Renovera energismart

Transkript

1 Renovera energismart 1

2 Går det att minska energibehovet i en äldre byggnad? Svaret är utan tvekan ja! I den här broschyren presenterar vi en rad åtgärder som i paketlösningar minskar energibehovet till rimliga investeringskostnader. Detta är avgörande då många gamla fastigheter är i behov av en make over, inte minst hus i våra miljonprogramsområden. Renovera vilka hus energismart? Miljonprogrammet var ett projekt som inleddes 1965 då Sveriges riksdag beslutade att bygga en miljon bostäder på tio år. Det var en stor satsning som förbättrade boendet för många människor. Idag står vi inför en stor utmaning att rusta upp och energieffektivisera de här husen - och andra. De flesta av dem byggdes före energikrisen 1973 då oljan och elen var billig och kraven på värmeisolering låga. Därför är det viktigt att passa på att renovera energismart när en fastighet ändå renoveras av andra skäl. Det ger i förlängningen mervärde genom att öka boende komforten och sänka kostnaden då energiförbrukning och fasta avgifter blir lägre. Varför renovera energismart? Ett år gammalt flerbostadshus som har fått normalt underhåll är idag behov av åtgärder, inte minst för att kunna hyra ut lägenheterna lika många år till. När du ändå ska renovera, passa på att minska energibehovet och spara pengar. Åtgärderna kan snabbt visa sig bli lönsamma. Det kan däremot bli kostsamt att inte energieffektivisera därför att den gamla orenoverade fastigheten har ett högre energibehov och kostnader än den nyrenoverade. 2

3 Systematisk renovering lönsam Varje byggnad är såväl byggnadstekniskt som klimatmässigt unik. När du överväger energibesparande åtgärder måste byggnaden som helhet ses ur ett systemperspektiv. Renoveringar och energibesparande åtgärder påverkar varandra, men genomför du flera åtgärder i rätt ordning då blir det större besparing för pengarna. Med dagens tekniklösningar kan inneklimat och boendekomfort bli bättre samtidigt som energianvändningen minskar. Hur mycket energi det går att spara beror på byggnadens status och hur mycket du satsar på åtgärder. Här har vi gjort beräkningar på ett fiktivt hus i tre nivåer: liten, mellan och stor. Liten spara upp till 15 % Fokusera på att rusta upp grunden, ytterväggarna och taket. Satsa också på installationerna och lägenheternas ytskikt. Byt ut pumpar och fläktar. På så sätt minskar fastighetselen med 50 procent. Installera kondenserande torktumlare i tvättstugan samt effektivisera byggnadens allmänbelysning. Du sparar procent. Mellan spara upp till 40 % Komplettera nivån liten med bland annat tilläggsisolering av tak och installation av värmeåtervinning av ventilationen (FTX). Du sparar cirka 30 till 40 procent. Stor spara upp till 60 % Den stora renoveringen består av åtgärderna i nivåerna liten och mellan kompletterat med de åtgärder som ger störst energibesparing såsom nya fönster, tilläggsisolering av fasader och gavlar samt individuell mätning av tappvarmvatten. Du sparar cirka procent. För att det ska bli ekonomiskt lönsamt är det dock viktigt att åtgärderna görs i samband när det ändå föreligger behov av att renovera eller byta ut fönster och fasadmaterial. För mer information om renoveringarna läs på 3

4 Fyra steg för effektivare energianvändning i flerbostadshus Steg 1 Kartlägg Den största delen av den energin går åt till uppvärmning. Därför är det viktigt att kontrollerar hur mycket uppvärmningsenergi fastigheten använder och hur det fördelas. Då är det lättare at se var du kan minska användningen mest. Mät åtgång av varmvatten och fastighetsel då du här kan göra många enkla och kostnadseffektiva åtgärder. Läs av respektive mätare minst en gång per månad. I vissa fall är det befogat att installera flera mätare. Dessa går att läsa av manuellt eller via fjärravläsning. Bra datorsystem för energi- och driftstatistik finns. Steg 2 Jämför Nästa steg är att jämföra energianvändningen med andra fastigheter. SCB sammanställer och publicerar statistik årligen. Titta på den eller i din energideklaration. Om den egna energianvändningen avviker från genomsnittliga värden bör du ta reda på orsaken. Det är dock viktigt att vara medveten om att du jämför med ett genomsnitt av flerbostadshus som är byggda samma år, men att husen skiljer sig åt på många sätt. Lär mer om energistatistik Lagen om energideklaration innebär att alla ägare till flerbostadshus måste låta ett ackrediterat kontrollorgan deklarera respektive byggnads energianvändning minst vart tionde år. Kontrollorganet rapporterar sedan in byggnadernas energideklaration till Boverkets databas Gripen. Läs mer om energideklaration 4

