Regional risk- och sårbarhetsanalys år Länsstyrelsen Norrbotten. Rapportserie nr 18/2014. Bildbyrå Mostphotos

Transkript

1 Regional risk och sårbarhetsanalys år 2014

2 Titel Foto: Författare: Kontaktperson: Regional risk och sårbarhetsanalys år Länsstyrelsen Norrbotten. Rapportserie nr 18/2014. Bildbyrå Mostphotos Rikard Asholm Rikard Aspholm Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå. Telefon: , fax: , Epost: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet: ISSN:

3 Diarienummer Rapportnummer 18/2014 Sammanfattning Länsstyrelsen har i uppgift att årligen sammanställa en regional risk och sårbarhetsanalys och redovisa den till Regeringen och till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Tillsammans med risk och sårbarhetsanalysen ska en förmågebedömning redovisas enligt de förutsättningar som MSB beslutar. Risk och sårbarhetsanalysen ska identifiera om det finns sådana risker eller sårbarheter inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området. Länsstyrelsen har identifierat 21 riskområden vilka beskriver olika typer av hot som synnerligen allvarligt kan påverka länet. Länsstyrelsen har i detta arbete inkluderat hur riskområdena kan påverkas av ett förändrat klimat. Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Störningar i elförsörjningen Störningar i värmeförsörjningen Störningar i drivmedelsförsörjningen Störningar i elektroniska kommunikationer Störningar i livsmedelsförsörjningen Störningar i dricksvattenförsörjningen Naturolyckor och väderhändelser Stormar Snöoväder Översvämningar och skyfall Skogsbränder Ras, skred, erosion och slamströmmar Olyckor Smittspridning Sociala risker Olyckor med nukleära och radiologiska ämnen Oljeutsläpp i hamn och hav Dammbrott Omfattande transportolyckor Storskaliga industriolyckor Brand i särskilda objekt Pandemier Smittsamma djursjukdomar (epizootier och zoonoser) Sabotage och antagonistiska hot Social oro och våld Länsstyrelsen har tillsammans med länets kommuner och regionala rådet för skydd mot olyckor och krisberedskap gjort en bedömning av riskområdena i syfte att prioritera var insatser bör göras för att minska risker och öka förmågan. Dessa sju områden är: störningar i elförsörjningen, störningar i livsmedelsförsörjningen, störningar i drivmedelsförsörjningen, störningar i elektroniska kommunikationer, social oro, pandemier, CBRNE/farliga ämnen. Notera att CBRNE/farliga ämnen inte är ett eget riskområde utan istället en komponent i flera riskområden.

4 Länsstyrelsen ska även redovisa samhällsviktig verksamhet och viktiga resurser som myndigheten kan disponera för att hantera inträffade kriser. Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamhet är de uppdrag myndigheten har i krishanteringssystemet och de viktiga resurser som Länsstyrelsen kan disponera är den personal och den utrustning som finns tillgänglig för uppdragen. Uppdragen är: Tjänsteman i beredskap Krisledningsfunktion Ansvar för räddningstjänst och sanering Smittspårning och smittbekämpning Länsstyrelsen har gjort bedömningar av krisberedskapsförmågan för den egna myndigheten och för ansvarsområdet. Bedömningarna omfattar en generell bedömning och en bedömning av förmågan vid omfattande skyfall. Generell förmågebedömning Delförmåga Bedömd nivå Länsstyrelsen Krishanteringsförmåga God Förmåga i samhällsviktig verksamhet att God med viss brist motstå störningar Norrbottens län Krishanteringsförmåga God med viss brist Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå störningar God med viss brist Förmåga vid omfattande skyfall Delförmåga Bedömd nivå Länsstyrelsen Krishanteringsförmåga God med viss brist Förmåga i samhällsviktig verksamhet att God med viss brist motstå störningar Norrbottens län Krishanteringsförmåga God Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå störningar God med viss brist

5 Innehållsförteckning 1. Länsstyrelsen och Norrbottens län Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsens ansvar inför och vid allvarliga händelser, kriser och höjd beredskap Länsstyrelsens riskhantering Norrbottens län Transporter Näringsliv Barentsregionen Försvarsmaktens verksamhet Arbetsprocess och metod Samhällsviktig verksamhet Hot, risker, sårbarheter och kritiska beroenden Identifiering av hot Riskvärdering Identifiering av sårbarheter Identifiering av kritiska beroenden Viktiga resurser Förmågebedömning Metod för förmågebedömning Genomförande av förmågebedömning Identifiering av åtgärder Samhällsviktig verksamhet Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamhet Samhällsviktig verksamhet i Norrbottens län Energiförsörjning Finansiella tjänster Hälso och sjukvård samt omsorg Information och kommunikation Skydd och säkerhet Kommunalteknisk försörjning Socialförsäkringar Transporter Livsmedel... 25

6 Offentlig förvaltning ledning Hot, risker, sårbarheter och kritiska beroenden Identifierade hot och risker för Länsstyrelsen Identifierade hot och risker i länet Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Natur och väderrelaterade händelser Olyckor Smittspridning Sociala risker Identifierade sårbarheter Identifierade kritiska beroenden Länsstyrelsens kritiska beroenden Länets kritiska beroenden Viktiga resurser Bedömning av förmågan att motstå och hantera identifierade hot och risker Särskild förmågebedömning Generell förmågebedömning Länsstyrelsens krisberedskapsförmåga Länets krisberedskapsförmåga Förmågebedömning omfattande skyfall Länsstyrelsens krisberedskapsförmåga Länets krisberedskapsförmåga Åtgärder Generella förmågehöjande åtgärder Generella sårbarhetsreducerande åtgärder Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Störningar i elförsörjning Störningar i drivmedelsförsörjning Störningar i livsmedelsförsörjning Störningar i dricksvattenförsörjning Störningar i elektroniska kommunikationer Störningar i värmeförsörjning Naturolyckor och väderhändelser Stormar... 61

7 8.4.2 Snöoväder Översvämning och skyfall Skogsbränder Ras, skred, erosion och slamströmmar Olyckor Nukleära och radiologiska ämnen Oljeutsläpp i hamn och hav Dammbrott Omfattande transportolyckor Storskaliga industriolyckor Brand i särskilda objekt Smittspridning Pandemier Smittsamma djursjukdomar Sociala risker Sabotage och antagonistiska hot Social oro och våld Bilagor Bilaga 1.1 Indikatorer och komponenter vid förmågebedömning Bilaga 1.2 Riskområden, typhändelser och regionala riskområden Bilaga 1.3 Riskexponering vid framtida klimat Bilaga 1.4 RIDASklassificering Bilaga 1.5 Vattenkraftsdammar i Norrbottens län Bilaga 1.6 Gruvdammar i Norrbottens län Bilaga 1.7 Sevesoanläggningar i Norrbottens län... 79

