Nr 6. Byggstart för mejeristen. Ny bibliotekswebb. vinterns brandrisker. Information från Torsby kommun NR TORSBY NU 1

Transkript

1 Nr 6 DEC 2011 Information från Torsby kommun Byggstart för mejeristen Ny bibliotekswebb vinterns brandrisker NR TORSBY NU 1

2 Innehåll LEDARE... 2 nu BYGGSTART FÖR MEJERISTEN... 3 TURISM OCH VÄRDSKAP... 4 TÄNK PÅ I TRAFIKEN... 6 NY BIBLIOTEKSWEBB... 7 NYHETER OM BYGGLOV... 8 RAPPORT FRÅN TILLGÄNGLIGHETS- ARBETET... 9 Vinterns brandrisker BRANDUTBILDNING ERBJUDS JOEL, ARBETSTERAPEUT MILJÖALMANACKA I BREVLÅDAN ledsagare och kontaktpersoner SÖKES PROJEKT FRAMSTEGET FÖRSTA SPADTAGET SKOGSBACKEN IDROTTSGYMNASIET SERVICE COLLEGE DIALEKTPROJEKT PÅ STJERNESKOLAN Monsterdiggare i östmark SKOLMATSEDELN FÖR VÅRTERMINEN PERSONLIGT OMBUD KONSUMENT BYTA ELBOLAG ÖPPET HUS PÅ KOMMUNKONTORET NÅ KOMMUNEN VIA SMS NYANSTÄLLD BIBLIOTEKARIE KS OCH FULLMÄKTIGES MÖTEN SÖK PENGAR UR SAMSTIFTELSER EKONOMIN KRIS ELLER FRAMTIDSTRO?.29 NYVALDA POLITIKER KORSORD ÖPPET UNDER JUL, NYÅR O TRETTONDE SPORTFISKEKLUBBEN ÄLVKROKEN I SYSSLEBÄCK PRESENTERAR SIG Torsby kommuns informationstidning TORSBY NU. Besöksadress: Nya Torget 8, Torsby Postadress: Torsby kommun, 1. Strategi- och näringslivsavdelningen, Torsby Telefon: (växel) Telefax: E-post: torsby.kommun@torsby.se Webbplats: Ansvarig utgivare och redaktör: Annette Lauritzen Karlsson, annette.lauritzen@torsby.se Layout och illustrationer: Birgitta Brorson, , birgitta.brorson@bredband.net Foto omslag: Birgitta Brorson Motiv omslag: Isabella Östlund och Ayla vid Badasjön Utgivning: Sex nummer 2011 Upplaga: 8200 ex. Tryckeri: Tryckeri Knappen, Karlstad. Miljömärkt trycksak, licensnummer FSC-märkt Mixed Sources Torsby Nu finns även som taltidning och på Har vi verkligen ont om resurser? Vi lägger nu sista handen vid budgeten för 2012 och det är klart att det inte är utan utmaningar. Efter senaste prognoserna som vi får centralt ifrån, spås en generell nedgång i ekonomin och med det mindre skatteintäkter. Det blir mindre med pengar som vi får röra oss med. Men har vi verkligen ont om resurser? Vår lilla kommun med sina ca invånare har nästa år över 600 miljoner kronor, och med de intäkter som våra affärsverksamheter genererar har vi nästan en miljard. Skriver vår ekonomichef i sin artikel i längre fram i tidningen. Det är mycket glädjande att näringslivet i kommunen under den senaste tvåårsperioden gått mycket bra och haft möjlighet att investera. Detta säkrar arbetstillfällen och man står väl rustade inför kommande påfrestningar. Idag ses byggkranar på fler ställen i vår kommun, flera investeringar planeras och flera åtgärder har gjorts för att förbättra infrastrukturen i kommunen. Näringslivets utvecklingsmöjligheter är grunden till arbetstillfällen och därmed möjligheten för våra kommuninvånare att leva och må bra här hos oss. När vårt bostadsbolag nu senast gjorde en översyn av uthyrningsgraden av sina 1100 lägenheter i hela kommunen kunde man konstatera att sex lägenheter var tomma, bara en tom i Torsby samhälle. Detta signalerar en mycket trygg efterfrågan av lägenheter och det visar att folk vill bo i vår kommun. För att fortsatt kunna erbjuda lägenheter är det mycket bra att nu bygget på Mejeritomten kommer igång. Det kanske tydligaste kvittot på en positiv utveckling fick vi nyligen, när vi kunde ta första spadtaget till två nya förskoleavdelningar vid Skogsbacken i Torsby. Att det föds fler barn i kommunen än det gjort tidigare är ett tecken på framtidstro. Sedan vill jag tacka er alla som deltagit och kommit med kreativa synpunkter i processen med mål och visionsarbetet Vi har träffats många gånger under året och det har varit ett stimulerande arbete. God Jul och Gott nytt År HÅKAN LAACK (S) kommunstyrelsens ordförande hakan.laack@torsby.se 2 TORSBY NU NR

