Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Blekinge län. Prognos för arbetsmarknaden

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Blekinge län Prognos för arbetsmarknaden

2 Text: Josef Lannemyr och Victor Tanaka Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa

3 3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Fortsatt stärkt optimism och minskad osäkerheten... 4 Arbetslösheten har vänt nedåt... 4 Stora utmaningar men avgörande möjligheter... 5 Konjunkturläget i Blekinge län... 6 Prognos över sysselsättning och arbetslöshet Näringsgrenar Sysselsättningen i länet Jord- och skogsbruk Industri Byggverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Befolkning och arbetskraft Åter inflyttning till länet Arbetskraftsökningen tar fart Stora förändringar i arbetskraftens sammansättning Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen Arbetslöshetens utveckling Arbetslöshetens sammansättning Blekinges arbetsmarknadspolitiska utmaningar Många Blekingebor med svag ställning på arbetsmarknaden Rekordhög ungdomsarbetslöshet Bristande kompetensförsörjning begränsar jobbskapandet Bilagor Bilaga 1. Metod och urval Bilaga 2. Definitioner Bilaga 3. Arbetslöshetens sammansättning... 57

4 4 Sammanfattning Fortsatt stärkt optimism och minskad osäkerhet Den globala ekonomiska utvecklingen går fortsatt trögt och det är framförallt Europa som bromsar världsekonomin. Situationen i vår omvärld har stor påverkan på svensk ekonomi, och inte minst på den exportberoende verkstadsindustrin som är så viktig för Blekinges arbetsmarknad. Men under förra året tog sig ekonomin i USA, den världsekonomiska motorn, upp till en mer stabil återhämtningsfas samtidigt som EU-länderna lämnade en lång recessionsfas bakom sig, efter två år av smärtsamma åtstramningar och krympande ekonomier. Sedan höstens prognosundersökning har den globala ekonomin fortsatt att sakta och som väntat ta sig upp på säkrare mark. Detta trots att olika typer av strukturella problem är väl kända inom huvudsakligen EU och bland världens större så kallade snabbväxande ekonomier. Ett stort mått av osäkerhet kommer att under oöverskådlig tid fortsätta att kasta sin skugga över återhämtningen i Europa, som förväntas gå långsamt och kantas av tillfälliga bakslag. Men under det innevarande året väntas Sveriges viktigaste exportmarknader växla upp den ekonomiska tillväxttakten och ta ytterligare fart under Om liggande internationella prognoser infrias tyder allt på att det börjar ljusna för svensk exportindustri senare i år. Den privata konsumtionen i Sverige står redan för merparten av Sveriges ekonomiska tillväxt och antas bli betydligt starkare under prognosperioden ( ) jämfört med de senaste åren. De 285 arbetsgivare som deltagit i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning under våren, motsvarande en svarsfrekvens på 73 procent, ger också uttryck för en spirande optimism. Men det är framförallt nästa år som sysselsättningstillväxten i länet tar fart. Det innevarande året tyngs av minskningar inom den kommunala vård- och omsorgssektorn samt industrin, efter överraskande stark sysselsättningstillväxt inom båda sektorer förra året. Arbetsförmedlingens prognos är att Blekinges arbetsmarknad kommer att generera drygt 300 nya arbetstillfällen under 2014, samt att ytterligare 150 jobb skapas utanför länet som Blekingebor kommer att börja pendla till. Sysselsättningen kommer därmed att växa med 0,5 procent 2014 efter en kraftigt uppreviderad tillväxt på 1,0 procent för Under 2015 tar sysselsättningstillväxten ordentlig fart och till viss del med hjälp av antagandet att byggandet av vindkraftsprojektet Blekinge Offshore får klartecken att börja. Totalt sett är prognosen att sysselsättningen i länet ökar med 900 jobb under 2015, motsvarande en tillväxt på 1,4 procent. Arbetslösheten har vänt nedåt Antalet arbetslösa fortsatte att öka under merparten av förra året men en förvånansvärt stark sysselsättningstillväxt fick utvecklingen att vända under årets sista månader. Under det sista kvartalet 2013 var det i genomsnitt personer som var arbetslösa i Blekinge vilket motsvarar 11,4 procent av arbetskraften och 160 färre arbetslösa jämfört med ett år tidigare. Det innevarande året minskar antalet arbetslösa med ytterligare 260 personer, efter att ökningen av arbetskraften dämpas något till följd av den svagare sysselsättningstillväxten. I genomsnitt

5 5 kommer personer, eller 11,1 procent av arbetskraften, att vara arbetslösa under årets fjärde kvartal. Under prognosperiodens sista år får den kraftiga sysselsättningstillväxten tydligt genomslag på arbetslösheten trots att ökningen av arbetskraften blir den största sedan I genomsnitt personer kommer vara inskrivna som arbetslösa under det fjärde kvartalet 2015, motsvarande 10,5 procent av arbetskraften. Stora utmaningar men avgörande möjligheter Det saknas inte utmaningar för arbetsmarknadspolitiken i Blekinge. Länet har fortfarande högst ungdomsarbetslöshet i landet och en näringslivsstruktur med relativt få ingångsjobb på arbetsmarknaden. En annan viktig utmaning är att stärka de personer som har en särskilt svag ställning på arbetsmarknaden för att öka deras möjlighet att komma ut i arbete. Arbetslösa individer som är förgymnasialt utbildade, har en arbetshindrande funktionsnedsättning, är äldre och/eller utomeuropeiskt födda har ökat mycket kraftigt i flera år och den senare gruppen väntas fortsätta öka i år. Antalet arbetslösa med funktionsnedsättning och antalet arbetslösa som är utomeuropeiskt födda har dessutom ökat mycket kraftigare än riksgenomsnittet, samtidigt som Blekinge var ett av de län som drabbades allra värst av finanskrisen. Därtill finns ett stort antal individer som blev av med sitt arbete under finanskrisen, inte lyckades komma ut i arbete under den korta konjunkturuppgången , och som fortfarande är arbetslösa. I dagsläget är det hälften av samtliga inskrivna arbetslösa i länet som varit utan arbete i minst två år, varav mer än var tredje i minst tre år. Den förbättrade arbetsmarknaden under det kommande året kommer väsentligt förbättra möjligheterna att få ett arbete för många av länets ungdomar. Därtill har kraftfulla satsningar initierats som involverar länets viktigaste aktörer. Sannolikt kommer ytterligare medel skjutas till och kvalitén på och utformningen av satsningarna kan få avgörande betydelse för hur ungdomsarbetslöshetsproblematiken ser ut om några år. Konjunkturuppgången stärks påtagligt under 2015 och först då kan man förvänta sig att det arbetslösa med särskilt svag ställning på arbetsmarknaden kommer att kunna konkurrera om jobben på bred front. Att under 2014 utforma insatser med den utgångspunkten kan visa sig ha betydelse för hur hög den strukturella arbetslöshetsnivån blir i framtiden. Samtidigt som rekordmånga personer är utan arbete i länet finns det arbetsgivare inom i stort sett samtliga näringsgrenar som upplever brist på arbetskraft. Det är uppenbart att detta är ett strukturellt och komplicerat problem, som måste angripas med långsiktiga insatser. Den bristande kompetensförsörjningen kommer därmed fortsätta att begränsa jobbskapandet på länets arbetsmarknad, vilket inte bara gäller yrken som kräver en längre eftergymnasial utbildning. Utöver de direkta negativa effekterna på jobbskapandet kan det finnas en mer allvarlig påverkan på strategiska beslut hos större arbetsgivare som får långsiktiga konsekvenser för Blekinges näringslivsutveckling.

