Redskapsboden - från FN-konvention till vardagsverklighet
|
|
- Håkan Lundgren
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Redskapsboden - från FN-konvention till vardagsverklighet Ett projekt från HSO Skåne med finansiering av Arvsfonden
2 Hej! Välkommen till Redskapsbodens webbapplikation! Här kan du testa nio olika vardagssituationer och se om de lever upp till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Sverige undertecknade FN-konventionen 2007 och har lovat att uppfylla kraven som ställs där. Det handlar om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för personer med funktionsnedsättning. Även om Sverige har kommit en bit på vägen med att lever upp till rättigheterna i konventionen finns mycket kvar att förbättra. Alla måste tillsammans respektera, skydda och bevara rättigheterna för att Sverige ska kunna leva upp till FN-konventionen. Ett stort ansvar ligger på staten och våra landsting/regioner och kommuner. Varje land som har undertecknat FN-konventionen ska också ha ett system för att övervaka hur konventionen genomförs och efterföljs. Funktionshinderrörelsen har rätt att fullt ut medverka i det arbetet. Genom att göra ett test i detta verktyg kan du som privatperson, brukare, företrädare för funktionshinderrörelsen, politiker eller tjänsteman testa hur väl FN-konventionen efterföljs i olika miljöer. Varje test ger ett resultat som visar om situationen verkar leva upp till FN-konventionen eller inte. Därefter får du förslag på åtgärder vad du själv kan göra åt situationen och vart du kan vända dig. Vi som tagit fram detta verktyg hoppas att det kan komma väl till pass och ge nyttiga kunskaper om FNkonventionen och rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Lycka till! 2
3 Innan du börjar Tänk på att syftet med redskapet är att göra FN-konventionen mer tillgänglig och visa hur den kan vara en viktig del i arbetet för ett samhälle tillgängligt för alla. Genom att göra ett eller flera test i verktyget får du en fingervisning om huruvida situationen lever upp till FN-konventionen eller inte. Men tänk på att resultatet bygger på dina egna svar resultatet är alltså subjektivt och kan variera från person till person beroende på olika erfarenheter och synsätt. Därför är det viktigt att resultatet tolkas med försiktighet, och att du undersöker resultatet mer ingående innan du påtalar bristerna för berörda personer och organisationer. Resulatet av testet ska främst ses som vägledande. Först några frågorm om dig Kön. Ålder Bostadsort.. o Bjuv o Bromölla o Burlöv o Båstad o Eslöv o Helsingborg o Hässleholm o Höganäs o Hörby o Höör o Klippan o Kristianstad o Kävlinge 3
4 o Landskrona o Lomma o Lund o Malmö o Osby o Perstorp o Simrishamn o Sjöbo o Skurup o Staffanstorp o Svalöv o Svedala o Tomelilla o Trelleborg o Vellinge o Ystad o Åstorp o Ängelholm o Örkelljunga o Östra Göinge Kontrollfrågor kommun - Finns ett funktionshinderpolitiskt program i din kommun?... /Vet ej - Finns det ett funktionshinderråd i din kommun?... /Vet ej - Finns det ett aktivt samarbete mellan funktionshinderföreningar och kommunen?... /Vet ej 4
5 - Får funktionshinderföreningar ekonomiskt bidrag från kommunen?... /Vet ej - Finns det en handlingsplan för tillgänglighet i din kommun?... /Vet ej Vilket/vilka hinder upplever du finns som gör det svårt för dig att fullt ut delta och fungera i samhället?... (Öppet svarsalternativ) Upplever du att du har en funktionsnedsättning? Om du har en funktionsnedsättning, vilken?... (Öppet svarsalternativ) Förtydligande: Anledningen till att vi frågar om din funktionsnedsättning är att vi ska kunna se om vissa grupper är särskilt utsatta. Informationen du lämnar om dig själv och din funktionsnedsättning används bara i detta syfte och sprids inte vidare. Val av testområde Val av testsituation Val av roll i testsituation Frågor testsituation 5
6 Resultat av test Grönt ljus (samtliga ja-svar ), gult ljus (ett eller flera nej-svar, dock färre än hälften) eller rött ljus (fler än hälften nej-svar). Alternativa svar Grönt ljus: Grattis! Det verkar som om situationen du testar lever upp till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. För att vara helt säker, läs gärna: Gult ljus: Ett eller flera svar du har lämnat tyder på att situationen inte fullt ut lever upp till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. (Uppställning av svar på nej-svar) Rött ljus: Vi beklagar! Dina svar tyder på att situationen du har testat till största del inte lever upp till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. (Uppställning av svar på nej-svar) 6
7 Förslag på åtgärder Generella och situationsspecifika Vidare lästips och länkar Område tillgänglighet - Testa tågresan! Det här testet bygger i huvudsak på följande artiklar ur FN-konventionen: Artikel nummer 9 Tillgänglighet Artikel nummer 18 Rätt till fri rörlighet och till ett medborgarskap Artikel nummer 19 Rätt att leva självständigt och att delta i samhället Artikel nummer 20 Personlig rörlighet Vilken beskrivning passar bäst in på dig? Tjänsteman trafikbolaget Ombordpersonal Politiker Resenär Ledsagare Typ av tåg? Pågatåg Öresundståg Krösatåg SJ-tåg Veolia 7
8 - Fysisk tillgänglighet - Går det bra att komma på och av tåget oavsett funktionsförmåga? Du har svarat att det inte går bra att komma på och av tåget oavsett funktionsförmåga. Enligt FN-konventionen ska personer med funktionsnedsättning få tillgång på lika villkor som andra till transporter, information och kommunikation. FN-konventionen ställer krav på att hinder och barriärer mot tillgänglighet ska undanröjas i transportmedel. Kanske kan en ramp eller eliminering av höga kanter vara en lösning? - Är det enkelt att förflytta sig inne på tåget oavsett funktionsförmåga? Du har svarat att det inte är enkelt för alla att förflytta sig inne på tåget. Enligt FN-konventionen ska personer med funktionsnedsättning få tillgång på lika villkor som andra till transporter, information och kommunikation. FNkonventionen ställer också krav på undanröjande av hinder och barriärer mot tillgänglighet i transportmedel. - Går det bra att förflytta sig på järnvägsstationen oavsett funktionsförmåga? Du har svarat att det inte går bra för alla att förflytta sig på järnvägsstationen. Enligt FN-konventionen ska personer med funktionsnedsättning få tillgång på lika villkor som andra till transporter, information och kommunikation. FNkonventionen ställer krav på undanröjande av hinder och barriärer mot tillgänglighet i transportmedel. Detta gäller i lika hög grad järnvägsstationen som tåget. - Finns det en handikappanpassad toalett på tåget? Du har svarat att det inte finns en handikappanpassad toalett på tåget. Enligt FN-konventionen ska personer med funktionsnedsättning få tillgång på lika villkor som andra till transporter, information och kommunikation. FNkonventionen ställer krav på undanröjande av hinder och barriärer mot tillgänglighet i transportmedel. Det borde alltså finnas en toalett som alla kan använda utan hinder. - Finns det en särskild lukt- och doftfri avdelning på tåget? Du har svarat att det inte finns en särskild lukt- och doftfri avdelning på tåget. Enligt FN-konventionen ska transporter vara tillgängliga för alla och det 8
9 innebär att även personer med allergi eller känslighet för dofter ska kunna åka tåg. - Finns en avdelning där djur inte är tillåtna? Du har svarat att det inte finns en djurfri avdelning på tåget. Enligt FNkonventionen ska transporter vara tillgängliga för alla, även för dem som är allergiska mot djur. Det borde alltså finnas en avdelning på tåget där djur inte får vistas. - Finns det en tyst avdelning på tåget? Du har svarat att det inte finns en tyst avdelning på tåget. Enligt FNkonventionen ska transporter vara tillgängliga för alla. Personer med en hörselskada kan ha problem med att sitta i en vanlig kupé där ljudnivån kan vara hög och störande. Det borde därför finnas en tyst avdelning på tåget. - Finns det teleslinga på tåget? Du har svarat att det inte finns en teleslinga på tåget. Enligt FN-konventionen ska transporter, information och kommunikation vara tillgängliga för alla, även ljud och utrop som görs på tåget. Därför bör det finnas en teleslinga eller liknande hörhjälpmedel så att resenärer med hörselskada kan ta del av den muntliga information som ges på tåget. - Finns det taktila skyltar med information i punktskrift på tåget och järnvägsstationen? Du har svarat att det inte finns taktila skyltar med punktskrift på tåget och/eller på järnvägsstationen. Enligt FN-konventionen ska transporter, information och kommunikation vara tillgängliga för alla och det gäller även information om resan. Alltså bör det finnas information som syn- och hörselskadade kan ta del av. - Finns det ledstråk på järnvägsstationen? (Ledstråk kan till exempel vara markeringar, ränder eller andra skillnader i marken som personer med en synskada kan följa med hjälp av den vita käppen eller fötterna). Du har svarat att det inte finns ledstråk på järnvägsstationen. Enligt FNkonventionen ska transporter, information och kommunikation vara tillgängliga för alla och det gäller även järnvägsstationen. Alla ska kunna ta sig fram obehindrat på stationsområdet, alltså bör det finnas ledstråk för personer med syn- och/eller hörselskada. - Fungerar det bra att boka ledsagning om så behövs? 9
