en stor protesoperation.

Transkript

1 Huskurer mot artros

2 Artros, eller ledförslitning, är den vanligaste ledsjukdomen. Ju äldre människor man undersöker, desto större är förekomsten av artros. Artrosen medför inte på långt när alltid olägenheter i det dagliga livet, men den kan å andra sidan som värst leda till svår invaliditet och till och med till ett liv i rullstol. Reumaförbundet i Finland rf. Stora Robertsgatan A Helsingfors Tel. (09) Text: Översättning: Bilder: Layout: Tryckeri: Heikki Isomäki Ingela Åström Heikki Hjelt Heikki Hjelt Markkinointipörssi Oy Helsingfors 2005 Det vanligaste besväret vid artros är värk eller smärta i leden samt ömhet vid rörelse. Värken kan lindras med mediciner och fysikalisk vård. De svåraste fallen behandlas med operationer. Man behöver dock inte uppsöka läkarvård för alla besvär. Det går bra att behandla värken med enkla huskurer. Med dem kan till och med bromsa upp sjukdomsförloppet och kanske undvika en stor protesoperation. Denna broschyr är avsedd för personer med begynnande artros och som själva vill lindra de besvär som sjukdomen medför samt förhindra att besvären förvärras. Reumaförbundet i Finland rf. ISSN

3 ARTROS HUSKURER MOT ARTROS Välfungerande muskler skyddar brosket Artrosen börjar med skador i det släta och glänsande ledbrosket. Skadan uppkommer vanligen till följd av en mekanisk skada eller något annat hårt slag som krossar brosket till den grad att den inre strukturen brister och utvecklingen av artros sätter igång. Då musklerna reflexmässigt spänner sig skyddas leden mot stötar i normalt arbete eller när man idrottar och till och med vid små olyckor. Musklernas skyddsreflex kan försämras på grund av nervskada, att musklerna används litet eller på grund av att musklerna är svaga. I sådana fall blir extremiteternas rörelser okontrollerade och instabila. Brosket utsätts för oförutsedda belastningar och tar skada av dessa. Starka och välfungerande muskler skyddar leden. Vid fysiskt tungt arbete, idrott, fall- eller annan olycka kan stöten vara så hård att inte ens vältränade muskler räcker som skydd. Ibland är ledens ställning felaktig (till exempel vid gikt i knäet). Då riktas belastningen inte jämnt över hela ledytan, utan en del av brosket tvingas bära en så stor belastning att den brister lättare än vanligt. När du rör på leden får brosket näring Brosket är en levande vävnad, men den saknar blodådror. De näringsämnen som är viktiga för brosket kan inte tränga in i brosket via blodådror, vilket är fallet med övriga vävnader och organ. Brosket får sin näring genom att det tryck som ledens rörelser förorsakar pressar ihop brosket en aning. Samtidigt sipprar det fram vätska inifrån brosket. När trycket avtar, återgår det elastiska brosket till sin tidigare form. Samtidigt suger brosket i sig vävnadsvätska från sin omgivning. I vätskan ingår även näringsämnen. Kompakt ben Ledbrosk Ledvätska Menisk Ledkapsel Ledspringa Ledband Sönderfrätt ben Avsmalnad ledspringa Skadat brosk Spongiöst ben 3

4 ARTROS Ledens rörelse har således samma funktion för brosket som mat för människan. En helt orörlig led förtvinar och blir sjuk. Motion Ändamålsenlig motion är nödvändigt för ledbrosket. Motion uppehåller också muskelstyrkan och muskelkontrollen, ledernas rörelsebanor och funktionsförmåga. Motionen minskar också smärtan vid lindrig artros. Samtidigt förebygger motion också övervikt. Motion är viktigt för personer som drabbats av artros, men den sjuka leden får inte belastas så mycket att den blir sjuk för en längre tid. Stötar och vibrationer som riktas mot lederna är skadliga både för ledbrosket och i synnerhet för proteser. Eftersom artrosen medför att man blir fumligare bör man undvika olycksbenägna motionsformer. De motionsformer som passar bäst för personer med artros är simning, cykelåkning och promenader stavgång i synnerhet. Dessa motionsformer belastar inte den sjuka leden för mycket. Skadliga är bland annat tyngdlyftning, tresteg, fotboll liksom andra motionsformer som belastar den sjuka leden hårt. Sträckning av knäleden Träning av knäets sträckmuskel är ett effektivt sätt att lindra smärta samtidigt som den förbättrar gångförmågan och till och med förhindrar att artrosen i knäet förvärras. I bästa fall kan den senarelägga behovet av en protesoperation med flera år. Sträckmuskeln finns på lårets framsida. Du kan känna dess rörelse med handen när du sträcker på knäet. Sträckningens slutfas sker inne 4

