Årsredovisning 2013 ÅRSREDOVISNING 2013 FALKÖPINGS KOMMUN 1

Transkript

1 Årsredovisning 2013 ÅRSREDOVISNING 2013 FALKÖPINGS KOMMUN 1

2 INNEHÅLL 2013 POLITISK KOMMENTAR 3 INLEDNING ORGANISATION 4 SKATTEPENGARNA 5 OMVÄRLDSANALYS 6 MÅLUPPFYLLELSE 11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FRAMTIDSBEDÖMNING 21 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 18 PERSONALREDOVISNING 19 DRIFTSREDOVISNING 22 FINANSIELLA RAPPORTER INVESTERINGSREDOVISNING 26 FINANSIERINGSANALYS 28 RESULTATRÄKNING 29 BALANSRÄKNING 32 NOTER 35 REDOVISNINGSPRINCIPER 39 BALANSKRAVSUTREDNING 40 VERKSAMHETER KOMMUNENS VERKSAMHETER 41 Verksamhet, ekonomi, årets händelser, måluppfyllelse och verksamhetsanalys VERKSAMHETER I ANNAN JURIDISK FORM 85 HÅLLBERHETSREDOVISNING HÅLLBARHETSREDOVISNING 87 PERSONALREDOVISNING PERSONALREDOVISNING 92 KOMPLETTERANDE INFORMATION TIO ÅR I SAMMANDRAG 96 EKONOMISKA BEGREPP 97 REVISIONSBERÄTTELSE REVISIONSBERÄTTELSE 98 Falköpings kommun falkoping.se Grafisk form: Smart Design & Illustration AB Tryck: Xxxxx, Omslagsbild: Håkan Gustafsson 2 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013

3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Falköpings kommun kan redovisa ett bokslut som visar på goda resultat och att de prioriteringar som kommunfullmäktige beslutat i budget för 2013 har kunnat uppnås till stora delar. De fem mål som finns i 2013 års verksamhetsplan är viktiga inriktningsmål och som ger färdriktning i all verksamhet, det är första året med dessa mål och jag tycker man skall se dessa som ett första steg. En ökad attraktivitet handlar om vårt uppdrag att göra Falköping till en intressant kommun att bo, leva och driva företag i. Under året kan vi konstatera att det långsiktiga arbete med etablering av en inlandsterminal för Skaraborg har tagit stora steg framåt. Under hösten etablerades en kontinerpendel mellan Göteborgs Hamn och Falköping som under 2014 kommer att utvecklas. Skaraborg Logistic Center har visat att det är i Falköping som noden för transporter mellan Göteborgs Hamn och Skaraborg, är etablerad. Inflyttningen fortsätter och under 2013 har en stor inflyttning skett från utlandet, främst är det anhöriga till tidigare boende Somalier som bosatt sig i kommunen. Men även en positiv befolkningsökning finns när det gäller födelsetalen. Vårt mål om invånare 2020 ses fortfarande som en realistisk möjlighet. Det är nödvändigt för framtida finansiering av välfärden att det sker en positiv befolkningsökning samtidigt som det ger möjligheter till ett ännu större nätverk för företagande, personaltillgång och kreativa krafter som utvecklar vår kommun. Kvalitet i alla verksamheter är också ett viktigt mål, vi får höga betyg av de som använder verksamheten såväl hemtjänsten som gymnasieskolan visar detta. En god personalpolitik är ett viktigt inslag för att kunna utveckla kvalitet, det är personalen som genomför verksamhet och i vardagen förverkligar de mål och visioner som kommunfullmäktige beskriver. Under året har vi därför beslutat om projektet Heltid till alla, vilket kommer att genomföras de närmaste åren. Falköpings kommun är alla invånares möjlighet att delta och påverka beslut som sker, former för påverkan måste alltid utvecklas. Fler och olika medier skall användas för att påverka i den egna frågan, som är viktig för den enskilde och dess omgivning. Forum för diskussion och påverkan skall finnas och under kommande år behöver detta prioriteras. Under året öppnade medborgarkontoret som skall vara en naturlig mötesplats och ingång för alla som vill få kontakt med kommunen, framföra synpunkter eller möta ansvariga i olika verksamheter. Falköpings kommun kan återigen redovisa ett gott ekonomiskt resultat. Kommunen har haft en mycket hög investeringsnivå vilket också är nödvändigt för klara framtida utmaningar inom de viktiga kommunala basverksamheterna samt ge möjlighet till tillväxt. Det finns utmaningar i framtiden utbildning som leder till jobb, ett nära samarbete med företagen i kommunen för att identifiera behov av utbildad arbetskraft, bostäder som ger möjlighet till boende och Det goda livet, samt kommunikationer för att ge möjlighet till jobb i en större region. Kvalitén i de kommunala verksamheterna måste upprätthållas och förbättras. Falköpings kommun kan lägga ett bra bokslut till handlingarna och ser att den inslagna vägen med kvalité i verksamheterna, ökande befolkning och en god ekonomi ger starka förutsättningar för att se framtiden an med tillförsikt. Falköping 30 mars 2014 Ulf Eriksson Kommunstyrelsens ordförande ÅRSREDOVISNING 2013 FALKÖPINGS KOMMUN 3

4 ORGANISATION OCH ÖVERGRIPANDE KOMMENTAR ORGANISATION Politisk organisation Falköpings Hyresbostäder AB Hotellfastigheter AB KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunrevisionen Valberedningen Forskningsstation Mösseberg AB Falbygdens Bredband AB Green Market Sweden AB KOMMUNSTYRELSEN Arbetsutskott Personalutskott Integrationsutskott Ekehagens Forntidsby AB Kulturoch fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Räddningsnämnden Falköping/ Tidaholm Kompetensoch arbetslivsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Valnämnden KOMMUNAL VERKSAMHET I ANNAN JURIDISK FORM Skaraborgs kommunalförbund Avfallshantering i Östra Skaraborg (AÖS) Falköping, Hjo, Karlsborg, Skara, Skövde, Tibro och Töreboda Miljösamverkan Östra Skaraborg (MÖS) Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro Skaraborgsvatten Falköping, Skara och Skövde Överförmyndare I samverkan med Bollebygd, Gullspång, Herrljunga, Hjo, Karlsborg,Skara, Skövde, Svenljunga,Tibro, Tidaholm, Vårgårda och Falköping 4 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013