5 Steg 3 identifiera möjligheter till förändringar Nu ska du hitta möjligheter att effektivisera energianvändningen. Fel utförda åtgärder riskerar att leda till försämrad inomhusmiljö. Det gäller alltså att hitta åtgärder som minskar energianvändningen utan att försämra fuktsäkerheten, skydd mot buller eller andra väsentliga egenskapskrav. Undersök fastighetens förutsättningar för förbättringar och diskutera detta med din organisations energiexpert eller kommunens energi- och klimatrådgivare. För att få en genomgripande analys kan du anlita en konsult som är energiexpert. Be konsulten ange en total investeringskostnad för åtgärdsförslagen inklusive moms. Det ger ett bra beslutsunderlag. Vilka åtgärder som är lönsamma och möjliga att genomföra beror på byggnadens förutsättningar men också på vilka avkastningskrav du ställer på investeringen. En minskad energianvändning innebär också en miljövinst vilket är svårt att värdera i pengar. I många fastigheter finns det brister i inomhusmiljön. En boendeenkät i samband med en energiinventering identifierar eventuella brister och involverar samtidigt de boende. När du sedan prioriterar bland lämpliga åtgärder kan det medföra ändrade förutsättningar för dimensioneringen av fastighetens värmesystem. Om du till exempel tillläggsisolerar vind och väggar eller byter fönster, kan effekt- och energibehov minska drastiskt. Det är därför nödvändigt att justera in värmesystemet. Annars riskerar du energislöseri och sämre inomhusklimat och att vinsten uteblir. Kontrollera också ditt abonnemang på fjärrvärme eller el regelbundet så att du inte betalar onödigt höga avgifter för till exempel en installerad effekt som du inte längre har behov av. Steg 4 Genom för åtgärder på kort och lång sikt Upprätta en budget som komplement till den vanliga underhållsplanen och en tidsplan som anger individuella ansvarsområden. Följ upp energi användning och för statistik. Uppgifterna om energimängd och energislag ger underlag för nyckeltal som tydliggör hur miljö- och klimatpåverkan förändras. Glöm inte att kommunicera resultat och mål med de boende. 5

6 Tips på åtgärder Fönster Energieffektiva fönster minskar drag och kallras. Det innebär att komforten ökar. Störst besparing ger ett nytt fönster med lågt U-värde, idag finns fönster med så låga U-värden som 0,7 W/(m2K). Energimärkning för fönster finns. Om fönsterkarmar och bågar är i bra skick finns flera sätt att förbättra de gamla fönstren energismart. Vilken metod som passar bäst beror på de befintliga fönstren. Här är några: Energiglas med oxidskikt Ersätt den inre fönsterrutan med ett energiglas, där ett tunt oxidskikt hindrar värme från att stråla ut genom glaset. På så vis kan du få ner U-värdet till cirka 1,8 W/(m2K). Tvåglas samt ädelgas En annan metod är att ersätta det inre glaset med en två-glas isolerruta med energiglas, där mellanrummet mellan glasen är fyllt med ädelgas. Det ger ett U-värde på cirka 1.3 W/(m2K). Men en sådan ruta är betydligt tyngre och tjockare än det glas du ersätter. Kontrollera därför att fönstret får plats och att fönsterbågen klarar den ökade tyngden. Tvättstugan Tvättstugor står för en relativt stor andel av energianvändningen i en fastighet. Konsumentverkets beräkningar visar att el- och vattensnåla tvättmaskiner och torktumlare halverar elanvändningen jämfört med äldre utrustning. Moderna maskiner har även stötdämpare som ger minskade vibrationer, vilket minskar olägenheter för boende nära tvättstugan. Det kostar mest att värma upp vattnet med el. Men genom att ansluta tvättmaskiner till både tappvarmvatten och kallvatten minskar du elanvändningen (fotnot: Förutsätter fjärrvärme, värmepump eller biobränsle). Dessutom blir tvättiden kortare genom att uppvärmningen av tvättvattnet går fortare. Köket Satsa på energisnåla vitvaror och installera resurseffektiva engreppsblandare eller perlatorer. 6

