Unik och skyddsvärd. Migrationspolitisk rapport

Transkript

1 Unik och skyddsvärd Migrationspolitisk rapport Juni 2010

2 Innehåll FÖRORD...3 IDEOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER...4 VÅRA FÖRSLAG I KORTHET...5 EN REFORMERAD ASYLPOLITIK...8 EN ÖVERSYN AV UTLÄNNINGSLAGEN... 8 TOLKAR I ASYLPROCESSEN... 8 OFFENTLIGA BITRÄDEN I UTLÄNNINGSÄRENDEN... 9 VERKSTÄLLIGHETSHINDER ÅTERINFÖR SISTA LÄNKEN BEGRÄNSAT FÖRVARSTAGANDE OCH INGA ASYLSÖKANDE I HÄKTEN ARBETSTILLSTÅND FÖR ASYLSÖKANDE SVERIGE INGEN FRIZON FÖR KRIGSFÖRBRYTARE KOMPETENS OCH ARBETE MED MINORITETSGRUPPERS ASYLSKÄL KONTAKTFAMILJER OCH FLYKTINGGUIDER BARN PÅ FLYKT BARNKONVENTIONEN SOM SVENSK LAG LÄGRE BEVISKRAV FÖR BARN PÅ DE ENSAMMA BARNENS SIDA Mottagande av ensamkommande barn och ungdomar God man inom 24 timmar Familjehemsplacering av ensamkommande barn APATISKA FLYKTINGBARN RÄTTEN FÖR BARN ATT HÖRAS I DOMSTOL ASYLSÖKANDE BARN SOM OMHÄNDERTAS BARN SOM UPPNÅTT MYNDIGHETSÅLDERN FORSKNING I FLYKTINGRÄTT KVINNOR I MIGRATIONSPROCESSEN FLYKTINGRÄTT Kvinnors politiska asylskäl Brister vid asylutredning MÄN SOM SYSTEMATISKT UTNYTTJAR UTLÄNDSKA KVINNOR Undantag från tvåårsregeln vid misshandel eller kränkning PAPPERSLÖSA OCH GÖMDA FLYKTINGAR I SVERIGE RÄTT TILL VÅRD SKOLGÅNG FÖR GÖMDA OCH PAPPERSLÖSA EN SOLIDARISK OCH HUMAN FLYKTINGPOLITIK I EUROPA GENERÖSA MINIMINORMER ARBETSKRAFTSINVANDRING KVOTFLYKTINGAR DUBLINFÖRORDNINGENS BRISTER NÖDVISUM GÖR DEN EUROPEISKA FLYKTINGFONDEN PERMANENT FRONTEX

3 Förord Kristdemokraternas partistyrelse tillsatte hösten 2009 en arbetsgrupp som fick i uppdrag att se över, uppdatera och fördjupa Kristdemokraternas migrationspolitik. Utgångspunkten för hela arbetet skulle vara ett barn- och familjeperspektiv samt en human och generös politik. Arbetsgruppen fick även i uppdrag att överväga frågan om att asylsökande barn som omhändertagits enligt LVU inte ska utvisas utan lämplig vårdnadshavare. Alliansregeringen har under mandatperioden vidtagit flera åtgärder inom det migrationsoch flyktingpolitiska området. Några av de reformer som regeringen har genomfört är att öppna upp för arbetskraftsinvandring, möjliggjort för par som väntar barn eller har gemensamma barn att söka uppehållstillstånd från Sverige, infört en möjlighet för asylsökande att söka uppehållstillstånd som arbetskraftsinvandrare samt tillsatt en utredning så att rätten till vård och skola även ska omfatta papperslösa och gömda. Syftet med denna rapport är att ytterligare tydliggöra den kristdemokratiska synen på migrationspolitiken såväl ur ett ideologiskt som ur ett sakpolitiskt perspektiv. Målet är att rapporten ska kunna användas inför och under valet Eftersom det migrationspolitiska området är omfattande har arbetsgruppen valt att fokusera på fem huvudområden: reformering av svensk asylpolitik, asylsökande barn, kvinnor i migrationsprocessen, papperslösa och gömda samt migrationspolitik på europeisk nivå. Rapporten är inte uttömmande. Partistyrelsen har även begränsat arbetet till att endast fokusera på dem som ännu inte har fått ett uppehållstillstånd. Underlaget har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av Sven Brus, ordförande, Inger Davidson, Lars Gustafsson och Adina Trunk. Natasa Ristic Davidson har fungerat som huvudsekreterare och Samuel Sunesson som sekreterare i gruppen. Rapporten har beslutats av partistyrelsen den 28 maj

4 Ideologiska utgångspunkter Varje människa är unik och skyddsvärd oavsett bakgrund och personliga förutsättningar. Ingen enskild människa är illegal. Vi kristdemokrater sätter människovärdet främst. Våra grundläggande värderingar hämtar vi i den kristna tradition och västerländska humanism som format vårt demokratiska samhälle. Varje människa är sammansatt med kroppsliga, själsliga och andliga behov och vår politik utgår från denna helhetssyn på människan. Vi kallar det personalism. Utifrån en sådan människosyn vill vi kompromisslöst slå vakt om varje människas rätt till frihet och värdighet. Principen om varje människas lika och unika värde ligger också till grund för praktisk tillämpning av kristdemokratisk politik i alla dess delar. Så också för partiets migrationspolitiska ställningstaganden. Vi anser att svensk flyktingpolitik skall vara generös och rättighetsbaserad. Vi vill arbeta aktivt på alla politiska nivåer för att lagstiftning och praxis utformas och tillämpas utifrån våra grundläggande värderingar och vår människosyn. Kristdemokraterna har i regeringsarbetet, i riksdagen och genom vår EU-representation sökt påverka såväl den nationella som den europeiska unionens politik på området. Det har handlat om apatiska flyktingbarns situation, asylsökandes vårdbehov, en ny instans- och processordning och gömda flyktingars utsatta situation. Vi har även arbetat för ett vidgat flyktingbegrepp och behovet av ett bättre fördelat ansvar mellan EU:s medlemsländer för asylpolitiken. Vi menar dock att vidgat ansvar och samarbete inom EU aldrig får hindra Sverige från att inta en generös hållning på nationell nivå. Vi vill värna flyktingkonventionen och rätten att söka asyl. Flyktingskapet har oftast sin grund i utsatthet och starka trauman som kan driva människor till desperata handlingar som kan utnyttjas av människor som vill tjäna pengar på deras utsatthet. Vi menar att alla som tar sig över den svenska gränsen har rätt att få sitt skyddsbehov prövat i en rättssäker asylprocess. Denna grundhållning är förenlig med vår uppslutning kring en reglerad invandring till vårt land. En generös flyktingpolitik med väl fungerande asylprocesser är beroende av ett brett stöd från befolkningen. Ordning, förutsägbarhet och rimliga processtider skapar tillit hos en bred allmänhet. Det är också faktorer som bidrar till att den asylsökande känner sig trygg med att dennes skyddsbehov kommer att få en rättssäker prövning av svenska myndigheter. Sverige är ett land som lyckligtvis och ännu så länge är befriat från främlingsfientliga tendenser av större vikt och så vill vi att det skall förbli. För att slå vakt om det goda samhället krävs en politik som sätter ett okränkbart människovärde och etiska grundprinciper i centrum. Hotbilder och tendenser till en växande främlingsfientlighet har i långa stycken sin grund i rotlöshet och brist på en egen sammanhållande identitet hos infödda svenskar. Särskilt oroande är det när unga människor attraheras av politiska krafter som värderar människor olika beroende på ursprung. Det goda mångkulturella samhället kräver en gemensam etisk grund som respekteras av såväl majoritetsbefolkning som minoriteter. Vår grundsyn är att människan är ett mål i sig och att ingen annan människa därför får äga henne eller kränka henne. Varje analys och ställningstagande i denna migrationspolitiska rapport utgår från vår kristdemokratiska värdegrund och människosyn. 4