3 Mejeristen Nu är det byggstart för Mejeristen Nu är det byggstart för lägenheterna i Brf Mejeristen med stormsteg. Totalentreprenör är Skanska med projektledare Lars-Olov Lövqvist i spetsen. Som du kanske sett har arbetet för anslutning av VA-ledningar påbörjats. När så den nya parkeringsplatsen i torgets södra del är klar ska en värmeledning som korsar byggplatsen flyttas. Nu kan själva grundläggningsarbetet börja. Huset kommer att vila på stålpålar och går allt bra, slås första pålen i backen i början av december. När detta är gjort gjuts bottenplattan. Någon gång i januari påbörjas arbetet med att resa väggar och gjuta mellanplan. Taket monteras i maj. Sedan löper arbetet vidare mot inflyttningen i november/december De som tecknat sig för en lägenhet kommer under resans gång att erbjudas olika valmöjlighet när det gäller färgsättning, tapeter, kakel, inglasning, speciell utrustning m.m. Gör en rundvandring i huset redan nu Du som vill se hur lägenheterna ser ut på riktigt med möbler och allt, kan gå in på Torsby Bostäders hemsida, klicka på Mejeritomten, vidare till Visning av vardagsrum, kök, bad och sovrum och göra en rundvandring i lägenheten. Samma visning hittar du på Fastighetsbyråns hemsida. Har du inte tillgång till dator är du välkommen in till oss på Torsby Bostäder eller till Fastighetsbyrån för en visning. Har du frågor så kontakta oss gärna Fastighetsbyrån Åsa Karlsson, tfn Torsby Bostäder AB Sven-Åke Pettersson, tfn Sven-åke Pettersson VD Torsby Bostäder sven-ake.pettersson@torsby.se Illustration: Klara Arkitektbyrå NR TORSBY NU 3

4 Vintern är på väg ta fram ditt värdskap Vinteranläggningarna runt om i kommunen laddar för fullt för att ta emot alla stundande besökare. Många kommer igen år från år, andra är nya. Och alltid lika viktigt är värdskapet. Låt oss alla hjälpas åt att få besökarna att känna sig välkomna. Det är mycket som lockar turisterna till norra Värmland. Förra vintern hade Torsby kommun ca gästnätter. Det är viktigt att ta hand om alla dessa gäster, så att de vill komma tillbaka och berätta bra saker om sitt besök här. Ett bra mottagande och ett gott värdskap blir allt viktigare som konkurrensmedel. Värdskap handlar om att få människor att känna sig välkomna, väntade, sedda och bekräftade. Det gäller i mötet med gäster, kunder, kollegor, vänner och i sin syn på sig själv. Med andra ord lönar det sig att tänka värdskap i allt vi gör och i alla lägen. Och det är förstås inte bara på turistanläggningarna som det är viktigt att tänka på bemötande/ värdskap utan det är lika viktigt på alla serviceinrättningar och butiker för att skapa en positiv bild av Torsby som turistdestination. Webbaserad värdskapsutbildning Just nu jobbar vi aktivt med att utveckla värdskapet tillsammans med Visit Värmland genom projektet Attraktiva Värmland som bl.a. har tagit fram en webbaserad värdskapsutbildning. Den finns tillgänglig för företag/organisationer inom besöksnäring och handel. Vill du veta mer om hur vi jobbar med värdskap kontakta besöksnäringsstrateg Mats Olsson, mats.olsson@torsby.se. Lena Henriksson turistbyråföreståndare lena.henriksson@torsby.se Foto: Per Eriksson Några nyheter inför snösäsongen Hovfjället bygger 17 nya stugor på toppen med ski-in ski-out. De når därmed en helt ny målgrupp vilket märks på bokningarna som redan är tio procent bättre är förra året. En välkommen förbättring är att den slingriga vägen från E45:an och upp till anläggningen har både rätats ut och breddats. Branäs inför gratis barnaktiviteter, och de boende i Branäs by kan numera ta tåget både till och från backen! Ett minitåg kommer nämligen att gå dagligen. I familjeområdet Ovansjö finns från och med i år Branäs första stolslift. På Långberget arrangerar SK Bore i samarbete med Långbergets Sporthotell Skid-SM 31 mars-1 april Här kommer publiken att bjudas på stafetterna samt damernas 30 kilometer och herrarnas 50 kilometer. Nytt för i år är att de har miniscoter för barn. Mattilas populära tävling Mattila Ski Marathon firar 30-årsjubileum med Öppet spår söndagen den 29 januari 2012 och tävling med öppet spår söndagen den 5 februari alltid första söndagen i februari. Mattila Ski Marathon är nu seedningslopp både till Vasaloppet och Birkebeinerrittet. Vid Torsby Sportcenter byggs ett nytt utegym i trä, alldeles bakom Borestugan i Valberget. Dessutom utvecklas en del av familjebacken till skicrossbana. En ny lift ska det bli, men inte i vinter. 4 TORSBY NU NR