5 SKATTEPENGARNA ORGANISATION OCH ÖVERGRIPANDE KOMMENTAR Skattepengarna HUR ANVÄNDES SKATTEPENGARNA Under 2013 var kostnaderna för att driva all kommunal verksamhet mnkr. Äldrevård, skola och social omsorg stod tillsammans för 74 procent (74 procent 2012) av kostnaderna. Diagrammet visar hur kostnaderna fördelats per nämnd. KOMPETENS- OCH ARBETSLIVSNÄMNDEN 3 % KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 3 % KOMMUNSTYRELSEN 5 % TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET 3 % RÄDDNINGSTJÄNSTEN FALKÖPING TIDAHOLM 2 % SOCIALNÄMNDEN ÄLDREOMSORG OCH FUNKTIONSHINDER 34 % TEKNISKA NÄMNDEN 10 % SOCIALNÄMNDEN INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG 7 % BYGGNADSNÄMNDEN 1 % BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 32 % Var kom pengarna ifrån? En stor andel av kommunens intäkter betalades in via skattesedeln. Kommunalskatten stod för 58 procent och 22 procent kom från staten och andra kommuner via utjämningssystemet. 11 procent av kommunens intäkter var avgifter från t.ex. äldreoch handikappsomsorg, VA-avgifter, barnomsorgsavgifter, avgifter vid Odenbadet och liknande. Ytterligare 7 procent utgjordes av skattemedel i form av riktade statsbidrag samt bidrag från försäkringskassan för personliga assistenter m.m. Försäljning av verksamhet skedde till andra kommuner framför allt av gymnasieplatser. RIKTADE STATS- OCH EU-BIDRAG 7 % AVGIFTER 11 % GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING 22 % FÖRSÄLJNING AV VERKSAMHET OCH ÖVRIGT 2 % SKATTER 58 % ÅRSREDOVISNING 2013 FALKÖPINGS KOMMUN 5

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OMVÄRLDSANALYS Omvärldsanalys Arbetsmarknad, näringsliv och tillväxt Samhällsekonomisk utveckling Tillväxten i omvärlden har under 2013 fått bättre fart. I världens största ekonomi, USA, stiger sysselsättningen samtidigt som arbetslösheten backar. BNP-tillväxten förväntas öka från 1,7 procent 2013 till 2,9 procent I världens näst största ekonomi, Kina, fortsätter BNP att växa med imponerande 7-8 procent. Förväntningarna om framtiden har förbytts från pessimism till vad som kan beskrivas som en försiktig optimism. Tillväxten i världen tar ett kliv uppåt från 3,0 procent 2013 till 4,0 procent I Danmark och Finland hackar den ekonomiska utvecklingen betänkligt samtidigt som den norska tillväxten försvagats. Tillväxten i Norden 2013 var 0,6 procent och bedöms 2014 till 1,9 procent. Inom EU växer såväl Storbritannien som Tyskland i god takt och även inom de problemtyngda Euroländerna märks en övergång från negativ till positiv tillväxt. Den sammantagna tillväxten inom EU var -0,1 procent 2013 vilken förväntas öka till 1,5 procent RELATIV ARBETSLÖSHET ÅR Rela%v arbetslöshet år 10,0% 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Arbetslöshet NOMINELLT OCH REALT SKATTEUNDERLAG & ARBETADE TIMMAR Nominellt ska7eunderlag 4,1 2,5 3 3,9 4,3 5,3 5 1,5 2,7 4,4 4,1 3,7 3,3 4,6 5,6 5 Realt ska7eunderlag 0,3-1,5 0 1,5 2,1 2,7 1 0,2 0,4 2,4 2 1,7 1 2,3 2,5 1,7 Källa: SKL makronytt 3/2012 Även för Sveriges del bedöms tillväxten förbättras något, den var ,9 procent och förväntas stiga till 2,7 procent Framför allt är det inhemsk konsumtion och investeringar som utvecklats positivt. Bidraget från exporten bedöms vara måttligt, vilket ska ses mot bakgrund av att utvecklingen inom den svenska exporten 2013 var svag. Detta gjorde att investeringarna, inte minst då inom industrin, föll. Export och investeringar gav därmed ett klart negativt bidrag till utvecklingen av svensk BNP. Tillväxten i Sverige var under 2013 koncentrerad till Mälardalsregionen, 1,6 procent, respektive Skåne med 2,4 procent. Det industritunga Västsverige hade en tillväxt på enbart 0,1 och resten av landet hade negativ tillväxt. Utsikten för 2014 är att tillväxten i Västsverige blir något bättre än för hela landet, men även fortsättningsvis kommer Mälardalsregionen och Skåne att växa snabbare (källa: Nordea Markets Research, Sydtoppen). Summan av den taxerade förvärvsinkomsten, skattekraften, är basen för den kommunala ekonomin eftersom det är ur denna som kommunens skatteintäkter kommer. Skattekraftsutvecklingen styrs av sysselsättningen och löneutvecklingen i landet. En annan viktig komponent är utvecklingen av pensionerna. Utvecklingen av skat- tekraften i Sverige 2013 var 3,6 procent och förväntas 2014 bli 2,9 procent. Att ökningen avtar trots den förbättrade konjunkturen beror i huvudsak på att den så kallade bromsen i det allmänna pensionssystemet aktiveras. Eftersom den genomsnittliga skattekraftsutvecklingen under perioden var 3,8 procent innebär detta att 2014 blir ett magert år ur kommunal synvinkel. Först från 2015 räknar Sveriges kommuner och landsting, SKL, med en bättre utveckling då skattekraftsökningen prognostiseras till 4,6 procent. För Falköpings kommun innebär en skillnad på 1 procent i skattekraftsutveckling, med oförändrad skatt och befolkning, ungefär 11 miljoner kr. Ett normalt år, då skattekraften går upp med 4 procent, ökar således kommunens skatteintäkter med 43 miljoner kronor. SVENSK ARBETSMARKNAD När efterfrågan ökar nästa år utnyttjar företagen till en början befintlig personal effektivare. Allt eftersom företagets personalstyrka inte räcker till kommer företagen att nyanställa fler. Sysselsättningen kommer därmed fortsätta att stiga. Sammantaget kommer dock arbetssökande att ha fler jobb att söka dels genom en återhämtning i konjunkturen dels genom den pågående generationsväxlingen på arbets- 6 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013