10 Du har svarat att det inte fungerar bra att boka ledsagning. Tillgång till ledsagning borde finnas eftersom transporter ska vara tillgängliga för alla enligt FN-konventionen. Dessutom ställer FN-konventionen särskilda krav på att assistans såsom ledsagning ska erbjudas. - Ger ombordpersonalen en god ledsagning om så behövs? Du har svarat att ombordpersonalen inte ger en god ledsagning. Välfungerande ledsagning borde finnas eftersom transporter ska vara tillgängliga för alla enligt FN-konventionen. Dessutom ställer FN-konventionen särskilda krav på att assistans såsom ledsagning ska erbjudas. - Information och service Tror du eller upplever du att det är enkelt för alla att - Hitta viktig information om tågresan på järnvägsstationen? Du har svarat att du inte tror eller upplever att det är enkelt för alla att hitta viktig reseinformation på järnvägsstationen. Reseinformationen borde vara tillgänglig för alla och lätt att hitta. Informationen är en del av transporten som enligt FN-konventionen ska vara tillgänglig för alla. - Köpa biljett? Du har svarat att du inte tror eller upplever att det är enkelt för alla att köpa biljett. Biljettköpet är en del av transporten och resan och bör därför vara en enkel procedur som ska vara tillgänglig för alla enligt FN-konventionen. - Läsa av och/eller förstå tidtabellen? Du har svarat att du inte tror eller upplever att det är enkelt för alla att avläsa och/eller förstå tidtabellen. FN-konventionen menar att information och kommunikation ska vara tillgänglig på lika villkor för alla. Att kunna ta del av tidtabellen är grundläggande inför en resa och bör därför vara tillgängligt för alla. - Uppfatta den skriftliga information som ges? Du har svarat att du inte tror eller upplever att det är enkelt för alla att uppfatta den skriftliga information som ges. FN-konventionen menar att information och kommunikation ska vara tillgänglig på lika villkor för alla. Viktig skriftlig information om resan bör därför vara tillgänglig enligt FN-konventionen. 10
11 - Uppfatta den muntliga information som ges? Du har svarat att du inte tror eller upplever att det är enkelt för alla att uppfatta den muntliga information som ges. FN-konventionen menar att information och kommunikation ska vara tillgänglig på lika villkor för alla. Att kunna ta del av viktig information är en del av resan/transporten och denna information bör därför vara tillgänglig för alla enligt FN-konventionen. - Uppfatta utropen på perrongen och tåget? Du har svarat att du inte tror eller upplever att det är enkelt för alla att uppfatta utropen på perrongen och tåget och dessa är en viktig del av resan. FNkonventionen menar att information och kommunikation ska vara tillgänglig på lika villkor för alla. Utropen bör därför, i någon form, vara tillgängliga för alla enligt FN-konventionen. - Hitta viktig information om resan på trafikbolagets hemsida? Du har svarat att du inte tror eller upplever att det är enkelt för alla att hitta viktig information om resan på trafikbolagets hemsida. FN-konventionen menar att information och kommunikation ska vara tillgänglig på lika villkor för alla. Inför resan är det viktigt att få ta del av viktig information och kunna planera sin resa. Därför bör informationen på hemsidan vara tillgänglig för alla och lätt att hitta enligt FN-konventionen. - Blir alla resenärer bemötta på lika villkor av tågpersonalen? Du har svarat att alla resenärer inte blir bemötta på lika villkor av tågpersonalen. Enligt FN-konventionen får ingen diskriminering på grund av funktionsnedsättning förekomma. - Finns det möjlighet till hjälp om man skulle behöva detta? Du har svarat att det inte finns möjlighet till hjälp om man skulle behöva det. FN-konventionen menar att olika typer av hjälp och stöd ska erbjudas för att underlätta och tillgängliggöra för personer med funktionsnedsättning. Någon form av hjälp eller servicefunktion borde därför finnas. 11
12 Område tillgänglighet - Testa ett restaurang-/krogbesök! Det här testet bygger i huvudsak på följande artiklar ur FN-konventionen: Artikel nummer 9 Tillgänglighet Artikel nummer 19 Rätt att leva självständigt och att delta i samhället Artikel nummer 30 Deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott Vilken beskrivning passar bäst in på dig?: Restaurangägare Restauranganställd Restaurangbesökare Ledsagare - Fysisk tillgänglighet - Går det bra att ta sig in i och ut ur restaurangen oavsett funktionsförmåga? Du har svarat att det inte går bra att ta sig in i och ut ur restaurangen oavsett funktionsförmåga. Enligt FN-konventionen ska personer med funktionsnedsättning ha tillgång på lika villkor som andra till anläggningar och tjänster som är tillgängliga för allmänheten. En ramp eller en hiss skulle kunna vara en lösning. - Går det bra att förflytta sig inne i restaurangen oavsett funktionsförmåga? Du har svarat att det inte går bra att förflytta sig inne i restaurangen oavsett funktionsförmåga. Enligt FN-konventionen ska personer med funktionsnedsättning ha tillgång på lika villkor som andra till anläggningar och 12
13 tjänster som är tillgängliga för allmänheten. Det borde alltså gå bra att förflytta sig inne i restaurangen oavsett funktionsförmåga. - Finns det en handikappanpassad toalett? Du har svarat att det inte finns en handikappanpassad toalett på restaurangen. Enligt FN-konventionen ska personer med funktionsnedsättning ha tillgång på lika villkor som andra till anläggningar och tjänster som är tillgängliga för allmänheten. Detta innebär att det borde finnas en handikappanpassad toalett som alla kan använda. - Upplever du ljudnivån som lämplig? Du har svarat att du inte upplever ljudnivån på restaurangen som lämplig. Enligt FN-konventionen ska personer med funktionsnedsättning ha tillgång på lika villkor som andra till anläggningar och tjänster som är tillgängliga för allmänheten. Detta innebär att även personer med en hörselskada ska kunna besöka restaurang utan problem. Alltför hög ljudnivå borde därför åtgärdas på något sätt. Försök identifiera vad det är för typ av ljud som stör dig: Musik, sorl, eller annat högt ljud? Om du har klart för dig vilket ljud du upplever som störande blir det också lättare för restaurangansvarig att försöka åtgärda det. - Upplever du att luften i lokalen är fri från cigarettrök och/eller andra starka dofter? Du har svarat att du inte upplever luften i lokalen som fri från cigarettrök och/eller andra starka dofter. Rökning inomhus på restaurang är förbjuden i Sverige men starka dofter såsom parfym och rakvatten är svårt att undvika på restaurang. FN-konventionen menar att offentliga serviceanläggningar ska vara tillgängliga på lika villkor för alla. Är du allergisk eller överkänslig mot starka dofter, fråga restaurangpersonalen om du kan få sitta lite avskilt i restaurangen. - Bemötande och service - Upplever du att kunderna på restaurangen bemöts på lika villkor? Du har svarat att du upplever att kunderna på restaurangen inte blir bemötta på lika villkor. FN-konventionen förbjuder diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Upplever du att du har blivit diskriminerande eller kränkande behandlad ska du prata med restaurangansvarig i första hand. 13
14 - Upplever du att personalen är serviceinriktad och hjälpsam gentemot den som behöver extra hjälp eller service? Du har svarat att upplever att personalen inte är serviceinriktad och hjälpsam gentemot den som behöver extra hjälp eller service. FN-konventionen menar att personer med funktionsnedsättning i offentliga miljöer ska erbjudas den service och det stöd de behöver för att klara av sin vardag. - Information Tror eller upplever du att det är enkelt för alla att - Uppfatta vad restaurangpersonalen säger/kommunicerar? Du har svarat att du inte tror eller upplever att det är enkelt för alla att uppfatta vad restaurangpersonalen säger/kommunicerar. FN-konventionen menar att information och kommunikation i serviceanläggningar öppna för allmänheten ska vara tillgänglig. - Uppfatta/ läsa av menyn? Du har svarat att du inte tror eller upplever att det är enkelt för alla att uppfatta eller läsa av menyn. Enligt FN-konventionen ska information och kommunikation i serviceanläggningar öppna för allmänheten vara tillgänglig för alla. Det borde alltså finnas en meny som på något sätt är tillgänglig för alla. Personer med synskada, utvecklingsstörning eller läs- och skrivsvårigheter skulle till exempel kunna få menyn uppläst muntligen av restaurangpersonalen. - Göra en beställning? Du har svarat att du inte tror eller upplever att det är enkelt för alla att göra en beställning. Information och kommunikation på serviceanläggningar öppna för allmänheten ska vara tillgänglig enligt FN-konventionen. Att ha möjlighet att göra en beställning är grundläggande när man äter på restaurang. - Få reda på vad maten innehåller? Du har svarat att du inte tror eller upplever att det är enkelt för alla att få reda på vad maten innehåller. Information och kommunikation på serviceanläggningar öppna för allmänheten ska vara tillgänglig enligt FNkonventionen. De personer som är allergiska/överkänsliga eller har andra funktionsnedsättningar/sjukdomar kopplat till matintag ska också ha möjlighet 14