5 NR TORSBY NU 5

6 Tänk på detta i trafiken Hastighet Rätt hastighet räddar liv. Om alla höll hastighetsgränserna skulle många liv sparas. Det krockvåld som kroppen utsätts för i en krock i 70 km/h motsvarar krafterna i ett fritt fall från sjätte våningen i ett höghus. En lägre medelhastighet minskar också bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen. Bälte Det är lag på att man ska använda bilbältet i personbil, lastbil och tre- eller fyrhjuliga motorcyklar och mopeder med karosseri. Om du åker buss och den är utrustad med bilbälten är du skyldig att använda bältet. Barn som är kortare än 135 centimeter ska använda babyskydd, bilbarnstol eller bältesstol/kudde tillsammans med bilbältet. Det är viktigt att lasta bilen rätt och att förankra lasten. Vid NTF Värmlands mätning under hösten 2011 använde 85 % av bilförarna i Torsby tätort bilbälte. Nykterhet Varje dygn görs ca 500 resor i Värmland där föraren är påverkad av alkohol eller droger. Rent statistiskt innebär det 20 rattfylleriresor i Torsby kommun varje dag. Åtgärder för att minska alkohol- och droganvändningen i trafiken är polisens trafikkontroller, SMA- DIT samverkan mot alkohol och droger i trafiken, Don t Drink and Drive som uppmanar till att aldrig köra onykter, att aldrig åka med någon onykter förare och att försöka förhindra rattfylleriresor, kommunens förebyggande alkohol- och drogarbete och alkolås som förhindrar att en onykter förare kan starta bilen. Aktuellt just nu Använd reflex, både i tätorten och ute på landsbygden. Reflexer syns bäst när de sitter lågt och är i rörelse. Reflexer är färskvara, med tiden försämras reflektionsförmågan och du bör byta ut dina reflexer regelbundet. Vid cykling i mörker ska cykeln vara utrustad med både ljus och reflexer. Använd hjälm. Vintertid är det bra att förse cykeln med dubbdäck. Om vinterväglag råder är det lag på att personbilar och lätta fordon ska använda vinterdäck mellan 1 december och 31 mars. Mönsterdjupet ska vara minst 3 mm. Dubbdäck får användas från 1 oktober till 15 april. Marianne Björkegren KUSTOM-samordnare Hagfors, Munkfors, Sunne och Torsby , marianne.bjorkegren@munkfors.se KUSTOM är ett samarbete mellan Trafikverket och kommuner i frågor som rör trafiksäkerhet och miljö. KUSTOM har funnits i Torsby kommun sedan 2003, men kommer att upphöra vid årsskiftet. Trafikverket avvecklar sitt stöd till kommunerna. Tanken är att kommunen nu ska vara väl förberedd att på egen hand arbeta långsiktigt och strukturerat med frågorna och införliva dem i personal-, miljö-, ekonomi och säkerhetsarbetet. Trafiksäkerhetsdelen har i stort fokuserat på hastighet, bälte och nykterhet och miljödelens inriktning har bl.a. varit val av fordon och bränsle, sparsam körning, logistik/ruttplanering och alternativa färdsätt. 6 TORSBY NU NR

7 Har du testat vår nya bibliotekswebb? Har du sett att vi har en ny bibliotekswebb nu? Du finner den genom en länk på kommunens webbplats, eller om du går direkt till Bibliotek Värmland-webben är ett samarbete mellan kommunbiblioteken i Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil, Munkfors, Säffle, Torsby och Årjäng. Samarbetet innebär att ditt lånekort fungerar på alla bibliotek; att du kan låna och lämna tillbaka på vilket bibliotek som helst; och att du hemifrån kan beställa böcker och andra medier från alla bibliotek. Bara att logga in För att låna om det du har hemma och reservera det du vill låna räcker det att logga in med lånekort eller personnummer och pinkod, precis som förut. Om du inte har pinkod så kan du kontakta oss på biblioteket så ordnar vi det. Vill du tipsa andra? Vill du göra en recension? Du kan också välja att skapa ett användarnamn som ger dig möjlighet att tipsa andra om böcker och filmer genom betyg eller recensioner. Recensionerna visas sedan på fler bibliotek i landet genom ett gemensamt system. Ditt användarnamn blir din signatur när du skriver något på webben. Användarnamnet kopplas till ditt lånekort och kan sedan användas som inloggning i stället för lånekort/personnummer. Samtidigt som du söker i katalogen på kan du göra samma sökning i andra värmlandsbibliotek. De finns som länkar i högermarginalen vid ditt sökresultat. Välkommen att utforska webbbiblioteket! Hör gärna av dig med synpunkter. Annastina Kapla bibliotekarie annastina.kapla@torsby.se NR TORSBY NU 7

8 Vad innebär bygglov och anmälan i nya PBL? Nu är den nya plan- och bygglagen (PBL) i full gång och det innebär många förändringar jämfört med tidigare för dig som ska bygga. Här är några. 2 maj i år trädde nya plan- och bygglagen (PBL 11) i kraft. Med nya PBL ska även byggnadens och tomtens tillgänglighet prövas redan i bygglovet. Detta säkerställer att det blir rätt redan från början. För dig som söker bygglov innebär det att du ska visa byggnadens tillgänglighet i din bygglovsansökan. Redan i ansökan ska anges vem som ska vara kontrollansvarig, KA (tidigare kvalitetsansvarig), om byggnationen är så pass omfattande att det krävs en sådan. Den kontrollansvarige ska hjälpa byggherren (oftast den som söker) att upprätta en kontrollplan och se till att alla kontroller utförts på rätt sätt och att byggnaden uppfyller de krav som ställs. I enklare ärenden behöver man oftast inte anlita en KA. Max 10 veckor Nytt är också att beslut om lov ska lämnas inom 10 veckor (kan förlängas med 10 veckor om det är nödvändigt för utredningen) från att ärendet har kompletta handlingar. Ofta är ärendet komplett om man har lämnat in ansökan, planoch fasadritningar samt en situationsplan över tomten. Först startbesked, sedan bygge Man får inte heller numera börja bygga direkt man fått bygglov, utan först när man fått startbesked från kommunen är det okej att påbörja byggnationen. Vid enkla ärenden kan startbesked ges samtidigt som själva bygglovet, men i de flesta fall som handlar om ny-, om- eller tillbyggnad måste man invänta startbesked. Börjar man bygga utan startbesked är miljö-, bygg- och räddningsnämnden skyldiga att ta ut en sanktionsavgift/straffavgift. Med nya PBL kommer bygglov till skillnad mot idag att kunna vinna laga kraft, så att den enskilde inte långt i efterhand riskerar att drabbas av överklaganden. När ett lov har beviljats meddelas berörda, alla lov kunggörs också i Post- och Inrikes Tidningar. Där finns också information om hur man kan överklaga beslutet inom tre veckor. Om ingen har överklagat vinner därefter lovet laga kraft. Ny bygglovstaxa I och med lagändringen om nya PBL gäller även en ny taxa. Miljö-, bygg- och räddningsnämnden kommer att hantera fler uppgifter vid handläggningen av bygglovsärenden mot tidigare. Det medför i många fall ökade kostnader för den sökande. Syftet till förändringen är att det ska bli så bra som möjligt för den sökande i slutänden. Obligatoriska arbetsplatsbesök För många byggnationer kommer även kommunen att utföra obligatoriska arbetsplatsbesök tillsammans med byggherre och KA, meningen är att det ska ges en chans att upptäcka fel och brister i tid. Innan ärendet avslutas ska också ett slutsamråd hållas där man går igenom byggnationen, ser så att rätt kontroller utförts samt gör en bedömning om byggnaden uppfyller kraven. Bygganmälan blev anmälan Det som tidigare hette bygganmälan heter numera bara anmälan. Man ska anmäla till kommunen om man ska installera en ny eldstad, ändra i bärande konstruktioner eller förändra ventilationen i en byggnad. I samband med att bygglov söks behöver ingen anmälan lämnas in, det ingår i själva bygglovet. Vi på miljö- och byggkontoret i Torsby hjälper dig gärna att reda ut alla frågor, funderingar, möjligheter och begränsningar som finns för just din fastighet. Välkommen att kontakta oss! Malin Jonsson byggnadsinspektör malin.jonsson@torsby.se Gunnar Lundkvist byggnadsinspektör gunnar.lundkvist@torsby.se 8 TORSBY NU NR