6 6 Konjunkturläget i Blekinge län Världsekonomin återhämtar sig Ännu idag, sex år efter krisens utbrott, är bruttonationalprodukten (BNP) i Eurozonen mindre än vad den var Men världsekonomin lämnar finanskrisen allt längre bakom sig och visar allt fler tecken på återhämtning. För prognosperioden ( ) ser det världsekonomiska läget allt ljusare ut. USA förväntas åter agera lokomotiv för världsekonomin i takt med att hushållens konsumtion ökar och arbetslösheten faller. Ännu större betydelse för Sverige har utvecklingen i vårt närområde och Europa, dit nära tre fjärdedelar av varuexporten går. Efter nästan två år av hårda åtstramningar och krympande ekonomier avbröts recessionen i Eurozonen under förra året. Men det har resulterat i en i det närmaste fördubblad arbetslöshet sedan finanskrisens utbrott och återhämtningen kommer att ta tid. Den ekonomiska situationen bland de Europeiska länderna varierar kraftigt, med strukturella skillnader som begränsar möjligheterna till en snabb återhämtning och reser farhågor kring nyckelekonomier som Italien och Frankrike. Men de värsta åtstramningarna ligger sannolikt bakåt i tiden och den allmänna bedömningen är att en långsam återhämtning har inletts. Återhämtningen i USA har kommit längre även om det också där råder påtaglig osäkerhet kring den framtida utvecklingen. Den sammantagna bedömningen är ändå att osäkerheten i dagsläget är mindre än vad den varit de senaste åren. Det förklaras av att situationen bedöms som mer stabil i både Europa och USA, vilket överväger farhågorna kring att det största så kallade tillväxtländernas ekonomier brottas med strukturella problem. Sverige går mot bättre tider och det ljusnar för exporten Den svenska exporten, som står för nästan hälften av Sveriges BNP, har utvecklats svagt efter den korta men kraftfulla återhämtningen år Det är istället den inhemska konsumtionen som drivit på den förhållandevis starka BNP-utvecklingen i landet. Det har gynnat den privata tjänstesektorn, som dock är förhållandevis liten i Blekinge och därför haft en relativt svag positiv effekt på länets arbetsmarknad. Det innevarande året förväntas den privata konsumtionen fungera som draglok för svensk ekonomi och nästa år växer den privata konsumtionen ytterligare, men det är först då som privata tjänstesektorn förväntas ta ordentlig fart i Blekinge. Förra året var ett mycket svagt år för svensk varuexport. I själva verket ett av få de senaste årtiondena där exporten minskat och den kraftigaste minskningen vid sidan om den exceptionella nedgången Fortfarande syns inte någon tydlig vändning på efterfrågan för svensk export även om positiva tecken noterats sedan slutet av förra året. Däremot har motorfordonsindustrin varit ett lysande undantag och det har fått genomslag på arbetsmarknaden i Blekinge. För prognosperioden pekar samstämmiga bedömningar på att Sveriges viktigaste exportmarknader kommer att utvecklas väl. Exporten förväntas börja ta fart under det här året för att växa i styrka under 2015 och generera en ganska kraftig tillväxtsiffra. Därmed är det framförallt under prognosperiodens sista år som man kan förvänta sig att en bredare underliggande efterfrågan på Blekinges exportberoende verkstadsindustri byggs upp. Sammantaget är den gängse bedömningen att tillväxttakten i svensk ekonomi ökar ganska kraftigt under det här året och ytterligare något nästa år, då en mer tydlig konjunkturuppgång etableras.

7 7 Diagram 1: Arbetsförmedlingens konjunkturindikator för näringslivet (kommande sex månader), Blekinge län, våren 2007-våren V 2007 H 2007 V 2008 H 2008 V 2009 H 2009 V 2010 H 2010 V 2011 H 2011 V 2012 H 2012 V 2013 H 2013 V 2014 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Anm: Värden över 100 visar ett starkare förväntningsläge än normalt och värden över 110 ett mycket starkare förväntningsläge än normalt. På motsvarande sätt visar värden under 100 ett svagare förväntningsläge än normalt och värden under 90 ett mycket svagare förväntningsläge än normalt. Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, som genomfördes mars-april i år, visar dock på en dämpad optimism för det närmaste halvåret (Diagram 1). Bakom dämpningen finns en i jämförelse med övriga riket avvikande stark utveckling för viktiga delar av Blekinges industri under 2013, som inte ser ett lika starkt 2014 framför sig samtidigt som andra delar av industrin förväntar sig ett tufft år. Därtill har framtidsutsikterna inom den privata tjänstesektorn överlag dämpats, på kort sikt, medan optimismen är betydligt större inför Den längre tidshorisonten, alltså prognosperiodens sista år, fångas inte i Diagram 1. Vårens värden ger uttryck för näringslivets förväntningar på de kommande sex månaderna och även om en tydlig minskning noteras ligger förväntningarna fortfarande (marginellt) över det historiska genomsnittet. Mest optimistiska är fortfarande den privata tjänstesektorn, med hotell- och restaurangbranschen samt transportsektorn i spetsen. Även byggsektorn visar tillförsikt inför den närmaste framtiden. För 2015 visar det blekingska näringslivet markant starkare framtidstro. Antalet annonserade lediga platser ökar Antalet lediga platser som anmäls till länets Arbetsförmedlingar ger en indikation på vart konjuturen är på väg då platsinflödet historiskt sett varierat med den ekonomiska konjunkturen. Under högkonjunkturen ökade antalet anmälda platser stadigt. Denna utveckling hejdades mot slutet av 2007, strax innan finanskrisen kunde konstateras, för att sedan få en kraftig dipp när krisen väl var ett faktum. Trenden vände på nytt i början av 2010 och sedan

