Psykiska sjukdomsmönster i Sverige och världen
|
|
- Christian Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Psykiska sjukdomsmönster i Sverige och världen Jayanti Chotai Professor och överläkare i psykiatri Institutionen för klinisk vetenskap Jag tänker först tala lite om psykisk sjukdom historiskt sett, om gamla föreställningar, gamla mentalsjukhus och gamla behandlingar. Sedan kommer jag in på sjukdomsbegreppet, som ofta ifrågasätts inom psykiatrin. Därefter ska jag berätta om viktiga psykiatriska diagnoser i några huvudgrupper och avsluta genom att presentera några siffror om psykisk sjukdom och särskilt depression i ett globalt perspektiv. Under många år trodde man att psykisk sjukdom var ett straff från Gud för fel som personen hade begått. Länge har man också haft uppfattningen att de som är psykiskt sjuka är besatta av demoner som ska drivas bort genom exorcism med diverse ritualer, magiska formler och renande trolldomskraft. Hippokrates ( f. Kr.), som levde i antikens Grekland, tog avstånd från dessa religiösa eller magiska förklaringar. Han ville se kroppsliga orsaker till alla sjukdomar, inklusive de psykiska. Hippokrates etablerade läkekonsten som egen disciplin och kallas därför läkekonstens fader. Han ansåg bland annat att sjukdomar var ett resultat av obalans i kroppsvätskorna. Han tänkte sig att materien bestod av fyra element, var och ett kopplat till en kroppsvätska. Blod var den kroppsvätska som reglerade en sangvinisk personlighet (livlig, växlande och sorglös); gul galla hörde till en kolerisk personlighet (hetlevrad); svart galla styrde en melankolisk personlighet (sorgmodig, känslig och långsam). Ni ser att ordet melankoli på sätt och vis har dröjt sig kvar inom psykiatrin. Den sista kroppsvätskan, flegma, gav en flegmatisk personlighet (lugn och sävlig). Galenos ( e.kr.) byggde 15
2 sedan vidare på teorin och införde bland annat åderlåtning som ett sätt att försöka ta bort en del överskott från kroppsvätskorna. Låt oss titta lite på hur det såg ut på de mentalsjukhus som fanns långt in på 1900-talet. En del av deras patienter hörde röster, en del hade upplevelser av att vara styrda av yttre krafter eller personer. En del hade svåra förföljelsetankar, isolerade sig och uttryckte mycket rädsla och ångest. En del var kraftigt våldsamma mot sig själva eller mot andra. En del var inneslutna i sig själva och möjliggjorde inte någon vettig kommunikation med andra. En del hade djupa depressioner med överdrivna skuldkänslor och självmordstankar, en del var förvirrade och betedde sig egendomligt. En del var maniska, andra hade påtagliga svårigheter med minnet och många hade flera symtom samtidigt. Figur 1 visar hur det kunde se ut i mentalsjukvården i 1700-talets Storbritannien. Vi ser att det inte kan ha varit en trevlig miljö att vistas i. Av Figur 2 framgår att det inte hade hänt så mycket 200 år senare. Litografin visar en miljö där folk visar olika slags obehagliga symptom. På den tiden hade man ganska drastiska metoder för att ta hand om patienter som var svårhanterliga eller aggressiva, ett par exempel finns på Figur 3. Tankarna bakom den roterande stolen är att man för det första skulle veta var patienterna fanns, för det andra att lite yrsel skulle lugna ner dem, för det tredje att kroppsvätskornas fördelning skulle ändra när man snurrade patienten. Figur 1. Interiör från mentalsjukhus i England på 1700-talet. Efter en gravyr från 1735 av William Hogarth ( ); bild 8 ur sviten Rucklarens väg (A Rake s Progress). 16
3 Figur 2. Litografin Psychopathic Ward från ca 1940 av Robert Riggs ( ) beskriver miljön på Philadelphia State Hospital for the Mentally Ill, USA. Figur 3. Till vänster Cox s chair, beskriven som a moral and a medical mean in the treatment of maniacs. Det var en snurrande stol som bland annat liksom svängmaskinen till höger användes för att lugna oroliga patienter. (Ur NJ Wade, U Norrsell, A Presly: History of Psychiatry, 2005; bildkällor: Kruta, 1969; Mach, 1875: 24). Vårdplatser och sjukdomsbegrepp Hur är det idag med antalet psykiatriska vårdplatser? Inom psykiatrin har Sverige numera 5 per invånare medan motsvarande antal för alla somatiska (kroppsliga) sjukdomar tillsammans är 23 per Figur 4 är hämtad från WHO och berättar hur det ligger till med antalet psykia- 17