15 att besöka restaurang. De ska kunna få korrekt information om matens innehåll och ges den service de behöver för att känna sig trygga. Område tillgänglighet - Testa biobesöket! Det här testet bygger i huvudsak på följande artiklar ur FN-konventionen: Artikel nummer 9 Tillgänglighet Artikel nummer 19 Rätt att leva självständigt och att delta i samhället Artikel nummer 30 Deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott. Vilken beskrivning passar bäst in på dig?: Biografchef Biografanställd Biobesökare Ledsagare - Fysisk tillgänglighet - Går det bra att ta sig in i och ut ur bion oavsett funktionsförmåga? Du har svarat att det inte går bra att ta sig in i och ut ur bion oavsett funktionsförmåga. FN-konventionen menar att serviceanläggningar öppna för allmänheten ska vara tillgängliga för alla på lika villkor. En ramp eller hiss skulle kunna vara en lösning. - Går det bra att förflytta sig inne i biosalongen oavsett funktionsförmåga? 15
16 Du har svarat att det inte går bra att förflytta sig inne i biosalongen oavsett funktionsförmåga. FN-konventionen menar att serviceanläggningar öppna för allmänheten ska vara tillgängliga för alla på lika villkor. Det borde därför vara relativt enkelt för alla, oavsett funktionsförmåga, att förflytta sig inne i biosalongen. - Finns det en handikappanpassad toalett? Du har svarat att det inte finns en handikappanpassad toalett på biografen. Det borde det finnas, enligt FN-konventionen. Alla ska ha möjlighet att använda toaletten utan hinder. - Upplever du ljudnivån som lämplig? Du har svarat att du inte upplever ljudnivån som lämplig. På bio finns en viss ljudnivå som är standard, men upplever du obehag eller irritation av ljudet är det troligtvis för högt. Alla ska kunna besöka bion utan obehag. Om du tycker att ljudet är för högt, prata med biopersonalen i första hand. - Upplever du att luften i lokalen är fri från cigarettrök och andra starka dofter? Du har svarat att du inte upplever att lokalen är fri från cigarettrök och/eller andra starka dofter. Rökning inomhus i offentliga lokaler är förbjuden i Sverige. På bio kan det vara svårt att undvika starka dofter såsom parfym och rakvatten. Fråga biopersonalen om du kan få sitta på en avskild plats eller fråga om det finns något annat alternativ. - Finns det taktila skyltar med punktskrift? Du har svarat att det inte finns taktila skyltar med punktskrift. Det borde det finnas, enligt FN-konventionen. Information och kommunikation på offentliga serviceanläggningar och tjänster ska vara tillgänglig på lika villkor för alla. - Bemötande och service - Blir alla biobesökare bemötta på lika villkor av biopersonalen? Du har svarat att alla biobesökare inte blir bemötta på lika villkor av biopersonalen. Alla ska bli bemötta på lika villkor och FN-konventionen förbjuder diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Blir du bemött på ett direkt otrevligt sätt ska du prata med biografansvarig. 16
17 - Upplever du att personalen är serviceinriktad och hjälpsam gentemot den som behöver extra hjälp eller service? Du har svarat att du inte upplever att personalen är serviceinriktad och hjälpsam mot den som behöver detta. FN-konventionen menar att personer med funktionsnedsättning ska erbjudas den assistans och service de behöver för att kunna leva ett självständigt liv. Konventionen förbjuder också diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Blir du bemött på ett direkt otrevligt sätt ska du prata med biografansvarig. - Finns det möjlighet att gå på syntolkade föreställningar? Du har svarat att det inte finns möjlighet att gå på syntolkade föreställningar. Offentliga serviceanläggningar och i tjänster riktade till allmänheten ska vara tillgängliga på lika villkor för alla, enligt FN-konventionen. Bion ska vara tillgänglig för alla och kulturen likaså, enligt FN-konventionen. Det borde alltså finnas möjlighet att gå på syntolkade föreställningar. - Finns det möjlighet att få föreställningen textad? Du har svarat att det inte finns möjlighet att få föreställningen textad. Offentliga serviceanläggningar och tjänster öppna för allmänheten ska vara tillgängliga på lika villkor för alla, enligt FN-konventionen. Bion ska vara tillgänglig för alla och kulturen likaså, menar FN-konventionen. Det borde alltså finnas möjlighet att få föreställningen textad. - Finns det hörhjälpmedel att använda/ låna? Du har svarat att det inte finns hörhjälpmedel att använda eller låna. Offentliga serviceanläggningar och i tjänster öppna för allmänheten ska vara tillgängliga på lika villkor för alla, enligt FN-konventionen. Hörhjälpmedel att använda eller låna borde därför finnas. - Finns publikvärdar/personal på plats som kan hjälpa till om så behövs? Du har svarat att det inte finns publikvärdar/eller personal på plats som kan hjälpa till om det behövs. FN-konventionen menar att personer med funktionsnedsättning ska erbjudas den assistans och service de behöver för att kunna leva ett självständigt liv. Personal som är beredd att hjälpa till borde därför finnas på plats. 17
18 - Information och hjälp Tror eller upplever du att det är enkelt för alla att - Uppfatta vad biopersonalen säger/kommunicerar? Du har svarat att du inte tror eller upplever att det är enkelt för alla att uppfatta vad biopersonalen säger/kommunicerar. Information och kommunikation på offentliga serviceanläggningar och i tjänster öppna för allmänheten ska vara tillgänglig för alla, enligt FN-konventionen. - Uppfatta den skriftliga information som ges? Du har svarat att du inte tror eller upplever att det är enkelt för alla att uppfatta den skriftliga information som ges. Information och kommunikation på offentliga serviceanläggningar och i tjänster öppna för allmänheten ska vara tillgänglig för alla, enligt FN-konventionen. Skriftlig information borde finnas i lättläst format och borde också kunna ges muntligt av personalen. - Köpa dricka, godis och snacks? Du har svarat att du inte tror eller upplever att det är enkelt för alla att köpa dricka, godis och snacks. Information och kommunikation på offentliga serviceanläggningar och i tjänster öppna för allmänheten ska vara tillgänglig för alla, enligt FN-konventionen. Att kunna köpa tilltugg och dryck är en del av biobesöket och borde därför vara tillgängligt för alla. - Hitta information om tillgängligheten på bion på biografens hemsida? Du har svarat att du inte tror eller upplever att det är enkelt för alla att hitta information om tillgängligheten på bion på biografens hemsida. Information och kommunikation på offentliga serviceanläggningar och i tjänster öppna för allmänheten ska vara tillgänglig för alla, enligt FN-konventionen. Detta är en del av biobesöket och service som borde ges för att alla skall kunna känna sig trygga i att göra ett biobesök. 18
19 Område tillgänglighet - Testa teatern! Det här testet bygger i huvudsak på följande artiklar ur FN-konventionen: Artikel nummer 9 Tillgänglighet Artikel nummer 19 Rätt att leva självständigt och att delta i samhället Artikel nummer 30 Deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott. Vilken beskrivning passar bäst in på dig?: Teaterchef Teateranställd Teaterbesökare Ledsagare - Fysisk tillgänglighet - Går det bra att ta sig in i och ut ur teatern oavsett funktionsförmåga? Du har svarat att det inte går bra att ta sig in i och ut ur teatern oavsett funktionsförmåga. FN-konventionen menar att teatrar ska vara tillgängliga för alla på lika villkor. En ramp eller hiss skulle kunna vara en lösning. - Går det bra att förflytta sig inne i teatersalongen oavsett funktionsförmåga? 19
20 Du har svarat att det inte går bra att förflytta sig inne i teatersalongen oavsett funktionsförmåga. FN-konventionen menar att teatrar ska vara tillgängliga för alla på lika villkor. Det borde därför vara relativt enkelt för alla, oavsett funktionsförmåga, att förflytta sig inne i biosalongen. - Finns det en handikappanpassad toalett? Du har svarat att det inte finns en handikappanpassad toalett på teatern. Det borde det finnas, enligt FN-konventionen. Alla ska ha möjlighet att använda toaletten utan hinder. - Upplever du ljudnivån som lämplig för alla? Du har svarat att du inte upplever ljudnivån som lämplig för alla. På teater finns en viss ljudnivå som är standard, men upplever du obehag eller irritation av ljudet är det troligtvis för högt. Alla ska kunna besöka teatern utan obehag. Om du tycker att ljudet är för högt, prata med personalen i första hand. - Upplever du att luften i lokalen är fri från cigarettrök och andra starka dofter? Du har svarat att du upplever att lokalen inte är fri från cigarettrök och/eller andra starka dofter. Rökning inomhus i offentliga lokaler är förbjuden i Sverige. På teater kan det vara svårt att undvika starka dofter såsom parfym och rakvatten. Fråga personalen om du kan få sitta på en avskild plats eller fråga om det finns något annat alternativ. - Finns det taktila skyltar med punktskrift? Du har svarat att det inte finns taktila skyltar med punktskrift. Det borde det finnas, enligt FN-konventionen. Information och kommunikation på offentliga serviceanläggningar och i tjänster ska vara tillgänglig på lika villkor för alla. - Bemötande och service - Blir teaterbesökarna bemötta på lika villkor av teaterpersonalen? Du har svarat att alla teaterbesökare inte blir bemötta på lika villkor av personalen. Alla ska bli bemötta på lika villkor och FN-konventionen förbjuder diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Blir du bemött på ett direkt otrevligt sätt ska du prata med teateransvarig. - Upplever du att personalen är serviceinriktad och hjälpsam gentemot den som behöver extra hjälp eller service? 20