9 Kommunen arbetar vidare för att öka tillgängligheten för funktionsnedsatta Torsby kommun arbetar vidare med tillgänglighet. Under 2011 togs viktiga beslut för att uppmärksamma frågor som rör funktionsnedsattas situation och behov. Detta är något av det som hänt 2011: Tillgänglighetssamordnaren Tillgänglighetssamordnaren är en resursperson för kommunens invånare, företag, föreningar, organisationer och Torsby kommuns verksamheter. Hon kan till exempel hjälpa till med att informera och bevaka funktionsnedsattas behov av anpassningar i samhället att ge råd om hur man informerar för att fler skall kunna förstå att lämna synpunkter och ge förslag på åtgärder för att ta bort hinder på gator och torg eller i byggnader. Läs mer på webben om vad tillgänglighetssamordnaren jobbar med eller ring för mer information. Tillgänglighetsguiden I kommunens tillgänglighetsguide kan du se hur handikappanpassade och tillgängliga olika verksamheters lokaler är. I guiden finns affärer, frisörer, apotek, vårdcentraler, arbetsförmedlingar, föreningslokaler, kyrkor och många av kommunens verksamheter med. Tillgänglighetsguiden hittar du på kommunens webbplats: www. torsby.se/tillganglighetsguiden eller klicka på bilden på startsidan. Du kan också ringa , så kan du få utskrift på papper. Tillgänglighetsplan Kommunfullmäktige antog den 21 juni en tillgänglighetsplan. I planen finns beskrivet vilka mål kommunen har för att garantera stöd till personer med funktionsnedsättning och de riktlinjer som finns för arbetet, för att nå dessa mål. Du hittar länk till tillgänglighetsplanen på Eller ring så kan du få en utskrift på papper eller inläst på cd (Daisy). Kontakta mig gärna om du har fler frågor eller vill lämna förslag på tillgänglighetsförbättringar! Jag träffas måndag-torsdag, säkrast 8-12, Gunilla Montán Halvardsson tillgänglighetssamordnare gunilla.halvardsson@torsby.se NR TORSBY NU 9

10 Vinterns brandrisker Illustration: Birgitta Brorson Varje år ökar antalet bränder i bostäder i Sverige under vintern. Eftersom vi använder mera levande ljus under den mörka årstiden, samtidigt som det krävs mera energi för att värma upp bostäderna är det kanske inte så konstigt att tillbuden ökar. De erfarenheter som räddningstjänsten samlat under åren kan tjäna som råd som kan vara bra att känna till. Levande ljus Ta som regel att den som tänder ett ljus också ansvarar för att det blir släckt. Undvik att ha brännbara ljusstakar eller lättantändligt material i ljusstakarna. Helst bör du ha en förlåtande ljusstake, dvs. en obrännbar som inte tar eld om du trots allt skulle glömma att släcka ljusen. De vanligaste tillbuden inträffar när något oväntat händer i omgivningen och ljusen i ljusstaken helt glöms bort. Värmeljusen är inte så harmlösa som de kan verka, eftersom de utvecklar kraftig värme. Ett värmeljus kräver lika mycket tillsyn som ett vanligt stearinljus. Värmeljus i en trång ljuslykta eller liknande kan leda till att lyktan går sönder med risk för antändning. Ett antal grova ljus på en obrännbar bricka kan vara gemytligt. Risken är att om ljusen glöms så att brickan täcks av stearin som antänds uppstår ofta en kraftig brand som lätt antänder omgivningen. Elektriska ljusstakar De flesta elljusstakar är säkra när de får stå fritt i ett fönster. Problemet uppstår när vi av lättja ska släcka ljusen på kvällen och inte vill dra ur kontakten utan istället släcker genom att vrida på ett ljus så att det blir mörkt. Då finns fortfarande ström fram till ljusstaken och en ljusbåge kan uppstå mellan det lösa ljuset och ljusstaken. En strömbrytare på sladden kan vara lösningen om man nu inte vill dra ur kontakten ur vägguttaget. Kaminer De flesta kaminer som används idag är typgodkända och förhoppningsvis installerade på ett riktigt sätt. I godkännandet föreskrivs att en viss mängd ved får användas per timme. Eftersom kaminen i de flesta fall har ett utrymme som är rymligare är det inte ovanligt att det stoppas fullt när det är kallt ute. Problemet blir att kaminen och dess anslutningar blir varmare än vad den egentligen är godkänd för vilket kan leda till att väggar och takgenomföringar kan antändas. Vill du ha råd om eldstäder och installationer kan du vända dig till skorstensfejarmästare Lars-Erik Söderlund tfn eller till räddningstjänsten tfn Nyinstallationer av eldstäder ska anmälas till kommunens miljö-, bygg- och räddningsnämnd. Brandvarnare Det bästa sättet att få ett tidigt larm om något händer är att se till att det finns fungerande brandvarnare i bostaden. Minst en brandvarnare ska finnas i bostaden, gärna flera. Det finns även brandvarnare som med hjälp av radiosignal startar övriga brandvarnare i huset om brand skulle uppstå på någon plats i bostaden. Bengt Carlsson räddningschef bengt.carlsson@torsby.se 10 TORSBY NU NR