5 i muskeln strax ovanför knäet. Om det inte gör för ont, utför rörelserna sittande på en stol. Håll ena foten i golvet. Sträck ut det andra knäet helt rakt, tårna riktade mot taket och spänn knäet så rakt som möjligt och räkna till fem. Sänk ner foten och gör samma rörelse med andra benet. Fortsätt växelvis med vartdera benet åtminstone tio gånger, helst flera tiotals gånger per dag. (Se bilderna på sidan 4). Ett lättare alternativ är att ligga på rygg i sängen eller på golvet. Sätt en kudde under båda knäna. Lyft ena hälen från underlaget och spänn knäet så rakt som möjligt. Räkna till fem, sänk foten och upprepa med andra benet. Fortsätt växelvis med vartdera benet åtminstone tio gånger, helst tiotals gånger per dag. Övningen ger större effekt om du knyter fast en tyngd, till exempel en sandpåse som väger ett par kilo runt vristen. Banta bort överflödiga kilon Övervikt ökar risken för artros. Den förvärrar också symptomen när man väl drabbats av artros. Överflödiga kilon belastar de bärande lederna i de nedre extremiteterna mest, till exempel höfter och knän, men överviktiga personer har också artros i fingrarna oftare än personer med normalvikt. Du kan testa vilken belastning dina eventuella överflödiga kilon medför på dina leder genom att lasta en ryggsäck med en tyngd som motsvarar de överflödiga kilona. Ta på dig ryggsäcken och gå uppför och nerför trappor. Det känns säkert i lederna! Om du lyckas bli av med dina överflödskilon minskar belastningen på lederna, du får lättare att gå, smärtan lindras och du förhindrar att artrosen förvärras. Värmebehandlingar Personer som lider av artros älskar värme. Ett undantag från denna regel är en led, som på grund av för stor belastning blivit irriterad och inflammerad. Då hjälper det bäst med en isblåsa, antiinflammatoriska läkemedel och med att låta leden vila. Vid behov bör man uppsöka läkare och få en kortisonspruta. Värmebehandling kan man ge själv. Vill du ha lokal värme på en led, sätt havrekorn eller sand i en tygpåse, värm påsen i mikrovågsugn eller i vanlig ugn och placera påsen på den sjuka leden. Också bastu, ett varmt bad eller en elektrisk värmedyna känns bra. Kom ihåg att du kan bränna huden om värmeförpackningen är för het! Receptfria läkemedel Apotekens receptfria läkemedel mot artros är paracetamol (Pamol, Panadol, Paraceon, Paracetamol, Paramax, Para-Tabs) samt av de antiinflammatoriska läkemedlen acetylsalicylsyra (Alka-Seltzer, ASA, Aspirin, Disperin, Primaspan), ibuprofen (Burana, Dexit, Ibumax, Ibumetin, Ibuprofen, Ibusal, Ibuxin) och ketoprofen (Keto, Ketomex, Ketorin). Dessa är alla trygga så länge man inte överskrider den dos som anges i bipacksedeln. I fråga om antiinflam- 5