21 Du har svarat att du upplever att personalen inte är serviceinriktad och hjälpsam mot den som behöver detta. FN-konventionen menar att personer med funktionsnedsättning ska erbjudas den assistans och service de behöver för att kunna leva ett självständigt liv. Konventionen förbjuder också diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Blir du bemött på ett direkt otrevligt sätt ska du prata med teateransvarig. - Är det enkelt att köpa fika, dryck och snacks oavsett funktionsförmåga? Du har svarat att du inte tror att det är enkelt för alla att köpa fika, dryck och snacks. Information och kommunikation på offentliga serviceanläggningar och i tjänster öppna för allmänheten ska vara tillgänglig för alla, enligt FNkonventionen. Att kunna köpa tilltugg och dryck är en del av teaterbesöket och borde därför vara tillgängligt för alla. - Finns publikvärdar/personal på plats som kan hjälpa till om så behövs? Du har svarat att det inte finns publikvärdar/eller personal på plats som kan hjälpa till om det behövs. FN-konventionen menar att personer med funktionsnedsättning ska erbjudas den assistans och service de behöver för att kunna leva ett självständigt liv. Personal som är beredd att hjälpa till borde därför finnas på plats. - Finns det möjlighet att gå på syntolkade föreställningar? Du har svarat att det inte finns möjlighet att gå på syntolkade föreställningar. Offentliga serviceanläggningar och tjänster riktade till allmänheten ska vara tillgängliga på lika villkor för alla, enligt FN-konventionen. Teatern ska vara tillgänglig för alla i rollen som kulturutövare, enligt FN-konventionen. Det borde alltså finnas möjlighet att gå på syntolkade föreställningar. - Finns det möjlighet att få föreställningen textad? Du har svarat att det inte finns möjlighet att få föreställningen textad. Offentliga serviceanläggningar och tjänster öppna för allmänheten ska vara tillgängliga på lika villkor för alla, enligt FN-konventionen. Teatern ska vara tillgänglig för alla i rollen som kulturutövare, menar FN-konventionen. Det borde alltså finnas möjlighet att få föreställningen textad. - Finns det hörhjälpmedel att använda/ låna? Du har svarat att det inte finns hörhjälpmedel att använda eller låna. Offentliga serviceanläggningar och tjänster öppna för allmänheten ska vara tillgängliga på lika villkor för alla, enligt FN-konventionen. Teatern är en kulturutövare som ska vara tillgänglig för alla. Hörhjälpmedel att använda eller låna borde därför finnas. 21
22 - Information och hjälp Tror du att det är enkelt för alla att - Uppfatta vad teaterpersonalen säger/kommunicerar? Du har svarat att du inte tror att det är enkelt för alla att uppfatta vad teaterpersonalen säger/kommunicerar. Information och kommunikation på offentliga serviceanläggningar och i tjänster öppna för allmänheten ska vara tillgänglig för alla, enligt FN-konventionen. - Uppfatta den skriftliga information som ges? Du har svarat att du inte tror att det är enkelt för alla att uppfatta den skriftliga information som ges. Information och kommunikation på offentliga serviceanläggningar och i tjänster öppna för allmänheten ska vara tillgänglig för alla, enligt FN-konventionen. Skriftlig information borde finnas i lättläst format och borde också kunna ges muntligt av personalen. - Hitta information om tillgängligheten på teatern på teaterns hemsida? Du har svarat att du inte tror att det är enkelt för alla att hitta information om tillgängligheten på teatern på teaterns hemsida. Detta är en del av biobesöket och service som borde ges för att alla ska kunna känna sig trygga i att göra ett biobesök. Information och kommunikation på offentliga serviceanläggningar och i tjänster öppna för allmänheten ska vara tillgänglig för alla, enligt FNkonventionen. 22
23 Område arbete och sysselsättning - Testa en arbetsplats! Det här testet bygger i huvudsak på följande artiklar ur FN-konventionen: Artikel nummer 27 Arbete och sysselsättning Artikel nummer 9 Tillgänglighet Artikel nummer 19 Rätt att leva självständigt och att delta i samhället Artikel nummer 24 Utbildning Artikel nummer 28 Tillfredsställande levnadsstandard och social trygghet - Vilken sektor tillhör arbetsplatsen du vill testa? Offentlig Privat Ideell - Inom vilket område finns den arbetsplats du vill testa? (rullist) - Administration - Ekonomi - Juridik - Bygg och anläggning - Data/it - Försäljning/inköp/marknadsföring - Hantverksyrken - Hotell/restaurang/storhushåll - Hälso- och sjukvård - Industriell tillverkning - Installation/drift/underhåll - Kropps- och skönhetsvård - Kultur/media/design - Militärt arbete - Naturbruk - Naturvetenskapligt arbete - Pedagogiskt arbete - Sanering och renhållning - Socialt arbete - Säkerhetsarbete 23
24 - Tekniskt arbete - Transport Vilken beskrivning passar bäst in på dig?: Chef arbetsplats Anställd arbetsplats Arbetssökande Utomstående - Fysisk miljö - Upplever du att luften och ventilationen på arbetsplatsen är god? Du har svarat att du inte upplever luften och ventilationen på arbetsplatsen som god. FN-konventionen menar att arbetsplatser ska vara tillgängliga för alla. Här ska identifiering och undanröjande av hinder och barriärer mot tillgänglighet ske. God luftkvalitet är viktigt för medarbetarnas hälsa och arbetsförtjänst, inte minst för personer med allergi och/eller överkänslighet. - Upplever du att ljudnivån är lämplig med tanke på arbetet som bedrivs? Du har svarat att du inte upplever ljudnivån som lämplig med tanke på det arbete som bedrivs. FN-konventionen menar att arbetsplatser ska vara tillgängliga för alla. Här ska identifiering och undanröjande av hinder och barriärer mot tillgänglighet ske. Personer med en hörselskada ska kunna utföra sitt arbete utan störande ljud som skapar problem. Ljudnivån på arbetsplatsen ska kunna accepteras av alla. - Finns en handikappanpassad toalett? Du har svarat att det inte finns en handikappanpassad toalett. FNkonventionen menar att arbetsplatser ska vara tillgängliga för alla. Här ska identifiering och undanröjande av hinder och barriärer mot tillgänglighet ske. Detta gäller i allra högsta grad toaletten, den ska alla kunna använda utan problem. 24
25 - Finns god belysning? Du har svarat att du upplever att det inte finns god belysning. FN-konventionen menar att arbetsplatser ska vara tillgängliga för alla. Här ska identifiering och undanröjande av hinder och barriärer mot tillgänglighet ske. Det är viktigt med god belysning på arbetsplatsen så att en synskada inte behöver påverka arbetet negativt med dålig belysning som orsak. - Finns nödutgångar som är tillgängliga för alla? Du har svarat att det inte finns nödutgångar som är tillgängliga för alla. FNkonventionen menar att arbetsplatser ska vara tillgängliga för alla. Här ska identifiering och undanröjande av hinder och barriärer mot tillgänglighet ske. Detta omfattar nödutgångarna på arbetsplatsen. - Upplever du att den som är ansvarig på arbetsplatsen i största möjliga mån är villig att anpassa/undanröja hinder och barriärer ur tillgänglighetssynpunkt? Du har svarat att du upplever att arbetsplatsansvarig inte är villig att anpassa/undanröja hinder och barriärer ur tillgänglighetssynpunkt. FNkonventionen menar att arbetsplatser ska vara tillgängliga för alla. Här ska identifiering och undanröjande av hinder och barriärer mot tillgänglighet ske. Skälig anpassning ska också erbjudas personer med funktionsnedsättning på arbetsplatsen. - Upplever du den fysiska miljön på arbetsplatsen som tillgänglig för alla, oavsett funktionsförmåga? Du har svarat att du inte upplever den fysiska miljön på arbetsplatsen som tillgänglig för alla, oavsett funktionsförmåga. FN-konventionen menar att arbetsplatser ska vara tillgängliga för alla. Här ska identifiering och undanröjande av hinder och barriärer mot tillgänglighet ske. - Social miljö & arbetsvillkor - Upplever du att anställda med funktionsnedsättning på arbetsplatsen får lika lön för lika arbete om man jämför med andra anställda? 25