8 Inledning Myndigheter ska enligt Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap årligen sammanställa en risk och sårbarhetsanalys (RSA) för sitt verksamhetsområde. Analysen ska innehålla hot, risker och sårbarheter som allvarligt kan påverka verksamheten inom området. Myndigheterna ska särskilt beakta: Situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning, eller en situation där det finns ett hot eller en risk att ett sådant läge kan komma att uppstå. Situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer. Att de mest nödvändiga funktionerna kan upprätthållas i samhällsviktig verksamhet. Förmågan att hantera mycket allvarliga situationer inom myndighetens ansvarsområde. Enligt Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion har länsstyrelserna regionalt områdesansvar avseende krisberedskap. Som del i ansvaret ingår att upprätta en regional RSA som ska kunna användas som underlag för egna samt andra berörda aktörers krisberedskapsåtgärder. Länsstyrelsen i Norrbottens län tolkar uppdraget som att det handlar om att upprätta en RSA som dels beaktar Länsstyrelsen som myndighet och de händelser som kan påverka myndighetens förmåga att leda, samordna, samverka och informera vid allvarliga händelser och dels beaktar de risker och sårbarheter som kan påverka länet och länets förmåga att hantera händelser. Länsstyrelsen använder den regionala RSA:n som en grund för en gemensam uppfattning i länet kring risker och sårbarheter. Utifrån den gemensamma uppfattningen identifieras behov av gemensamma insatser i syfte att minska risker och öka förmågan. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har enligt 34 Förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap föreskriftsrätt för myndigheters risk och sårbarhetsanalyser. MSB:s föreskrifter för statliga myndigheters risk och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:7) fastställer bland annat innehåll och disposition för rapporten samt indikatorer och nivåer för bedömning av krisberedskapsförmåga. Enligt 5 MSBFS 2010:7 ska redovisning av risk och sårbarhetsanalys följa nedanstående disposition. 1. Övergripande beskrivning av myndigheten och dess ansvarsområde. 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod. 3. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom myndighetens ansvarsområde. 4. Identifierade och värderade hot, risker och sårbarheter samt kritiska beroenden inom myndighetens ansvarsområde. 5. Övergripande beskrivning av viktiga resurser som myndigheten kan disponera för att motstå allvarliga störningar och hantera kriser. 6. Bedömning av förmågan inom myndighetens ansvarsområde att motstå och hantera identifierade hot och risker. 7. Särskild förmågebedömning enligt förutsättningar som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beslutar. 8. Planerade och genomförda åtgärder, samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk och sårbarhetsanalysens resultat. 1

9 1. Länsstyrelsen och Norrbottens län Enligt 5 1 p. MSBFS 2010:7 ska risk och sårbarhetsanalysen (RSA) innehålla en övergripande beskrivning av myndigheten och dess ansvarsområde. Detta kapitel beskriver myndigheten Länsstyrelsen i Norrbottens län och dess uppdrag, med fokus på området samhällsskydd och beredskap, samt ansvarsområdet; Norrbottens län. Länsstyrelsen är en statlig myndighet som verkar på regional nivå. Länsstyrelsen är en viktig länk mellan människor och kommuner å ena sidan och Regeringen, Riksdagen och centrala myndigheter å den andra. Landshövdingen är chef för Länsstyrelsen och har i uppdrag att följa utvecklingen och informera regeringen om länets behov. Länsstyrelsen är en enrådighetsmyndighet med insynsråd. Insynsrådet ska uppfylla kravet på demokratisk insyn och medborgerligt inflytande. Insynsrådet ska ha insyn i Länsstyrelsens verksamhet och fungera som ett rådgivande organ för Landshövdingen. Länsstyrelsens uppdrag regleras i förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion, i annan författning och i årliga regleringsbrev från Regeringen. 1.1 Länsstyrelsen i Norrbottens län Bild 1: Organisationsschema för Länsstyrelsen i Norrbottens län. Länsstyrelsen i Norrbottens län leds av Landshövding SvenErik Österberg. Länsrådet Johan Antti är Landshövdingens ställföreträdare. Landshövdingen och länsrådet utgör länsledningen. Länsledningen har en stab till stöd för sitt löpande arbete. Länsledningen har en ledningsgrupp för att samordna och leda Länsstyrelsens verksamhet. I ledningsgruppen ingår cheferna för Länsstyrelsens fyra avdelningar; verksamhetsstöd, miljö, näringsliv och samhälle samt chefen för kommunikationsenheten. 2

10 Avdelningscheferna samordnar respektive avdelnings verksamhet genom regelbundna möten och dialog med avdelningens enhetschefer och medarbetare. Enheternas arbete leds av respektive enhetschef. Alla enheter har enhetsmöten och olika former för löpande dialog om hur verksamheten ska organiseras, prioriteras och genomföras Länsstyrelsens ansvar inför och vid allvarliga händelser, kriser och höjd beredskap Det svenska krishanteringssystemet bygger på ansvarsprincipen, vilken innebär att den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden har samma verksamhetsansvar under en kris och ska samverka med övriga berörda aktörer. 1 Krishanteringssystemet bygger även på sektors och geografiskt områdesansvar. Sektorsansvaret är varje myndighets ansvar för sitt eget fackområde. Det geografiska områdesansvaret är ett komplement vid en kris som berör flera sektorer samtidigt. Geografiskt områdesansvar finns på tre nivåer i samhället. På lokal nivå är kommunerna områdesansvariga, på regional nivå har länsstyrelserna områdesansvar och på nationell nivå är Regeringen områdesansvarig. Länsstyrelsens uppgifter i samhällets krishanteringssystem regleras i huvudsak i följande lagar och förordningar: Lag (2003:778) och förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. Lag (2006:544) och förordning (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion. Regleringarna i ovanstående lagar och förordningar överlappar varandra i viss utsträckning, därför görs en sammanställd beskrivning av Länsstyrelsens uppdrag nedan. Länsstyrelsen ska genom sin verksamhet minska sårbarheten i samhället, bevaka att risk och beredskapshänsyn tas i samhällsplaneringen samt utveckla en god förmåga att hantera sina uppgifter under fredstida krissituationer och höjd beredskap. 2 Länsstyrelserna har ett särskilt ansvar för att planera och vidta förberedelser för att skapa förmåga att hantera en kris och för att förebygga sårbarheter och motstå hot och risker. 3 Länsstyrelsen ska vidare vara en sammanhållande funktion mellan lokala aktörer, som exempelvis kommuner, landsting och näringsliv, och den nationella nivån, 4 samt före, under och efter en kris verka för samordning och gemensam inriktning av de åtgärder som behöver vidtas. 5 Länsstyrelsens uppdrag delas i denna rapport upp i förebyggande och förberedande samt krishanterande uppdrag. 1 Regeringen. Prop. 2013/14:1 Utgiftsområde 6. Sid Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. 4 7 Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Förordning (2006:725) med länsstyrelseinstruktion. 3

