Tjänsteskrivelse. Rapport gällande kommunens stöd till digital utrustning till biograf Trappan(Dnr KS2011/309-14) 1(2)

Transkript

1 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Lena Claesson Rapport gällande kommunens stöd till digital utrustning till biograf Trappan(Dnr KS2011/309-14) Sammanfattning Kungälvs kommun och Fregatten AB, Trappan Bio inledde 2012 ett samarbete där Kungälvs kommun har bidragit med 300 Tkr till digital utrustning samt personella resurser i programrådsarbete. Ett samarbetsavtal mellan kommunen och Fregatten Bio AB träffades där parterna förband sig att starta ett programråd som ska planera för alternativa verksamheter som direktsända operor, konserter och teaterföreställningar Trappan Bio ska visa film minst fem kvällar/vecka Trappan Bio ska ha skolbio med 14 visningar/år Trappan Bio ska erbjuda Filmklubben visningar för filmstudio minst sex gånger/år Trappan Bio får i uppdrag att erbjuda bio dagtid till ex vis pensionärer vid minst sex tillfällen/år För Trappans del har samarbetet inneburit att verksamheten har utökat sitt programutbud och besökssiffrorna på biografens ordinarie visningar har ökat i stor utsträckning. Bakgrund Under de senaste 3-4 åren har biografverksamheten i Sverige genomgått en stor förändring vad gäller distribution av filmer. Från att ha fraktat stora filmrullar runt om i landet har man nu gått över till att lägga in filmerna i små digitala hårddiskar som är förhållandevis lätta och billiga att transportera. Vid årsskiftet upphörde distributionen av analog normal kommersiell analog film helt och endast digitala versioner distribuerades. För biografernas del har detta inneburit att, för att kunna fortsätta sin verksamhet, har man varit tvungen att gör stora investeringar i digital visningsutrustning. För Fregatten Bio AB som driver Trappan Bio i Kungälv innebar det en investering på ca 600 Tkr, en utgift som Fregatten Bio AB hade svårt att klara på egen hand. Därför tog man kontakt med Kungälvs kommun för att diskutera ett samarbete. Verksamhetens bedömning Genom samarbetsavtalet mellan Fregatten Bio AB och Kungälvs kommun har medborgarna i Kungälv fått en modern biograf med digital utrustning, mycket bra ljudanläggning och med ett brett utbud av film, opera, konserter och idrottsevenemang. Utöver detta ordnas också temakvällar och andra arrangemang som riktar sig till olika målgrupper som företagare, galor mm. Medborgarna har på olika sätt fått inflytande över programutbudet genom medverkan i programrådet från bland annat seniorer och filmstudion. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

2 2(2) Genom samarbetet fanns också möjligheten för kommunen att söka ett verksamhetsbidrag om 200 Tkr från Västra Götalandsregionen, ett bidrag som kommunen sökte och beviljades. Ekonomisk bedömning Kungälvs kommun har genom samarbetsavtalet gett Fregatten Bio AB förutsättningar att investera i digital utrustning. Samarbetsavtalet anger att Trappan Bio förbinder sig att genomföra vissa angivna verksamheter mot ett årligt bidrag på 100 Tkr i tre år (totalt 300 Tkr). Kostnaderna för projektet ryms inom tilldelad ram för sektor Kultur och Samhällsservice. Förslag till beslut Informationen antecknas. Mariella Sivertstrand Enhetschef Kulturskolan Robert Hallman Sektorchef Kultur och samhällsservice Expedieras till: För kännedom till: Lena Johansson, Anette Svahn, Åsa Tollbom.

3 Rapport Gällande kommunens stöd till digital utrustning till Fregatten Bio AB Handläggare Lena Claesson

4 1 Sammanfattning Hela Sveriges biografverksamhet genomgår sedan några år tillbaka en stor förändring i och med att sättet att distribuera filmer på ändras. Från årsskiftet levereras inte normal kommersiell film i analogt format utan endast digitalt vilket för Trappan Bio hade inneburit att man fått stänga bion eftersom man inte hade haft möjlighet att på egen hand investera i en digital utrustning. Detta är bekymmersamt för många biografer på små orter eftersom investeringskostnaden för utrustningen är relativt hög. Svenska Filminstitutet ger bidrag till digital utrustning men endast om respektive kommun är med och finansierar på ett eller annat sätt. Detta sker ofta genom ett verksamhetsbidrag, vilket är fallet i Kungälv. Kungälvs kommun och Fregatten Bio AB inledde 2012 ett samarbete vars syfte var att i samband med digitaliseringen utveckla verksamheten och göra biografen mer tillgänglig för medborgarna i Kungälv samt att öka utbudet och därigenom hitta nya målgrupper. Samarbetet har hittills varit synnerligen lyckat och besökssiffrorna har ökat kraftigt. Utbudet är nu mycket varierat från s.k. kommersiell film till filmer med en mer begränsad publik. Även opera, konserter, idrottsevenemang mm står numera på repertoaren. Ett programråd har bildats med representanter för Fregatten Bio AB, Kungälvs kommun, seniorer och filmstudio. Dessa är med och påverkar programutbudet när det gäller opera, seniorbio och filmstudion. 2 Bakgrund I slutet av 2010 informerades Kungälvs kommun om att hela biografverksamheten i Sverige står inför en stor förändring. Spelfilmernas format ändras från stora filmrullar till små digitala hårddiskar. För biografernas del skulle detta innebära att man måste byta sin visningsutrustning från analog till digital. Företrädare för Fregatten Bio AB med Trappan Bio i Kungälv, Christer Lundgren, tog kontakt med kommunen för att diskutera ett samarbete. Digitaliseringen skulle för Trappans del innebära en investering om ca 600 Tkr, en utgift som man inte ansåg sig klara på egen hand. Svenska Filminstitutet ger bidrag för digital utrustning till verksamhetsutövare med maximalt 300 Tkr, men endast under förutsättning att kommunen är med och finansierar utrustningen. Kommunstyrelsen fattade beslut om att ge stöd till Fregatten Bio AB i form av ett verksamhetsbidrag. I samband med detta tecknades ett samarbetsavtal för perioden Insatser Kommunstyrelsen fattade beslut om att bidra med maximalt 300 Tkr under förutsättning att stödet från svenska filminstitutet beviljades. Fregatten Bio AB fick det statliga bidraget om 300 2

5 Tkr, i och med detta förband sig Kungälvs kommun att anslå ett bidrag om 100 Tkr per år i tre år, totalt 300 Tkr. Ett avtal mellan Kungälvs kommun och Fregatten Bio AB träffades. I avtalet förband sig parterna att starta ett programråd som ska planera för alternativa verksamheter som direktsända operor, konserter och teaterföreställningar Trappan Bio ska visa film minst fem kvällar/vecka Trappan Bio ska ha skolbio med 14 visningar/år Trappan Bio ska erbjuda Filmklubben visningar för filmstudio minst sex gånger/år. Trappan Bio får i uppdrag att erbjuda dagbio till ex vis pensionärer vid minst sex tillfällen/år. Dessutom förband sig Fregatten AB att installera 3D-utrustning på biografen. Ett verksamhetsbidrag från Västra Götalandsregionen om 200 Tkr söktes av kommunen som också beviljades. 4 Aktiviteter Samarbetet har nu varit igång i två år och man har genomfört ett antal olika aktiviteter och visningar i enlighet med samarbetsavtalet och utöver den ordinarie biografverksamheten. Ett programråd har bildats med representanter från Kungälvs kommun och Fregatten Bio AB. I programrådet har även seniorer och filmstudion varit med och påverkat utbudet. Programrådet har aktivt medverkat till programutbudet när det gäller val av föreställning för opera, musical och konserter, filmer till Filmstudion och seniorbion. Visningar enligt samarbetsavtalet: våren 2012 hösten 2012 våren 2013 hösten 2013 Filmstudio Seniorbio Företagsarrangemang 1 1 Opera Konsert 1 Rockmusical 1 Idrottevenemang 1 Sedan samarbetet startade har Programrådet även arrangerat flera filmvisningar riktat till olika målgrupper. Vid två tillfällen har Kungälvs kommun stått som värdar för filmvisning dit alla företagare i Kungälv var inbjudna. Rockmusicalen våren 2013 erbjöds alla medborgare biljetter till reducerat pris. För första gången någonsin, den 30 oktober 2013, direktsändes en bandymatch på biograf. Det var matchen mellan IFK Kungälv och Edsbyn som sågs av 264 supportrar. En mycket lyckad föreställning som gett mersmak. 3

6 5 Resultat/statistik I och med att Trappan Bio fick digital utrustning har biobesökarna stadigt ökat. Man har nu möjlighet att visa aktuella filmer bara några dagar efter premiären. Man har också fått möjlighet att se operaföreställningar från bland annat Metropolitan i New York med världsartister i rollerna. I samband med digitaliseringen valde Fregatten Bio AB att också investera i 3D-utrustning på Trappan Bio vilket i huvudsak lockar den yngre publiken som nu i större utsträckning än tidigare kommer till biografen. I Sverige finns idag 816 biosalonger och av dessa är 640 digitaliserade. Den ordinarie biografverksamheten på Trappan Bio har ökat väsentligt sedan samarbetet mellan kommunen och biografen inleddes. Besöksantalet ökar stadigt och har ökat med över besökare från 2011 till 2012 och även 2013 ser ut att bli ett mycket bra år besöksmässigt. Tvärtemot riket visar Trappan Bio en ökning av besök Riket visar en minskning av biobesöken med 12 %, medan Trappan Bio visar en ökning på 10 % till och med september Detta kan man på goda grunder tillskriva den digitala utrustningen och en mycket bra ljudanläggning som innebär en större filmupplevelse för besökarna. Statistik Trappan Bio : Ett mått som man använder i biosammanhang är antal biobesök per kommuninvånare och år. Sedan Trappan Bio fick den digitala utrustningen har detta mått stadigt ökat hade Trappan 4

7 Bio 0,2 biobesök/invånare och år, 2012 hade man 0,6 och 2013 siktar man på 0,8. Detta är ett tydligt bevis på att invånarna i Kungälv nu hittar till sin biograf. Opera/konsertföreställningarna har hittills haft ett snitt på 40 besökare per föreställning och seniorbion och filmstudion har haft ett snitt på besökare per föreställning. När det gäller opera/konsertföreställningarna är resultatet ungefär det förväntade. Det tar tid att bygga upp en sådan verksamhet och krävs en hel del marknadsföring över tid. Filmstudion och seniorbion har något fler besökare och här handlar det mycket om att hitta rätt filmer för respektive målgrupp. 5

8 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 197/2013 VA-plan för Kungälvs kommun (Dnr KS2013/1902) Samhällsbyggnadssektorn planerar för att starta upp arbetet med att ta fram en VA-plan för Kungälvs kommun. Med kommunal VA-planering menas ett styrdokument som beskriver hur kommunen ska lösa VA-försörjningen i hela kommunen, det vill säga både inom och utanför kommunalt verksamhetsområde för VA. Med VA-försörjning menas dricksvattenförsörjning samt omhändertagande av avloppsvatten, där avloppsvatten innefattar både spillvatten och dagvatten. En VA-plan är ett grundläggande och viktigt dokument vid samhällsplanering, inte bara sett från VA-verksamhetens och miljöenhetens behov utan även från behoven vid såväl detaljplanearbetet som vid bygglovshanteringen. Detta kräver därför ett samarbete mellan olika enheter inom samhällsbyggnad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse VA-plan för Kungälvs kommun Förslag till kommunstyrelsen Förvaltningen får i uppdrag att påbörja arbetet med en VA-plan för Kungälvs kommun med representanter från VA-enheten, Miljöenheten, Planenheten och Bygglovsenheten. Expedieras till: Samhällsbyggnad, Leif Johansson, Dragan Medan, Anders Holm, Kristina Franzén, Henrik Levin, Kenth Olsson För kännedom till: Samhällsbyggnad, Mikaela Eliasson, Maria Hübinette SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

9 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Mikaela Eliasson VA-plan för Kungälvs kommun(dnr KS2013/1902-1) Sammanfattning Samhällsbyggnadssektorn planerar för att starta upp arbetet med att ta fram en VA-plan för Kungälvs kommun. Med kommunal VA-planering menas ett styrdokument som beskriver hur kommunen ska lösa VA-försörjningen i hela kommunen, det vill säga både inom och utanför kommunalt verksamhetsområde för VA. Med VA-försörjning menas dricksvattenförsörjning samt omhändertagande av avloppsvatten, där avloppsvatten innefattar både spillvatten och dagvatten. En VA-plan är ett grundläggande och viktigt dokument vid samhällsplanering, inte bara sett från VA-verksamhetens och miljöenhetens behov utan även från behoven vid såväl detaljplanearbetet som vid bygglovshanteringen. Detta kräver därför ett samarbete mellan olika enheter inom samhällsbyggnad. Bakgrund Med kommunal VA-planering menas ett styrdokument som beskriver hur kommunen ska lösa VA-försörjningen i hela kommunen, det vill säga både inom och utanför kommunalt verksamhetsområde för VA. Med VA-försörjning menas dricksvattenförsörjning samt omhändertagande av avloppsvatten, där avloppsvatten innefattar både spillvatten och dagvatten. I det Åtgärdsprogram som är beslutat av Vattenmyndigheten för Västerhavet finns sex åtgärder som riktar sig till kommunerna däribland åtgärd 37 som lyder: Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status. VA-planen bör innehålla tre huvuddelar; VA-översikt Beskriver omvärldsfaktorer, nuläge, förutsättningar och framtida behov både inom och utanför det nuvarande verksamhetsområdet. VA-översikten är ett underlag för den fortsatta VA-planeringen och kan fungera som ett underlag till Översiktsplanen. VA-policy Strategiska vägval fastställs, riktlinjer för hantering av olika frågor och prioriteringsgrunder. VA-policyn ska antas av kommunfullmäktige. Detta blir ett viktigt styrmedel i arbetet med VA-planen och med Översiktsplanen som helhet. VA-plan Den kommunala VA-planen tas fram utifrån VA-översikten och VApolicyn. Den ska vara ett levande dokument och kommer att innehålla flera olika avsnitt som ska kunna uppdateras och aktualiseras var för sig. De olika avsnitten är; plan för den allmänna VA-försörjningen inom verksamhetsområdet, plan för VAförsörjningen utanför nuvarande verksamhetsområde, Dagvattenstrategi/policy samt vattenförsörjningsplan. Även VA-planen tas med fördel av kommunfullmäktige. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

10 2(3) Arbetet med VA-planen kommer att följa den vägledningen som Havs och vattenmyndigheten har tagit fram. Dokumentet finns i dagsläget endast som en remissversion men bygger i huvudsak på en rapport utgiven av Länsstyrelsen i Stockholms län (Rapport 2009:07) och fungerar därför väl som en vägledning i arbetet. Verksamhetens bedömning VA-planen bidrar till att tydliggöra förutsättningarna för VA-försörjningen i samband med andra strategiska beslut i kommunen. En VA-plan utgör ett bra beslutsunderlag och ger därmed möjlighet till en mer demokratisk hantering av vattenfrågor i kommunen. I Kungälvs kommun är utbyggnadsbehovet av kommunal VA-försörjning stort av så kallade omvandlingsområden, prioritering och planering för VA-utbyggnad blir därför en viktig del av VA-planen. VA-planering ger möjlighet till en samlad bedömning av var, när och i vilken ordning den allmänna VA- anläggningen behöver byggas ut och var andra lösningar är mer lämpliga. Den ger möjlighet att planera för en långsiktigt hållbar VA-försörjning i områden som idag inte berörs av de allmänna vattentjänsterna. Fastighetsägare och andra aktörer i kommunen kan få tydligare information om vilka områden som ska anslutas till den allmänna anläggningen, vad som gäller fram till dess och vad som krävs av fastighetsägare inom områden som inte kommer att anslutas. Enligt lagen om allmänna vattentjänster (6 ) är kommunen skyldig ordna en allmän VAförsörjning där det finns ett behov i ett större sammanhang på grund av miljö- och/eller hälsoskäl. Om inte kommunen inrättar ett verksamhetsområde i de här områdena kan länsstyrelsen med stöd i 51 i samma lag, förelägga kommunen att uppfylla sina plikter. VAplanering är kommunens möjlighet att själv påverka och styra i vilken ordning olika områden ska anslutas. Utöver utbyggnadsbehovet i omvandlingsområdena så ska VA-planen även hantera prioriteringar och åtgärder på befintlig anläggning inom verksamhetsområdet samt områden där enskilda lösningar är de bästa även i framtiden. En VA-plan är ett grundläggande och viktigt dokument vid samhällsplanering, inte bara sett från VA-verksamhetens och miljöenhetens behov utan även från behoven vid såväl detaljplanearbetet som vid bygglovshanteringen. Detta kräver därför ett samarbete mellan olika enheter inom samhällsbyggnad. Projektgruppen föreslås bestå av representanter från VAenheten, miljöenheten, planenheten samt bygglovsenheten. Genom att arbeta med VA-planering parallellt med översiktsplaneringen kan dessa processer ge inspel och utgöra underlag för varandra. I samband med att översiktsplanen ses över bör även VA-planen uppdateras. På detta sätt kan VA-planen successivt utvecklas och bli allt mer heltäckande. Förvaltningen utgår från att kommunens fattade beslut angående VA i kustzon utgör en förutsättning som inarbetas i VA-planen. Ekonomisk bedömning VA-planering kräver till en början extra resurser men leder på sikt till att åtgärder kan genomföras på ett mer effektivt sätt och ger därför större nytta per satsad krona. Resurser behövs till både intern och extern tid för att arbeta med VA-planen. Varje enhet föreslås ta

11 3(3) kostnaderna för sin egen tid och extern tid ska belasta den enhet som har behov av konsulthjälp. Det totala arbetet med VA-planens tre huvuddelar beräknas ta ca 2 år. Förslag till beslut Förvaltningen får i uppdrag att påbörja arbetet med en VA-plan för Kungälvs kommun med representanter från VA-enheten, Miljöenheten, Planenheten och Bygglovsenheten. Leif Johansson Samhällsbyggnadschef Dragan Medan Verksamhetschef VA/Renhållning Expedieras till: Samhällsbyggnad, Leif Johansson, Dragan Medan, Anders Holm, Kristina Franzén, Henrik Levin, Kenth Olsson För kännedom till: Samhällsbyggnad, Mikaela Eliasson, Maria Hübinette

12 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn TorBjörn Nilsson/Maria Hübinette Vattenförvaltning i Kungälv (Dnr KS2013/1517-6) Sammanfattning På kommunstyrelsens sammanträde den 2 oktober 2013 informerade förvaltningen om Vattenmyndighetens åtgärdsprogram. Alla myndigheter och kommuner som omfattas av åtgärdsprogrammet rapporterar årligen, sedan tre år tillbaka, vilka åtgärder som genomförts under föregående kalenderår. Rapporteringen utgör underlag för en uppföljning av genomförda åtgärder för att bedöma huruvida fastställda miljökvalitetsnormer kommer att uppnås eller ej. Kommunstyrelsen uppdrog åt förvaltningen på sammanträdet att återkomma till kommunstyrelsen med redovisning av vilka åtgärder som är utförda, vilka som inte är åtgärdade och kostnadsredovisning vid eventuella åtgärder vid genomförande av Vattenmyndigheten för Västerhavets åtgärdsprogram från Bakgrund I enlighet med EU:s vattendirektiv har vattenmyndigheten i december 2009 beslutat om ett åtgärdsprogram i vattenförvaltningen. Det innefattar bland annat åtgärder där landets kommuner har ett ansvar. En årlig enkät om genomfört arbete skall lämnas in av kommunerna till vattenmyndigheten. Enkäten lämnas in i februari varje år. Ekonomisk bedömning I dokumentet beskrivs översiktligt kostnader inom detta område under perioden Båda för kommunen och andra parter. Eventuella kostnadsökningar framöver styrs av eventuella framtida beslut och hanteras inte i detta dokument. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

13 2(2) Verksamhetens bedömning En sammanställning av genomfört arbete i Kungälvs kommun under perioden framgår i bilaga 1. Förvaltningen har även sammanställt dokumentet Vattenvård och vattenförvaltning i Kungälvs kommun (2013), enligt bilaga 2. Denna rapport beskriver hur vattenvårdsarbetet bedrivs inom kommunen samt vilka externa parter som är involverade i arbetet. Kommunala styrdokument inom området redovisas också. En sammanställning från länsstyrelsen om vilka möjligheter kommuner har att söka medel för vattenvårdsarbete har lagts med i dokumentet som bilaga. Arbetet med rapporten har utförts av en kommunal arbetsgrupp under och en översyn av dokumentet har gjorts under Förslag till beslut Informationen antecknas till protokollet. Leif Johansson Sektorschef Henrik Levin Enhetschef Expedieras till: TorBjörn Nilsson, Maria Hübinette

14 Kungälvs arbete med vattenmyndighetens åtgärdsplan under Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt har 22 december 2009 beslutat om miljökvalitetsnormer för samtliga yt- och grundvattenförekomster i vattendistriktet. Man har också beslutat om åtgärdsprogram som innehåller de åtgärder som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. De punkter i Åtgärdsprogrammet som kommunerna på något sätt har ansvar för är punkt I Kungälvs kommun har sedan Vattenmyndigheten för Västerhavet fattade sitt beslut nedanstående åtgärder genomförts. Punkt 32 Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Den tillsyn enligt Miljöbalken som Miljö- och byggnadsnämnden(miljöenheten) bedriver har hittills inte varit direkt kopplad till miljökvalitetsnormerna. Tillsynen har i första hand varit riskbaserad. Miljöenheten har i samband med Jordbruksverkets tillsynsprojekt på hästgårdar (2013) särskilt prioriterat att besöka de gårdar som ligger i kustzonen där vattenförekomsterna inte uppnår god ekologisk status och har problem med övergödning. Miljöenheten har deltagit i det nationella tillsynsprojektet Effektiv näring där de största lantbruken har fått besök. Beträffande klassade (MIFO) områden med förorenad mark är ca 200 sådana i olika klasser identifierade i Kungälvs kommun. Ett antal av dessa är i dagsläget åtgärdade där krav har ställts på åtgärd. Under 2014 kommer miljöenheten att se över vilka ytterligare som skulle behöva åtgärdas utifrån närliggande vattenförekomsters status. Hur detta arbete fortskrider är delvis beroende av det projekt inom ämnet som pågår i Miljösamverkan Västra Götaland. Punkt 33 Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. Miljöenheten har utrett behovet av hög skyddsnivå för miljöskydd (2011) och kommit fram till att det även fortsättningsvis behövs i hela kommunen, eftersom enskilda avlopp bidrar till att framförallt kustområdet inte uppnår god ekologisk status. En ny policy för enskilda avlopp har därefter antagits (2012) där hög skyddsnivå för miljöskydd är utgångspunkt för handläggning av enskilda avlopp i hela kommunen. Totalt finns uppskattningsvis 5000 enskilda avlopp i kommunen. Under 2012 åtgärdades ett 50-tal enskilda avlopp till nya enskilda anläggningar som förväntas klara hög skyddsnivå miljöskydd. Under 2012 åtgärdades även cirka 150 enskilda avlopp genom anslutning till kommunalt ledningsnät för spillvatten. Detta kan anses vara en åtgärd som innebär hög skyddsnivå eller bättre, eftersom utsläppspunkten dessutom flyttas från Kungälvs recipienter till Ryaverkets utsläppspunkt i Rivöfjord.25 nya enskilda avlopp tillkom i kommunen under Alla dessa påfördes kravet att uppnå hög skyddsnivå med avseende på miljöskydd. Under 2012 la miljöenheten 150 timmar på tillsyn och 570 timmar på prövning av enskilda avlopp.