8 8 dess har uppgången i antalet anmälda platser varit i stort sett obrutet positiv. Under de senaste åren har dock antalet platser hållits uppe av en mycket kraftig ökning av antalet sommarjobb. Diagram 2: Nyanmälda lediga platser, Arbetsförmedlingarna i Blekinge län Antal Säsongrensad och trendad serie Sedan halvårsskiftet 2013 noteras en signifikant ökning av det totala antalet platser, som fortsätter i oförminskad takt. Det är branscherna Vård och omsorg samt Företagstjänster som står bakom ökningen men även Bygg- och Industrisektorn står för betydande uppgångar. Vård och omsorg är den absolut största branschen sett till antalet anmälda jobb och svarar ensamt för över hälften av platserna. Det är också den bransch som stod bakom större delen av ökningen av platser under andra halvåret Däremot har antalet platser minskat ganska kraftigt under årets fyra första månader jämfört med samma period Sett till vilka yrken som det annonseras efter i Arbetsförmedlingens platsbank är det den offentliga tjänstesektorn som dominerar. Sex av de tio mest förekommande annonserna söker personal till tjänster som i regel finansieras av det offentliga, även om själva arbetsuppgiften kan utföras under regi av privat huvudman. Den överlägset mest förekommande annonsen förra året, eller var femte annons, sökte Undersköterskor. Det är också länets största yrkes- 1 Platsstatistiken täcker inte hela arbetsmarknaden eftersom alla lediga platser inte anmäls till Arbetsförmedlingen. Andelen platser som anmäls varierar över tid och är generellt sett större i högkonjunktur än i lågkonjunktur. Normalt varierar andelen inom ett intervall där platserna representerar procent av den totala efterfrågan på arbetsmarknaden. Registreringen av platser är kontrollerad men dubbla annonseringar och även felregistreringar kan förekomma.

9 9 grupp och det absolut vanligaste yrket för kvinnor i länet. Näst mest förekommande yrket är Företagssäljare som är det vanligaste yrket för män. Diagram 3: Mest annonserade yrken enligt anmälda platser till Blekinges arbetsförmedlingar Kockar och kallskänkor Övriga kontorsassistenter och sekreterare Telefonförsäljare m.fl. Vårdare, boendestödjare Förskollärare Personliga assistenter Grundskollärare Sjuksköterskor Eventsäljare och butiksdemonstratörer m.fl. Företagssäljare Undersköterskor Nyanmälda platser med mer än 10 dagars varaktighet till Arbetsförmedlingen i Blekinge under Siffran anger vanliga platser, det vill säga inte sommarvikariat eller av Arbetsförmedlingen ackvirerade platser. Färre varsel under 2014 Antalet personer som varslats om uppsägning ökade kraftigt under Under konjunkturuppgången 2010 och 2011 varslades det i genomsnitt cirka 50 personer per månad, men under hösten 2012 drog den så kallade varselvågen över landet och länet, och 104 personer varslades i genomsnitt per månad. Föga förvånade var de flesta och största varslen inom de konjunkturkänsliga branscherna Industri och Bygg. Sammantaget innebar det att nästan nio av tio av de varsel som rapporterades under andra halvan av 2012 kom från industri- och byggsektorn. Under 2013 har andra branscher drabbats och de absolut flesta som varslats om uppsägning har arbetat inom Privat tjänster (88 %). I genomsnitt har 83 personer per månad blivit varslade om uppsägning under 2013 och siffran har höjts marginellt under inledningen av det här året.

10 10 Diagram 4: Varslade personer i Blekinge län. 800 Antal Källa: Arbetsförmedlingen Antalet varsel ska ses som en konjunkturindikator och inte som en siffra på hur många som blir arbetslösa, på samma sätt som inflödet av tidigare nämnda lediga platser ska ses som en grov indikator på efterfrågan på arbetsmarknaden. Långt ifrån alla som varslas blir uppsagda, och av dem som blir uppsagda blir inte alla arbetslösa. 2 Att varslen minskar i länet bidrar till att minska inflödet till arbetslöshet, men det är inte de varslade som svarar för det stora inflödet. Det som påverkar arbetslösheten mest är antalet visstidsanställningar som inte förlängs, eftersom arbetsgivaren i regel redan sagt upp ett större antal av både inhyrd personal och tillfälligt anställda innan ett varsel av fast anställd personal äger rum. När arbetsgivare varslar fast anställda kan det därmed ses som en signal om att man räknar med att den låga efterfrågan kommer att bestå en längre tid. 2 Av de som blivit varslade de senaste åren har cirka 60 procent blivit uppsagda. Hur stor andel av dessa som blir arbetslösa varierar sedan med konjunkturen. Åren , under finanskrisen, varierade andelen av de varslade som senare anmälde sig som arbetsökande till Arbetsförmedlingen mellan 35 och 40 procent. Under 2010, när ekonomin var på frammarsch, var motsvarande siffra mellan 12 och 24 procent. Se Arbetsmarknadsrapporten 2013 (Arbetsförmedlingen, 2013, s. 51).

11 11 Prognos över sysselsättning och arbetslöshet Antalet sysselsatta fortsätter att öka I slutet av 2012 hade Blekinge arbetstillfällen. Efter en överraskande stark sysselsättningstillväxt förra året, motsvarande mer än 600 nya arbetstillfällen, är Arbetsförmedlingens prognos att tillväxten mattas något i år för att totalt sett generera drygt 300 nya jobb under året. Nästa år ökar sysselsättningstillväxten kraftigt och över 900 nya arbetstillfällen skapas. Vid slutet av prognosperioden ( ) kommer antalet sysselsatta som har sin arbetsplats i länet därmed uppgå till Uppgången 2015 är stark i ett nationellt perspektiv och placerar Blekinge, efter Storstadslänen och Uppsala län, i toppen av landets tillväxtliga. Däremot motsvarar den dämpade sysselsättningsökningen under det innevarande året en klart lägre tillväxtsiffra än totalt för riket Diagram 5: Sysselsatta i Blekinge län (prognos för år ) Antal Källa: SCB och Arbetsförmedlingen Anm: Sysselsatta avser förvärvsarbetande Dagbefolkning (16-64 år) i november respektive år enligt Statistiska centralbyråns Registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Arbetslösheten minskar Under det fjärde kvartalet 2013 räknades antalet arbetslösa i Blekinge till i genomsnitt personer, vilket motsvarar 11,4 procent av arbetskraften och en minskning med 160 individer jämfört med fjärde kvartalet Det innebär att arbetslösheten nådde en topp under 2012 på 11,6 procent. Det innevarande året dämpas sysselsättningstillväxten något. Däremot ökar sysselsättningstillväxten i de angränsande länen och en ökad utpendling från länet kompenserar i stor utsträckning för den försvagade sysselsättningstillväxten i Blekinge under Under året fortsätter arbetskraften att öka men i lägre takt, vilket också bidrar till att arbetslösheten fortsätter att minska under 2014 trots att jobbtillväxten i länet tappar fart. Under det fjärde kvartalet i år kommer i genomsnitt 11,1 procent av arbetskraften att vara arbetslösa. År