7 OMVÄRLDSANALYS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ARBETSMARKNADSLÄGET I FALKÖPING år, öppet arbetslösa (Antal/procent) 758/4,9% 708/4,5% år i program (Antal/procent) 603/3,9% 672/4,3% marknaden. Samtidigt vill en allt större andel av befolkningen mellan 16 och 64 år jobba. Det betyder att konkurrensen om jobben sammantaget förblir stor inom ett antal yrken. 24 procent av de privata arbetsgivarna uppger att de under senaste halvåret haft brist på arbetskraft. Antalet rekryteringar uppskattas till drygt under Under det kommande året ökar rekryteringsproblemen inom vissa yrkesområden. Sträcks tidshorisonten ut till 5 och 10 år in i framtiden kommer rekryteringsbehoven att vara mycket stora. Bland annat skapar de pågående stora pensionsavgångarna behov av många ersättningsrekryteringar, och en del av dessa har ännu inte kommit tillstånd på grund av att utvecklingen på delar av arbetsmarknaden varit dämpad under det senaste året. Inom flera yrkesområden kommer därför brist på arbetskraft att bli ett växande problem, och det problemet kommer förstärkas av att utbildningsdimensioneringen inte alltid överensstämmer med behoven på arbetsmarknaden. Detta problem är särskilt svårt att lösa om orsaken är ett bristande intresse hos unga att utbilda sig mot ett visst yrkesområde. De senaste årens stora invandringsnetto väntas bestå och det leder till att effekterna av den stora generationsväxlingen mildras jämfört med tidigare beräkningar. Totalt år (Antal/procent) 1 361/8,9% 1 380/8,8% år, öppet arbetslösa (Antal/procent) 189/9,7% 120/6,1% år i program (Antal/procent) 227/11,7% 216/11,0% Totalt år (Antal/procent) 416/21,4% 336/17,1% FALKÖPING LOKALT Flera större verksamhetsförändringar har påverkat sysselsättningsläget i Falköping under Arkivator gick i konkurs i augusti och har under året fått två nya ägare, LEAX och AQ Group. Elanders valde att omlokalisera större delar av sin verksamhet till huvudkontoret i Mölnlycke och Parker Hannifin beslutade att flytta sin produktionsenhet vid Sikaverkan till sina andra enheter i Europa. Detta kommer att påverka den lokala arbetsmarknaden på kort sikt. Även på lite längre sikt tycks personalbehovet hos de större industriföretagen minska. De mindre företagen inom industrin med upp till 20 anställda tycks vara stabilare och ha större framtidstro än de större. I Falköpingsområdet är det inte särskilt vanligt att använda bemanningsföretag. De flesta möter svängningarna i konjunkturen genom att i första hand omplacera egen personal. Bristyrken i Falköping är högskoleutbildad personal i arbetsledande ställning och industrielektriker. Inom offentlig sektor saknas distrikts- och psykiatrisköterskor. ÅRSREDOVISNING 2013 FALKÖPINGS KOMMUN 7

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OMVÄRLDSANALYS Omvärldsanalys FALKÖPING I SKARABORG Ökad samverkan i Skaraborg skapar förutsättningar inför framtiden. Främst handlar det om insatser för utbildning och kompetenshöjning och flera av dem sker via Lärcenter Falköping. Den samlade verksamheten på Lärcenter ska fungera som en motor för lokal och regional utveckling. I nära samverkan med näringsliv, branschorganisationer, arbetsförmedling och internt i kommunen ges förutsättningar för att möta och matcha arbetslivets och individens behov. Lärcenter har en samordningsfunktion mellan olika aktörer som har med tillväxt-, arbetsmarknads- och sysselsättningsfrågor att göra både vad gäller operativa samarbeten och i strategiska sammanhang. Bostadsmarknad Falköping i REGIONEN Framtidssatsningar på kommunikationer och infrastruktur för att uppnå en regionförstoring bidrar till en positiv utveckling i Falköping. En utökad geografisk tillgänglighet vad gäller arbete, studier och regionförstoring, är en nyckelfråga för företag och invånare. I framtiden är Göteborgsregionen och dess tillväxt därför mycket betydelsefull för Falköping. Falköpings fokusområden Regionförstoring. Satsningar på kommunikationer, i syfte att åstadkomma en regionförstoring, är nödvändiga för en positiv utveckling för Falköping. Utbildning. I den konjunkturuppgång som pågår är det enklare att få anställning desto högre utbildning man har. Sett ur såväl individens som företagarnas synvinkel är kommunens roll viktig för att Falköpings ungdomar ska få den utbildning som framtidens näringsliv behöver. Skapa tillväxt för det lokala näringslivet. Kommunen kan stimulera till ökad tillväxt genom långsiktig satsning på strategiska utvecklingsområden. Falköping har valt att fokusera på bl.a. förnybar energi, logistik och besöksnäring. De investeringar kommunen gjort i infrastruktur med koppling till både boende och sysselsättning stärker Falköping. Falköpings kommun genomför regelbundet en enkät riktad till de större fastighetsägarna i kommunen. Av den kan slutsatsen dras att antalet outhyrda lägenheter successivt minskat under en rad av år. Den senaste mätningen, som gjordes hösten 2013, indikerar att i dagsläget finns enbart ett femtiotal tomma lägenheter i hela kommunen. Tidigare års kraftiga överskott på bostäder har alltså ersatts av balans på bostadsmarknaden och en begynnande bostadsbrist. Samtidigt är fastighetspriserna i kommunen låga. Även om priserna på begagnade småhus procentuellt ökat något snabbare än rikssnittet kvarstår det faktum att genomsnittsvillan i kommunen endast kostar hälften så mycket som riksgenomsnittet. De låga fastighetspriserna är naturligtvis positiva för den som köper ett hus, men den stora prisskillnaden mellan nytt och begagnat hus hämmar nyproduktionen. Liknande förhållande råder för hyreshus. En lägenhet i ett hus byggt för 30 år sedan eller mer är billigare än motsvarande lägenhet i ett nybyggt hus. Det är därför en stor utmaning att stimulera nybyggnation av bostadshus men också nödvändigt för att skapa flyttkedjor. Idag bor många äldre kvar i sina hus därför att en nyproducerad bostad blir avsevärt mycket dyrare trots att den är mer bekväm och har en bättre tillgänglighet. Det går dock att bygga nytt. Ett exempel på det är Hyresbostäder Falköpings hus i kvarteret Midgård (gamla hotelltomten) med 35 lägenheter, där inflyttning skedde under året. Ett annat exempel är de så kallade seniorvillorna, mindre villor i ett plan, som byggdes på Vilhelmsro där samtliga såldes relativt snabbt. Det finns alltså en marknad för attraktiva bostäder i attraktiva lägen. 8 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013