15 Punkt 34 Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status. Alla de tre kommunala vattentäkterna (Dösebacka, Lysegården och Marstrand) har vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter. Dessa skyddsområden och föreskrifter behöver dock uppdateras och arbete pågår med Dösebacka, som dessutom berörs av det regionala arbetet med att utvidga Göta Älvs vattenskyddsområde. För att få en trygg kommunal vattenförsörjning i Kungälv är det högst angeläget att få till ett nytt vattenverk som kan förses med fler mikrobiologiska barriärer och ett tillfredsställande skalskydd. Budgeten för nytt vattenskyddsområde i Dösebacka ligger på kr. Punkt 35 Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m3/dag, har god kemisk status och god kvantitativ status och ett långsiktigt skydd. Länsstyrelsen genomförde under 2010 ett projekt tillsammans med Alingsås, Kungälv och Orust kommuner för att hitta en bra metodik att använda lokala hälsoskyddsföreskrifter för att skydda vattentäkter. Projektet visar att lokala hälsoskyddsföreskrifter kan vara en bra metod att skydda enskilda grundvattentäkter. Det är däremot svårt att få fram verksamma skydd för ytvattentäkter med lokala hälsoskyddsföreskrifter. Att inrätta skyddsområden med lokala hälsoskyddsföreskrifter beskrivs ibland felaktigt som en enklare metod att skydda vattentäkter än att tillämpa 7 kap. miljöbalken. Erfarenheterna från detta arbete visar emellertid att metoden inte är enklare, den ser bara lite annorlunda ut. Erfarenheterna visar bl.a. att precis samma målkonflikter kan uppstå mellan allmänna och enskilda intressen vid denna process som vid fastställande av ett traditionellt vattenskyddsområde. Det är därför viktigt att inte ha orealistiska förhoppningar på att möjligheten att inrätta skyddsområden med lokala hälsoskyddsföreskrifter ska lösa svårigheten att uppnå de av samhället mycket högt ställda målen om vattenskyddsområden. Mål som ofta uppfattas som mycket svåra att nå. Ibland är metoden emellertid alldeles utmärkt att använda. Texten är hämtad ur sammanfattningen till länsstyrelserapporten Skydd av vattentäkter med lokala hälsoskyddsföreskrifter En vägledning(nr 2010:61). Kungälvs kommuns miljöenhet har bland annat drivit ett arbete med att skydda Kulperöd/Gullbringas vattentäkt med lokala hälsoskyddsföreskrifter. I detta arbete har stora svårigheter att genomdriva skyddet uppkommit och arbetet har avstannat. Arbetet med att skydda dessa vattentäkter bedrivs löpande med tillsyn där krav ställs på återkommande provtagning i provtagningsprogram. Vid tillsyn och prövning av miljöfarligverksamhet granskas detta extra noga inom tillströmningsområden för dessa vattentäkter. Punkt 36 Kommunerna behöver utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna (MKN) för vatten uppnås och inte överträds. Det arbete som pågår inom projektet VA i kustzon har bland annat som syfte att avlasta kustvattnet från påverkan från näringsämnen som idag kommer från enskilda avlopp i kommunens kustområden. Inom vattendirektivsarbetet har man klassat den ekologiska statusen här liksom på

16 allt kustvatten i Västra Götalands län som måttlig och en minskad näringsämnestillförsel är nödvändig för att uppnå miljökvalitetsnormen god ekologisk status i våra kustvatten. I varje arbete med detaljplaner ingår en del där miljökvalitetsnormer tas i beaktande genom att t.ex. krav ställs på dagvattenhanteringen och behov av skydd för vattendrag tillgodoses. I VAplanearbetet ingår också att ta fram en dagvattenpolicy/-strategi. Miljö- och byggnadsnämnden har antagit riktlinjer att bland annat kunna förbättra situationen i Natura 2000-området Nordre Älvs estuarie och uppnå MKN. (MOBN 190/2013, Riktlinjer för handläggning av vatten- och avloppsfrågor i Sjöhed, Nereby, Kornhall och Ulvesund i avvaktan på beslut om kommunalt VA (Dnr TMN 2013/ ). Miljöenheten har tagit fram ett beslutsunderlag för prövning av ny bebyggelse i område med avrinning till Ödsmålskile Natura 2000-område för att kunna uppnå MKN. Kommunen deltar i samarbetet 8-fjordar, samt i KIMO (Kommunernas Internasjonelle Miljöorganisation) Kungälvs kommun har byggt ett våtmarksområde (Rollsbo våtmark i Komarksbäcken) som dels ska hjälpa till att fånga upp näringsämnen och därmed minska belastningen på havsmiljön, dels utgöra en biotopvårdande insats. Detta projekt har också fått LOVA-stöd bland annat. (Komarksbäcken med LOVA, Rollsbo våtmark). I 8-fjordars regi pågår ett projekt där Kungälvs kommun har beviljats LONA-medel till inventering av musselbankar i Kungälvs kommun, samt framtagande av förslag till återskapande av nya musselbankar där sådana har försvunnit. Punkt 37 Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status. Arbetet med att ta fram en kommunövergripande VA-plan för Kungälvs kommun har påbörjats under hösten VA-verket är projektledare för detta arbete. Hittills har ett material som redovisar övergripande områden inom kommunen som kan komma att omfattas av kommunalt ansvar för vatten- och avloppsfrågortagits fram under våren I VA-planearbetet ingår också att ta fram en dagvattenpolicy/-strategi. Punkt 38 Kommunerna behöver i samverkan med länsstyrelserna ta fram underlag och genomföra åtgärder för att minska påverkan från de delar av det rörliga friluftslivet, exempelvis båtturism, som kan ha en negativ inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk eller god kemisk status. Spolplattor och reningsanläggningar för spolvatten från båtbottentvätt: Ringens Varv AB har byggt en spolplatta och reningsanläggning för båttvättvatten. Provtagningar har utförts på utgående vatten under föregående år. Roth Marine håller på att vidta åtgärder. Eftersom de behövt åtgärda kajen med mera har åtgärderna tagit längre tid än beräknat. En spolplatta och en reningsanläggning för båttvättvatten håller på att iordningsställas. Gillholms marina håller på att iordningsställa för byggande av reningsanläggning för båttvättvatten. Patrikssons varv och Sjöhed

17 har sökt bygglov och strandskyddsdispens. De håller på att planera för installation av en gemensam spolplatta och reningsanläggning för båttvättvatten. Sugtömningsstationer för båttoaletter: Hamnverksamheten på Marstrand har byggt två sugtömningsstationer. Ringens Varv AB har installerat en sugtömningsstation. Rothmarine håller också på att iordningsställa sugtömningsstation för båttoaletter. Ekonomi/kostnader ( ) Åtgärdspunkt Kommunen Verksamhets -utövare 32. Förorenade områden samt tillsyn - MIFO **)?+227 (2012)+15 (2013) timmar - Förorenad mark **)?+116 (2012) +32 (2013) timmar 33. Enskilda avlopp LOVA (staten) 200 st X SEK st X SEK 5000= SEK Tronnums smf Dungens smf Kommunala VSO - Dösebacka GÄVSO 35. Skydd av enskilda större vattentäkter 36. Planläggning mm - KIMO, 8-fjordar, Bvvf, GÄVR, BVVF mm budgeterat Timmar i lstprojekt mm tid Ersättningar? - Rollsbovåtmark (SJ V) - Trummor genom vägbank ? Nordösundet Vägverket? 37. Va-plan 100 % - VA i kustzon Rörliga friluftslivet - KMS Nordön (3 spolplattor, två sugtömningsanläggningar+ ARV) - Sugtömning+Båttvättar? - Båttvättar+Båttvättar? - Strandstädning löner EU

18 *)LOVA= Lokalt vattenvårdsarbete. LOVA är statliga medel som delas ut av de Länsstyrelserna, vilka har tilldelats medel att dela ut. Tilldelningen till länen görs utifrån en fördelningsnyckel som bygger på påverkan på havsmiljön. **) Under 2012 har miljöenheten lagt 157 timmar på LOVA-arbete och under 2013 (till och med oktober) har miljöenheten lagt drygt 35 timmar på LOVA.Under 2012 har miljöenheten lagt drygt 227 timmar på arbete med MIFO, och under 2013 (till och med oktober) drygt 15 timmar. Utöver detta har arbete med tillsyn på gamla objekt med förorenad mark krävt drygt 116 timmar under 2012 och 32 timmar (till och med oktober) under Litteratur Vattenvård och vattenförvaltning i Kungälvs kommun, 2013 Vattenöversikt för Kungälvs kommun, 1996 Policy för enskilda avlopp, 2012 Miljöbokslut 2012 Beskrivning av miljöutvecklingen samt uppföljning av Kungälvs kommuns åtgärdsplan för ett Hållbart Samhälle, Samhällsbyggnad Mars 2013.

19 KUNGÄLVS KOMMUN Vattenvård och vattenförvaltning i Kungälvs kommun

20 Innehåll Inledning... 4 Statliga/regionala instanser... 4 Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt... 4 Havs- och Vattenmyndigheten... 4 Länsstyrelsen vattenvårdsenhet... 5 Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR)... 5 Västra Götalandsregionen... 5 Vattenråd... 5 Vattenrådet för Bohuskusten... 6 Göta Älvs vattenråd... 6 Vattenvårdsförbund... 6 Bohuskustens vattenvårdsförbund... 6 Göta älvs vattenvårdsförbund... 7 Universitet och högskolor... 7 Havsmiljöinstitutet Fjordar... 8 KIMO Kommunernas Internasjonelle Miljöorganisation... 8 GRYAAB... 9 Svenskt Vatten... 9 Fiskevårdsområde Södra Bohuslän... 9 Ren kust i Bohuslän... 9 Miljösamverkan Västra Götaland... 9 LEADER -Terra Et Mare Hav möter land Projekt, föreningar mm Vattenskyddsområde för Göta Älv- Arbetsgrupp SECOA Nordre Älvs Fiskevårdsförening Romesjöns Fiskevårdsförening Sportfiskarna Kungälvs Sportfiskeförening Västkustens Vänner Städa Sverige Håll Sverige Rent/Kusträddarna Naturskyddsföreningen i Kungälv Vattenvårdsarbetet i Kungälvs kommuns organisation Inledning Rent dricksvatten Spillvatten (avlopps- och dagvatten) Övriga vattenföroreningar Hänsyn vid nyexploatering/fysisk planering Kalkning av sjöar Strandstädning Fiskevård, biotopvård i sjöar och vattendrag Fiskeregler i havet - Fredningsområden vid bäckmynningar Vattendirektivets åtgärdsprogram... 14

21 Naturreservat Marstrandsskärgården Operativt havsmiljöarbete Ansvarsfördelning i organisationen Styrdokument Kommunekolog Miljöenheten VA-verket Dokument rörande vattenvårdsarbetet Riktlinjer gällande arbetet med ett hållbart samhälle Vattenöversikten Fjordar - Natur, fiske, miljö - en kunskapsöversikt Kustvattenplan VA-policy Policy för enskilda avloppsanordningar i Kungälvs kommun ( , MoBN) VA i kustzon Översiktsplan Havet underlagsrapport till översiktsplan Kungälvs kommun Undersökning av grundvattentillgång, Bergab Bilaga Länsstyrelsens sammanställning av bidragsmöjligheter, juni Stöd och bidrag exempel på finansieringsmöjligheter för vattenvårdande åtgärder... 17

22 Inledning Arbetet med vattenvård och vattenförvaltning är mångfacetterat. Det finns många organisationer, myndigheter och samarbetsformer. Kungälvs kommuns arbete med vattenfrågor är också uppdelat på flera olika enheter. Lagstiftningen har förändrats en del i och med införande av EU:s ramdirektiv för vatten. En kommunal arbetsgrupp har under 2012 arbetat fram detta dokument som ska tydliggöra hur vattenvårdsarbetet är uppdelat i kommunen och vilka instanser, föreningar mm som är inblandade i arbetet. Dessutom har de olika styrdokumenten och andra viktiga dokument i arbetet listats. Läget beskrivs som det ser ut i december En sammanställning från Länsstyrelsen om vilka möjligheter kommuner har att söka medel för vattenvårdsarbete har också lagts med i dokumentet som bilaga. Arbetsgruppen har bestått av Per Kaarle (miljöchef), Dragan Medan (VA-chef), Kaj Levin (projektledare) och TorBjörn Nilsson (kommunekolog). Översynen av dokumentet 2013 har gjorts av Maria Hübinette (miljöinspektör/miljösamordnare VA i kustzon) och TorBjörn Nilsson (kommunekolog). Statliga/regionala instanser Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt En av fem vattenmyndigheter som ansvarar för varsitt geografiska område. Tar fram underlag samt beslutar om åtgärdsprogram. Arbetar i sexårscykler. Det första åtgärdsprogrammet, som innehåller krav på åtgärder att genomföras av kommunerna beslutades i december Programmet omfattar perioden Kommunerna ska årligen inrapportera hur arbetet bedrivs enligt åtgärdsprogrammet. Se vidare avsnitt 3. Vattenmyndigheten samordnar arbetet Riksdagen beslutade i mars 2004 att Sverige ska delas in i fem vattendistrikt med en vattenmyndighet i varje. En länsstyrelse i varje distrikt har utsetts till vattenmyndighet med ansvar för att förvalta kvaliteten på vattenmiljön inom distriktet. Dessa vattenmyndigheter ska se till att EU:s ramdirektiv för vatten genomförs i Sverige. Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt finns placerad på Länsstyrelsen i Västra Götaland. På varje länsstyrelse i varje distrikt finns ett beredningssekretariat som ska hjälpa vattenmyndigheten med att genomföra vattendirektivet. Länsstyrelsen ska bland annat övervaka tillståndet i länets vatten och utöva tillsyn över verksamheter med koppling vill vatten, till exempel vattenkraftverk och industrier med utsläpp till vatten. Arbetet ska ske i dialog med kommuner, vattenvårdsförbund och andra lokala vattenintressenter. Många aktörer har varit med och byggt upp vattenförvaltningen - och nu ska vi i samverkan arbeta vidare för att bevara och förbättra vattenmiljön i Sverige. Havs- och Vattenmyndigheten Statlig myndighet, bildad Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för bland annat marina direktivets införande i svensk lagstiftning samt för havs- och vattenplanering, tillsyn och reglering.

23 Ansvaret omfattar både fiskelagstiftningen och miljölagstiftningen. Havs- och vattenmyndigheten har tagit över den största delen av ansvaret för vattenfrågor från Naturvårdsverket. Samtidigt som Havsoch vattenmyndigheten bildades den 1 juli 2011 lades Fiskeriverket ner. Havs- och vattenmyndigheten har tagit över flera av det nedlagda Fiskeriverkets tidigare ansvarsområden. Förmedlar även bidrag i form av Havs- och vattenmiljöanslaget erhöll Bohuskommunerna bidrag från Havs- och vattenmyndigheten till projektet Ren Kust i Bohuslän. Länsstyrelsen vattenvårdsenhet Länsstyrelsernas enheter arbetar för en hållbar vattenanvändning, arbetar för att skydda och förbättra tillståndet för vattenmiljöer och mildra effekter av översvämningar med mera. Enheterna vattenvård-, miljöskydd-, landsbygd- och naturvård ansvarar för att ta fram miljöövervakningsprogram, miljömål och åtgärdsprogram i enlighet med EG:s ramdirektiv för vatten. Fiskevård, kalkning av sjöar och vattendrag samt utveckling av yrkes- och fritidsfisket ingår också i uppgifterna. Vattenvårdsenheten handlägger EU-stöd till fisket och fiskberedningsindustrin samt handlägger LOVA-stöd. Naturvårdsenheten handlägger LONA-stöd. Landsbygdsenheten handlägger stöd för t.ex. anläggande av våtmarker. Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR) ab a8c html GR ansvarar på uppdrag av Kungälv för kalkningsverksamheten i kommunen. Kalkningsplaner fastställs regelbundet av länsstyrelsen. Vanligtvis är kommunen huvudman för genomförandet men GR har tagit över ansvaret för de flesta GR-kommunerna. Sedan länge har kalkningsplanerna i Kungälv omfattat Valleråns, Solbergsåns och Kållenbäckens avrinningsområden. Sedan 2009 kalkas dock inte Kållenbäcken längre då provtagningar visat att det inte längre behövs. Provtagning fortgår dock där. För kalkningsprojekt som länsstyrelsen godkänt ges 85 % i statsbidrag. Resterande 15 % debiteras kommunen från GR. Fakturan går till Samhällsbyggnad. Aktuell kostnad för kommunen: kronor per år. (Har nyligen sänkts från kronor.) Västra Götalandsregionen Förutom sjukvårdsansvaret jobbar regionen även med kultur, tillväxt och en hållbar utveckling i Västra Götaland. De gör det i nära samarbete med företag, organisationer, kommuner, högskolor, universitet och statliga myndigheter. Västra Götalandsregionen har flera olika fonder där man kan söka ekonomiska bidrag. Regionen har beviljat medel för perioden till att utveckla kommunernas strandstädning i projektet Ren Kust i Bohuslän. Regionen arrangerar i samarbete med ett stort antal samarbetspartner Västerhavsveckan i juli varje år. Vattenråd Allmän beskrivning Vattenråd är ett forum där alla inom ett avrinningsområde kan delta för att påverka vattenförvaltningen. Ett vattenråd åtar sig rollen som samverkansorgan inom avrinningsområdet och fungerar som en kanal mellan ansvariga myndigheter, berörda intressenter och allmänhet. Vattenmyndigheten och länsstyrelserna inom vattendistriktet har arbetat för att vattenråd ska bildas och att vattenråden ska bli det naturliga forumet för samverkan inom avrinningsområdet.