11 Förebyggande och förberedande uppdrag Med förebyggande och förberedande uppdrag avses de uppgifter som åligger Länsstyrelsen i syfte att minska risker och öka förmågan, inom den egna myndigheten och i länet. Dessa uppgifter är: Analysera risker Länsstyrelsen ska upprätta regionala risk och sårbarhetsanalyser, som ett underlag för krisberedskapsåtgärder. Utbilda och öva Länsstyrelsen ansvarar för att genomföra en planlagd utbildnings och övningsverksamhet för att personalen ska få den utbildning och övning som behövs för att lösa uppgifterna vid krissituationer. Länsstyrelsen ska delta i den övningsverksamhet som berör ansvarsområdet samt informera MSB om övningsverksamheten. Länsstyrelsen ska även stödja länets aktörer med övning och utbildning. Samverka Länsstyrelsen ska verka för att nödvändig samverkan sker kontinuerligt inom länet och med närliggande län. Länsstyrelsen ska ha ett regionalt råd för skydd mot olyckor och krisberedskap. Stödja Länsstyrelsen ska stödja de aktörer som är ansvariga för krisberedskapen i länet avseende planering, risk och sårbarhetsanalyser samt utbildning och övning. Länsstyrelsen ska genom rådgivning och information stödja kommunerna i deras verksamhet enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Genomföra tillsyn och uppföljning Länsstyrelsen ska genomföra tillsyn av efterlevnaden av Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) inom länet. Länsstyrelsen ska följa upp kommunernas tillämpning av lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH), och årligen till MSB rapportera vilka beredskapsförberedelser som kommuner och landsting vidtagit och samtidigt redovisa en bedömning av effekten av de vidtagna förberedelserna. Krishanterande uppdrag Med krishanterande uppdrag avses de uppgifter som åligger Länsstyrelsen vid krissituationer, dessa omfattar både generella uppdrag, vid alla situationer, och särskilda uppdrag vid specifika situationer. Vid en krissituation som berör Norrbottens län, ska Länsstyrelsen vidta de åtgärder som behövs för att hantera konsekvenserna av denna. Länsstyrelsen ska samverka och stödja andra myndigheter vid en sådan krissituation. 6 Tjänsteman i beredskap Länsstyrelsen ska ha en tjänsteman i beredskap med uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid allvarliga kriser som berör länet. 6 5 Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. 4

12 Ledningsfunktion Länsstyrelsen ska ha förmåga att vid en allvarlig kris, som berör länet eller medför behov av samverkan med kommuner eller andra aktörer, omgående kunna upprätta en ledningsfunktion för bl.a. samordning och information. Samordna och informera Länsstyrelsen ska under en kris samordna verksamhet mellan kommuner, landsting och myndigheter och samordna informationen till allmänheten och företrädare för massmedia. Prioritera resurser Efter beslut av Regeringen ska Länsstyrelsen prioritera och inrikta statliga och internationella resurser som ställs till förfogande. Rapportera Länsstyrelsen ska vid krissituationer hålla Regeringen och MSB informerad om händelseutvecklingen, tillståndet, den förväntade utvecklingen och tillgängliga resurser inom respektive ansvarsområde samt om vidtagna och planerade åtgärder. En regional lägesbild ska sammanställas. Räddningstjänst Berör en räddningsinsats mer än en kommuns område ska Länsstyrelsen bestämma vem som ska leda insatsen om inte räddningsledarna från de berörda kommunerna själva har bestämt det. 7 Fodras omfattande räddningsinsatser i kommunal räddningstjänst får länsstyrelsen ta över ansvaret för räddningstjänsten i de kommuner som berörs av insatserna. Om räddningsinsatserna även innefattar statlig räddningstjänst, ska länsstyrelsen ansvara för att räddningsinsatserna samordnas. 8 Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst vid kärnteknisk olycka och för sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen. 9 Smittspårning och smittbekämpning Länsstyrelsen har till uppgift att bistå Jordbruksverket vid utbrott av smittsamma djursjukdomar Länsstyrelsens riskhantering Länsstyrelsen har förutom uppdraget att sammanställa en risk och sårbarhetsanalys också andra förordningsreglerade uppgifter inom området riskhantering och säkerhet. Förordning (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering Enligt Förordning (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering ska Länsstyrelsen sammanställa en riskanalys över vilka risker för skador och förluster som finns i verksamheten och vidta skadeförebyggande åtgärder. Säkerhetsskyddsförordning (1996:633) Länsstyrelsen ska enligt Säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) undersöka vilka uppgifter i verksamheten som ska hållas hemliga med hänsyn till rikets säkerhet och vilka anläggningar som kräver ett säkerhetsskydd med hänsyn till rikets säkerhet eller skyddet mot terrorism. 7 3 kap 16, Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. 8 33, Förordning (2009:789) om skydd mot olyckor. 9 4 kap. 15, Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor p. Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion. 5

13 Förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll Enligt Förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll ska Länsstyrelsen göra en riskanalys för att identifiera omständigheter som utgör risk för att de krav som framgår av 3 Myndighetsförordningen (2007:515) inte fullgörs. Utifrån analysen ska Länsstyrelsen vidta åtgärder för att minska riskerna. 1.2 Norrbottens län Norrbottens län är Sveriges till ytan största län och utgör en fjärdedel av Sveriges yta. Länsgränsen i väster respektive öster utgör även riksgräns mot Norge och Finland. I Norrbotten bor en kvarts miljon människor eller 2,6 procent av Sveriges befolkning, fördelat på 14 kommuner. De flesta, cirka , bor i kustområdet inom några mils radie från Luleå som är länets residensstad. I Norrbotten finns förvaltningskommuner för de nationella minoritetsspråken finska, meänkieli (tornedalsfinska) och samiska. Sametinget har sitt säte i Kiruna Transporter I Norrbotten finns fem orter med reguljär flygtrafik, varav Luleå och Kiruna är statligt ägda flygplatser medan Arvidsjaur, Gällivare och Pajala är kommunala med statligt upphandlad flygtrafik. Luleå Airport är länets största flygplats och landets femte största flygplats men med landets största inrikeslinje (LuleåArlanda). Norrbottens omfattande men glesa vägnät spelar en mycket viktig roll för att hålla samman det stora länet då andra kommunikationsmedel till stora delar saknas. Norrbotten genomkorsas framförallt av vägarna E4, E10, E45 och riksväg 95 som knyter samman länet med Norge, Finland och Västerbotten. Hamnarna i Luleå, Piteå och Kalix är öppna för sjöfart hela året. Luleå är hemmahamn för isbrytarna som vintertid assisterar längs hela Norrlandskusten. Luleå hamn är i tonnage räknat en av Sveriges fem största hamnar på grund av hanteringen av råvaror för gruv och stålindustrin. Piteå är utskeppningshamn för framförallt trä och pappersprodukter. Hamnarna i Piteå och Luleå är även importhamnar för petroleumprodukter. Länets järnvägsnät med anslutning till Narvik (Malmbanan) och Haparandabanan som ansluter till Finland och vidare österut, är mycket viktiga nationella och internationella länkar för såväl gods som persontrafiken. Malmbanan mellan Luleå och Riksgränsen (vidare via Ofotbanan till Narvik i Nordnorge) är Sveriges tyngsta godsstråk på grund av de omfattande transporterna av järnmalm. Stambanan genom övre Norrland från Luleå/Boden och söderut är länets enda elektrifierade järnvägskoppling söderut och är trots sina brister av avgörande betydelse för landets industriella produktion. Nya Haparandabanan öppnades för trafik under år 2013 efter att ha uppgraderats genom upprustning och ny järnvägsträckning mellan Kalix och Haparanda. Detta 6

