Budget SDN Majorna-Linné

Transkript

1 Budget 2018 SDN Majorna-Linné

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattning... 4 Förutsättningar... 6 Vision och förhållningssätt... 6 Omvärldsanalys... 6 Stadsdelens befolkning Jämlikt Göteborg Lokalt perspektiv Lokaler Strategisk kompetensförsörjning Organisation och bemanning Ledarskap och medarbetarskap Arbetsmiljö och hälsa Jämställda och konkurrenskraftiga löner Ekonomi Aktuell ekonomisk situation Eget kapital Fördelning av ram per sektor Omhändertagande av KF:s mål Politiska mål och uppdrag Jämlikhet Mänskliga rättigheter Jämställdhet Demokrati Förskola och skola Äldre Arbetsmarknad och vuxenutbildning Kultur Personal Nämndens uppdrag Effektiv resursanvändning Utgångspunkter för en balanserad ekonomi SDN Majorna-Linné, Budget (30)

3 Inledning Kommunfullmäktiges budget är Göteborgs Stads övergripande styrdokument och är tänkt att styra stadens utveckling. Göteborgarnas behov ska vara vägledande. Viktigt är också att medarbetarna i Göteborgs Stad får möjlighet att engagera sig och vara delaktiga i verksamhetens utveckling. Budgeten lyfter fram de mål och uppdrag som är särskilt prioriterade. Övrigt ska utföras som tidigare, enligt gällande lagstiftning och övriga styrdokument. Lagstiftning och ekonomiska ramar står över mål, riktlinjer, planer, program och policys, som ska ses som stödjande dokument. Från kommunfullmäktiges budget till lokalt budgetdokument i stadsdelen Det är nämndernas och bolagens ansvar att göra verklighet av budgetens inriktningar och prioriterade mål. Varje enskild nämnd ska värdera sin egen roll i arbetet med att nå intentionerna i budgeten. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges budget har stadsdelsnämnden tagit ett beslut om ett mål- och inriktningsdokument för kommande år. Där värderar stadsdelsnämnden innebörden av kommunfullmäktiges inriktningar och prioriteringar i förhållande till den egna stadsdelens unika nuläge. Därmed blir de viktigaste målen och inriktningarna konkreta, förtydligade och preciserade. Mål- och inriktningsdokumntet har sedan legat till grund för framtagandet av denna budgethandling. Förvaltningen föreslår konkretiseringar och anpassningar av målen efter stadsdelens situation. Budgeten anger de strategiska vägval som behövs för att i större utsträckning nå målen. När stadsdelsnämnden tagit beslut om budget, tar förvaltningen hand om mål och uppdrag och arbetar in dem i verksamhetsplaner. Verksamhetsplanerna innehåller mer detaljerade beskrivningar av hur verksamheterna konkret ska arbeta för att nå målen. SDN Majorna-Linné, Budget (30)

4 Sammanfattning Nämndens mål och uppdrag Utifrån stadsdelsnämndens inriktningsdokument har förvaltningen utformat förslag till budget. De prioriterade målen har grupperats i särskilt prioriterade mål, nämndens egna prioriterade mål samt mål där förvaltningen kan bidra till måluppfyllelse. De särskilt prioriterade målen ska ges stor uppmärksamhet och vid behov viss resurstilldelning. De sex särskilt prioriterade målen är: Göteborg ska vara en jämlik stad Den strukturella könsdiskrimineringen ska upphöra De mänskliga rättigheterna ska genomsyra alla stadens verksamheter Alla elever ska oavsett bakgrund nå målen inom skolan och kunna utvecklas till sin fulla potential Sysselsättningen för grupper långt ifrån arbetsmarknaden ska öka Äldres livsvillkor ska förbättras Nämndens egna prioriterade mål utifrån stadsdelsnämndens unika förutsättningar ska ges stor uppmärksamhet och vid behov viss resurstilldelning. Nämndens egna prioriterade mål är: Majorna-Linné ska säkerställa god kvalitet i förskoleverksamheten, bland annat genom minskade barngrupper Ungas möjligheter till en rik och meningsfull fritid ska öka Verksamheterna ska stärka samverkan med föreningsliv och frivilligorganisationer för att öka utbudet av kultur och fritidsaktiviteter Arbetsmiljöarbetet inom förvaltningen ska stärkas De vi är till för Invånarnas och brukarnas behov, förutsättningar för att leva i en jämlik stad, likabehandling och delaktighet är grunden för våra verksamheter och samarbeten. Planering, genomförande och utvärdering sker kontinuerligt och utifrån målgruppers olika behov för att åstadkomma ändamålsenlig fördelning av resurserna. Fortsatt utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet inom förskola och skola, främjande av äldres självbestämmande inom äldreomsorgen, ett inkluderande förhållningssätt för personer med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning samt det fortsatta drogförebyggande arbetet är viktiga byggstenar för stadsdelens utveckling. Därutöver skapar tillgång till kultur och meningsfulla fritidsaktiviteter, stärkt samverkan med föreningsliv och frivilligorganisationer, integrering av mänskliga rättigheter samt en effektiv anpassning av verksamhetsvolymer utifrån befolknings- och omvärldsförändringar resurser och utrymme för kvalitet och utveckling utifrån målgruppernas behov. En konsekvens av dagens bostadsbrist innebär att allt fler grupper står utanför bostadsmarknaden, främst nyanlända, unga vuxna, personer med social problematik samt personer med funktionsnedsättning. En egen bostad är centralt för individens möjlighet att etablera sig i samhället. Det ställer krav på fler bostäder, men också förmågan att i högre grad anpassa samhällets bostadsutbud till individens behov. Verksamhetens processer Förvaltningens sektorsövergripande samverkan, hela-staden-perspektivet och SDN Majorna-Linné, Budget (30)