24 En viktig roll är att vara remissinstans när det gäller vattenmyndigheternas underlag och åtgärdsprogram. I den mån tjänstemän bör delta ligger det på kommunekologen att delta på möten med en mer övergripande inriktning i vattenråd och vattenvårdsförbund medan miljöenheten bör delta då det rör sig om åtgärdsplaner/operativt arbete inom avlopp/företagstillsyn/lantbruk med mera. Vattenrådet för Bohuskusten Ideell förening bildad Alla kommuner från Kungälv och norrut är medlemmar. Dessutom 5 företag, 8 föreningar och några privatpersoner. Vattenrådet har en anställd på halvtid som samordnare, andra halvan av tjänsten utgörs av samordnare för Bohuskustens vattenvårdsförbund. Verksamheten kan delas in i följande områden: samverkan med vattenmyndigheten om medlemmarna önskar representera dem i yttranden till vattenmyndigheten samverkan med medlemmar i VRBK ta initiativ till och genomföra möten, information till allmänhet och organisationer initiativ som syftar till att förbättra den marina miljön får genomföra utredningar som ansluter till verksamhetens innehåll uppdragsverksamhet som ansluter till VRBK:s ändamål Säte i Uddevalla. Gemensamt tjänstemannastöd med Bohuskustens vattenvårdsförbund. Styrelse 7 personer. Ordförande: Hans Henrikson, Kungälv. Vattenrådets samordnare kallar till möte i en tjänstemannagrupp ca 1-2 ggr per år rörande vattenrådets verksamhet. Kungälvs deltagande: Årsavgift för Kungälv: Ca kronor. Betalas av kommunstyrelsen. Tjänstemannarepresentanter: Kommunekolog och/eller representant från miljöenheten. Vi bör försöka ha representation i tjänstemannagruppen för att påverka utformningen av verksamheten och möjlighet till samverkan med 8 Fjordar. I övrigt kan det bli aktuellt att delta i de seminarier som vattenrådet anordnar. Samordnaren efterlyser minst tre kontaktpersoner från varje kommun till en mailkontaktlista. Förslag: Från miljösidan (TorBjörn Nilsson och miljöinspektör), från VA-sidan (Dragan Medan) och från plansidan (Monica Wincentson). Göta Älvs vattenråd Samverkansorgan. Ett vattenråd av nätverksmodell, som samlar intressenter från kommuner, jordbruk, företag, skogsbruk, fiske och ideellt naturskydd. Mötena är av ganska informell karaktär. Ingen styrelse. Ingen årsavgift. Inget formellt medlemskap för kommunen. Göteborgsregionens kommunalförbund samordnar arbetet. (De administrerar även Götaälvs vattenvårdsförbund, se nedan.) Kungälvs deltagande: Kungälv deltar normalt inte vid dessa möten. Kommunekolog och miljöenheten får inbjudan till mötena och har möjlighet att delta om det berör Kungälv. I den mån tjänstemän bör delta ligger det på kommunekologen att delta på möten med en mer övergripande inriktning i vattenråd och vattenvårdsförbund medan miljöenheten bör delta då det rör sig om åtgärdsplaner/operativt arbete inom avlopp/företagstillsyn/lantbruk med mera. Vattenvårdsförbund Bohuskustens vattenvårdsförbund

25 Bohuskustens vattenvårdsförbund är en frivillig sammanslutning av kommuner och företag vars utsläpp eller verksamhet kan påverka kustvattnet. Vattenvårdsförbundet har en anställd på halvtid som samordnare, andra halvan av tjänsten utgörs av samordnare för Bohuskustens vattenråd. Verksamheten bedrivs genom att förbundet utför omgivningskontroller utmed kusten på uppdrag av medlemmarna genomför särskilda undersökningar följer upp och utvärderar undersökningarnas resultat och metoder kontinuerligt ger ut rapporter om undersökningsresultat anordnar kortare kurser och föreläsningar om havsmiljön Styrelse består av politiker en från varje medlemskommun - och industrirepresentanter. Det finns en referensgrupp med representanter från industrin, länsstyrelsen och numera också tjänstemän från kommuner. Kungälvs deltagande: Ove Wiktorsson (c) är Kungälvs representant i styrelsen. Mats Frisell (s) är suppleant. (Sedan 2010) Årlig kommunal avgift i medlemsavgift kronor i kontrollavgift. Har hittills knappt varit något tjänstemannadeltagande från någon kommun. Nye samordnaren har ambitionen att öka kontakterna med tjänstemän. Positivt om det kommer igång en mer utåtriktad verksamhet angående resultaten av provtagningar och undersökningar. Vi kan då få anledning att gå på seminarier etc. Maria Hübinette (miljöinspektör/miljösamordnare VA i Kustzon) sitter med i referensgruppen för vattenvårdsförbundet. Det ligger på kommunekologen att delta på möten med en mer övergripande inriktning i vattenråd och vattenvårdsförbund medan miljöenheten bör delta då det rör sig om åtgärdsplaner/operativt arbete inom avlopp/företagstillsyn/lantbruk med mera. Göta älvs vattenvårdsförbund Göta älvs vattenvårdsförbund är en ideell organisation, d.v.s. en frivillig sammanslutning utgjordes medlemmarna i förbundet av 13 kommuner, 37 företag och 7 stycken övriga medlemmar. Av de senare är 4 fiskevårdsområden. Samtliga medlemmar är intressenter som påverkar och/eller påverkas av Göta älv och dess biflöden. Förbundet leds av en styrelse som består av 12 ordinarie ledamöter och 4 suppleanter. Kommunerna och företagen tillsätter vardera hälften av platserna. Arbetet sker i nära samråd med miljöövervakande organ såsom Länsstyrelsens vattenvårdsenhet och miljöskyddsenhet, Vattenmyndigheten för Västerhavet och kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder liksom företrädare för näringsliv, forskning och naturvård. Primärt sker arbetet genom att samordna och genomföra nödvändig vattendragskontroll inom området. För administration och projektledning köper förbundet tjänster från Göteborgsregionens kommunalförbund. Kungälvs deltagande: Ove Wiktorsson (c) är Kungälvs representant i styrelsen. Förvaltningens ansvar handlar om att ta till sig relevant information som tas fram av vattenvårdsförbundet. Ingen tjänstemannaarbetsgrupp, däremot finns möjlighet att få kompetensutveckling på förbundets årsmöten. Årlig kommunal avgift i medlemsavgift kronor i kontrollavgift. Avgiften justeras årligen med kpi. Det ligger på kommunekologen att delta på möten med en mer övergripande inriktning i vattenråd och vattenvårdsförbund medan miljöenheten bör delta då det rör sig om åtgärdsplaner/operativt arbete inom avlopp/företagstillsyn/lantbruk med mera. Universitet och högskolor Universitet och högskolor har bland annat forskningsstationer med verksamhet som rör våra vattenfrågor. Sven Lovén centrum för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet erbjuder en

26 omfattande marin infrastruktur, med flera fartyg och mindre båtar samt två stationer för forskning och utbildning. Båda stationer är belägna i unika miljöer vid den svenska västkusten: Kristineberg vid Gullmarsfjorden och Tjärnö vid Kosterfjorden. Klubbans Biologiska Station är Uppsala universitets biologiska station, förlagd vid Gullmarsfjorden i Fiskebäckskil på Västkusten. Bornö station är en havsforskningsstation på ön Stora Bornö i Gullmarn. Bornö Institute for Ocean and Climate Studies är en stiftelse som Göteborgs Universitet, Köpenhamns Universitet och Länsstyrelsen i Västra Götaland står bakom. De utnyttjar stationen tidvis men det finns också utrymme för andra verksamheter. Havsmiljöinstitutet Med analyser, synteser och information bidrar Havsmiljöinstitutet till att öka förståelsen och medvetenheten kring miljösituationen i havet. Verksamheten är ett samarbete mellan fyra universitet; Umeå universitet, Stockholms universitet, Linnéuniversitetet och Göteborgs universitet. Traditionellt har marina ärenden och havet främst utgjort en naturvetenskaplig forskningsdisciplin. När det numera blir allt tydligare att havsmiljöproblemen är djupt rotade i samhället blir det också alltmer uppenbart att det finns flera vetenskapliga discipliner som kan bidra till både problemformuleringar och lösningar. Inom Havsmiljöinstitutet finns hög kompetens inom flera olika discipliner, både naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga. Organisationer/kommunsamverkan 8 Fjordar Kungälvs kommun deltar tillsammans med Tjörn, Orust, Uddevalla, Stenungsund, länsstyrelsen, fiskeriverket och flera miljö- och fiskeorganisationer i ett samarbete rörande havsmiljö. Varje kommun satsar medel som lett till att vi kunnat anställa en gemensam projektledare (Niclas Åberg) med bas i Stenungsunds kommun. Projektet är delvis finansierat av EU, som ett LEADER-projekt. Samarbetet startade 2003 då kommunerna med hjälp av statligt LONA-bidrag tillsammans finansierade framtagandet av rapporten "8 Fjordar - Natur, fiske, miljö - en kunskapsöversikt" som färdigställdes År 2008 startade nästa fas i arbetet då en projektledare anställdes och det åtgärdsinriktade arbetet bedrivs nu i tre arbetsgrupper (Fiske, Miljö och Näringsliv). Undergrupper bildas vid behov, t ex finns ett formaliserat samarbete när det gäller Enskilda avlopp mellan miljökontoren. Projektet leds av en politisk styrgrupp med politiker från de fem kommunerna. Kungälvs deltagande: Kungälvs representant (från FOU) i styrelsen är Patrik Renström (c). Suppleant är Kjell Svanberg (s). Tjänstemannarepresentanter: Kommunekolog samt representanter från miljöenheten. Deltagandet ska vara högt prioriterat för att möjliggöra konkreta insatser i havsmiljön. Årsavgift: kronor (fr om 2014, tidigare kronor) KIMO Kommunernas Internasjonelle Miljöorganisation En organisation med kommuner från flera länder runt Nordsjön och Östersjön. KIMO: s centrala kansli på Shetlandsöarna jobbar mycket med att ta fram faktamaterial och att lobba i havsmiljöfrågor

27 inom EU. De svenska kommunrepresentanterna träffas några gånger per år för erfarenhetsutbyte och gemensam kompetensutveckling. Kungälv brukar också delta i årsmötet, senast på Färöarna. Kungälvs deltagande: Politikerrepresentant är Charlotta Windeman (m). En plats är vakant. Tjänstemannarepresentant: TorBjörn Nilsson. Årsavgift: ca kronor. GRYAAB Gryaab svarar för reningen av avloppsvattnet i Göteborgsregionen. Bolaget ägs tillsammans av kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille. Kungälvs deltagande: Kungälv har för tillfället ingen ordinarie ledamot. Christina Carlsson (m) är ersättare. Tjänstemannasamarbetet mellan de deltagande kommunerna organiseras i en teknisk och en ekonomisk delegation. Kungälvs representant i den tekniska delegationen är VA-chef Dragan Medan och i den ekonomiska delegationen Lars Davidsson, chefsekonom. Svenskt Vatten Organisation för Sveriges alla kommuner rörande vatten- och avloppsfrågor. Svenskt Vatten företräder VA-verken och VA-bolagen i Sverige. Medlemmarna i Svenskt Vatten levererar dricksvatten och tar emot avloppsvatten från mer än 8 miljoner människor. Kungälvs deltagande: VA-verket är medlem. Fiskevårdsområde Södra Bohuslän Fiskeriverket (numera Havs- och vattenmyndigheten) har gett tio geografiska områden möjlighet att bli fiskeområden, bland annat södra Bohuslän. Syftet med Fiskeområden är att öka det ekonomiska utbytet av fisket. Det kan ske både genom att utveckla det traditionella fisket, men också genom att utveckla nya verksamheter inom t ex fisketurism och för att öka kustens attraktionskraft på besökare. Fiskeområdet skall även syfta till att skydda och bevara områdets miljö-, natur och kulturvärden på så sätt att man bevarar och utvecklar utifrån ett långsiktigt och hållbart förhållningssätt. Det finns möjlighet att söka bidrag enligt ganska breda kriterier. Två Fiskeområdesgrupper (FOG), en för Norra Bohuslän och en för Södra Bohuslän, beslutar om pengar till projekt som uppfyller kraven för stöd enligt den strategi och det åtgärdsprogram som föreningen har fastställt och som godkänts av Fiskeriverket. Kungälvs deltagande: Politiker i FOG-gruppen: Miguel Odhner (s) Ej angivit tjänstemannarepresentant i Kungälv. Årsavgift: kronor. Ren kust i Bohuslän Våren 2012 beviljades bidrag till projektet Ren Kust i Bohuslän från Havs- och vattenmyndigheten och Västra Götalandsregionen. Projektet innehåller delfinansiering av respektive kommuns strandstädning samt kommunövergripande samverkan och utveckling av denna. En styrgrupp planeras. Projektledare är Ulrika Marklund, Orust och Anna Skrapste, Öckerö. De svarar för projektledningen i den södra delen av Bohuslän. Ett parallellt projekt bedrivs i den norra delen. Medel har beviljats för perioden Miljösamverkan Västra Götaland

28 Samverkansorgan för miljökontoren. Tar fram handledningar, checklistor och annat tillsynsmaterial rörande miljöbalkens tillsynsområde. Möjlighet för miljökontorens personal att engagera sig i olika arbetsgrupper för att ta fram materialet. LEADER -Terra Et Mare En ideell förening med målet att genomföra EU-programmet LEADER. Ska främja utvecklingen av en levande och fungerande landsbygd, kust och skärgård i programområdet (Kungälv mfl kommuner norr om Kungälv). En LAG-grupp (Local Action Group) beslutar om tilldelning av EU-bidrag för projekt i området, vilket kan innefatta projekt med vattenanknytning. Kungälvs kommun bidrar med medel och EU växlar upp medlen med mer bidrag. Detta EU-program avslutas 2013, och kommer att ersättas med ett nytt program. Hav möter land DETTE/Pages/ta-tak-i-dette.aspx Projekt Hav möter Land är ett Interreg-projekt som samlar 26 organisationer i Sverige, Norge och Danmark. De samarbetar om klimat, vatten och samhällsplanering för Kattegat och Skagerrak. De tar fram gemensam kunskap för gemensam beredskap. Resultaten är användbara för beslutsfattare, planläggare, forskare eller förvaltare av naturresurser. Projektet avslutades i augusti Projekt, föreningar mm Vattenskyddsområde för Göta Älv- Arbetsgrupp Arbete pågår med att ta fram ett vattenskyddsområde för Göta Älv. Detta skall beslutas av länsstyrelsen. Kungälvs deltagande: I styrgruppen: VA-verket Dragan Medan, Sune Karlsson, (Magnus Gyllestad) I arbetsgruppen: Kristina Franzén, Tobias Edner, Sune Karlsson I referensgruppen: Kommer att utses framöver. SECOA EU-projekt där Kungälv ingår. Göteborgs Universitet håller i det för svensk sida. Ing-Britt Runger utsedd som kontaktperson i förvaltningsledningen. Nordre Älvs Fiskevårdsförening Kungälv deltar i styrelsen för denna förening, som överlåtit löpande arbete till Kungälvs Sportfiskare. Kungälvs representant i styrelsen: Lars Fahleson (Fritid) Romesjöns Fiskevårdsförening Den andra av Kungälvs två fiskevårdsföreningar. Kungälv har ingen representant i deras styrelse. Sportfiskarna Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund är en demokratiskt uppbyggd ideell organisation. Vårt främsta mål är att det ska finnas ett bra fiske i friska och rena vatten med friska fiskbestånd. Sportfiskarnas viktiga uppgifter

29 utveckla ett sportfiske för alla värna och vårda vatten sätta fiskevården i centrum för all verksamhet skapa opinion i samhället för sportfiske och fiskevård företräda medlemmarnas gemensamma intressen stimulera och utveckla fiske- och naturintresset hos barn och ungdomar I Göteborg finns Region Västkontoret. De har ansvaret för att sälja fiskekort (och bedriver fiskevård i många vattenområden). De flesta vatten i Göteborgs närhet som sjöarna i Vättlefjäll, Härskogen, Härsjöområdet, Nordsjöarna och rinnande vattendrag som Göta och Nordre älvar ingår på ett regionalt fiskekort - Gula Kortet. Svartedalen: Sedan 1998 sköts sportfisket i området av Sportfiskarna. Det är tio sjöar som ingår i kortfiskeområdet och främst är det regnbåge på mellan 0,5 1,5 kg som sätts ut. Stora regnbågar på upp till 4 kg sätts också ut i sjöarna där det även finns öring, gädda och abborre. Även mört förekommer i några sjöar. Fiskekort säljs bl a i automat vid Grandalen. Kungälvs Sportfiskeförening Lokal fiskeförening i Kungälv. Har varit delaktig i några av kommunens fiskevårdsprojekt. Har en egen sjö i Svartedalen för medlemmarna. (Troligen inplantering av ädelfisk.) Västkustens Vänner Ideell förening, som med kommunalt bidrag skött strandstädningen i kommunen. Föreningen anlitade sommarjobbare ur kommunens sommarjobbssatsning. Föreningen har även skött strandstädning på Tjörn sedan Från och med 2014 övertar Kungälvs kommuns Arbetslivscentrum strandstädningen i Kungälv. Städa Sverige Städa Sverige är Idrottens Miljöorganisation och är en av landets enda operativa miljöorganisationer. Vi engagerar idrottsrörelsen i olika miljöprojekt. Uppdragsgivare är kommuner och näringsliv. Våra uppdrag handlar oftast om lokala miljöprojekt som kan vara tidbegränsade eller genomföras under flera år. Kungälv sponsrar sedan 2012 föreningen (ca kronor per år) och har under 2012 och 2013 fått strandstädningar genomförda av lokala idrottsföreningar på flera platser under vår och höst. Håll Sverige Rent/Kusträddarna Stiftelsen Håll Sverige Rent är en opinionsbildande organisation som verkar för att minska individens nedskräpning, främja återvinningen och öka miljömedvetenheten i syfte att bidra till en hållbar utveckling. Arbetet bedrivs genom kampanjer och projekt, miljöutbildningar och utdelandet av olika miljömärkningar. Många projekt består i att rent konkret få bort skräp från såväl stad som landsbygd. Med start 2012 organiserar HSR Kusträddardagen på flera platser längs kusten och 2013 deltog Kungälvs kommun med Marstrand och Koön som städades av frivilliga från allmänheten. Naturskyddsföreningen i Kungälv Naturskyddsföreningen är sedan decennier Sveriges mest inflytelserika miljöorganisation. De påverkar politiker, jagar miljöbovar och påverkar lagstiftningen. De sätter rampljuset på brinnande

30 miljöfrågor genom rapporter, kampanjer, böcker, debatter, konferenser och ett intensivt pressarbete. Kungälvskretsen är aktiv i många miljöfrågor, bland annat vattenvårdsfrågor. Vattenvårdsarbetet i Kungälvs kommuns organisation Inledning Vattenförvaltning och vattenvårdsarbete omfattar havsmiljö, vattendrag, sjöar och grundvatten och handlar bland annat om hur vi hanterar dagvatten och avloppsvatten. Ett rent dricksvatten till medborgarna ingår också i detta ansvarsområde. Här beskrivs kommunens ansvarsområden och aktuella arbetsinsatser samt hur ansvaret fördelas internt i organisationen. Rent dricksvatten VA-verket svarar för att producera och leverera dricksvatten av godkänd kvalitet till alla kunder. I ansvaret ingår även att planera för kommande utökningar, t ex i VA i kustzon, samt se till att förorening inte uppkommer. Egenprovtagning skall ske av dricksvattnet. Miljöenhetens tillsynsansvar omfattar dels att bedriva tillsyn över kommunens vattenverk för att kontrollera att de har en god kontroll och säkerhet mot föroreningar. Dessutom har miljökontoret tillsyn över enskilda dricksvattentäkter. Det handlar dels om större vattentäkter som har eget provtagningsförordnande och dels övriga mindre vattentäkter. Vid dålig dricksvattenkvalitet kan Miljöenheten ge råd om åtgärd alternativ genomföra utredning om föroreningens uppkomst. När man bygger en ny bostad krävs att det finns vatten tillgängligt av tillräcklig mängd och god kvalitet. Av stort intresse är att kontrollera att den nya bostaden inte får vatten med för hög salthalt. Som hjälp vid bedömning finns en utredning och kartläggning av dricksvattenförekomst i kustzonen ( Bergab) Spillvatten (avlopps- och dagvatten) VA-verket svarar för bortledning och rening av avloppsvatten (spillvatten och dagvatten) till godtagbar kvalitet inom kommunala verksamhetsområden samt avtalskunder. I ansvaret ingår även att planera för kommande utökningar. Miljöenheten har tillsynsansvar över kommunala men även enskilda avloppsanläggningar i Kungälv. För de enskilda handlar det om ca anläggningar som vardera varierar storleksmässigt från hushåll. Tillsynsansvaret och prövningsansvaret innefattar dels att granska ansökningar om nya tillstånd och ställa krav på äldre anläggningar i enlighet med miljöbalken. Som stöd för handläggningen finns en policy som är antagen av miljö- och byggnadsnämnden. Projektet VA i kustzon som omfattar omfattande utbyggnad i kustzonen leds av VA-verket, i samverkan med övriga enheter i samhällsbyggnadsförvaltningen. VA-verket har även påbörjat arbetet med att ta fram en kommunal VA-plan, som ska samverkas med övriga berörda inom kommunen. VA-planen ska visa hur framtida utbyggnad av kommunalt spillvatten och vattennät i hela kommunen planeras samt hur övrig VA-försörjning inom kommunen ska se ut. VA-verket har ansvar för drift av kommunala dagvattensystem. Enligt kommunens vattenöversikt gäller följande: Vid planering av dagvattensystem och vid översyn av gamla system bör kommunen välja teknik, vägbeläggningar mm som minskar den hydrauliska belastningen på vattendragen. Det är främst vid nyexploatering och ombyggnadsarbeten som det är möjligt att påverka situationen, men