14 innebär nya möjligheter för järnvägstransporter, på Sveriges enda järnvägskoppling österut, med framförallt Finland och Ryssland Näringsliv Råvaruindustrin är motorn i Norrbottens näringsliv. Malmen, stålet, skogen och vattenkraften är viktiga både för länet och för Sverige. Energiproduktionen i länet bygger på förnybar energi i form av vattenkraft, bioenergi och vindkraft. I länet finns 20 vattenkraftverk som producerar drygt 18 TWh elkraft, 13 % av Sveriges elproduktion. Boliden AB:s Aitikgruva i Gällivare är Europas största koppargruva. I LKAB:s gruvor i Kiruna, Svappavara och Malmberget bryts 90 % av Europas järnmalm. Stora investeringar sker vid samtliga gruvor och LKAB har på nytt startat upp gruvbrytning i dagbrottet i Mertainen. LKAB planerar ytterligare utökning av gruvbrytningen i Svappavaara. I Pajala kommun bryter Northland Resources järnmalm i ett dagbrott i Kaunisvaara. SSAB med verksamhet i Luleå är en av världens ledande tillverkare av stål. Skogen har stor ekonomisk betydelse för utvecklingen av Norrbottens län, skogsnäringen sysselsätter cirka personer. Nästan 40 procent av länets yta är skog, drygt hälften ägs av olika skogsbolag. I länet finns tre massa och pappersindustrier, Smurfit Kappa Kraftliner Piteå AB och SCA Packaging Munksund AB i Piteå samt Billerud Karlsborg AB i Kalix. Länets fem största sågverk finns i Kalix, Luleå samt Piteå och tillverkar mer än kubikmeter sågade och förädlade träprodukter varje år. Norrbottens förutsättningar stora glesbefolkade områden, snö, mörker och kyla attraherar olika typer av utländska aktörer, bland annat sker betydande test och övningsverksamhet i Norrbotten, särskilt i kommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Kiruna och Älvsbyn. Här testar internationella företag bland annat bilkomponenter, flygplan och robotar. Militära övningar med andra länder är ett återkommande inslag i Norrbotten. Vidsels stora test och övningsområde gör också att andra länder är intresserade av att delta i övningsverksamhet i Sverige tillsammans med Försvarsmakten samt genomföra egen testverksamhet. I Kiruna bedrivs rymd och miljöforskning vid Esrange. Etableringen av Facebooks datacenter i Luleå är kopplat till tillgången på billig el och kallt klimat för kylning av serverhallarna och kommunerna Boden, Luleå och Piteå har arbetar för att attrahera ytterligare företag att placera datacenter/serverhallar i länet. Turism är en expanderande näring i Norrbotten som lockar människor från Sverige och andra länder att besöka och uppleva den orörda naturen och vildmarken. Fjällturismen leder varje år till räddningsinsatser då människor råkar ut för olyckor eller har missbedömt förutsättningarna eller sin egen förmåga. Periodvis vistas stora antal människor på platser, som skidanläggningar och campingplatser, där det övrig del av året endast finns en mindre befolkning, detta står inte alltid i paritet till de räddningsresurser som finns tillgängliga. Kapaciteten i de elektroniska kommunikationerna är inte alltid dimensionerad för tillfälligt hög belastning, vilket bland annat kan göra det svårt att tillkalla hjälp men även problem med betalningslösningar Barentsregionen Norrbotten ingår tillsammans med Västerbotten i Barentsregionen. Barentsregionen är Europas nordligaste samarbetsregion och består av Sverige, Norge, Finland och nordvästra Ryssland. Området omfattar 1.75 miljoner km2 och har 6 miljoner invånare. Barentssamarbetet syftar bl. a. till 7

15 att säkerställa fred och säkerhet samt och skapa en hållbar social och ekonomisk utveckling i området genom att utveckla kontakterna mellan människorna i området och stärka den regionala identiteten Försvarsmaktens verksamhet Försvarsmakten bedriver i länet en relativt omfattande övningsverksamhet såväl i de mer tätbefolkade områdena som i vår fjällmiljö. Övningarna involverar ofta både markförband och flygande resurser. Särskilt flygövningsverksamheten har ökat i Norrbotten de sista åren. Flera gånger per år arrangerar eller deltar Sverige i övningar med andra länder såväl inom som utanför Norden. Norrbotten erbjuder stora områden över vilka övning kan bedrivas. I Norrbotten finns även Vidsels flygbas som nyttjas året om som övningsplattform för såväl svenska försvaret som andra nationer, som då hyr in sig vid anläggningen. Detta sammantaget gör att riskerna för incidenter kopplat till verksamheten har ökat. Länsstyrelsen har tillsammans med övriga parter tydligare uppmärksammat detta inom sina respektive verksamhetsområden. Informationen från Försvarsmakten om när och hur, samt med vilka deltagare som dessa övningar genomförs har förbättrats. Även kunskap om de risker som föreligger vid dessa övningar, aktuella kontaktvägar och annan information har uppdaterats. 8

16 2. Arbetsprocess och metod Länsstyrelsens risk och sårbarhetsanalys ska enligt 5 1p. MSBFS 2010:7 innehålla en övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod. Arbetsprocess och metod redovisas nedan för kapitel tre till åtta. Länsstyrelsens risk och sårbarhetsanalys tas fram av ansvarig handläggare på enheten för social hållbarhet och samhällsskydd. Underlag och texter till redovisningen lämnas av medarbetare vid Länsstyrelsen. Följande medarbetare vid Länsstyrelsen har deltagit i framtagandet av redovisningen: Ulrica Fjällman (Brand i särskilda objekt, Omfattande transportolyckor) Emmelie Berg Johansson (Identifierade hot, Riskvärdering, Översvämningar) Micael Bredefeldt (Klimatförändringar i Norrbotten, Ras, skred, erosion och slamströmmar) Hanna Ågren (Länsstyrelsens uppdrag, viktiga resurser, Skogsbränder) Mats Aunes (Vattenkraftsdammar) Jimmy Bystedt (Transporter) David Berggård (Gruvdammar) Kristina Stenlund (Smittsamma djursjukdomar) Karin Börjesson (Försvarsmaktens verksamhet) Staffan Åsén (Sevesoföretag) I förmågebedömningen har Karin Börjesson, Birgitta Gustafsson, Jonas Kling, Hans Vesterberg och Hanna Ågren deltagit. 2.1 Samhällsviktig verksamhet Länsstyrelsens risk och sårbarhetsanalys ska enligt 5 3p. MSBFS 2010:7 innehålla en övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom myndighetens ansvarsområde. Länsstyrelsens och länets samhällsviktiga verksamhet redovisas i kapitel 3. Samhällsviktig verksamhet definieras i 2 MSBFS 2010:7 som en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: 1. Ett bortfall av eller svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. De samhällssektorer inom vilka viktiga samhällsfunktioner kan identifieras är följande: Energiförsörjning 2. Finansiella tjänster 3. Hälso och sjukvård samt omsorg 4. Information och kommunikation 5. Skydd och säkerhet 11 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2011), Ett fungerande samhälle i en föränderlig värld Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet. Publikationsnr: MSB266 december