5 samarbetet med andra parter, utförare och aktörer skapar möjlighet till målgruppsriktade insatser, arbetssätt och prioriteringar. Styrnings- och ledningsprocesserna stärker handlingsberedskap och beslutsstöd. Utbildning och metodik för att tillvarata befolkningens sociala erfarenheter bidrar till stadens utveckling och till ökad måluppfyllelse utifrån stadsdelarnas särskilda ansvar för den sociala dimensionen. Medarbetarna Medarbetarnas engagemang är en förutsättning för att nå måluppfyllelse. Framgång skapas genom allas gemensamma förståelse av uppdrag, prioriteringar och förändringar. Förvaltningen kan åstadkomma det genom att en gemensam organisationskultur stärks i möten, arbetssituationer och genom kommunikation. Nämndens vision och stadens gemensamma förhållningssätt ligger till grund för stadsdelens organisationskultur. Anställningsförhållanden ska präglas av långsiktighet avseende anställningsform, utvecklingsmöjligheter och förutsättningar för medarbetare att bidra till kvalitet i service för målgrupperna. Heltidstjänster, färre timmar utförda av timavlönade, jämställdhetssäkrade verksamheter utan osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor samt mångfald bland chefer stödjer en sådan utveckling. Starkt fokus på arbetsmiljö kommer att öka förutsättningarna för hållbart ledar- och medarbetarskap och bidra till att stärka uppfattningen om Majorna-Linné som en attraktiv arbetsgivare. Ekonomi Pågående anpassningar av volymer inom verksamheter utifrån förändringar i befolkning tillsammans med prioriteringar fortlöper och ger ökade förutsättningar för en hållbar budget. Resurserna fördelas utifrån nämndens inriktningsdokument samt utifrån bedömningar av prognoser avseende befolkning, arbetsmarknad, hälsoläge och efterfrågan. Befolkningens ökade behov av insatser och verksamhet såsom köpt vård, boende, försörjningsstöd, äldreomsorg i ordinärt boende, korttidsboende, hälso- och sjukvård samt grundskola och fritidshem påverkar fördelning. SDN Majorna-Linné, Budget (30)

6 Förutsättningar Vision och förhållningssätt Vision "Tillsammans skapar vi en stadsdel där alla har möjlighet att leva ett gott liv" I Majorna-Linné kan alla människor känna sig välkomna. Stadsdelen kännetecknas av samhällsgemenskap, helhetssyn, miljötänkande, jämställdhet och jämlikhet i en positiv mångkulturell anda. I vår vision är Majorna-Linné en bra stadsdel att växa upp i. Barn och ungdomar möts med respekt och får stöd och stimulans för framtiden. Här finns både trygghet, drogfria miljöer och inspirerande utmaningar. Äldre och personer med funktionsnedsättning har möjlighet att leva och bo under trygga förhållanden med respekt för integritet och självbestämmande oavsett boendeform samt möjlighet till ett rikt socialt liv. Här finns ett varierat bostadsbestånd med god blandning av bostäder och verksamheter samtidigt som den unika karaktären finns kvar. I vår vision har Majorna-Linné en livskraftig, hållbar och hälsosam miljö och är en ekologisk stadsdel. Södra Älvstrandens öppna vatten och stadsdelens grönområden är lättillgängliga för alla invånare. Trafikbarriärer är borta och cyklister och gående har fått större utrymme. Det finns goda förutsättningar för alla boende i stadsdelen att vara aktiva i kulturlivet. Ensamhet och isolering motverkas bland annat genom flera mötesplatser i samverkan med frivilligorganisationer. Förhållningssätt Nämndens vision ska vara vägledande i arbetet. Nämndens och förvaltningens arbete ska bygga på respekt för både gemensamma värden och för individen. Vi ska verka utifrån en helhetssyn där varje individ ska bli sedd utifrån hela sin livssituation. En förutsättning för det är ökad och förbättrad samverkan mellan förvaltningens olika sektorer, verksamheter och enheter. Verksamheterna inom SDN Majorna-Linné ska arbeta inom lagd budgetram för att tillgodose invånarnas behov och intressen. Den kulturella, ekologiska och demokratiska utvecklingen ska aktivt stödjas. Barnperspektivet, miljöaspekten och jämställdheten ska beaktas i alla viktiga beslut. Förvaltningen ska i samverkan med andra myndigheter arbeta för att begränsa negativa konsekvenser av arbetslöshet, särskilt för ungdomar. Omvärldsanalys Skillnader i livsvillkor och hälsa I Göteborg finns det betydande skillnader i livsvillkor, både mellan befolkningsgrupper och mellan delar av staden. Det gäller även inom enskilda stadsdelar där skillnader i hälsa, uppväxtvillkor och möjligheter att påverka sin livssituation fortfarande är stora. Göteborg är en stad med en växande segregation. Under 2000-talet har den absoluta fattigdomen minskat i Sverige. Det beror till stor del på ökade realinkomster. Däremot har den relativa fattigdomen ökat under samma period, detta i takt med att inkomstspridningen har ökat. Den ökande inkomstspridningen är ett tydligt kännetecken för att ojämlikheten växer. Till exempel lever 19 procent av alla barnhushåll i Göteborg med risk för fattigdom. I delar av staden lever 60 procent i ekonomiskt utsatta hushåll, i andra delar motsvarar det 2 procent. SDN Majorna-Linné, Budget (30)

7 Ett exempel på skillnaderna i staden är att det skiljer nio år i medellivslängd mellan olika områden till följd av olika socioekonomiska förhållanden. Ett annat exempel är att 49 procent av barn till föräldrar med kort utbildning jämfört med 93 procent av barnen till föräldrar med lång utbildning är behöriga till gymnasieprogram. Ojämlikheten skapar en grund till att den mellanmänskliga tilliten minskar. I vissa områden uppger 50 procent av befolkningen att de saknar tillit, i andra områden är det 11 procent. Tillsammans med brist på likvärdighet inom välfärdssystemet kan det leda till polarisering, social oro och otrygghet. Arbetet med att skapa en socialt hållbar stad med minskade skillnader åligger alla stadens förvaltningar och bolag. Det handlar om att arbeta med effektiva strategier och metoder för att minska skillnaderna. För att möjliggöra en minskning av skillnader i livsvillkor krävs en styrning av hela staden och en samverkan såväl inom staden som med externa aktörer. Det krävs samverkan och delaktighet från både akademin, näringslivet, civilsamhällets organisationer och medborgarna själva. Men även med andra offentliga aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Ökad globalisering leder till att allt fler vill bo i storstadsregionerna, konflikter i omvärlden gör att människor flyr till länder som Sverige. Det kommer att påverka Göteborgs Stad under lång tid framöver. Det innebär att behovet ökar av att arbeta för en sammanhållen stad där likvärdiga livsvillkor finns. Det betyder också att det blir än viktigare att kunna erbjuda bostäder och en kommunal service som förskolor och skolor till fler människor. Men också utmaningar att få en miljövänlig och fungerande infrastruktur, fler bostäder och en proaktiv stadsplanering som främjar integration, möten och delaktighet. Staden behöver också arbeta tillitsskapande och leverera en god och jämlik kvalitet på servicen. Innovation, nytänkande och teknikutveckling Inom hela välfärdssektorn pågår en diskussion kring hur de framtida utmaningarna ska kunna hanteras. Befolkningen ökar, förväntningarna på service är höga och behoven blir alltmer individualiserade. Ekonomin förväntas inte växa i motsvarande takt. Det kommer varken att finnas pengar eller personal i framtiden för att klara välfärdstjänsterna så som de utförs idag. De kommunala verksamheterna behöver fokusera och satsa mer på innovation och nytänkande än någonsin förut. Det kan betyda att använda och driva på teknikutvecklingen. Det handlar också om att genom ökad delaktighet från medarbetare och brukare hitta de små förändringar som sammantaget kan ge billigare, bättre och effektivare tjänster. Nytänkande kring lokalanvändning är ett annat område där det redan pågår mycket. Effektivare användning av kontorsytor, mobila förskolor och kulturskola är exempel på detta. Ökade insatser för att stimulera till utveckling är nödvändigt i offentlig sektor redan i en nära framtid. Här kan staden lära av verksamheter som ligger i framkant när det gäller innovationer. Det kan innebära att skapa kreativ tid för medarbetare, utvecklade förslagsverksamheter med möjlighet att pröva och att misslyckas, särskilda utvecklingsfonder, inkubatorer tillsammans med akademin där nya arbetssätt prövas och utvärderas med mera. Sammantaget är behovet av nytänkande, innovationer och teknikutveckling i den kommunala sektorn stort. I en nära framtid kommer det att behöva utvecklas mer och mer av nya och förändrade arbetssätt. Befolkningsförändring Den nya kommunprognosen visar att befolkningen kommer att öka med personer fram till 2025, vilket är färre än i förra årets prognos. Framförallt kom färre asylsökande under SDN Majorna-Linné, Budget (30)