12 ökar sysselsättningstillväxten kraftigt. Trots att det förväntas bidra till både ökad inpendling till länet och en starkare arbetskraftsökning kommer det att påtagligt minska antalet arbetslösa. Kvartal fyra 2015 är arbetslösheten i Blekinge nere i 10,5 procent. 3 Diagram 6: Inskrivna arbetslösa i Blekinge län, kvartal 4 (prognos för 2014 och 2015) Antal Källa: Arbetsförmedlingen Anm: Inskrivna arbetslösa (16-64 år) är summan av öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd. Stora regionala skillnader Finanskrisen var i högsta grad en extern kris och i Sverige drabbades exportindustrin hårdast. Även därefter har det varit storstadslänen som i huvudsak stått för jobbtillväxten i landet, tack vare arbetsmarknader med större branschbredd och en dominerande privat tjänstesektor. Som industrilän var Blekinge ett av de hårdast drabbade länen i riket, även om man räknar in den korta men kraftfulla återhämtningen i landet omedelbart efter finanskrisåren. 4 Förutom Blekinge återfinns också industritunga Västmanlands och framförallt Gävleborgs län bland de län i landet som har allra högst arbetslöshet, vilket också kan avläsas i Figur 2 nedan. Men ur ett arbetslöshetsperspektiv har de likaledes industritunga och storleksmässigt likartade Smålandslänen klarat sig betydligt bättre än Blekinge. I betydande utsträckning gäller det även Västmanlands län. Under 2013 har sysselsättningen i riket utvecklats allt starkare. De senaste årens trend med storstadslänen som lokomotiv för jobbskapandet har fortsatt men under den senaste tidens återhämtning har även andra län visat dragkraft. Blekinge har stått för en anmärkningsvärt positiv utveckling och inte minst mot slutet av året, med en förhållandevis stark utveckling inom delar av industrin och vård- och omsorgs- samt handelssektorn. Utöver Blekinge har 3 Se avsnittet Arbetslöshetens utveckling för en mer utförlig beskrivning och detaljerad analys av arbetslöshetens utveckling. 4 Se avsnitt en Arbetslöshetens utveckling samt Arbetslöshetens sammansättning för mer utförlig beskrivning och analys av utvecklingen på Blekinges arbetsmarknad under och efter finanskrisen.

13 13 även Norrbotten, Östergötland och Västerbotten visat styrka, om än inte i nivå med sysselsättningens utveckling i storstadslänen. Arbetslösheten i Blekinge vände nedåt under det fjärde kvartalet och uppvisade totalt sett en stark minskning av antalet arbetslösa under Under det innevarande året dämpas sysselsättningsökningen i länet, till stor del på grund av att de näringar som visade styrka under 2013 mattas något. Inte minst i Skåne men även i de mer jämförbara och likaledes angränsande Kalmar och Kronobergs län förväntas däremot sysselsättningsökningen ta fart. Till viss del kommer det att bidra till att arbetslösheten i Blekinge fortsätter att minska under 2014 men minskningen blir klart svagare än i jämförbara län. Under prognosperiodens sista år bidrar även industrin med jobbtillväxt samtidigt som den privata konsumtionen tar fart och det planerade byggandet av vindkraftsparken Blekinge Offshore antas börja mot slutet av Totalt sett kommer Blekinge stå för en stark jobbtillväxt nästa år, klart starkare än i jämförbara län och återhämtningsåren Figur 1: Prognos över sysselsättningsförändring (%) från kvartal till kvartal Figur 2: Prognos över inskrivna arbetslösa som andel av Registerbaserad arbetskraft, kvartal AB Stockholm I Gotland U Västmanland C Uppsala K Blekinge W Dalarna D Södermanland M Skåne X Gävleborg E Östergötland N Halland Y Västernorrland F Jönköping O Västra Götaland Z Jämtland G Kronoberg S Värmland AC Västerbotten H Kalmar T Örebro BD Norrbotten

14 Brist- och överskottsyrken Nedan listas ett urval av yrken som bedöms vara förknippade med en brist- respektive överskottssituation under Det finns bristyrken inom samtliga övergripande näringar, som exempelvis industri, bygg och privata tjänster. Tabell 1: Arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i Blekinge län under de närmaste tolv månaderna Bristyrken Läkare Gymnasielärare matematik Gymnasielärare naturvetenskap Sjuksköterskor (operation, psykiatri, akut, geriatrik, röntgen, m fl) Murare Plåtslagare (bygg, tunn, grov) VVS-montörer Civilingenjörer (bygg, el och tele, m fl) Kvalificerade företagssäljare Mjukvaru- och systemutvecklare Kockar Bagare/konditorer Medicinsk sekreterare Överskottsyrken Truckförare Försäljare (dagligvaror, fackhandel) Montörer (metall, gummi och plast; el och tele, fordon) Tågvärdar Lagerarbetare Personliga assistenter Vårdbiträden Barnskötare Städare Köks- och restaurangbiträden Administratörer och sekreterare Helpdesktekniker/supporttekniker Frisörer Tabellen visar en bedömning av arbetsmarknadsläget fram till våren 2015 för ett urval av yrken i länet. För yrken med fet stil gäller bedömningen mer påtaglig(t) brist respektive överskott. Annars gäller viss(t) brist respektive överskott. Flertalet av de listade yrkena har haft en stabil brist- respektive överskottssituation de senaste åren och signalerar strukturella problem på länets arbetsmarknad. I stort sett samtliga bristyrken ovan kännetecknas av att de antingen kräver en eftergymnasial utbildning eller ställer höga krav på yrkesfärdigheter och hantverksskicklighet. Överskottsyrkena kännetecknas istället av att de har låga utbildningskrav. Under finanskrisen, som framförallt drabbade industrin, har inflödet av arbetslösa med gymnasial eller förgymnasial utbildning varit stort, och inflödet har också ökat till följd av den ökade invandringen sedan andra halvan av 00-talet. Det har bidragit starkt till att öka konkurrensen om de mest lågkvalificerade jobben vilket även kommer att prägla arbetsmarknaden det kommande året. Inom de flesta branscherna går det att konkret exemplifiera betydelsen av trösklar som skapar en bristsituation samtidigt som en avsaknad av sådana trösklar skapar en stark konkurrenssituation bland de arbetssökande. Genomgående handlar det om trösklar i form av antingen långa utbildningskrav eller krav på genom erfarenhet förvärvad yrkesskicklighet. Inom Offentliga tjänster finns en brist på högutbildad personal som läkare och specialistsjuksköterskor medan ett överskott råder för vårdbiträden. Förskollärare och medicinska sekreterare