26 Du har svarat att du upplever att anställda med funktionsnedsättning på arbetsplatsen inte får lika lön för lika arbete om man jämför med andra anställda. Lika lön för lika arbete är en rätt som ska skyddas, enligt FNkonventionen. Personer med funktionsnedsättning har rätt till lika ersättning som andra vid lika arbete. - Upplever du att personer med funktionsnedsättning har lika möjligheter att få anställning på arbetsplatsen jämfört med andra? Du har svarat att du upplever att personer med funktionsnedsättning inte har lika möjligheter att få anställning på arbetsplatsen. FN-konventionen menar att diskriminering kopplat till rekrytering och möjligheten att få en anställning ska förbjudas. Alla ska ha lika möjligheter att få en anställning. - Upplever du att anställda med funktionsnedsättning har lika möjligheter till befordran jämfört med andra på arbetsplatsen? Du har svarat att du upplever att de anställda med funktionshinder på arbetsplatsen inte har lika möjligheter till befordran. FN-konventionen menar att konventionsstaterna ska främja möjligheter till befordran för personer med funktionsnedsättning. Alla ska alltså ha lika möjligheter att befordras. - Upplever du att de anställda med funktionsnedsättning på arbetsplatsen arbetar under jämlika arbetsförhållanden? Du har svarat att du upplever att anställda med funktionsnedsättning på arbetsplatsen inte arbetar under jämlika arbetsförhållanden. FN-konventionen förbjuder diskriminering på grund av funktionsnedsättning inom alla områden som gäller yrkesverksamhet. Personer med funktionsnedsättning ska kunna arbeta på lika villkor som andra. De har precis som andra rätt till säkra och hälsosamma arbetsförhållanden samt rättvisa och gynnsamma arbetsvillkor. - Upplever du att personer med funktionsnedsättning diskrimineras på arbetsplatsen? Du har svarat att du upplever att personer med funktionsnedsättning diskrimineras på arbetsplatsen. FN-konventionen förbjuder diskriminering på grund av funktionsnedsättning inom alla områden som gäller yrkesverksamhet. Personer med funktionsnedsättning ska kunna arbeta på 26
27 lika villkor som andra och skyddas från trakasserier och diskriminering, enligt FN-konventionen. - Upplever du att alla på arbetsplatsen blir bemötta på lika villkor? Du har svarat att du upplever att alla på arbetsplatsen inte blir bemötta på lika villkor. FN-konventionen förbjuder diskriminering på grund av funktionsnedsättning inom alla områden som gäller yrkesverksamhet. Personer med funktionsnedsättning ska kunna arbeta på lika villkor som andra och skyddas från trakasserier och diskriminering, enligt FN-konventionen. - Finns det rutiner eller dokument för likabehandling på arbetsplatsen? Du har svarat att det inte finns rutiner eller dokument för likabehandling på arbetsplatsen. Det borde det finnas för att förebygga diskriminering och främja likabehandling på arbetsplatsen i enlighet med FN-konventionen. - Möjlighet till hjälp och stöd - Upplever du att de anställda med funktionsnedsättning på arbetsplatsen har samma tillgång till arbets- och yrkesvägledning som andra? Du har svarat att du upplever att de anställda med funktionsnedsättning på arbetsplatsen inte har samma tillgång till arbets- och yrkesvägledning. FNkonventionen påtalar särskilt att personer med funktionsnedsättning ska få faktisk tillgång till sådan arbets- och yrkesvägledning som är allmänt tillgänglig. - Upplever du att de anställda med funktionsnedsättning på arbetsplatsen har samma möjlighet att hitta viktig information som har betydelse för arbetet och arbetsförhållandena som andra? Du har svarat att du inte upplever att de anställda med funktionsnedsättning på arbetsplatsen har samma möjlighet att hitta viktig information som har betydelse för arbetet och arbetsförhållandena. Personer med funktionsnedsättning ska kunna arbeta på lika villkor som andra, därför är det viktigt att betydelsefull information om arbetet finns tillgänglig för alla, i enlighet med FN-konventionen. 27
28 - Upplever du att de anställda med funktionsnedsättning kan utöva sina arbetsrättsliga och fackliga rättigheter på lika villkor som andra? Du har svarat att du inte upplever att de anställda kan utöva sina arbetsrättsliga och fackliga rättigheter på lika villkor som andra. Enligt FNkonventionen ska konventionsstaterna säkerställa att personer med funktionsnedsättning kan göra just detta på lika villkor som andra. 28
29 Område hälsa och sjukvård - Testa din vårdgivare! Det här testet bygger i huvudsak på följande artiklar ur FN-konventionen: Artikel nummer 25 - Hälsa Artikel nummer 26 - Habilitering och rehabilitering Artikel nummer 16 Rätt att inte utsättas för utnyttjande, våld eller övergrepp Artikel nummer 9 Tillgänglighet Artikel nummer 10 Rätten till liv Artikel nummer 19 Rätt att leva självständigt och att delta i samhället Artikel nummer 20 Personlig rörlighet Artikel nummer 22 Respekt för privatlivet Artikel nummer 23 Respekt för hem och familj Artikel nummer 28 Tillfredsställande levnadsstandard och social trygghet Valmöjlighet typ av vårdgivare: Vårdcentral, akutsjukvård, specialistsjukvård, habilitering, rehabilitering och tandvård. Vilken beskrivning passar bäst in på dig?: Chef vårdgivare (Offentlig - privat verksamhet) Anställd vårdgivare (Offentlig - privat verksamhet) Politiker Brukare Ledsagare Typ av vårdgivare (huvudman): 29
30 Landsting Region Skåne Kommunal vårdgivare Privat mottagning - Upplever du att - Brukare med funktionsnedsättning erbjuds vård på lika villkor som andra? Du har svarat att brukare med funktionsnedsättning inte erbjuds vård på lika villkor som andra. Personer med funktionsnedsättning ska erbjudas samma utbud, kvalitet och standard av hälso- och sjukvård som erbjuds andra personer. - Brukaren får den vård denne behöver särskilt på grund av sin funktionsnedsättning? Du har svarat att brukaren inte får den vård denne behöver särskilt på grund av sin funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning ska erbjudas samma utbud, kvalitet och standard av hälso- och sjukvård som erbjuds andra personer. Personer med funktionsnedsättning ska också erbjudas sådan vård de särskilt behöver på grund av sin funktionsnedsättning, enligt FN-konventionen. - Brukaren får den vård denne behöver för att begränsa och förebygga vidare funktionsnedsättning? Du har svarat att brukaren inte får den vård denne behöver för att begränsa och förebygga vidare funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning ska få den vård de behöver särskilt på grund av sin funktionsnedsättning, men de ska också erbjudas vård för att begränsa och förebygga vidare funktionsnedsättning, enligt FNkonventionen. - Brukaren erbjuds vård så nära hemorten som möjligt? Du har svarat att brukaren inte erbjuds vård så nära hemorten som möjligt. FNkonventionen menar att hälso- och sjukvårdstjänster ska erbjudas så nära brukarens hemort som möjligt, även på landsbygden. - Vårdlokalen är tillgänglig? Du har svarat att du inte upplever vårdlokalen som tillgänglig. FN-konventionen menar att vårdinrättningar ska vara tillgängliga på lika villkor för alla. Alla ska kunna ta sig in i, och ut ur vårdlokalen, använda en handikapptoalett och förflytta sig utan 30
31 problem. Information och kommunikation i vårdinrättningen ska också vara tillgänglig för alla. - Brukare med funktionsnedsättning genom vården får information om sexuell hälsa? Du har svarat att brukare med funktionsnedsättning inte får information om sexuell hälsa genom vården. Personer med funktionsnedsättning ska erbjudas samma utbud, kvalitet och standard av hälso- och sjukvård som erbjuds andra personer. Detta omfattar information om sexuell och reproduktiv hälsa. - Brukare med funktionsnedsättning får ta del av sin kommuns folkhälsoarbete? Du har svarat att du upplever att brukare med funktionsnedsättning inte får ta del av sin kommuns folkhälsoarbete. Personer med funktionsnedsättning ska få ta del av sin kommuns folkhälsoarbete på lika villkor som andra, enligt FN-konventionen. - Brukare med funktionsnedsättning behandlas som en självständig individ inom vården? Du har svarat att du upplever att brukare med funktionsnedsättning inte behandlas som självständiga individer inom vården. Detta strider mot FN-konventionen som menar att personer med funktionsnedsättning ska erbjudas vård av samma kvalitet som andra. Brukaren ska bemötas respektfullt som en självständig individ och få information om sin vård. Brukaren ska också ges möjlighet att själv bestämma över sin vård. - Brukare med funktionsnedsättning har möjlighet att själv bestämma över sin vård? Du har svarat att du upplever att brukare med funktionsnedsättning inte har möjlighet att själv bestämma över sin vård. Detta strider mot FN-konventionen som menar att personer med funktionsnedsättning ska erbjudas vård av samma kvalitet som till andra. Brukaren ska bemötas respektfullt som en självständig individ och få information om sin vård. Brukaren ska också ges möjlighet att själv bestämma över sin vård. - Brukare med funktionsnedsättning behandlas respektfullt inom vården? Du har svarat att brukare med funktionsnedsättning inte behandlas respektfullt inom vården. Detta strider mot FN-konventionen som menar att personer med 31