8 Befolkningsprognoser bygger till stora delar på kända historiska samband kombinerat med antaganden om framtiden. Under kommande femårsperiod är det planerade bostadsbyggandet mer än dubbelt så stort jämfört med det som byggts någon femårsperiod sedan 1970-talet. Bostadsbyggandet påverkar inte bara de områden där det byggs utan hela staden, då de som flyttar in i de nya bostäderna till största utsträckningen kommer från andra delar av staden. Nya bostäder som försenas får stor påverkan på prognosen. Därmed bidrar även det rekordstora planerade bostadsbyggandet till större osäkerhet i årets prognos. Även om asylinvandringen påverkar flera åldersgrupper så är det förändringarna i den befintliga befolkningen som står för de största förändringarna. Detta är särskilt tydligt i grundskole- och pensionärsåldrarna. Den kraftiga ökningen av grundskolebarn beror till största delen på ökningen av antalet födda under hela 2000-talet, medan förändringarna i pensionärsåldrarna kommer från skillnaderna i födelsetalen på 1920-, 30- och 40-talet. Integration och stöd till etablering Invandringen var rekordhög 2015 och det totala antalet asylsökande i Sverige uppgick till drygt personer sökte knappt personer asyl. Till Göteborg kom det under 2016 totalt flyktingar, varav knappt 800 var kommunplacerade enligt bosättningslagen. Bostadsbristen i Göteborg innebär särskilda svårigheter för nyanlända. Att hitta boende för dessa är avgörande för att lyckas med integrationsarbetet. Migrationsverkets prognoser för nya asylsökande är personer för 2017 och personer för Det finns stora osäkerheter i prognosen kopplat till möjliga förändringar i omvärlden. Även om antalet nya asylsökande sjunker de kommande åren kommer det stora antalet asylsökande under 2015 att påverka staden under 2017 och Ett stort antal förväntas då få uppehållstillstånd och bli placerade och flytta till kommunerna. Prognosen för Göteborg är cirka för Antalet mottagna under 2018 beräknas sedan minska kraftigt bland annat som följd av förändrad lagstiftning. Under 2017 får den stora andelen asylsökande sina uppehållstillstånd och påbörjar sin etablering. En snabb etablering på arbetsmarknaden och tillvaratagandet av människors erfarenheter och kompetenser är centralt för personers möjligheter att etablera sig i samhället. Brist på bostäder Bostadsbristen är akut i Göteborg. Allt fler grupper står idag utanför bostadsmarknaden, främst nyanlända, unga vuxna, personer med social problematik samt personer med funktionsnedsättning. En egen bostad är centralt för personers möjligheter att etablera sig i samhället. Det ställer krav på fler bostäder, men också förmågan att i högre grad anpassa samhällets bostadsutbud till individens behov. Bostadsbristen påverkar socialtjänsten och konsekvenserna kan bli höga kostnader eller bristande kvalitet i insatsen. Bostadsbristen leder bland annat till ökat bistånd för att undvika nöd. När befolkningen ökar mer än bostäderna betyder det en risk för ökad trångboddhet. Vuxna barn bor hemma hos föräldrarna, kompisar delar lägenhet och stora familjer blir ännu större när andra släktingar flyttar in. Andelen av befolkningen som är 65 år och äldre ökar i staden. Det innebär ökade behov av äldreboenden. Efterfrågan är störst i de centrala stadsdelarna och minst i nordost. Den ökade efterfrågan tillsammans med ett stort renoveringsbehov i många befintliga lägenheter gör att det kan bli brist på äldreboendeplatser. SDN Majorna-Linné, Budget (30)