7 Badrum Genom att byta till ett snålspolande duschmunstycke kan du nästan halvera energikostnaden för det varmvatten som används i duschen. Andra åtgärder kan vara resurseffektiva engreppsblandare och snålspolande toaletter. Individuell mätning och debitering av varmvattenanvändning och återvinning av värmen ur avloppsvattnet kan också reducera energianvändningen. Belysning Av all belysning i en fastighet, går det åt mest energi åt belysningen i trapphuset. Belysningen i trapphus drar mest elenergi av all belysning i en fastighet. Närvarostyrning och effektivare hissbelysning kan spara energi. Numera använder vi energieffektiv belysning så som lågenergilampor, halogenlampor och lysdiodslampor (LED). Den gamla glödlampan är snart borta från marknaden. Energimyndigheten har testat lågenergilampor och köpråd finns att få av dem. Läs om belysning på 7

8 Ventilation En stor del av äldre byggnaders energiförlust sker genom ventilationen. Det är viktigt då du renoverar att ventilationen ger ett tillräckligt flöde av luft till och från byggnaden. På så vis undviker du luftföroreningar inne i lägenheterna och minimerar risken för fuktproblem. Hur stora besparingar det går att göra på ventilationen beror på utgångsläget. I äldre frånluftsventilerade hus är byte till mer eleffektiva fläktar ofta en enkel åtgärd. Installation av mekanisk från- och tilluft med värmeåtervinning, FTX, ger en större minskning av byggnadens totala energianvändning. Men för att FTX-systemet ska fungera optimalt kräver det att byggnadsskalet är tillräckligt lufttätt. Det förutsätter också möjlighet till kompletterande kanaldragningar och ett fläktrum kan behöva byggas. Gör alltid en injustering av luftflödena. Det är normalt sett en mycket kostnadseffektiv åtgärd som dessutom säkerställer en god inomhusmiljö. För att få bästa effekt gör du injusteringen efter att du åtgärdat klimatskal, fönster, fasad, vind och källare. Ventilationen ska med jämna mellanrum kontrolleras av behörig OVK-kontrollant för att säkerställa rätt mängd luft och ett bra inomhusklimat. Läs mer om ventilation på Yttervägg Att tilläggsisolera fasaden på utsidan minskar värmeförluster och bryter köldbryggor vid till exempel bjälklagskanter. Detta ger ett jämnare invändig yttemperatur och ökar komforten för de boende. Risken för fuktskador är dessutom liten eftersom den gamla väggen blir varmare och på så vis torrare. Vid invändig tilläggsisolering av yttervägg är risken för fuktskador större. Observera att vid tjock isolering kan fönster behöva flyttas ut av arkitektoniska skäl. Grund Hus med källare har i många fall dåligt isolerade källarväggar. Om byggnaden är i behov av dränering är utvändig tilläggsisolering av källarväggar en bra åtgärd som både ger en energibesparing och en fuktsäkrare konstruktion. Vind Tilläggsisolering av vindsbjälklag minskar energianvändningen och är en lönsam åtgärd. Om den befintliga isoleringen är torr kan den ligga kvar och lösull kan sprutas ovanpå till önskad tjocklek. Genom att jämföra kostnad och energibesparing för olika tjocklek på isolering kan du välja optimal tjocklek för det aktuella huset. 8

9 Styrning av ventilation och värme Moderna och rätt inställda styr- och reglersystem reglerar uppvärmning, ventilation och belysning så att de enbart används när de behövs. Det ger bättre komfort och sparar både el- och värmeenergi. En bra radiatorventil möjliggör reglering av rumstemperatur (om termostatventiler finns) vilket minskar övertemperaturer. Genom att isolera rören kan värmeförlusterna på vägen fram till radiatorn minska. Se även till att välja energieffektiva pumpar Ljud I flerbostadshus störs var fjärde boende av buller. Men de boende kommer säkerligen att uppleva en ny förbättrad boendemiljö som positiv. Ljud utifrån stör inte lika mycket tack vare förbättrade fönster och väggar. Dock kan de förbättringarna leda till att ljuden inifrån fastigheten från grannar, fläktar och trapphus blir tydligare. 9