4 triplatser globalt sett. Antalet för Europa som helhet är i genomsnitt 9,3 och med 5 har Sverige i och för sig en jämförbar siffra men i många andra länder ser vi väldigt låga tal. Man kan diskutera väldigt mycket i frågan om det är bra eller dåligt och vad det beror på. Är det så att andra länder faktiskt har mindre sjuklighet eller är orsaken snarare en mindre utvecklad sjukvård? Figur 4. Antalet psykiatriska slutenvårdsplatser per invånare år 2000 i världshälsoorganisationens WHO:s regioner. ( Western Pacific omfattar bland annat Kina, Australien, Nya Zeeland, Malaysia och Indonesien.) När det sedan gäller synen på psykiska åkommor är det sjukdomar eller kulturbetingade tillstånd? kan man tänka sig två modeller: Den första innebär att det finns en kärna som består av en grundläggande psykisk sjukdom, men att den kan uttrycka sig på skilda sätt i olika kulturer. Tänk på det som en persika med kärna och omgivande fruktkött: Man skalar successivt av fruktköttet för att komma åt kärnan och förstå den. Den andra modellen säger att hela den psykiska åkomman är ett kulturbetingat fenomen. Försök skala en lök för att komma åt kärnan: Snart nog finns ingenting kvar. Dagens vedertagna uppfattning inom psykiatrin är nog den första modellen, det vill säga att det finns en allmängiltig kärna av sjukdom som har varierande uttryckssätt i olika kulturer. 18
5 Det kom en reaktion mot sjukdomsbegreppet inom psykiatrin på framför allt 1960-talet. Anledningen var att sjukdomsstämpeln ansågs passivisera patienterna: Jag är drabbad av sjukdom, och jag kan inte göra något åt det. Att använda begreppet skulle också diskriminera personer med psykiska åkommor jämfört med andra i samhället: Ni diskriminerar mig och ser ner på mig genom att sjukförklara mig. Man införde därför två andra begrepp syndrom och störning. Syndrom står helt enkelt för en fast kombination av vissa symtom, medan störning (som kommer från engelskans disorder ) beskriver en rubbning av jämvikten. Idag används de här båda uttrycken ofta, men man har också och återigen börjat föra in sjukdom som ett användbart och accepterat begrepp. Det tycker jag är bra, eftersom också personer med psykiska problem ska ha rätt att sjukskriva sig och få sjukvård. Kriterier för diagnos Psykiatriska diagnoser ställs utifrån patientens symtom och beteende. Det finns inga kroppsliga parametrar som definitivt fastställer diagnosen. Ändå kan man säga att det finns en god överensstämmelse om diagnoserna mellan erfarna bedömare: Det är inte så att vi jobbar slumpmässigt och hux flux i psykiatrin utan det finns faktiskt en ganska stabil grund. Hur ställer man då en diagnos som depression? Figur 5 (på sidan 20) summerar de kriterier som vi brukar använda. Ni ser att det ska finnas minst fem av de uppräknade symtomen, samtliga ska ha pågått i två veckor och det ska föreligga en betydande funktionsinskränkning eller ett lidande hos personen. Ett av de båda symtom som visas överst på bilden måste finnas: Nedstämdhet eller klart minskat intresse/glädje. Sömnstörning innebär antingen att sova för lite eller för mycket; inte bara att inte kunna sova. Vid en depression med melankoliska drag är det typiskt att vakna tidigt på morgonen. Jag vill tillägga att melankolin bara är en del av depressionen och den behöver inte alls vara dominerande. Koncentrationsstörning står för svårigheter att fokusera och klara sig i jobbet eller vardagen. Nedsatt självkänsla kan leda till självmordstankar och att man känner sig värdelös. Aptitstörningar yttrar sig inte bara i att patienten saknar aptit och äter för lite det kan mycket väl vara så, framförallt vid melankoli går man ner i vikt men det kan också vara tvärtom, att den drabbade sätter i sig för mycket, tröstäter. Energibrist är ett viktigt symtom vid depressio- 19