15 15 råder det brist på medan barnskötare samt administratörer och sekreterare kännetecknas av ett överskott av sökande. Även inom Industrin är mönstret tydligt, där en bristsituation råder för civilingenjörer inom bland annat elektronik, teleteknik och VVS, medan en allt för svag efterfrågan på lågkvalificerade arbetsuppgifter skapar ett överskott på truckförare, lagerarbetare och montörer. Även skickliga plåtslagare, svetsare och verktygsmakare skapar flaskhalsar inom industrin, trots avsaknaden av längre utbildningskrav och trots att Blekinges industri drabbats så hårt av finanskrisen. Det finns även en mer allvarlig strukturell brist som är relaterad till nyckelsektorer inom den privata tjänstesektorn. Det handlar om kvalificerade företagstjänster med stor tillväxtpotential och kopplingar till såväl bygg-, industri- och IT-sektorn. Det gäller framförallt olika typer av ingenjörsinriktningar, mjukvaru- och systemutvecklare samt företagssäljare med erfarenhet och kvalificerad teknisk kompetens. Bristen på den här typen av kompetenser utgör en flaskhals som inte minst riskerar att stå i vägen för utvecklingen mot en mer kunskapsintensiv industri och tjänstesektor, vilket kan betraktas som en nyckelfråga för hela regionens utveckling (se avsnittet Arbetsmarknadspolitiska utmaningar ). Bedömningen av arbetsmarknadssituationen för olika yrken gäller fram till början av Mot slutet av det året kan ovan nämnda brist, med koppling till nyckelsektorer på länets arbetsmarknad, förväntas bli betydligt värre i takt med att den privata tjänstesektorn tar fart och industrin börjar anställa. Byggsektorn positiva utveckling under 2014 fortsätter nästa år och mot slutet av prognosperioden står länet sannolikt inför en bred och snäppet värre bristsituation än vid början av Också inom Hotell och restaurang förväntas en stark utveckling under hela prognosperioden och bristen på erfarna kockar kan utgöra ett allvarligt hinder för jobbtillväxten i branschen. Samtidigt fortsätter det att råda överskott på köks- och restaurangbiträden. Men man ska ha i åtanke att detta är en ganska stor yrkesgrupp med stor omsättning, som ofta ger möjlighet till ett första inträde på arbetsmarknaden.

16 16 Näringsgrenar Jämfört med Sverige som helhet har Blekinge en betydligt mindre andel sysselsatta inom den privata tjänstesektorn. Vid slutet av 2012 sysselsatte den privata tjänstesektorn i länet 32 procent av samtliga sysselsatta vilket kan jämföras med snittet för riket som är 43 procent. Karakteristiskt för Blekinge är även att en relativt stor andel är sysselsatta inom den offentliga sektorn, nästan fyra av tio arbetstillfällen i länet. Blekinge är också ett industrilän. 5 Av länets 10 största privata arbetsgivare återfinns åtta inom industrin och nästan 20 procent av arbetstillfällena finns inom industrin. På riksnivå återfinns knappt 15 procent av de sysselsatta inom industrin. Sysselsättningen i länet Den allt mer positiva konjunkturen kommer få genomslag på arbetsmarknaden i Blekinge under framförallt I år bromsar sysselsättningstillväxten in (+ 0,5 %) efter en överraskande stark återhämtningen förra året (+ 1,0 %). 6 Enligt Arbetsförmedlingens prognos var det framförallt viktiga delar av industrin som överraskade positivt samtidigt som den kommunala vård- och omsorgssektorn ökade sin efterfrågan på arbetskraft. Båda dessa positiva utvecklingar mattas helt i år vilket är den huvudsakliga förklaringen till inbromsningen. Därtill är handelssektorns förväntningar på 2014 betydligt lägre, så den allmänna bedömningen om en relativt kraftig ökning av den privata konsumtionen i landet i övrigt förväntas gälla i mindre utsträckning för Blekinge. Under 2015 tar den privata tjänstesektorn fart även i Blekinge samtidigt som industrins minskning under 2014 vänds till en ökning. Byggandet av vindkraftsparken Blekinge Offshore antas börja sista kvartalet Det kommer att generera en efterfrågan på arbetskraft inom en rad olika yrkesgrupper, i betydande utsträckning också utanför byggbranschen. Sammantaget är prognosen att sysselsättningstillväxten i länet blir 1,4 procent det året. I ett längre perspektiv har sysselsättningsutvecklingen varit övervägande positivt i Blekinge under 2000-talet, och så sent som vid slutet av 2007 hade länet över sysselsatta. Blekinge var dock ett av de län som drabbades absolut hårdast av finanskrisen. Förklaringen till att krisen slog särledes hårt mot Blekinge går att finna i branschstrukturen. Finanskrisen var till stor del en industrikris och länen med omfattande sysselsättning inom industrin blev följaktligen hårt drabbade. Mellan 2008 och 2010 försvann 1800 industrijobb från länet. Sedan dess har en viss återhämtning ägt rum men antalet sysselsatta kommer även under 2014 och 2015 förbli på en nivå klart under antalet sysselsatta Enligt arbetsförmedlingens prognos kommer antalet arbetstillfällen i Blekinge totalt att öka med 320 stycken i år och med Jönköping, Kronoberg, Västmanland och Kalmar är de län som har en högre industrisysselsättning än Blekinge. 6 Sysselsättningsstatistik (RAMS, SCB) finns endast tillgänglig fram till 2012, så förutom prognosperioden ( ) är även 2013 års sysselsättning en prognos.