10 Energismart renovering av fiktivt miljonprogramshus Här presenterar vi ett tidstypiskt flerbostadshus ur miljonprogrammet, analyserar energiprestanda och olika tekniska förbättringsåtgärder, samt beräknar energibesparingar från olika åtgärdsförslag. Åtgärdernas investeringskostnader kan vägas mot den besparing som åstadkoms genom att energiförbrukningen sänks. Exemplet visar vilka åtgärder och besparingar man kan åstadkomma i just det här fallet. De här åtgärderna kan ge andra resultat för ett annat hus eller i en annan del av landet beroende på energipriser, klimat, och byggnadens befintliga skick. Typ av hus: lamellhus Ort: Eskilstuna Byggår: någon gång mellan 1965 och 1975 Antal våningar: 3 Antal lägenheter per våning: 6 Antal kök och badrum/lägenhet: 1 Total våningsyta per plan: 444 m² (A temp ), varav invändigt trapphus 36 m²/vån Total A temp : m 2 Våningshöjd mellan bjälklag: 2,54 m Fönsterandel av A temp : 12 % Ventilation: frånluft, ingen värmeåtervinning Exempel på energipriser: fjärrvärme 0,82 kr/kwh, el 1,31 kr/kwh Bakgrundsdata till byggnaden i beräkningsexemplet, U-värden före renovering Beskrivning U-värde [W/m 2, K] Yttervägg Betongstomme, mineralullsisolering, luftspalt och fasad av tegel 0,430 Fönster Tvåglasfönster, original 2,73 Vindsbjälklag Mineralull på betong 0,247 Grund Platta på mark 0,263 10

11 Metodiken, som Energimyndighetens nätverk BELOK har utarbetat, är en möjlighet som flera fastighetsägare redan använder för lokaler. Det är ett av flera olika sätt att räkna på kostnader och lönsamhet för energieffektiv renovering. Metodiken är baserad på en etablerad internräntemetod. Resultaten presenteras i form av förräntning på kapital investerat i energieffektiviserande åtgärder. Metoden som synsätt kan även användas för bostadshus och används i flera av demonstrationsprojekten i BEBO. Figuren nedan visar investeringskostnader och besparing per år för olika energibesparande åtgärder. Besparing [kr/år] % 30 % 20 % 15 % 10 % 5 % 2 % % Injustering och sänkning av temperatur 0 % Tilläggsisolering fasad 150 mm Byte av fönster Tappvarmvattenåtgärder Byte till FTX och lufttätning 0 Antal år=34,5 Tilläggsisolering vind 250 mm Investering [kr] Beräkningarna åskådliggör investeringskostnader och besparing per år för olika energibesparande åtgärder. Åtgärderna kan vara både mer eller mindre lönsamma för olika byggnader och beroende på var i landet byggnaden finns. Men med ökande energipriser ökar även besparingen. En del åtgärder följer varandra så som lufttätning av klimatskalet i samband med byte till FTX-system. Genom att förbättra klimatskalets fönster och väggar och därmed höja temperaturen på insidan av väggars och fönsters ytor kan du sänka inomhustemperaturen något utan att påverka komforten för de boende. Redan en grads temperatursänkning ger en relativt stor besparing av uppvärmningskostnaden. Tappvarmvattenåtgärder inkluderar både byte till snålspolande munstycken och individuell avläsning av förbrukning. Avloppsvärmeväxlare är inte med i kalkylen. Läs mer om BelokTotal på BELOK är ett nätverk som består av Sveriges största privata och offentliga fastighetsägare av lokaler och BEBO är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Sveriges största fastighetsägare samt organisationer med inriktning mot bostäder. 11

12 Den här figuren visar energi besparing för den undersökta byggnaden kwh/m 2 /år Före El Värme Efter Kjell Berndtsson, energichef, Riksbyggen: Vi kallar den här typen av paketlösningar för Riksbyggens renoveringsverkstad och vi ser att vi kan minska energibehovet med minst en tredjedel i stora delar av vårt bostadsbestånd. En energieffektiv renovering ger dessutom ett bättre inomhusklimat som både är hälsosamt och som upplevs som komfortabelt. Roland Jonsson, energichef, HSB Riksförbund: Belokmetoden är ett bra komplement till den vanliga underhållsplanen. Fördelen är att den fokuserar på kombinerade åtgärdsförslag i stället för lösryckta åtgärder som inte öppnar upp möjligheten för stora energi- och kostnadsminskningar. När man bara tittar på enskilda åtgärder så missar man oftast kostnadssänkningarna på de fasta avgifterna. 12

