationell missionssekreterare. Utvecklingen i församlingarna Flera församlingar står inför en omstart / 2011 fick ett tiotal nationellt stöd oftast i form av besök och inspirationsdagar. För att lyckas behövs, utöver ett genuint krismedvetande, beredskap för rejäla förändringar. Detta är inte en fråga om att kortsiktigt släcka bränder, det är ett omfattande förnyelsearbete, i hela församlingen. Det strategiska arbetet med dessa slags processer utvecklades under verksamhetsåret och tas även med när vår nya kyrka nu ska byggas. Vi vill växa Vi vill växa startades hösten 2007 inom Svenska Missionskyrkan och SMU, som ett uttryck för en längtan att fler människor ska nås av evangeliet, bejaka det och upptäcka församlingen som ett hem för sin tro. Vi vill växa är en långsiktig process och rörelse med syftet att genomsyra allt det vi gör i vår kyrka och i equmenia. Under året avslutades arbetet. Erfarenheter samlades för att kunna tas till vara i den nya kyrkan. Många församlingar har utmanats av projektet, bland annat genom de tillväxtfaktorer som tagits fram, med grund i analyser som gjorts i distrikten. En sammanfattande folder 36 har producerats. Ett antal artiklar har vidare publicerats i tidningen Sändaren för att lyfta frågor om växt och församlingsutveckling. Vi vill växa-gruppen har också gjort en slutrapport som ställts till kyrkostyrelsen. Utmaningen är att varje församling ska öka sitt medlemsantal med tre procent varje år. Det har inte infriats, men medlemsantalet har inte minskat lika mycket de senaste åren. Musiken Varje vecka träffas och musicerar upp emot personer i körer, musikgrupper och orkestrar i Svenska Missionskyrkans församlingar. Musiken engagerar, entusiasmerar och öppnar i mångt och mycket en dörr till församlingslivet. Det ger en enorm kontaktyta som vi är glada och tacksamma över. Svenska Missionskyrkans Sångarförbund SMS har knappt medlemmar. Hösten 2010 erbjöds övningslördagar i Borås, Härnösand, Uppsala och Stockholm inför Musikfesten 2011 som gick av stapeln i Immanuelskyrkan i Stockholm på trettonhelgen Mer än 300 sjöng Haydns Skapelsen med symfoniorkestern Filialen med Cecilia Rydinger Alin som dirigent, andra musicerade med Ale

36 FÖRSAMLINGSARBETE ULLA MARIE GUNNER Möller band. En festkväll hölls i Grand Hôtels Vinterträdgård med nybeställd körmusik Än ropar skapelsen, av Anders Emilsson och Lars Hillås som bidrog till en lyckad musikfest. Under våren hölls ombudsmöte i Malmö. Beslut togs att SMS och SBS, Svenska Baptistsamfundets sångarförbund går ihop till ett gemensamt sångarförbund. Svenska Missionskyrkans musikkårer SMM är en intresseorganisation för blåsargrupper och musikkårer med ett 60-tal medlemsorkestrar och cirka musikanter från Missionskyrkan och Alliansmissionen. Tre sommarmusikskolor genomfördes traditionsenligt i Hjortsberga, Alingsås och på Södra Vätterbygdens folkhögskola i Jönköping. Nytt i år var samverkan med blåsare från Frälsningsarmén och Pingströrelsen, ett arbete som nu utvecklas. Medlemsbladet SMM-nytt har hittills kommit med fyra nummer. Unga musikanter möts, övar och konserterar några gånger per år i SYBB, Swedish Youth Brass Band. De gör även resor utomlands för tävling och möten. SMM familjen har också utökats med Junior SYBB för yngre deltagare. Brukssånger Brukssånger är Missionskyrkans egen sångskrivarverkstad. 20 nya sånger har givits ut det senaste året och totalt finns nu 220 sånger att tillgå genom hemsida och via abonnemang. På hösten möttes sångskrivarna till en inspirationshelg på Kuvarp. Cirka 60 kompositörer och textförfattare, inte bara från Missionskyrkan, finns representerade. Brukssånger finns föreslagna i tidningen Sändarens psalmvalslista för kyrkoårets söndagar. För musikarbetet i stort sker stor samverkan med Bilda, distrikt och församlingsmusiker, liksom med folkhögskolorna och Anders Frostenson-stiftelsen. Cecilia Rydinger Alin dirigerade 300 körsångare och stor orkester i Haydns Skapelsen under Musikfesten 2011 i Stockholm. Bilden är från en av repetitionerna. FOTO: göran almlöf 37