11 Räddningstjänsten erbjuder Skydda ditt hem kom på kurs hos oss! Vi tackar för visat intresse för vår utbildning i brandkunskap som heter Skydda ditt hem. Vi tror att det finns många fler som är intresserade av denna gratisutbildning. Utbildningen riktar sig till föreningsverksamheter, samfälligheter och privatpersoner. Under 2012 fortsätter vi med erbjudande om utbildningen, och hoppas att fler vaknar till för att vi tillsammans ska öka medvetandet om risker och hur man ska agera om olyckan är framme. Välkomna att även under 2012 anmäla er till utbildning hos brandstationerna i kommunen. Kan inte ni komma till oss, så ordnar vi utbildning på en för er lämplig plats. Torsby: Stefan Olsson Östmark: Anders Arvidsson Vitsand: Arne Strandberg Stöllet: Lennart Svensson , Sysslebäck: Anders Brandel Tack till våra instruktörer och till Brandskyddsföreningen i Värmland som bistår oss med material för våra utbildningar. Pär Maltesson stf. räddningschef par.maltesson@torsby.se NR TORSBY NU 11

12 Joel, arbetsterapeut i Torsby Mitt namn är Joel Anttonen, jag är 22 år gammal och härstammar från grannkommunen Hagfors, rättare sagt natursköna metropolen Sunnemo. Under ett års tid har jag jobbat i Torsby kommun som arbetsterapeut. Mina dagar ägnas åt hemrehabilitering, med andra ord att få vardagen att fungera för våra kommuninvånare, de personer som har en begränsad aktivitetsförmåga. Det bästa med mitt arbete ligger i variationen och utmaningen som handlar om att se individen och tillsammans komma fram till lösningar som underlättar i vardagen. Det kan vara allt från grundläggande behov som att kunna klara av sina toalettbesök till att utföra fritidsintressen på ett bra och tillfredställande sätt. Dagarna spenderar jag på Valbergsgården där mitt kontor och mina kollegor finns. Arbetsuppgifterna är många och därför svårdefinierade på det sättet att jag som arbetsterapeut har många olika roller till mina kollegor och numera brukare, alltså inte patienter. Mina ansvarsområden består i: rehabresurs i vårdplaneringsteamet på sjukhuset, korttidsplatssamordnare samt som rehabansvarig för en stor hemtjänstgrupp och två särskilda boenden. Min roll som arbetsterapeut handlar om att förmedla ett rehabiliterande förhållningssätt för att sedan i praktiken sätta detta i bruk. Mina kollegor är allt ifrån sjukgymnaster, biståndshandläggare, vårdpersonal och hjälpmedelstekniker för att nämna några, listan skulle troligtvis bli ytterligare ett A4-papper långt om jag fortsätter, men det har jag inte tid med, har fullt upp med att övertala Torsbys medborgare att börja röra sig mer. Telefontider varvas med möten för att hela tiden vara uppdaterad på vad som sker ute på fältet, där behandlas vilka arbetssätt som används och vilken hälsostatus våra gemensamma brukare har, denna typ av arbete utförs på kontinuerlig bas för att utveckla organisationen och effektivisera arbetsgången. Resten av dagen tillbringar jag helst ute bland mina brukare, för att fungera som en resurs till dem och övrig vårdpersonal. Ofta förknippas vi arbetsterapeuter som hjälpmedelsleverantörer, något som det nog ligger en stor dos sanning i, även om jag ogärna erkänner det. Sanningen är att alla hjälpmedel är noga utprovade och anpassade till brukarens behov. Att prova ut hjälpmedel utgör en stor del av våra dagliga uppgifter och görs endast som en kompenserande åtgärd för begränsad aktivitetsförmåga om träning inte tillgodoser behoven. Ett hjälpmedel kan också alltså kompensera eller möjliggöra träning. Ett exempel är rollatorerna som rullar varma på Torsby. De har någon av oss på kommunrehab förskrivit för att möjliggöra en aktivitet, t.ex. så att man kan gå till affären och handla och på så vis vara självständig i denna aktiviteten. Just självständigheten som är så viktig för den personliga integriteten och livskvalitén är något som jag vill trycka lite extra på, det är själva grundstenen i våran måluppsättning. En vanlig arbetsdag innebär ofta att jag deltar vid vårdplaneringar på sjukhuset, där möts brukaren med sjukhusets personal och kommunens representanter för att planera inför utskrivningen från sjukhuset. Då är det mycket som ska planläggas och många frågeställningar som behöver svar. Vilken hjälp behöver personen? Behövs det hjälpmedel? Krävs träning? Hur ser platsen/ miljön ut som personen ska vistas i, skulle det kunna fungera? Liknande frågor möter vi dagligen och det är det som gör att mina arbetsuppgifter känns så utmanande och nyttiga. Att jag har förmånen att se hela resan från att brukaren ligger på sjukhuset till att komma hem och bli självständig är en fantastisk upplevelse. Många ser oss då som helgon, vissa kanske tyckte att vi var djävulens påfund till en början när vi pinat med smärtfulla rehabåtgärder, för att senare förtränga detta och förstått vårt syfte med den hårda träningen. Det är hela tiden mitt och mina kollegors mål att de vi hjälper ska kunna vara så självständiga som möjligt, och när brukaren är nöjd är vi nöjda. Avslutar gärna detta med ett par kloka ord formulerade av en filosof och kanske också en dåtida arbetsterapeut, född för cirka 2400 år sedan, Platon; En brist på aktivitet förstör varje människas välbefinnande, medan rörelse och metodisk fysisk träning räddar och bevarar välbefinnandet. Det är hela tiden mitt och mina kollegors mål att de vi hjälper ska kunna vara så självständiga som möjligt, och när brukaren är nöjd är vi nöjda. Joel Anttonen arbetsterapeut joel.anttonen@torsby.se Foto: Mark van Geffen 12 TORSBY NU NR