5 Våra förslag i korthet En reformerad asylpolitik En parlamentarisk utredning ska se över utlänningslagstiftningen. Utbildningen av tolkar ska öka såväl vad gäller tillgång som kompetens. Ett centralt register över tolkar ska inrättas. Vid upphandling av tolkförmedlingstjänster ska krav ställas på att tolkar som anlitas antingen är auktoriserade eller har genomgått en grundutbildning. Registrering och tillsyn över tolkförmedlingar ska införas De beslutsdokument som Migrationsverket, Migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen sänder till den asylsökande, ska i största möjliga utsträckning vara på den sökandes eget språk. Migrationsdomstolen ska utse offentligt biträde i utlännings- och medborgarskapsärenden. En begränsning ska införas vid verkställighetshinder. Sista länken -bestämmelsen ska återinföras tillsammans med någon form av krav på försörjning. Förvarstagande ska endast ske i undantagsfall och det måste alltid finnas en tidsbegränsning. Alternativa former för förvarstagande bör utredas och prövas, särskilt för dem som har blivit torterade. Kvinnor ska erbjudas förvar avskilt från män. Huvudprincipen ska vara att barn inte ska sättas i förvar. Asylsökande som inte har begått ett brott ska inte placeras i häkte. Asylsökande ska ha rätt att arbeta så fort som möjligt efter ankomst. Att arbetet med att lagföra krigsförbytare i Sverige intensifieras och att ytterligare resurser, vid behov, tillförs Krigsbrottskommissionen. Lagstiftningen från 2005 då förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning gav flyktingsstatus ska följas upp så att dess intentioner efterlevs. Arbetet med kompetens, beslutsunderlag m.m. inom Migrationsverket avseende religiösa minoriteter och konvertiter ska stärkas. Stimulansbidrag ska utges till kommuner för att få fler frivilliga krafter att engagera sig som kontaktfamiljer och flyktingguider. Barn på flykt Barnkonventionen ska införlivas, enligt norsk modell, i svensk lagstiftning. I utlänningslagen ska lägre beviskrav ställas på barns skäl genom att synnerligen ömmande omständigheter byts mot särskilt ömmande omständigheter. Alla kommuner ska vara skyldiga att ta emot ensamkommande barn och ungdomar. En god man ska tillförordnas inom 24 timmar efter barnets ankomst. En nationell kampanj för rekryteringen av familjehem och gode män ska genomföras. Ge projektmedel till ideella organisationer såsom Röda Korset för att utbilda gode män. Fler ensamkommande barn och ungdomar ska i första hand placeras i familjehem. Inget ensamkommande barn ska privatplaceras innan boendet genomgått en familjehemsutredning. 5

6 En flyktingbarnkommission ska tillsättas för att bringa klarhet i vad som hänt de apatiska barn som har utvisats de senaste åren. Huvudregeln är att barn ska höras i migrationsdomstolen. Barn ska alltid höras om de själva begär det. Ensamma barn som tvångsomhändertagits ska inte utvisas från Sverige, såvida det inte finns en lämplig vårdnadshavare i hemlandet. Barn som uppnår myndighetsålder under prövningsprocessen ska vid beslutet behandlas som barn om ansökan inlämnas före 18 år. Satsningarna på forskning i flyktingrätt med fokus på barnfrågor ska öka. Kvinnor i migrationsprocessen Kunskapen om till synes vardagliga handlingar och vilka risker dessa medför i den asylsökandes hemland måste förbättras hos Migrationsverket och migrationsdomstolarna. Landinformationen i Migrationsverkets databas ska innehålla aktuell information om kvinnors faktiska situation i ursprungsländerna. Separata utredningar av olika familjemedlemmar ska alltid ske så att kvinnor får möjlighet att lägga fram individuella och eventuellt känsliga asylskäl. Asylsökande kvinnor ska i möjligaste mån erbjudas en utredare, tolk och offentligt biträde av samma kön. Referenspersoner ska alltid kontrolleras i brottsregistret och meddelande om besöksförbud hämtas in. Kontroll av tidigare anknytningsförfrågningar ska utföras. Referensperson som dömts för vissa brott ska nekas möjlighet att få en anknytningsperson till Sverige, om inte särskilda skäl föreligger. Sökanden ska informeras om referenspersonen har dömts för vissa brott. Lagstiftning och praxis ska ses över så att kvinnor som misshandlats eller kränkts i sitt förhållande före utgången av den tvååriga prövotiden inte utvisas eller avvisas. Papperslösa och gömda flyktingar i Sverige Papperslösa och gömda flyktingars rätt till vård samt vårdpersonalens tystnadsplikt ska stärkas. I avvaktan på en lagändring bör landsting uppmuntras att erbjuda en utvidgad vård till papperslösa och gömda. Barn som är gömda eller papperslösa ska ha rätt att delta i skolundervisning i trygga former på samma villkor som andra barn. En solidarisk och human flyktingpolitik i Europa Sverige ska arbeta för att miniminormerna i flyktingpolitiken inom EU blir mer generösa. Möjligheten att göra undantag från rätten till familjeåterförening ska tas bort. Sverige ska undanta ensamkommande barn från Dublinförordningen när risken finns för att deras rättigheter, vid ett återsändande, kommer kränkas. Sverige ska verka för att ett sådant undantag från Dublinförordningen även införs på EU-nivå. Sverige ska verka för att EU vidtar kraftiga åtgärder för att rätta till de missförhållanden som rådet i asylmottagandet i vissa Medelhavsländer. Ett system med nödvisum till asylsökande ska utredas i syfte att skapa fler legala vägar in i EU. 6