13 Kostnader för energieffektivisering Om man antar att fasaden och fönstren är i så pass dåligt skick att de ändå måste renoveras belastas kalkylen endast med merkostnaderna av energieffektivare fönster och extra isolering. Figuren nedan visar investeringskostnader och besparing per år för olika energibesparande åtgärder när byggnaden ändå är i behov av omfattande renovering. Åtgärdsförslagen gäller inklusive åtgärder för tappvarmvatten. Den visar att det är möjligt att åstadkomma en, totalt sett, lönsam större sänkning av energiförbrukningen genom att kombinera flera energibesparande åtgärder med olika lönsamhet Besparing [kr/år] 50 % 30 % 20 % 15 % 10 % 5 % 2 % 1 % 0 % Injustering och sänkning av inomhustemperatur med 1 grad Ökning av tilläggsisolering fasad, från 50 till 150 mm, i samband med renovering Tappvarmvattenåtgärder Uppgradering till mer energieffektiva fönster i samband med fönsterbyte Byte till FTX och lufttätning 0 Antal år=30,0 Tilläggsisolering vind 250 mm Investering [kr] Läs mer om förutsättningar, åtgärdsförslag och kostnadsexempel i Kompendiet på 13

14 Behov i framtiden Att skapa fler hus med låg energianvändning och med förnybara energikällor är en önskvärd och nödvändig utveckling om vi i Sverige ska nå våra energi- och klimatmål. Vi kommer att behöva sänka vårt behov av värme och energi ytterligare framöver. Närmast är nya direktiv och byggregler på väg som kommer att ställa högre krav på effektivare energianvändning vid både renovering och nybyggnation. Vi kommer också att se allt fler hus som genererar mer energi än vad de förbrukar sett över hela året, de så kallade plusenergihusen. Tekniken är inte ny och den kan vara lönsam för fastighetsägaren. På sommaren kan ett plusenergihus med solceller leverera el till elnätet. På vintern köper du tillbaka en del av det du har producerat. Energianvändningen för uppvärmning blir låg genom att byggnaden är mycket välisolerad och lufttät. Du återvinner energi ur ventilationsluften och avloppsvattnet och producerar egen sol- eller vindenergi för att täcka det egna elbehovet. Energisnål teknik håller också elanvändningen nere. Allt detta är möjligt att genomföra även i flerbostadshus. Energianvändningens miljöpåverkan Hur mycket energi vi använder och vilket energislag vi väljer påverkar miljön. Den förbränning som sker i t ex fjärrvärmeverken kan påverka människors hälsa. Därför är det viktigt att vi inte slösar med energin för att undvika skadliga utsläpp. Ju mindre mängd energi som går åt till uppvärmning, varmvatten, belysning och apparater i hushållen, desto mindre påverkar vi klimat och miljö. Det är bra att snåla på både fossila och förnybara resurser. Det bränsle vi inte använder på ett ställe kan vi använda på ett annat - i Sverige eller utomlands. Byggsektorn står för cirka 40 % av Sveriges omsättning av material och energi och belastar miljön till lika stor del. Vi behöver se på den miljöpåverkan som material och ämnen medför under hela livscykeln. Det gäller framför allt avfall, kemikalier, produkter och energi. Läs mer på 14

15 Mer om Miljonprogrammet Miljonprogrammet var en unik satsning för att bygga bort bostadsbristen som rådde under 60-talet. Men idag har byggnader och installationer åldrats och behöver renoveras eller bytas ut. Problem med till exempel ventilationssystem, fönster, fasader, köldbryggor vid balkonger och loftgångar leder till stora energiförluster. Därför är nyttan med att energieffektivisera vid renoveringar mycket stor. De hus som byggdes under perioden uppfyllde vanligtvis kraven för dåtidens byggregler. Därför är de ganska lika ur både byggnads- och energisynpunkt, men varje fastighet har sina speciella förutsättningar. Trots detta går det att minska energianvändningen i de allra flesta av dessa byggnader som ännu inte genomgått några större renoveringar. Den typiska miljonprogramsbyggnaden använder årligen 155 kwh per kvadratmeter A temp * (exklusive hushållsel). Av dessa utgör cirka 70 procent värme, 20 procent tappvarmvatten och 10 procent fastighetsel. Kravet på nybyggda hus idag är i södra Sverige 110 kwh per kvadratmeter uppvärmd golvyta och år, exklusive hushållsenergi. Vi behöver spara på resurserna då byggnader förbrukar 30 procent av all energi i Sverige. När du renoverar, passa därför på att renovera energismart. Det kan bli en lönsam investering samtidigt som du höjer marknadsvärdet på din fastighet. 15

16 16 Energimyndigheten, Box 310, Eskilstuna Telefon Fax E-post ET2010: september Upplaga: 500. Grafisk form: Svensk Information / Foto: : Niklas Dahlskog, sid 10 Sara Winnfors. / Tryck: CM Gruppen.