32 funktionsnedsättning ska erbjudas vård av samma kvalitet som till andra. Brukaren ska bemötas respektfullt som en självständig individ. - Brukare med funktionsnedsättning så tidigt som möjligt erbjuds habilitering eller rehabilitering som passar dennes behov och förmåga? Du har svarat att brukare med funktionsnedsättning inte erbjuds habilitering eller rehabilitering som passar dennes behov och förmåga så tidigt som möjligt. FNkonventionen menar att brukaren ska ges möjlighet att delta i ett lämpligt habiliterings- eller rehabiliteringsprogram så tidigt som möjligt. Habiliteringen eller rehabiliteringen ska passa brukarens behov och förmåga, enligt FN-konventionen. - Den habilitering eller rehabilitering som brukaren får bidrar till att denne kan delta i samhället? Du har svarat att den habilitering eller rehabilitering som brukaren får inte bidrar till att denne kan delta i samhället. Detta strider mot FN-konventionen som menar att habiliteringen eller rehabiliteringen ska främja största möjliga oberoende samt full fysisk, mental, social och yrkesmässig förmåga hos brukaren. Fullt inkluderande och deltagande i livets alla delar ska främjas genom habilitering och rehabilitering, enligt FN-konventionen. - Den habilitering eller rehabilitering som erbjuds är frivillig och tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Du har svarat att den habilitering eller rehabilitering som erbjuds inte är frivillig och/eller inte tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Detta strider mot FNkonventionen som menar att habiliteringen/rehabiliteringen ska vara frivillig och naturligtvis tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. - Brukare med funktionsnedsättning känner till och har tillgång till hjälpmedel och teknik för habilitering och rehabilitering? Du har svarat att brukare med funktionsnedsättning inte känner till och/eller inte har tillgång till hjälpmedel och teknik för habilitering och rehabilitering. Enligt FNkonventionen ska konventionsstaterna främja tillgång till, och kunskap om, användning av teknik och hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Denna teknik och dessa hjälpmedel bör användas i habilitering/rehabilitering. 32
33 Område hälsa och sjukvård - Testa friskvårdsutbudet i din kommun! Det här testet bygger i huvudsak på följande artiklar ur FN-konventionen: Artikel nummer 25 Hälsa Artikel nummer 30 Deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott. Artikel nummer 9 - Tillgänglighet Vilken beskrivning passar bäst in på dig?: Chef - offentlig sektor eller privat sektor Anställd - offentlig sektor eller privat sektor Kommuninvånare - Kan alla delta i den organiserade idrotten och föreningslivet oavsett funktionsförmåga? Du har svarat att alla inte kan delta i den organiserade idrotten och föreningslivet oavsett funktionsförmåga. FN-konventionen menar att personer med funktionsnedsättning har rätt till bästa möjliga hälsa. Idrottsdeltagande ska i största möjliga mån främjas bland personer med funktionsnedsättning. Det borde finnas möjlighet för alla, oavsett funktionsförmåga, att delta i någon form av organiserad idrott. - Finns det motionsgrupper/motionsaktiviteter särskilt för personer med funktionsnedsättning? Du har svarat att det inte finns motionsgrupper/motionsaktiviteter särskilt för personer med funktionsnedsättning. FN-konventionen menar att personer med funktionsnedsättning har rätt till bästa möjliga hälsa. Konventionen säger också att konventionsstaterna ska säkerställa att personer med funktionsnedsättning har möjlighet att delta i idrott och rekreation som är särskilt anpassade för personer med funktionsnedsättning. - Finns det en tillgänglighetsanpassad lekplats? 33
34 Du har svarat att det inte finns en tillgänglighetsanpassad lekplats i din kommun. Personer med funktionsnedsättning ska ha tillgång till rekreationsanläggningar på lika villkor som andra, enligt FN-konventionen. Dessutom ska konventionsstaterna säkerställa att barn med funktionsnedsättning har lika möjligheter som andra barn att delta i lek och fritidsverksamhet. - Om ett badhus finns i kommunen, är detta tillgänglighetsanpassat? Du har svarat att din kommun har ett badhus som inte är tillgänglighetsanpassat. FNkonventionen säger att personer med funktionsnedsättning ska ha tillgång till idrottsoch rekreationsanläggningar. Detta innefattar tillgång till ett tillgängligt badhus. - Finns det grönområden som är tillgängliga för alla? Du har svarat att det inte finns grönområden som är tillgängliga för alla. FNkonventionen säger att personer med funktionsnedsättning ska ha tillgång till rekreationsområden och fritidsverksamhet på lika villkor som andra. Det borde alltså finnas grönområden som är tillgängliga för alla. - Finns det tillgänglighetsanpassade gång- och cykelstigar? Du har svarat att det inte finns tillgänglighetsanpassade gång- och cykelstigar. Enligt FN-konventionens tillgänglighetsartikel ska transporter och vägar vara tillgängliga för alla, det borde alltså finnas tillgänglighetsanpassade gång- och cykelstigar. - Finns det ett gym eller en friskvårdsanläggning som är tillgänglig för alla? Du har svarat att det inte finns ett gym eller en friskvårdsanläggning som är tillgänglig för alla. FN-konventionen menar att personer med funktionsnedsättning har rätt till bästa möjliga hälsa. Konventionen menar också att personer med funktionsnedsättning ska ha tillgång till idrotts- och rekreationsanläggningar på lika villkor som andra. - Finns det samlad, tydlig och lättläst information om friskvårdsutbudet i kommunen? Du har svarat att det inte finns tydlig, samlad och lättläst information om friskvårdsutbudet i kommunen. FN-konventionen menar att information och kommunikation från offentliga serviceanläggningar och tjänster riktade till allmänheten ska vara tillgänglig för alla. Inom idrotts- och fritidsområdet ska man dessutom kunna erbjuda ändamålsenlig instruktion och utbildning kring deltagande i hälsoaktiviteter. - Är de idrottsanläggningar som finns tillgänglighetsanpassade? 34
Redskapsboden från FN-konvention till vardagsverklighet
Redskapsboden från FN-konvention till vardagsverklighet - Test av åtta olika vardagssituationer/aktiviteter för att få en indikation om de lever upp till FN-konventionens rättigheter för funktionsnedsatta
Uppdragstider prio 1 per kommun Q1 2015
Uppdragstider prio 1 per kommun Q1 2015 Distrikt 1 Kommun antal uppdrag *1 *2 *3 *4 *5 *6 *7 *8 *9 Malmö 4201 02:40 00:42 03:22 06:31 09:53 20:15 08:48 25:06 01:01:22 Trelleborg 627 02:33 01:13 03:46 08:27
Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q3 1/1-30/9 2015
Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q3 1/1-30/9 2015 Distrikt 1 Kommun antal uppdrag *1 *2 *3 *4 *5 *6 *7 *8 *9 Malmö 13023 02:38 00:41 03:19 06:44 10:03 18:56 09:12 22:45 00:58:26 Trelleborg 1854 02:28
Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016
Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016 Distrikt 1 Kommun antal uppdrag *1 *2 *3 *4 *5 *6 *7 *8 *9 Malmö 9476 02:50 00:22 03:12 07:16 10:28 20:04 09:28 23:58 01:00:09 Trelleborg 1288 02:43 01:04 03:47
Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne
Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne Vad bör göras i respektive kommun i Skåne? Företagsklimat Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm
Företagsklimatet i Klippans kommun 2018
Företagsklimatet i s kommun 2018 Om undersökningen i s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag
Företagsklimatet i Burlövs kommun 2018
Företagsklimatet i s kommun 2018 Om undersökningen i s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag
Företagsamheten 2017 Skåne län
Företagsamheten 2017 Skåne län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Företagsklimatet i Lunds kommun 2018
Företagsklimatet i s kommun 2018 Om undersökningen i s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag
Företagsklimatet i Malmö stad 2018
Företagsklimatet i stad 2018 Om undersökningen i stad Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag med minst
Regler för sjukresor i Skåne FRÅN DEN 1 JANUARI 2004
Beställningscentralerna Behöver du anlita taxifordon för din sjukresa, måste du alltid beställa denna genom beställningscentralen i ditt distrikt: Bor du i (kommun): Burlöv, Lomma, Lund, Kävlinge, Staffanstorp,
Faktahäfte Hälsa och sjukvård
Faktahäfte Hälsa och sjukvård Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt i konventionens artiklar
BJUVS KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän. BROMÖLLA KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän
BJUVS KOMMUN 2006 Mätplats: Bjuv N. Storg 3 8/9 kl 1100-1300 11/9 kl 0730-0930 Bjuv Kvarng/Sjukhusv 8/9 kl 1100-1400 11/9 kl 0730-0930 Föraren Man 458 341 799 105 111 216 563 452 1015 81,3 75,4 78,7 Kvinna
Företagsklimatet i Landskrona stad 2017
Företagsklimatet i stad 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 stad Primär målgrupp: Företag med minst
SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER
APRIL 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på april 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-april 2013, samt en jämförelse över tid.