31 även i befintliga områden bär man pröva vilka möjligheter till förbättringar som finns. Detta bör ske i en dagvattenplan. Miljöenheten har tillsynsansvar avseende föroreningar från dagvatten. Policy för dagvattenhantering skall tas fram. Utkast finns men behöver arbetas om. VA-verket har huvudansvaret. Övriga vattenföroreningar Miljöenheten har tillsynsansvar vad gäller lantbruk, båthamnar, industrier och andra verksamheter som kan ge miljöpåverkan i vatten. Tillsynsansvaret innefattar även kemiska produkter i handeln. Hänsyn vid nyexploatering/fysisk planering Övergripande planering i översiktsplanen skall innehålla hänsyn till vattenområden i kommunen vid angivande av nya utbyggnadsområden mm. I nya detaljplaner har Samhällsbyggnadssektorns Planeringsenhet ansvar för att hänsyn tas till naturliga vattenmiljöer. Om möjligt bör påverkade vattenmiljöer restaureras i samband med exploatering. Det kan även ske som en kompensationsåtgärd för andra typer av negativ naturpåverkan i samband med en ny detaljplan. Planprojektmedverkan: Miljöenheten samt kommunekolog (främst planprogram). Vid byggande på landsbygden bevakar Miljöenheten vattenvårdsfrågorna och yttrar sig till Bygglov. Kalkning av sjöar GR ansvarar på uppdrag av Kungälv för kalkningsverksamheten i kommunen. Kalkningsplaner fastställs regelbundet av länsstyrelsen. Vanligtvis är kommunen huvudman för genomförandet men GR har tagit över ansvaret för de flesta GR-kommunerna. Sedan länge har kalkningsplanerna i Kungälv omfattat Valleråns, Solbergsåns och Kållenbäckens avrinningsområden. Sedan 2009 kalkas dock inte Kållenbäcken längre då provtagningar visat att det inte längre behövs. Provtagning fortgår dock där. För kalkningsprojekt som länsstyrelsen godkänt ges 85 % i statsbidrag. Resterande 15 % debiteras kommunen från GR. Fakturan går till Samhällsbyggnad. Aktuell kostnad för kommunen: kronor per år. Strandstädning Samhällsbyggnadsförvaltningen har budgeterat medel för strandstädning vad gäller ersättning till föreningen Västkustens Vänner som genomfört detta sedan har dessutom ytterligare kronor beviljats inom ramen från projektet Ren Kust i Bohuslän. Från och med 2014 övertar Kungälvs kommuns Arbetslivscentrum strandstädningen i Kungälv. Detta kompletteras med insatser från idrottsföreningar i regi av föreningen Städa Sverige. Sedan 2012 genomförs dessutom en årlig kusträddardag i april där allmänheten bjuds in att städa stränder i Marstrand. Detta sker i samarbete med föreningen Håll Sverige Rent. Kommunekologen är kontaktperson och har även deltagit i arbetet med att söka medel från Havsoch vattenmyndigheten november 2011 i en gemensam ansökan för alla kommuner i Bohuslän. Fiskevård, biotopvård i sjöar och vattendrag Kommunekologen ansvarar för att driva detta årliga arbete med hjälp av konsultmedel. Årligen tas nya ansökningar om fiskevårdsmedel fram och åtgärder genomförs. En sammanställning av allt genomfört arbete sedan 90-talet och den kunskap detta har gett om vattendragen planeras färdigställas till 2014 som ett komplement till vattenöversikten. Fiskeregler i havet - Fredningsområden vid bäckmynningar

32 Kommunekologen i samarbete med projektledaren för 8 Fjordar har ansvaret för att föra kommunens dialog med Havs- och vattenmyndigheten om fiskeregler mm. Kommunstyrelsen har uttalat att man önskar samma begränsningar i Hakefjorden-Älgöfjorden som i området norr om Tjörnbroarna. Som en följd av resultat vid fiskevårdsarbetet kommer även att tas fram ett förslag till utvidgade hänsynsområden för öring vid fler bäckmynningar. Vattendirektivets åtgärdsprogram Ett åtgärdsprogram enligt ramdirektivet för vatten beslutades av Vattenmyndigheten för Västerhavet 2009 och gäller i sex år. Årligen ska kommunen inge en rapport om genomfört arbete. Samhällsbyggnad (kommunekolog, miljöenheten och VA-verket) ansvarar för att sammanställa denna årliga information. Naturreservat Marstrandsskärgården Sedan flera år pågår ett samarbete mellan kommun och länsstyrelse när det gäller bildande av ett sammanslaget naturreservat i Marstrandsskärgården. Kommunekolog, planarkitekt (Linda Andreasson) samt översiktlig planerare (Monica Wincentson) är kommunens huvudkontaktpersoner i detta arbete. Kommun och länsstyrelsen har under 2012 enats om att dela upp arbetet i etapper. Etapp 1 blir Koön-Marstrandsön, som remitterades till kommunen Operativt havsmiljöarbete Kommunekolog och miljöinspektör är gemensamt kommunens kontaktpersoner i 8- Fjordarsamarbetet som syftar till ett konkret åtgärdsarbete för en bättre havsmiljö. Exempel på pågående och kommande åtgärdsområden: Våtmarker, konstgjorda rev, musselodlingar, havsörnboplatser, strandstädning, samverkan miljötillsyn, bidragsansökningar, fiskeregleringar, utsättning av ål, informationsinsatser mm. Ansvarsfördelning i organisationen Styrdokument Kommunekolog ansvarar för att i samarbete med Miljöenheten vid behov uppdatera de övergripande styrdokumenten. Miljöenheten svarar för styrdokument kopplade till tillsynsarbetet. VA-verket ansvarar för att styrdokument kopplade till vatten- och avloppshanteringen tas fram, till exempel föreskrifter för vattenskyddsområden. Kommunekolog Övergripande vattenvårdsplanering mm. Fiskevårdsarbete löpande (med statsbidrag) Operativt havsmiljöarbete 8 Fjordar i samarbete med miljöenheten Strandstädning kontaktperson (tillfällig lösning) Driva vissa projekt (våtmarker, LONA mm) Utåtriktad information (Nyckeln mm) Plangranskning främst ÖP, planprogram Kontaktperson KIMO Kustvattenrådet i samarbete med Miljöenheten Delta på möten i vattenråd och vattenvårdsförbund vid möten med mer övergripande inriktning Uppföljning Vattendirektivets åtgärdsprogram

33 Miljöenheten Tillsyn dricksvatten (kommunala och enskilda) Tillsyn/tillstånd enskilda avlopp Tillsyn avloppsanläggningar (kommunala och enskilda) Tillsyn övriga verksamheter som kan påverka vattenkvaliteten Tillsyn kemikalier Operativt havsmiljöarbete 8 Fjordar i samarbete med kommunekolog Utåtriktad information ÖP/Planprogram/Detaljplaner/Bygglov granskning VA-i kustzon samarbete med VA-verket Uppföljning Vattendirektivets åtgärdsprogram Delta på möten i vattenråd och vattenvårdsförbund då det rör sig om åtgärdsplaner/operativt tillsynsarbete VA-verket Vattenverk Kommunalt spillvatten Kommunalt dagvatten VA i kustzon samarbete med Miljöenheten m fl Uppföljning Vattendirektivets åtgärdsprogram Dokument rörande vattenvårdsarbetet Riktlinjer gällande arbetet med ett hållbart samhälle hållbart samhälle Vattenvårdsarbetet är en del av kommunens arbete för att uppnå en hållbar utveckling. I riktlinjerna ges övergripande info om kommunens mål, arbetssätt och ansvarsfördelning för olika sektorer. Vattenöversikten Vattenöversikten beskriver kommunens vattendrag och sjöar och anger miljömål och åtgärdsplan. Antogs av kommunfullmäktige Fjordar - Natur, fiske, miljö - en kunskapsöversikt Fjordar Dokument framtaget av 8 Fjordarkommunerna, länsstyrelsen och flera föreningar i ett LONA-projekt Beskriver läget i 8Fjordarområdet men även allmän info om havsmiljön. Kustvattenplan 1987 Finns endast i pappersform. Beskriver kommunens havsområde ur många aspekter och innehåller även en handlingsplan. VA-policy Policy för enskilda avloppsanordningar i Kungälvs kommun ( , MoBN)

34 20i%20Kung%C3%A4lvs%20kommun.pdf VA i kustzon Översiktsplan Havet underlagsrapport till översiktsplan %20Kommunfullm%c3%a4ktige% /Kung%c3%a4lvs_%c3%96P_Bilaga_Havsomr%c3%a5den_150dpi.pdf Kungälvs kommun Undersökning av grundvattentillgång, Bergab 2001

35 Bilaga Länsstyrelsens sammanställning av bidragsmöjligheter, juni Stöd och bidrag exempel på finansieringsmöjligheter för vattenvårdande åtgärder Målet med denna sammanställning av bidrag är att underlätta för kommuner, vattenråd och andra aktörer som vill arbeta aktivt med vattenvård och restaurering. Listan ska ge en övergripande introduktion kring de bidrag som finns att söka och var man hittar mer detaljerad information. På länsstyrelsen hjälper vi gärna till med diskussioner kring vilka bidrag som kan vara lämpliga att söka för just de åtgärder du planerar. Ibland kan flera bidrag kombineras. 1. LOVA Lokala vattenvårdsprojekt (en del av havsmiljöanslaget) Syfte: Minska närsaltsbelastningen till havet samt bidra till miljövänlig fritidsbåtstrafik. Sökande: Kommuner och ideella sammanslutningar. Stöd: Högst 50%. Medfinansiering krävs. Ett eller flerårigt. Exempel på bidragsberättigade åtgärder: Anläggande av våtmarker, VA-planering, dagvattenhantering, musselodlingar, vasskörd, algskörd Anläggande av mottagningsstationer av toalettavfall och båtbottentvättar i hamnar Uppföljning och utvärdering av utförda åtgärder Planeringsunderlag Kommuner och ideella sammanslutningar som vill söka LOVA-bidrag gör det hos Länsstyrelsen i det län där projektet ska genomföras. Nästa ansökningstillfälle blir preliminärt i februari Se information på länsstyrelsens webbsida: (Sök på ordet LOVA) 2. Havs- och vattenmiljöanslaget Syfte: Havs- och vattenmyndigheten kan i begränsad omfattning komma att fördela medel till havsmiljöprojekt som inte omfattas av LOVA, genom ansökningar om bidrag och genom upphandlingar samt överenskommelser. Havsmiljöanslaget används för investeringar som ska förbättra, skydda och bevara Östersjön och Västerhavet. Anslaget innefattar även åtgärder i sötvatten för havsvandrande fisk som lax, havsöring, ål och havsnejonöga. Sökande: Vem som helst Länsstyrelser, kommuner och ideella organisationer Exempel på bidragsberättigade åtgärder: Återställning av vandringsvägar för fisk Förbättrad reglering vid vattenkraftverk Biotoprestaurering Informations- och utbildningsprojekt Sök information på: 3. LONA Lokala naturvårdsprojekt Syfte: Naturvård, friluftsliv. Sedan 2010 ökad fokus på åtgärder för att skydda naturen och göra den tillgänglig för människor. Ett annat viktigt fokus är åtgärder för att gynna biologisk mångfald. Lokala initiativ och delaktighet eftersträvas. Sökande: Kommunen ansöker om bidrag. Har du idéer om projekt bör du vända dig till din kommun så tidigt som möjligt för att få vägledning. Stöd: Bidrag uppgår normalt till högst 50 % av bidragsberättigat belopp. Exempel på bidragsberättigade åtgärder: Kunskapsuppbyggnad (t.ex. kommunala naturvårdsprogram, inventeringar) Områdesskydd Nya skötselåtgärder av områden, naturtyper och arter

36 Restaurering av områden Information, folkbildning eller annan kunskapsspridning Kommunen ansöker hos länsstyrelsen i det län projektet ska bedrivas. Sista ansökningsdatum är 31 mars om inget annat meddelas på Länsstyrelsens hemsida. Länk till information på Naturvårdsverkets webbsida: Se även information på länsstyrelsens webbsida: (Sök på ordet LONA) 4. Landsbygdsprogrammet (LBU) Landsbygdsprogrammet omfattar en mängd olika åtgärder som har som gemensamt syfte att skapa en hållbar landsbygdsutveckling dvs sysselsättning och god miljö. Inom landsbygdsprogrammet finns en mängd olika verktyg som förenklat kan delas in i investeringsstöd, projektstöd och kompetensutveckling. När det gäller övergödningsfrågor är fokus på lantbruket, bl.a. genom rådgivning. Dessutom ligger alla miljöersättningar som lantbrukare kan söka inom landsbygdsprogrammet. Syfte: Minska närsaltsbelastningen och gynna biologisk mångfald i odlingslandskapet. Även rekreation beaktas. Sökande: Till största del landsbygdsföretagare. Exempel på åtgärder: Ett antal miljöersättningar som lantbrukare kan söka (fånggrödor, skyddszoner). En åtgärd som ofta lyfts fram och där intressenter inom vattenråden kan vara viktiga aktörer är anläggning/restaurering av våtmarker. Dessa kan anläggas så att näringsrikt vatten från jordbruk och t.ex. kommunala verksamheter kan tas om hand. Ett antal markavvattningsföretag har fått stöd för att göra nya kostnadslängder för rensningskostnader. Länk till information på Jordbruksverkets webbsida: merilandsbygdsprogrammet Se även information på länsstyrelsens webbsida: (Sök på Stöd och bidrag under fliken Lantbruk och landsbygd) 5. LEADER (en del av landsbygdsprogrammet) Syfte: Leader är en metod för landsbygdsutveckling. I Leader är det de som bor och verkar i området som driver utvecklingen. Leaderområden finns över hela Sveriges landsbygd. Sökande: Privatpersoner, föreningar, företag eller kommuner. Stöd kan sökas genom Leader för projekt som utvecklar landsbygden. Projekten ska rymmas inom något av landsbygdsprogrammets tre områden: Förbättra jord- och skogsbrukets konkurrenskraft Förbättra miljön och landskapet Förbättra livskvaliteten, bredda företagandet och främja utvecklingen av landsbygdens ekonomi Information om LEADER på Jordbruksverkets webbsida: d.4.6a459c aa58a html 6. Miljömålsprojekt Syfte: Medel kan sökas för att utveckla arbetet mot miljökvalitetsmålen (ingen övergödning, giftfri miljö, levande sjöar osv.) Projekten inriktas mot: Uppföljning av åtgärder, kostnader och effekter Stöd till bedömningar av måluppfyllelse och gapanalys Framtagande av prognoser över utvecklingen

37 Dessutom ska medlen användas för kommunikation, uppföljning och regional miljömålsuppfyllelse och utveckling av regionalt åtgärdsarbete. Sökande: Medlen är riktade till myndigheter, länsstyrelser, kommuner och är inte öppna för ett allmänt ansökningsförfarande. Exempel på beviljade projekt 2011: Vattendragen vägar till hållbar utveckling av kultur- och naturmiljön Effektbedömning av åtgärder i vatten Strategier för vård av marina kulturmiljöer i Västsverige. Biologisk mångfald i anlagda våtmarker Stöd: Kan utgöra 100 % finansiering. Miljömålsmedlen är uppdelade i olika ramposter. De som torde vara mest relevanta i detta fall är: Rampost 3 som söks av kommuner, ca 2,5 Mkr Rampost 5 som söks av Länsstyrelser, ca 2,5 Mkr Rampost 5 innehåller ytterligare medel som varje enskild Länsstyrelse beslutar över (s.k. nycklade medel). Storleken på denna pott beror på hur stort länet är. Länsstyrelsen i Västra Götaland är störst med ca kr. Kontakta länets miljömålssamordnare på respektive Länsstyrelse eller Naturvårdsverket Lena Nerkegård (lena.nerkegard@naturvardsverket.se, ) 7. Fiskevårdsmedel Syfte: Fiskevårdsbidrag kan lämnas till insatser för att bevara hotade fiskarter och stammar, biotopvård och annat främjande av den biologiska mångfalden. Sökande: Offentliga myndigheter och organisationer. Stöd: Normalt 50 % (undantagsfall 100%). Skall förbrukas under året. Exempel på bidragsberättigade åtgärder: Utrivning och borttagande av artificiella vandringshinder, t.ex. dämmen och kulvertar Anläggandet av fiskvägar Återintroduktion av arter Biotopvård Ansökningar skall vara inne hos länsstyrelsen senast den 15 oktober för kommande års tilldelning. Se information på länsstyrelsens webbsida: (Sök på ordet fiskevårdsmedel) 8. Biologisk återställning efter kalkning Syfte: Bidraget kan gå till åtgärder i kalkade vatten eller åtgärder som ger stor effekt. Sökande: Länsstyrelser, kommuner och fiskeområdesföreningar. Stöd: Bidrag får lämnas med högst % av de kostnader som prövningsmyndigheten godkänner. Exempel på bidragsberättigade åtgärder: Utrivning av vandringshinder Byggande av fiskvägar Biotopvård och återintroduktion av arter Länk till information på Naturvårdsverkets webbsida: Se även information på länsstyrelsens webbsida: (Sök på ordet biologisk återställning) 9. Fiskeavgiftsmedel Syfte: I samband med vattendom kan s.k. fiskeavgiftsmedel ha avsatts på ett räntebärande konto som administreras av Fiskeriverket. I vattendomen anges vad pengarna får användas till och i vilket område medlen får nyttjas. Har du frågor kan du kontakta din länsstyrelse:

38 10. Bygdeavgiftsmedel Syfte: Bygdemedlen används för att förebygga eller minska skador till följd av vattenregleringen, för att ersätta skada, eller i övrigt till investeringar för ändamål som främjar näringsliv eller service i bygden eller annars är till nytta för denna. Sökande: Medel för investeringar kan sökas av kommuner och ideella föreningar med verksamhet längs vattendrag och sjöar. Bygdeavgiftsmedel utgörs av en årlig avgift som betalas av den som har tillstånd till vattenverksamhet. Bygdeavgiften betalas till länsstyrelsen. Har du frågor kan du kontakta din länsstyrelse: NOKÅS Natur och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen (kantzoner) Syfte: Berika skogsmiljön av allmänt intresse såsom att spara kulturmiljöer eller bevara naturvärden. Sökande: Skogsägare eller den som ska utföra åtgärderna. Ta kontakt med din skogskonsulent på distriktet där du bor eller har din skog för att få hjälp med att göra en ansökan. Stöd: 70 % av godkänd kostnad. Bidrag kan lämnas till åtgärder som gynnar växter och djur samt äldre kulturmiljöer, men också till landskapsbild och friluftsliv. Exempel på bidragsberättigade åtgärder: Återskapa skogliga våtmarker Skyddszoner utmed skogsvatten Länk till information på Skogsstyrelsens webbsida: Skogens mångfald Syfte: Stöd för att bevara och utveckla skogens natur- och kulturmiljövärden. Stödet ska kompensera för kostnader som skötsel av natur- och kulturvärden ger upphov till. Sökande: Skogsägare. Stöd: varierar beroende på åtgärd Exempel på bidragsberättigade åtgärder: Återställa mindre vattendrag efter flottning Skapa död ved Täppa igen dike Ansökan skickas till Skogsstyrelsen. Länk till information på Skogsstyrelsens webbsida: Länsstyrelsernas arbete med biologisk mångfald, anslaget 1:3, anslagspost 2 Syfte: 1999 tog riksdagen beslut om ett antal miljökvalitetsmål, många av dem med anknytning till biologisk mångfald. Anslaget används till att uppnå dessa miljökvalitetsmål och avser alla typer av naturmiljöer. För vatten går medlen bl.a. till restaurering av vattendrag inom skyddade områden och Natura 2000-områden samt vatten med åtgärdsprogramarter (ÅGP-arter, t.ex. flodkräfta och flodpärlmussla). De går även till skydd av limniska och marina miljöer samt till vattendirektivsarbete. ÅGP= Åtgärdsprogram hotade arter Sökande: Länsstyrelserna. Exempel på bidragsberättigade åtgärder: Inköp av fallrättigheter Köp av vatten genom förändrade vattendomar Anläggande av fisktrappor Biotoprestaurering Igenläggning av diken

