VA-planering Kalmar län och LOVA

Transkript

1 VA-planering Kalmar län och LOVA Foto: PM Jönsson

2 VA-PLANERING OCH LOVA Varför just nu? Vattendirektivet - ställer krav på samverkan, arbeta avrinningsområdesvis och mellankommunalt samarbete Vattenråd bildas för lokal samverkan ex VA-frågor tas upp Planeringsunderlag/vatten- ex påverkanskällor kväve och fosfor bl a från EA och ARV LOVA finns just nu för finansiering Kommunerna efterfrågade detta själva-lättare att samordna sinsemellan när alla kommuner är med samtidigt

3 LOVA - Lokala vattenvårdsprojekt Statliga medel - del av havs- och vattenmiljöanslaget. Riktat till kommuner och ideella sammanslutningar (ex vattenråd) Kostnadseffektiva åtgärder som leder till att minska övergödning (och miljögifter) i havet: våtmarker, musselodling, VA-planering, dagvatten, båtbottentvättar etc. Start Ny period Årets sökomgång hösten 2014, okt-30 nov. Ansökningsblanketter och information finns på 50% finansiering av stödberättigade åtgärder I ansökan för åtgärder; 3 delar Planering-genomförandeuppföljning samt placera åtgärder geografiskt till avrinningsområde Kontaktperson på Länsstyrelsen Kalmar län: Eva T Hammarström, eva.hammarstrom@lansstyrelsen.se

4 Styrmedel kommunplanering- mål, lagar och LOVA Lagkrav (MB, PBL, Anläggningslagen, lagen om allmänna vattentjänster) Mål (nationella, regionala) Kommunen Kommunala mål Genomförande-planer (BSAP Östersjön god status 2021) Svensk vattenförvaltning (Åtgärdsprogram, VA-plan 22/ ) Hur förhåller sig LOVA till VA-frågor och det som ska göras enligt lagen? Skulle detta gjorts ändå via Miljöbalken (MB), Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) eller Plan och bygglagen (PBL)?

5 Vattendistriktens åtgärdsprogram för perioden Nytt ÅP Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 33. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 34. Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status. 35. Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m³/dag, har god kemisk status och god kvantitativ status och ett långsiktigt skydd. 36. Kommunerna behöver utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. 37. Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status. Avser vattendistrikten för Västerhavet och Södra Östersjön 38. Kommunerna behöver i samverkan med länsstyrelserna ta fram underlag och genomföra åtgärder för att minska påverkan från de delar av det rörliga friluftslivet samt båtturism som kan ha en negativ inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk eller god kemisk status.

6 Begreppsförvirring- olika vattenplaner Olika kommunala planer kopplat till vatten: -Vattenförvaltningsplan (vattenplan) -VA-plan/VA-planering -Vattenförsörjningsplan (regional och kommunal) -Tekniska VA-planer (s.k. DUF-planer) -Diverse policydokument-ex Risk- och sårbarhetsanalyser, klimatanpassningöversvämning och torka, dagvattenhantering Viktigt med tydlig koppling till översiktsplanen!

7 Styrmedel för väl fungerande VA-planering. Långsiktig planering. Omfattar lämpligen vatten och avlopp i HELA kommunen - både inom och utanför kommunalt VA. Även dagvatten samt tematisk inriktning på t ex glesbygds (LIS)- och skärgårdsfrågor (båtliv och naturhamnar). Vad är en VA-plan?

8 Små avlopp - stora problem! Stora framtida investeringar - oavsett hur man löser VA-frågan Obekväma beslut kräver bra planeringsunderlag Möjliggöra bebyggelse inga nya hus utan att man löst VA-frågan! Varför VA-plan?

9 Specifika LOVA-villkor ställdes 1. Tidplan och krav på förvaltningsövergripande grupp internt 2. Metod-Stockholmsmodellen (motsvarar ny Vägledning för kommunal VA-planering ) 3. Mellankommunalt samarbete i avrinningsområdenaregelbundna möten inom länet 4. Kretsloppsanpassade lösningar-teknikutveckling samt övergångslösningar som gemensamhetsanläggningar 5. Dagvattenhantering samt annan relevant tematisk inriktning som skärgårdsfrågor(båtliv) och glesbygdsfrågor (LIS) 6. Hur kan man använda statusklassning o MKN vatten i arbetet? Samt förhålla sig till den nyligen framtagna regionala vattenförsörjningsplanen. 7. Peka ut och prioritera områden utifrån bl a lagen om allmänna vattentjänster och vattenförvaltningsarbetet. Hög och normal skyddsnivå gällande EA (enskilda avlopp).

10 1. Kommuner har samma tidplan Projekten ska genomföras under April december Undantag: Emmaboda ( ) och Hultsfred (2012) Mönsterås ( ).