9 För personer med funktionsnedsättning finns det fram till och med 2019 behov av 245 lägenheter, bostad med särskild service (BmSS). Under perioden planeras 185 lägenheter. Det ger ett underskott på cirka 60 lägenheter. Det innebär att staden fortsatt riskerar höga vitesbelopp när beslut om BmSS inte kan verkställas. Kompetensförsörjning Flera faktorer i omvärlden påverkar både behovet av kompetens och möjligheterna att rekrytera medarbetare med yrkesutbildning i den omfattning som behövs. Under de senaste åren har äldreomsorgen, skolan och socialtjänsten varit i fokus med många reformer, förändringar i lagstiftning och skärpta föreskrifter. Kraven har också ökat på att medarbetare ska ha föreskriven utbildning. Sammantaget medför ökade krav genom förändringar i lagstiftning och konkurrensutsättning, höjda ambitionsnivåer, lokala handlingsplaner och arbetsmiljöförbättrande åtgärder ett ökat rekryteringsbehov. Prognosen för nyrekryteringar är 4000 och för ersättningsrekryteringar cirka 5700 i staden under perioden De närmaste åren väntas relativt stora pensionsavgångar inom de yrkesgrupper som idag är svåra att rekrytera. Det gäller lärare, sjuksköterskor, undersköterskor, fritidspedagoger och stödassistenter. Chefer är en av kommunens äldsta yrkesgrupper och inom tio år kommer var tredje att gå i pension. Det är också en stor utmaning att hantera personalomsättningen bland socialsekreterare. Tillgången på utbildad personal, både erfarna och nyutexaminerade motsvarar inte behovet inom flera områden. Ju större gapet är mellan tillgång och efterfrågan på kompetens desto mer angeläget är det att tänka nytt kring bemanning och organisering av kommunens verksamheter. Det är angeläget att hushålla med den kompetens som finns i kommunen. Det handlar om att fördela arbetsuppgifter på ett nytt sätt, skapa nya yrkesroller, bredda yrkesområdena och att skapa karriär- och utvecklingsmöjligheter. För att klara kompetensförsörjningen behöver vi se möjligheterna i att ta tillvara ungdomars intresse för jobben och de nyanländas kompetens. Digitaliseringen Digitalisering är ett redskap som på ett smart sätt kan förbättra servicen, höja kvaliteten och effektiviteten samt stödja innovationskraften och delaktigheten. Digitaliseringen kommer att påverka hur vi kan, bör och ska arbeta för tillväxt, välfärd, framtida jobbtillfällen, en modern utbildning, kompetensutveckling och livslångt lärande. Digitaliseringen påverkar alla områden, sektorer och verksamheter. Människor förväntar sig i allt högre grad att snabbt, enkelt och säkert kunna sköta sina ärenden, få tillgång till information och ha möjlighet till inflytande genom digitala kontaktvägar. Digitaliseringen erbjuder även möjligheter att klara samhällsutmaningar såsom åldrande befolkning, välfärdens finansiering, globalisering och minskad klimatpåverkan. Inom offentlig sektor är välfärdstekniken en viktig del inom digitaliseringen. Välfärdsteknik underlättar och effektiviserar både tillgången till och användningen av välfärdstjänster inom exempelvis vård, omsorg, skola, miljö och kultur. Välfärdstekniken leder till ökad självständighet, trygghet och delaktighet i samhället om vi utgår från individens behov och förutsättningar. Den bidrar också till bättre resursutnyttjande och högre kvalitet inom välfärdssektorn och är nödvändig för att säkerställa vår välfärd när demografin förändras, färre personer söker sig till arbeten inom området, och samhällsekonomin kräver rationaliseringar och produktivitetsförbättringar. SDN Majorna-Linné, Budget (30)

10 En hög kostnadsutveckling kräver bättre beredskap och tidiga insatser Den svenska tillväxten väntas bli fortsatt god under 2017 och 2018 för att därefter sakta dämpas. Det ger en fortsatt bra utveckling av skatteunderlaget för kommunsektorn de närmaste åren. Samtidigt ökar de demografiska behoven framför allt i skolåldrarna. Kostnaderna är fortsatt höga för integration och stöd till etablering för nyanlända som kom till Sverige under Fler barn och äldre kombinerat med stora satsningar på infrastruktur och bostadsbyggande innebär att kostnadsutvecklingen för staden blir fortsatt hög. Även om utvecklingen är förväntad är den inte hållbar på sikt och den kommuncentrala beredskapen för att möta oförutsedda kostnader är lägre än tidigare. Detta ställer krav på ekonomiska marginaler hos nämnderna och tidiga insatser och åtgärder för att möta kostnadsökningar inom exempelvis individ- och familjeomsorgen. Forskning tyder på att det är svårt att åstadkomma kostnadseffektiva rationaliseringar i personalintensiva välfärdstjänster. För att minska ett faktiskt eller relativt kostnadsläge behöver istället själva behovet av välfärdstjänsterna förebyggas och minskas. Det handlar om att använda ett investeringssynsätt på välfärdstjänsterna genom sociala investeringar. Det pågår ett arbete för att finna en accepterad modell för sociala investeringar i Göteborgs stad som möjliggör detta. Förutom ett förbättrat kostnadsläge förbättras därutöver människors liv genom att de med hjälp av tidiga insatser får mer jämlika livschanser. Stadsdelens befolkning Majorna-Linné den folkrikaste stadsdelen Med sitt centrala läge och ett bostadsbestånd som nästan uteslutande består av lägenheter i flerbostadshus så är flyttintensiteten hög. Fluktuationerna kan vara stora från år till år avseende antalet in och utflyttade personer trots ett lågt bostadsbyggande. Liksom övriga centrala stadsdelar så kännetecknas förflyttningarna av en stor utflyttning av barnfamiljer till områden med småhus både inom Göteborg och till förortskommunerna. Att cirka 15 procent av barnen som föds i Göteborg föds i SDN Majorna-Linné, Budget (30)

11 Majorna Linné, men bara 9 procent av barnen som börjar skolan finns i stadsdelen, ger en bild av hur stor utflyttningen är av familjer med barn i förskoleåldrarna. Benägenheten att skaffa barn är lägre än kommungenomsnittet, även om nivån allt mer närmat sig genomsnittet. Majorna Linne är den stadsdel där det föds flest barn och stadsdelen har en stor utflyttning av barnfamiljer. En annan flyttström som är tydlig är en hög inflyttning i åldrarna år. Flyttutbytet, det vill säga skillnaden mellan antalet inflyttade och utflyttade personer, är negativt. De beror på att stadsdelen har en stor utflyttning till kranskommunerna. Även mot övriga Göteborg tappar Majorna Linné. Här är det framförallt utflyttning till de stadsdelar som har mycket småhus som gör att man har ett negativt flyttutbyte inom staden. Stadsdelen består nästan uteslutande av lägenheter i flerbostadshus, varav 60 procent är hyresrätter. Det senaste decenniet har stor omvandling från hyresrätt till bostadsrätt skett. Befolkningsprognos Befolkningsprognoser är beräknade våren Befolkningsprognoserna och annan statistik avser folkbokförda personer. Asylsökande personer räknas inte med i prognoserna. Under den kommande femårsperioden är det planerade bostadsbyggandet mycket stort, både i Göteborg och kommunerna närmast runt staden. Bostadsbyggandet påverkar inte bara de områden där det byggs utan hela staden eftersom de som flyttar in i nya bostäder i stor utsträckning kommer från andra delar av staden. Områden med ett lågt eller inget byggande kommer att ha en svagare befolkningsutveckling än vad som tidigare antagits. De aktuella bostadsplanerna innehåller många studentbostäder, tillfälliga bostäder och små lägenheter i flerbostadshus. Det är bostäder som de senaste åren attraherat mindre hushåll och mycket få familjer med barn. Det innebär att antalet boende och antalet barn per ny lägenhet i många fall kommer bli lågt. SDN Majorna-Linné, Budget (30)

