Konsumentprodukter som hjälpmedel och på 1177.se. Slutrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsumentprodukter som hjälpmedel och på 1177.se. Slutrapport"

Transkript

1 Konsumentprodukter som hjälpmedel och på 1177.se Slutrapport 1

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Ulla-Britt Blomquist Foto/illustration: Kerri Sandell, Grandstand design URN:NBN:se:hi pdf Artikelnummer: pdf Publikationen kan hämtas som ett pdf-dokument på Hjälpmedelsinstitutets webbplats, Den kan också beställas i alternativa format från HI. 2

3 Innehåll Förord...4 Sammanfattning...5 Bakgrund...7 Uppdrag...9 Genomförande...10 Rättsutredning...10 Datainsamling och förslag till teknisk lösning...11 Tekniska möjligheter och koncept...11 Samverkan med myndigheter och andra organisationer...11 Samråd och informationsspridning...12 Resultat...13 Omvärldsanalys och design för alla...13 Design för alla...14 Konsumentprodukter som förskrivningsbara hjälpmedel...14 Juridik och rättsutredning...15 Handbok...19 Konsumentprodukter som används som alternativ eller komplement till förskrivna hjälpmedel...21 Målgruppsanalys...22 Enkäter till sjukvårdshuvudmän och visningsmiljöer...23 IT-frågan...26 Information på 1177.se om konsumentprodukter...32 Förutsättningar för tjänsten Hitta smarta konsumentprodukter...32 Vision och målgrupp...33 Så når man tjänsten Hitta smarta konsumentprodukter...33 Kundresan...34 Innehållet i tjänsten...35 Information och kvalitetssäkring...37 Strategiska och operativa mål...37 Ansvar och förvaltning av tjänsten...38 Alternativ till tekniska lösningar...39 Kostnader för förslag...43 Förslag...45 Förslag till åtgärder för att förskriva konsumentprodukter...45 Förslag till informationstjänst Hitta smarta konsumentprodukter

4 Förord Ny teknik ger nya möjligheter. Den snabba teknikutvecklingen i samhället har lett till att nya hjälpmedel har utvecklats i snabb takt. Det finns också allt fler konsumentprodukter som kan fungera som viktiga hjälpmedel för personer med funktionsnedsättningar. Med konsumentprodukter avses i de här sammanhangen produkter som är avsedda för konsumenter men som också kan användas för att kompensera för funktionsnedsättning och som finns tillgängliga på konsumentmarknaden. Exempel på konsumentprodukter är s.k. smarta telefoner, surfplattor, duschpallar och förpackningsöppnare. Gränsen mellan vad som är ett hjälpmedel och vad som är en konsumentprodukt har blivit mindre tydlig. Begreppet hjälpmedel har dessutom breddats från att tidigare enbart avse produkter till att nu även avse tjänster, metoder och system. En ökad användning av välfärdsteknologi, som inkluderar konsumentprodukter och hjälpmedel, kan bidra till ökat självständighet, ökad trygghet samt att skjuta upp omfattande omsorgsbehov. Hjälpmedelsutredningen 1 föreslog i sitt betänkande att en kartläggning bör genomföras för att ta fram förutsättningarna för att använda konsumentprodukter som alternativ till hjälpmedel. Hjälpmedelsinstitutet har från november 2012 december 2013 haft uppdrag från Sveriges Kommuner och Landsting att utreda förutsättningarna för att förskriva konsumentprodukter som hjälpmedel samt att ta fram förslag till hur information om konsumentprodukter ska kunna presenteras via invånartjänsten Hitta och jämför hjälpmedel på 1177.se. Sundbyberg december 2013 Jörgen Hellberg 1 Hjälpmedel - ökad delaktighet och valfrihet SOU 2011:77 4

5 Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting uppdrog i november 2012 åt HI att utreda förutsättningar för att inom hälso- och sjukvården kunna förskriva konsumentprodukter som hjälpmedel samt att ta fram förutsättningar för att på 1177.se visa information om konsumentprodukter som kan komplettera traditionella hjälpmedel. Konsumentprodukter har i uppdraget definierats som produkter som är utvecklade för konsument men som kan kompensera funktionsnedsättning och som finns tillgänglig på konsumentmarknaden. Förskrivning av konsumentprodukter som hjälpmedel En genomförd rättsutredning visar att det inte finns några juridiska hinder för att förskriva konsumentprodukter som hjälpmedel. Det finns dock vissa förutsättningar som påverkas när hjälpmedlet som förskrivs inte är en medicinteknisk produkt. En medicinteknisk produkt är provad för sitt användningsområde och med tanke på användarens funktionsnedsättning och den uppfyller de särskilda krav som ställs på medicintekniska produkter. Eftersom konsumentprodukter inte har genomgått samma provning måste vårdgivaren ha rutiner för att bedöma att produkten är patientsäker för användaren och för sitt användningsområde. Om en konsumentprodukt orsakar en vårdskada gäller inte patientskadelagen och patienten kan inte räkna med att erhålla ersättning från patientförsäkringen. Detta leder till att vården inte ges på lika villkor. Vårdgivaren måste därför ha rutiner för att informera patienten om skillnaderna så att patienten själv kan välja vilket hjälpmedel han eller hon föredrar. Utredningen föreslår ändringar i författningar för att möjliggöra förskrivning av konsumentprodukter på samma villkor som medicintekniska produkter. Information om konsumentprodukter på 1177.se Förslaget till hur en informationstjänst om konsumentprodukter som är lämpliga som komplement till hjälpmedel skulle kunna utformas har tagits fram genom målgruppsanalys, enkäter, fokusgrupp och utredning av koncept och möjliga tekniska lösningar. 5

6 Personer med funktionsnedsättning och förskrivare av hjälpmedel är mycket positiva till en samlad, opartisk och trovärdig information om konsumentprodukter som komplement till hjälpmedel. Informationen ska kunna nås via invånartjänsten Hitta och jämför hjälpmedel på 1177.se. Den ska kunna integreras med informationen i Hitta och jämför hjälpmedel och hämta information från den hjälpmedelsdatabas som för närvarande utvecklas. Detta är viktigt för att ge hjälpmedelsanvändaren en så komplett information som möjligt. Informationstjänsten Hitta smarta konsumentprodukter ska kunna svara på vilka konsumentprodukter som finns, när de kan användas och i vilken typ av butiker produkterna kan köpas. Informationen bör finnas på tre nivåer; en generell nivå med redaktionell text, grupper av produkter samt specifika produkter. Den tekniska lösningen som förordas är att en databas byggs upp. Det kommer att behövas en redaktion som förvaltar och utvecklar informationstjänsten. Redaktionen måste ha kompetens om funktionsnedsättningar och möjlighet att bedöma om produkten verkar lämplig. Redaktionen bör inte finnas på 1177 Vårdguiden. Utredningen föreslår att Myndigheten för delaktighet eller Konsumentverket ska ha huvudansvaret för Hitta smarta konsumentprodukter och att den initialt finansieras med statliga medel. På sikt bör tjänsten kunna bli självfinansierad. 6