9 OMVÄRLDSANALYS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Befolkningsutveckling Per sista december 2013 uppgick folkmängden i Falköpings kommun till , varav var män och kvinnor. I förhållande till föregående år ökade folkmängden med 299 personer. Procentuellt var ökningen 0,9 procent. Födelseöverskottet var fortsatt positivt. Även flyttningsöverskottet var positivt för året. ANTAL INVÅNARE Den positiva befolkningsutvecklingen sedan år 2002 avstannade år 2012 (se diagram). Från och med år 2013 ökade folkmängden återigen. För år 2013 var den ökade folkmängden ett resultat av ett positivt såväl födelse- som inflyttningsöverskott. I tabellen kan detta ses på att antal födda översteg antal döda och antal inflyttade översteg antal utflyttade. Födelseöverskottet låg på 19 och flyttningsöverskottet på 277* ). Sett i ett längre perspektiv har befolkningen varit relativt stabil ända från förra seklets början. År 1900 bodde exempelvis personer i det område som motsvarar dagens Falköping. BEFOLKNING BEFOLKNING Befolkningsutveckling ÅR INFLYTTADE UTFLYTTADE FÖDDA DÖDA FOLKMÄNGD * ) Eventuella differenser beror på sent inkomna befolkningsändringar som hamnat under kategorin justeringar istället för under någon av ovanstående befolkningsutvecklingskategorier. ÅRSREDOVISNING 2013 FALKÖPINGS KOMMUN 9

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OMVÄRLDSANALYS FLYTTNINGAR Inrikes flyttningsöverskott var negativt. Fler personer flyttade således från kommunen till övriga Sverige än vice versa. I antal handlade det negativa inrikes flyttningsöverskottet om -79. Till följd av att kommunen emellertid hade ett positivt invandringsöverskott på 356 blev även det totala flyttningsöverskottet positivt. Det landade, som tidigare nämnts, på 277. Den största åldersgruppen bland såväl in- som utflyttarna var år. Denna åldersgrupp utgjorde 39 procent av samtliga inflyttningar och 48 procent av utflyttningarna. INRIKES FLYTTNINGAR UTRIKES FLYTTNINGAR Inrikes fly+ningar Utrikes fly+ningar Inrikes infly5ade Inrikes u9ly5ade Invandrare Utvandrare ÅLDERSFÖRDELNING Som framgår av tabellen Åldersfördelning , återfanns år personer i åldersgruppen 0 15 år, vilket motsvarade cirka 19 procent av kommunens totala folkmängd. Detta var en ökning gentemot föregående års 18 procent. Motsvarande jämförelse för åldersgruppen 65 år eller äldre visar att andelen kvarstod på 22 procent. De övriga grupperna uppvisade mindre förändringar över tiden. ÅLDERSFÖRDELNING TID 0 15 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR >65 ÅR TOTALT FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013

11 OMVÄRLDSANALYS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Måluppfyllelse Det goda livet är kommunens vision om det hållbara samhället inom den sociala, miljömässiga och ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling. Ett samhälle i balans och harmoni, även för kommande generationer. Det goda livet bygger på allas lika värde och på samhällsaktiva människor. Falköpings kommun har fem mål i kommunens flerårsplan för att nå visionen. Uppföljning av målen sker mot de indikatorer som finns angivna för varje mål. Under respektive övergripande mål redovisas uppföljning av indikatororerna, en kort analys och ett urval av aktiviteter. Uppföljning av den hållbara utvecklingen i Falköpings kommun sker i den årliga hållbarhetsredovisningen. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktige har beslutat om fem övergripande mål. Uppföljning och sammanställning över målen presenteras på följande sidor. Färgmarkeringarna i tabellerna visar om trenden är positiv ( ), negativ ( ) eller oförändrad ( ). Nämnderna formulerar egna delmål i årliga verksamhetsplaner med utgångspunkt i de kommunövergripande målen. Uppfyllelsen av delmålen redovisas till respektive nämnd i verksamhetsberättelserna. ÅRSREDOVISNING 2013 FALKÖPINGS KOMMUN 11

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MÅLUPPFYLLELSE 1 Ett attraktivare Falköping Ett attraktivare Falköping handlar om kommunens möjligheter att stärka sin position och bli intressant för invånare och näringsliv samt den idéburna sektorn. Falköpings attraktivitet ska stärkas genom att utveckla de områden som är unika för Falköping och utifrån de behov som finns hos dagens och framtida invånare. Ett Falköping med egen växtkraft. INDIKATORERS UTVECKLING Befolkningsutveckling Antal nya smånhus (avser bygglovsstatistik) Antal nya lägenheter (avser bygglovsstatistik) Nöjd-Region-Index (SCB Medborgarundersökning) Leva och bo i Falköping Att Falköpings kommun som en kommun att bo och leva i får klart godkänt av medborgarna framgår av Nöjd-Region-Index, NRI i årets medborgarundersökning var NRI 52 och 2012 var det 55. Trenden de senaste åren är svagt negativ. Precis som 2012 bör bostadsfrågan prioriteras enligt undersökningen. Det handlar om möjligheter att hitta bra boende, utbud av olika typer av boendeformer och trivsam bebyggelse. Även trygghet är en fråga som bör prioriteras. Jämfört med medborgarundersökningen, som utfördes hösten 2012, har dessa två faktorer fått lägre betygsindex i årets undersökning. Befolkningsutveckling Från 2002 har befolkningsutvecklingen varit positiv samtliga år med undantag av 2012, då den var konstant. Under 2013 ökade befolkningen med 299 personer. Boende, kommunikationer och infrastruktur Kommunfullmäktiges antagande av fördjupningen av översiktsplanen för Falköpings stad innebär att det finns en tydlig färdplan för stadens fortsatta utveckling. Planen lyfter fram fyra teman för stadens utveckling: Småstadens möjligheter ska framhävas Staden ska gestaltas med hög kvalitet En tätare och mer samlad stad Falköping ska utvecklas som cykelstad Flera detaljplaner och program kunde utarbetas och vinna laga kraft under året. Dock visar indikatorerna Nya småhus och Nya lägenheter en negativ trend för nybyggnationen. I likhet med föregående år präglades år 2013 av lågkonjunktur och relativt få sålda småhustomter och färdigställda bostäder. Fler projekt är dock under planering eller uppstart. En ny cykelstrategi tagits fram med riktlinjer för hur man ska kunna främja cyklandet i Falköpings kommun. Till denna har arbetet påbörjats med en handlingsplan för vilka åtgärder som bör tas. Framåt ska en trafikstrategi för Falköpings kommun tas fram. Denna är tänkt som en förlängning av den fördjupade översiktsplanen för Falköping. Ett första steg i detta är cykelstrategin. Kommunens offensiva och framgångsrika naturvårdsarbete fortsatte under året. Till exempel har Falköpings kommun fått bidrag från Länsstyrelsen för att ta fram en kommuntäckande friluftsplan som beskriver och avgränsar områden som har stor betydelse för friluftslivet. Syftet är att bevara och utveckla värdefulla friluftsområden i kommunen. Friluftsplanen ska fungera som ett underlag för fysisk planering, så att friluftslivets intressen tas tillvara och utvecklas. Falköpings kommun arbetar aktivt med att utveckla kollektivtrafiken, i nära samverkan med Skaraborgs kommunalförbund. Det är en prioriterad fråga för att öka attraktiviteten hos kommunen. Utvecklingen av resandet är positivt vad gäller tåg och stadstrafik medan vi fått se en mindre försämring för landsbygdstrafiken. 12 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013