17 17 under Detta innebär att antalet sysselsatta personer i länet, i yrkesaktiv ålder (16-64 år), kommer att uppgå till över i slutet av Jord- och skogsbruk I Blekinge arbetar cirka personer inom Jordbruk, skogsbruk och fiske och branschen utgör ur ett sysselsättningsperspektiv en liten del av arbetsmarknaden. Jämfört med riket som helhet har Blekinge län en förhållandevis hög sysselsättning inom jord- och skogsbruk med 2,2 procent av jobben jämfört med 1,6 för riket som helhet. Inom länet finns det dock en stor spridning vad gäller andelen arbetstillfällen inom näringen. Från 5,1 procent i Sölvesborg till 1,4 procent i Karlskrona. Under flera årtionden har antalet syselsatta inom Jordbruk, skogsbruk och fiske minskat trendmässigt. Det senaste decenniet har antalet sysselsatta varit relativt stabilt i länet och mellan ökade till och med antalet anställda något. Under 2012 tycks den positiva utvecklingen dock ha avstannat inom sektorn och antalet anställda i branschen återigen minskat något. Det är framförallt skogsbruket, som under en längre tid känt av en sviktande efterfrågan från de viktiga exportländerna, som minskat sin personal. Utvecklingen inom jordbruket går mot att verksamheten bedrivs i större enheter vilket kräver större anläggningar och dyrare maskinpark. Detta gör inträdet på arbetsmarknaden svårt vilket är problematiskt för en bransch där medelåldern redan är mycket hög 7 och nästan 40 procent av bönderna över 60 år 8. De flesta lantbruk drivs fortfarande som enmansföretag men 42 procent av företagen har en eller flera anställda. Utvecklingen inom både jord- och skogsbruk påverkas starkt av förändringar i världsmarknadspriset på de råvaror man producerar och förutsättningarna för verksamheterna förändras snabbt. I Sverige har konsumtionen av importerat kött ökat starkt sedan mitten av 90-talet och pressat lönsamheten i branschen hårt, framförallt för grisbönderna. Skogsindustrin är en bransch som varit utsatt för ett hårt förändringstryck under lång tid. På 60-talet fanns det sågverk i Sverige och 2012 fanns det 140 kvar. Samtidigt har produktionskapaciteten mer än fördubblats och utvecklingen mot större och effektivare enheter, som kräver allt mindre personal, kommer att fortsätta. Exportvärdet för skogsindustrins produkter minskade med två procent i Sverige under 2013, vilket är klart mindre än den ovanligt kraftiga minskningen för svensk varuexport som helhet det året. 9 7 Av alla branscher så finns de högsta åldersavgångarna i förhållande till de yrkesverksamma inom jordoch skogsbruket. Inom de näringarna kommer 46 procent av de drygt yrkesverksamma i hela riket att lämna arbetsmarknaden mellan år 2010 och år Andelen kan jämföras med 37 procent för arbetsmarknaden som helhet ( Generationsväxlingen på arbetsmarknaden i riket och i ett regionalt perspektiv, Arbetsförmedlingen, 2010). 8 Lantbruksbarometern 2013, LRF Konsult. 9 Så går det för skogsindustri, Om den svenska pappers-, massa- och sågverksindustrin,

18 18 Trots att branschen Jordbruk, skogsbruk och fiske är förhållandevis liten, och antalet annonserade lediga platser få, finns det en inte obetydlig efterfrågan på kvalificerad personal. För de flesta yrken inom branschen råder en arbetsmarknadssituation i balans (mellan utbud och efterfrågan på kompetent arbetskraft). För att vara attraktiv inom det största yrket, djuruppfödare/djurskötare, krävs det utöver erfarenhet och utbildning en förmåga att vara självgående och att man har körkort. Inom skogsindustrin råder det också i stort sett balans. För näringsgrenens största yrke, Skogsmaskinsförare, är det viktigt att både kunna köra och reparera maskiner och även besitta en viss teknisk kompetens då maskinparken blir allt mer högteknologisk. Inom Jordbruk, skogsbruk och fiske finns också många säsongsbetonade jobb, där en viss brist på arbetskraft kan uppstå under mars-oktober medan en överskottssituation bäst beskriver resten av året. I många fall löses den tillfälliga arbetskraftsbristen genom att säsongsarbetare tas in från utlandet. Arbetsgivarna inom Jordbruk, skogsbruk och fiske i vårens intervjuundersökning är överlag optimistiska inför framtiden och allra mest inför den närmaste framtiden. Sysselsättningen kommer att öka under prognosperioden men bidraget till den totala sysselsättningsökningen i länet blir marginellt. Industri Blekinge är ett industrilän och var femte sysselsatt arbetar i ett industriföretag. Efter Smålandslänen och Västmanland är Blekinge det län med störst andel industrisysselsatta. Av Blekinges elva största privata arbetsgivare återfinns åtta inom industrin, vilket sätter sin prägel på hela länets näringsliv. mars 2014, Under 2013 minskade svensk varuexport med sex procent (NR, SCB, maj 2014).

19 19 Diagram 7: Andel sysselsatta inom industrin per kommun i Blekinge län Procent 60 Blekinge län Riket Olofström Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Källa: SCB Anm: Andel av den förvärvsarbetande Dagbefolkningen (16-64 år) i respektive kommun som är verksam inom industrin, enligt RAMS Den största enskilda delbranschen inom sektorn är tillverkningen av motorfordon som har sitt centrum i Olofström. Denna dominerade industri breder ut sig i ett kluster med underleverantörer i flera led, både i och utanför länet. Utöver tillverkningen av motorfordon finns ett brett spektrum av industriell verksamhet: verkstadsindustri, livsmedelsindustri, tillverkning av datorer och elektronikvaror samt tillverkning av gummi- och plastvaror. Industrin i länet producerar i huvudsak varor med lågt förädlingsvärde och företagen är ofta underleverantörer till större svenska företag. 10 Sammantaget erbjuder Blekinges industri över arbetstillfällen, motsvarande nästan var femte sysselsatt i Blekinge och exklusive de som hyrs in från bemanningsbranschen. Till det räknas kring 800 sysselsatta inom energiförsörjning och miljöverksamhet. Fler anställda 2015 Industrin är den näring i länet som tydligast märkte av den ekonomiska krisen i omvärlden, med stor exponering mot den mer exportinriktade verkstadsindustrin. Under 2013 minskade varuexporten i Blekinge med över 20 procent vilket var den sämsta utvecklingen i landet. 11 Under 2014 och framförallt 2015 förbättras utsikterna då de viktigaste exportmarknaderna, EU och USA, visar en allt starkare efterfrågan. Det är fortfarande fler företag i vårens intervjuundersökning som tror på en ökad efterfrågan än de som tror på en minskning de kommande sexmånaderna. Men optimismen är betydligt mer dämpad jämfört med höstens undersökning och ligger även under riksgenomsnittet. Men vårens undersökning visar att länets industri 10 Småland- Blekinge, OECD Territorial Review, OECD, Exporten ökar mest i Gotlands län, Mer om regional export, pressmeddelande från UD,

