ARKIVFILMNINGEN I LANDSARI(IVET

Transkript

1 ARKIVFILMNINGEN I LANDSARI(IVET Av Erik Dahlgren ~en gamla frågan om skyddandet av arkivens samlingar ~ har under senare tid fått skärpt aktualitet. Detta beror dels på det hot mot arkivaliernas existens, som den moderna krigföringen medfört, och dels på att handlingarna nyttjas allt flitigare. Mycket av vad som förvaras i arkivinstitutionerna har oersättligt administrativt, rättsligt eller kulturhistoriskt värde. Det är emellertid med arkivalier som med andra föremål, när man begagnar dem; de slitas och bli till sist utslitna. Vad landsarkivet beträffar, är situationen i nämnda avseende redan nu ohållbar för de kyrkoböcker, som mest användas av forskare. Mikrofilmning av arkivalier har därför kommit att bli ett första rangens önskemål för arkivmyndigheterna. Filmen kan mångfaldigas och tar föga plats. Genom att original och film förvaras på skilda håll ökas chanserna att innehållet skall, vid exempelvis en krigskatastrof, räddas åt eftervärlden. Vidare kan genom filmningen förutsättningar skapas för att i regel icke originalhandling utan film blir använd vid forskning. De höga kostnaderna ha emellertid utgjort ett allvarligt hinder för filmningens praktiserande i stor skala. r den situationen har det svenska arkivväsendet fått utomordentlig hjälp från mormonsamfundet. Detta samfunds genealogiska sällskap begärde och erhöll tillstånd att för egen räkning filma ur genealogisk synpunkt särskilt värdefullt arkivmaterial mot att skänka riksarkivet en kopia av varje tagen film. Efter år 1948 träffad överenskommelse antog Reproduktions- och kopieringsaktiebolaget Rekolid i Stockholm mormonsamfundets uppdrag att verkställa filmningen. Det väldiga filmningsföretaget, som bedrivits både i Sverige och Finland, började för vårt lands vidkommande i

2 Stockholms stadsarkiv i oktober 1948 och utsträcktes efter hand till riksarkivet, lands- och länsarkiven samt vissa större bibliotek m. fl. institutioner. Bland i riksarkivet filmade sviter kunna nämnas Alvsborgs lösen 1613, boskaps- och kvarntullslängder, mantalslängder och jordeböcker, domboksrenovationer samt även sviter, vilka ej i främsta rummet innehålla material för genealogisk forskning. Bland de sistnämnda synes framförallt riksregistraturet böra nämnas. I de olika lands- och länsarkiven samt i Stockholms och vissa andra stadsarkiv har huvudsakligen filmats sådant material som i första hand kommer i fråga vid genealogisk forskning. Vissa lokala variationer förekomma, som det här ej är anledning att gå in på. En kort redogörelse för vad som filmades i Härnösands landsarkiv torde vara till fyllest. Filmningen här tog sin början den 22 februari Man grep sig då an med vissa serier i kyrkoarkiven. Dessa voro Husförhörslängder (A I), In- och utflyttningslängder (B), Födelse- och dopböcker (C), Konfirmationsböcker (D I), KommunionIängder (D II), Lysnings- och vigselböcker (E), Död- och begravningsböcker (F), sviter av bilagor till kyrkobokföringen (H), vilka icke uppdelats på underserier, bilagor till flyttningslängderna (H II) samt kyrkoräkenskaper (L I). Med hänsyn till den ofta svåröverskådliga förekomsten av olika serier i en och samma bok, som man ofta finner i äldre kyrkoböcker, filmades i regel en volym i sin helhet, om någon av ovannämnda serier där var företrädd. Slutåren för i landsarkivet förvarat kyrkoboksmaterial variera från fall till fall, om ock regeln är, att handlingar äldre än 100 år skola förvaras där. Enligt givna direktiv skulle filmningen av detta material utsträckas t. o. m. året Härför krävdes inlån i stor omfattning till landsarkivet av kyrkoböcker m. m. från pastorsämbetena inom distriktet. När landsarkivets eget bestånd av kyrkoarkivalier i slutet av år 1951 var filmat, kom turen till häradsrättsarkiv och stadsarkiv. Följande serier blevo föremål för filmning: Domböcker, Protokoll vid urtima ting och extra förrättningar, 97 u