13 MÅLUPPFYLLELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Hela kommunen ska leva Förändringen på landsbygden fortsätter i allt snabbare takt och landsbygdsutveckling är ett ännu vidare begrepp än tidigare. Genom att bland annat intervjua olika intressenter och aktörer har förstudien Struktur för arbetet med lokala serviceprogram identifierat möjligheter och utmaningar för landsbygden, kopplat till området samhällsservice. Stora utmaningar väntar kommunerna och erfarenheterna från denna förstudie ska tas in i arbetet med ett nytt landsbygdsprogram för Falköpings kommun. Kommunens har sedan tidigare upphandlat fiberavlämningspunkter på landsbygden där fiberföreningar kan ansluta sig. Kommunens roll är nu att stötta och hjälpa föreningarna i sitt arbete. Totalt finns cirka 20 föreningar inom kommunen. Om alla föreningar genomför vad de har planerat kommer cirka 2000 hushåll på landsbygden att få tillgång till bredband via fiber. Kompetens och utbildning Utifrån Kompetens- och arbetslivsförvaltningens behovsinventering har utbildningsutbudet på Lärcenter ökat och utifrån arbetsmarknadens behov har Kompetens- och arbetslivsförvaltningen genomfört efterfrågad kompetens så som rättspsykiatri och omvårdnadslyftet. Nätbaserat lärande har möjliggjort studier oavsett tid, plats och rum. Samtliga barn i förskolan har erbjudits plats inom 3 månader. Andelen elever som valde att gå sin gymnasieutbildning i Falköping ökade vid höstterminens antagning. Flera ny- och ombyggnationer har genomförts inom förskola och skola. Kultur och fritid Det ska finnas goda möjligheter för invånarna att utöva och delta i olika kultur- och fritidsaktiviteter. Falköping har inom dessa områden förhållandevis bra betyg i medborgarundersökningen. Dessa faktorer är betydelsefulla för att helhetsbetyget ska gynnas. Olika åtgärder och anpassningar genomförs kontinuerligt för att utveckla verksamheterna och öka attraktiviteten. Under året har enkätundersökningar genomförts. Det som har kommit fram i enkäterna har legat som grund för fortsatta förbättringar. Till exempel har öppettiderna på Odenbadet och Falbygdens museum har anpassats efter kundernas behov och önskemål. På biblioteket har fortsatt marknadsföring skett med webbsidans funktioner och möjligheter. Falbygdens museum har utökat sitt utbud av arrangemang för barn och unga. ÅRSREDOVISNING 2013 FALKÖPINGS KOMMUN 13

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MÅLUPPFYLLELSE 2 Ett NÄRINGSLIV SOM UTVECKLAS Att näringslivet utvecklas i en kommun är avgörande för välfärden. Det kan bara utvecklas genom ett ömsesidigt förtroende mellan kommun och näringsliv. För detta krävs en framtidstro och en gemensam viljeinriktning, men även ett kraftfullt lokalt engagemang och att kommunen ska finnas som en aktiv och naturlig part i utvecklingsarbetet. Falköpings kommun ska upplevas som en kreativ och drivande kommun med tillväxt i fokus. INDIKATORERS UTVECKLING Antal nya företag per 1000 invånare 3,1 3,6 3,6 4,0 4,1 Företagsklimat (SKL:s undersökning) i.u. i.u. i.u. i.u. 59 Företagsklimat (Svenskt Näringslivs undersökning) Antal nya företag som är miljödiplomerade Gästnätter Företagsklimat Falköping har traditionellt sett haft låga resultat i de attitydundersökningar som varje år genomförs av Svenskt Näringsliv bland företagare. För att arbeta med detta genomförs en större utbildningsinsats med de tjänstemän som arbetar nära kommunens företagare i olika frågor. Utbildningspaketet Förenkla helt enkelt genomförs av SKL och ska leda fram till en konkret handlingsplan som ska användas för att få kommunens arbete med företagen att fungera smidigare i framtiden. Kommunens nya värdegrund och en förbättrad kommunikation kommer att vara grundbultar i detta arbete. Under 2013 genomfördes för första året SKLs undersökning Insikt som är en indikator som mäter företagsklimatet i kommunen utifrån olika verksamhetsområden i kommunen och bygger på företag som varit i kontakt med kommunen på ett eller annat sätt. I denna undersökning får kommunen godkänt. Undersökningen kommer framöver årligen att genomföras för att kunna se den långsiktiga trenden i företagsklimatet. Näringslivsutveckling Falköpings kommun har högsta prioritet på näringslivspolitiken och arbetar för att skapa ett långsiktigt strategiskt näringslivsarbete. Näringslivsrådet är det forum, där näringsliv och politik diskuterar näringslivsutveckling i Falköping. Näringslivsrådet har haft fyra möten under året. Vid varje möte diskuterar rådet frågor inom områdena infrastruktur, planering, utbildning och företagsklimat. Rådet arrangerar också mötesplatser för Falköpings näringsliv. Under 2013 har rådet arrangerat fyra pyttluncher och fem frukostmöten och varit medarrangör till Företagarnas årliga näringslivsdag. Mötesplatserna har totalt samlat 700 deltagare. Nyföretagarcentrum har kommunens uppdrag vad gäller rådgivning, information och utbildning för nyföretagare i kommunen. Organisationen mäter även nyföretagandet, som har ökat i Falköping under Indikatorn Antal nya företag per 1000 invånare pekar på en positiv trend över åren. Under 2013 har det arbetats intensivt med den fortsatta utvecklingen av Skaraborg Logistic Center och Marjarps logistikområde. Under 2013 har Södra öppnat en ny virkesterminal intill Stora Ensos/Sydveds befintliga på Marjarps logistikområde. Schenker har i samverkan med Jula startat upp en ny kontainerpendel mellan Göteborgs Hamn och Falköping. Kommunen har startat bygget av en helt ny, mer effektiv kombiterminal på Marjarps logistikområde där bland annat kontainerpendeln kommer att hanteras från och med FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013