6 ner och när vi behandlar patienter märker vi ofta att just energibristen blir kvar mycket längre än de andra symtomen. Man diskuterar väldigt mycket om hur man ska fånga upp den delen av sjukdomen. Egentlig depression i DSM-IV Nedstämdhet Klart minskat intresse/glädje minst ett av dessa två Sömnstörning Koncentrationsstörning Nedsatt självkänsla Självmordstankar Aptitstörning Energibrist Ökad/minskad motorik Kriterier för diagnos: - Minst 5 symtom totalt - Minst 2 veckor - Funktionsinskränkning eller lidande Figur 5. Kriterierna för egentlig depression enligt DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) - en handbok med kriterier och sjukdomskoder som publiceras av psykiaterorganisationen American Psychiatric Association i USA. Den används flitigt också i den svenska psykiatrin och täcker alla nu kända psykiatriska sjukdomstillstånd och störningar. Om vi jämför med kriterierna för en annan diagnos, mani som är raka motsatsen till depression, gäller att minst tre av de uppräknade symtomen ska ha varat minst en vecka, se Figur 6. Det ska också finnas en betydande funktionsinskränkning eller psykotiska drag. Ofta är det så med personer i en manisk episod att de mår jättebra och inte alls vill ha hjälp. De har en massa projekt på gång och tycker bara att man är dum som försöker tvinga dem till vård eller liknande. De ser inte sitt lidande utan säger låt mig vara, jag ska göra en massa grejer. Maniska personer sover väldigt lite och det är vanligt att de inte har sovit på flera nätter. De anser sig inte behöva så mycket 20
7 sömn eftersom de har så många projekt att hålla på med. De kan vara väldigt pratsamma och ha svårt att hålla tyst, man måste avbryta dem gång på gång för att få ur dem en vettig sjukdomshistoria (anamnes). De här personerna har många tankar som rusar genom huvudet tankeflykt och distraheras lätt när de hoppar från tanke till tanke. De har också ökad motorik, rör sig hela tiden och kan bli väldigt upprörda om man försöker hindra dem. De ägnar sig åt lustbetonade aktiviteter och kan ruinera sin ekonomi genom att till exempel planlöst placera pengar i aktier. Sexlusten ökar och de kan ha förhållanden med andra än sin partner, vilket kan få negativa konsekvenser. Manisk episod i DSM-IV Abnormt förhöjd, expansiv eller irritabel sinnesstämning minst 1 vecka (obligat) Grandiositet Minskat sömnbehov Pratsam, svårt att hålla tyst Tankeflykt, tankar rusar genom huvudet Lättdistraherad Ökad aktivitet/ psykomotor agitation Lustbetonade aktiviteter med negativa konsekvenser Kriterier för diagnos: - Minst 3 symtom - Minst 1 vecka - Funktionsinskränkning eller psykotiska drag Figur 6. Kriterierna för manisk episod enligt DSM-IV (se bildtext Figur 5). Huvudgrupper av psykiska sjukdomar En sak som vi behöver komma ihåg när man talar om psykiatri är att inte klumpa ihop allting. Ibland har jag haft patienter som säger att jag vill inte vara ett psykfall men det finns en mycket bred skala. En stor grupp psykiatriska diagnoser är förstämningssyndrom och där ingår förstås depressi- 21
8 onerna. Det handlar alltså om förskjutningar i grundstämningen: Om den går ner i en period ser man en depression. Vid lätt depression uppfylls inte alla de fem uppräknande symtomen i Figur 5 utan kanske två, tre eller fyra. En långvarig minst två år och ihållande form av lätt depression kalllas dystymi. En annan typ av förstämningssyndrom kallas manodepressivitet eller bipolär sjukdom. Då har personen ibland höjd och ibland sänkt grundstämning maniska och depressiva episoder eller skov. Man kan under många år se återkommande perioder med lättare eller svårare maniska tillstånd omväxlande med lättare eller svårare depressioner. Det är skälet till att dessa syndrom kallas bipolära, dessa personer pendlar mellan två poler. Om de maniska episoderna inte är så tydliga kan de här patienterna bli feldiagnostiserade med depression. Men varför är det så viktigt att veta det, depression som depression? Jo, problemet med personer som har bipolär sjukdom och blir deprimerade är att om man då försöker behandla dem med antidepressiva läkemedel blir de inte bättre, de kan till och med bli förvirrade. Man ska i det läget använda stämningsstabiliserande läkemedel. Ångestsyndromen är en väldigt stor huvudgrupp. Ångest som sådan är vanlig. Det är viktigt för säkerheten att vara rädd för saker och ting, men vi talar här om så överdriven rädsla att det blir svårt med det dagliga livet och arbetet. Panikattacker ingår i den här gruppen liksom fobier och tvångssyndrom. En annan huvudgrupp är psykotiska syndrom, där personen har tappat verklighetsförankringen. Ett exempel är schizofreni där de drabbade kan ha hallucinationer de hör röster trots att det inte kommer några utifrån utan individen själv skapar dem. Det förekommer också vanföreställningar, det vill säga att man inbillar sig saker, eller att patienten är apatisk och viljelös. Gruppen somatoforma syndrom är helt enkelt psykiska besvär som uttrycker sig i form av kroppsliga symtom. Det kan till exempel vara hypokondri i allvarlig form att man till exempel tror sig ha cancer under en lång period trots en mängd av läkarbesök och utredningar. Någon kan tro att en del av kroppen är felbyggd och bli väldigt fixerad vid det. Den här typen av sjukdomar kan också visa sig som kroppsliga symtom värk, diarré etc. under lång tid utan att man hittar någon orsak. Man får emellertid vara väldigt försiktig med detta. Det faktum att man inte hittar somatiska orsaker innebär inte att det inte finns sådana orsaker. Det är viktigt att inte psykiatrisera allt. Missbruk är ett stort och växande problem, framför allt 22