3 98 Småprotokoll (lagfarts-, intecknings- m. fl), Ägodelningsrättsprotokoll samt Bouppteckningar. För stadsarkivens del tillkommo Magistratsprotokoll. Beträffande häradsrätts- och stadsarkiven utsträcktes ej filmningen utöver det bestånd som förvarades i landsarkivet. Slutåren variera därför betydligt, ehuru även här den nyssnämnda 100-årsgränsen är det ordinära. Filmningen inom de ångermanländska stads- och häradsrättsarkiven omfattade, frånsett förekommande luckor i sviterna och med reservation för att icke särskilt förda protokoll kunna dölja sig under andra rubriker, följande.! Härnösands stadsarkiv: Domböcker , Småproto-. koll , Magistratsprotokoll i ekonomiärenden , Bouppteckningar Angermanlands (resp. Södra och Norra Angermanlands) domsagas häradsrättsarkiv: Domböcker De olika tingslagens häradsrättsarkiv efter 1735: Tingslag Arnäs. Boteå. Gudmundrå. Nora. Nordingrå. Nordmalings- o. Domböcker Smlprot. Extra förrättn. etc. Ägodelning Bouppteckn Bjurholms Nätra Ramsele Själevads Sollefteå Säbrå En sista kategori arkivalier som filmats är domkapitlets i Härnösand protokoll för tiden (luckor), men denna komplettering skedde jämte vissa smärre andra i länsarkivet i Östersund under oktober och november månader 1953, sedan den förut i Härnösand placerade kameran överflyttats dit. I anslutning till de redogörelser för begynnelse- och slutår 1 När här och i fortsättningen talas om Angermanland, ångermanländsk etc., menas landskapet A., till vilket hör även det i Västerbottens län ingående området för det gamla Nordmalings och Bjurholms tingslag.

4 s 99 för filmade serier i olika slags arkiv, som ovan meddelats, må parentetiskt några kommenterande ord inskjutas. I en skildring av i landsarkivet förvarade ångermanländska arkiv, som publicerats i ett par tidigare årgångar av»angermanland», redogjordes för vissa omständigheter, som måste medföra att framställningen i väsentliga delar endast kunde vara en summarisk inventering. 2 Fortsatta ordnings- och förteckningsarbeten komma att i åtskilliga avseenden komplettera - i en del fall säkerligen också korrigera - vad som meddelats i denna framställning», framhölls det. 3 Från de år som sedan dess gått äro - även i fråga om kyrkoarkiven - vissa sådana ändringar att notera. 4 Långt större betydelse har det dock, att accessioner till de olika arkiven i de flesta fall gjort slutårsuppgifterna föråldrade, ja även på sina ställen antikverat begynnelseår eller uppgifter om luckor. Dessa omständigheter måste man ha klart för sig vid jämförelse mellan uppgifterna i ovannämnda skildring och i föreliggande uppsats. 5 Den i Härnösands landsarkiv bedrivna filmningen upphörde vid utgången av augusti månad 1953, sedan inlånen från kyrkoarkiven avverkats och vissa omtagningar ägt rum. Arkivfilmningen berörde blott en liten del av landsarkivets samlingar. Dess omfattning illustreras av några siffror. Det totala antalet exponeringar uppgick enligt meddelande från Rekolid till Dessa exponeringar voro så gott som uteslutande tagna av hela uppslag. Med utgångspunkt härifrån kan man konstatera, att mer än sidor foto- 2 E. Dahlgren, En rundvandring genom landsarkivets i Härnösand samlingar för Angermanlands vidkommande.»angermanland» 1940/41 och A. a. 1940/41 s Jfr i fråga om kyrkoarkiven a. a s Några direkta rättelser till den nämnda framställningen i årsb böra emellertid meddelas: s. 133 rad 18 står: småprot ; läs: småprot s. 141» 25» blev pastorat 1812; läs: s. 144» 7» lucka ; läs: lucka , s. 153» 2 skall efter:»sockenst.-prot » inskjutas: kyrkorådsprot , s. 153» 12 står: kyrkorådsprot. 1768, 1836, 1846; läs: kyrkorådsprot. 1768, 1828, 1833, 1836, 1846, 1852.