39 Återutsättning av arter Skyddande av ekologiskt funktionella kantzoner Länk till ÅGP-arter på Naturvårdsverkets hemsida: Se även information på Länsstyrelsens webbsida: ter Har du frågor kan du kontakta någon av de handläggare som arbetar med skydd och restaurering av vattenmiljöer i skyddade områden och för ÅGP-arter, t.ex. Lars-Olof Ramnelid (tel , skyddade områden) och Anna Stenström ( , ÅGP) 14. Europeiska Fiskerifonden Syfte: Pengarna ska bidra till en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar fiskerinäring. Sökande: Stöd kan lämnas till investeringar i yrkesmässigt fiske, vattenbruket och beredningssektorn, men även till utbildningar och till olika projekt och investeringar av gemensamt intresse. I särskilda "fiskeområden" som Fiskeriverket utser kan stödmedel bland annat användas till satsningar på fisketurism och förbättringar av den lokala livsmiljön. Projektet får inte medföra vinst. Exempel på bidragsberättigade åtgärder: Underlättande av passage förbi vandringshinder Restaurering och skydd av reproduktions- och uppväxtområden för fisk. Byggande eller utplacering av fasta eller flyttbara anläggningar för att skydda akvatisk fauna och flora (detta avser främst konstgjorda rev) Skydd och förbättring av miljön inom ramen för Natura 2000-områden som direkt berör fiskeaktiviteter detta inkluderar utarbetande av förvaltningsprogram, infrastruktur, avskrivningar och utrustning för reservat, utbildning av anställda vid reservat samt relevanta studier Se information på länsstyrelsens webbsida: (Sök på ordet Europeiska Fiskerifonden) 15. Västra Götalandsregionen Syfte: Västra Götalandsregionen stödjer insatser inom näringar som är beroende av en god vattenmiljö för sin utveckling och överlevnad. Exempel på områden för åtgärder är produkter från vatten, utveckling av besöksnäring, båtturism och naturturism vid vatten. Projektet ska vara av regiongemensamt intresse, det vill säga antingen ett projekt som bedrivs i hela eller stora delar av Västra Götaland, eller genomförs delregionalt men bedöms vara av intresse för andra delar av regionen. Projekt ska inte enbart ha en uppstädande effekt, som exempelvis sanering av förorenad mark eller restaurering av naturområden etc. Stöd: 50 % av godkänd kostnad. Mer information finns på: Gotalandsregionen/startsida/Miljo/Bidrag-till-miljoprojekt/ 16. EU:s Miljöprogram LIFE+ Syfte: Långsiktiga och hållbara investeringar i Natura 2000-områden bevarande av hotade arter/livsmiljöer. Bidra till att genomföra och utveckla EU:s miljöpolitik. Fokus: Konkreta åtgärder för naturvård och miljöskydd. Havsmiljön, klimatförändringar, biologisk mångfald etc. Sökande: Privata/offentliga EU-aktörer. Av administrativa skäl uppmuntrar EU-kommissionen stora projekt. De bör vara i storleksordningen 20 miljoner kronor Stöd:. > 20 MSEK per projekt (medfinansiering ofta 50%). Varaktighet 2-5 år. Ansökan skickas till Naturvårdsverket. Länk till information på Naturvårdsverkets webbsida:

40 EU/Miljoprogrammet-Life-plus/ 17. Interreg (EU projekt som innefattar samverkan över nationsgränsen samt är av viss strategiskkaraktär och ger mervärde för andra aktörer än de som ingår i projektet) A. Interreg: Sverige Norge programmet Syfte: Att utveckla en ekonomiskt och socialt hållbar och attraktiv gränsregion mellan Sverige och Norge. Exempel på åtgärder: Utbildning, kunskapsspridning och attitydförändringar som understödjer ett hållbart ekologiskt utvecklingsarbete och stimulerar till attitydförändring och nya idéer som främjar miljöhänsyn. Förbättrat nyttjande, förvaltning och utveckling av natur och kulturresurser. Förbättrat samarbete för att minska negativa miljöeffekter. Utveckling av teknik och metoder för optimal energiförsörjning. Stimulera utveckling av nya energikällor och metoder för energiförsörjning Främjande av användningen av miljöanpassade och energieffektiviseringsprocesser i näringsliv, transporter och byggnader. Främja organiserad samverkan mellan energi- och miljöteknikföretag i regionen vad gäller processutveckling, informationsspridning, förstudier, pilotprojekt, gemensamma demonstrationsanläggningar avseende miljö- och energisystem, teknikutveckling och marknadsföring. Stöd: 50 % av godkänd kostnad. Sökande: Universitet, högskolor, föreningar, lokala utvecklingsgrupper, bransch- och intresseorganisationer, företag(ej snedvridning av konkurrensen), statliga myndigheter och andra offentliga organisationer inom programområdet (I Västra Götalands län utgör detta endast Fyrbodals området). Samverkan måste ske med part över nationsgränsen. Mer information finns på: B. Interreg: Kattegatt Skagerak programmet Syfte: att programområdet skall bli ett attraktivt och konkurrenskraftigt område, som kännetecknas av samarbete och hållbar utveckling Exempel på åtgärder: Miljö, energi och maritima frågor Innovation, forskning och utveckling Utbildning och kompetensutveckling Utveckling av regionalt sjösäkerhetssamarbete Gemensamma miljöplaner och/eller inventering av miljöstrategier Gemensamma miljöutbildningar Hälso och sjukvård, säkerhet och beredskap Näringslivsutveckling och entreprenörskap Infrastruktur och planläggning Horisontellt mål: Minskad negativ miljöpåverkan på luft, klimat, mark och vatten Stöd: 50 % av godkänd kostnad. Sökande: Offentliga organisationer som kommuner, landsting och andra myndigheter, kyrkliga församlingar, statliga och kommunala bolag samt statliga affärsverk. Privata aktörer kan delta men deras ekonomiska insats motsvaras inte av EU-medel. Samverkan måste ske med minst en part över nationsgränsen. Mer information finns på: Exempel på ett pågående projekt som heter Hav möter land

41 C. Interreg: Östersjöprogrammet Syfte: att göra Östersjöregionen till en attraktiv plats att investera, arbeta och bo i. (Här inräknas västerhavet). Exempel på åtgärder: Klimatfrågor: projekt som avser att förbättra samarbetet i östersjöregionen för att minska negativa miljöeffekter. Att finna lösningar som minskar utsläppen av koldioxid. Maritima tillgångar: strategier, aktioner och investeringar för att stärka ett hållbart ekonomiskt utnyttjande av maritima tillgångar inklusive introduktion av bästa möjliga teknik och metoder inom vattenbruk, fiskuppfödning, offshore vindenergi, användandet av biomassa, exploateringen av undervattensturism Biologisk mångfald, naturarv: förbättrat nyttjande, förvaltning och utveckling av natur. Gemensam utveckling och förvaltning av naturområden. Insatser för hushållning med naturresurser Riskförebyggande: strategier, verktyg och metoder för att minska miljörisker som skapats naturlig väg och av mänskliga aktiviteter. Utrustning på båtar, harmonisering av lagar, regelment. Vatten och flodhantering: Förbättra kvalitén på vattentillgången. Tex. skötsel av våtmarker, sjöar, floder, mindre öar och andra marina ekosystem, vattenmanagement(för utmaningar skapade av klimatförändringar o ekonomiska aktiviteter)hållbar användning av marina resurser, integrerad utveckling av offshore och kust områden Energiförsörjning: Energiteknologi, förnyelsebara energikällor, metoder för energiförsörjning, miljöanpassning och energieffektivisering - näringsliv, byggnader och transporter. Stöd: 75 % av godkänd kostnad. Sökande: Offentliga myndigheter på nationell, regional och lokal nivå, samt organisationer, institut och universitet kan delta som formella partners i projekt. Privata företag kan delta på egen bekostnad. För att genomföra ett projekt krävs att åtminstone tre organisationer från minst tre olika länder längs östersjön bildar ett partnerskap. Mer information finns på D. Interreg: Nordsjöprogrammet Syfte: Programmet syftar till att göra Nordsjöregionen till "en bättre plats att bo, arbeta och investera i". Exempel på åtgärder: Hållbar utveckling av kustområdena och havsområden genom integrerad kustzonsplannering Utveckla förebyggande åtgärder för att kunna hantera akuta och allvarliga föroreningar Arbete med att minska riskerna vid klimatförändringar, riskförebyggande Främja miljöansvarstagande energiproduktion, management av våtmarker, sjöar, floder, mindre öar och andra marina ekosystem Maritime strategy directive and greenbook att utifrån dem skapa en gemensam rumslig marinplannering för Nordsjön Miljöskyddande aktiviteter exp datainsamling. Uppmuntra mångfalden bland förnyelsebara energialternativ genom att öka bredden av energiteknologin och carbon emission-reduction technology inom Norsjöregionen, Stöd: 50 % av godkänd kostnad. Sökande: Lokala, regionala och nationella myndigheter, ideella organisationer, forskningsinstitut, universitet, privata aktörer (under vissa förutsättningar som håller på att revideras) med flera kan

42 delta. Partner från minst tre länder längs med Nordsjön krävs för att ett projekt ska få delta i programmet, varav två från EU. Mer information finns på E. Interreg: Interreg IVC Syfte: Programmet syftar till att stärka det regionala utvecklingsarbetet genom nätverkande och erfarenhetsutbyte. Det omfattar två huvudtyper av projekt: Regionala initiativ (identifiering/anpassning av Good practice ) och kapitalisering (spridning av Good practice ). Exempel på åtgärder: Miljö och riskförebyggande åtgärder (strategier, planering, bevakning, medvetandegörande, utveckla verktyg) energi och hållbar kollektivtrafik biologisk mångfald, naturarv avfallshantering vatten- och flodhantering (tex.förvaltning, förbättra vattenrening, utveckla ett ekosystem baserat angreppssätt för hållbar förvaltning av havet och kustzoner) Stöd: Upp till 75 % av godkänd kostad Sökande: Offentliga organisationer på lokal, regional och nationell nivå och offentligt likvärdiga organisationer (icke-vinstdrivande). Privata företag kan medverka på egen bekostad. Partner från minst tre EU-länder måste ingå i ett projekt, varav två medlemsländer Mer information finns på:

43 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Ulla-Britt Ek Medarbetarenkät 2013(Dnr KS2013/670-4) Sammanfattning Under hösten 2013 genomförde Zondera, på kommunens uppdrag, en medarbetarenkät bland de anställda i kommunen. Resultatet av enkäten återfinns i en rapport. Sammanfattande omdöme - Nöjd MedarbetarIndex (NMI) är 67. Motsvarande resultat två år tidigare var 65. Bakgrund Kommunens kärnverksamhet är personalintensiv. De anställda utgör basen för verksamheten. De anställdas kompetens och bemötande utgör grunden för kvalitén i de tjänster som produceras. Medarbetarnas trivsel och arbetstillfredsställelse är därför viktiga för kommunen som arbetsgivare och servicegivare. Medarbetarenkäten är en temperaturmätning av arbetsmiljön och arbetsklimatet i den kommunala organisationen vid det tillfälle den genomförs. NMI kan variera mellan 0 och 100. Normalresultatet bland undersökta organisationer ligger mellan 60 och 70. Resultatet för Kungälv är 67. Motsvarande resultat vid föregående tillfälle som medarbetarenkät genomfördes (år 2011) var 65. Denna gång har även frågor från Sveriges Kommuner och Landsting inarbetats. Frågorna är framtagna på begäran av kommuner och landsting. De fanns inte vid föregående tillfälle då enkäten genomfördes i Kungälv. Genom att arbeta in dessa frågor möjliggörs jämförelser med andra kommuner. Resultatet av dessa frågor redovisas i Hållbart Medarbetar Engagemang (HME). För Kungälv är resultatet 76. HR-enheten tillhandahåller stöd för de arbetsplatser/chefer som så önskar i arbetet med framtagande av handlingsplan. Verksamhetens bedömning Resultatet av medarbetarundersökningen utgör en viktig grund för förvaltningens och de enskilda arbetsplatsernas systematiska arbetsmiljöarbete under det kommande året. Detta bör ske i form av handlingsplaner som redovisas för kommunstyrelsen i samband med tertialuppföljning 2 och 3 under år ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

44 2(2) Ekonomisk bedömning Arbetet med handlingsplaner bedöms ske inom ramen för arbetsplatsträffar och uppbyggd samverkansstruktur. Särskilda ledarutvecklingsinsatser bedöms kosta kr. Kostnaden har inarbetats under förvaltningens pågående detaljbudgetarbete. Förslag till beslut Rapporten antecknas till protokollet. Magnus Gyllestad Kommunchef Ulla-Britt Ek HR-chef Expedieras till: Ann -Cathrine Jacobsson, HR-enheten För kännedom till:

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 170/2013 Beslut om införande av Meröppna bibliotek i Kungälvs kommun (Dnr KS2013/233) Meröppna bibliotek innebär att medborgarna kan besöka biblioteken utanför ordinarie öppettider med hjälp av bibliotekskort och pinkod. Under våren 2013 genomfördes en förstudie om Meröppna bibliotek i Kungälvs kommun (bilaga Mer öppet - Meröppet). Förstudien visar att det är lämpligt att införa Meröppna bibliotek i Kungälv. Meröppna bibliotek i Kungälv ger medborgarna ökad tillgänglighet, fler mötesplatser, större möjligheter att ta del av utbud och stimulerar till ökad läsning och kunskapsinhämtning. Konceptet Meröppet föreslås genomföras på Stadsbiblioteket - Mimers Kulturhus, Kärna bibliotek och Ytterby bibliotek i nämnd ordning. Meröppna bibliotek föreslås även ingå i de utvecklingsplaner som arbetas fram gällande serviceorterna Marstrand och Diseröd. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse- Beslut om meröppna bibliotek i Kungälvs kommun Förslag till kommunstyrelsen 1. Meröppna bibliotek införs i Kungälvs kommun med start 2014 enligt följande genomförandeplan och turordning: 1.Stadsbiblioteket Mimers Kulturhus. 2.Kärna bibliotek. 3.Ytterby bibliotek. 2. Investeringskostnaderna inryms i Kommunstyrelsens investeringsplan I utvecklingsarbetet med serviceorterna Marstrand och Diseröd ska konceptet Meröppna bibliotek finnas med. Expedieras till För kännedom till BILDNINGSUTSKOTTET Justeras sign

56 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Robert Hallman Beslut om införande av Meröppna bibliotek i Kungälvs kommun(dnr KS2013/233-6) Sammanfattning Meröppna bibliotek innebär att medborgarna kan besöka biblioteken utanför ordinarie öppettider med hjälp av bibliotekskort och pinkod. Under våren 2013 genomfördes en förstudie om Meröppna bibliotek i Kungälvs kommun (bilaga Mer öppet - Meröppet). Förstudien visar att det är lämpligt att införa Meröppna bibliotek i Kungälv. Meröppna bibliotek i Kungälv ger medborgarna ökad tillgänglighet, fler mötesplatser, större möjligheter att ta del av utbud och stimulerar till ökad läsning och kunskapsinhämtning. Konceptet Meröppet föreslås genomföras på Stadsbiblioteket - Mimers Kulturhus, Kärna bibliotek och Ytterby bibliotek i nämnd ordning. Meröppna bibliotek föreslås även ingå i de utvecklingsplaner som arbetas fram gällande serviceorterna Marstrand och Diseröd. Bakgrund I ett flertal kommuner i Sverige har konceptet Meröppna bibliotek införts sedan Meröppna bibliotek innebär att medborgarna kan besöka biblioteken utanför ordinarie öppettider med hjälp av bibliotekskort och pinkod. Konceptet är väl beprövat i Danmark sedan många år, i januari 2012 fanns cirka 80 Meröppna bibliotek i Danmark. Under våren 2013 genomfördes en förstudie om Meröppna bibliotek i Kungälvs kommun (bilaga Mer öppet Meröppet; Förutsättningar för Meröppna bibliotek i Kungälv) av Västra Götalandsregionens kulturförvaltning Kultur i Väst på uppdrag av Kungälvs kommun sektor Kultur och Samhällsservice. Förstudien pekar på en samhällsutveckling där publika verksamheter är tillgängliga i allt högre utsträckning och på fler tider vilket inte motsvaras idag när det gäller kommunens bibliotek. Förstudien pekar även på stora verksamhetsvinster och ökade möjligheter att genomföra bibliotekslagens krav på läsfrämjande och kunskapsinhämtning när biblioteksverksamheten tillgängliggörs på det sätt som förstudien föreslår. Bibliotekens roll som offentlig mötesplats för allmänheten och föreningslivet stärks ytterligare genom mer tillgängliga bibliotek enligt Meröppetprincipen. Kungälvsborna erbjuds i dagsläget få alternativ till lokaler för kostnadsfri och gemensam samvaro. Verksamhetens bedömning Genom Meröppna bibliotek i Kungälv får barn, ungdomar och vuxna större tillgång till en offentlig plats att umgås på och mer stimulans till läsning och kunskapsinhämtning under tider som passar dem. Elever och studenter får mer tillgång till studieplatser samt ökade möjligheter ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

57 2(2) att ta del av bibliotekens samlingar. Föreningslivet kan använda biblioteken som mötesplats på tider som bättre passar dem själva. Förstudien visar att det är lämpligt att införa Meröppna bibliotek i Kungälv. Meröppna bibliotek bör införas i Kungälvs kommun enligt följande genomförandeplan och turordning: 1. Stadsbiblioteket, Mimers Hus. 2. Kärna bibliotek. 3. Ytterby bibliotek. Diseröds och Marstrands bibliotek ingår båda i utvecklingsplaner för respektive serviceort och bör därför inte tas med i genomförandeplanen i nuläget. Ekonomisk bedömning Investeringskostnader för verksamhetssystem beräknas till kronor. Lokalanpassningar och mindre ombyggnationer beräknas till kronor. Driftsbudgetkonsekvenser beräknas årligen till i form av licens och supportavgifter. Investeringskostnaderna ryms inom Kommunstyrelsens investeringsplan Driftsbudgetkonsekvenserna täcks inom den tilldelade ramen där utrymmet frigörs inom ramen för årliga effektiviseringar. Förslag till beslut 1. Meröppna bibliotek införs i Kungälvs kommun med start 2014 enligt följande genomförandeplan och turordning: 1.Stadsbiblioteket Mimers Kulturhus. 2.Kärna bibliotek. 3.Ytterby bibliotek. 2. Investeringskostnaderna inryms i Kommunstyrelsens investeringsplan I utvecklingsarbetet med serviceorterna Marstrand och Diseröd ska konceptet Meröppna bibliotek finnas med. Robert Hallman Sektorchef Annelie Johannisson Bibliotekschef Expedieras till: Annelie Johannisson För kännedom till: Robert Hallman, Lennart Karlsson, Morgan Åkerman.

58 Biblioteksutredning 2013 Kungälvs kommun Mer öppet meröppet Förutsättningar för meröppna bibliotek i Kungälv juni

59 Biblioteksutredning 2013 Kungälvs kommun Kungälvs kommun Kungälv Tel: Författare och foto: Kerstin Wockatz Utförd på Kungälvs kommuns uppdrag av Kultur i Väst

60 Biblioteksutredning 2013 Kungälvs kommun Innehållsförteckning Meröppna bibliotek i Kungälv... 4 Kort sammanfattning... 5 Bakgrund Erfarenheter av meröppet från Skåne och Danmark Gemensamma förutsättningar och förslag till åtgärder inför meröppet för alla bibliotek i Kungälv Styrdokument Ett urval Ekonomi Diseröds bibliotek Kärna bibliotek Marstrands bibliotek Ytterby bibliotek Mimers hus bibliotek i Kungälv Sammanfattande synpunkter Källor Webb Muntliga källor

61 Meröppna bibliotek i Kungälv Kungälv är en inflyttningskommun och en pendlingskommun.. Inom en 10-årsperiod beräknas befolkningen ha nått ca invånare. Hög inpendling, men ca dubbelt så stor utpendling. Jämfört med övriga Sverige har det i Kungälv fötts fler barn per kvinna. Medellivslängden är också högre än riksgenomsnittet för både män och kvinnor, 81,4 respektive 84,6 år. Alltså många barn och många äldre. Här lever människor i olika familjesituationer, daglediga med bebisar, föräldrar med småbarn och skolbarn, pensionärer och nyinflyttade som ännu inte har ett socialt nätverk. De som arbetar för fullt och försöker få bitarna i livspusslet att passa och de som inte har arbete alls. Människors mobila tillvaro motsvaras av ökade öppettider för tjänster och service. Kommunen erbjuder aktiviteter utflykter och familjesamvaro i form av sport- och fritidsanläggningar, lekplatser etc. och i varje serviceort finns ett bibliotek. Bibliotek främjar kontakt mellan människor från olika kulturer, från olika bostadsformer, i alla åldrar, med eller utan funktionsnedsättningar, män och kvinnor, pojkar och flickor. Idag finns fasta bibliotek i Kungälv, Diseröd, Marstrand, Kärna och Ytterby utom i Kode där bokbussen kör i stället. Alla folkbibliotek har också en stor funktion som skolbibliotek, eller när det gäller Marstrand, som en resurs för skolan och Kärna som komplement till skolbiblioteket. Utredningsuppdraget är att göra en opartisk utredning av förutsättningarna för meröppna bibliotek i Kungälv. Uppdraget avser biblioteket Mimers Hus, Diseröd, Kärna, Marstrand och Ytterby. Resultatet ska belysa de praktiska konsekvenserna samt följderna för eventuell ombyggnad i lokalerna. Som underlag för utredningen har jag besökt och fotograferat alla enheter och träffat personal som arbetar på varje bibliotek. Vidare har jag orienterat mig kring olika lokala styrdokument för Kungälv. Jag har tagit del av de utvärderingar som publicerats kring meröppet i Sverige och i Danmark. Tidigare har jag i andra sammanhang besökt de meröppna biblioteken i Gjern, Danmark och Veberöd i Skåne. Jag har telefonintervjuat Kristina Vince, platschef i Veberöd. Jag har samtalat med fackliga representanter för DIK och Vision inom Kungälvs bibliotek. I möte med Mats Balder, brandingenjör och Lennart Aidefors, säkerhetsansvarig för fastigheter har vi diskuterat säkerhetsfrågor och ansvarsfrågor. Biblioteksutredning 2013 Kungälvs kommun 4