11 1. Vem inom kommunen tar fram? Förvaltningsövergripande! Planeringsenheten VA-enheten (tekniska) Miljöenheten (Bygglovsenheten) Politisk förankring! Förutom resp nämnder även kommunstyrelse och kommunfullmäktige

12 2. Metod En anpassad Stockholmsmodell Utgå i VA-planearbetet från Länsstyrelsen i Stockholms läns rapport 2009:07 Kommunal VA-planering, Manual med tips och checklistor. OBS! Numera Vägledning för kommunal VA-planering ( från HaV och NV) Enligt denna delas arbetet upp i fyra steg; Steg 1. VA-översikt Steg 2. VA-policy Steg 3. VA-plan Steg 4. Implementering (i översiktsplan och kommunens budget för åtgärdsgenomförande) och uppföljning. Metoden anpassas utifrån förutsättningarna i länets kommuner.

13 Steg 1 VA-översikt (information till politiker) Vad är känt och vilka behov finns? Lagar och mål Behov

14 Steg 2 VA-policy (beslutas politiskt) Vad ska styra VA-planeringen? Strategiska vägval Riktlinjer Prioriteringsgrunder

15 Steg 3 VA-plan (beslutas politiskt) Vad, när, hur? Plan för den allmänna VA-anläggningen Plan för utbyggnad av VA. Handlingsplan i väntan på utbyggnad av VA. Handlingsplan för enskild VA-försörjning.

16 Steg 4 Implementering och uppföljning Vad har gjorts? Budgetbeslut Uppföljning och revidering (regelbundet, vissa delar varje år) Koppla till översiktplanering; ex som tematiska tillägg Beslut i kommunstyrelse samt info till kommunfullmäktige krävs som avslut av LOVA eftersom implementeringsprocessen ej hinns med inom projektperioden.

17 3. Helhetsperspektiv utifrån avrinningsområde VA-planeringen ska geografiskt omfatta hela kommunen samt vara förvaltningsövergripande inkl. berörda kommunala bolag. 4. Kretsloppsanpassning VA-planen ska åtgärderna i möjligaste mån vara kretsloppsanpassad t ex avseende fosfor. För exempelvis anpassade toalettlösningar och slamhantering- hitta intresserade lantbrukare

18 5. Arbeta gärna tematiskt i VA-planen Dagvattenhantering Skärgården och dess naturhamnar och se över olika toalettlösningar inkl båtlatriner. Mellankommunalt samarbete underlättar. Glesbygdsfrågor ex LIS-områden Sedan den 1 juli 2009 ska kommunen i översiktsplanen redovisa avgränsade områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge (så kallade LIS-områden)

19 6-7. Peka ut problem vatten Peka ut områden där det finns miljö- och hälsoproblem (utifrån bl a LAV och vattenförvaltningsförordningen) Använd bl a statusklassning och miljökvalitetsnormer för vatten som underlag, se Motivera vilka områden som generellt ska ha hög respektive normal skyddsnivå gällande enskilda avlopp (EA). (NVs allmänna råd 2006:2) Använd den regionala vattenförsörjningsplanen.

20 Regelbunden avstämning kring LOVA-VA mellan kommuner Eftersom det är av stor vikt att samarbeta och samverka träffas kommunerna i länet regelbundet två ggr per år; LOVA-finansierad åtgärdssamordnare arrangerar de gemensamma träffarna i länet för att underlätta samordning (som även samordnar och hjälper till för ev nya LOVAansökningar) Utbildningsinsatser vid behov, då experter bjuds in Successivt erfarenhetsutbyte kring de fyra VA-stegen Länsstyrelsen deltar vid dessa utbildningsdagar, workshop och infoträffar

21 Projekt LOVA i Kalmar län Totalt 77 ansökningar varav 54 fått LOVA-medel (ca 28,5 miljoner, vilket innebär åtgärder för ca 57 miljoner!) Övergripande kommunal VA-planering (i länets alla 12 kn) även efterpolering reningsverk, dagvattenhantering, kalkfilter Gemensamhetsanläggningar, rådgivn.-ea, teknikutv-kretsloppsanp. 5 st Latrintömningsstationer för fritidsbåtar, 18 st, båtbottentvättar, 2 st+1 spolplatta Våtmarksprojekt, 9 st inkl Metodutveckling uppföljn våtmark samt kalkfilterdiken Olika jordbruksåtgärder t ex Gamlebyviksprojektet som tvåstegsdiken, fosforfällor, strukturkalkning, forskningsprojekt Dynestadsjön Utredningar; Alger, musslor o vasskörd (del av biogasprojekt)+ SLÄK (tångvallar), hänsynsfull dikesrensning, Surrebäcken-Stävlö (även friluftsliv o fiskvandring), Lillån- Mönsterås-åtgärdskartering, förstudie storskalig musselodling (AquaBest) Musselodling, 3 st (bla Grankullavik, Hasselö)

22 Många åtgärder i Kalmar län! Anlagda våtmarker (LB+LOVA) Sanering Oskarshamns hamn Gamlebyviksprojekt (LOVA) Biogas av marint substrat Musselodlingar (Baltic 2020) Moment Greppa Näringen Våtmarksarbete (LOVA+Fiskevård) Båtlatriner (LOVA+Leader) Båtbottentvättar (LOVA) Musselodling (LOVA+AquaBest) Samverkan VA-frågor (LOVA) Strukturkalkning (LOVA) Översiktlig VA-planering (LOVA)

23 Funderingar?

24 Foto: Lennart Johansson Tack!