5 ~[I!IIIIII!!!!II ;" ~j i 100 graferats. Antalet filmrullar uppgick till 2.839, varav 702 komma på kyrkoarkiven. Varje filmrulle har en längd av 30 meter (= 100 eng. fot). Den sammanlagda längden av de i landsarkivet tagna filmerna blir mer än 85 kilometer, dvs. ungefär fågelvägen mellan Härnösand och Örnsköldsvik. Originalfilmerna förvaras i Salt Lake City (USA), medan riksarkivet enligt nämnd överenskommelse erhållit en positiv kopia av samtliga i Sverige tagna filmer. Meningen hade sedan varit, att landsarkivet skulle söka erhålla kopior av de där tagna filmerna av de mest använda arkivalierna, dvs. kyrkoarkivens förhörs- och ministerialböcker. Hittills har emellertid anslag härför ej kunnat utverkas. Arbetet vid filmapparaten var mycket påfrestande såväl på grund av det skarpa ljuset och den höga temperaturen vid lampan som på grund av sin enformighet i förening med tvånget av ständigt spänd uppmärksamhet. Den finske fotografen J orma Keko, som största tiden utförde arbetet, förtjänar ett synnerligen högt vitsord för sin sisu. Hans snabbhet i arbetet - han lyckades ordinärt utföra över exponeringar om dagen - väckte fackmännens förvåning. För arkivfilmens utnyttjande är läsapparat nödvändig. J landsarkivet finnas numera tvenne sådana. Den ena är en»kodagraph», som landsarkivet erhållit som gåva av Rekolid, den andra är en»lumoprint». Skall filmen ersätta originalhandlingarna i en utsträckning, som får påtaglig betydelse för dessas bevarande för slitning, fordras en stor uppsättning av läsapparater. Helst skulle varje forskare kunna beredas tillgång till minst en apparat. Det arkivmaterial i landsarkivet, som mest tagit skada genom att användas av forskare, är som nämnts kyrkoarkivens förhörs- och ministerialböcker. Detta material är till sin art sådant, att man mycket ofta behöver gå från den ena boken till den andra, när man studerar det. Om studierna bedrivas på film, krävas alltså täta byten av filmrullar, något som blir mindre tidsödande och besvärligt, om mer än en läsapparat står forskaren till buds. Vägen till det fulla utnyttjandet av arkivfilmningens fördelar är sålunda ännu långt ifrån vandrad.

6 101 Arkivarie J. Wib ling vid läsappara ten»kodagraph». Foto: Nya Norrland. Intresset för arkivfilm sprider sig emellertid hastigt, och allt fler, såväl institutioner som enskilda personer, skaffa sig kopior av arkivfilmer. Vad landsarkivets filmade bestånd beträffar, är framför allt att framhålla, hur Vetenskapliga biblioteket i Umeå inköpt kopior av samtliga av Rekolid tagna filmer av kyrkoboks- och domboksmaterialet för Västerbottens och Norrbottens län. I övrigt ha ett 30-tal institutioner eller enskilda skaffat sig kopior från Rekolid av filmer av i landsarkivet bevarade handlingar. Kopior av ångermanländska arkivfilmer har Rekolid levererat till Boteå och Eds pastorsämbeten samt även till privatpersoner. Landsarkivet och pastorsämbetet i Grundsunda ha beställt förstoringar av filmerna av ett par illa åtgångna volymer i Grundsunda kyrkoarkiv, vilka förstoringar inbundits i bokform för att nyttjas i originalbandens ställe. Till sist bör nämnas, att arkivfilmningen satt landsarkivet i tillfälle att förvärva filmer av i finska arkiv förvarat material med svensk proveniens. Förvärvet har möjliggjorts genom anslag från fonden C. J. Kempes minne.