7 Bakgrund Ny teknik ger nya möjligheter och begreppet hjälpmedel får en förändrad betydelse då gränsen mellan medicinteknisk produkt och konsumentprodukt blir alltmer otydlig. Konsumentprodukter får allt mera funktioner som har betydelse för personer med funktionsnedsättning. Den tekniska utvecklingen i samhället i kombination med en ökad medvetenhet om funktiosnedsättningar hos IT- och teknikutvecklare har inneburit att konsumentprodukter har utvecklats med funktioner som kan användas för att kompensera funktionsnedsättningar. Ett exempel är smarta telefoner och surfplattor samt applikationer som utvecklas för påminnelser, planering, tidsuppfattning med mera. En surfplatta i kombination med en applikation kan motsvara och ersätta ett samtalshjälpmedel som är en medicinteknisk produkt. Gränsen mellan vad som är konsumentprodukter och förskrivningsbara hjälpmedel, som oftast är medicintekniska produkter, blir allt mer luddig. Önskemål framförs av hjälpmedelsanvändare och förskrivare om att kunna använda konsumentprodukter som surfplattor och applikationer i stället för traditionella hjälpmedel. Det finns dock en osäkerhet från sjukvårdshuvudmännen om det är möjligt att förskriva hjälpmedel som inte är medicintekniska produkter. Fritt val av hjälpmedel är efter en försöksverksamhet permanentat i tre landsting och några av deras kommuner. Ytterligare landsting har tillkommit. Syftet med Fritt val av hjälpmedel är att användare av hjälpmedel ska få större inflytande och makt över valet av sina hjälpmedel. För att hjälpmedelsanvändaren ska få större inflytande och kunna vara delaktig i förskrivningsprocessen behöver de tillgång till information om både förskrivningsbara hjälpmedel samt bra produkter som man kan köpa själv. Produkterna kan vara antingen medicintekniska produkter eller konsumentprodukter. HI har bedrivit ett uppdrag om alternativ telefoni och bland annat tittat specifikt på användningen av konsumentprodukter för fjärrkommunikation. Det framkom att konsumentprodukter ofta fungerar lika bra som traditionella hjälpmedel men individens behov och kontaktnät styr vilken lösning som är lämplig. 7

8 Centrum för e-hälsa i samverkan, CeHis, har fått uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att utveckla en invånartjänst för 1177 Vårdguiden. Tjänsten ska finnas tillgänglig i juli 2014 och benämns Hitta och jämför hjälpmedel och kommer att innehålla information om de förskrivningsbara produkterna. De som hamnar utanför skulle kunna visas på informationen om konsumentprodukter. Hjälpmedelsinstitutet fick samtidigt det uppdrag som avrapporteras i denna rapport om att ta fram förutsättningar för att förskriva konsumentprodukter som alternativ eller komplement till medicintekniska produkter samt att föreslå hur information om konsumentprodukter ska kunna tillgängliggöras på Hitta och jämförtjänsten på 1177 Vårdguiden. Det finns också en mängd konsumentprodukter som kan användas för att kompensera en funktionsnedsättning. Förskrivare informerar ibland sina patienter om att det finns alternativa produkter och var man köpa sådana. Konsumentprodukt definieras i detta uppdrag som produkter som är avsedda för konsumenter kan användas för att kompensera funktionsnedsättning och är tillgängliga på konsumentmarknaden När produkter förskrivs som hjälpmedel är den stora skillnaden ur ett juridiskt perspektiv om produkten är medicinteknisk produkt eller inte. 8

9 Uppdrag Hjälpmedelsinstitutet fick uppdraget om konsumentprodukter via Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Uppdraget baseras på en överenskommelse mellan SKL och Socialdepartementet. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har uppdragit åt Hjälpmedelsinstitutet (HI) att genomföra en utredning om konsumentprodukter som alternativ till eller komplement till hjälpmedel. Utredningen skulle föreslå vilka produktområden som ska omfattas, kartlägga vilka konsumentprodukter som i dag används som alternativ till hjälpmedel, ange förutsättningar för hur informationen ska läggas in i en webbtjänst, av vem samt vem som godkänner informationen. Utredningen ska vidare omfatta juridiken vid förskrivning av konsumentprodukter både avseende förskrivarens ansvar och ur ett patientsäkerhetsperspektiv. I uppdraget ingick också att samverka med Inera AB vilket under projektets gång ändrades till Stockholms läns landsting (SLL). Detta för att möjliggöra att kvalitetssäkrad information om konsumentprodukter som är lämpliga för personer med funktionsnedsättningar, kan tillgängliggöras via den webbtjänst om hjälpmedel som av SLL utvecklas inom projektet Hitta och jämför hjälpmedel. Hjälpmedelsinstitutet ska också ta fram relevant informationsmaterial/ handbok om konsumentprodukter samt genomföra en informationssatsning gentemot landsting, kommuner och brukare för att öka kunskapen om och därmed bidra till att möjliggöra användningen av konsumentprodukter inom hela hjälpmedelsområdet. Uppdraget ska genomföras i samverkan med SKL, Konsumentverket och andra relevanta myndigheter och organisationer. SKL har i yttrande på utredningen Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet (SOU 2011:77) lyft ett antal frågeställningar rörande konsumentprodukter som hjälpmedel. Dessa ska belysas i utredningen. Resultaten inom det av HI och Post- och Telestyrelsen ledda projektet för att stimulera användningen av konsumentprodukter för döva och hörselskadade med flera ska vidare beaktas. Uppdraget ska slutredovisas skriftligt till SKL senast den 20 december HI erhöll kronor för att genomföra uppdraget. 9