7 EU Blue Card ska kunna ges till personer oavsett kvalifikationer och meriter. Sverige ska verka för att samtliga EU-länder tar emot kvotflyktingar. Sverige ska verka för att EU-länderna sammantaget tar emot fler kvotflyktingar än vad som sker i dag. Sverige ska verka för att EU inrättar ett generöst vidarebosättningsprogram som ett komplement till de nationella åtagandena. Sverige ska verka för att den europeiska flyktingfonden görs permanent och ges större resurser. Frontex ska i sitt arbete, i både teori och praktik, utgå från rätten att söka asyl i EU. 7

8 En reformerad asylpolitik Kristdemokraterna arbetade aktivt, i den allmänna debatten och i Riksdagen för införande av den nya instans- och processordning som trädde i kraft Utlänningsnämnden lades ner och överprövning av asylärenden flyttades över till förvaltningsdomstolar. Genom att det infördes ett tvåpartsförfarande, muntlighet och inte minst genom inrättandet av en domstolsbaserad asylprövning har rättssäkerheten förbättrats avsevärt. Samtidigt måste man vara ödmjuk nog att erkänna att omfattande reformer med goda syften också kan innehålla brister. En översyn av utlänningslagen Utlänningslagen har under senare år förändrats vid ett antal tillfällen. Det har lappats och lagats men någon total översyn av hela denna komplicerade lagstiftning har inte genomförts. Det finns i dag anledning att göra en sådan översyn. När diskussioner uppstår om enskilda utvisningsärenden hänvisar Migrationsverket och domstolarna till att dessa bara följer lagstiftarens intentioner. Lagstiftaren hävdar istället att intentionen var en helt annan när lagen kom till. Lagstiftningen behöver därför bli tydligare i flera fall. Något annat som skapar problem är att Migrationsverket och domstolarna ibland gör olika tolkningar. Det gäller exempelvis vad begrepp som inre väpnad konflikt innebär i praktiken. Det behövs också ett tydligare rättighetsperspektiv i lagen. Skyddsgrunderna borde på ett tydligare sätt avspegla att det är en rättighet att söka asyl. Förutom ovannämnda exempel finns det också flera andra brister i utlänningslagen som vi vill se en skyndsam lösning på. Några sådana frågor är översyn av begrepp som synnerligen ömmande omständigheter och hur flyktingbarn som omhändertagits enligt LVU ska hanteras. I den så kallade utvärderingsutredningen 1 konstaterar utredaren att de grundläggande krav som ställdes när den nya instans- och processordningen i utlänningsärenden infördes i stor utsträckning har uppfyllts. Detta innebär exempelvis att öppenheten i processerna har ökat vilket är ett steg i rätt riktning. Men utredningen tar även upp vissa frågor som fortfarande är problematiska. Sammanfattningsvis anser vi därför att det behövs en parlamentarisk översyn av hela utlänningslagen med målsättningen att förtydliga den på ett antal punkter. En parlamentarisk utredning ska tillsättas med uppgift att se över utlänningslagstiftningen i syfte att göra förtydliganden och vissa sakliga förändringar. Tolkar i asylprocessen När man söker asyl baserar myndigheterna sina beslut bland annat på vad sökanden har sagt och skrivit. Den asylsökande måste således kunna lita på tolkens/översättarens kunskap och integritet. Därför är det av största vikt att tolken/översättaren är kvalitetsmärkt genom en auktorisation, under förutsättning att sådan finns för det aktuella språket. Detta är särskilt viktigt att beakta när det gäller asylsökande barn. Migrationsdomstolarna och 1 SOU 2009:56 Den nya migrationsprocessen 8

9 Migrationsverket har framfört att tillgången och kvaliteten på tolkar är mycket bristfällig. Detta är givetvis en mycket allvarlig signal eftersom en bristfällig eller till och med direkt felaktig tolkning kan avgöra huruvida en asylsökande får ett uppehållstillstånd eller inte. Två utredningar har de senaste åren utrett tolkfrågan och lagt fram flera förslag till ändringar av nuvarande system 2. Några av utredningsförslagen anser vi att man bör gå vidare med för att snabbt komma till rätta med de största problemen. Vi föreslår att utbildningen av tolkar bör öka, ett centralt register över tolkar inrättas, kompetens att tolka för barn bör beaktas, registrering och tillsyn över tolkförmedlingar införas. Utbildningen av tolkar ska öka såväl vad gäller tillgång som kompetens. Ett centralt register över tolkar ska inrättas. Vid upphandling av tolkförmedlingstjänster ska krav ställas på att tolkar som anlitas antingen är auktoriserade eller har genomgått grundutbildning för kontakttolkar med godkänt resultat. Registrering och tillsyn över tolkförmedlingar ska införas De beslutsdokument som Migrationsverket, Migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen sänder till den asylsökande, ska i största möjliga utsträckning vara på den sökandes eget språk. Offentliga biträden i utlänningsärenden En person som ansöker om asyl i Sverige har rätt till offentligt biträde i bl.a. ärenden där den asylsökande kan komma att avvisas eller utvisas från Sverige. Till offentligt biträde får förordnas en advokat, en biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan som är lämplig för uppdraget. Om sökanden själv har föreslagit någon som är lämplig, ska denne förordnas, om det inte medför avsevärt ökade kostnader eller det i övrigt finns särskilda skäl emot det. Tyvärr har kompetensen på ombuden visat sig vara av skiftande kvalitet. Många asylsökande riskerar att inte få sin sak väl framlagd. Detta är otillfredsställande och minskar rättssäkerheten för den asylsökande. Att ombuden har betydande kunskap på området är en förutsättning för att vi ska uppfylla principen om equality of arms, d.v.s. att varje part ska ges en rimlig möjlighet att föra sin talan på villkor som inte ger honom eller henne en väsentlig nackdel gentemot sin motpart. Enligt nuvarande ordning utser Migrationsverket offentligt biträde åt den asylsökande. I en förändrad asylprocess är Migrationsverket och det offentliga biträdet således varandras motparter i de ärenden som överklagas till migrationsdomstolen. Att Migrationsverket ska utse det offentliga biträde som är verkets motpart i processen och samtidigt godkänna biträdets kostnadsräkningar är klart olämpligt. Det finns, i en sådan situation, risk för att det offentliga biträdet hamnar i en lojalitetskonflikt eftersom Migrationsverket agerar både som uppdragsgivare och motpart. Detta är varken lämpligt ur rättssäkerhets- som objektivitetsaspekt. Därför föreslår vi istället att migrationsdomstolen utser offentligt biträde i utlänningsärenden. Migrationsdomstolen är inte part i målet på samma sätt som Migrationsverket är det och har kompetens att utse lämpliga biträden i utlänningsärenden. 2 SOU2005:37 Tolkutbildning nya former för nya krav, SOU 2009:56 Den nya migrationsprocessen 9