12 Den stora ökningen av antalet asylsökande under det andra halvåret 2015 har ingen motsvarighet i modern tid. Därefter har förutsättningarna för asylsökande förändrats och antalet har sjunkit kraftigt. De senaste årens stora variationer i Migrationsverkets prognoser över antal asylsökande och kommunmottagna visar hur stor osäkerheten är för dessa grupper. För tillfället befinner Sverige sig i en stark ekonomisk konjunktur. Utflyttningen från Göteborg till övriga Göteborgsregionen har de senaste åren ökat. En försämrad konjunktur kan snabbt komma att påverka dessa och andra flyttströmmar. Kommentar till befolkningsprognos Majorna-Linné Majorna Linné är en av de stadsdelsnämnder som har ett förhållandevist lågt bostadsbyggande och även låg befolkningstillväxt. Det stora bostadsbyggandet i övriga delar av staden och i Göteborgsregionen innebär att utflyttningen från stadsdelen kommer att öka. Under prognosperioden antas folkmängden öka med personer. Som en följd av att antalet födda barn minskat under flera år så minskar även antalet barn i förskole och lågstadieåldrarna de kommande fem åren med knappt 400. De äldre, i åldrarna år, ökar med fram till och med år De äldsta pensionärerna minskar visserligen under perioden men kommer att börja öka igen efter prognoshorisonten. SDN Majorna-Linné, Budget (30)

13 Kommentar till befolkningsprognos primärområden inom Majorna-Linné Eftersom årets bostadsbyggnadsprognoser skiljer sig mot förra årets prognoser, både avseende hur många, vilken typ av bostäder och när de ska färdigställas, så blir skillnaderna gentemot förra årets befolkningsprognos i några fall stora. Störst är befolkningstillväxten i Sanna som växer med 700, följt av Stigberget och Masthugget som växer med vardera knappt 500 personer. Det stora planerade bostadsbyggandet i hela staden leder till att några primärområden med lågt eller inget bostadsbyggande kommer att minska i folkmängd i slutet av prognosperioden. Jämlikt Göteborg Organisering av Jämlikt Göteborg Göteborgs jämlikhetsarbete präglas av bred samverkan, tidiga insatser, kunskapsbaserat arbete och tydligt ansvar i organisationens linje. För att minska skillnaderna arbetar staden med fem utvalda fokusområden som grundar sig i forskning och kunskap. Fokusområdena handlar om att ge barn en god start i livet, fortsatt goda uppväxtvillkor, förutsättningar för arbete, hållbara och hälsofrämjande livsmiljöer samt att skapa strukturer och stabilitet för jämlikhetsarbetet. En samordningsgrupp fungerar som strategisk ledning för arbetet på tjänstemannanivå. Här ingår, utöver de direktörer som är fokusledarna för varje fokusområde, även representanter för Stadsledningskontoret och Göteborgs Stadshus AB. Samordningsgruppen leds av direktören för Social resursförvaltning då Social resursnämnd är processägare för Jämlikt Göteborg. Det som skiljer arbetet med Jämlikt Göteborg från tidigare år: Tydliga mål från kommunfullmäktige Tillgång till ny forskning och statistik Ett samlat grepp om arbetet på högsta ledningsnivå med ansvar i linjen En långsiktig strategi som sträcker sig minst tio år framåt Fem fokusområden Här följer en kort sammanfattning av vad som händer i de fem fokusområdena: 1. Ge varje barn en god start i livet (0 6 år) I fokusområdet arbetar staden bland annat med mobiliseringsfrågan "Staden där vi läser för våra barn". Att främja läsningen kan i längden betyda fler behöriga till gymnasiet, fler som vidareutbildar sig och fler som lättare får jobb. Staden arbetar också med att utveckla och stärka familjecentrerat arbetssätt. Alla stadsdelsförvaltningar i hela Göteborg ska ha minst en familjecentral och det ska finnas fler där de behövs som mest. I Göteborg finns nu sju familjecentraler och åtta nya är planerade. Föräldrar ska känna att man kommer rätt med sina frågor, oavsett vad det handlar om. Stöd och service till familjer ska kännas nära var man än bor. I alla stadsdelsförvaltningar har det anställts koordinatorer som ska samordna och stärka det familjecentrerade arbetet i stadsdelen. 2. Ge barn fortsatt goda förutsättningar genom skolåren De prioriterade områdena inom fokusområdet är att främja närvaron i skolan och göra kultur och fritid tillgängligt för alla barn. Arbetet utgår från alla arenor där barn befinner sig, inte bara i skolan. Staden arbetar också med att utveckla och samordna kvalitetssäkrade och tillgängliga föräldrastödsprogram för alla. 3. Skapa förutsättningar för arbete Fokusområdet inriktar sig på att underlätta inträdet på arbetsmarknaden och att samordna och utveckla samarbete. Staden arbetar också med sociala krav vid upphandling och att stimulera utveckling av sociala företag och arbetskooperativ. Alla föräldrar ska ha viktiga och riktiga jobb. SDN Majorna-Linné, Budget (30)

14 När föräldrarna har ett jobb att gå till gör det stor skillnad för vilken start i livet och vilka uppväxtvillkor barn har. Modellen för det stegvisa jobb- och kunskapslyftet är ett sätt för snabbare inträde på arbetsmarknaden med möjlighet till både arbete och kompetensutveckling. Modellen bygger på stegvis utbildning anpassad för både deltagare och arbetsmarknadens behov av arbetskraft. Exempel på övriga satsningar inom fokusområdet är "Välkomna till Framtiden" där 300 nyanlända erbjuds heltidssysselsättning hos Framtiden, försök med serviceassistenter inom äldreomsorgen och samarbete med fordonsindustrin. 4. Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer En god samhällsplanering kan verka hälsofrämjande. För att kunna bygga en socialt hållbar stad behöver staden titta på vilka sociala konsekvenser stadsbyggandet ger. Målbilden för fokusområdet handlar ökad delaktighet och inflytande, hälsosam närmiljö, minskad boendesegregation, ökad tillgång till bostäder och ökad användning av kollektiva transportmedel. 5. Skapa övergripande och strukturella förutsättningar för jämlikhet Fokusområde 5 är ett brett fokusområde som handlar om att arbeta med system och strukturer för att långsiktigt minska skillnaderna i livsvillkor och hälsa. Här stödjer man arbetet i staden med kunskap, kommunikation, strategier, program, projekt om sociala investeringar och samverkansallianser. Under 2017 har ett program för tagits fram och 2018 kommer en plan med mer konkret innehåll kopplas på programmet. I slutet av 2017 presenterades en ny jämlikhetsrapport med ny kunskap om läget i Göteborg som ligger till grund för framtida arbete. Under 2018 kommer Jämlikt Göteborg bland annat uppmärksammas i utställningar på Stadsbiblioteket, i Almedalen, under Volvo Ocean race och på Kulturkalaset. Lokalt perspektiv Stadsdelsförvaltningen i Majorna-Linné arbetar i det dagliga för att bidra till jämlika livsvillkor och hållbar utveckling i stadsdelen. Samtidigt kommer ständigt nya uppdrag inom alla områden. För att få ett samlat grepp kring satsningar och projekt som ska bidra till att nå det långsiktiga prioriterade målet om ett jämlikt Göteborg har Majorna-Linné skapat tre arbetsgrupper över sektorsgränserna. Det innebär att representanter för utbildning, kultur och fritid, individ- och familjeomsorg, äldreomsorg och stadsutveckling ingår i varje arbetsgrupp. De tre arbetsgrupperna är indelade efter målgrupp och arbetar med frågor som rör barn och unga, vuxna och äldre eller samhällsbyggnad. Nyöppnade Familjecentralen Sandarnas insatser för att minska användandet av cannabis i stadsdelen samt projekt som giftfri förskola och avfallssnålt äldreboende är exempel på vad grupperna arbetat med under året. Det pågår även ett större arbete som syftar till att minska och förebygga psykisk ohälsa samt flera andra insatser som ska bidra till att öka jämlikheten i stadsdelen. SDN Majorna-Linné, Budget (30)