17 6. Kommunalteknisk försörjning 7. Socialförsäkringar 8. Transporter 9. Livsmedel 10. Handel och industri 11. Offentlig förvaltning ledning Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamhet NordSam 12 har gjort en gemensam analys och beskrivning av vad som är länsstyrelsens samhällsviktiga verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv. Detta arbete har gjorts som en del i arbetet med att analysera länsstyrelsernas interna och externa beroenden (se kap 2.2 för vidare läsning om metod). Utgångspunkten för analysen har varit länsstyrelsernas uppdrag i det svenska krishanteringssystemet (se kap 1.1.1). Länsstyrelsens uppdrag har prövats mot ovanstående villkor och de krishanterande uppdragen har då funnits uppfylla det andra villkoret. För vidare analys har de krishanterande uppdragen slagits ihop utifrån följande kriterier: Kontinuerlig verksamhet Verksamhet som alltid ska fungera vid krissituationer Endast vid särskilda situationer Samhällsviktig verksamhet i Norrbottens län För identifiering av samhällsviktig verksamhet inom ansvarsområdet (Norrbottens län) har Länsstyrelsen utgått ifrån MSB:s strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet 13 och de elva samhällssektorer som beskrivs i strategin. Varje samhällssektor delas upp i funktioner och beskrivs ur ett Norrbottensperspektiv. De samhällsviktiga funktionerna motiveras genom att beskriva vilket av definitionens villkor verksamheten uppfyller. Länsstyrelsen är medveten om att flera av funktionerna uppfyller båda villkoren, till exempel kan en allvarlig störning inom elförsörjningen leda till en kris samtidigt som resurser inom funktionen elförsörjning är nödvändiga för att skadeverkningarna ska bli så små som möjligt. Länsstyrelsen har valt att utgå från det som uppfattas vara den huvudsakliga verksamheten, för till exempel funktionen elförsörjning antas den huvudsakliga verksamheten vara att leverera el, inte att hantera störningar. Länsstyrelsen har valt att avgränsa den övergripande beskrivningen till sektorer och funktioner. Länsstyrelsen har gjort bedömningen att en beskrivning av operatörer/företag och objekt blir allt för omfattande. Länsstyrelsen lämnar en översiktlig beskrivning av tio av de elva sektorerna. Länsstyrelsen har valt att inte behandla sektorn handel och industri eftersom Länsstyrelsen uppfattar att den verksamhet som är samhällsviktig inom den sektorn även härrör till någon av de andra sektorerna. Exempelvis kan dagligvaruhandeln ingå i sektorn Livsmedel, apoteksverksamhet i sektorn Hälso, sjukvård och omsorg samt industrier som levererar fjärrvärme i sektorn energiförsörjning. 12 NordSam är ett samarbete mellan länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Dalarna och Gävleborg inom området samhällsskydd och beredskap. 13 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2011), Ett fungerande samhälle i en föränderlig värld Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet. Publikationsnr: MSB266 december

18 2.2 Hot, risker, sårbarheter och kritiska beroenden Länsstyrelsens risk och sårbarhetsanalys ska enligt 5 4p. MSBFS 2010:7 innehålla identifierade och värderade hot, risker och sårbarheter samt kritiska beroenden inom myndighetens ansvarsområde. Hot, risker, sårbarheter och kritiska beroenden redovisas i kapitel Identifiering av hot Länets riskbild För att identifiera hot och risker i Norrbotten har Länsstyrelsen sammanställt de extraordinära händelser som länets kommuner och landsting identifierat i sina risk och sårbarhetsanalyser. Kommunernas och landstingets uppdrag är att identifiera vilka extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen respektive landstinget. Då kommunerna ser olika ut blir följaktligen de händelser som identifieras och beskrivningen av dem varierande. Länsstyrelsen har skapat kluster av de 218 extraordinära händelser som identifierats och kategoriserat dem för att få en tydligare översikt. I skapandet av kategorier har Länsstyrelsen utgått från de 27 typhändelser som beskrivits i MSB:s rapport Risker och förmågor 2012, samt från de 24 riskområden som MSB tog fram i rapporten Ett första steg mot en nationell riskbedömning. För att beskriva hot har Länsstyrelsen valt att använda riskområden istället för typhändelser. Anledningen till detta är att riskområden anses ge en mer allmän beskrivning av hot i länet, medan typhändelser blir mer specifika och inte anses ge den bästa förutsättningen för att samlas kring en gemensam riskbild för länet. De riskområden och typhändelser som MSB använt i ovan nämnda rapporter överlappar inte varandra, dvs. en typhändelse är inte endast en specifikation av ett riskområde, den kan istället beskriva en ny risk. Ingen av de två uppräkningarna överensstämde helt med de risker som landstinget och kommunerna identifierat, varför riskområdena har anpassats. Riskområdena bearbetades sedan inom Länsstyrelsen (enheten för social hållbarhet och samhällsskydd) utifrån relevans, aktualitet och påverkan för länet. Resultatet är 21 riskområden, vilka presenteras i kapitel 4.1. Länsstyrelsen anser att kopplingen mellan de risker som identifieras på lokal nivå och den nationella riskbedömningen har stärkts genom detta förfarande, något som har efterfrågats av MSB. En tabell 11