Företagsklimatet i Klippans kommun 2017
Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Primär målgrupp: Företag med
Företagsklimatet i Höganäs kommun 2017
Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst
Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n
Skåne län Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget
Företagsklimatet i Tomelilla kommun 2017
Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst
Företagsklimatet i Helsingborgs stad 2017
Företagsklimatet i s stad 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 s stad Primär målgrupp: Företag med minst
Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala
Företagsklimatet i Kristianstads kommun 2017
Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Primär målgrupp: Företag med
Vad är KOLL på LÄKEMEDEL?
Vad är KOLL på LÄKEMEDEL? Koll på Läkemedel är ett samarbetsprojekt mellan: SPF Seniorerna, PRO och Apoteket AB Samarbetet startade år 2010 med målet att nå en bättre läkemedelsanvändning bland äldre.
Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning
Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla
LBRÅ. Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ. en dag om. Lunds Brottsförebyggande Råd Ett tryggare Lund
Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ en dag om genus kommun Lunds vi kvinnor? LBRÅ gör Hur tryggare för Ystads kom mun Vellinge kommun Äng elholms kommun Simrishamns kom mun
Företagsklimatet i Skåne län 2019
Företagsklimatet i län 2019 Om undersökningen i län Deltagande företag Antal anställda Bransch Inga 9 Bygg Handel 19 19 1-38 Industri Tjänster till företag 1 11 6-2 33 Transport Jordbruk, skogsbruk 9 8
Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2017-04-12 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Konjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2017-08-17 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-09-15 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Överblick flyktingmottagning och ensamkommande barn
Överblick flyktingmottagning och ensamkommande barn Överenskommelse Kommun Länsstyrelse Hälsosamtal Region Skåne EBO eller ABO, MiV Asylsökande - Bosättning Af MiV - Etableringsplanering Af - Etableringsersättning
Konjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2017-11-09 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Företagsklimat Ranking Malmö
Företagsklimat Ranking 2012 Malmö 2012 04 23 Varför är företagsklimatet viktigt? Bättre företagsklimat Fler och växande företag Fler jobb arbetsmarknaden vidgas Grupper som stängs ute kommer in 1 Unga
Konjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2017-11-29 1 (13) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Konjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-08-15 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Konjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-11-16 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013
FEBRUARI 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på februari 2014 samt en jämförelse mot februari månad 2013. Med gästnätter på kommunnivå avses gästnätter
Flyttstudie Skåne 2015. Enheten för samhällsanalys Ida.L.karlsson@skane.se Daniel.P.svard@skane.se
Flyttstudie Skåne 2015 Enheten för samhällsanalys Ida.L.karlsson@skane.se Daniel.P.svard@skane.se Flyttstudie Skåne 2015 Allmänt om flyttarna Flyttriktning? Vilka flyttar? På vilket sätt påverkar strömmen
Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå
Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Rapport april 2014 Förväntningarna på den nationella ekonomiska utvecklingen har ökat under den senaste tiden. Jämförs medelvärdet för BNP-tillväxten
Skånes vattenförsörjning
Skånes vattenförsörjning Skånes förutsättningar Mälaren vs Ringsjön Skånes förutsättningar Göta Älv vs Helge å Skånes förutsättningar, Rullstensåsar i Mellansverige Skånes förutsättningar- Våra åsar består
Konjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2015-03-09 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Konjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-05-31 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Barns hälsa i Skåne. Jet Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård
Barns hälsa i Skåne Jet Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Årsrapport 2017- Insamling av statistik från samtliga BVC i Skåne BARNS HÄLSA Amning Rökfri miljö Övervikt och fetma
Konjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-01-15 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER
JULI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på juli 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-juli 2013, samt en jämförelse över tid.
Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358
SEPTEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på september 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januariseptember 2013, samt en jämförelse
Mer än bara trösklar
Lättläst Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra www.sll.se 1 2 Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program
Ale för alla. Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan.
Ale för alla Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan. I planen står det vad som ska göras i år, nästa år, 2013 och 2014. Varje år ska politikerna
Malmö, juni Josef Lannemyr. år (19,3 %)) arbetskraften) ungdomar och. redan börjat. S e kan få jobb.
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, juni 2014 Josef Lannemyr Analysavdelningenn Totaltt inskrivna arbetslösa i Skåne län juli 20142 59 800 (10, 0 %) 26 8000 kvinnor (9, 2 %) 33 1000 män (10,7
PRIO Hur gick det i Skåne?
PRIO 2015 Hur gick det i Skåne? Tabell 5. Kommuner som inte uppfyller grundkraven Kommuner Grundkrav 1 Grundkrav 2 Bjurholm Ej skickat underlag Ej skickat underlag Båstad Ej skickat underlag Ej skickat
SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER
MAJ 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på maj 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-maj 2013, samt en jämförelse över tid. Med
Lidingö stad hälsans ö för alla
1 (5) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och
Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning
Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Enheten för tandvårdsstyrning Anneli Gurenius Handläggare 044-309 35 16, 0768-870 235 anneli.gurenius@skane.se Datum 2014-02-17 1 (6) Till kontaktpersoner för
ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA
ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA Välkommen till ABF Skånes arbetsmiljöutbildningar ABF har en lång erfarenhet av samhälls- och arbetlivsutveckling. En del av detta
Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning
1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet
Konjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2015-10-26 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013
Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Den svenska ekonomin präglas fortfarande av en stor osäkerhet. Arbetsgivarnas varsel om kommande personaluppsägningar har
Företagsamheten 2018 Skåne län
Företagsamheten 2018 Skåne län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Bilaga Skåne. mäklarinsikt april 09. Sveriges största rikstäckande undersökning om bostadsmarknaden. Räntan och sysselsättningen
April 09 mäklarinsikt Sveriges största boendeundersökning/02, Fyra slutsatser/03, Räntan och sysselsättningen viktigast/04, Fler bostäder till salu/05, Ökat köpintresse/07, Stabila priser/09, Trötta på
Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling RAPPORT Konjunktur och arbetsmarknad i Skåne
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2018-08-16 1 (14) Konjunktur och arbetsmarknad i Skåne Utveckling
Företagsamheten Skåne län
Företagsamheten 2019 Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013
Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013 Situationen i omvärlden har stor påverkan på den exportberoende svenska ekonomin. Den svaga utvecklingen i eurozonen bidrar
Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknad i Skåne, januari 2018
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2018-01-22 1 (13) Konjunktur och arbetsmarknad i Skåne, januari 2018
Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013
Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013 Utvecklingen i Sverige hittills i år blev mycket bättre än någon vågat hoppas på när rapporteringen om varselvågen var som
Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Skåne län
Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Skåne län Kommunens del Tillståndsprövning och tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) 2 (183) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade
Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257
AUGUSTI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på augusti 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-augusti 2013, samt en jämförelse över
Välkomna till vårens Geodataseminarium
Välkomna till vårens Geodataseminarium Info från GDSS Styrgrupp den 18 mars Enkäten om våra träffar Resultat Slutsatser Möten med Lantmäteriet Allmän info/diskussioner Arbetet med Nationellt/Regionalt
Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270
DECEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på december 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-december 2013, samt en jämförelse
Naturunderstödd rehabilitering. Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare i sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane.