13 Som ledsagare ska du vara ett stöd för en person med funktionsnedsättning och exempelvis följa med på olika aktiviteter utanför hemmet och hjälpa den enskilde att delta i samhällslivet. Du får timlön enligt avtal. Som kontaktperson är din främsta uppgift att vara medmänniska och en kompis att umgås med. Du får ersättning för uppdraget enligt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL:s rekommendationer. Behovet av manliga ledsagare och kontaktpersoner i alla åldrar är stort, då många personer har önskemål om det. Hör gärna av dig med frågor och anmäla, jag ser fram emot kontakt! Miljöalmanackan i din brevlåda Miljöalmanackan för nästa år har nyligen kommit i din brevlåda. En snygg och vettig almanacka att hänga upp på väggen. I den får du tips om hur du ska sortera dina sopor och bidra till en bättre miljö. På varje månadsblad finns det miljötips och övrig tänkvärd information. Naturligtvis finns också öppettiderna på återvinningscentralerna med. Miljöalmanackan är ett samarbete mellan SuToHaMu-kommunerna Sunne, Torsby, Hagfors och Munkfors. PS: Hör av dig om du behöver fler miljöalmanackor. Sune Eriksson renhållningsingenjör sune.eriksson@torsby.se Ledsagare och kontaktpersoner sökes Ida Carle områdeschef ida.carle@torsby.se NR TORSBY NU 13

14 Kan ditt företag ta emot personer för arbetsträning eller praktik? Projektet Framsteget söker platser för sina deltagare som är på väg ut i arbetslivet. Vill du testa en ny affärsidé men saknar personal och tid? Behöver du frigöra tid för din personal för att effektivisera i företaget? Skulle du vilja få några timmar extra för att hinna med sysslor som blir eftersatta eller inte utförda? Har du kostnader för inköpta tjänster som skulle kunna lösas på ett billigare sätt? Vill du marknadsföra dig som ett företag som tar socialt ansvar? Kan du svara ja på en eller flera av dessa frågor kan du få hjälp från projekt Framsteget. Genom att samverka med projekt Framsteget får du hjälp att utöka din personalstyrka och dessutom finansieras personens inkomst och försäkringar till 100 % av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Projekt Framsteget syftar till att hjälpa personer som under en längre tid varit borta från arbetslivet på grund av sjukskrivning. Målgruppen för projektet är de som riskerar att nå bortre gräns i sjukförsäkringen och därmed har rätt att delta i arbetsförmedlingens arbetslivsintroduktion och är därför i behov av praktisk arbetsprövning på en riktig arbetsplats. Då våra deltagare frivilligt kan gå med i projektet så kommer ditt företag att få möjlighet att prova en person med motivationen och viljan att arbeta hos just dig. Fakta projekt Framsteget Bakom projektet står Värmlands fem samordningsförbund: Fryksdalen, Arvika-Eda, Östra Värmland, Klarälvsdalen och Samspelet. Projektägare är Fryksdalens Samordningsförbund som är området Torsby, Sunne, Kil. Projektet finan- sieras med EU-bidrag.Projektet räknar med 300 deltagare och har som målsättning att 50 % av dessa återgår till arbete, studier, eller startar eget företag. Resterande ska få stöd av den myndighet som är aktuell. Projektet pågår fram till 30 september Fakta Finsam Värmland Enligt lagen om finansiell samordning (2004) kan parterna Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget och kommunerna bilda ett samordningsförbund. Det övergripande målet med FINSAM är att öka individens möjlighet till egen försörjning genom arbete eller studier. I Värmland finns fem finansiella samordningsförbund där ovanstående parter ingår som likvärdiga partners. Ett av dessa samordningsförbund är Fryksdalens Samordningsförbund, där kommunerna Torsby, Sunne och Kil ingår och är projektägare till Framsteget. Kontaktperson för Torsby kommun är Gösta Kihlgren Vill du som företagare veta mera: eller kontakta Eva Aronsson ARN-utvecklare (ARN = Arbetsmarknad, Regionalfondsinsatser, Näringsliv) ,eva.aronsson@sunne.se 14 TORSBY NU NR

15 Många ville vara med och ta det första spadtaget. Här förhör sig Skanskas representant om barnens framtida yrkesplaner, skulle han måhända bli snickare när han blir stor? 35 glada barn tog första spadtaget Tisdagen den 15 november 2011 var det dags för första spadtaget på två helt nya förskoleavdelningar. 35 glada barn tog första spadtaget utanför Skogsbackens förskola. Genom spadtaget skedde startskottet för själva byggnationen. Den ska vara klar för slutbesiktning i juli nästa år och barnen bedöms kunna börja i de nya lokalerna efter semestern. Lokalerna är 320 m² stora. Det blir två småbarnsavdelningar för 30 barn i åldern 1-3 år. De nya avdelningarna byggs utanför förskoleområdet och de kommer att dockas till befintlig byggnad. Förskolan kommer att få utökad lekyta utomhus. Mer information kan ges av förskolechef Pernilla Larsson, eller fastighetschef Mats Ågren, Text och bild: Annette Lauritzen Karlsson NR TORSBY NU 15