6 ARTROS matoriska läkemedel bör man dock komma ihåg att de kan irritera slemhinnan i magsäcken och till och med förorsaka magsår. Halsbränna på grund av värkmediciner är ett symptom som bör tas på allvar. Tala med din läkare om halsbrännan inte upphör när du slutat ta medicinen. Om avföringen blir svart är det ett tecken på blödning och då bör man omedelbart kontakta en läkare. Paracetamol lämpar sig också för personer med känslig mage, liksom de nya värkmedicinerna, som dock kräver läkarordination. Kom ihåg att starksprit i samband med antiinflammatoriska läkemedel ökar risken för magsår. använda en promenadkäpp. Rollatorn är bättre om man har artros i bägge nedre extremiteternas leder. När du går bör du hålla käppen i den hand som är på samma sida som det friska benet, men låt käppen röra sig i takt med det sjuka benet. När du tar ett steg framåt med det sjuka benet, flyttar du samtidigt käppen framåt. Då tyngden förflyttas till det sjuka benet, överför man en del av tyngden till armen på den sida där Smärtsalva, krämer och liniment Smärtsalva, krämer och liniment appliceras på huden på den sjuka leden. Om huden tål att man använder dessa medel finns det inget hinder för att använda dem. En del anser att de har en smärtlindrande effekt, andra inte. Gåhjälpmedel Det största besväret som artrosen medför i det dagliga livet är att det gör ont att gå. Smärtan känns i knäna eller i höfterna när man just kommer igång samt när man går uppför eller nerför trappor. Smärtan beror på att den sjuka leden används och rör sig. Det går att underlätta smärtan när man går genom att minska belastningen på leden med hjälp av en käpp, krycka eller rollator. Om smärtan endast förekommer i den ena nedre extremiteten, kan man 6

7 det friska benet finns med hjälp av käppen. Förhöjningar till stolar Skadade leder bör avlastas från onödig belastning. Det är svårt att stiga upp från en låg stol. Därför är det bra att skaffa en hög stol och en förhöjning till toalettstolen. Man kan också underlätta uppstigningen genom att fästa en kraftig gripanordning på väggen vid toalettstolen. När man utför hushållssysslor i köket är en hög pall till stor hjälp så att man kan sitta i stället för att stå. Man kan också skaffa förhöjningar till sängbenen. När man är ute och reser kan man ta med sig en bärbar sitsförhöjning som ser ut som en portfölj. Smärtkontroll I vanliga fall går det inte att bota artros så att man skulle bli helt symptomfri. Du kommer ofrånkomligen att bli tvungen att stå ut med smärta i någon mån. Lär dig att tänka att smärtan som artrosen förorsakar inte är farlig. Smärtan är en del av följderna av att bli gammal. Värken varierar från dag till dag. Tänk efter när och i vilka situationer du inte känner smärta. Försök att i mån av möjlighet efterlikna dessa situationer i ditt dagliga liv. Ditt arbete eller din fritidssysselsättning, att läsa, att sköta barnbarnen eller någon annan aktiv verksamhet kan vara så intressant att du glömmer bort att det gör ont. Det är bra att du är aktiv, då hinner du inte bekymra dig över dina egna besvär. KUNSKAP, STÖD OCH VÄNNER Reumaförbundet i Finland rf. arbetar för att bekämpa reumasjukdomar och övriga sjukdomar i stöd- och rörelseorganen, samt att utveckla vårdförhållandena och levnadsbetingelserna för de personer som insjuknat i dessa sjukdomar. Reumaförbundets verksamhetsformer omfattar bl.a. forskning, utbildning, rådgivning, rehabilitering, motion, intressebevakning och information samt en mångsidig medlemsverksamhet. Förbundet driver ett rehabiliteringscenter med 116 vårdplatser i Kangasala samt Helsingfors Omnejds och Gamlakarleby Reumadispensärer. Reumaförbundet i Finland är en folkhälso-, handikapp- och motionsorganisation. Medlemsföreningarna erbjuder service, utfärder, utbildning och rekreation för sina medlemmar. Alla som vill arbeta för förbundets mål är välkomna som medlemmar i föreningarna. Reumaförbundet verkar för dem som insjuknat i sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. Kontakta oss. 7

8 Åren har utsetts till Rörelseorganens årtionde. Målsättningen för årtiondet är att förebygga sjukdomar i stöd- och rörelseorganen och att främja vård och rehabilitering av dessa. Under åren fokuserar man speciellt på ledsjukdomar, osteoporos, ryggsjukdomar, svåra skador och svåra ledsjukdomar hos barn. Tules-ligan ansvarar för årtiondets genomförande i Finland och för det praktiska arbetet ansvarar Reumaförbundet i Finland. Penningautomatföreningen har beviljat finansiering för projektet. Ytterligare information: tules = sjukdomar i stödoch rörelseorganen Tules-liiga ohjaa, Suomen Reumaliitto ry. toteuttaa