37 SVERIGE Allt fler personer upptäcker pilgrimsvandringar. FOTO: LARS-GÖRAN OLSSON Retreat och andlig vägledning Arbetsgruppen för retreat och andlig vägledning har avslutat sitt uppdrag under året. Då gruppen startade formulerades följande: Kyrkans möjligheter att möta människors behov av stillhet och fördjupning ska förstärkas. Våra resurser för retreatverksamhet och utvecklingsmöjligheter prövas i ett ekumeniskt perspektiv. Fler pastorer ska få stöd till personlig utveckling som retreatledare och andliga vägledare. Det senaste året har möjligheter till retreater erbjudits medarbetare i Missionskyrkan i sammanhang där Liselotte J Andersson och Hans Johansson varit retreatledare. Vinterkonferens Vinterkonferensen i januari 2011 med temat Kyrka utan väggar samlade omkring 350 medarbetare. Konferensen ägde rum i Stockholm. Huvudtalare var gäster från Church of Scotland. Där har man under cirka 10 år arbetat 38 med konferensens tema, vilket har inneburit mycket förnyelse. Vidare lyftes frågor kring vår sårbarhet som människor och kyrkans plats i samhället, inte minst diakonalt. Konferensen fungerar som en kombination av fortbildning, utveckling och andlig fördjupning, genom gudstjänster, samtal och seminarier. Vid några tillfällen har ett seminarium om andligt ledarskap för icke-teologer hållits. Gudstjänst som berör Inom ramen för Vi vill växa-gruppens arbete har nationella missionssekreteraren Ulla Marie Gunner skrivit boken Gudstjänst som berör. En viktig faktor i församlingar som växer och får kontakter med nya människor är ett fungerande gudstjänstliv med goda och varma relationer. Boken är utgångspunkt för samtal om olika dimensioner av hur vi möter varandra i och kring gudstjänsten. Relationerna bidrar till den andliga fördjupningen.

38 FÖRSAMLINGSARBETE BERTIL SVENSSON Evangelisation Fler människor i Sverige och i världen vill vi ska få möta Jesus Kristus i ord och handling. Det är drivkraften i vårt arbete. Evangelisterna Missionskyrkans sex evangelister, några på deltid, arbetar intensivt för att fler ska få del av evangeliet. Det mesta av arbetet utförs på kallelser från lokala församlingar, påfallande ofta även från andra samfund och i ekumenisk samverkan lokalt. Upplägget varierar utifrån lokala förutsättningar och evangelisternas gåvor. Möten och gudstjänster dominerar programmet. Men där finns också föredrag, retreater, kvinno / mansfrukostar, bibelstudier och temasamlingar. Evangelisterna har också mycket med ungdomar att göra, via Våga tro, Apg29 och Framtidens evangelister samt medverkan på ungdomskonferenser. Också till församlingsplanteringarna och omstartsprojekten anlitas evangelisterna. Enskilda evangelister ger uttryck för många positiva händelser under året. Många söker frälsning och förbön och upplever en stark gudsnärvaro i gudstjänster och möten. Men evangelisterna stöter också på bekymmer. Det kan märkas i form av trötthet, isolering och vikande medlemstal i en del församlingar. Kyrka och idrott Kyrka-idrotts-arbetet har utvecklats ytterligare under året i samarbete med equmenia, som nu tagit över samordningsansvaret med namnet Puls. Missionskyrkan stöder arbetet ekonomiskt och personellt, det sistnämnda gäller framför allt det internationella idrottsarbetet, med ansvar för fotbollsskolorna i de båda Kongorepublikerna samt Ryssland. Boken Den viktigaste matchen har producerats och tryckts på svenska, engelska, ryska och franska och snart spanska. Detta i samverkan med Alpha Sverige som ett verksamt redskap för evangelisation bland unga idrottsutövare. Evangelisation med systerkyrkorna Ekonomiskt och personellt stöd har under året givits till evangelisation via systerkyrkor i Japan, Kina, Indien, de båda Kongorepublikerna, Ecuador, Spanien, Estland och Ryssland. Utöver de som tidigare arbetat inom olika systerkyrkor, har ett nytt missionärspar under året gått in i evangelisationsarbetet i Ecuador. En satsning på Alpha i Kongo-Brazzaville har genomförts. Sápmi Samiskt arbete skedde delvis med stöd av ECMI (European Christian Mission International). Samiska gudstjänster hölls på ett antal platser och det har arbetats med samisk urfolksteologi. Här har kontakter med företrädare i Svenska kyrkan och Norska kyrkan varit viktiga. En del i detta var förberedelserna för den andra konferensen om samisk och urfolksteologi tillsammans med Teologiska högskolan och Johannelunds teologiska högskola. Tyvärr blev denna inte av hösten 2011, men förhoppningsvis hösten

39 SVERIGE Kurserna Bibelfjäll i Hemavan har varit populära och lockat många ungdomar. FOTO: Per-Olov Sveder Renklint Missionskyrkan har haft en representant i referensgruppen kring den kommande nordsamiska översättningen av Gamla testamentet genom Svenska Bibelsällskapet. 40 Apg29 och Våga tro I samverkan med systerkyrkor i olika länder har lärjungaskolan Apg29 genomförts i Sverige, Kongo-Brazzaville, Indien, Ecuador och Finland/Estland. I Apg29 i Sverige deltog en stor grupp från Ecuador och Chile. Det svenska deltagandet i lärjungaskolorna genomförs i samarbete mellan Missionskyrkan, equmenia och Karlskoga folkhögskola och har betytt mycket för många deltagare och unga ledare, som fått en värdefull lärjungaträning. Värdefulla insatser har utförts av deltagarna i samband med praktikperioder i olika församlingar. Som en fortsättning på Apg29 har Våga tro utvecklats i Sverige, via det så kallade Lärjungaåret, med fokus på församlingspraktik, ofta i pionjära miljöer. Step of Faith Step of Faith har under senare år genomförts på olika platser i norra Europa (Estland, Polen och Ryssland) med ungdomar från Sverige och systerkyrkorna med fokus på evangelisation, socialt arbete och idrottsaktiviteter. Sommaren 2011 genomfördes Step of Faith i Halmstad. Församlingsplantering I oktober 2010 hölls en ekumenisk konferens om församlingsplantering i Fiskebäck utanför