16 Stjerneskolans idrottsgymnasium en verksamhet som ständigt växer sig starkare 16 TORSBY NU NR Sedan starten 1973 då skolan hade riksidrottsgymnasium för längd och skidskytte erbjuder idag skolan elitsatsning inom sju idrotter i kombination med gymnasiestudier. Skolan har högutbildade instruktörer inom varje idrott med erfarenheter från internationell nivå som alla jobbar för att utveckla utövarna på bästa möjliga sätt. En viktig del i hela arbetet är den dubbla målsättningen vilket betyder att det läggs stor vikt vid att eleverna har en fullständig gymnasieutbildning med sig vidare. Anders Knoph lärare anders.knoph@edu.torsby.se

17 Erbjudandet idag är förutom idrotterna ovan även fotboll, friidrott, alpint, skicross och ishockey. Elitsatsningen kan kombineras med skolans högskoleförberedande eller yrkes program, i allt åtta yrkes- och fyra högskoleförberedande. Stjerneskolan är först i landet med att bli godkänd av skolverket att anordna en nationell utbildning i Skicross (NIU). Riksidrottsgymnasiet finns för längd och skidskytte, dessutom finns nationellt godkända utbildningar (NIU) för skidskytte, alpint, fotboll och friidrott. Ishockeyprofilen är ett samarbete med Sunne IK där eleverna spelar i elitserien för juniorer. Skolan har ett 4-årigt upplägg så att den aktive ska få ut maximalt av sin idrottssatsning i kombination med studierna. Bra med idrottsgymnasiet Fantastisk träningskultur och mångfald på idrottsgymnasiet Närheten till allt (skola - träning - boende) Lärare/tränare, i de olika idrotterna, med olika spetskompetenser som kommer alla idrottselever till gagn. "Tänket" med mat (frukost, lunch, middag på skolan) samt bussar för olika resemål/träningsläger Helmut Grassl, instruktör Alpint Vi som tränare har som målsättning att våra utövare efter 4 år skall tillhöra Sverigeelit med allt vad det innebär av fysträning och engagemang. Eleverna skall även ha möjlighet att söka vidare till antingen en yrkesutgång eller högskola i Sverige samt universitet i USA. Vi har många fina träningsmöjligheter och nyttjar Valberget, Ski Sunne, Hovfjället, Branäs och Trysil. På försäsongen har vi flera lägerresor till Österrike och Norge så att vi är väl förberedda inför säsongen. Tomas Bäcklund, instruktör ishockey Stjerneskolan har i samarbete med Sunne IK framgångsrikt fostrat spelare sedan starten Eleverna spelar i J18 elit och J20 elit. Man har träningspass dag och kvällstid i Sunne där även eleverna är inackorderade. Skolan samarbetar även med IFK Munkfors så att alla får en möjlighet att utvecklas till elitspelare. J20 laget är seriemästare och DM mästare flera gånger och J18 laget har dom två senaste säsongerna spelat SM slutspel och i Juniorallsvenskan. Flera spelare har slussats vidare till klubbar som Färjestad, Linköping, Malmö och några har även axlat juniorlandslagets tröja. Krister Engström, instruktör fotboll Fotboll på Stjerneskolan startade 1997, som ett tillval inom det individuella valet. Utbildningen fotboll har idag utvecklats till att vara en del av Torsby idrottsgymnasium och nationellt godkänt idrottsgymnasium (NIU). Stjerneskolan är idag ett Elitfotbollsgymnasium. Vår målsättning från starten liksom nu är att bidra till att utbilda blivande landslagsspelare i fotboll. Flera elever från Stjerneskolan har representerat landslaget inom sin åldersgrupp. Mårten Ejdervall, friidrotts- och fystränare Höstterminen 2004 började en satsning på att låta elever med intresse för friidrott att studera och träna på samma villkor, som skolans skidelever. Det betyder att du kan studera och träna din idrottsgren under fyra år på Stjerneskolan. Friidrott på Stjerneskolan är från läsåret 2011/2012 nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU). Skolan har idag en inriktning mot kastgrenar, men andra friidrottsgrenar finns också. Under de få år, inriktningen funnits, har skolan redan haft stora framgångar. Totalt har skolan haft 11 elever, som tagits ut till olika landslagsuppdrag. 77 medaljer i SM har erövrats och skolan blev tredje bästa gymnasieskolan på Skol-SM åren 2007, 2008 och Längdåkning/Skidskytte Inriktningen för längdskidor och skidskytte startade redan Stjerneskolan är både riksidrottsgymnasium (RIG) och nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU). Under denna tid har nuvarande och före detta elever hunnit erövra drygt 100 medaljer vid JVM, UOS, VM, eller OS. Råland Stridh, instruktör längd Torsby är den optimala träningsorten för uthållighetsidrotter. Här finns allt för att utvecklas till en elitidrottare och samtidigt få en bra utbildning. Våra anläggningar är helt i världsklass med skidtunnel och testcenter som sticker ut lite extra. Vi har nära till allt; rullskidbanor, leder, skidspår,styrkerum hallar, bad och tuff terräng. Linn Adolfsson, instruktör skidskytte Varje dag är inspirerande eftersom våra förutsättningar för träning är unika. Om vi önskar kan vi ha säsong året runt! NR TORSBY NU 17