19 som visar kopplingen mellan MSB:s riskområden och typhändelser och Länsstyrelsens identifierade riskområden återfinns i bilaga 1.2. Länsstyrelsens regionala råd för krisberedskap och skydd mot olyckor har behandlat länsstyrelsens riskbild vid en workshop under år 2014, mer om detta under riskvärdering. För att integrera klimatanpassning i Norrbottens risk och sårbarhetsanalys har delar av FOI:s rekommendationer i Integrera klimatanpassning i kommunala risk och sårbarhetsanalyser en vägledning, applicerats. Anpassning har skett till ett regionalt perspektiv och i bilaga 1.3 visas hur länet beräknas bli exponerat för väderhändelser och naturolyckor i ett framtida klimat. Information om hur Norrbottens klimat beräknas förändras och vilka konsekvenser det kan få har hämtats från Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning, Klimatförändringar i Norrbottens kommuner (14 delrapporter), SMHI:s klimatanalys för Norrbotten samt från Klimatförändringar i Norrbottens län och risker för naturolyckor. Denna information har sedan arbetats in i beskrivningen av de riskområden som påtagligt blir påverkade. Länsstyrelsens risker Förordning om statliga myndigheters riskhantering Länsstyrelsen avser att samordna riskanalysen enligt Förordning (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering med riskanalysen enligt Förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll vid statliga myndigheter (se nedan). Förordning om intern styrning och kontroll Arbetet med Förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll vid statliga myndigheter (FISK) är sammankopplat med ansvar enligt Myndighetsförordningen (2007:515). Myndighetsförordningen ställer krav på myndighetens ledning. Den ansvarar inför regeringen för verksamheten och ska se till att den: Bedrivs effektivt Enligt gällande rätt Redovisas på tillförlitligt och rättvisande sätt Hushållar väl med statens medel FISK ställer upp formkrav, de är: Riskanalys (identifiera, värdera, hantera risker för att mål inte uppnås) Kontrollåtgärder (kontrollåtgärder för risker som ska åtgärdas) Uppföljning (systematisk uppföljning av intern styrning och kontroll) Dokumentation (av ovanstående punkter) Den riskanalys som ska göras enligt FISK är integrerad i Länsstyrelsens arbete med verksamhetsplanering och styrs närmare av årliga direktiv för detta. Arbetet utgår från uppgifter och mål för 12

20 respektive verksamhet (enhet inom Länsstyrelsen), för vilka personal och chefer identifierar risker som kan förhindra att målen uppnås. 14 Totalt har Länsstyrelsen identifierat tio stycken risker på myndighetsnivå, samtliga är dock inte av relevans för risk och sårbarhetsanalysens område. En avgränsning görs till de som kan påverka Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamhet (se kap. 3.1) eller relaterar till länets riskbild (se kap 4.1, länets risker). En bedömning utifrån avgränsningen ger tre risker som anses relevanta att presentera i risk och sårbarhetsanalysen, de framgår av kapitel 4.2, Identifierade hot och risker för Länsstyrelsen. Säkerhetsskyddsförordningen Syftet med säkerhetsskyddsarbetet inom Länsstyrelsen är att: Förebyggande åtgärder vidtas som skydd för brott som kan hota rikets säkerhet som spioneri och sabotage. Skydda hemliga uppgifter som rör rikets säkerhet Det finns skydd mot terrorism Säkerhetsskyddsarbetet leds av Länsstyrelsens Säkerhetsskyddschef och omfattar bland annat att upprätta en säkerhetsskyddsanalys som omfattar 1) Länsstyrelsens skyddsvärda informationssystem, 2) personal med tillgång till sekretessbelagd information och 3) Länsstyrelsens anläggningar och material. Säkerhetsskyddsanalysen är en hemlig handling, därför återges inte delar ur analysen här. Underlaget har använts för att komplettera beskrivingen av länsstyrelsens risker Riskvärdering Riskvärdering på det sätt som tidigare gjorts i Länsstyrelsens risk och sårbarhetsanalyser, dvs bedömning av sannolikhet och konsekvens enligt fastställda skalor, har inte gjorts för de 21 riskområdena som beskrivs i rapporten. Länsstyrelsen menar att det inte är möjligt att göra värderingar med god kvalité för riskområden. Däremot är riskområdena redan värderade genom den process som lett fram till att de presenteras i rapporten, med den värderingen avses att de ger en samlad bild av risker i Norrbottens län. Under år 2014 har Länsstyrelsen tillsammans med länets kommuner och Länsstyrelsens regionala råd för krisberedskap och skydd mot olyckor genomfört värderingar av de 21 riskområdena avseende kunskap om riskområdet och förmåga att hantera händelser inom riskområdet. Valet av indikatorerna kunskap och förmåga har valts utifrån syftet med risk och sårbarhetsanalysen som är att ligga till grund för åtgärder som minskar sårbarheter och uppnå en god förmåga. Vidare har Länsstyrelsen önskat använda en enkel och lättöverskådlig metod eftersom att det är ett flertal aktörer som berörs i just denna fas, dessa aktörer använder i sin tur olika metoder internt för sina riskbedömningar. Länsstyrelsen har utgått ifrån att utan en god kunskap om risker så är det svårt att vidta sårbarhetsreducerande åtgärder. Vidare antas att förmågan rimligtvis inte är god om kunskap om risken saknas, exempelvis är det svårt att fatta beslut om hanteringen av en händelse om dess orsaker och konsekvenser är okända. 14 Länsstyrelsen i Norrbottens län (2010), Policy för länsstyrelsens riskhantering enligt förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll vid statliga myndigheter. Dnr

21 Länsstyrelsen genomförde en workshop med regionala rådet för skydd mot olyckor och krisberedskap i syfte att få en regional värdering av de 21 riskområdena. Före workshopen skickades risk och sårbarhetsanalysen för år 2013 tillsammans med en sammanfattad version ut till aktörerna i regionala rådet. De fick i uppgift att ta ställning till följande frågor: Finns det risker inom den organisationens verksamhetsområde som inte täcks in av de 21 föreslagna riskområdena? Inom vilka riskområden anser ni att åtgärder bör prioriteras för att öka kunskapen om konsekvenser och/eller förmågan till hantering? Regional rådets aktörer ombads även att specificera närmare vilka typer av händelser inom riskområdena som de ansåg vara prioriterade. Under workshopen ombads aktörerna även ange en inriktning för vilken typ av åtgärder som bör vidtas för respektive prioriterat riskområde. De lärdommar som kan dras från detta arbetssätt var att det förefaller har fungerat bra för aktörerna att ta till sig dels riskbilden och dels delta i en värdering av områdena. Det som fungerat mindre bra var att göra närmare specificeringar av händelser inom riskområdena som borde prioriteras Identifiering av sårbarheter Eftersom Länsstyrelsen inte genomfört förmågebedömningar för de identifierade riskområdena så har Länsstyrelsen inte heller dragit några slutsatser om vilka sårbarheter som finns Identifiering av kritiska beroenden Kritiska beroenden definieras i 2 MSBFS 2010:7 som beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall 14