10 Genomförande Uppdraget om konsumentprodukter har genomförts i tre delar; förutsättningar för att förskriva konsumentprodukter som hjälpmedel, ta reda på vilka konsumentprodukter som idag används som komplement till hjälpmedel och ta fram förutsättningar för att informera om konsumentprodukter på 1177.se. Regelbundna avstämningar med projektet som utvecklar invånartjänsten Hitta och jämför hjälpmedel har gjorts. Uppdraget har genomförts under tiden november 2012 december Projektets styrgrupp har bestått av Håkan Vestergren, SKL och Nina Lindqvist, HI. Arbetet har haft en projektledare och en projektgrupp bestående av medarbetare från HI. Uppdraget om konsumentprodukter har genomförts parallellt med uppdraget att utveckla invånartjänsten Hitta och jämför hjälpmedel och utveckling av ny hjälpmedelsdatabas. Avsikten är att information om konsumentprodukter på 1177.se ska integreras i Hitta och jämför hjälpmedel. Kontinuerliga avstämningar har därför gjorts under projektets genomförande då informationen om konsumentprodukter är beroenda av hur invånartjänsten utvecklas. Hitta och jämför hjälpmedel kommer att ha en redaktionell övergripande text om konsumentprodukter men detta uppdrag innebär en utökad information om konsumentprodukter från övergripande nivå ner till enskilda produkter. Rättsutredning HI har anlitat juridisk expertis för att utreda förutsättningar för att förskriva konsumentprodukter som hjälpmedel. Även Alternativ telefoni har beaktats i utredningen. Den juridiska analysen har resulterat i en rättsutredning. Rättsutredningen har bedrivits i samråd med Konsumentverket, Läkemedelsverket och Socialstyrelsen. Rättsutredningen har lagts till grund för en handbok. Handboken vänder sig till de huvudmän som vill utöka sitt hjälpmedelsutbud med konsumentprodukter. Handboken har remitterats till berörda myndigheter inklusive Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som har beretts möjlighet att lämna synpunkter. 10

11 Datainsamling och förslag till teknisk lösning För att beskriva nuläget angående konsumentprodukter som alternativ till hjälpmedel har målgruppsanalys, intervjuer, enkäter och fokusgrupp genomförts. Genom dessa undersökningar har svar erhållits på vilka produkter som används, vilka produkter förskrivare tipsar om, vilka produkter som visas på utställningar samt för vem information om konsumentprodukter på internet skulle vara till för och vad den skulle innehålla. För att genomföra målgruppsanalys och enkäter har företagen Kärnhuset och Visus Market Research AB anlitats. Vidare har datainsamling gjorts tillsammans med IT-frågan som då drevs av HI, Post- och telestyrelsen samt Handisam. En omvärldsanalys har också genomförts för att se om liknande tjänster redan finns. Tekniska möjligheter och koncept För att ta fram förslag till hur informationstjänsten om konsumentprodukter skulle kunna utformas och tekniskt lösas, gavs ett uppdrag till företaget Valtech AB. Informationen om konsumentprodukter ska enligt uppdraget tillgängliggöras via invånartjänsten Hitta och jämför hjälpmedel på 1177.se. Valtech AB är det företag som utvecklar invånartjänsten och i det team som svarat för att genomföra uppdraget för konsumentprodukter ingick personer som också arbetar med utveckling av Hitta och jämför hjälpmedel. Utredningen som genomfördes av Valtech AB ligger till grund för utformning av förslaget till tjänsten Hitta smarta konsumentprodukter. Samverkan med myndigheter och andra organisationer Under uppdragets genomförande har kontinuerliga avstämningar gjorts med projektledningen för Hitta och jämför hjälpmedel. Flera möten har också genomförts med Konsumentverket och Sveriges Konsumenter för att ta fram förutsättningar och förslag till utformning och eventuella samverkansmöjligheter i en framtida informationstjänst om konsumentprodukter. Under framtagandet av rättsutredningen och handboken har Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Konsumentverket och Inspektionen för vård och omsorg 11

12 lämnat synpunkter. Konkurrensverket har tillfrågats per telefon men kunde inte medverka i projektet. Landstinget i Västmanland har medverkat i arbetet att ta fram förslag till hur riskanalyser kan genomföras för att konsumentprodukter ska kunna förskrivas på ett patientsäkert sätt. Samråd och informationsspridning Alternativ telefoni I regeringsuppdraget om Alternativ telefoni genomfördes i flera landsting försöksverksamheter med konsumentprodukter. Företrädare för de landstingen bjöds in till ett möte för att diskutera viktiga frågor som framkommit i försöksverksamheterna. Mötet förlades till den Nationella inspirationsmiljön. Möte funktionshinderorganisationer För att komplettera den målgruppsanalys, som genomfördes av Kärnhuset, med målgrupper som saknades, bjöds funktionshinderorganisationer inom syn- och kognitionsområdet in till fokusgrupper och visning av den Nationella inspirationsmiljön. Det blev en fokusgrupp som genomfördes med sju deltagare. I slutet av projektet bjöds funktionshinderorganisationerna in till information och diskussion om förslagen. Information HIs brukarråd HIs brukarråd har fått information och möjlighet att lämna synpunkter vid två tillfällen, ett i början och ett i slutet av projektet. Information till hälso- och sjukvården För att sprida information om resultatet av projektet har seminarier genomförts på fyra platser i landet Umeå, Stockholm, Göteborg och Lund. I Umeå deltog ca 60 personer, i Stockholm 65, Göteborg 155 och Lund

13 Resultat Rättsutredningen har kommit fram till att det under vissa förutsättningar är möjligt att förskriva konsumentprodukter men att det ger olika villkor för patienterna. Resultat av datainsamling har gett svar på om och vilken typ av konsumentprodukter som förskrivs och informeras om och varit vägledande för utformning av förslag till hur information om konsumentprodukter på 1177.se kan utformas. Resultatet av uppdraget presenteras med en kort omvärldsanalys, rättsutredningen och därefter datainsamlingen som gjorts via enkäter för att bland annat ta reda på vilka konsumentprodukter som används idag som komplement till hjälpmedel. Slutligen presenteras resultatet av förstudien som genomförts för att få underlag till förslag för en informationstjänst för konsumentprodukter. Förslag till åtgärder för fortsatt arbete finns i ett eget avsnitt. Omvärldsanalys och design för alla En omvärldsanalys har genomförts för att se om det redan finns webbplatser med information om konsumentprodukter som kan kompensera funktionsnedsättningar. Det är en svårighet att avgränsa sökningen men några webbplatser med samma breda fokus har inte hittats. Det finns däremot webbplatser med information om hjälpmedel eller enkel teknik med ett avgränsat användningsområde. Bland de webbplatser som projektet hittade finns den portal som HI har drivit under namnet Hjälpmedelstorget, som nu är nedlagd. Under Hjälpmedelstorget fanns Smarta Ting, som innehöll information om produkter att använda i vardagen för personlig vård, i hushållet eller som stöd för minnet. Man kunde söka på några olika sätt för att få se ett urval av produkter med kort information om respektive produkt. Det fanns också information om lagar om hjälpmedel, länkar till andra organisationer och myndigheter relevanta för personer med funktionsnedsättning, samt en utförlig FAQ (frågor och svar). HI drev även kognitionsportalen, med information både om förskrivningsbara produkter och egenansvarsprodukter (produkter man inte får för 13