20 20 hade en sysselsättningsmässigt stark utveckling 2013 (+ 0,6 %), åtminstone mot bakgrund av det mycket kraftiga fallet för länets varuexport. Industrins sysselsättningsökning förra året förklaras helt och hållet av utvecklingen för två industrigrenar, dels en ökning för den dominerande motorfordonsindustrin och dels en mycket kraftig ökning för tillverkningen av elapparatur. Dessa näringar står för en viss minskning respektive oförändrad sysselsättning under 2014, och sammantaget är prognosen att industrin (inklusive energiförsörjning och miljöverksamhet) minskar med 0,8 procent under det här året. Detta kan åtminstone delvis ses som en anpassning av produktionsplanerna till det kraftiga fallet för länets varuexport under Däremot är industrins arbetsgivare betydligt mer optimistiska inför nästa år, då prognosen är att sysselsättnigen ökar med hela 1,4 procent. Uppgången blir förhållandevis bred men beror till stor del på att byggandet av den havsbaserade vindkraftsparken Blekinge Offshore antas börja mot slutet av det året. Det kommer framförallt att gynna näringen Energiförsörjning och miljöverksamhet samt Karlshamn, som kommer att utgöra basen för exempelvis förmontering samt erbjuda hamn för de fartyg som kommer att delta under byggnationsfasen. Däremot kommer även Sölvesborg att påverkas direkt men sannolikt vid ett senare skede, då markexploatering och byggande av ett drift- och underhållscenter kommer igång i Nogersund. Förutom själva byggnationen av vindkraftsparken kommer boende och service generera ett betydande antal arbetstillfällen. 12 Inom svensk industri i allmänhet finns ett ständigt pågående rationaliseringstryck som på längre sikt utgör en stor utmaning för Blekinges arbetsmarknad i sin helhet, med produktionsprocesser som automatiseras och effektiviseras och där enklare produktionsprocesser som flyttar utomlands. Detta förklarar att industrins andel av sysselsättningen minskat trendmässigt under flera decennier och fyra av tio arbetstillfällen inom industrin har försvunnit sedan mitten av 80-talet. Några tecken på att industrisysselsättningen skulle öka på lång sikt i länet finns inte även om efterfrågan och produktionen sannolikt kommer att fortsätta öka. Denna bild bekräftas till exempel av Konjunkturinstitutets senaste Konjunkturbarometer (maj), där industriföretagen räknar med en ökning av produktionen den närmaste tiden samtidigt som man planerar att minska antalet anställda. I detta perspektiv är Blekinge utsatt då länet till stor del är beroende av en bransch där tillväxten sällan resulterar i fler arbetstillfällen. Stora delar av länets industri är därtill koncentrerad till ett fåtal dominerande arbetsgivare som i sin tur ingår i stora multinationella koncerner. Detta gäller bland annat för fordons- och varvsindustrin samt tillverkningen av elektronikvaror. Detta innebär att den lokala arbetsmarknaden är starkt beroende av enskilda arbetsgivares utveckling. Företagsekonomiska beslut, som fatttas på en global arena, kan således få direkta och drastiska konsekvenser för den lokala arbetsmarknaden. En av tre stora utmaningar som länet står inför är således att få på plats en välfungerande struktur som kan förse industrin och relaterade aktörer med kvalificerad och adekvat kompetens (se avsnittet Bristande kompetensförsörjning begränsar jobbskapandet ). Det handlar i 12 Lennart Tyrberg, Energikontor Sydost, maj 2014.

21 21 huvudsak om kvalificerad arbetskraft som möjliggör utvecklingen av en kunskapsintensiv industri, där tillgången till kvalificerad kompetens och användandet av avancerade produktionsprocesser utgör konkurrensfördelarna i en global marknad för industriproduktion. En framgångsrik utveckling i den riktningen handlar om en strukturomvandling för länets näringslivsstruktur som sannolikt är den viktigaste komponenten för att få en positiv sysselsättningsutveckling på längre sikt. Att en kunskapsintensiv industri genererar förhållandevis få jobb förväntas vara del i en omställning där den större andelen högkvalificerade jobb inom industrin istället skapar sysselsättningstillfällen inom den privata tjänstesektorn. Det handlar om en ökad efterfrågan på kvalificerade tjänster från industrins arbetsgivare, till exempel tekniska och ekonomiska konsulttjänster, liksom om en ökad privat konsumtion, till exempel riktad mot handeln eller restaurangbranschen. På så sätt har industrin potential att spela en fortsatt avgörande men positiv roll på länets arbetsmarknad, där den privata tjänstesektorn expanderar samtidigt som sysselsättningen inom industrin minskar. Diagram 8: Förväntad efterfrågeutveckling inom industrin under de kommande sex månaderna, Blekinge län, våren 2007-våren Nettotal Bleking län Riket V 2007 H 2007 V 2008 H 2008 V 2009 H 2009 V 2010 H 2010 V 2011 H 2011 V 2012 H 2012 V 2013 H 2013 V 2014 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Säsongrensade data, trendvärden Anm: Nettotalen beräknas som andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan på deras varor/tjänster kommer att öka under kommande sex månader minus andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan kommer att minska. De heldragna linjerna i diagrammet är medelvärdet av nettotalen för riket respektive länet enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar våren 2007-våren 2014.