22 eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till sådana funktionsnedsättningar som kan få till följd att en allvarlig kris inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort. Länsstyrelserna i NordSam har gemensamt under år 2012 genomfört en studie av kritiska beroenden för länsstyrelsens samhällsviktiga verksamhet. Studien har genomförts med metoden Societal Impact Analysis (SIA). Metod och processledning har upphandlats av 4C Strategies AB. Med hjälp av SIAmetoden har beroendekartor producerats för de samhällsviktiga verksamheterna. Beroendekartorna beskriver vilka aktiviteter som krävs för kunna bedriva verksamheten samt vilka interna och externa beroenden som finns för att utföra dessa aktiviteter. Processen för att ta fram beroendekartor genomförs i fyra steg: Bild 2: De fyra stegen i framtagandet av en beroendekarta Kritiska beroenden för Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamhet och för samhällsviktig verksamhet i Norrbottens län redovisas i kapitel Viktiga resurser Länsstyrelsens risk och sårbarhetsanalys ska enligt 5 5p. MSBFS 2010:7 innehålla en övergripande beskrivning av viktiga resurser som myndigheten kan disponera för att motstå allvarliga störningar och hantera kriser. Länsstyrelsens och länets viktiga resurser redovisas i kapitel 5. Länsstyrelsens beskrivning av viktiga resurser har utgått från Länsstyrelsens uppdrag i samhällets krishanteringssystem, vilka också utgör Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamhet. Eftersom detta ska vara en övergripande beskrivning redovisas endast översiktligt för resurser för att motstå störningar, resurser för att hantera störningar samt dess förmåga. Förmågan uttrycks i mål för verksamheten i Länsstyrelsens plan för krishantering och räddningstjänst (Dnr: ). Länsstyrelsen har valt att beskriva nätverk för samverkan under rubriken viktiga resurser, det kan diskuteras huruvida Länsstyrelsen disponerar nätverken som en resurs. Länsstyrelsen har vidare genom sitt uppdrag inom räddningstjänstområdet möjlighet att utse räddningsledare vilket därigenom innebär att länsstyrelsen inom det mandatet kan disponera en mängd resurser och personal genom de mandat som räddningsledaren har enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor, såsom tjänsteplikt och ingrepp i annans rätt. Länsstyrelsen har valt att avgränsa redogörelsen till att beskriva mandatet, eftersom redogörelsen annars kan bli mycket omfattande. På samma sätt beskriver Länsstyrelsen sitt uppdrag att efter beslut av Regeringen prioritera och inrikta tillförda statliga och internationella resurser och de resurser som länet kan tillföras via internationella avtal, såsom Agreement between the Governments in the Barents EuroArctic Region on Cooperation within the field of Emergency Prevention, Preparedness and Response. 15

23 2.4. Förmågebedömning Länsstyrelsen ska enligt 5 67p MSBFS 2010:7 göra förmågebedömningar för myndigheten (Länsstyrelsen) och ansvarsområdet (Norrbottens län). Förmågebedömningar ska dels göras för de hot och risker som Länsstyrelsen identifierat (se kapitel 4.1) och dels enligt de förutsättningar som MSB beslutar. Den förmåga som ska bedömas är krisberedskapsförmågan, vilken består av två delar; Krishanteringsförmåga och Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå och hantera allvarliga störningar. Förmågebedömningar per riskområde Länsstyrelsen har tillsammans med länets kommuner och Länsstyrelsens regionala råd för skydd mot olyckor och krisberedskap prioriterat ett antal riskområden. Länsstyrelsen har för avsikt att ta fram kunskapsunderlag för de prioriterade riskområdena i syfte att identifiera åtgärder. I ett sådant arbete kan förmågebedömningar i någon form komma att utgöra en del. Länsstyrelsen har dock inte för avsikt att genomföra förmågebedömningar för samtliga riskområden i närtid eftersom att det är en mycket tidskrävande process och som kräver medverkan av ett stort antal aktörer. Länsstyrelsen noterar vidare att i den nya föreskriften för statliga myndigheters risk och sårbarhetsanalyser har kravet på förmågebedömning för samtliga riskområden fallit bort. Särskild förmågebedömning För år 2014 har MSB beslutat att förmågebedömning ska göras dels för generell förmåga och dels för förmågan vid scenario omfattande skyfall i Riskinge. Tabellen nedan visar en översikt för de bedömningar som ska göras. Generell förmåga Förmåga vid specifikt scenario Länsstyrelsens förmåga Krishanteringsförmåga Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Länets förmåga Krishanteringsförmåga Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Tabell 1: Översikt över förmågebedömningens delar. Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Metod för förmågebedömning Den metod som ska användas för förmågebedömningar framgår av bilagan till MSBFS 2010:7 och de instruktioner och formulär som MSB överlämnat till Länsstyrelsen. Nedanstående redogörelse utgår från dessa instruktioner. Delförmågorna (Krishanteringsförmåga och Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar) ska bedömas och anges i en av de fyra nivåerna; god, god med viss brist, bristfällig och mycket bristfällig. Utförligare förklaringar av nivåerna framgår av tabellen nedan. Nivå Förklaring (1) God Bedömningen att förmågan är god innebär att det inom myndighetens ansvarsområde bedöms finnas resurser och kapacitet för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid kriser. (2) God med viss brist Att förmågan är i huvudsak god men har vissa brister innebär att 16

24 samhällsservice i viss mån åsidosätts för att prioritera mer akut verksamhet. (3)Bristfällig Bristfällig förmåga innebär att resurserna inom myndighetens ansvarsområde kraftigt understiger det som behövs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid kriser. (4) Mycket bristfällig Att det inte finns någon förmåga eller att den är mycket bristfällig innebär att verksamheterna inom myndighetens ansvarsområde står i det närmaste oförberedda. Tabell 2: Bedömningsnivåer för krisberedskapsförmåga, MSBFS 2010:7, bilaga. Bedömningen av delförmågorna ska baseras på fastställda indikatorer och komponenter, vilka redogörs för i tabellerna nedan. Bedömningen av indikatorerna görs i tre nivåer; Ja (samtliga av indikatorns komponenter är uppfyllda), Delvis (vissa av komponenterna är uppfyllda), Nej (ingen komponent är uppfylld) Genomförande av förmågebedömning Generell förmågebedömning Länsstyrelsens risk och sårbarhetsanalys ska enligt 6 7p. MSBFS 2010:7 innehålla en Särskild förmågebedömning enligt förutsättningar som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beslutar. Enligt MSB:s beslut ska en generell förmågebedömning göras. Slutsatserna av denna bedömning redovisas i kapitel 7.1. Den fullständiga bedömningen framgår av bilaga 2. Länsstyrelsen har genomfört den generella förmågebedömningen för Länsstyrelsen som myndighet genom att inhämta information internt och från länsstyrelsernas ITenhet (LSTIT). Den samlade bedömningen görs av ansvarig handläggare för risk och sårbarhetsanalysarbetet och godkänns av chef för enheten för social hållbarhet och samhällsskydd. Den generella bedömningen av ansvarsområdets (länets) förmåga har genomförts under år Arbetet har genomfördes i följande steg: Hemställan till kommunerna om redovisning av bedömning av kommunens förmåga. 2. Kommunerna bedömer sin egen förmåga. 3. Länsstyrelsen sammanställer inkomna svar. 4. Länsstyrelsen värderar och bedömer förmågan. Länsstyrelsen har valt att avgränsa bedömningen av länets förmåga till en sammanvägd bedömning av kommunernas och landstingets förmåga. Länsstyrelsen är medveten om att detta underlag inte speglar den samlade förmågan hos alla aktörer i Norrbottens län. Länsstyrelsen har trots detta valt denna begränsning då Länsstyrelsen inte tycker det är varken genomförbart eller meningsfullt att försöka sammanställa förmågan hos samtliga aktörer i länet. Vidare genomför centrala myndigheter (t.ex. Trafikverket, Post och telestyrelsen, Svenska Kraftnät och Rikspolisstyreslen) bedömningar av både de egna myndigheternas och sektorernas förmåga och redovisar resultatet till Regeringen och MSB. Förmågebedömning för omfattande skyfall Länsstyrelsens risk och sårbarhetsanalys ska enligt 5 7p. MSBFS 2010:7 innehålla en Särskild förmågebedömning enligt förutsättningar som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beslutar. MSB har för år 2014 beslutat att en bedömning ska göras av förmågan vid omfattande