10 Kompetenskraven på offentliga biträden i utlänningsärenden ska ökas. Migrationsdomstolen ska utse offentligt biträde i utlännings- och medborgarskapsärenden. Verkställighetshinder I de fall verkställighet av utvisningen inte kan ske med anledning av att ursprungslandet inte tar emot sin medborgare måste det finnas en gräns för hur många gånger man har försökt verkställa beslutet. Förutom det inhumana i att låta människor som inte kan utvisas, leva i osäkerhet år efter år så är också varje försök till verkställighet mycket kostsam. En tänkbar gräns skulle kunna vara ett begränsat antal försök av utvisnings- eller avvisningsförsök och att en tidsgräns införs. Att det dragit ut på tiden med utvisnings- eller avvisningsförsöket får dock inte bero på att den enskilde har hållit sig undan verkställigheten. En begränsning ska införas vid verkställighetshinder. Återinför sista länken I dag kan man endast få uppehållstillstånd som anhörig om man ingått i samma hushållsgemenskap och bott tillsammans till dess att barnet/barnen lämnade hemlandet. Vidare får det inte gå mer än två år från det att barnet fick uppehållstillstånd och det bör ha funnits ett beroendeförhållande mellan barn och föräldrar under den tiden. Vi anser att det ligger i sakens natur att om vuxna barn över 18 år har flyttat eller flytt till Sverige är det ingen självklarhet att deras föräldrar har anledning eller möjlighet att göra detsamma. Med stigande ålder och tilltagande oförmåga eller sjukdom ökar behovet av närhet till anhöriga. Att uppfylla alla de nämnda kraven är i de flesta fall omöjligt. Familjen är i många kulturer inte begränsad till kärnfamiljen utan det är brukligt att man tar ansvar för sina föräldrar när de blir äldre. Före 1996 fanns en så kallad sista länken - bestämmelse som omfattade en person vars samtliga nära släktingar var bosatta i Sverige. Den gav gamla föräldrar med barn i Sverige möjlighet att återförenas. Vi anser att dagens krav på hushållsgemenskap m.m. ska slopas för en äldre förälder. Istället återinförs sista länken -bestämmelsen tillsammans med någon form av krav på försörjning. Sista länken -bestämmelsen ska återinföras tillsammans med någon form av krav på försörjning Begränsat förvarstagande och inga asylsökande i häkten I dag kan en asylsökande tas i förvar om identiteten är oklar och behöver utredas, om det finns annat skäl som motiveras utifrån prövningen av rätten att stanna i Sverige eller det finns en risk att utlänningen håller sig undan inför utresan. Förvarstagande är ett frihetsberövande som innebär mänskligt lidande men det har även negativa samhällsekonomiska konsekvenser. Vår utgångspunkt är att förvarstagande endast ska ske i undantagsfall och att det måste finnas en tidsbegränsning. Sverige har fått stark kritik av Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter på denna punkt. Han anser att svenska myndigheter alltför ofta använder möjligheten att ta flyktingar i förvar. Vi förordar att även alternativa former till förvarstagande bör utredas och prövas. Särskilt 10

11 viktigt är detta för den grupp asylsökande som har blivit torterade. Många psykologer menar att det för denna grupp upplevs som att utsättas för ytterligare tortyr när de stängs in. Vi anser vidare att kvinnor ska erbjudas förvar avskilt från män. Huvudprincipen ska vara att barn inte ska sättas i förvar. En asylsökande som anses vara en säkerhetsrisk för sig själv eller andra kan placeras i häkte. Under 2009 har drygt 250 asylsökande placerats i häkte, trots att de inte begått något brott. 3 Många gånger handlar det om personer som är självmordsbenägna eller på annat sätt psykiskt labila. Det är inte värdigt en rättsstat att personer som inte har begått ett brott blir inlåsta. Sverige har fått kritik från såväl FN:s tortyrkommitté som Europarådets kommitté mot tortyr för att asylsökande placeras i häkten. Regeringen har tillsatt en utredning som ser över frågan om förvar samt placering av asylsökanden i häkten. 4 Vi anser att lagstiftningen måste ändras. Förvarstagande ska endast ske i undantagsfall och det måste alltid finnas en tidsbegränsning. Alternativa former för förvarstagande bör utredas och prövas, särskilt för dem som har blivit torterade. Kvinnor ska erbjudas förvar avskilt från män Huvudprincipen ska vara att barn inte ska sättas i förvar. Asylsökande som inte har begått ett brott ska inte placeras i häkte. Arbetstillstånd för asylsökande I dag är det möjligt att som asylsökande beviljas undantag från kravet på arbetstillstånd. Denna regel har tillkommit för att asylsökande ska ha en meningsfull sysselsättning under tiden i Sverige. Vi ser positivt på att asylsökande får information och rätt att arbeta så fort som möjligt. Dessvärre har möjligheterna att få arbeta under asylprövningen snarare försämrats sedan regeringen öppnade upp för arbetskraftsinvandring. Enligt en ny regel ska asylsökande som saknar identitetshandlingar eller som inte medverkar till att klargöra sin identitet inte längre undantas från kravet på arbetstillstånd. Syftet var att få fler att medverka till att klarlägga sin identitet. Dessvärre har det drabbat ett stort antal asylsökande som av olika skäl inte kan klarlägga sin identitet. Antalet asylsökande som har beviljats undantag från kravet på arbetstillstånd har sjunkit drastiskt. Detta är, enligt vår mening, en mycket olycklig utveckling. Vi vill istället att det ska vara regel att man får ett undantag från kravet på arbetstillstånd för att på så sätt ha en sysselsättning som förhoppningsvis kan vara av godo även i framtiden såväl för den enskilde som för samhället i stort. En förändring i denna riktning krävs således. Asylsökande ska ha rätt att arbeta så fort som möjligt efter ankomst. Sverige ingen frizon för krigsförbrytare För att behålla tilliten till en generös asylpolitik så får de som har begått fruktansvärda brott såsom folkmord eller brott mot mänskligheten inte husera fritt i Sverige utan ska lagföras. Enligt Amnesty International och andra källor finns det misstänkta krigsförbrytare 3 HN 23/ Förvarsutredningen. Dir 2009:83 samt dir 2010:3. 11