62 Kort sammanfattning De tekniska och praktiska förutsättningarna för meröppna bibliotek i Kungälvs kommun bedömer jag som goda, om än inte optimala. Det behövs inga stora ombyggnader eller stora investeringar för att låta medborgarna ta del av biblioteken även under kvällar och helger. Inredning behöver ses över och medieutbudet behöver göras lätt tillgängligt. Att arbeta läsfrämjande utan personalens närvaro kräver nytänkande. Bibliotekariernas arbetsinsats måste riktas mot bibliotekens prioriterade grupper, genom meröppet når biblioteket ändå de som klarar sig själva och kan utnyttja biblioteksutbudet självständigt. Meröppna bibliotek kan utgöra nav för det lokala kulturlivet. Föreningar och nyckelpersoner i alla åldrar måste involveras. Meröppna bibliotek kan bli ett attraktivt utflyktsmål på hemmaplan för barnfamiljer. Personalens farhågor måste tas på allvar. Betyder meröppet nerdragningar av tjänster? De erfarenheter som gjorts i Skåne och i Danmark visar att om personalen äger frågan om meröppet och sätter medborgarnyttan i fokus så är meröppet en succé. Då handlar det inte bara om mer öppet utan om verksamhetsutveckling i stort. Biblioteksutredning 2013 Kungälvs kommun 5

63 Bakgrund Vad betyder biblioteken på 2010-talet? Vad betyder det för samhället att det finns tillgång till bibliotek? SOM-undersökningarna vid Göteborgs universitet har gjort en sådan analys som publicerades Rapporten som heter Användningen och attityderna (Svensk Biblioteksförening) konstaterar att biblioteken bland annat bidrar till att skapa socialt kapital, det vill säga förtroende och tillit mellan människor genom att vara en äkta publik plats vilket betyder att varje medborgare garanteras fri och likvärdig entré till mötesplatsen. Biblioteken är också högt uppskattade av både användare och icke-användare. Deltagande och delaktighet aktiverar människor. Ytterligare en effekt är att det finns ett samband mellan läsning och positiv inställning till flyktinginvandring vilket kan ses som ett bidrag till ett positivt samhällsklimat. Den norske biblioteksforskaren Ragnar Audusson har i anslutning till frågan om förtroende och tillit lyft in begreppet den lågintensiva mötesplatsen, en plats där samhällets olika grupper (äldre, yngre, arbetslösa, arbetande etc) kan komma i kontakt med varandra på ett neutralt ställe och med ett i vid mening gemensamt intresse. Biblioteksbesök är också viktiga för att socialisera barn till läsare. Genom att uppmuntra föräldrar att läsa högt för sina barn även långt efter dessa kan läsa själva sker denna socialisation. Litteraturutredningen Läsandets kultur tar upp att fritidsläsningen har starkt samband med läsförmågan. Den träning som krävs för att bli en god läsare behöver stärkas med ett attraktivt utbud för fri läsning. I en annan rapport Olika syn på saken, som Biblioteksföreningen också står bakom, har användare och icke-användare rangordnat vad som är viktigt vid biblioteksanvändning. Högst rankades var personalens kunnighet och bemötande, därefter kom bra öppettider, att de ligger nära och är lätta att komma till. Därefter följer bokutbud, tätt följt av en inbjudande och fräsch miljö. Aktiviteter för barn är viktigare än olika kulturevenemang. Lägst rankat är möjligheten att umgås med andra på bibliotek. Rapporten analyserar de intervjuades synpunkter efter användningsfrekvens, kön, utbildning, inkomst, ålder. Lågutbildade är mer trakterade av en spännande och stimulerande miljö, men det betyder mindre för högutbildade. De äldsta vill ha en spännande och stimulerande miljö, de yngsta vill ha lugn och ro. Beroende på i vilken omgivning biblioteket ligger skulle man kunna lägga vikt vid det som omgivningen skattar mest. Ett bibliotek har alltid varit en mötesplats, om inte annat så genom människans möte med det skrivna ordet. Men under senare år har en diskussion förts på alla nivåer om bibliotekets roll som mötesplats, både av forskare, politiker och praktiker. Hur ska biblioteket som mötesplats utvecklas och gestaltas och hur kan man tillgodose både zoner för umgänge, grupplärande och kulturaktiviteter samtidigt som man upprätthåller zoner för tystnad, kontemplation och koncentration? Större bibliotek löser ofta detta genom att ha olika rum och etage för olika behov och olika målgrupper, men för små bibliotek är detta en nöt som inte knäcks så enkelt. Biblioteksutredning 2013 Kungälvs kommun 6

64 I anslutning till en dansk statlig globaliseringsstrategi formulerades också en dansk statlig biblioteksstrategi. Folkbiblioteken är institutioner som kan uppmuntra och tillvarata medborgarnas engagemang, initiativkraft, social innovation och olika gruppers lust och vilja att söka gemenskap. Bibliotekens kulturutbud kan också bidra till att människor kan orientera sig i ett samhälle som är allt mer komplext, svåröverskådligt, riktningslöst och föränderligt. Fokus ligger på lärande och inspiration. För att kunna ta den rollen bör biblioteket utveckla partnerskap med olika samhällsaktörer och erbjuda ett varierat utbud av aktiviteter till ett stort antal olika målgrupper. Strategin pekar ut fyra viktiga funktionerna för bibliotek: Biblioteksutredning 2013 Kungälvs kommun Inspirationsrum Läranderum Mötesrum Skaparrum (performativt rum är den danska beteckningen) De överlappar varandra och i bilden nedan kan man se vilka samhällsvärden man anser att man skapar och utvecklar genom de olika satsningarna. Den gröna rektangeln avser biblioteksverksamheten, både den reella och den virtuella. De röda ringarna avser bibliotekets olika inriktningar. Strecken tvärsöver betecknar någon slags gränsdragning mellan individuell och samhällelig utveckling. 7

65 Meröppet en norm i samhället. 24/7/365 är en stark rörelse som särskilt har gällt offentlig service och andra tjänster. Vi köper numera tåg- och flygbiljetter över nätet och även stora kapitalvaror. Playfunktioner på tv, podversioner av radio, tidningar på nätet ger oss nyheter och underhållning dygnet runt. Biblioteken har också ett utbud som är öppet hela dygnet, du kan låna om, beställa, ställa frågor (även om svaret nog låter vänta på sig), låna och läsa e-böcker, ladda ner talböcker, söka i databaser med mera. Barnens bibliotek har öppet dygnet runt. Sverige har ingen reglering för när butiker måste ha stängt, generösa öppettider är i stället ett konkurrensmedel. Stora varuhusinvesteringar och dyra lokalhyror måste betala sig. Automatiseringar och kunden gör jobbet själva har möjliggjort utvecklingen. I närheten av Mimers hus ligger ICA Maxi med öppettider 7-22 varje dag. McDonalds, som också ligger nära Mimers Hus har öppet dygnet runt. I Ytterby ligger City Gross, öppet må-fr 8-21 lö 8-19 sö Det finns även andra branscher som släpper in kunderna och låter dem klara sig själva. Till exempel gym, som ger sina kunder inträde dygnet runt. Fritidsgården Bunkern i västra Göteborg är ett exempel på att man vågar ge besökarna förtroende. När det inte finns personal på plats har ungdomar nyckel till både lokaler och utrustning. För att få fri tillgång måste ungdomarna gå kurser och lära sig att använda replokaler, studio, film- och fotoutrustning. Det har fungerat i stort sett utan stölder och skadegörelse. I grunden ligger en verksamhetsidé som handlar om verklig delaktighet, om att personalen har en syn på ungdomars vuxenblivande och sig själva som handledande. Detta ger ansvarstagande och engagemang för de gemensamma resurserna. När det gäller bibliotek finns exemplet Tjörn där man arbetar med konceptet lättöppet. Huvudbiblioteket i Skärhamn har öppet för självbetjäning mellan 8-10 samt på söndagar. Malmö stadsbiblioteks experimentverkstad Garaget är ett ganska nyöppnat bibliotek i en stadsdel med många nyanlända och folk som inte har så stora ekonomiska resurser. Garaget finns i en 600 kvm stor lokal och den lånas ut kostnadsfritt på kvällar och helger till olika arrangemang. Förutsättningar är att den som lånar lokalen återställer den i städat skick. Det finns också en värdemässig förutsättning. Arrangemangen ska ses som en förlängning av Garagets egna verksamheter, d v s vara kostnadsfria och öppna för allmänheten. Värderingsmässigt innebär det att man inte lånar ut lokalen till kränkande, diskriminerande, olaglig verksamhet. Det finns också bibliotek som prioriterar öppenhet med personal. Förutom biblioteken i stora kommuner är biblioteken i Gävle och Sandviken värda att nämna. Sandviken är en kommun med invånare, huvudbibliotek och sex filialer, varav en i huvudorten Sandviken. Huvudbiblioteket har öppet varje dag året runt. Även julafton och midsommarafton! Det är en del av att vara en resurs för alla invånare. Det finns människor som inte vill eller kan delta i firandet av de vanliga högtiderna. I vårt närområde har i dagarna invigts två meröppna bibliotek. Det är filialerna i Skepplanda och Surte i Ale kommun. I Alingsås pågår planering för meröppet huvudbiblioteket samt filialen i Sollebrunn, invigning blir i augusti. I Lerum ska det bli meröppet på Sjöviksfilialen och i Kungshamn i Sotenäs kommun pågår också förberedelserna. I övrigt nämner Axiells hemsida följande: Aneby, Landskrona, Botkyrka, Kävlinge, Lund, Sollentuna. Biblioteksutredning 2013 Kungälvs kommun 8

66 Erfarenheter av meröppet från Skåne och Danmark. Meröppet är ett relativt nytt fenomen och de redovisade erfarenheterna finns i huvudsak från Veberöd i Lunds kommun och från Danmark. Rapporten om Veberöd har ställts samman av Region Skåne och rapporten om meröppna bibliotek i Danmark är gjord av Det Informationsvidenskablige Akademi vid Köpenhamns universitet. Här kommer en kort sammanfattning av båda rapporterna. Biblioteksutredning 2013 Kungälvs kommun Utvärdering av meröppet i Veberöd Veberöds bibliotek i Lunds kommun har nu haft meröppet i snart fyra år. Erfarenheterna från Veberöd finns publicerade i en rapport som Kultur Skåne ställde samman Syftet med utredningen var att undersöka om bibliotekets roll i lokalsamhället har stärkts och utvecklats genom det meröppna biblioteket. Inledningsvis konstateras att den ökade tillgängligheten och det ökade samarbetet lokalt har stärkt bibliotekets roll, det fungerar i allt högre utsträckning som kulturhus i Veberöd. Vad är Veberöd för typ av samhälle? Det bor ungefär 4000 personer i Veberöd, i kommundelen ca Veberöd ligger ca 2 mil från Lund. Veberöd har två skolor, den ena, en F-9 skola där det integrerade folk- och skolbiblioteket ligger. Det finns två mataffärer och lite andra små butiker, där finns några restauranger och bensinstation. Föreningslivet domineras av idrottsföreningar som har varit ganska framgångsrika. Biblioteket är nybyggt. Det öppnades 2001 och karaktäriseras av öppenhet. Stora fönster mot centrum bjuder in och välkomnar besökarna. Inredningen är sektionerad så att man tydligt ser vad som är avsett för barn, vuxna eller unga vuxna. Det finns gott om läs- och studieplatser. I samma byggnad finns Medborgarkontor och en utställningshall/sammanträdeslokal som är till uthyrning. Utredningen kring meröppna bibliotek har en kvantitativ och en kvalitativ inriktning. Den kvantitativa delen gjordes som enkäter som riktade sig både till användare och icke-användare. Några intressanta svar Bland de registrerade meröppetanvändare är utnyttjandet högt De som inte använt biblioteket under meröppet tid har som skäl uppgett att det känns otryggt utan personal och att man vill ha tillgång till personal. De meröppna tiderna passar de flesta, men om man skulle vilja ha tillgång till biblioteket mer så gäller morgonpass. En majoritet är nöjd med de tjänster som erbjuds. De lånar och lämnar böcker, hämtar reserverade medier, läser, använder datorer, pluggar, träffar andra. Man använder biblioteket för att läsa tidningar och tidskrifter, umgås i stickkafé, umgås med barn. Man lånar filmer och musik, letar efter intressanta böcker eller kollar affischer. En majoritet tycker att det har varit lätt att ta sig in i biblioteket och att använda låneautomaterna. Man vill gärna veta hur det går till och hur man gör för att bli meröp petanvändare. 9

67 I de öppna kommentarsfälten kommer t ex dessa åsikter fram: Man använder biblioteket på ett annat sätt än tidigare. Man lånar och läser mer böcker än tidigare Problem med tekniken Obehagligt när någon annan, utan behörighet, har bett att få bli insläppt. Biblioteket behöver duktig personal meröppet kan bara ses som komplement. Biblioteksutredning 2013 Kungälvs kommun Rapporten redovisar stapeldiagram som visar att Antalet besökare har ökat kraftigt Antalet utlån har ökat Antalet låntagare har ökat Vidare kan man se att Populäraste besöksdagarna är i fallande skala: söndag, måndag, lördag Den dominerande åldersgruppen är åringar Kvinnor dominerar bland besökarna, dubbelt så många kvinnliga inloggningar. Den kvalitativa delen av utvärderingen involverade bibliotekspersonal, politiker, användare och icke-användare, föreningar. Personalen tycker och tänker Från början mötte projektet motstånd hos personalen. Efter studiebesök i Danmark vände attityden hos personalen och man beslöt sig för att göra projektet till sitt för att styra och äga utvecklingen. Biblioteket är faktiskt medborgarnas, inte personalens! De tekniska lösningarna är inte så intressanta, det verkligt viktiga är den utmaning och utveckling man kan se när personalen frigörs från rutinsysslor som utlåning och där tycker de att de saknar ett kollegialt stöd och en professionell diskussion. Bibliotekschefen tycker och tänker Ledarskapet är viktigt i tider av förändring. Det handlar om arbetsuppgifter och roller, det handlar om att hantera de resurser man har till förfogande på det bästa sättet. Chefen ser en utveckling där bibliotekarierna jobbar mer med utåtriktat arbete. En vändning är förskjutningen mot användarfokus och mer kommunikation med användarna för att ta reda på deras behov. Användare tycker och tänker De uppskattar mycket den utökade tillgängligheten, framför allt de som pendlar är nöjda över att helgerna också kan användas till biblioteksbesök. Flera använder ord som frihet och lyx. Familjer utnyttjar biblioteket som en plats att vara tillsammans på. Platschefen tycker och tänker Våra ändrade levnadsvanor måste få genomslag också i biblioteksverksamheten, biblioteken måste anpassa öppettiderna till hur det ser ut idag i samhället i övrigt. Meröppna bibliotek säkrar och stärker positionen i byar och mindre orter och den förhållandevis låga investering ger ett stort mervärde. Hon tror inte på 10

68 kameraövervakning för att skapa trygghet och ordning, det kan snarare trigga igång agerande. Människor tar ansvar när man får ansvar. Politiker tycker och tänker Det stora problemet är att biblioteket har så begränsade öppettider, det är stora investeringar i lokaler, medier och personal som inte kommer medborgarna tillgodo. Ökad tillgänglighet är ökad kvalitet. Konceptet betyder att nya grupper kan utnyttja biblioteket och att det kan växa till ett socialt centrum eftersom de är de enda offentliga rum som har så många besökare. Viktigare än teknik är att utveckla mötet och mötesplatsen, och det inkluderar att se över bemanningen. De politiska extrempartierna har en grogrund i byarna och biblioteket som en slags kulturhus kan fungera som en motröst med sin inkluderande verksamhet. Biblioteksutredning 2013 Kungälvs kommun Tekniska leverantören tycker och tänker Det är viktigt med en tekniskt kunnig beställare och personalens medverkan. Lokalen måste inventeras. Entrén är viktig men också flödet i lokalen. Behovet av övervakningskameror kan balanseras av attityden hos användarna. Om man anser att man äger biblioteket så ger det en annan förhållning till det gemensamma. Utredaren tycker och tänker Vid alla teknikskiften uppstår oro. Men teknik är till för att utnyttjas. Ställer vi oss frågan när merparten av medborgarna skulle kunna besöka biblioteken så är det inte under kontorstid, snarare före och efter och på helger och hur stor del av bibliotekens samlade öppettider är förlagda då? Arbetstidernas förläggning borde diskuteras och utmanas mer inom bibliotekariekåren. När bibliotekarierna går från rutinstyrd verksamhet till att möjliggöra nya tjänster så måste en intressant diskussion uppstå mellan ledning, personal och användare. Erfarenheter från Danmark I januari 2012 fanns det minst 81 meröppna bibliotek i Danmark. Första meröppna biblioteket i Danmark startade 2004 i Gjern, Silkeborgs kommun. Sedan hände i princip ingenting förrän då antalet ökade snabbt. Det stora flertalet är placerade i småsamhällen med övervägande enfamiljshus, men en del finns också i stadsmiljöer. Den Informationsvedenskablige Akademi har gjort en kartläggning av de meröppna biblioteken, men det är svårt att få fram bra kunskap framför allt beroende på metodfrågor. Erfarenheterna är i stort sett goda. Intressant är också hur de ser biblioteksuppdraget som tredelat: digitalt, betjänande och självbetjänande. Definitionen av meröppet eller åbne öppna bibliotek är att det inte finns någon avlönad förmedlingspersonal tillgänglig. Det innebär att om man har öppet med volontärer så räknas det fortfarande som meröppet. Och har man meröppet med personal resten av året men inte under semesterperioden så räknas det också som meröppet. Den danska rapporten visar också på sex bibliotek som inte har någon avlönad personal vid något tillfälle, då gäller beteckningen obemannat bibliotek. Konceptet har vuxit fram som en kombination av politiska sparkrav och folkligt krav om att de lokala biblioteken ska finnas kvar och utvecklas till mötesplats i lokalsamhället. Det är svårt att veta mycket med bestämdhet om de meröppna biblioteken både på grund av metodfrågor men också att det är så 11

69 pass nya fenomen. Här kommer några slutsatser i alla fall: Undersökningen har tittat på hur biblioteket utnyttjas under bemannad och obemannad tid. Det är sju gånger högre besök och utlån under bemannad tid än under den obemannade. Om det betyder att användarna så starkt föredrar bemannade bibliotek eller om det är ett övergångsfenomen är svårt att avgöra eftersom det gått för kort tid. Hos en tredjedel av biblioteken har övergången till meröppet resulte rat i en nergång av utlåningen. Genomsnittlig bemannad tid är 20 timmar per vecka och obemannad tid är 69 timmar per vecka. Biblioteken användes av ungefär lika många män som kvinnor Åldersfördelningen i åtta danska bibliotek under 2011 är 7-16 år 12% år 18% år 21% år 32% 65- år 16% Biblioteksutredning 2013 Kungälvs kommun De danska erfarenheterna visar på att det krävs en grundlig och genomtänkt förberedelse inför förändring till meröppet. Det handlar inte bara om automatisering av passagen eller utlåningsautomaterna, utan det handlar väldigt mycket om hela upplägget av biblioteket. Det måste till mer överskådlighet, lägre hyllor för att man ska få översikt, mindre tätpackade hyllor och mycket mer framsidesexponering. Rapportförfattaren har särskilt studerat fem bibliotek i Sönderborg kommun i Sydjylland. Gemensamt för dem var att de alla fanns i trevliga, attraktiva lokaler, särskilt för barnfamiljer. Det fanns inga rapporter om skadegörelse eller förstörelse även om ett av de meröppna biblioteken fanns i centrum av Sönderborg, i stadsmiljö. Det överskuggande intrycket var att biblioteken fungerade som samhällets vardagsrum. I ett meröppet bibliotek saknas personalen, professionen som har koll och som vet vart man ska vända sig om något inträffar. Detta måste kompenseras på något sätt och de medel som står till buds är arkitektur och inredning. A och O är sikt och belysning. I Danmark kallar man det för panoptikon vilket står för att man ska kunna se utifrån vad som föregår inne i byggnaden och när man är inne ska kunna se vad eller vilka som finns ute. Det ska heller inte finnas mörka hörn inne biblioteket eller utanför på gården, man ska ha god överblick. Inga höga hyllor som skymmer, bra ljussättning över allt. De danska erfarenheterna har landat i fyra strategier som ska ge meröppna biblioteksbesökare trygghet och göra besöket attraktivt. Förebygg oro, förstörelse och otrygghet Gör upp tydliga ordningsregler som alla tar del av som blir meröp petanvändare, anslå dem också i biblioteket När ska biblioteket vara meröppet? Fundera på öppettiderna. Fundera ut bra åldersregler när kan man bli meröppetanvändare? Samarbeta med lokalpolisen, sociala myndigheter 12