14 skrivet). Portalen innehöll också flera andra delar som bland annat berättade mer om vad kognitiva funktionsnedsättningar är. Merparten av kognitionsportalen flyttades med när HI uppdaterade sin webbplats i november 2013, även om strukturen har förändrats. Projektet tittade också närmre på Appar som stöd på HI:s webbplats. Appar som stöd är en interaktiv sökbar tjänst för att hitta appar för antingen kognition eller kommunikation. Söktjänsten är för närvarande det tydliga fokuset, det går att söka på flera parametrar samt jämföra appar. Ett försök att få en bild av läget i andra europeiska länder gjordes. Projektet fann inga reella resultat, delvis beroende på problemet att tydligt definiera sökkriterier, eftersom begreppet konsumentprodukter är så brett och hjälpmedel så avgränsat. I den europeiska databasen EASTIN hittades informationsblad riktade till privatpersoner om hjälpmedel för t.ex. badrummet och sängar. Faktabladen var framtagna i Storbritannien och innehöll huvudsakligen exempel på och hänvisningar till medicintekniska produkter. Design för alla En genomgående tanke i detta projekt har varit att produkter som inte specifikt utformats för att vara hjälpmedel men utformats för att fungera väl även för personer med funktionsnedsättning bör kunna ingå i den information om konsumentprodukter som ska finnas på 1177.se. Denna typ av produkter kan samlas under begrepp som Design för alla, inkluderande design eller Universell design. Gemensamt för dessa begrepp är att produkter, miljöer och tjänster utformas för att fungera väl för alla oavsett funktionsförmåga och ålder. Väsentligt är att personer med funktionsnedsättning kan behöva hjälp att hitta design-för-alla-produkter. Hjälpmedelsverksamheten kan också behöva se över principer för förskrivning av hjälpmedel så att man inte per automatik utesluter produkter som är avsedda för konsumentmarknaden ur hjälpmedelssortimentet. I ett idealsamhälle är tillgängligheten så god att behovet av hjälpmedel är lågt, men behovet av stöd att använda teknik och anpassa teknik till individens behov kan kvarstå. Konsumentprodukter som förskrivningsbara hjälpmedel En del av uppdraget var att utreda om gällande rätt medger att konsumentprodukter får användas som alternativ till eller komplement till hjälpmedel. 14

15 Den juridiska analysen har omfattat både förskrivarens ansvar och förskrivning av konsumentprodukter ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Det finns inga lagliga hinder för landsting och kommuner att använda konsumentprodukter som hjälpmedel. De har dock en skyldighet att utvärdera att en sådan produkt är säker för patienten. Patienten går dock miste om sin rätt till patientskadeersättning vid tillbud eller olycka med sådant hjälpmedel. Juridik och rättsutredning En omfattande rättsutredning har genomförts av anlitad juridisk expertis. Rättsutredningen har också omfattat regeringsuppdraget Alternativ telefoni. Jurister från Läkemedelsverket, Konsumentverket och Socialstyrelsen har aktivt medverkat i rättsutredningen. Även jurister på SKL har hörts. En utredning om förutsättningarna för att förskriva konsumentprodukter som hjälpmedel spänner över flera rättsområden. Det rör sig om allt från hälso- och sjukvårdslagstiftning till produktsäkerhets- och konsumentlagstiftning. Det finns inte någon tidigare rättsutredning gjord inom detta gränsöverskridande område. I de regeringsuppdrag som HI tidigare haft angående Fritt val av hjälpmedel och Förutsättningar för försöksverksamhet med personlig hjälpmedelsbudget utreddes olika juridiska möjligheter och hinder. Dock utreddes inte hur patientskadelagen påverkade nu aktuella frågor. Den lagen har i den nu genomförda rättsutredningen visat sig inte alls stödja ett vidgat synsätt på och en ökad valfrihet av hjälpmedel. Lagens tillämpningsområde är begränsad till olyckor och tillbud med medicintekniska produkter. Förskrivna konsumentprodukter faller utanför lagens tillämpningsområde. Det är vidare oklart om lagen är tillämplig vid olyckor och tillbud inom ramen för Fritt val av hjälpmedel, trots att patienten väljer en medicinteknisk produkt. Det jämförelsevis generösa ersättningsskyddet för vårdskador samt ett förenklat utredningsförfarande som patientskadelagen erbjuder kan inte åberopas av en patient som erbjudits eller valt en konsumentprodukt som hjälpmedel. Det är inte en vård på lika villkor. Patienten är i stället hänvisad till produktansvarslagens bestämmelser om skadestånd för personskada, vilken talan om skadestånd patienten själv får driva. 15

16 Identifierade problem i lagstiftningen Det saknas en definition av vad som avses med hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården. I hälso- och sjukvårdslagen och dess förarbete används ordet hjälpmedel och det finns en beskrivning från 1992 vad som avses. Det finns dock ingen skrivning om att hjälpmedel måste vara medicintekniska produkter. Resultatet av rättsutredningen är att hjälpmedel kan vara av typen medicintekniska produkter eller andra produkter, det vi i utredningen benämnt konsumentprodukter. Patientskadelagen använder begreppet medicintekniska produkter och inte hjälpmedel. I Socialstyrelsen författningar som berör hjälpmedelsområdet används enbart begreppet medicintekniska produkter. Om hjälpmedel i hälso- och sjukvården fick en juridisk definition skulle kanske olikheterna i lagarna enkelt kunna räta ut frågetecknen. Skillnader mellan förskrivning av medicinteknisk produkt kontra konsumentprodukt Hälso- och sjukvårdslagen och lagen om medicintekniska produkter finns inom samma rättsområde och kompletterar därför varandra vad avser användning av medicintekniska produkter som hjälpmedel. Konsumentlagstiftningen är däremot ett eget rättsområde varför den inte kompletterar hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Ur ett patientsäkerhetsperspektiv är bedömningen att det är säkrare att använda medicintekniska produkter än konsumentprodukter. Medicintekniska produkter är utvecklade för målgruppen och för ett specifikt användningsområde och de uppfyller de särskilda krav som ställs på produkterna enligt det medicintekniska regelverket. Konsumentprodukter är också säkra produkter men är inte utvecklade för personer med funktionsnedsättning och inte heller för användningsområdet att kompensera en funktionsnedsättning. Om användningsområdet sammanfaller kan även konsumentprodukter vara säkra hjälpmedel. 16