12 och förövare av andra internationella brott i Sverige. Amnesty menar att dessa personer i värsta fall kan gå ostraffade bildades Krigsbrottskommissionen vid Rikskriminalen som arbetar med att utreda folkrättsbrott. Kristdemokraterna har krävt att anslagen till kommissionen utökas rejält fick kommissionen utökade anslag och i dag arbetar tio personer på heltid med dessa frågor. Hittills har en person gripits misstänkt för bl.a. grovt folkrättsbrott. 6 Vi anser att regeringen noggrant bör följa Krigsbrottskommisionens arbete och vid behov avsätta ytterligare resurser för detta viktiga arbete. Från om med den 1 juli 2010 kommer preskriptionstiden för vissa typer av brott bl.a. grovt folkrättsbrott och folkmord att tas bort. Lagändringen föreslås även omfatta begångna brott som vid lagens ikraftträdande ännu inte har preskriberats. 7 Vi välkomnar denna förändring. Att arbetet med att lagföra krigsförbytare i Sverige intensifieras och att ytterligare resurser, vid behov, tillförs Krigsbrottskommissionen. Kompetens och arbete med minoritetsgruppers asylskäl Kristdemokraterna har länge arbetat för att förstärka rättigheterna för dem som riskerar förföljelse på grund av kön, sexuell läggning och religiös tillhörighet. Kristdemokraterna har exempelvis under ett flertal år drivit frågan om att förföljelse på grund av kön och sexuell läggning skulle ge flyktingstatus och under 2005 genomfördes en förändring. Någon uppföljning har dock inte gjorts av om den nya lagstiftningen har förbättrat möjligheterna för de kvinnor och män, som riskerat förföljelse på någon av dessa grunder, att få uppehållstillstånd. Under 2009 förstärktes arbetet med kompetensutveckling och att förbättra beslutsunderlaget när det gäller HBT-relaterade frågor. Inom Migrationsverket finns t.ex. en särskild referensgrupp och man arbetar aktivt med att utbilda personalen i bemötandefrågor. Seminarier har anordnats och en utredare har sett över beslutsunderlagen ur ett HBTperspektiv. 8 Vi välkomnar detta arbete. Det förekommer fortfarande stark kritik från flera håll när det gäller Migrationsverkets handläggning och bedömning av konvertiters asylansökan. Migrationsministern har i ett svar på en fråga om kompetensen hos Migrationsverket sagt att han förutsätter att den finns och utvecklas. Vi tycker inte att detta räcker utan ett aktivt arbete måste ske inom myndigheten och Migrationsdomstolen. Under 2009 hade Migrationsverket ett seminarium om religiösa minoriteter för att öka medvetenheten och kompetensen bland berörda parter. 9 Vi föreslår att arbetet med att 5 Riksdag & Departement 4/2009 Sverige riskerar bli en fristad för krigsförbrytare 6 Rikskriminalen 7 Prop. 2009/10:50 Avskaffande av preskription för vissa allvarliga brott 8 Migrationsverkets årsredovisning Migrationsverkets årsredovisning

13 utveckla kunskapen om religiösa minoriteter förstärks inom Migrationsverket på liknande sätt som har gjorts i HBT-frågor. I arbetet bör även frågan om konvertiter ingå. Lagstiftningen från 2005 då förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning gav flyktingsstatus ska följas upp så att dess intentioner efterlevs. Arbetet med kompetens, beslutsunderlag m.m. inom Migrationsverket avseende religiösa minoriteter och konvertiter ska stärkas. Kontaktfamiljer och flyktingguider Det är viktigt för asylsökande att så fort som möjligt få kontakt med det svenska samhället, dock inte bara med myndigheter och institutioner. Vi vill uppmuntra kommunerna och frivilliga krafter att involvera sig även när det gäller det mänskliga mötet. Detta är viktigt oavsett om man får ett uppehållstillstånd eller inte. Att få samtala med någon eller ta en promenad. Att få höra hur det är att leva i Sverige och få berätta om sina egna upplevelser. Två exempel på detta är t.ex. att engagera kontaktfamiljer eller enskilda flyktingguider. Stimulansbidrag ska utges till kommuner för att få fler frivilliga krafter att engagera sig som kontaktfamiljer och flyktingguider. 13

14 Barn på flykt Under 2009 sökte drygt barn asyl i Sverige antingen som ensamkommande eller tillsammans med sin familj. 10 Den utsatthet som asylsökande barn befinner sig i kräver att såväl deras rättigheter som deras behov särskilt uppmärksammas i asylprocessen. Det är inte alltid fallet i dag. Fortfarande överskrids handläggningstiderna, ensamma barn utvisas och barn hörs inte även om de kan ha egna asylskäl. I många avslagsbeslut saknas ett barnperspektiv. Hur barnen behandlas och vilken ställning de ges säger mycket om vad som anses viktigt och betydelsefullt i samhället. Barnkonventionen som svensk lag Det är nu 20 år sedan Sverige som ett av de första länderna - ratificerade FN:s konvention om barnets rättigheter, den så kallade barnkonventionen. Barnkonventionen är historiskt unik och slår fast att varje enskilt barn har vissa bestämda rättigheter. Barnkonventionen och barns rättigheter lyfts fram i utlänningslagen bland annat genom en portalparagraf som innebär att man i fall som rör ett barn särskilt ska beakta vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver. Trots denna portalparagraf förekommer det många fall där barn har avvisats med en motivering som står i direkt strid med barnets bästa. 11 Sverige tillämpar en s.k. transfereringsmetod när det gäller barnkonventionen. Det innebär att lagar ändras och anpassas till konventionens bestämmelser, men det är inte gällande lagstiftning. FN:s barnrättskommitté har framfört en stark rekommendation om att barnkonventionen ska införlivas helt med vår svenska lagstiftning. Norge är ett land som med framgång har både inkorporerat och transformerat barnkonventionen i norsk lagstiftning. Det innebär att barnkonventionen i vissa fall har omtolkats och i andra fall gjorts till gällande lagstiftning beroende på vad som ansetts bäst i förhållande till respektive lagstiftning. Vi anser att barnkonventionens syfte och andemening måste avspeglas bättre i våra lagar och regler, liksom i rättspraxis. Det är tydligt att det med dagens lagstiftning är möjligt att kringgå barnkonventionen när det finns andra nationella intressen som väger tyngre. Nuvarande system garanterar inte barnets rättigheter i tillräcklig utsträckning. Därför föreslår vi att barnkonventionen införlivas, enligt norsk modell, i svensk lagstiftning. Barnkonventionen ska införlivas, enligt norsk modell, i svensk lagstiftning. Lägre beviskrav för barn År 2006 ändrades utlänningslagen genom att begreppet humanitära skäl ersattes av undantagsregeln synnerligen ömmande omständigheter. Tanken var att de som, med den 10 Migrationsverket. Inkomna ansökningar om asyl helåret Utlänningsnämnden använde sig av en standardformulering i sina beslut hämtat ur förarbetena. Se SOU 1995:75 s