Naturunderstödd rehabilitering Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare i sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane.se Rehabkedja och rehabgaranti Övriga medicinska utredningar behandlingar
Antalet utländska gästnätter i november för Skåne län var 51 683
NOVEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på november 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januarinovember 2013, samt en jämförelse
Beslutande: Ragnar Steen (M) Lennart Nilsson (C) Lars-Olle Tuvesson (S) Ola Carlsson (M) Lennarth Svensson (FP)
1 Plats och tid: Grå, 2013-09-26 kl 13:15-16:30 Beslutande: Övriga närvarande: Ragnar Steen (M) Lennart Nilsson (C) Lars-Olle Tuvesson (S) Ola Carlsson (M) Lennarth Svensson (FP) Hans-Börje Andersson,
Arbetsmarknadsläget januari 2014 Skåne län
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 februari 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län januari 2014 64 841 (10,7 %) 28 642 kvinnor (9,8 %) 36 199 män (11,6 %) 14 131
Arbetsmarknadsläget november 2013 Skåne län
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 18 december 2013 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län november 2013 62 395 (10,4 %) 27 984 kvinnor (9,7 %) 34 411 män (11,0 %) 14
Ranking av företagsklimatet 2014
Ranking av företagsklimatet 2014 Varför ett bra företagsklimat? Ett bra företagsklimat handlar om att det ska vara lätt att starta, driva och utveckla ett företag. Fler lönsamma och växande företag skapar
Arbetsmarknadsläget september 2013 Skåne län
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 oktober 2013 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län september 2013 62 020 (10,4 %) 28 112 kvinnor (9,7 %) 33 908 män (11,0 %) 14
STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING
STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING Augusti 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i augusti 2014 samt en jämförelse mot läget i augusti månad
Trygghetsmätning - vad är det?
1 Trygghetsmätning - vad är det? Använts sedan 2003 Enbart medborgarnas uppfattning och självskattning Trygghetsindex skapades 2003 efter att 168.000 medborgare i 200 kommuner svarade på 33 frågor Det
Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö
Region Skåne Slutrapport Malmö 2014-09-15 Datum 2014-09-15 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutrapport Johan Svensson Johanna Sandström Anna-Karin Ekman Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige
Skånegemensam geodatainsamling
Skånegemensam geodatainsamling Nuvarande avtal Ny gemensam upphandling? 2018-06-05, GDSS Enkät under juni 2016, Intresse och omfattning av flygbilder, laserskanning och stråkvisa snedbilder 30 av 33 st.
Kulturella och kreativa näringar i Skåne
September 217 Kulturella och kreativa näringar i Skåne STATISTIK 211-216 Definitioner och begrepp... 3 Sammanfattning... 3 Antal företag inom den kulturella och kreativa näringen... 4 Antal nystartade
Skånepaket för extratjänster kvalitetssäkring av arbetsmarknadsinsatser
Skånepaket för extratjänster kvalitetssäkring av arbetsmarknadsinsatser Medlemmar: Båstad, Ängelholm, Klippan, Örkelljunga, Helsingborg, Landskrona, Svalöv, Malmö, Lund, Ystad, Simrishamn, Tomelilla, Trelleborg,
PSYKOTERAPEUTER. Verksamma enligt vårdavtal
PSYKOTERAPEUTER Verksamma enligt vårdavtal April 2009 Kontaktpersoner: Owe Johansohn, 040-33 30 86 Stefan Karlegärd, 044-309 28 72 Framtagen av Hälso- och sjukvårdsenheten, Avdelningen för privata vårdgivare
Regionalt samarbete för säkert vatten. Magdalena Lindberg Eklund, utredningsstrateg Sydvatten 25 april 2018
Regionalt samarbete för säkert vatten Magdalena Lindberg Eklund, utredningsstrateg Sydvatten 25 april 2018 Vattenbrist i Skåne Uppmärksammades 1930-40 talen Vombverket (1949) Vombsjön Ringsjöverket (1963)
Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå
Rapport december 2013 Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå I diagrammet nedan presenteras en sammanställning av samtliga BNP-prognoser som släppts av större prognosinstitut och
Statistik för Skånes inkvartering
Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport augusti 2015 2015 10 08 Tourism in Skåne / Rapporttitel Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Gästnätter i Skåne utvecklas bättre än för Sverige totalt...
Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2018-09-17 1 (17) Utvecklingen i riket Efter Finanskrisen 2008/09
Om ensamkommande barn. Sally Persson Regional expert
Om ensamkommande barn Sally Persson Regional expert April 2016 Antal asylsökande ensamkommande flickor och pojkar 2015 Åtta största nationaliteterna 2015 Migrationsverkets beslut 2015 61 1 097 426 AVSLAG
Planeringsverktyg och beslutsunderlag. Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning
Planeringsverktyg och beslutsunderlag Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning Svante Berglund Titti de Verdier WSP Analys & Strategi Syfte Uppfylla delmål 1 i miljömålet God
Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2019-04-09 1 (16) Utvecklingen i riket Efter Finanskrisen 2008/09
STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING
STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING September 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i september 2014 samt en jämförelse mot läget i september
Svalövs kommun, landsbygd. Burlövs kommun, landsbygd. Vellinge kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, Ekeby tätort
n för hyreshus Sida: 1 ( 6 ) 1201 1214002 Svalövs kommun, landsbygd 1230002 Staffanstorps kommun, landsbygd 1230003 Staffanstorps kommun, Hjärups tätort 1231002 Burlövs kommun, landsbygd 1231008 Burlövs
Svalövs kommun, landsbygd. Burlövs kommun, landsbygd. Vellinge kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, landsbygd. Kävlinge kommun, landsbygd
n för hyreshus Sida: 1 ( 6 ) 1201 1214002 Svalövs kommun, landsbygd 1230002 Staffanstorps kommun, landsbygd 1230003 Staffanstorps kommun, Hjärups tätort 1231002 Burlövs kommun, landsbygd 1231008 Burlövs
Valkretsindelning Region Skåne - Yttrande Ärende 14 KS 2017/114
Valkretsindelning Region Skåne - Yttrande Ärende 14 KS 2017/114 Sida 290 av 349 Tjänsteskrivelse 1(2) 2017-04-18 Dnr: KS 2017/114 Kommunstyrelsen Valkretsindelning Region Skåne Yttrande Förslag till beslut
Nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Mellan kommunerna i Skåne och Region Skåne
Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Mellan kommunerna i Skåne och Region Skåne Utvecklingsområden Utvecklingsplanen omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden under avtalsperioden: utveckling
NÄTVERKET Idéburen sektor Skåne Kartläggning Idéburen sektor i Skåne IDÉBUREN SEKTOR I SKÅNE Kartläggning 2015
IDÉBUREN SEKTOR I SKÅNE Kartläggning 2015 1 Skånes idéburna sektor i siffror NÄTVERKET - Idéburen sektor Skåne (NÄTVERKET) gjorde 2006 en kartläggning av idéburen sektor i Skåne för att illustrera den
Överenskommelsens innebörd Uppföljning
Datum Beteckning 2018-09-17 18-7-2 Förslag till Överenskommelse mellan Skånes kommuner och Region Skåne om samverkan vid utskrivning från somatisk och psykiatrisk sluten hälso- och sjukvård Bakgrund Riksdagen
STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING
STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING December 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på december 2014 och det ackumulerade antalet gästnätter för januaridecember
Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet
Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt
foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering
foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport september 2015 2015 11 06 Tourism in Skåne / Rapporttitel Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsätter utvecklas bättre
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 2 oktober 205 Anna Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 205 Skåne län I likhet med augusti 205 visar utvecklingen i september på en något högre
Kommunerna i Skåne län. Den finansiella profilen 2009-2013
Kommunerna i Skåne län Den finansiella profilen 29-213 Resultatrelaterade nyckeltal Resultat före extraordinära poster / verksamhetens kostnader 5 4 3,8 3 2,9 2,5 2,5 2 1,8 1,9 2 2,1 2,2 2,2 1 29 21 211