18 Stjerneskolan nu certifierat Stjerneskolan i Torsby är numera certifierat ServiceCollege. Det är handels- och administrationsprogrammet, barn- och fritidsprogrammet samt restaurang- och livsmedelsprogrammet som numera kan titulera sig certifierat servicecollege. Anders Knoph lärare anders.knoph@edu.torsby.se Elever från barn- och fritidsprogrammet visar stolt upp flaggan som visar på att Stjerneskolan nu har certifierad servicecollegeutbildning på barn- och fritidprogrammet, handels- och administrationsprogrammet samt restaurang- och livsmedelsprogrammet. Foto: Anders Knoph Samarbetspartners i det regionala arbetslivet är flera som t.ex. ICA Toria, Hovfjället, Valbergsängens restaurang m.m. Region Värmland är huvudorgan för detta samarbete och beskriver syftet med servicecollege så här: ServiceCollege är en modell för samverkan mellan utbildningsanordnare och det regionala arbetslivet. Syftet är att ge studerande rätt kompetens för en framtida karriär i tjänstesektorn, såväl direkt efter gymnasiet som via högre utbildning. Ett annat syfte är att stärka den regionala tjänstesektorns utvecklingskraft Vår vision är att Värmland ska vara ledande inom besöksnäring och ekonomi vad gäller företagande, utbildning och forskning. För att uppnå vår vision har vi tre övergripande mål: Attraktiva, kvalitativa och konkurrenskraftiga utbildningar på alla utbildningsnivåer. Kvalitetssäkrad praktik och handledning. Kvalitetssäkrade arbetsplatser, så kallade attraktiva arbetsplatser. I ServiceCollege är alla vinnare. Studerande får en modern och attraktiv utbildning som blir första steget i en karriär inom tjänstesektorn och arbetsgivare får personal med rätt kompetens för framtidens servicejobb. Utbildningsanordnare får en plattform för samarbete med andra utbildningsanordnare och det regionala arbetslivet, vilket bidrar till att kvalitetssäkra utbildningarna. Samhället i stort får en välfungerande modell för kompetensförsörjning inom tjänstesektorn. Gunnar Augustsson, restaurangoch livsmedelsprogrammet Det ger spännande och nya möjligheter för framtiden. Elisabeth Mellin, handels- och administrationsprogrammet Samverkan mellan skola och näringsliv stärks, vilket är bra för båda parter. Anders Knoph, barn- och fritidsprogrammet Detta ger oss en bra kontakt med branschen och yrkeslivets krav vilket stärker möjligheterna för anställningsbarhet efter avslutad utbildning. 18 TORSBY NU NR

19 Javisst förändras våra dialekter, säger Jenny Nilsson filosofie doktor i nordiska språk som är ansvarig för ett femårigt forskningsprojekt finansierat av Svenska Akademien (med stöd från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse) och Vetenskapsrådet. Under september månad fick en klass på Stjerneskolan ett erbjudande om att delta i projektet Svenska dialekter i förändring. Ansvarig för projektet är Jenny Nilsson vid Institutet för språk och folkminnen vid Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg. Syftet är att undersöka hur dialektförändring och dialektanvändning ser ut på platser i Sverige som inte ligger nära en storstad. Förändras Torsbymålet? Klassens deltagande bestod av samtal i smågrupper vilka spelades in för vidare dokumentation. Dessa nyinspelade samtal skall sedan jämföras med mer än 600 inspelningar som gjordes i Värmland på talen. Genom att göra nyinspelningar och jämföra med äldre material kan man få veta om svenskar talar på ett annat sätt idag än för år sedan. Andra dialektområden De traditionella dialekterna har på många ställen nästan försvunnit medan de på andra ställen är mer levande. De mest särpräglade dialekterna hittar men numera i Norrland och Dalarna samt på Gotland. I Älvdalen i norra Dalarna talas älvdalska som kan vara svår att förstå för någon som kommer från någon annan del av landet. Att vårt språk och våra dialekter förändras beror naturligtvis på olika saker. En anledning är att nya företeelser kräver nya beteckningar och nya ord uppstår på så sätt. Fler platser i Sverige Förutom Torsby kommer inspelningar att ske på ytterligare två platser i landet som liknar varandra i storlek och innevånarantal. En skillnad är dock att man talar väldigt olika dialekt på dessa platser. Platserna är Osby i Skåne och Edsbyn i Hälsingland. Ett tack Som tack för att klassen deltog i projektet fick vi en avslutande föreläsning om dialekter och olika dialektområden i Sverige. Bland annat fick klassen höra inspelningar från 40 och 60-talet. Återigen aktualiserades frågan om huruvida våra dialekter förändras, vilket klassen nog kunde konstatera. Denna föreläsning fick bli en uppstart för ett kommande arbete i språksociologi där klassen med hjälp av presentationstekniska hjälpmedel skall redovisa olika vinklingar av vårt mångfasetterade språk. Kerstin Olsson lärare kerstin.olsson@edu.torsby.se Foto: Anders Höglund och Eldar Östli vid Stjerneskolans medieprogram NR TORSBY NU 19

20 Monstren gör entré på Östmarks fritidshem! Idén om att sy mjukisdjur kom upp förra höstterminen när Nallens dag närmade sig. Barnen sydde så det stod härliga till och fritids invaderades av barnens nallar. Barnen fick blodad tand och i juletid sydde de tomtar för glatta livet. Nu ett år senare har monstren gjort entré på Östmarks fritids. De 27 barnen har sytt monster i alla färger och former, vilket resulterade i en stor, färgglad monsterutställning. Text och bild: Rigmor Halstensson, Siv Karlsson, Östmarks fritidshem Östmarks fritidshem är beläget i Östmarks skola. Fritids har 27 inskrivna barn i verksamheten med 1,5 tjänster. Fritidshemmets mål är att alla skall trivas och känna sig trygga, ha roligt, känna stimulans, där lek och skapande får stort utrymme. Utomhuspedagogik är också en viktig del i arbetet som uppskattas av både vuxna och barn. 20 TORSBY NU NR