9 bland de unga. Sedan finns neuropsykiatriska störningar som börjar tidigt i barndomen, och där ingår ADHD, autism, Tourettes syndrom med flera. Vi har också personlighetsstörningar, som jag inte tänkte säga något om i det här sammanhanget. Vägen till diagnos Låt oss gå tillbaka till frågan om hur man ställer psykiatriska diagnoser. En viktig grund är förstås kliniska intervjuer och långsiktig observation av symtom, förlopp och behandlingsresultat. Man ska titta på patienter, träffa dem upprepade gånger och följa upp dem. När det gäller depression sade vi att symtomen ska ha varit samtidigt under två veckors tid, men vid schizofreni måste man ha haft symptomen under ett halvår så det är olika för olika diagnoser. Vidare är information från närstående en viktig faktor. Förr ansåg man att personer som har psykiska besvär levde i en väldigt dålig psykosocial miljö. De behövde lyftas därifrån, tas in på sjukhus, behandlas tills de blev bra och sedan skickas tillbaka. Det var ett naivt sätt att tänka och så ser vi det inte idag utan betraktar de närstående som resurser i behandlingen snarare än som hinder. Självskattningsformulär kan man ge till en patient för att svara på olika frågor och därigenom få en uppfattning hur personen har det inombords. Det finns också psykologiska tester som kan ge diagnoser genom att spegla hur patienten fungerar i en testsituation. Det man då testar är framför allt uppmärksamheten. Sedan finns det som vi har sett olika kriterier för att komma fram till en diagnos. Tidigare sade jag att diagnoserna inte kan fastställas med kroppsundersökningar och prover, men det finns statistiska samband med prognos, diagnos eller sårbarhet. Det är inte så att vi i psykiatrin inte forskar om biologiska faktorer. Tvärtom pågår väldigt mycket samarbete mellan psykiatri, neurologi och medicin. Neurovetenskap är ett vetenskapligt område som växer. Några exempel: I ett prov från ryggmärgsvätskan den som omger hjärnan och centrala nervsystemet kan man hitta nedbrytningsprodukter och andra ämnen som kan ge mycket information. Exempelvis medför låga nivåer av hjärnans kemiska budbärare serotonin i ryggmärgsvätskan högre risk för att begå självmord och att då använda allvarliga redskap och våldsamma metoder. Ett annat exempel är psykoakustik, som bygger på att olika personer bearbetar och upplever ljudimpulser på olika sätt. Här finns 23
10 det statistiska skillnader mellan friska, de som har schizofreni och de som har Aspergers syndrom. Genetik och ärftlighet är också viktigt. Mycket har satsats de senaste 30 åren på samarbete mellan olika forskare och vi har idag massor av studier som kopplar diverse gener till psykiska sjukdomar, även om ingen av dessa gener är helt avgörande för diagnosen. Det som är viktigt, och som börjar växa fram i en intressant utveckling, är genernas samspel med miljöfaktorer. Till exempel har man sett att ett svårt trauma i barndomen får mycket allvarligare psykiska konsekvenser för personer som har en viss, normal variant av en gen jämfört med dem som har en annan variant av samma gen. Olika genvarianter kan innebära att man är mottaglig och sårbar för miljöfaktorer på olika sätt. Vi gör rutinmässigt kroppsundersökningar för att utesluta en somatisk orsak bakom en psykisk sjukdom eller psykiska symtom. Man tar förstås blodprov för att kontrollera sköldkörtelfunktionen och ämnesomsättningen. Den som har väldigt hög ämnesomsättning går ner i vikt, är nervös, sover dåligt och får diarré medan för låg ämnesomsättning gör att man går upp i vikt och blir slö. Halterna av vitamin B12 och järn bör man mäta på alla som är väldigt trötta för att se om deras Hb-/blodvärde är för lågt; det kan i så fall bero på järn- eller B12-brist. Vitamin B12 är också intressant