22 22 Få bristyrken på kärv arbetsmarknad Antalet arbetsgivare som uppger att de upplevt brist vid det senaste rekryteringstillfället har minskat, från 33 procent i höstas till 15 procent i vårens undersökning. Det är inte enbart en effekt av den svaga konjunkturen utan också av en pågående strukturell förändring av yrkessammansättningen. Antalet sysselsatta inom yrken som kräver längre utbildning ökar medan yrken med lägre utbildningskrav minskar. Detta är en process som påskyndas i en svag konjunktur när det är hård konkurrens om jobben och arbetsgivarna kan höja kompetenskraven vid nyrekryteringar och anställningar. Utvecklingen innebär att konkurrensen om de enklare jobben hårdnar och arbetslösheten förblir hög inom industriyrken med låga utbildningskrav. För det närmaste året bedöms de flesta montörsyrkena inom industrin möta en fortsatt kärv arbetsmarknad. Även för maskinoperatörer och processoperatörer inom industrin kommer det i allmänhet råda hård konkurrens om jobben. Den svaga industrikonjunkturen har också påverkat arbetsmarknaden för yrken där det tidigare var brist. Exempel på ett sådana yrken är CNC-operatör, verktygsmakare och svetsare där det i princip kommer råda balans mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden Fortfarande finns det dock brist på de med spetskompetenser. Det kan handla om CNC-operatörer med goda programmeringskunskaper eller svetsare med särskilda licenser och relevant erfarenhet. För de sysselsatta inom industrin som har ett mer tekniskt arbete ser situationen på arbetsmarknaden delvis annorlunda ut. I länet är det brist på civilingenjörer, ingenjörer och tekniker (med inriktning elektronik, elkraft och maskin) samt VVS-ingenjörer. Bristen gäller i regel personer med utbildning och erfarenhet. För personer som saknar arbetslivserfarenhet kan arbetsmarknadssituationen vara svårare trots att man har en relevant teknisk utbildning. Vidare är företagssäljare med teknisk kompetens en bristvara i länet. Det handlar många gånger om att den eftersökta, utöver säljkompetensen, ska ha en längre utbildning och gedigen erfarenhet inom ett specifikt område. Om byggandet av Blekinge Offshore får klartecken från Regeringen att starta, alltså tidigast under sista kvartalet 2015, kommer bland annat tekniker, konstruktörer, arbetsledare, driftspersonal och truckförare att efterfrågas. Byggverksamhet I Blekinge arbetade personer med Byggverksamhet mot slutet av 2012, motsvarande sex procent av de sysselsatta. Det är en något lägre andel än för riket som helhet. Sett över länet finns överlägset flest sysselsatta i Sölvesborg följt av Karlshamn, men en låg andel sysselsatta i Olofström och Karlskrona. Nästan sju av tio inom byggbranschen arbetar med Specialiserad bygg och anläggningsverksamhet, vilket innefattar elektriker, VVS-arbetare, golvläggare, målare och de andra hantverksyrkena inom näringen.

23 23 Diagram 9: Andel sysselsatta inom byggverksamhet per kommun i Blekinge län. 12 Procent Blekinge län Riket Olofström Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Källa: SCB Anm: Andel av den förvärvsarbetande Dagbefolkningen (16-64 år) i respektive kommun som är verksam inom byggverksamhet, enligt RAMS Blekinge tillhör ett av de län i Sverige där det byggts allra minst i. Från februari 2013 till januari 2014 ansökte 125 bostäder om bygglov vilket innebär 0,9 bygglov per invånare. Siffran för riket som helhet var 3,7 bygglov per 1000 innevånare. 13 En förklaring till det låga bostadsbyggandet är att det helt enkelt inte är lönsamt att bygga ett småhus om kostnaden för en nybyggnation sätt i relation till att köpa ett befintligt hus av ungefär samma standard. 14 Detta är ett problem för i princip alla kommuner som inte ligger i direkt anslutning till en storstad. I och med att konjunkturen förbättras under prognosperioden kommer bostadsbyggandet att gynnas. På riksnivå har byggandet redan börjat ta fart vilket än så länge inte syns i länet. Däremot är arbetsgivarna i intervjuundersökningen inom den här näringen positiva. Nyproduktionen och utbyggnaden av offentliga och kommersiella lokaler är måttlig i Blekinge. Men under prognosperioden är det sannolikt att tre större projekt kommer att sättas igång och kommer i så fall att påverka byggbranschen i länet i stor omfattning. Det handlar om renoveringen av länets två sjukhus och vindkraftparken Blekinge Offshore. De slutgiltiga besluten är ännu inte fattade men bedömningen är att efterterfrågan på utbildad arbetskraft kommer öka väsentligt under 2015 till följd av att dessa projekt då kommer igång. När det gäller Blekinge Offshore handlar det framförallt om snickare, betongarbetare, kranförare och elektriker. De mindre hantverksföretagen, som framförallt är de som är verksamma inom ROT-sektorn och står för den större delen av sysselsättningen, ser fortfarande ljust på framtiden och är den del av branschen som även fortsättningsvis kommer att gå bäst. Dessa småföretag drabbas inte 13 Boverkets indikatorer April 2014, 14 Ibid.

24 24 lika direkt av en minskad nybyggnation och antalet personer som gjorde ett ROT-avdrag ligger på en ganska konstant nivå. 15 Förväntningarna om framtiden är positiva för denna del av byggbranschen och företagen räknar med nyanställningar under prognosperioden Vårens undersökning visar att optimismen för branschen åter ligger långt över det historiska genomsnittet, trots en liten nedgång sedan i höstas (Diagram 10). Andelen företag som tror på en ökad efterfrågan är i nivå med de bedömningar som gjordes före finanskrisens utbrott, det vill säga under Diagram 10: Förväntad efterfrågeutveckling inom byggverksamhet under de kommande sex månaderna, Blekinge län, våren 2007-våren Nettotal Blekinge län Riket V 2007 H 2007 V 2008 H 2008 V 2009 H 2009 V 2010 H 2010 V 2011 H 2011 V 2012 H 2012 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Säsongrensade data, trendvärden V 2013 H 2013 V 2014 Anm: Nettotalen beräknas som andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan på deras varor/tjänster kommer att öka under kommande sex månader minus andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan kommer att minska. De heldragna linjerna i diagrammet är medelvärdet av nettotalen för riket respektive länet enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar våren 2007-våren Bristen på arbetskraft har dämpats något i jämförelse med höstens undersökning men var fjärde arbetsgivare i branschen anger fortfarande att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering det senaste halvåret. Listan på bristyrken har inte blivit längre jämfört med höstens undersökning och arbetsmarknaden befinner sig till stora delar i balans det kommande året. Men erfarenheten säger att om byggarbetsmarknaden skulle förbättras bara något snabbare än prognostiserat kommer bristen på kvalificerad arbetskraft snabbt bli mer omfattande. Det branschen efterfrågar är yrkesmän med erfarenhet och yrkesbevis. I länet är det en fortsatt brist på murare och VVS-montörer. På tjänstemannasidan finns det en brist på både civilin- 15 Under 2013 var det personer som nyttjade skatteavdraget i länet vilket var en liten ökning mot Statistik från Skatteverket för rot- och rutbetalningar,