15 MÅLUPPFYLLELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Bild som illustrerar Mål 2. Pyttlunch på Kurorten Mösseberg Skaraborg Logistic Center Kommunen har samordnat och genomfört åtta handelsevenemang marknadsförda med åtta handelsbilagor och med tre tv-reklamkampanjer. Arbetet med handelssamverkan har också gått vidare. Kommunen har tagit initiativ till att engagera fastighetsägarna mer aktivt i samverkan. Det finns nu en samverkansgrupp med bra representation av handel, fastighetsägare, tjänstemän och politik. Besöksnäring Från 2013 har Falköpings kommun tagit över turistbyråverksamheten. Kommunstyrelsen beslöt den 3 april 2013 att anta ett förslag om en ny turistserviceorganisation, där kommunen arbetar med strategiska frågor samt hanterar webb och distribution av informationsmaterial. Personlig service gentemot besökare utförs och tillhandahålls av externa aktörer. Den kommunala turismutvecklingsorganisationen har under året också varit en centralt sammanhållande funktion för affärsutveckling som initierar, inspirerar och stödjer utvecklingen av besöksnäringens företag. Utvecklingen av besöksnäringen i kommunen mäts här med indikator Gästnätter som visar en positiv trend med ökat antal gästnätter i kommunen över de senaste åren. Miljödiplomering Indikatorn visar antalet nya miljödiplomerade företag under Två nya företag har diplomerat sig under året, Willbos taxi samt Skaraborgsvatten. Det saknas statistik på totalt antal företag som är miljödiplomerade, då registerrutinerna hos centralorganisationen har förändrats. Utbildning och kompetens Utifrån Kompetens- och arbetslivsnämndens uppdrag har en behovsinventering gjorts. Slutledningen av denna inventering är att kompetensförsörjningen har tillgodosetts för näringslivet. Barnomsorg på obekväma tider har erbjudits och efterfrågan har varit fortsatt hög. Under våren anordnades en yrkeslivsmässa, tillsammans med företag och näringsliv, för elever i år 8 och gymnasieskolans år 1 och 2. ÅRSREDOVISNING 2013 FALKÖPINGS KOMMUN 15

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MÅLUPPFYLLELSE 3 KVALITETEN INOM VERKSAMHETEN SKA ÖKA Falköpings kommun är till för medborgarna i Falköping. Kommunens uppdrag är att kommuninvånarna ska vara nöjda med vår service och våra tjänster. En god kvalité i vår verksamhet innebär egentligen att vi ska använda pengarna på rätt sätt och hitta bästa sätt att samverka för att på ett effektivt sätt nå våra mål. För att göra detta krävs ett systematiskt kvalitetsarbete med utgångspunkt från invånarnas behov och förväntningar. INDIKATORERS UTVECKLING Andel av verksamheter som har kvalitetsmått Nöjd-Medborgar-Index (SCB:s medborgarundersökning) Andel vårdnadshavare i förskolan som upplever god kvalitet Andel ungdomar som har behörighet att komma in på gymnasieskolans nationella program Andel ungdomar som lämnar gymnasieskolan med slutbetyg Andel vuxna studerande som slutför sina kurser Nöjd-Kund-Index, särskilt boende * ) i.u. i.u. Nöjd-Kund-Index, hemtjänst * ) i.u. i.u. Grönytor/park (SCB:s medborgarundersökning 7,1 7,8 7,5 7,8 7,7 Kosten, vars kvalitet följs upp i enkät. Andel nöjda och mycket nöjda inom Barn- och utbildningsförvaltningen resp. Socialförvaltningen. i.u. i.u. i.u. i.u. 44/73 * ) 2012 ändrade Socialstyrelsen indikatorerna och svarsskalorna i de nationella brukarundersökningarna och tog bort Nöjd- Kund-Index som kvalitetsmått sedan och 2013 redovisas istället andel positiva svar. Värdegrund och Falköpingsborna Flera övergripande insatser har gjorts för att höja kvalitén i det kommunala arbetet. Under våren utarbetades en ny värdegrund fram för att under hösten implementeras i hela organisationen. Med nyckelorden rättvisa, öppenhet, bemötande och effektivitet är ett bland syftena att gå från en detaljstyrd verksamhet till en mer värdestyrd organisation. Arbetet har bara påbörjats och kommer att kräva tydlighet och uthållighet bland ledare och medarbetare, men är nödvändig för att få kraft och tydlighet i hela organisationen. Indikatorerna som mäter kommunens övergripande kvalitet visar på en jämn nivå. Andel verksamheter som har kvalitetsmått ligger på en hög nivå - 92 procent - och trenden över åren är positiv. Nöjd-Medborgar-Index, NMI, visar att vi ligger på en jämn nivå med ett index för 2013 på 52 (2012 låg det på 50). NMI ligger nära medelvärdet för samtliga medverkande kommuner i Sverige och trenden i Falköping är stabil. De verksamhetsområden som får högt betyg är Vatten och Avlopp och Räddningstjänst. Även Kultur, Miljöarbete, Gymnasieskola, Renhållning och Sophämtning stärker kommunens samlade index för hur nöjda Falköpingsborna är. Arbetet med att öka kvalitén i alla kommunens verksamheter pågår kontinuerligt och indikatorerna från de olika nämnderna visar en hög jämn nivå. Nedan redovisas några exempel på detta arbete utifrån de indikatorer som används vid uppföljning av målet. Utbildning För 2013 visar föräldraenkäten, som ligger till grund för indikatorn Andel vårdnadshavare i förskolan som upplever god kvalitét, en fortsatt positiv trend där föräldrarna är nöjda och trygga med kvalitén i kommunens förskoleverksamhet. Andel elever med slutbetyg i juni 2013 var totalt för Ållebergsgymnasiets samtliga elever 80 procent. Om man granskar andelen elever på högskole- och yrkesförberedande program synliggörs ett betydligt bättre resultat som visar att 93 procent ( procent, procent) av eleverna lämnade gymnasiet med slutbetyg. Ökningen har skett både på de högskoleförberedande och på de yrkesförberedande programmen. Det är tydligt att gymnasiet når goda resultat när det gäller att stödja elever till ett fullständigt slutbetyg, och andelen är högre än genomsnittet för riket. Däremot når samma elevgrupp inte lika goda resultat avseende högskolebehörigheten. På de högskoleförberedande programmen är 88,3 procent behöriga att läsa vidare på universitet och högskola, medan motsvarande siffra är 76,4 procent på yrkesprogrammen. 16 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013