på det sättet att den som under längre tid har brist på B12 i blodet kan få kognitiva problem som påminner om demens. Urinprov är viktigt framför allt idag när drogmissbruket har ökat så mycket. Om man ställs inför en patient med svåra psykiska symptom måste man alltid undersöka om det kan vara droger som ligger bakom. Då är det i första hand en antidrogbehandling som man ska ta itu med. EKG visar hjärtats funktion och den som har en rubbning där arytmi kan få ångest. Vissa epileptiska sjukdomar kan också ge psykiska symptom, och man använder magnetkamera för att fastställa att det inte finns några förändringar i hjärnan. Risken för psykisk sjukdom Världshälsoorganisationen WHO har ett system för att samla information om sjukdomar i världen, som man sedan försöker gradera och hitta faktorer kring. Av vänstra kolumnen i Figur 7 framgår att mer än 46 % av befolkningen i USA riskerar någon typ av psykisk sjukdom under livet. Den övre gruppen av länder i tabellen har risknivåer i storleksordningen 40 %, näs- 24
11 ta grupp har % risk medan den sista gruppen av länder visar låga siffror, mindre än 20 %. I tabellerna finns också en projektion där man har beräknat hur livsrisken skulle se ut om invånarna i respektive land levde upp till 75 års ålder. Det ger högre risksiffror, i flera länder kommer då mer än hälften någon gång att drabbas av psykisk sjukdom. Figur 7. Risken för psykisk sjukdom varierar över världen. Den här sammanställningen, gjord 2007 av världshälsoorganisationen WHO, visar risken för att någon gång under livet drabbas av en psykisk sjukdom och i kolumnerna till höger av just förstämningssyndrom inklusive depression. Figuren visar också motsvarande värden för personer som lever upp till 75 år. Man har också tittat närmare på när den psykiska sjukdomen först visade sig hos individen (i studien från USA), och funnit att för hälften av dem som drabbas sker debuten före 14 års ålder och för tre fjärdedelar före 24 års ålder. Det är med andra ord väldigt viktigt att satsa på de unga. Liknande siffror finns när det gäller både depressiva och manodepressiva förstämningssyndrom. Alla sjukdomar medför ett slags börda för samhället. Lars Jacobsson berättade till exempel om kostnaderna i sjukförsäkringen. Ett mått man kan använda är DALY, vilket står för det totala antalet förlorade år på grund av för tidig död eller invaliditet. När WHO 2004 rangordnade sjukdomarna i 25
12 hela världen utifrån det måttet hamnade depressionerna på tredje plats internationellt sett med 65,5 miljoner DALY och 4,3 % av det totala antalet. I topp för hela världen låg lunginflammationer och liknande följt av diarrésjukdomar. Psykiska sjukdomar förekom också på sjuttonde och tjugonde plats på listan genom missbruk respektive självförvållade skador. I låginkomstländer hamnar depressionerna på åttonde plats medan de ligger överst på problemlistan i medel- och höginkomstländerna och då finns också alkoholmissbruk bland de tio högsta DALY. WHO har dessutom försökt göra en prognos på hur sjukdomsbördan i världen kommer att se ut år Den visar att depressionerna väntas stiga till första plats globalt sett inom de närmaste 20 åren. På väg att öka i betydelse och belastning är också hjärt-kärlsjukdomar, trafikolyckor och diabetes medan en nedgång kan förutses för både lunginfektioner och diarrésjukdomar. Man kan utifrån den här sammanställningen säga att depressionernas betydelse i världen kommer att öka, men det beror kanske också på att man efterhand skaffar sig bättre kontroll över de andra sjuk- Figur 8. I den här studien fick patienter med olika sjukdomar ta ställning till påståendet jag skulle hellre välja att leva i ytterligare tjugo år med mitt nuvarande hälsotillstånd än att leva ett antal år kortare men med bra hälsa. Man använde en skala från 0 till 1 och ju högre siffra desto mer gärna vill man leva ytterligare tjugo år med sitt hälsotillstånd framför ett kortare liv med en bra hälsa hälsa (D Isacson, C Bingefors, L von Knorring, 2005). 26