15 Lokaler Verksamhet Sannaskolan, Byggnad A1 Ombyggnad och renovering pågår Hagaskolan, projekt 1 och 2 Ombyggnad pågår Haga Nygata 17, Annex Hagaskolan Ombyggnad planeras Kungsladugårdsskolan Birger Jarlsgatan 1 Underhållsrenoverin gar pågår Birger Jarlsgatan 1 Förskoletomten Detaljplan nybygge Nybygge rivning planeras Amiralitetsgatan 19, förskola Rivning och nybygge planeras Nybygge färdigställs Ostindiegatan Boende med särskild service Renoveringar planeras Äldreomsorg Kustgatan 10, projekt 1 och 2 Ombyggnad pågår (för annan verksamhet) Ombyggnad planeras Nordhemsskolan Nordhemsgatan 51 Renoveringar och tillgänglighetsanpas sningar pågår Förskolan Seglaregatan 5 Underhåll och renoveringar planeras Mariaträffen, Älvsborgsplan Tillgänglighetsanpas sningar pågår Tillgänglighetsanpas sningar pågår Stortoppsgatan Boende med särskild service Nybyggnad planeras Nya Kabelgatan 4 Boende med särskild service Nybyggnad planeras Nybyggnad ska pågå Nybyggnad färdigställs Tuppfjätsgatan 15 Boende med särskild service Ombyggnad för expansion av befintlig Utbildning, Kultur och Fritid Sannaskolan fortsätter med renovering och ombyggnad för att få en modern och ändamålsenlig lärmiljö. Tilläggsbeställningen för huskropp A1 beräknas initieras under Tidplan för färdigställande är inte klar. Behov av extra evakueringslokaler kvarstår utifrån ökade elevantal. På Hagaskolan initieras utökningen av klassrumsytor för att möta nya behov avseende F-6 skola. Komplexiteten i att arbeta i en mycket gammal fastighet har försenat hela projektet. Ombyggnaden av Hagaskolan omfattar även de lokaler som skolan nyttjar i Hagahuset, på Haga Nygata 17. På Kungsladugårdsskolan genomför lokalförvaltningen en omfattande renovering som ett led i deras ordinarie underhåll av lokaler. Det sker ett nära samarbete med verksamheten för att minimera påverkan på undervisningen. På Kungsladugårdsskolans tomt planeras en ny fastighet där förskolan idag finns. Detaljplanearbete pågår och en extern aktör samarbetar med lokalförvaltningen. Målet är att bygga förskola, kök och matsal, med studentbostäder ovanpå. Genom detta kan man få en bättre struktur inne i skolfastigheten och nya lokaler för befintliga förskolor. SDN Majorna-Linné, Budget (30)

16 Rivning och nybygge på Amiralitetsgatan 19 har försenats. Projektet beräknas påbörjas under första kvartalet Evakuering kommer att behövas. Omfattande underhållsarbeten planeras på Seglaregatan 5 och Nordhemsskolan. Tillgänglighetsanpassningar planeras också i Nordhemsskolan. Individ och familjeomsorg samt funktionshinder Flera boenden med särskild service (BmSS) behöver omlokaliseras och byggas om för att optimera verksamheten. Detta arbete fortgår bland annat på Ostindiegatan och Carl Grimbergsgatan. Tillgänglighetsanpassningar planeras att utföras på Mariaträffen på Älvsborgsplan. Nybyggnation av boende med särskild service inleds på Stortoppsgatan, Gråberget. Äldreomsorg, Hälso- och sjukvård På Kustgatan 10 byggs sjätte våningen" (plan 9) om och ansluts till befintlig verksamhet inom särskilt boende men även våningen ovanför (plan 10) införlivas för ett samlat och modernare äldreboende. Strategisk kompetensförsörjning Organisation och bemanning Kompetensförsörjningen är indelad i tre delar: chefsutveckling, medarbetarutveckling och rekrytering. De enskilda delarna tillsammans säkerställer att rätt kompetens finns för att fortlöpande nå verksamhetens mål och tillgodose verksamhetens behov på kort såväl som lång sikt. Tillsvidareanställningar och heltidstjänster ger långsiktighet och trygghet i relationen mellan arbetsgivare och medarbetare samt kvalitet i mötet med de vi är till för. För samtliga nya anställningar av tillsvidareanställda gäller heltid med möjlighet till deltid. Utifrån resultaten i Medarbetarenkäten 2016 framkommer det att förvaltningen behöver fortsätta arbetet med att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare dit medarbetare vill komma, utvecklas och stanna kvar. En strategisk viktig fråga för att medarbetare ska utvecklas och stanna kvar är att fortsätta det påbörjade arbetet med hälsofrämjande ledar- och medarbetarskap. Stadens Medarbetar- och arbetsmiljöpolicy är ett av tre strategiska områden som förvaltningsledningen fortsätter att sätta fokus på. Policyn är att se som ett arbetsgivarpolitiskt styrinstrument som anger vad stadens ledande politiker förväntar sig att medarbetare och chefer ska utveckla för att skapa en attraktiv arbetsplats och utveckla möjligheter att rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Arbetet med hur stadsdelarna ska organiseras när skola och förskola bildar nya nämnder kommer vara ett prioriterat område under Möjligheten till samordning och samarbete mellan förvaltningarna kommer att utredas för att skapa mesta möjliga nytta för dem vi är till för. Exempel på övriga fokusområden under 2018 kommer att vara analysarbete inför löneöversyn och hälsofrämjande insatser med syfte att sänka ohälsotalen. Ledarskap och medarbetarskap Att utveckla ledar- och medarbetarskapet är en strategisk fråga. Intentionerna i stadens samverkansavtal är att detta är en förutsättning för att utveckla verksamheten och tillhandahålla tjänster med hög kvalité. Chefer ska sträva efter en förtroendefull samverkan med de anställda och deras fackliga organisationer. SDN Majorna-Linné, Budget (30)