17 En skillnad mellan produkttyperna är att patientskadelagen enbart gäller för medicintekniska produkter. Skillnaderna sammanfattas i nedanstående bild. Tabell 1: Skillnader medicinteknisk produkt och konsumentprodukt Rättsutredningen En omfattande rättsutredning har genomförts. Den biläggs denna slutrapport. Resultatet sammanfattas i nedanstående punkter: 1. Det finns inte några rättsliga hinder för ett landsting, region eller en kommun att bredda sitt hjälpmedelsutbud med konsumentprodukter eller att överlåta till en patient att själv köpa en konsumentprodukt inom Fritt val av hjälpmedel. 2. Ett landsting, en region eller en kommun är skyldiga att utvärdera konsumentprodukter så att de är säkra för patienten och för avsett användningsområde, till exempel för att kompensera för en specifik funktionsnedsättning hos patienten. Enligt 2 a hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ska all vård vara säker och tillgodose patientens trygghet och enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivare vidta de åtgärder som behövs för att förebygga vårdskador (3 kap. 1 ). 3. Omfattningen av en utvärdering och patientsäkerhetsriskanalys är avhängig av vilket produkt som avses och risken för att patienten kan drabbas av vårdskada. Bedöms inte produkten som tillräckligt säker ska den inte tillföras hjälpmedelsutbudet. Utvärderingen ska dokumenteras av vårdgivaren. 4. Om hjälpmedelsutbudet utökas med konsumentprodukter ska landstinget, regionen eller kommunen informera patienten om eventuella risker med hjälpmedlet som framkommit vid utvärderingen. Godtar patienten hjälpmedlet, samtycker patienten därmed också till de risker som följer av användningen av hjälpmedlet. 17

18 5. En motsvarande skyldighet att göra en patientsäkerhetsriskanalys och informera om risker har en förskrivare som avser att överlåta till en patient att köpa och äga en konsumentprodukt inom ramen för Fritt val av hjälpmedel. Det följer bland annat av patientsäkerhetslagens bestämmelser om patientsäkerhet och skyldigheter för yrkesutövare inom hälso- och sjukvården samt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Förskrivaren är ansvarig för sitt beslut och för att följa upp det, däremot inte för patientens användning av hjälpmedlet. 6. Om en patient drabbas av personskada i samband med en olycka eller ett tillbud med en konsumentprodukt, vilken har förskrivits som hjälpmedel eller köpts av patienten inom Fritt val av hjälpmedel, utgår inte ersättning enligt patientskadelagen (1996:799). 7. Tillverkaren kan dock bli skadeståndsskyldig för personskadan enligt produktansvarslagen (1992:18) men det är begränsat till fel i produkten. Om användningsområdet ändrats eller användaren använt produkten felaktigt kan det vara svårt att erhålla skadestånd. 8. Ett landsting eller en kommun är skyldiga att informera patienten om att han eller hon inte kan erhålla patientskadeersättning enligt patientskadelagen när konsumentprodukter förskrivs som hjälpmedel eller köps av patienten inom Fritt val av hjälpmedel. Det är en följd av hälso- och sjukvårdslagens krav på vårdgivare att lämna individuell information om vård och behandling (2 b ) och kravet på trygghet i vården (2 a 1 punkten). 9. Patienten kan själv väcka en talan om skadestånd mot antingen vårdgivaren eller tillverkaren med stöd av skadeståndslagen (1972:207). Om patienten väcker en talan mot en kommun eller ett landsting, och kan göra sannolikt att dessa har underlåtit att göra en patientsäkerhetsriskanalys samt informera patienten om eventuella risker med produkten, bedöms patientens chanser dock att vinna framgång med sin talan som stora. 10. Risken att patienten hamnar i en situation där han eller hon inte alls kompenseras ekonomiskt för en patientskada bedöms som liten, men reell. Den allmänna hälso- och sjukvårdens grundtanke är en vård på lika villkor. Det är inte en vård på lika villkor att en grupp av patienter, om än liten, riskerar att bli helt utan ekonomisk kompensation vid olycka eller tillbud med hjälpmedel som är konsumentprodukter. Rättsutredningen finns i sin helhet i bilaga 1. 18

19 Diskussion om lösningar HI har övervägt kompensatoriska lösningar för att en patient som erbjudits eller valt att äga en konsumentprodukt ska få vård på lika villkor som en patient som omfattas av patientskadelagens bestämmelser. En lösning för att reducera eller eliminera den identifierade risken att patienten inte kompenseras ekonomiskt för en personskada vid förskrivning eller tillhandahållande inom Fritt val av hjälpmedel av en konsumentprodukt, är en frivillig kollektiv försäkring som landsting och kommuner kan teckna. Syftet med en sådan försäkring är att ekonomiskt kunna kompensera patienter som hamnar utanför det socioekonomiska skyddsnät som samhället har skapat för säkerhetsbrister och olyckor med produkter inom hälso- och sjukvården. Lösningen motsvarar de kollektivförsäkringar som finns idag för patientskador och läkemedelsskador inom hälso- och sjukvården. I detta fall skulle försäkringen vara avsedd endast för personskador med anledning av olyckor eller tillbud med konsumentprodukter som förskrivits som hjälpmedel enligt hälso- och sjukvårdslagen alternativt köpts av patienten med stöd av ett egenvårdsbeslut av vårdgivaren. En annan lösning är att ändra patientskadelagens bestämmelser så att lagen blir tillämpliga även på fel hos hjälpmedel som har förskrivits, lånats ut eller överlåtits till patienten att köpa med stöd av en vårdgivares egenvårdsbeslut eller liknande åtgärd eller felaktig hantering därav. En ytterligare lösning är att utsträcka produktansvarslagens tillämpningsområde och strikta skadeståndsansvar till statens och kommuners verksamhet som innefattar medborgarnära tjänster och tillhandahållande av varor, möjligen enbart till allmän hälso- och sjukvård. Det finns inget som hindrar att Sverige utsträcker det strikta skadeståndsansvaret som kommer till uttryck i EU:s produktansvarsdirektiv på föreslaget sätt. Förslaget kräver ytterligare överväganden och konsekvensanalyser. Handbok Med rättsutredningen som grund har en handbok utarbetats för målgruppen sjukvårdshuvudmän som vill erbjuda konsumentprodukter i sitt hjälpmedelsutbud. Syftet med handboken är att ge vägledning till landsting, regioner och kommuner som på ett säkert och tillförlitligt sätt vill bredda sitt utbud av hjälpmedel med konsumentprodukter. 19