70 Övervakningsteknologi Informera om övervakningsteknologi Nödtelefon Gör biblioteket tryggt, trevligt, inbjudande och attraktivt Ljussättning Städningen är viktig, signalerar att man tar hand om stället och att det finns människor i bakgrunden Överskådligheten utifrån, panoptisk organisering Överskådlighet inifrån ingen klaustrofobisk inredning, inga bås, inga hörnen, panoptisk organisering Snedställda hyllor, skyltning med framsidor Färger Trivselsignaler som framdukat kaffe och tilltugg, blommor, årstidsmarkörer Biblioteksutredning 2013 Kungälvs kommun Gör biblioteket brukarvänligt Låga hyllor viktigt ur tillgänglighetssynpunkt Inga tätpackade hyllor, undvik antikvariatkänsla, det blir säkert nödvändigt att gallra rejält i bestånden. Möbler efter olika behov, både arbetsplatser och mer avslappnande möblering. Analysera hur besökarna rör sig i biblioteket och placera medierna strategiskt. Serendipitet! Ge besökarna det de inte visste att de ville ha. Variera utställningarna Personligt bemötande genom datorerna: Välkommen Kerstin! (som på hotell) Personlig röst i medierekommendationer, t ex personalen rekommenderar, besökare-besökare-kommunikation: bokvagn med rekommendationer, flyers med rekommendationer i böcker m m. Förbättra skyltningen, ta bort hemmagjorda skyltar och budskap. Standardisering så att man lätt vet vad och hur man ska göra. Gör biblioteket till en lokal mötesplats Samarbete och kanske också avtal med lokala aktörer och intressenter Erbjud möteslokaler Marknadsföring av lokala evenemang 13

71 Gemensamma förutsättningar och förslag till åtgärder inför meröppet för alla bibliotek i Kungälv Från biblioteksplanen : Närbiblioteken ska tillgodose den lokala befolkningens och skolans behov och intressen. a. Varje närbibliotek ska vara en central mötesplats i kommundelen och profileras efter traktens behov och förutsättningar. Biblioteksutredning 2013 Kungälvs kommun Teknik Den tekniska plattformen för Meröppna bibliotek består av i huvudsak av två delar: möjligheten att kontrollerat släppa in människor och möjligheten att själva låna och lämna och använda sig av övrigt utbud på biblioteket. Entréenheten är en kortläsare enbart och/eller en fingeravtrycksläsare. Genom att identifiera sig med kort + pinkod eller med sitt fingeravtryck öppnar sig dörrlåset och man kan komma in. Kortet är besökarens lånekort och man får en pinkod för meröppet genom att registrera sig vid något tillfälle under bibliotekets öppettid. Man kan också behöva göra speciella meröppet-kort, beroende på hur det vanliga lånekortets identifieringssystem ser ut. På samma sätt registrerar man sitt fingeravtryck. Att man väljer att ha båda systemen parallellt handlar om att man ska ge personer möjlighet att spontant slinka in, även om man inte har med sig sitt lånekort. För att signalera besökarna om att meröppettiden håller på att gå ut behövs ett varningssystem. Detta utgörs av en högtalare som är programmerad att tala om för besökarna att biblioteket stänger om tio minuter, så att besökarna hinner låna och lämna lokalen. När meröppettiden är över kopplas det vanliga larmet in med rörelsedetektorer etc. För att låna och lämna medier krävs självbetjäningsstationer. Och för att kunna söka och reservera medier krävs biblioteksopac. För att inte besökarna ska glömma att registrera sina lån behövs larmbågar vid entrén. Vad gör man om systemen inte fungerar? Erfarenheterna från Veberöd säger att systemen är robusta och pålitliga. De tekniska problem man haft har antagligen berott på kombinationen av fingeravtrycksavläsare och kortläsare. Något analogt reservsystem för utlåning och återlämning har inte behövts. Stängning för natten har fungerat. Vid eventuella strömavbrott kommer man alltid ut ur lokalen och ledljusen fungerar så att man hittar ut. Öppettider När ska biblioteket öppna meröppet och när ska det stänga? Ska det vara samma tider i hela kommunen eller ska varje bibliotek ha tider som passar befolkningens levnadsvanor. Även om kostnaderna ökar marginellt för varje extra timme meröppet så ger man också användarna frihet att logga in på tider som passar. Ett allmänt beteende som man såg i Danmark var att extremöppettiderna inte var särskilt mycket använda t ex 7-8 eller Vad man än väljer så är det ju möjligt att justera öppettiderna. Det som krävs är i så fall en ny informationsinsats, särskilt om det gäller inskränkningar. Mitt förslag är att man startar med öppettid till kl 21 på närbiblioteken och 22 på Mimers hus. När det ska öppna på morgonen är en fråga för diskussion mellan skolan och bibliote- 14

72 ket. Min personliga tro är att det kan vara öppet för allmänheten samtidigt som man arbetar med skolan, t ex i Diseröd eller Ytterby. Det går säkert att informera om att det för tillfället är personalens uppgift att arbeta för skolans behov. I Veberöd har man valt att ha meröppet bara på kvällstid. Åldersgräns I Danmark har man valt olika åldersgränser för meröppet. Utan att ha gjort en fullständig kartläggning så vet jag att det där finns meröppna bibliotek för 12 år och uppåt. I Sverige vet jag inget bibliotek som har släppt 18-årsgränsen. Å ena sidan är barn och unga en prioriterad målgrupp i Sverige, å andra sidan har inte minderåriga rätt att själva ingå avtal utan måste i så fall ha föräldrars tillstånd. Mitt förslag är 18-årsgräns. Biblioteksutredning 2013 Kungälvs kommun Tillgänglighet Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar är prioriterat i alla lagar. Genom tillgänglighetsdatabasen finns en kunskapsgrund för förbättringar. För flera av biblioteken gäller att man måste gå över skolgårdar för att komma till biblioteken. De saknar ljus, ledstråk och viloplatser. På närbiblioteken saknas höj- och sänkbara datorbord för allmänheten. För att kunna komma in i och kunna låna och lämna medier så måste man använda olika automater. I de rekommendationer som regionen ger i Tillgängliga och användbara miljöer så uppmärksammas tillgänglighet till automater särskilt: Personer med olika funktionsnedsättningar ska självständigt och säkert kunna orientera sig till, kunna ta sig fram till och använda automaten samt ta del av instruktioner/information. I tillgänglighetsdatabasen finns information om fysisk tillgänglighet till alla bibliotek i Kungälv. Om man gör förändringar i byggnaden så ska man se om man samtidigt kan förbättra genom enkelt åtgärdade hinder, enligt Planoch bygglagen. Flerspråkiga aspekter Meröppet är en fråga för hela befolkningen. Jag föreslår en dialog och samverkan om meröppet med invandrarföreningarna i Kungälv. Andra diskussionspartners är t ex studerande och lärare på SFI. Frågan är vilken information som behövs på vilka språk och genom vilka kanaler informationen om meröppna bibliotek kan gå. Jämställdhet Påverkar meröppet män och kvinnor olika? Erfarenheterna från Veberöd visar att de meröppna biblioteket mest används av kvinnor. I Danmark är kvinnor i svag majoritet som användare när det gäller meröppna bibliotek. Trygghetsaspekten är viktig, se nedan. Säkerhet Tydliga ordningsregler som alla får ta del av som blir meröppetanvändare måste till. Dessa ska också finnas anslagna på en väl synlig plats i anslutning till utrymningsplanen för lokalen, men tilltalet och tonen i texten måste vara vänlig och trevlig. De danska och de skånska erfarenheterna påpekar betydelsen 15

73 av ljus och ljussättning för att förstärka känslan av säkerhet och trygghet. Till det räknas den panoptiska principen det vill säga att kunna se in och se ut och kunna överblicka biblioteket. Inga skumma hörn, varken ute eller inne. Ljussättning är mycket viktig för känslan av trygghet och tillgänglighet. Det gäller både allmänljus och platsljus. En genomgång av ljussättning borde göras. Utemiljön behöver ses över, särskilt kring ljus, ledstråk, viloplatser så att de personer som ska till biblioteket känner sig optimalt trygga, både de klaustrofobiska och de agorafobiska känslorna ger upphov till otrygghet. Både de danska biblioteken och de skånska har en telefon tillgänglig som är kopplad till huvudbibliotekets informationsdisk. Alla uppger att telefonen praktiskt taget aldrig används, men den bidrar säkert till en känsla av trygghet. Telefonen borde förstås också gå att använda till nödsamtal, 112, och till fastighetsjour. Sladdhärvor behöver organiseras och samlas/döljas. Vägguttagen kontrolleras. Några vägguttag ska finnas lätt tillgängliga för besökares behov av att ladda datorer och telefoner. Är de inte synliga och lätt tillgängliga kommer besökarna att leta upp uttag ändå och kanske hitta dem på osäkra ställen. Timers bör in på kaffemaskiner och liknande. Snubbelrisker måste begränsas. Flera av närbiblioteken har lösa hurtsar och många småmöbler som det är en fördel att rationalisera bort. I Mimers Hus bibliotek utgör balustraderna en risk, dels kan personer kan falla ner om de klättrar upp på arbetsbänkarna, dels kan någon kasta ner lösa föremål. Ordning och reda är viktigt för känsla av trygghet och säkerhet. Biblioteket i Veberöd ökade sin städtid ca 1 timme extra. Kontrollera också entréer för halkrisk. Vad kan göras för att undvika halkolyckor på grund av is, snö eller regn? Genom det systematiska brandskyddsarbetet aktualiseras vilket brandskydd som ska finnas. I samtal med Mats Balder och Lennart Aidefors konstaterades att vid eventuellt beslut om meröppet på biblioteket så är det lämpligt att göra en ny översyn. I dagsläget bedömde båda att det endast krävs mindre justeringar för att göra biblioteken meröppna ur brandskyddssynpunkt. Brandsläckare finns på alla ställen, utrymningsvägar är skyltade. Brandskyddet är utformat för självutrymning, förutsättningen är inte att personalen sköter utrymningen, men när personalen finns på plats ska de se till att kunderna förs i säkerhet. Information om vad man ska göra vid eventuell olycka måste ges till varje meröppetanvändare och anslås i biblioteken. Det är också bra att det finns tillgång till förbandslåda och kanske hjärtstartare. Och igen möjlighet att ringa 112. Larmfunktion till handikappwc under meröppettid? Vem kan öppna? Vanligtvis är de kopplade till någon reception, eller så ska larmsignalen höras av personal. I ett meröppet bibliotek måste frågan lösas genom att signalen går till vaktbolag eller till 112 som skickar uppdraget till vaktbolag eller ambulans. Penninghanteringen är inte särskilt stor på närbiblioteken. Alla kan lösa säkerheten genom samma system som finns i Veberöd, dvs att när bibliotekarierna går låser man in pengar, arbetstelefon, datorverktyg m m i ett låst skåp i ett larmat arbetsrum. På Mimers hus kan man vid evenemang i teatern tillfälligtvis förvara större summor i kassaskåpet. Hur sker kontroll av att biblioteket verkligen stängt, släckt och tomt efter stängningsdags? Jag ställde frågan till bibliotekschef Kristina Vince i Veberöd. Hennes svar är att man måste lita på att systemet fungerar. Och det har det gjort. Biblioteksutredning 2013 Kungälvs kommun 16

74 Vilka blir konsekvenserna för inloggade brukare om man som registrerad meröppet-användare släpper in icke-registrerade personer och nedskräpning/ skadegörelse sker? Kristina Vinces erfarenheter är: Det har hänt ett par gånger. Då får man gå på inloggningen och kolla med folk: Såg det ut så här när ni var här och försöka ringa in när det kan ha hänt. Det finns en ganska stor social kontroll. Folk hör av sig när det inte verkar funka. Några tjejer hade fest och hade kommit in med förälders kort. Då fick jag prata med föräldrarna och reda ut frågan. Biblioteksutredning 2013 Kungälvs kommun Miljö Det är viktigt att hålla nere energikostnader för el och klimat så mycket det går trots att biblioteken står till förfogande längre tid. Besökarna på biblioteket måste få förståelse för att återvinning och sparsamhet med olika resurser gynnar alla. Om sopsortering gäller för all offentlig verksamhet så måste man förtydliga det för besökarna så att de gör rätt. Undersök för varje bibliotek möjligheten att ha en bra grundbelysning som kan kompletteras med rörelsestyrd fullbelysning. Det kan också vara en signal till besökarna. Nu finns det andra i biblioteket, eller nu är det tomt. Klimatanläggningars tidsinställning får ändras. Förmodligen drar det med sig ökade kostnader av värme eller kyla. Marknadsföring Marknadsföringsfrågorna är inte särskilt framträdande i de två rapporterna, den danska och den svenska. När meröppetanvändarna ska registreras finns ett utmärkt tillfälle att berätta om bibliotekets erbjudande på nytt. Här kan man planera vilka budskap som ska ges och vilket stödmaterial som man ska ge användarna. Alltså komplettera ordningsregler med inspiration om hur biblioteket kan användas! Jag tycker att närbiblioteken ska synas tydligare som enskilda enheter i bibliotekets webb om de blir meröppna. Information om dem bör fördjupas och självklart, den meröppna tiden anslås. I Ålborg skriver man så här om den bemannade tiden: Öppettid (t ex) 9-22, möt personalen (t ex) Surte och Skepplanda arbetar redan nu med Facebooksidor för att få en mer personlig dialog med användarna i området. (I övrigt tycker jag att den grafiska profilen för alla trycksaker från biblioteken i Kungälv bör stramas upp med en gemensam logotype så att man tydligt ser avsändaren. De olika närbiblioteken kan till exempel ha en egen färg som signalerar vilket bibliotek som är avsändaren. Det finns säkert många goda exempel, men själv tycker jag att Helsingörs bibliotek arbetar medvetet med den grafiska kommunikationen. Det finns förresten ett meröppet bibliotek i Helsingörs kommun: Hornbaek.) Barnets bästa För de yngre barnen som följer sina föräldrar ger meröppna bibliotek en fördel. Föräldrar som arbetar under veckorna har tid att följa barnen till biblioteket. Både i Skåne och Danmark har meröppna bibliotek blivit en plats att umgås utanför hemmet. För de äldre barnen tonåringar ser jag ingen direkt fördel, utom om de kan förmå sina föräldrar att släppa in dem på biblioteket. En fun- 17

75 dering är om det går att hitta biblioteksanknutna aktiviteter som riktar sig till tonåringar, med vuxna ansvariga, för att ge ett kulturinriktat utbud av aktiviteter? Kulturskolan kan kanske använda sig av biblioteken under meröppettid? Att låta barn yttra sig om beslut som angår dem ingår i barnkonventionen. På vilket sätt skulle man kunna göra det när det gäller meröppna bibliotek? Vad betyder beslut om meröppet ur ett barnperspektiv och vad betyder det ur barnets perspektiv? Barnkonventionen uttrycker ett förhållningssätt till barn som sätter barnet i fokus vid beslut eller åtgärder. Dessa kan beröra ett enskilt barn eller en grupp av barn. Barnperspektivet och barnets perspektiv är inte samma sak. Barnets perspektiv är barnets egen berättelse och tolkning, medan barnperspektivet innebär en analys av barnets perspektiv (som görs av vuxna) i förhållande till rådande villkor. Biblioteksutredning 2013 Kungälvs kommun Bibliotekets nya arbetsmetoder Vad säger erfarenheterna från Skåne och Danmark De danska erfarenheter utgår från Gjern som har varit igång sedan 2004 samt alla de som kommit igång nyss. Där skiljer man landsbygdsbibliotek från stadsbiblioteken. Stadsbiblioteken utökade och stärkte sina profilområden, t ex som studie-, familje-, hälsofrämjande-, skönlitteraturbibliotek. En princip att hålla fast vid var att standardisera, förenkla och gallra i bestånden. Allt som inte varit utlånat de sista tre åren gallrades. Alla bokhyllor blev max 1,6 m och hade max 4 hyllplan. På landsbygdsbiblioteken jobbar man mycket med att vara en aktiv och utåtriktad samarbetspartner i lokalsamhället. Biblioteken ska vara attraktiva, det estetiska uttrycket har stor betydelse. Medierna ska förmedla sig själva på ett överskådligt sätt. Standardisering är också viktigt, men besökarna ska erbjudas inspirerande variation i form av utställningar. Att datorer och skrivare alltid fungerar är jätteviktigt. De skånska erfarenheterna finns beskrivna i Region Skånes rapport och i den intervju jag gjorde med Kristina Vince. Personalen menar att de nu kan använda sin tid till mer utåtriktad verksamhet, både i biblioteket och utanför, i lokalsamhället. Det digitala biblioteket måste också få mer tid. Planering, aktion och reflektion kan få mer plats. Kristina talar om ledarens betydelse vad beträffar förändringen i sig och den förändrade roll biblioteket får i närsamhället. Diskussion har också kommit upp när och hur bibliotekspersonalen ska vara på plats i biblioteket. Kommunikationen med användarna är jätteviktig. I Veberöd använder man sig flitigt av både post-it lappar och e-post. Samtalen med besökarna har ökat. Det går åt lite mer tid på att snygga till i biblioteket efter meröppet, kanske lite mer efter helgen, men inget som har påverkat arbetsupplägget. Min reflektion är att hur det ser ut i biblioteket kan vara en källa till information; vilka medier används, vad är svårt för användarna att sätta tillbaka på rätt ställe etc. Kristina Vince: - Vi försöker vara synliga när vi har öppet, vi rör oss mer i biblioteket och anstränger oss att vara behjälpliga. När det gäller lässtimulering så försöker vi skylta och sätta upp som folk tänker och inte följa SABsystemet. - Vi ska tillsammans med Kävlinge kommun jobba med diskussion om yrkesrollen, hittills har vi varit ensamma. 18

76 Veberöds skola har köpt tid av biblioteket på förmiddagarna. Därför erbjuder inte biblioteket meröppet på förmiddagar även om det är efterfrågat av pendlare. De fackliga företrädarna i Kungälv funderar på hur meröppet står sig i förhållande till arbetet med de prioriterade grupperna? Dessa behöver stöd av personal. Med meröppet så satsar man på dem som klarar sig själva. Studierna visar att meröppet mest gynnar yrkesverksamma 35-55, de redan aktiva. Barn är prioriterade, hur ska biblioteket stödja barnens läsbehov? Biblioteksutredning 2013 Kungälvs kommun Läsfrämjande digitala arbetsmetoder Det finns ett antal digitala tjänster som biblioteken kan ta i bruk för att arbeta läsfrämjande under meröppettid, t ex Boktips.net, Bokpuffen eller varför inte spela in egna boktips eller låta besökarna göra det. Låt boktipsen finnas på särskilda skärmar. Regionbibliotek Halland har utvecklat system för digitala skyltar etc som finns som öppen källkod (används bl.a. i Varberg). Tjänster I Veberöd använder man Netloan till det trådlösa nätverket och bibliotekskort och pinkod som inloggning. Det finns möjlighet till fax och kopiering på alla bibliotek. Om det ska vara tillåtet under meröppettid måste man se över rutiner för detta, t ex tillgång till papper och se över så att tekniklösningarna är robusta. Betalningsmodellen är på huvudbiblioteket ett klippkort som man köper under öppettid. Ska endast det gälla under meröppettid eller kan kostnad för utskrift påföras lånesaldot? Arbetsmiljö I diskussionen med de fackliga företrädarna lyftes en del arbetsmiljöfrågor som behöver klargöras. Vem har ansvar om man glömt framme något på skrivbordet, nycklar, lösenord, saxar? Vad händer om det sker incidenter som belastar budgeten? Ska personal städa efter meröppet? Vem ringer man vem ska vara bakjour på Mimers hus om något strular? Konsten i biblioteket, ska den stöldmärkas också? Facken känner en risk för urholkning av arbetet: Vad är ens arbete värt när den kan ersättas av en maskin. Mer personal behövs i första hand. En diskussion måste föras av professionen kring hur man arbetar läsfrämjande när man inte är där. Om det är meröppet även på förmiddagarna när skolorna använder biblioteket blir man splittrad. Det kan ju gå om man har dubbelbemanning, men det har ju inte närbiblioteken. Kungälvs bibliotek har många pensionsavgångar framöver st, st osv, och det är svårt att veta om tjänster har blivit tillsatta efter de pensionsavgångar som varit. Resultatet är trötthet och oro, kommunal trötthet. Det är tärande att behöva spara hela tiden, men när det handlar om meröppet då finns det medel till investeringar och ökad drift. 19

77 Styrdokument ett urval Bibliotekslagen Bibliotekslagen styr svensk biblioteksverksamhet. En ny lag träder i kraft 1 januari Jag väljer därför att utgå från den. Förutom bibliotekens betydelse för det demokratiska samhällets utveckling och deras roll för kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning lyfts även betydelsen av att främja litteraturens ställning. Biblioteken ska uppmuntra intresse för bildning, upplysning, utbildning, forskning och kulturell verksamhet. Biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt vissa prioriterade grupper: personer med funktionsnedsättning, personer med annat modersmål än svenska och nationella minoriteter. Folkbiblioteken får också i uppdrag att ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. Folkbiblioteken ska främja kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. I lagen införs ett grundläggande kvalitetskrav för folkbibliotekens utbud av medier och tjänster. Allmänheten ska avgiftsfritt få låna eller på annat sätt få tillgång till litteratur oavsett publiceringsform, det vill säga oavsett om den tillhandahålls i fysisk form eller digitalt som till exempel e-böcker. Biblioteksutredning 2013 Kungälvs kommun Barnkonventionen Barnkonventionen är ett dokument som det allmänna i Sverige åtagit sig att följa. Några paragrafer är särskilt relevanta för biblioteksverksamheten: 3. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndig heter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. 12. Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 13. Barnet skall ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, motta och sprida in formation och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer. 31. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. 20