15 nya lagstiftningen, beviljades asyl antingen skulle flyktingförklaras eller klassas som skyddsbehövande. Det framgick också av den nya lagstiftningen att barns asylskäl inte behövde vara lika starka som de vuxnas. Kristdemokraterna krävde dock i en riksdagsmotion att de lägre kraven för barnen skulle förtydligas genom den juridiska formuleringen särskilt ömmande omständigheter. 12 Barnombudsmannen har gjort en genomlysning av praxis som visar att den nya lagstiftningen tillämpas mycket restriktivt, även när det gäller barn. Barnens möjligheter att få uppehållstillstånd har, enligt Barnombudsmannen, snarare begränsats genom att Migrationsöverdomstolen har en snäv tolkning, något som inte alls var avsikten med den nya lagstiftningen. 13 Trots stark kritik mot den nya lagstiftningen, särskilt i fråga om barnperspektivet, har utvärderingsutredningen som haft till uppgift att se över den nya lagstiftningen, inte föreslagit några ändringar i detta hänseende. 14 Vi vill att kraven för barn ska vara lägre ställda genom ett förtydligande i lagtexten. Vi föreslår därför att det i utlänningslagen preciseras att barn kan beviljas uppehållstillstånd när "särskilt ömmande omständigheter föreligger istället för när synnerligen ömmande omständigheter föreligger. Även fortsättningsvis ska hälsotillstånd beaktas men även anpassning till Sverige, situationen i hemlandet och barnets familjesituation. I utlänningslagen ska lägre beviskrav ställas på barns skäl genom att synnerligen ömmande omständigheter byts mot särskilt ömmande omständigheter. På de ensamma barnens sida Barn och unga som tvingas lämna sin familj och sitt hem genomgår ett stort trauma. Många har dessutom upplevt svårigheter före och under flykten. Ovissheten samt oron för anhöriga i hemlandet utgör en svår psykisk press när barnet väl är i Sverige. Under 2009 sökte ensamkommande barn asyl i Sverige och under 2010 beräknas drygt barn söka asyl. 15 En avsevärd ökning har alltså skett de senaste två åren. De flesta av dessa barn kommer från länder från vilka det även i övrigt kommer många asylsökande till Sverige. Flertalet är pojkar i åldern år. Under det senaste halvåret har dock en större del av de ensamkommande barnen och ungdomarna varit mycket yngre. 16 Mottagande av ensamkommande barn och ungdomar De flesta ensamkommande barn och ungdomar får i dag ett tillfälligt boende i en ankomstkommun och i väntan på ett mer permanent boende. Så snart som möjligt efter ankomsten ska Migrationsverket anvisa barnet till en kommun som svarar för boende och omsorg under asylprövningen. Bristen på dessa mer permanenta platser är stort och akut. Det saknas platser bara för dem som i dag väntar i ankomstkommunerna och för dem som väntas komma den närmaste tiden. 17 Flera försök har gjorts från Migrationsverkets och regeringens sida för att få fler kommuner att ta emot barn och ungdomar. En särskild koordinator med uppgift att se över lösningar för kommuners mottagande av /05:Sf34 13 Barnombudsmannens årsrapport 2009 Kom närmare Om att överbrygga avståndet mellan barn och vuxna. 14 SOU 2009:56 Den nya migrationsprocessen 15 Migrationsverkets hemsida. Mars Enligt justitiedepartementet och Migrationsverket 17 Migrationsverket. Februari-mars Aktuellt om Ensamkommande barn och ungdomar. 15

16 ensamkommande barn och ungdomar har tillsatts. Koordinatorn har presenterat en rapport som innehåller flera förslag till förbättringar av mottagandet. 18 Problemet med att så många barn och ungdomar finns i tillfälliga boenden är flera förutom det uppenbara att de riskerar att försvinna utan att man med säkerhet vet vad som hänt med dem. Detta har pågått under många år. Vissa av dessa barn riskerar att hamna i händerna på personer som utnyttjar dem i prostitution, tvångsarbete eller brottslighet. Det är därför mycket viktigt att myndigheterna informerar ensamkommande barn och ungdomar om faran med att lämna boenden. Enligt FN:s konvention om barns rättigheter har ensamkommande flyktingbarn rätt till samma skydd som andra barn i Sverige. När svenska barn far illa griper sociala myndigheter in omedelbart - samma dag om det behövs. När svenska barn försvinner spårlöst organiseras skallgångskedjor samma dag. Dessa höga skyddskrav gäller idag inte för flyktingbarnen. FN:s barnrättskommitté har också kritiserat Sverige när det gäller det stora antalet ensamkommande barn som försvinner. 19 Vi anser att barn som kommer ensamma behöver få snabbt och säkert boende i Sverige. Därför vill vi ha en lagstiftning som ålägger kommunerna att ta emot ensamkommande barn och ungdomar. Alla kommuner ska vara skyldiga att ta emot ensamkommande barn och ungdomar. God man inom 24 timmar Den lagstiftning som innebär att ensamkommande flyktingbarn får en god man med ett vårdnadsansvar är viktig för att stärka skyddet för dessa barn. I dag tar det dock alltför lång tid från det att barnet anländer till att en god man förordnas. Orsaken till detta är huvudsakligen bristen på gode män. Vi vill att en god man förordnas inom 24 timmar efter barnets ankomst. På så sätt kan vi bl.a. minska risken att barn eller ungdomar försvinner. Därför föreslår vi att rekryteringen av gode män intensifieras bland annat genom en nationell kampanj. Vi stödjer även förslaget från regeringens koordinator för ensamkommande barn om att utvidga det projekt som Röda Korset med flera drivit för att utbilda gode män för ensamkommande barn och ungdomar. 20 En god man ska tillförordnas inom 24 timmar efter barnets ankomst. En nationell kampanj för rekryteringen av gode män ska genomföras. Ge projektmedel till ideella organisationer såsom Röda Korset för att utbilda gode män. Familjehemsplacering av ensamkommande barn Kristdemokraterna har länge krävt att kommunernas socialtjänst ska ha ett tydligt ansvar för de ensamkommande barnen redan vid ankomsten och att det bör ges möjlighet till särskild kompetensutveckling för berörd personal. Barnen måste få bästa möjliga omhändertagande i form av boende och särskilt stöd. Migrationsverket ska endast ansvara för 18 Redovisning av uppdraget som regeringens koordinator för ensamkommande barn. Hem ljuva hem 19 Concluding observations: Sweden 30/03/2005. CRC/C/15/DD Stycke 39 och Redovisning av uppdraget som regeringens koordinator för ensamkommande barn. Hem ljuva hem 16