20 Handboken beskriver vårdgivarens och förskrivarens ansvar vid förskrivning av medicintekniska produkter respektive konsumentprodukter. I vägledning tas även upp vad som gäller för konsumentprodukter inom Fritt val av hjälpmedel och hur hjälpmedelsanvändarens ansvar påverkas vid förskrivning av de olika typerna av hjälpmedel. De myndigheter och organisationer som medverkade i rättsutredningen samt Inspektionen för vård och omsorg har fått förslaget till handbok på remiss. En sammanfattning finns under kommande rubriker. Handboken finns i bilaga 2. Konsumentprodukter och vårdgivaren Sjukvårdshuvudmän i landsting, regioner och kommuner, har ett ansvar för att hälso- och sjukvården är säker och trygg för patienten och ska vidta åtgärder för att förebygga vårdskador. Hos en sjukvårdshuvudman kan det finnas flera vårdgivare där var och en har sitt eget ansvar. Inom hjälpmedelsområdet fattas dock ofta beslut om regelverk, exempelvis om konsumentprodukter ska kunna ingå i hjälpmedelsutbudet eller inte, av sjukvårdshuvudmannen. I Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården beskrivs kraven på bland annat vårdgivaren. Vårdgivaren ska ha rutiner för hur föreskrifterna tillämpas, till exempel hur förskrivning av hjälpmedel ska genomföras, vem som får förskriva hjälpmedel eller vilket regelverk som gäller. Det vanliga är att hjälpmedel som förskrivs är medicintekniska produkter. I den handbok som utarbetats rekommenderas att föreskrifterna även tillämpas i de delar som är möjliga när konsumentprodukter förskrivs som hjälpmedel. När konsumentprodukter förskrivs måste det också finnas rutiner för hur bedömning och riskanalys för patientsäkerhet ska genomföras. Det ska också finnas rutiner för att patienten informeras om eventuella risker med en konsumentprodukt och att patientskadelagen inte gäller. Konsumentprodukter ur förskrivarens ansvar Förskrivaren ska följa de rutiner som sjukvårdshuvudmannen och vårdgivaren fastställt och svara för att samtliga faser i förskrivningsprocessen genomförs. Vid förskrivning av konsumentprodukter har förskrivaren ansvar att försäkra sig om att produkten är säker och att patienten får fullgod 20

Konsumentprodukter som hjälpmedel. En handbok för hälso- och sjukvården

Konsumentprodukter som hjälpmedel. En handbok för hälso- och sjukvården Konsumentprodukter som hjälpmedel En handbok för hälso- och sjukvården Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Ulla-Britt Blomquist och Manólis Nymark Ansvarig handläggare: Ulla-Britt Blomquist Illustrationer:

Läs mer

Projekt Hitta och jämför hjälpmedel

Projekt Hitta och jämför hjälpmedel Projekt Hitta och jämför hjälpmedel Konferens nikola.nu 2014-10-23 Innehåll 1. Om projektet 2. Hjälpmedelsdatabas 3. Tema hjälpmedel 4. När projektet är slut OM PROJEKTET ehälsa och Strategisk IT Bakgrund

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Översyn av gällande regelverk för hjälpmedel inom hjälpmedelscentralens ansvarsområde

Översyn av gällande regelverk för hjälpmedel inom hjälpmedelscentralens ansvarsområde 1(2) 2014-09-01 LJ 2013/919 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Översyn av gällande regelverk för hjälpmedel inom hjälpmedelscentralens ansvarsområde Bakgrund En översyn av regelverket för hjälpmedel

Läs mer

Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS

Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS Habilitering & Hjälpmedel TJÄNSTEUTLÅTANDE D A T U M D I A R I E N R Eva Andrén 2015-05-11 SOVIS15-053 Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS Förslag till beslut Den gemensamma nämnden för samverkan

Läs mer

2212 Hjälpmedel för teckning och handskrift 221203 Manuella hjälpmedel för att teckna och skriva Betalas av patienten/brukaren.

2212 Hjälpmedel för teckning och handskrift 221203 Manuella hjälpmedel för att teckna och skriva Betalas av patienten/brukaren. KOMMUNIKATION OCH INFORMATION 03 Synhjälpmedel 0303 Ljusfilter (absorbtionsfilter) 1(6) 0306 Glasögon och kontaktlinser Se riktlinje Glasögon och kontaktlinser (bidragsregler) 0309 Glas, linser och linssystem

Läs mer

Vanliga frågor kring hjälpmedel

Vanliga frågor kring hjälpmedel Vanliga frågor kring hjälpmedel 1. Vart vänder jag mig om jag behöver ett hjälpmedel? 2. Vad är en förskrivare? 3. Vad är ett funktionshinder? 4. Vad är ett hjälpmedel? 5. Jag behöver ett hjälpmedel. Hur

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Delprojekt 3 Informationsplats på nätet - förarbete

Delprojekt 3 Informationsplats på nätet - förarbete Delprojekt 3 Informationsplats på nätet - förarbete Teknik för äldre samt vuxna med funktionsnedsättning 2009-01-01-2011-12-31 Arbetsgruppen delprojekt 3 Teknik för äldre FOU i Sörmland Carina Granholm

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK - Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK tillhör Habilitering & Hälsa och är ett komplement till habiliteringens

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar. tre olika vägar till hjälpmedel

Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar. tre olika vägar till hjälpmedel Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar tre olika vägar till hjälpmedel Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2011 Författare: Ulla-Britt Blomquist, HI och Dina Jacobson samt Mia Pless (ICF), Lars

Läs mer

Alternativ telefoni 2012-2014

Alternativ telefoni 2012-2014 Redovisning av ett regeringsuppdrag Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet, 2015 Titel: Så används alternativ telefoni 2014 Myndigheten för delaktighet serie A 2015:8 (diarienummer 2014/0117)

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Patientmedverkan i riskanalyser

Patientmedverkan i riskanalyser nationell satsning för ökad patientsäkerhet Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och

Läs mer

Vissa frågor angående hjälpmedel

Vissa frågor angående hjälpmedel PM 2009-09-21 Avdelningen för juridik Vissa frågor angående hjälpmedel Bakgrund Kommunernas och landstingens kostnader för hjälpmedel uppgår i dagsläget till avsevärda belopp. Kostnaderna tenderar dessutom

Läs mer

Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar. tre olika vägar till hjälpmedel

Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar. tre olika vägar till hjälpmedel Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar tre olika vägar till hjälpmedel Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2011 Författare: Ulla-Britt Blomquist, HI och Dina Jacobson samt Mia Pless (ICF), Lars

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Alternativ telefoni - från särlösning till lösning. Slutrapport

Alternativ telefoni - från särlösning till lösning. Slutrapport Alternativ telefoni - från särlösning till lösning Slutrapport Alternativ telefoni - från särlösning till lösning Slutrapport Andreas Richter Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare:

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

1177 Vårdguiden Hitta och jämför hjälpmedel 2013-11-15 HSN 1308-0931 Anna Dahlström, PL

1177 Vårdguiden Hitta och jämför hjälpmedel 2013-11-15 HSN 1308-0931 Anna Dahlström, PL 1(5) Projekt Hitta och jämför hjälpmedel Aktuellt läge 15 nov Det här utskicket går till chefer för hjälpmedelsverksamhet, hjälpmedelsleverantörer, SPOC:ar, projektets arbets- och referensgrupper och Hinfos