17 MÅLUPPFYLLELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I årskurs 9 var det 2013 totalt 66 elever, dvs. 18 procent som saknade betyg i ett eller flera av ämnen som krävs för behörighet till nationellt gymnasieprogram. Årets resultat är sämre än föregående års och betydligt sämre än tidigare års resultat. Det är inte heller i nivå med rikets resultat. Andelen obehöriga elever har ökat kraftigt och skiljer mellan skolorna. Kraven för att vara behörig till Nationellt program har ändrats och kan ha påverkat resultatet delvis, men Falköping avviker rejält från rikets snitt som är drygt 12 procent. Äldreomsorg, särskilt boende och handikappomsorg När det gäller nöjdheten med hemtjänsten i sin helhet har andelen positiva svar ökat till 97 procent 2013 (92 procent 2012). För särskilt boende är motsvarande siffra 89 procent 2013 (85 procent 2012). Handikappomsorgen hade i KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) mycket goda resultat för boende enligt LSS redan På samtliga områden där uppgifter lämnats hade man bland de 25 procent bästa resultaten i landet. Dessa bevarades Kvalitet i kosten Arbetet med upprustning, ombyggnation och konvertering av kök från uppvärmningskök till tillagningskök har fortsatt under Vindängens förskola med nytt kök togs i bruk i slutet av februari. Om- och tillbyggnation av Åsle skola med kök har pågått under året, men är vid årsskiftet inte slutförd. Nybyggnation av förskola i Floby pågår, med tillhörande produktionskök. Inköp av ekologiska livsmedel ligger 2013 på 20 procent av livsmedelsbudgeten. Mejeriprodukter, köttbullar, MSC-märkt fisk, frysta grönsaker, bananer och kaffe är produkter där kommunen oftast väljer ekologiskt. Synpunkter från allmänheten under hösten visar på stort intresse för ekologiska livsmedel. Enligt handlingsplanen som är kopplad till den nyligen beslutade kostpolicyn ska en enkätundersökning om maten genomföras årligen bland elever på kommunens skolor. Detta startades upp under Andelen nöjda eller mycket nöjda med maten i skolorna ligger på 44 procent. Detta avser några skolor då enkätverktyget inte klarade att hantera alla elevers enkäter. Mätningen fortsätter under Andelen nöjda och mycket nöjda med maten inom socialförvaltningen ökar för 2013 till 73 procent, jämfört med 2012 då det var 69 procent. Arbetet fortsätter med att öka äldres inflytande på deras måltidsmiljö och meny genom matråd och annat systematiskt arbete med måltider inom äldreomsorgen. Grönytor och parker Satsningen på grönytor och park har fortsatt under 2013 och medborgarundersökningen visar att indikatorn ligger på en hög och jämn nivå. Åtgärder har till exempel bestått av fortsatt inköp av parkbänkar och planteringskärl samt trädplockning etc. Stora resurser har lagts på att få vackra sommarblommor. Arbetet med att renovera och bygga nya lekplatser har fortsatt enligt den nu fastställda planen för vilka lekplatser som ska rustats upp, och vilka som ska avvecklas. Framåt kommer park/gata att jobba med kvalitetssäkring av kommunens grönytor. En större markinventering görs för att få alla ytor digitalt införda i ett verksamhetssystem, där man sedan kan jobba fram en ny grönyteplan. ÅRSREDOVISNING 2013 FALKÖPINGS KOMMUN 17

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MÅLUPPFYLLELSE 4 EN GOD FOLKHÄLSA Det övergripande målet för folkhälsa är att: Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Till det övergripande målet finns 11 målområden, som delas in i tre strategiska områden: Goda livsvillkor, Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor samt Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. INDIKATORERS UTVECKLING Ohälsotal Barnfattigdomsindex * ) 9,9 10,5 11,9 i.u. i.u. Andel invånare, 16 84, med fetma i.u. Fördelning föräldraledighet, män/kvinnor 22/78 22/78 24/76 23/77 23/77 * ) Andel barn 0 17 år i ekonomiskt utsatta hushåll. Folkhälsorådet Folkhälsorådet i Falköping är ett samverkansorgan mellan Falköpings kommun och Västra Götalandsregionen. Syftet är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella folkhälsoarbetet. Hälsoläget i kommunen presenteras årligen genom rapporten Levnadsförhållanden i Skaraborg, som ligger till grund för folkhälsorådets verksamhetsplanering och prioritering. Under året som gått har prioriteringar och inriktningsmål för kommande års verksamhetsplaner utarbetats. Barn och ungdomar 0-25 år respektive människor 60 år och äldre är prioriterade målgrupper. Inriktningsområden som särskilt lyfts fram var arbete med Säker och Trygg kommun, Integration, riktade insatser till socioekonomiskt utsatta, arbete för att öka samverkan med den ideella sektorn, samt förebyggande arbete mot övervikt/fetma som en del mot målet Bäst hälsa Brottsförebyggande Rådet Brottsförebyggande Rådets (BRÅ) strategi är att arbeta tvärsektoriellt med trygghetsfrämjande insatser för att skapa en trygg, säker miljö och för att förhindra brott. Rådets uppgift är att till viss del arbeta operativt och delta vid olika arrangemang samt bevaka forskning och nya metoder för trygghetsskapande arbete. Målområdet Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel syftar till ett minskat missbruk. Kommunerna är navet i det förebyggande arbetet. 18 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013

19 MÅLUPPFYLLELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ohälsa, fetma och barnfattigdom Ohälsotalet ligger lågt i Falköping och trenden är inte positiv. Ungdomshushållen som lever på försörjningsstöd har ökat med 25 procent. För barnfattigdom och fetma finns inte uppföljning av dessa indikatorer för året. Men det är prioriterade frågor, men det är en prioriterad fråga. Folkhälsorådet stöttar en rad olika initiativ för att öka folkhälsan i kommunen. För att arbeta med ohälsa, fetma och barnfattigdom har många aktiviteter genomförts: Kulturidé i Falköping är ett projekt som syftar till att stödja socioekonomiskt utsatta grupper. Det medfinansieras av Hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Skaraborg. Kulturidé har bl.a. genomför enkät kring trivsel och fritidsaktiviteter, samarbete med Connect Falköping, informationskvällar till allmänheten, samarbete vid sommarlovsaktiviteter och Kulturplaneterna, konstutställning kring flyktingankomst med mera infördes Årets Folkhälsopris i Falköpings kommun. Folkhälsorådet utsåg Thomas Liffner, som är ledare för Gubbröran, till årets folkhälsoprismottagare. Brand- och trafiksäkerhetsdagar har genomförts med elever i årskurs 8. Andelen elever i årskurs 5, som nått kunskapskraven i ämnet idrott och hälsa, var 95 procent. Inom gruppen elever som inte uppnått kunskapskraven kan bristande simkunnighet vara en förklaring. Kontakter finns med idrottsföreningar för fortsatt samarbete kring idrottsfritids i någon form. I samverkan med Folktandvården och Folkhälsorådet togs beslut om deltagande i tandtrollsjakten för förskolan. Projektet AGE inom äldreomsorgen som genomförs tillsammans med kommuner i en rad andra länder får betraktas som framgångsrikt. Huvudsyftet med projektet är att förbättra och utveckla deltagandet av äldre i samhällslivet, för att öka antalet äldre som socialt, kulturellt och fysiskt deltar i samhället. I samverkan mellan barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden startar två särskilda team för att arbeta inom förskola respektive skola med tidiga upptäckter, tidiga insatser, etc. för att långsiktigt minska behovet av insatser kring enskilda elever. En kartläggning har gjorts över platser som upplevs som otrygga. Sammanställningen är överlämnad till Samhällsbyggnadsförvaltningen som skall åtgärda ev brister. ÅRSREDOVISNING 2013 FALKÖPINGS KOMMUN 19