17 utredning av asylansökan och anvisande av kommun som ska ansvara för barnen. Kommunen ska därefter ansvara för utredning och åtgärder enligt socialtjänstlagen och anordna boende för barnen. Vi anser att socialtjänsten på ett mycket tidigt stadium bör ta ställning till om barnet bör ges en familjehemsplacering. Antalet familjehem är i dag alltför litet, enligt många kommuner. Vi anser därför att fler familjehem med beredskap att ta hand om flyktingbarn bör rekryteras och utbildas. Under 2009 var 48 procent av de ensamkommande barnen och ungdomarna privatplacerade. 21 Enligt Rädda Barnen är det personer som barnen eller ungdomarna har uppgett att de känner. I många fall har inte socialtjänsten först utrett om det är ett bra ställe för barnet att bo på om familjen verkligen vill och kan ta hand om barnet eller om det ens är fråga om släktingar. Här bör socialtjänsten, liksom vid annan familjehemsplacering, alltid utföra samma rutin innan placering sker. Fler ensamkommande barn och ungdomar ska i första hand placeras i familjehem. Inget barn ska privatplaceras innan boendet genomgått en familjehemsutredning. En nationell kampanj för rekrytering av familjehem ska genomföras. Apatiska flyktingbarn Sedan 2001 har över 400 barn från asylsökande familjer tagits in på barnpsykiatriska kliniker i Sverige. Det är barn som slutat äta och dricka och måste sondmatas för att överleva. Deras verklighet är så fruktansvärd att de avskärmat sig från den och blivit onåbara. Vårdande läkare har funnit tidiga psykiska och somatiska störningar hos dessa barn. För några år sedan förekom det uppgifter om simulering, manipulering och i vissa fall förgiftning av barnen. Detta har dock inte kunnat styrkas i något enda fall. Enligt en rapport från Rädda Barnen beror de apatiska barnens tillstånd istället på traumatiska upplevelser före flykten. Dessa barn har i många fall bevittnat grova vålds- och sexövergrepp på sina mödrar och andra släktingar. I nästan hälften av fallen har barnen sett någon död eller någon dödas. Under 2008 uppgavs mellan 15 och 20 barn lida av uppgivenhetssyndrom och denna siffra har varit konstant under några år. Under det senaste året har dock antalet sjuka barn ökat. I april 2009 fanns det 22 barn med uppgivenhetssyndrom i Migrationsverkets mottagningssystem och 29 barn i riskzonen. 22 Enligt en studie av psykoterapikandidat Eva Wilks, genomförd under docent Henry Ascher, är antalet avslagsbeslut för apatiska barn stort, trots att det saknas adekvat vård för barnen i hemlandet. Vi är starkt kritiska till de utvisningar av apatiska barn som har skett och som till viss del fortfarande kan ske, inte minst mot bakgrund av att vården för dessa barn är mycket bristfällig i hemländerna. Vi föreslår att lägre beviskrav ska ställas för barn än för vuxna i asylärenden samt att barnkonventionen ska inkorporeras i svensk lag. Därmed tror vi att fler barn med uppgivenhetssyndrom skulle få stanna i Sverige. Sedan 2001 har barn i ett apatiskt tillstånd utvisats utan att vi vet vad som har hänt därefter. Vi anser att en flyktingbarnkommission ska tillsättas som får i uppgift att bringa klarhet i vad som har hänt med de apatiska barn som tidigare har utvisats. Detta för att få vägledning inför beslut som ska fattas framöver. 21 SKL och Migrationsverket Ensamkommande barn och ungdomar ett gemensamt ansvar. 22 Migrationsverkets presstjänst. Informatör Louise Utter. 17

18 En flyktingbarnkommission ska tillsättas för att bringa klarhet i vad som hänt de apatiska barn som har utvisats de senaste åren. Rätten för barn att höras i domstol I den nya instans- och processordningen som trädde i kraft 2006 betonas särskilt vikten av ett tvåpartsförfarande samt rätten till muntlighet i två instanser. Detta är grundläggande för att värna en rättssäker asylprövning. En utlänning som för talan i målet ska vid begäran ha rätt till muntlig förhandling om "förhandlingen inte är obehövlig och inte heller särskilda skäl talar mot det". I utlänningslagen stadgas även att barn som berörs av ett beslut ska höras om det inte är olämpligt. En granskning genomförd av Rädda Barnen under första halvåret 2007 visar en glädjande utveckling där de flesta asylsökande barn har fått komma till tals på något sätt. Samtidigt har det handlat om att barnen kommit till tals oftast indirekt, till exempel genom att föräldrarna har tillfrågats om barnets skäl eller genom intyg från skola eller sjukvård. 23 Vi anser därför att det måste göras tydligt att bestämmelsen om muntlig förhandling i migrationsdomstol också omfattar barn, och att allt annat är ett undantag. Barn ska alltid höras om de själva begär det. Ett förtydligande ska göras om att huvudregeln är att barn ska höras i migrationsdomstolen. Barn ska alltid höras om de själva begär det. Asylsökande barn som omhändertas De senaste åren har det förekommit fall där barn till asylsökande familjer av olika orsaker har omhändertagits. Oavsett orsaken till att barnet omhändertagits uppstår det ett problem när familjen får ett utvisningsbeslut. Barnen ska plötsligt utvisas tillsammans med föräldrarna som tidigare bedömts inte kunna eller inte ansetts lämpade att ta hand om barnet. I andra fall utvisas barnen helt ensamma. Fråga uppstår således om vem som har ansvaret för detta barns välbefinnande när utvisning sker. Genom propositionen om Svensk migrationspolitik i globalt perspektiv genomfördes en förändring i lagen om vård av unga som innebar att utlänningslagen alltid går före lagen om vård av unga (LVU). 24 Utvärderingsutredningen som har haft till uppgift att se över den nya lagstiftningen har inte föreslagit några ändringar avseende dessa barn. Vi anser att barn som omhändertagits enligt LVU inte ska utvisas från Sverige, såvida det inte finns en lämplig vårdnadshavare i hemlandet. Denna regel ska dock endast gälla i de fall då omhändertagandet skett för att vårdnadshavaren ansetts olämplig, inte i de fall då barnet eller ungdomen själv är orsaken omhändertagandet. Denna fråga bör utredas skyndsamt. I avvaktan på en ändrad lagstiftning bör verkställigheten av alla avvisnings- och utvisningsbeslut där tvångsomhändertagna barn som saknar lämplig vårdnadshavare inhiberas. Ensamma barn som tvångsomhändertagits ska inte utvisas från Sverige, såvida det inte finns en lämplig vårdnadshavare i hemlandet. 23 Rädda Barnen 2008 Nytt system gamla brister? 24 Prop. 1996/97:25 18

19 Barn som uppnått myndighetsåldern Det finns flera fall där barn, på grund av att handläggningen drar ut på tiden, hinner bli myndiga innan ansökan är behandlad. Det kan leda till att han eller hon skiljs från sina föräldrar eftersom barnet behandlas som en vuxen utan behov av sina föräldrar, trots att de i sin utsatthet och sköra situation är i stort behov av att få vara tillsammans med sin familj. Vi anser därför att ett barn som uppnår myndighetsålder under prövningstiden vid beslutet ska behandlas som barn, om ansökan inlämnats före 18 år. Barn som uppnår myndighetsålder under prövningsprocessen ska vid beslutet behandlas som barn om ansökan inlämnas före 18 år. Forskning i flyktingrätt Enligt FN:s barnkonvention ska samtliga beslut som rör barn fattas med barnets bästa för ögonen. I diskussioner om barn i utlänningsärenden saknas det ofta bra kunskapsunderlag för att göra en bedömning utifrån barnets bästa. I flera fall när det exempelvis gäller ensamkommande eller apatiska flyktingbarn gör migrationsdomstolarna olika bedömningar och därmed försämras rättssäkerheten för dessa redan utsatta barn. Forskning i flyktingrätt med fokus på barnfrågor kommer i ett längre perspektiv att ge bättre beslutsunderlag och ge asylprocessen samma transparens och rättssäkerhet som andra delar av det svenska rättsväsendet. Denna forskning kan även generera kunskap som kan komma barn i andra länder till nytta. Regeringen bör därför på olika sätt verka för att öka kunskapsinhämtningen inom detta område. Satsningarna på forskning i flyktingrätt med fokus på barnfrågor ska ökas. 19