Läs mer

Fritt val av hjälpmedel. Delredovisning av försöksverksamheten 2008

Fritt val av hjälpmedel. Delredovisning av försöksverksamheten 2008 Fritt val av hjälpmedel Delredovisning av försöksverksamheten 2008 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2008 Författare: Martina Estreen, Mattias Fredricson, Ulla-Britt Blomquist, Siv Zethreaus, Anne Hertzberg,

Läs mer

Förändring av landstingens/regionernas regelverk rörande hjälpmedel under perioden januari 2009 februari 2011. en kartläggning genomförd våren 2011

Förändring av landstingens/regionernas regelverk rörande hjälpmedel under perioden januari 2009 februari 2011. en kartläggning genomförd våren 2011 Förändring av landstingens/regionernas regelverk rörande hjälpmedel under perioden januari 2009 februari 2011 en kartläggning genomförd våren 2011 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2011 Författare: Anna Lampel,

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Fritt val av hjälpmedel, erfarenheter och framtid rapport från konferens den 23 november 2009

Fritt val av hjälpmedel, erfarenheter och framtid rapport från konferens den 23 november 2009 2009-12-30 RAPPORT Anders Karlsson 2 bilagor Fritt val av hjälpmedel, erfarenheter och framtid rapport från konferens den 23 november 2009 Inledning Den 23 november 2009 genomfördes en halvdagskonferens

Läs mer

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm med många vinnare erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm på nytt sätt Allt fler äldre efterfrågar trygghetslarm och det finns idag många alternativ på marknaden för

Läs mer

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Bra att veta om hjälpmedel En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Vad är ett personligt hjälpmedel? Om du har en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom kan

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Socialpolitik Fakta i korthet

Socialpolitik Fakta i korthet Jag har haft personlig assistent i nästan 17 år. Under de 17 åren har mina två barn kunnat växa upp hemma med sin mamma, inte hälsat på mig på ett boende, som säkert hade varit fallet utan LSS-insatser.

Läs mer

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi -inom den kommunala hälso- och sjukvården utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) KARLSTADS KOMMUN

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS Beslutad (datum och av vem) Reviderad (av vem och datum) Process verkställighet Giltig till och

Läs mer

Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP)

Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP) Riktlinje 9/ Medicintekniska Hjälpmedel (MTP) Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP) Författningar

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

Generisk förskrivning. IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012

Generisk förskrivning. IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012 Generisk förskrivning IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012 Bakgrund 2006 LV tog i sin rapport inte ställning till om generisk förskrivning borde genomföras. Om, föreslogs ett

Läs mer

Yttrande över betänkandet Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet (SOU 2011:77) av Utredningen om fritt val av hjälpmedel

Yttrande över betänkandet Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet (SOU 2011:77) av Utredningen om fritt val av hjälpmedel 1 2012-04-24 Handläggare: Hans Kihlström Åke Nilsson Regeringen Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet (SOU 2011:77) av Utredningen om

Läs mer

INLEDNING. Sjukvårdshuvudmännen bestämmer själva patientavgifterna för olika besöksformer. Undantagna är avgifter som bestäms i lag eller författning.

INLEDNING. Sjukvårdshuvudmännen bestämmer själva patientavgifterna för olika besöksformer. Undantagna är avgifter som bestäms i lag eller författning. 1 (6) Patientavgifter 2015 - Förslag INLEDNING Sjukvårdshuvudmännen bestämmer själva patientavgifterna för olika besöksformer. Undantagna är avgifter som bestäms i lag eller författning. Högkostnadsskyddet

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel Planeringsenheten Läkemedelssektionen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Datum 2015-03-25 Diarienummer 150097 Landstingsstyrelsen Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska

Läs mer

Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet. Innehållsförteckning

Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet. Innehållsförteckning t Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet Gilitigt från och med 2010-01-01 Reviderad den 2014-11-07 Innehållsförteckning 04 Hjälpmedel vid personlig medicinsk behandling 04 27 Stimulatorer

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Riktlinjer för tekniska hjälpmedel, larm vid specifika behov och kognitiva hjälpmedel

Riktlinjer för tekniska hjälpmedel, larm vid specifika behov och kognitiva hjälpmedel Riktlinjer Riktlinjer för tekniska hjälpmedel, larm vid specifika behov och kognitiva hjälpmedel Antagen av Kommunstyrelsen 94/2010 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-180 00 i www.tierp.se Riktlinjer

Läs mer

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). En av grundprinciperna för inkontinensverksamheten

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: landsting och kommuner (hälso- och sjukvårdshuvudmän), vårdgivare, samverkansnämnder, sjukhus i Sverige, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2015. Bok 5 Synenheten. Hjälpmedelshandboken Västmanland 2015 Bok 5 Synenheten 1

Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2015. Bok 5 Synenheten. Hjälpmedelshandboken Västmanland 2015 Bok 5 Synenheten 1 Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2015 Bok 5 Synenheten Hjälpmedelshandboken Västmanland 2015 Bok 5 Synenheten 1 Hjälpmedelshandboken Bok 5 Synenheten Hjälpmedelshandboken består av fem delar som innehåller

Läs mer

Större inflytande och delaktighet. Slutrapport från försöksverksamheten Fritt val av hjälpmedel

Större inflytande och delaktighet. Slutrapport från försöksverksamheten Fritt val av hjälpmedel Större inflytande och delaktighet Slutrapport från försöksverksamheten Fritt val av hjälpmedel Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Huvudförfattare: Martina Estreen Medförfattare: Dina Jacobson, Göran Bergquist,

Läs mer

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-11 ALN-2012-0232.10 Äldrenämnden Avgifter på tekniska hjälpmedel Förslag till beslut Kontoret

Läs mer

Förslag till beslut gällande avgifter för den kommunaliserade hälso- och sjukvården och hjälpmedel i ordinärt boende

Förslag till beslut gällande avgifter för den kommunaliserade hälso- och sjukvården och hjälpmedel i ordinärt boende SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2012-09-27 Sida 55 40./. Bilaga. Förslag till beslut gällande avgifter för den kommunaliserade hälso- och sjukvården och hjälpmedel i ordinärt boende Bakgrund

Läs mer

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Varumärkesutredning Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Vad är 1177 Vårdguiden? 1177 Vårdguiden erbjuder råd, information, inspiration och e-tjänster

Läs mer

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST 17 april 2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST FSS yttrande till Socialdepartementet över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6). Sammanfattning

Läs mer

Tvångs och skyddsåtgärder

Tvångs och skyddsåtgärder Bilaga 8. 1 Tvångs och skyddsåtgärder På Socialstyrelsens hemsida finns att läsa om upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder (SOSFS 1980:87 och SOSFS 1992:17) (http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/foreskrifteromtvangs-ochskydds