17 Det är av stor vikt att alla cheferna tillämpar det som återfinns i avtalet Samverkan Göteborg, vilket reviderats under I denna revidering har förtydliganden gjorts kring hur de representativa samverkansgrupperna ska fungera som tillika skyddskommittéer. Under 2018 kommer utbildningsinsatser att riktas till förvaltningens samverkansgrupper och till chefer och medarbetare för att öka kunskapen inom samverkan samt stärka samarbetet mellan chef och medarbetare och få mer effektiva arbetsplatsträffar. Under 2017 fortsatte arbetet med att förbättra stödfunktionernas stöd till cheferna. För att öka tydlighet och kvalitetssäkring gällande ansvarsfördelningen i förvaltningens stödfunktioner och sektorer har en servicedeklaration tagits fram. Innehållet syftar till att reglera och tydliggöra vilka arbetsuppgifter som åligger stödfunktionerna samt vilka arbetsuppgifter som åligger respektive chef. Servicedeklarationen ligger också till grund för den chefsintroduktion som startats upp gemensamt av stödfunktionerna. Aktiviteter som genomförts under de senaste åren i syfte att ge chefer möjlighet till kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte kommer att fortgå under nästkommande år. Exempel på aktiviteter är chefsfrukostar, chefsdagar och internt utbildningsutbud från stödfunktionsenheterna. Under 2018 kommer förvaltningen att fortsätta arbetet med att identifiera och uppmuntra medarbetare och enhetschefer som vill och har förutsättningar att gå vidare och söka sig till stadens ledarutvecklingsprogram Morgondagens chef och Morgondagens chef för chefer. Arbetsmiljö och hälsa I kommunfullmäktiges budget uppmärksammas de ökade ohälsotalen i staden och uppdrag riktas till stadens förvaltningar att aktivt arbeta med att sänka dessa. Nämndens eget prioriterade mål att arbetsmiljöarbetet ska stärkas tydliggör behovet av fortsatt aktivt arbete inom området. Sedan 2015 har förvaltningen gjort strategiska satsningar i syfte att sänka ohälsotalen och främja hälsa. Rehabiliteringssamordnaren har i uppdrag att samordna insatser som riktas till långtidssjukskrivna. I uppdraget ligger även att involvera aktörer från företagshälsovård, Försäkringskassa, Arbetsförmedling och Samordningsförbundet. Inför 2018 finns även uppdraget att göra en förnyad konkurrensutsättning i syfte att få en leverantör av företagshälsovård, vilket underlättar samordning och hellhetssyn av de behov som som finns i förvaltningen. Under 2018 kommer det även att finnas förvaltningscentrala, budgetavsatta medel för stora delar av de tjänster som köps från leverantören av företagshälsovård. Utifrån kraven i de nya föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) har förvaltningen tagit fram förslag på hur denna ska integreras i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Under 2017 togs beslut i förvaltningens samverkansgrupp (FSG) om en ny rutin för systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete och arbete för lika rättigheter och möjligheter. Denna rutin ligger till grund för hur arbetsgivaren ska kartlägga och analysera behov av insatser för att förbättra såväl den fysiska, psykosociala, sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Dessa behov och insatser är grunden för de handlingsplaner som sedan tas fram på samtliga nivåer i förvaltningen. Under 2018 kommer den nya rutinen att utvärderas för att se vilka förbättrings- och utvecklingsområden som förvaltningen behöver arbete vidare med. Under 2017 har Göteborgs stads samverkansavtal reviderats. Den största förändringen handlar om skyddskommittéernas roll. SDN Majorna-Linné, Budget (30)

18 Då samtliga samverkansgrupper på sektors- och förvaltningsnivå också är skyddskommittéer ska utbildningsinsatser riktas till dessa för att nå samsyn om hur förvaltningens samverkansgrupper ska fungera i sina roller utifrån stadens samverkansavtal. HR-avdelningen kommer att fortsätta arbetet med systematiska genomgångar av alla rehabiliteringsärenden två gånger per år med samtliga chefer i syfte att få tillbaka medarbetare helt eller delvis i arbete eller finna andra alternativ till sysselsättning. Jämställda och konkurrenskraftiga löner Verksamhetens mål och uppdrag styr utformningen av de verksamhetsanpassade löneoch bedömningskriterierna som ligger till grund för bedömningen av de prestationer som utförts. I det årliga lönesamtalet följs sedan utförda prestationer upp utifrån de förväntningar som kommunicerats med medarbetarna och ny lön sätts. I förvaltningens årscykel för löneöversynsprocessen ingår att enheterna årligen ska se över och aktualisera de verksamhetsanpassade lönekriterierna. Kommunfullmäktiges prioriterade mål och Göteborgs Stads lönepolitiska mål utgör stöd för förvaltningens strävan om att bidra till att osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män ska upphöra i Göteborgs Stad Löneöversynen för alla yrkesgrupper 2017 är inte avslutade. Förvaltningens analys inför innehavande år har visat på fortsatta behov av jämställdhetssatsningar på yrkesgrupperna barnskötare inom avlösarservice, personliga assistenter, förskollärare, sjuksköterskor, socialsekreterare, fysioterapeuter, psykologer och enhetschefer. Utifrån den lönekompensation som förvaltningen fått för löneökningar 2017 har liksom föregående år verksamma inom förskola, skola och skolbarnomsorg prioriterats. För medarbetare inom välfärdssektorn innebär budgetbeslutet om den fortsatta låglönesatsningen att dessa yrkesgrupper även under 2018 kommer att få ett utökat löneutrymme då flertalet av de som har lägst löner återfinns inom denna sektor. Stadens lönepolitiska mål är ett värdefullt stöd i att bidra till jämställda och konkurrenskraftiga löner i Göteborgs Stad. Budgetförutsättningarna inför 2018 innehåller inte några medel för att motverka osakliga löneskillnader. En följd av att flera yrkesgrupper är svårrekryterade i kombination med hög personalomsättning medför att löneanspråken vid nyanställning och i de årliga löneöversynerna har blivit högre. Detta har även uppmärksammats inom staden då medarbetare ibland fått betydligt högre lön för likartat uppdrag i den förvaltning de nyanställts i. I ett flertal av GR-kommunerna har samma företeelse noterats. För att möta denna "oönskade" rörlighet ställs stora krav på förvaltningens löneanalysarbete och på att ha konkurrenskraftiga löner i kombination med en god arbetsmiljö. Strategin i kommande löneöversyn bör fokusera på att medarbetare med god prestation över tid prioriteras för att öka attraktiviteten att stanna kvar och bidra till verksamheternas utveckling. Då är det inte de nominellt lägsta lönerna som behöver lyftas utan också de medarbetare som över tid bidragit med en god insats. Strategin inför löneöversyn 2018 bör vidare sätta stort fokus på det förberedande analysarbetet så att satsningarna görs där de största behoven ses. Det är också viktigt att säkra upp att ha konkurrenskraftiga löner i jämförelse med GR-kommunerna, då flertalet av dessa kommuner kan ses som attraktiva arbetsgivare för medarbetare som idag finns i Göteborgs stad. SDN Majorna-Linné, Budget (30)