20 Kvinnor i migrationsprocessen Av de personer som söker sig till Sverige varje år är hälften kvinnor. De flesta har flytt från våld och förtryck, från krig och massaker. Trots att dessa kvinnor ofta bär med sig tragiska upplevelser som skiljer sig från männens bygger dagens lagstiftning, och den praktiska ärendehanteringen, i hög grad på att det är män som är asylsökande. Det är också främst männens asylskäl som är prejudicerande vid bifall av asylansökningar. I flera avseenden behövs det nya politiska förslag på migrationsområdet med fokus på kvinnors situation. Flyktingrätt Kvinnors utsatthet uppmärksammas ofta i flyktingdebatten då de många gånger utgör såväl offren som de mänskliga vapnen i krig och konfliktsituationer. Sexuellt och könsbaserat våld men också tvångsgraviditeter, tvångsaborter och människohandel är bara några exempel på hur kvinnor drabbas av de konflikter som pågår runtom i världen. Dock finns inte könsrelaterad förföljelse inskriven i FN:s flyktingkonvention. I Sverige blir en mycket liten del av de kvinnor som kommer till Sverige tilldelade flyktingstatus och precis som i många andra länder har männens anledningar att få såväl flyktingstatus som asyl blivit norm. Detta medför bland annat allvarliga konsekvenser för alla asylsökande kvinnor och barn. Kvinnor har bland annat nekats flyktingstatus trots bevis om hot om allvarliga sexuella övergrepp. I andra fall har deras politiska asylskäl inte räknats som politiska eftersom de utformas på andra sätt än männens. Kvinnors politiska asylskäl När kvinnor bryter mot de kulturella och sociala normer som finns kring deras roll som kvinna i vissa länder och exempelvis kräver sin rätt till psykisk och fysisk integritet, riskerar de ofta bestraffningar från staten, samhället eller familjen. Detta kan handla om allt från social utfrysning till mord. Asylsökande kvinnor betraktas också sällan som politiska flyktingar om de inte varit politiskt aktiva på en hög nivå. Migrationsverket och migrationdomstolarna måste därför bli bättre på att förstå innebörden av till synes vardagliga handlingar och vilka risker dessa medför i den asylsökandes hemland. Kunskapen om innebörden av till synes vardagliga handlingar och vilka risker dessa medför i den asylsökandes hemland måste förbättras hos Migrationsverket och migrationsdomstolarna. Brister vid asylutredning Asylbedömningar är beroende av asylutredningens kvalitet. Bristande landkompetens gällande kvinnors situation och invanda arbetsmetoder kan leda till att männen intervjuas ingående, medan kvinnor och flickor sällan antas ha egna asylskäl och behov av separata utredningar. Dessutom görs vissa asylbedömningar ibland utan hänsyn till att det utifrån kulturella, religiösa och personliga skäl kan vara svårt att berätta om erfarenheter av övergrepp, i synnerhet om män är närvarande. Detta leder i många fall till att viktig information för asylutredningen inte synliggörs. Trots försök från den svenska regeringen att garantera kvinnor en god asylprocess så har det funnits stora brister i bemötandet av kvinnor i asylprocessen. Frågor kring könsrelaterad förföljelse och sexuellt våld förbises ofta i utredningsprocessen. Samtidigt är det känt att många kvinnor har svårt att själva börja berätta om smärtsamma och traumatiska händelser som dessa, speciellt inför en manlig handlägga- 20

21 re, tolk eller den egna maken. Därför ser vi positivt på Migrationsverkets nya rutin med att varje familjemedlem hörs var för sig om sina asylskäl redan när ansökan tas upp vid ansökningsenheten. 25 Fortfarande kvarstår dock problemet med att kvinnor inte erbjuds möjlighet att välja en utredare, tolk eller offentligt biträdet av samma kön. Landinformationen i Migrationsverkets databas ska innehålla aktuell information om kvinnors faktiska situation i ursprungsländerna. Separata utredningar av olika familjemedlemmar ska alltid ske så att kvinnor får möjlighet att lägga fram individuella och eventuellt känsliga asylskäl Asylsökande kvinnor ska i möjligaste mån erbjudas en utredare, tolk och offentligt biträde av samma kön. Män som systematiskt utnyttjar utländska kvinnor Det finns exempel på män som systematiskt utnyttjar utländska kvinnor genom att inleda ett förhållande med dem och inom två år antingen överge dem eller på annat sätt göra så att de tvingas lämna förhållandet. Dessa män är väl medvetna om att kvinnorna kommer att utvisas eftersom förhållandet upphör innan två år har gått. För att kunna utreda om det finns skäl att misstänka att referenspersonen kan komma att förgripa sig på sökanden i framtiden, eller för att fastställa att han tidigare förgripit sig på sambo eller maka, bör en kontroll göras genom registerutdrag. Ett liknande förfarande har även två statliga utredningar föreslagit. Vi menar att utdrag från brottsregistret avseende brott mot liv och hälsa 3 kap., brott mot frihet och frid 4 kap., frid och sexualbrott 6 kap., ska hämtas in för samtliga referenspersoner. Även meddelande om besöksförbud ska hämtas in. Utöver ovannämnda utdrag ur brottsregistret ska en kontroll utifrån folkbokföringsregistret samt Migrationsverkets register om tidigare anknytningsförfrågningar, alltid utföras. På det sättet får man en bättre bild av om någon tidigare ansökt om uppehållstillstånd p.g.a. anknytning till personen ifråga. På så sätt kan ingen sätta i system att inleda ett förhållande och sedan överge personen i fråga inom tvåårsperiodens utgång. I de fall det genom den grundliga utredningen framkommer att referenspersonen tidigare dömts för misshandel eller övergrepp mot tidigare sambo eller maka/make, ska uppehållstillstånd nekas sökanden. Hänsyn bör dock tas till den tidsrymd som förflutit sedan dom fallit och eventuellt andra viktiga omständigheter. Om referenspersonen inte har dömts för misshandel eller övergrepp av tidigare sammanboende eller maka/make, men ändå har dömts för brott mot kap. 3, 4 eller 6 i brottsbalken eller meddelats besöksförbud, bör sökanden alltid informeras om detta muntligen. Referenspersoner ska alltid kontrolleras i brottsregistret och meddelande om besöksförbud hämtas in. Kontroll av tidigare anknytningsförfrågningar ska utföras. Referensperson som dömts för vissa brott ska nekas möjlighet att få en anknytningsperson till Sverige, om inte särskilda skäl föreligger. 25 Årsredovisning Migrationsverket