Läs mer

Hjälpmedelsguide. Broschyren finns inläst på band

Hjälpmedelsguide. Broschyren finns inläst på band Handikappverksamheten Kommunikationscentrum Länssjukhuset Ingång 4, målpunkt K Tfn: 035-14 61 13 Fax: 035-14 61 01 Texttelefon: 035-13 13 99 Broschyren finns inläst på band Produktion & layout: Närsjukvårdens

Läs mer

Vägar till alternativ telefoni. för personer med tal-/språkstörning

Vägar till alternativ telefoni. för personer med tal-/språkstörning Vägar till alternativ telefoni för personer med tal-/språkstörning Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2012 Författare: Kjerstin Greve-Löberg Foto/illustration: Kjerstin Greve-Löberg, Morgan Ceken och Maria Olsson

Läs mer

Framtid 2012-2015. Bakgrund 2011-09-30

Framtid 2012-2015. Bakgrund 2011-09-30 2011-09-30 Framtid 2012-2015 Bakgrund Tillgången till bra och väl fungerande hjälpmedel och en tillgänglig bostads och närmiljö är av avgörande betydelse för att förverkliga målen i äldre- och handikappolitiken.

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Anvisningarna ger allmän information om inkontinenshjälpmedel

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

2013-02-12 Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd Katrin Westlund katrin.westlund@socialstyrelsen.se

2013-02-12 Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd Katrin Westlund katrin.westlund@socialstyrelsen.se 2013-02-12 Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd katrin.westlund@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Remiss nya föreskrifter om förebyggande och behandling av undernäring Socialstyrelsen

Läs mer

Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol.

Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol. Menyer och skyltar talar sällan ett tydligt språk, man vet inte vad exempelvis en kaka eller maträtt innehåller. Man måste ofta fråga, vilket gör att jag drar mig för att gå dit. Kvinna 32 år I specialbutikerna

Läs mer

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \ r ~ 2012-03-08 Merkostnader inom handikappersättning För att enbart merkostnader ska ge rätt till handikappersättning måste de vara betydande (50 kap. 4 SFS). En enskild merkostnad behöver i sig inte vara

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad Hjo kommun Riktlinjer Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder 1. Dokumenttyp Riktlinjer 2. Fastställande/upprättad 2011-03-16 av Kommunstyrelsen 3. Senast reviderad - 4. Detta dokument gäller för

Läs mer

Vad händer i omvärlden? Ylva Branting

Vad händer i omvärlden? Ylva Branting Vad händer i omvärlden? Ylva Branting EU EU:s definition av sällsynta sjukdomar Kodning och klassificering Omfattar fem gånger så många individer. Europeisk förteckning Standards av hjälpmedel hygienhjälpmedel

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Klinisk utvärdering av elektroniska patientjournalsystem Hur utförs det idag och hur borde det utföras?

Klinisk utvärdering av elektroniska patientjournalsystem Hur utförs det idag och hur borde det utföras? Klinisk utvärdering av elektroniska patientjournalsystem Hur utförs det idag och hur borde det utföras? Lisa Ericson farmacie dr, projektledare ehälsoinstitutet, Linnéuniversitetet, Kalmar lisa.ericson@lnu.se

Läs mer

Mellan (köparen) och (säljaren) har följande avtal träffats avseende plats på (äldreboende) för (namn, pnr).

Mellan (köparen) och (säljaren) har följande avtal träffats avseende plats på (äldreboende) för (namn, pnr). November 2012 AVTAL med förslag till uppdateringar (uppdateringar angivna med understruken text, tidigare gällande text är angivna med kursiv stil) Mellan (köparen) och (säljaren) har följande avtal träffats

Läs mer

Projektredovisning Hjälpmedelshuset Mitt i Sundsvall

Projektredovisning Hjälpmedelshuset Mitt i Sundsvall Projektredovisning Hjälpmedelshuset Mitt i Sundsvall Marica L Henriksson Friskhuset Mitt Bild. Visningsmiljön ligger centralt och lättillgängligt i Sundsvall på Norra Järnvägsgatan 24. Innehåll Innehåll...

Läs mer

Ringsignals-, linjetons- och svarsindikatorer. Anslutningsenheter till telenätet. Programvara för telekommunikation

Ringsignals-, linjetons- och svarsindikatorer. Anslutningsenheter till telenätet. Programvara för telekommunikation ANVISNINGAR FÖR HÖRHJÄLPMEDEL 21 36 Telefoner och telefoneringshjälpmedel Texttelefoner Bildtelefoner Telex- och telefaxmaskiner Ringsignals-, linjetons- och svarsindikatorer Telefonförstärkare Anslutningsenheter

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

patientförsäkring & patientskadelagen

patientförsäkring & patientskadelagen Introduktion: patientförsäkring & patientskadelagen och lite till Patientförsäkring Funnits sedan 1975 Dessförinnan långdragna processer i domstol, få patienter fick rätt 2010: 4 500 (cirka 40 %) beviljades

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning

Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Fastställt av: Riktlinjer Vård och äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Kognitiva hjälpmedel punkt kom. Eva Persson Birgitta Bjerre

Kognitiva hjälpmedel punkt kom. Eva Persson Birgitta Bjerre Kognitiva hjälpmedel punkt kom Eva Persson Birgitta Bjerre Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Bakgrund... 2 3. Syfte... 3 4. Genomförande... 3 5. Resultat... 8 6. Slutsatser och rekommendationer... 10

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Värdebaserad vård är en strategi för sjukvårdens styrning och arbetssätt som syftar till att åstadkomma så friska patienter

Läs mer

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Ledningssystem för kvalitet och säkerhet Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att insatserna ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region)

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Dagar om lagar 4 5 november 2014 Bo Thalén Vem äger patientjournalerna? (I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Kan patientjournaler överlämnas från en vårdgivare

Läs mer

3. ALLMÄNNA REGLER. viss anpassning/specialanpassning på produkter som inte ryms inom begreppet hjälpmedel.

3. ALLMÄNNA REGLER. viss anpassning/specialanpassning på produkter som inte ryms inom begreppet hjälpmedel. 3. ALLMÄNNA REGLER DEFINITION AV HJÄLPMEDEL Individuella hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning ryms inom begreppet Personliga hjälpmedel för det dagliga livet vilket betyder: hjälpmedel som

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post Datum Diarienr 2011-12-12 749-2011 Capio S:t Görans Sjukhus 112 81 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Region Skåne. Hjälpmedelshantering. Granskningsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-03-18 Antal sidor: 10

Region Skåne. Hjälpmedelshantering. Granskningsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-03-18 Antal sidor: 10 Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 10 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1 2. Syftet med granskningen 2 3. Metod 2 4. en inom 2 4.1 Vad är hjälpmedelshantering? 2 4.2 Hjälpmedelshandbok 3 4.3 Hur

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Läs mer