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MÅLUPPFYLLELSE 5 DEMOKRATIN I FALKÖPING SKA STÄRKAS INDIKATORERS UTVECKLING Andel som får kontakt med handläggare via telefon * ) i.u. i.u. i.u. i.u. 56 Informationsindex för kommunens webbplats Nöjd-Inflytande-Index (SCB:s medborgarundersökning) Antal e-tjänster * ) Resultatet baseras på totalt 60 sökningar. Om inget svar erhålls inom en minut, klassas det som Ingen kontakt. Demokrati är grunden för vår kommunala verksamhet. En stark demokrati bygger på engagerade och samhällsaktiva medborgare som själva bidrar till samhällsbygget och det är en förutsättning för en långsiktig hållbar utveckling. Inflytande Nöjd-Inflytande-Index, NII, ligger för 2013 på 35 vilket ligger under nivån för godkänt. Falköpingsborna ger låga betyg till möjligheten att påverka politiska beslut och den kommunala verksamheten, en trend över åren som är negativ. NII för alla medverkande kommuner ligger under godkänt. Framförallt visar undersökningen ett behov av att arbeta med förtroendet för kommunen och möjligheten att påverka kommunens verksamhet. För att möta dessa krav krävs en vilja till lyhördhet och en öppenhet för nya former av dialog och samverkan. Medborgarkontoret Under våren öppnades det nya Medborgarkontoret på biblioteket. Syftet har varit att skapa en öppen mötesplats och förbättra dialogen mellan kommuninvånare, politiker och kommunens medarbetare. Kontoret hanterar allmänna frågor och synpunkter, enklare tillstånd och ansökningar och hänvisar vidare till myndigheter, organisationer och föreningar i de fall det krävs. Under valåret 2014 ska arbetet intensifieras med att marknadsföra Medborgarkontoret som en naturlig mötesplats för att förenkla dialog mellan medborgare, tjänstemän och politiker. Medborgare ska känna delaktighet och ha inflytande i det politiska arbetet och den kommunala verksamheten. Här kan Medborgarkontoret verka som länk och vägledning för medborgare till kommunens verksamheter. Tyck till om Falköping Det ska vara enkelt för medborgare och besökare att kontakta Medborgarkontoret för att ställa frågor, lämna synpunkter eller klagomål. Därför har ett kommunövergripande system för synpunkter och klagomål införts under sommaren Systemet är enkelt att hantera för både medborgare och handläggare i kommunen och ger en översiktlig rapport över inkomna ärenden. Synpunkter och klagomål ska registreras och regelbundet följas upp, förvaltningsvis och kommunövergripande. Detta ska resultera i bättre kvalitet i verksamheterna och nöjdare invånare. Policyn för klagomål och synpunkter med tillhörande riktlinjer är ett viktigt stöd i detta arbete. Kommunens webbplats används målmedvetet och strukturerat för att informera kommuninvånarna om kommunala nyheter. Indikatorn Informationsindex för webbplatsen ligger högt och har en positiv utveckling under åren. Antalet e-tjänster ökar i en måttlig takt. Under de senaste två åren har endast två nya e-tjänster levererats. Delaktighet och mångfald Integrationsarbetet i Falköpings kommun ska resultera i att alla kan vara delaktiga i samhälls- och arbetslivet och känna till sina rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Integrationsutskottet arbetar för ett öppet och välkomnande Falköping, främja mångfald och motverka all form av diskriminering. Integrationsutskottet har till uppgift att samverka och därigenom sprida och stärka arbetet kring integration inom sina respektive verksamheter. Integrations- och mångfaldsarbetet ska ingå i kommunens alla verksamheter. Ett exempel på aktiviteter för att stärka den sociala tilliten är socialnämndens projekt, Connect. Det bygger på lokala värdar som arbetar nära hyresgästerna i ett avgränsat område samt i angränsande skolor. Syftet med detta är att stärka gemenskapen i lokalsamhället. 20 FALKÖPINGS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013

21 FRAMTIDSBEDÖMNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Framtidsbedömning Falköpings Måluppföljning tillsammans med omvärldsanalysen pekar i hög grad på vikten av att skapa olika former av samverkan med olika aktörer i samhället, från lokal nivå till global nivå. Samverkan är avgörande för att arbeta mot de fem kommunövergripande målen och nå visionen Det goda livet! En positiv befolkningsutveckling är grunden för utvecklingen i Falköpings kommun. För att behålla denna positiva trend krävs en rad fortsatta satsningar. En attraktiv stad och en attraktiv landsbygd med olika former av boendemöjligheter, där infrastruktur och möjligheten till hållbara kommunikationer är avgörande. Utveckling av nya former av kollektivtrafik, cykelmöjligheter och olika typer av landsbygdsservice är av vikt för detta. Infrastruktur och kommunikationer som stöjder in- och utpendling till Falköpings kommun är en avgörande faktor för att möta upp dagens rörliga arbetsmarknad och vara en attraktiv kommun. För det interna kvalitetsarbetet ligger fokus framåt på att aktivt arbeta med kommunens värdegrund. Detta för att skapa en inre kompass hos medarbetarna i Falköpings kommun och en samsyn på vårt uppdrag. Målet är nöjda Falköpingsbor. Precis så som målen återspeglar är folkhälsa och demokrati, några av de viktigaste frågorna för framtiden när det gäller att nå kommunens vision. Inom dessa områden kommer det vara fokus på att skapa former för delaktighet och påverkansmöjligheter, för att öka förtroendet och stärka den sociala tilliten. Frågor för framtiden är även att satsa på utvecklingen av möjligheter till kultur- och fritidsaktiviteter och utbildning. Det är en stor utmaning att höja den generella utbildningsnivån för att matcha den kompentens som efterfrågas i näringslivet. Det gäller för framtiden att ha en givande omvärldsanalys för att kunna vara flexibel i att tillgodose det som efterfrågas från Falköpingsborna. ÅRSREDOVISNING 2013 FALKÖPINGS KOMMUN 21