13 domarna på listan. Oavsett vilket är depression ett ekonomiskt sett viktigt sjukdomstillstånd. Detta om bördan för samhället. Vi kan också titta på vilken börda och vilket lidande det innebär för den enskilde personen som drabbas av depression. Figur 8 visar ett sätt att beskriva detta. Vi ser att depressionerna ligger lägst, och det betyder i klartext att patienter med depression lider så mycket av sin sjukdom att de i högre grad än de andra grupperna är beredda att offra en hel del år av sina liv för att i gengäld få bättre hälsa under kortare tid. Sverker Olofsson: Jag tänkte att vi skulle reda ut ett par frågor direkt. Nästan det första du sade var att tidigare kopplade man psykisk sjukdom till Guds straff och demoner som ockuperade kroppen. Den här fördömande synen på de psykiska sjukdomarna ser du något av det idag? Jayanti Chotai: Jag kan väl säga att andlighet och religiositet kommer att finnas hela tiden, så visst förekommer det. I Indien till exempel driver man inte direkt bort demoner, men däremot andar som anses besätta personen. Sverker Olofsson: Här i Sverige pratar vi inte så mycket om Gud och demoner, men finns det en fördömande syn idag på psykiska sjukdomar? Märker du något av det? Jayanti Chotai: Nej, inte direkt, men det finns ett allmänt stigma: Folk skäms för att ha en psykisk sjukdom och man är rädd för att bli isolerad. Det kan vara en fördel om andra vet att en person har psykiska besvär och kan ta hänsyn till det men samtidigt blir det en svår balansgång för personerna i omgivningen för att veta hur de ska uppträda. Det är lätt hänt att man istället undviker den sjuke. Sverker Olofsson: Om jag förstod dina siffror rätt är det så att ju bättre standard vi får och ju mer samhället utvecklas, desto mer depressioner får vi. Har du någon förklaring till det? Jayanti Chotai: Ja, vi i höginkomstländerna har inte aids, malaria och diarré i samma omfattning som låginkomstländerna, men sedan är det ju också så att här i västvärlden har vi råd med att psykologisera våra problem. Jag kan säga att jag känner mig nere och det accepteras av samhället. Men för den som bor i Afrika eller Indien, där var och en måste arbeta och fungera varje dag för att familjen ska gå ihop, är det svårare att vara deprimerad: Vadå?, säger omgivningen, Gå och jobba som alla andra! Därför ser man att bland barn 27
14 och i u-länder uttrycker sig depression oftare men inte alltid med kroppsliga symtom därför att det är mer accepterat. Med ont i magen, ont i huvudet etc. kan jag hellre stanna hemma än om jag säger att jag är deprimerad. Sverker Olofsson: Det du egentligen säger är väl att välfärden ger oss möjlighet att vara deprimerade. Ligger det någonting i det? Jayanti Chotai: Folk lider av depressioner också i låginkomstländerna, men hos oss kan man visa sitt lidande också på det psykologiska planet. Det finns en förståelse för det, sjukvården och samhället kan hjälpa. Sverker Olofsson: När vi talar om psykiska sjukdomar kommer missbruk ofta upp och jag måste fråga: Leder missbruk till psykiska sjukdomar, ger psykiska sjukdomar missbruk eller är själva missbruket en psykisk sjukdom? Jayanti Chotai: Det är en intressant och väldigt viktig fråga. Personer med missbruk säger ofta att jag tar det här för att jag har ångest. Men det kan mycket väl vara så att ångesten har kommit just på grund av missbruket. Det är samma sak med en person som nyligen skilt sig och då säger att jag är deprimerad nu för att jag skilt mig : Det kan i själva verket vara så att den personen har haft upprepade depressioner som ledde till att förhållandet inte höll. Men din fråga är viktig och jag vill svara så här: I den amerikanska studien där man tittade på debutåldrar för olika sjukdomstyper fann man att impulskontrollstörningar, ADHD och sådant förstås börjar i mycket tidig ålder, ångestsjukdomar debuterar lite senare under barndomen, sedan kommer missbruk och därefter depressioner och psykoser. Det är möjligt att ångesten ökar bland ungdomar, vilket i sin tur leder till ett behov av att döva den med droger. Jag tycker allmänt sett att vi ska satsa på unga människor och då är drogmissbruk är ett väldigt viktigt problem. 28
Forskningens dag 2011 Depressioner vanligare än vi vill tro
Forskningens dag 2011 Depressioner vanligare än vi vill tro En bok från Forskningens dag 2011 Medicinska fakulteten vid Umeå universitet Du kan också bidra... till den medicinska forskningen vid Umeå universitet
Läs merDSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)
Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem
Läs merRätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins
Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merVad är depression och vad är nedstämdhet?