78 Kungälv, Översiktsplanen 2010: De offentliga verksamheterna ska genom samordning kunna utgöra förutsättningar för mötesplatser. Mötesplatser ska gestaltas för att skapa tydliga centrumpunkter i orterna. Serviceorterna ska också stå för en attraktiv boendemiljö med möjligheter till ett rikt kultur- och friluftsliv, med särskild hänsyn till de yngres möjligheter till en meningsfull och aktiv fritid. Biblioteksutredning 2013 Kungälvs kommun Biblioteksplan Kungälv Planen relaterar dels till de nationella styrdokumenten, dels till kommunfullmäktiges strategiska mål: God livsmiljö med bildning, omsorg, kultur, idrott och turism skapar vi tillsammans med andra en stimulerande livsmiljö för människor, föreningar och företag att växa och utvecklas. Vi strävar mot god folkhälsa och en stimulerande uppväxt för våra unga. Hållbar utveckling med hjälp av infrastruktur utvecklar vi samhällen med attraktiva boendemiljöer i stad, kust och landsbygd. Trygghet med trygg miljö, ordning och studiero skapas en god plattform för lärande. Den lokala biblioteksplanen lyfter fram att vi lever i en tid av ändrade kulturinformations- och medievanor och det ställer helt nya krav på bibliotekens utformning, utbud och arbetssätt. Uppdraget blir att skapa ett samtida bibliotek som bygger på hur människor i Kungälv idag lever och tänker, vad de drömmer om och vad de önskar en förutsättning för ett välbesökt bibliotek. Under rubriken utvecklingsområden och åtgärdsprogram saxar jag följande: Ett välfungerande bibliotek bygger i hög grad på samarbeten. I Kungälv finns en lång tradition av goda samarbeten med andra aktörer såväl kommunala som externa. Dessa kan och bör vidareutvecklas för ett optimalt utnyttjande av resurser. Under rubriken Närbiblioteken: varje närbibliotek ska vara en central mötesplats i kommundelen och profileras efter trakten behov och förutsättningar. Lag om skyddsrum. Lag om skyddsrum, SFS 2006:545. Förordning om skyddsrum, SFS 2006:638. Skyddsrum ska kunna användas i fredstid, men skyddsrumsfunktionerna måste finnas samtidigt. Det är fastighetsägare som har ansvaret för att hålla skyddsrumsfunktionerna i stånd. Räddningsverket är ansvarig myndighet och kan hjälpa till med hållbara lösningar för delade utnyttjandet av lokalen. De höga kraven gäller inte bara vid själva byggandet av skyddsrummet utan givetvis under hela dess livslängd. Varje gång ett ingrepp görs i ett skyddsrums stomme måste man pröva åtgärderna mot dessa krav. Det är framförallt kraven på tålighet och uthållighet som är väsentliga. På Räddningsverkets hemsida under fliken Skyddsrum/Kunskapsbank finns information om att bygga, förändra och reparera skyddskonstruktioner. Ingrepp får göras om skyddsförmågan inte nedsätts. Ytterby bibliotek är inrymt i ett skyddsrum 21

79 Brandskydd Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) reglerar bland annat brandskyddet. I Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3), står att ett skäligt brandskydd innebär att man ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. Det gäller både att arbeta förebyggande, för att så långt det går hindra att en brand uppstår och det gäller att rädda liv och egendom. Biblioteksutredning 2013 Kungälvs kommun Kameraövervakning I Sverige är det två lagar som reglerar kameraövervakning: lagen om allmän kameraövervakning och personuppgiftslagen. Lagarna överlappar varandra, därför är det bra att känna till vilken lag som ska tillämpas. Det är inte kamerans placering som är avgörande för vilken lag som gäller, utan vart den är riktad och vad den fångar. Enligt lagen om allmän kameraövervakning (LAK) krävs det i normala fall tillstånd för att få sätta upp en kamera som riktar sig mot en plats dit allmänheten har tillträde. Det är länsstyrelserna som beviljar tillstånd och är tillsynsmyndigheter för sådan kameraövervakning. När digitala kameror ska registrera andra ställen än platser dit allmänheten har tillträde gäller personuppgiftslagen (PuL). Sådana platser kan vara inomhus i skolor, i flerfamiljshus och i utrymmen på arbetsplatser där endast personal vistas. Det krävs varken tillstånd eller anmälan för att kameraövervaka sådana platser men det betyder inte att det är fritt fram att sätta upp kameror och hantera bildmaterialet hur som helst. Det är den personuppgiftsansvariges uppgift att se till att kameraövervakningen följer reglerna i personuppgiftslagen. Datainspektionen är tillsynsmyndighet. Var gäller lagen om allmän kameraövervakning (LAK) och var gäller personuppgiftslagen (PuL)? Här ges ett par exempel: Butik: LAK Lager, personalutrymmen i butik: PuL Skolmatsal: PuL Skolgård: LAK (oftast) Från skolentré till skolexpedition: LAK (gäller ej privata skolor) Restaurang: LAK För att en kameraövervakning inte ska vara kränkande måste ändamålet och behovet av övervakningen väga tyngre än de övervakades intresse av skydd för den personliga integriteten. Det innebär att kameraövervakning inte kan användas som en standardåtgärd, utan det krävs starka skäl för att intrånget i den privata sfären ska vara motiverad. Källa Datainspektionen den 25 mars 2013 Plan- och bygglagen PBL 17 kap 21 a i PBL säger att enkelt avhjälpta hinder mot lokalernas och platsernas tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga måste undanröjas. Boverket utarbetade föreskrifter till lagen

80 Tillgängliga och användbara miljöer, riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet /2010, Version 1.2 Genom åren har samarbetet fördjupats mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen i det gemensamma arbetet med att göra miljöer tillgängliga for personer med olika svårigheter; svårt att röra sig, svårt att höra, svårt att se, svårt att bearbeta, tolka och förmedla information samt svårt att tåla vissa ämnen. Resultatet i form av riktlinjer används även utanför Västra Götaland. Utgångspunkten är att Människor är olika och offentliga miljöer är till för alla. I Sverige har cirka 20 procent av befolkningen någon form av bestående funktionsnedsättning. Det som är bra för alla är nödvändigt för några. Det finns riktlinjer framtagna för biblioteksverksamhet: Biblioteksutredning 2013 Kungälvs kommun Personer med olika funktionsnedsättningar ska självständigt och säkert kunna orientera sig och ta sig fram till informations-/lånediskar, hyllor, toaletter, trappor, hissar och kunna vistas i lokalen. De funktioner som finns i biblioteket är möjliga att använda för personer med olika funktionsnedsättningar. Den service som ges skall vara tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar. Personer med olika funktionsnedsättningar ska självständigt och säkert kunna orientera sig till, kunna ta sig fram till och använda automaten samt ta del av instruktioner/information. Tillgänglighet och delaktighet för alla, funktionshinderpolitiskt program för Kungälvs kommun Klipp: Kultur och fritidsverksamhet Den kommunala kultur- och fritidsverksamheten ska erbjuda aktiviteter som gör det möjligt för barn och unga med funktionsned sättning att delta. Kommunen ska för sina kultur- och fritidsarrangemang använda lokaler och platser som är tillgängliga för alla. Hälsa och folkhälsa Kommunen ska verka för ökad hälsa hos personer med funk tionsnedsättning genom att motverka isolering och uppmuntra till olika former av friskvård och goda levnadsvanor. 23

81 Kostnader Här kommer en kortfattad översikt kring några tjänster och varor som kan medföra behov av ökad budgetram. Drift Städkostnader ökar. Erfarenhet från Veberöd är att man kanske får öka tiden någon timme. Värmekostnader ökar procentuellt i förhållande till utökad öppettid. Elkostnader ökar, svårt att veta hur mycket, kan kanske hållas nere med rörel sedetektorer. Kostnader för meröppetsystemet. Entréterminaler, larmbågar, högtalarsystem, IT Vaktbolag Försäkringskostnader Biblioteksutredning 2013 Kungälvs kommun Investering Köp av mindre diskar till Diseröd, Kärna, Marstrand Köp av soffor eller liknande till barnavdelningarna på alla ställen utom Marstrand och Mimers. Köp av sittgrupp till Diseröd, Kärna, Marstrand Ljusskylt till Ytterby, skylt, el-dragning, installation. Byte av dörrar i Diseröd, Marstrand Höj- och sänkbara bord för besökare Lås till dörrar Flödesbegränsare till kran i Verkst an Enkelt avhjälpta hinder tillgänglighetsdatabasen Arkitekttjänster Kostnader för införande av det Meröppna biblioteket i Veberöd inkl RFID 24

82 Diseröds bibliotek Bakgrund Romelanda församling har invånare.(män: 1 669, kvinnor: 1 570). I befolkningsprognosen tror man att befolkningen i Diseröd kommer att öka med knappt 90 personer under prognosperioden. Ökningen kommer proportionellt mest bestå av 65 år och äldre 4. En visionsgrupp har arbetat med 2020 som utgångspunkt. Visionsgruppen har utgjorts av personer i olika åldrar. Värden som man vill bevara är: trygghet, lugn miljö, bra skola, badplats, motionsmöjligheter, vacker natur och levande landsbygd. Diseröd saknar i stort egna arbetsplatser utanför offentlig sektor. Diserödsborna pendlar. Diseröd centrum ligger ca 7 km från Kungälv, bussresan tar ungefär 11 minuter. Det går turer dagligen mellan orterna Kungälv och Diseröd. På lördag och söndag 4 turer i vardera riktning. Diseröds bibliotek ligger i Diseröds skola (F-6) och fungerar mesta tiden som skolbibliotek. Skolbiblioteket är bemannat av bibliotekarie 16 timmar i veckan. Personalen i förskolan och skolan har nyckel till biblioteket och kan nyttja det under skoltid. För allmänheten är biblioteket öppet 10 timmar i veckan. Biblioteksutredning 2013 Kungälvs kommun Bibliotekets öppettider idag: Måndag 11-13, Tisdag stängt Onsdag Torsdag Fredag stängt Lördag stängt Söndag stängt Utöver öppettiden för allmänheten förekommer det sparsamt med andra aktiviteter som biblioteket står för. Under våren 2013 erbjuds en programpunkt för barn 9-12 år under sportlovet. Men det förekommer även annat: datakurser med Seniornet och släktforskning. Andra aktörer kring aktiviteter i Diseröd är i huvudsak Romelanda ungdomsförening som anordnar fotboll, pingis, zumba, boule och barngymnastik, Diseröds sportklubb som har fotboll på programmet, Romelanda kyrka har musik och körverksamhet för olika åldrar. Barngymnastik äger rum på Diseröds skola. Diseröd saknar fritidsgård, biblioteket kan förstås inte motsvara de upplägg man erbjuder på en ungdomsgård, men i samarbete med andra organisationer skulle man kunna ha aktiviteter som man öppnar upp för ungdomar: bokkafé, skrivarverkstad, spel, film. Huvudbiblioteket skulle kunna flytta en del av sina aktiviteter till Diseröd. Jag tror att det skulle behövas för att bygga upp en vana att gå till biblioteket och göra olika saker för olika målgrupper. Detta med tanke på att det inte verkar finnas en så stark föreningskultur i Diseröd. Genom att vara uthållig i den typen av aktiviteter och medvetet och aktivt arbeta på att dra in medborgarna i planering och utförande av biblioteksrelaterade aktiviteter tror jag att man på sikt kan stärka Diseröds bibliotek som mötesplats. Andra aktiviteter som man gör i Kungälv skulle kunna flyttas till Diseröd t ex melodikryss eller föräldraträffar. 25

83 Teknisk-praktiska överväganden: Bibliotekslokalen Biblioteket ligger som andra verksamhet på höger hand från entrén till skolgården räknat. Insynen begränsar sig till ett ca 40 x 60 cm stort glasfönster i entrédörren. De stora fönstren som finns i biblioteket vetter mot samhället, men eftersom Diseröd är ett kuperat samhälle så kan man inte se vad som pågår inne på biblioteket från utsidan. Emellertid är biblioteksfönstren inramade av vita väggpartier mot den i övrigt tegelröda byggnaden och i vintermörkret syns ett upplyst bibliotek väl från vägen och f d centrum. Erfarenheterna från Veberöd: se sidan 9 central placering i byn, intill affärer, skola och kyrka, med öppenhet, stora fönster mot centrum så att man kan se vad som föregår inne på biblioteket finns inte på Diseröds bibliotek. Biblioteksutredning 2013 Kungälvs kommun Bibliotekslokalen är indelad i olika funktioner. 1. Lån/återlämnings maskin Centralt att dessa funktioner syns väl och fungerar hela tiden. Kan stå kvar där den finns idag eller flyttas närmare entrén. Beställda-böcker-vagnen kan kanske vara mindre och nättare? De medier som lämnats tillbaka bör också exponeras så att nästa besökare blir frestad att låna av dem. Kan kanske ske genom att man leder återlämnarna att i första hand skylta framsidan. 2. Servicecentrum bibliotekariens arbetsplats. Bibliotekariens arbetsplats med dator, utlåningsutrustning, referensmaterial, telefon, fax/kopiering etc. Disken är en relativt stor möbel i blickfånget när man kommer in i entrén. Disken fungerar inte för flexibelt arbetssätt sitta/ stå och den har heller inte utrymme för en rullstolsburen person. I ett meröppet bibliotek, där personalens närvaro proportionellt minskar i förhållande till besökarnas tillgängliga tid, förlorar disken sin centrala betydelse. Mitt förslag är att byta disken till en något mindre möbel som är höj- och sänkbar och flytta den ur blickfånget från entrén. Se nedan vuxenavdelning. 26

84 3. Användarnas datorer. Idag fyra så kallade tunna klienter placerade på ett ställe i biblioteket. Datorerna används av besökarna. Minst ett datorbord ska vara höj- och sänkbart. Trådlöst nätverk finns. 4. Småbarnsavdelning Borde kompletteras med mer familjeinriktade möbler vuxna och barn sitter tillsammans. Biblioteksutredning 2013 Kungälvs kommun 5. Skolåldern. Inspirerande skyltningar av medier för lässtimulering ska prioriteteras. 6. Vuxenavdelning. Om bibliotekariernas arbetsplats flyttas, (det ögat möter vid entrén är en permanent tom arbetsplats när man kommer in under meröppettid, vilket säkert inte ökar tryggheten) kan man i stället placera en sittmöbel där som också skyltar upp attraktiva medier för bläddring, lån, inspiration. 7. Tidskriftsavdelning. 8. Personalrum toaletter, lunchrum, vilrum. Dörren ska vara larmad. Här lägger personalen eventuella kontanter, lånekort, telefon, datorstyrmedel etc. Eventuellt skulle arbetsrummet närmast entrén kunna göras om till studierum för studerande. Tillgänglighet Följ upp och åtgärda enkla avhjälpta hinder se tillgänglighetsdatabasen. Säkerhet och trygghet Panoptikon att se ut och kunna se in är viktigt. Entrédörr borde bytas. Idag är det enda möjligheten att se in i biblioteket. Entrédörren borde bytas till helglas, i likhet med dörren till slöjden bredvid. I samband därmed tar man bort den nivåskillnad som finns. Entrékortterminalen monteras där den automatiska dörröppnaren finns. Dessa ska placeras så att rullstolsburna kan använda dem. Ytterljuset ses över så att entrén känns säker. Därefter kommer man in i bibliotekets entréutrymme, med klädhängare. Vid entrén till själva biblioteket placeras larmbågarna. När man passerat entréhallen bör man kontrollera att man kan överblicka hela biblioteket därifrån. Till vänster finns sedan en ingång till skolan. Dörren måste vara larmad. Slutsatser Fördelarna med meröppet i Diseröd är Ger en bra mötesplats i Diseröd Fungerar för ett pendlarsamhälle Kan förstärka samhällsstrukturen med aktiviteter Kan ge föräldrar barn en mötesplats utanför hemmet under lördagsöndag. 27

85 Nackdelar med meröppet i Diseröd är Dålig insyn i biblioteket från skolgården och från samhället. Biblioteket ingår inte i en vanlig centrummiljö (affärer, busscentral etc) Mina förslag: Installera inloggningssystem till höger om entrédörr. Byt ytterdörr till en glasdörr liknande den som är till slöjden Gör dörr till personalrum och fritids till larmade dörrar. Installera larmbågar vid entrén till biblioteket, innanför foajén Installera högtalarsystem. Byt till en mindre höj- och sänkbar disk och flytta den från entrédör rens blickfång och fyll blickfånget med läsfrämjande material. Inred barnavdelningen med mer familjevänliga sittmöbler SOS-telefon installeras två linjer att välja på, dels 112, dels fastighe tens jourtelefon En manual för hur man agerar vid brand eller andra olyckor överlämnas till meröppetanvändarna och anslås på vid utrymningsplanen för biblioteket. Kommunikation med bibliotekspersonalen ska på alla sätt uppmuntras, både med tekniska lösningar och med analoga: SMS, e-post, telefonmeddelanden, post-it, whiteboard. Meröppettiden inklusive bemannade tiden varje dag Biblioteksutredning 2013 Kungälvs kommun 28

86 Kärna bibliotek Bakgrund Fram till 2020 räknar man med att delområdet Kärna kommer att ha ca 5000 invånare. Det är de yngsta och de äldsta åldersgrupperna som kommer att öka mest. I själva Kärna samhälle bor idag 430 invånare, det pågår nybyggnation inom området så ganska snart kan befolkningen vara runt 500. Pendlingsmöjligheterna till Kungälv och Göteborg och närhet till hav, skog och mark är attraktiva. Kärna har två skolor; Kärna skola (F-6) där biblioteket ligger och Kärna Friskola (F-9). Båda skolorna har drygt 200 elever vardera. Samhällsservice finns i form av en vårdcentral som är öppen förmiddag två dagar i vecka och folktandvård, öppen varje dag. Det finns också kommersiell verksamhet, livsmedelsaffär öppen varje dag, blomsteraffär, frisör, godisbutik kring något som kan liknas vid ett torg eller en parkering. I Kärna finns också pizzeria och bensinstation. Kärna bibliotek invigdes 2001 och ligger i Kärna skola. Från torget ser man skolan och på skolans gavel ser man ordet Bibliotek. Däremot kan man inte se själva biblioteket därifrån. För att se det måste man gå in på skolgården och korsa den ca 50 m. Biblioteket har fönster mot skolgården, de är stora och generösa och det går att se vad som försiggår på biblioteket utifrån. Biblioteket ligger i skolan men har inget avtal med någon av skolorna att också vara skolbibliotek. Biblioteksutredning 2013 Kungälvs kommun Bibliotekets öppettider idag: Måndag Tisdag stängt Onsdag Torsdag Fredag stängt Lördag stängt Söndag stängt Förutom ordinarie biblioteksverksamhet anordnas konst- och hemslöjdsutställningar av ortsbor, barn är också välkomna att ställa ut. Sagostund hålls regelbundet och ett stickkafé träffas i biblioteket. Kärna med omnejd har många aktiva invånare, här pågår föreningsverksamhet, kultur, sport och friluftsliv. Pensionärsorganisationerna är aktiva. Kyrkan är en viktig aktör, den har många kulturella och sociala program. Teknisk-praktiska överväganden: Bibliotekslokalen Bibliotekets entré är gemensam med skolans entré till slöjd- och bildsalar. Entrén går också till ett allaktivitetsrum med scen, som på dagarna utgör barnens skolmatsal. Bibliotekets verksamhet är fördelad på två våningar med trappa och hiss emellan. På övervåningen finns läsplatser och ett grupprum/sammanträdesrum. Grupprummet har en nödutgång till en metallavsats och trappa. 29

87 Bibliotekslokalen är indelad i olika funktioner. 1. Lån/återlämningsmaskin Centralt att dessa funktioner syns väl och fungerar hela tiden. Kan stå kvar där den finns idag. Beställda-böcker-vagnen kan kanske vara mindre och nättare? De medier som lämnats tillbaka bör också exponeras så att nästa besökare blir frestad att låna av dem. Kan kanske ske genom att man leder återlämnarna att i första hand skylta framsidan. Biblioteksutredning 2013 Kungälvs kommun 2. Servicecentrum bibliotekariens arbetsplats. Bibliotekariens arbetsplats med dator, utlåningsutrustning, referensmaterial, telefon, fax/kopiering etc. Ögat möter en stor tom disk när man kommer på meröppettid, vilket kan signalera en övergiven lokal. I ett meröppet bibliotek, där personalens närvaro proportionellt minskar i förhållande till besökarnas Biblioteket i Kärna. Inrymt i Kärna skola 30 Biblioteksyta 150 m2 på bottenplan.