19 Ekonomi Tilldelad ekonomisk ram Kommunbidrag i mkr Befolkningsansvar 1 993, ,2 Förändring i mkr -364,5 Förändring i procent -18,28 Resursnämndsuppgifter 5,8 5,9 Kommunfullmäktige fastställde i juni 2017 befolkningsramen för SDN Majorna-Linné till 1 629,2 mnkr. Detta är en minskning med cirka 18,3 procent som beror på att 442,8 mnkr avgår till de nya nämnderna för grundskola och förskola. Utan denna justering hade befolkningsramen ökat med 78,3 tkr eller motsvarande 3,93 procent. Aktuell ekonomisk situation I uppföljningsrapport är prognosen ett nollresultat för stadsdelen som helhet för år Resultaten enligt prognosen varierar mellan sektorerna. Individ- och Familjeomsorg samt Funktionshinder Prognosen för sektor IFO-FH uppgår till -19,0 mnkr. Prognosen förutsätter att de av stadsdelsnämnden beslutade anpassningsåtgärderna tillsammans med förvaltningens kostnadsanpassningar för att nå budget i balans får effekt under året. Från och med 1 juli 2017 infördes nya statliga ersättningar för stadens mottagande av ensamkommande barn. Det nya ersättningssystemet utgår i huvudsak från schabloner och är grundat på en genomsnittskostnad per barn/ungdom och dygn oavsett boendeform. Den negativa prognosen förklaras av att Majorna-Linnés kostnader för ovannämnda placeringar överstiger den beräknade ersättningen med cirka 1,5 mnkr i månaden. Endast när det gäller placering enligt LVU och SoL har stadsdelen möjlighet att ansöka om faktiska kostnader. Utbildning, Kultur och Fritid Prognos för sektor Utbildning, Kultur och Fritid är ett nollresultat och bygger på att förskolan anpassar lönekostnader till den budgeterade nivån. Äldreomsorg samt Hälso-sjukvård Sektor ÄO-HS har en prognos om 20 mnkr som förklaras av att den positiva kostnadsutvecklingen inom betalströmmar bedöms fortsätta under resterande delen av året. Vidare bidrar sänkning av ersättningen för hemtjänsttimmen, som en del av förberedelsen inför införandet av valfrihetssystem enligt LOV, samt svårigheter att rekrytera personal till det prognostiserade överskottet. Stadsdelsgemensamt Stödfunktioner och Förvaltningsgemensamt prognostiserar ett underskott om -1 mnkr. Prognosen innefattar kostnader för licenser i och med införande av digital arbetsplats - Office 365 enligt senaste beräkningen från Intraservice. SDN Majorna-Linné, Budget (30)

20 Eget kapital Kommunfullmäktige har gjort bedömningen att en nämnd av Majorna-Linnés storlek ska ha ett eget kapital i storleksordningen mnkr. Majorna-Linnés egna kapital kommer enligt prognos i uppföljningsrapport att uppgå till 42,2 mnkr i årsbokslut 2017 vilket ligger inom det rekommenderade spannet för det egna kapitalets storlek. Fördelning av ram per sektor Sektor Förändring inkl just till nya nämnder Utbildning, Kultur och Fritid Äldreomsorg samt Hälso- och sjukvård Individ- och Familjeomsorg samt Funktionshinder Stadsdelsgemensamt Summa Kommunfullmäktige fastställde befolkningsramen 2018 för SDN Majorna-Linné till 1 629,2 mnkr. Minskningen jämfört med budgetramen för 2017 beror på medel som avgår till de nya nämnderna för grundskola och förskola efter den 1 juli. Utan denna justering hade befolkningsramen 2018 ökat till 2 072,0 mnkr. Utbildning, Kultur och Fritid Sektorn tillförs medel för ökat elevantal i skola och skolbarnsomsorg. Samtidigt förs medel från sektorn med anledning av minskat antal barn i förskola och förskoleklass. Sektorn tar del av politiska satsningar såsom minskade barngrupper i förskolan, ökad personaltäthet på fritidshemmen, inköp av datorer för att möta kraven enligt den nationella IT-strategin samt ökad kvalitet på stöd till elever med särskilda behov. Sektorn får minskade resurser avseende höjd maxtaxa inom förskola och fritidshem samt så kallade tilläggskriterier. Äldreomsorg samt Hälso- och sjukvård Sektorn tillförs resurser för ökat antal äldre i omsorg, larmpatrull, demensteam, mobilt arbetssätt samt kompetensutveckling för samtliga medarbetare. Medel förs från sektorn avseende så kallade tilläggskriterier. Medel har även förts från sektorn ÄO-HS till IFO-FH avseende en teknisk justering av nämndbidraget för hemtjänst för personer under 65 år med 13 mnkr. Sektorn har ett intäktskrav baserat på utfallet och prognos för innevarande år samt omvärldsanalys inför nästkommande år. Intäktskravet avser netto för sålda och köpta äldreomsorgsplatser samt minskad kostnad för hemtjänsten som en del av förberedelsen inför införandet av valfrihetssystem enligt LOV. Individ- och familjeomsorg samt Funktionshinder Sektorn tillförs medel för ensamkommande flyktingbarn, mobilt arbetssätt, inkluderande matchning samt en del av uppstartskostnaden för en stadengemensam placerings- och inköpsenhet (SPINK). Utöver detta får sektorn ökade resurser i enlighet med de uppdateringar som gjorts i stadens fördelningsmodell avseende försörjningsstöd, SDN Majorna-Linné, Budget (30)