Vad är depression och vad är nedstämdhet? Lars Jacobsson Professor emeritus i psykiatri Institutionen för klinisk vetenskap Målningen som avbildas i Figur 1 gjordes 1903 av Hugo Simberg, som var en finlandssvensk
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merVuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013
Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013 Psykiatri Hela människan ur ett medicinskt kliniskt perspektiv Kunskap MEDICIN PSYKOLOGI SAMHÄLLE Stress-sårbarhetsmodellen vid depressionsutveckling
Läs merUnderlag för psykiatrisk bedömning
1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,
Läs merEn broschyr om Tvångssyndrom
En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.
Läs merÄr depression vanligt? Vad är en depression?
Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig
Läs merSjälvskattningsskala för symtom (4S) Bas
Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Namn: Personnummer: Datum: I det här formuläret kommer du att få ta ställning till ett antal frågor om symtom och problem som är vanliga vid psykoser. Vi vill veta
Läs merKOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?
KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala
Läs merRiv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet
Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen Varför ska vi prata om äldre och psykisk ohälsa? Hur definieras
Läs mer1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från
INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger
Läs merVad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Läs merHÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus
HÅGLÖSHET Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus Psykosomatik- håglöshet Alla psykiska störningar har kroppsliga komponenter involverande
Läs merINFORMATION OM INVEGA
INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom
Läs merFamiljer med barn och unga med psykisk ohälsa
Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix
Läs merAlkoholberoende, diagnos
Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver
Läs merPsykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska
Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar
Läs merPsykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv
Michael Andresen överläkare, spec-läkare allmänpsykiatri övergripande studierektor psykiatri michael.andresen@orebroll.se Begreppet psykos används ofta felaktigt som synonym för schizofreni två stora grupper:
Läs merBarn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?
Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,
Läs merPSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01
PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge
Läs merPSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE
SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01
Läs merOroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Läs merBarn med psykisk ohälsa
Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:
Läs merOBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.
Omtentamen, Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi II, 7,5hp Kurs kod: MC024G Kursansvarig: Sara Nordkvist Datum: 2017-03-27 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 53 Neurologi, 25p Arbetsterapi och
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merMADRS-S (MADRS självskattning)
Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är
Läs merProv: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.
Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,
Läs merHandledning: Nu blev det KNAS
Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller
Läs merVet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!
Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)
Läs merVi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera
Vi är rädda för att vi inte vet vad vi ska säga Vi är rädda för svaret och hur vi ska reagera Vi är många gånger rädda för att säga fel saker Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den
Läs merDiagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri
Diagnoskännedom KUR-projektet Umeå 121113 Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnostik Kommunikativt redskap Begrepp innehåller stor mängd information som inte behöver formuleras Appendicit Inom
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merVälkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt
Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson
Läs merAtt inte våga synas kan vara tecken på social fobi
Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du
Läs merHur vanlig är psykisk sjukdom i Sverige? Orala problem. Psykiska symptom. Kognitiva funktionshinder.
Tandvård vid psykiska funktionshinder Munhälsa Sjukdom och funktionshinder Övertandläkare Kliniken för Oral Medicin Tel 031 7413400 Hur vanlig är psykisk sjukdom i Sverige? 50% av kvinnor och 25% av män
Läs merVad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint
Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar
Läs merPer Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin
Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera
Läs merLÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV
PRIMARY CARE EVALUATION OF MENTAL DISORDERS LÄKARENS VÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV INSTRUKTIONER Instruktioner till läkaren är tryckt i fet stil i blå färg. Läkarens frågor eller kommentarer
Läs merPsykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare
Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk
Läs merse hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Läs merStress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS
Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig. Vad mer har vi gemensamt?
Läs merAgenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message
Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens
Läs merRöster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014
Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014 Hur blir diagnos och liv för barn med psykossymtom vid 11 års ålder? 1037 st barn i konsekutiv födelsekohort på Nya Zeeland undersöktes vid 3-5-7-9-11-13-15-18-21-26-32-38
Läs merAtt aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl
Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl 1 Egentlig depressionsepisod Minst 5 symtom under 2 veckor Symtom 1 eller 2 krävs
Läs merFRÅGOR OCH SVAR OM OCD
FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler
Läs merKÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Läs merfortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Läs merHur mycket har du besvärats av:
SCL 90 Namn: Ålder: Datum: INSTRUKTIONER Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran
Läs merNär datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga
När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga Jenny Rangmar, fil dr i psykologi FoU i Väst, Göteborgsregionen Sara Thomée, med dr Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet
Läs merDefinition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18
Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland
Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5
Läs merNär vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)
KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE GÖTEBORG 2017-03-02 NÄR
Läs merADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER
Läs merOmrådesbeskrivning Norrköping
Stina Öberg 1(5) Områdesbeskrivning Norrköping -verksamheten i Norrköping Alla siffror avser relevanta enheter på Norrköping, det vill säga, mellanvården och gemensamt samt åldersgruppen 0-17 år. Fördelningen
Läs merApotekets råd om. Nedstämdhet och oro
Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 2 4
Om läkemedel vid depression STEG 2 4 BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen
Läs merRinga in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.
Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk15ha samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)
Läs merNeuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller
Läs merSAMSJUKLIGHET. Vad menas med samsjuklighet? Samsjuklighet innebär af en person har två eller flera sjukdomslllstånd/ funklonsnedsäfningar samldigt.
SAMSJUKLIGHET Vad menas med samsjuklighet? 1 Samsjuklighet innebär af en person har två eller flera sjukdomslllstånd/ funklonsnedsäfningar samldigt. 2 1 Några exempel på samsjuklighet: Psykisk ohälsa och
Läs merÅngest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.
Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste
Läs merInledning och introduktion till diabetes
Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför
Läs merVårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922
Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merSeminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:
[Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla
Läs merAnsvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen
Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden
Läs merTill dig som har varit med om en svår upplevelse
Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra
Läs merPersoner med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.
Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt
Läs merDET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL
DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk
Läs merTVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4).
TVÅNGSSYNDROM Tvångstankar Nu skulle jag vila fråga om det har hänt att du att du plågats av underliga eller menlösa tankar som återkom gång på gång fast du försökte låta bli att tänka på det sättet? Fortsätt
Läs merBakom masken lurar paniken
Bakom masken lurar paniken Paniksyndrom Information till patienter och anhöriga Människor med paniksyndrom döljer ofta en stark rädsla för nya panikattacker, för att vara allvarligt sjuka, hålla på att
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk15Vb Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Läs merÅngest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?
Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss
Läs merTotalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:
Läs merDepressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet
Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)
Läs merProblematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03
Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs mer2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa
2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.
Läs merHÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.
ENKÄT A (UPPFÖLJNING) EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID SJUKDOM I PROSTATA FÖR MÄN SOM DELTAR I FORSKNINGSPROJEKTET SAMS Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och
Läs merThe role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization
Summary in Swedish Copingresurser och deras betydelse för gastrointestinal symtomnivå och somatisering vid IBS Dålig förmåga att hantera fysiska besvär ger svårare mag-tarmsymtom vid IBS och ökade övriga
Läs merTips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se
Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.
Läs merPsykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende
Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk
Läs merInitialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient
Att skapa sig en tydlig förståelse Initialfas Arbeta med valt fokus Återskapa färdigheter och planera för framtiden Diagnostisering Sammanlänka depressionen till ett interpersonellt sammanhang Interpersonell
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merOm psykiska sjukdomar
Om psykiska sjukdomar Psykiska sjukdomar gör så att sättet att tänka och känna förändras och man upplever saker annorlunda än när man mår bra. Den som blir sjuk förändras i sitt sätt att vara. Man kan
Läs merStudiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.
Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen
Läs merPsykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd
Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel
Läs merDiskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,
Läs merUNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE
UNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE Följande 22 frågor handlar om hur Du har känt Dig den senaste veckan 1. Hur har Du i allmänhet KÄNT DIG den senaste 1 På utomordentligt gott humör 2 På mycket gott humör 3
Läs merStresshantering en snabbkurs
Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog
Läs merTÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista
ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse
Läs merTÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning
ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS
Läs merLång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning
Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan
Läs merDet finns minnen som inte lämnar någon ro
Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym
Läs mer