25 skyfall. Slutsatserna av denna bedömning redovisas i kapitel 7.2. Den fullständiga bedömningen framgår av bilaga 2. Scenariot för den särskilda förmågebedömningen redovisas i kapitel 7.2 och i bilaga 2. Länsstyrelsen har genomfört denna bedömning i följande steg: Länsstyrelsen har gått igenom scenariot och valt ut en kommun (Luleå) som passar in närmast mot den fiktiva orten Riskinge i scenariot. Länsstyrelsen har gjort en anpassning av scenariot tillsammans med Luleå kommun. Länsstyrelsen har lämnat över bedömningsmall samt det anpassade scenariot till Luleå kommun. Länsstyrelsen och Luleå kommun har tillsammans med stöd av scenariot gått igenom hur Luleå kommuns generella bedömning påverkas av scenariots förutsättningar. 2.5 Identifiering av åtgärder Beskrivningen av åtgärder i kapitel 8 utgår ifrån de identifierade riskområdena i kapitel 4.2. Två generella rubriker har lagts till: förmågehöjande åtgärder och riskreducerande åtgärder. Ingen särskild metod har använts för att identifiera åtgärder. Respektive handläggare på enheten för social hållbarhet och samhällsskydd som har arbetsuppgifter som relaterar till identifierade riskområden har till uppgift att beskriva genomförda, pågående och planerade åtgärder samt ge förslag på ytterligare åtgärder. Pågående åtgärder har lagts till som en anpassning till kommande föreskrift och för att det ger en bättre bild av arbetsläget med olika åtgärder. Att beskriva planerade åtgärder är lite problematiskt då risk och sårbarhetsanalysen redovisas innan verksamhetsplaneringen är fastställd. En stor del av planerade åtgärder är vidare beroende av genomförande av projekt finansierade av anslag 2:4 krisberedskap. Länsstyrelsen har sökt projekt för år 2014 och framåt men utfallet av ansökningarna är oklart vid redovisning av denna rapport. Länsstyrelsen avser framöver att involvera Regionala rådet för skydd mot olyckor och krisberedskap i arbetet med att identifiera åtgärder då det är en fortsättning på arbetet med att prioritera riskområden och göra förmågebedömningar för prioriterade riskområden. 18

26 3. Samhällsviktig verksamhet Länsstyrelsens risk och sårbarhetsanalys ska enligt 5 3p. MSBFS 2010:7 innehålla en övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom myndighetens ansvarsområde. Redovisningen är uppdelad i Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamhet och samhällsviktig verksamhet i Norrbottens län. 3.1 Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamhet Länsstyrelsens bedömning är att inte någon del av myndighetens verksamhet uppfyller det första villkoret för att anses vara samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv 15. Den operativa verksamhet som härrör till Länsstyrelsens krisberedskapsuppdrag anser Länsstyrelsen vara samhällsviktig enligt det andra villkoret i definitionen. Med den operativa verksamheten avser Länsstyrelsen följande uppdrag: Länsstyrelsen ska ha en tjänsteman i beredskap med uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid allvarliga kriser som berör länet. Länsstyrelsen ska ha förmåga att vid en allvarlig kris, som berör länet eller medför behov av samverkan med kommuner eller andra aktörer, omgående kunna upprätta en ledningsfunktion för bl.a. samordning och information. Länsstyrelsen ska ha förmåga att vid omfattande räddningsinsatser i kommunal räddningstjänst kunna ta över ansvaret för räddningstjänsten i de kommuner som berörs. Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen och för sanering efter sådana utsläpp. Länsstyrelsen ska vid en epizooti, om Jordbruksverket så beslutat, bedriva smittspårning och smittbekämpning. Länsstyrelsen motiverar uppdraget att ha en tjänsteman i beredskap som samhällsviktigt då detta kan förkorta tiden från att en händelse inträffar tills dess att krishanterande åtgärder kommer till stånd, vilket kan medföra att en redan inträffad kris i samhället kan hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Länsstyrelsen motiverar att de andra operativa uppdragen är samhällsviktiga eftersom de syftar till att samordna och leda insatser i syfte att en redan inträffad kris i samhället kan hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Länsstyrelsens uppdrag i samhällets krishanteringssystem hanteras vidare i rapporten som fyra samhällsviktiga verksamheter, vilka framgår av nedanstående tabell. Samhällsviktig verksamhet Beskrivning av uppdrag Författning Tjänsteman i beredskap Länsstyrelsen ska ha en tjänsteman i beredskap med uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid allvarliga kriser som berör länet. 53 Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion. 15 Länsstyrelsen har uppgifter i förfarandet vid allmänna val samt utbetalningar av garantilöner vid konkurser. Länsstyrelsen har dock avgränsat denna redovisning till krisberedskapsuppdraget. 19

27 Krisledningsfunktion Ansvar för räddningstjänst och sanering i särskilda fall Smittspårning och smittbekämpning Länsstyrelsen ska ha förmåga att vid en allvarlig kris, som berör länet eller medför behov av samverkan med kommuner eller andra aktörer, omgående kunna upprätta en ledningsfunktion för bl.a. samordning och information. Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen och för sanering efter sådana utsläpp. Fodras omfattande räddningsinsatser i kommunal räddningstjänst, får länsstyrelsen ta över ansvaret för räddningstjänsten i de kommuner som berörs av insatserna. Länsstyrelsens uppgifter omfattar också [ ] ledning och samordning av åtgärder mot djursjukdomar [ ] 53 Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion. 4 kap, 15 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. 4 kap, 33 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. 4 Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion. Tabell 3: Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamhet. Bild 3: Illustration av Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamhet. Länsstyrelsen har även andra uppdrag som är samhällsviktiga, dels utbetalning av garantilöner och uppgifter vid allmänna val, EUparlamentsval och val till sametinget. 3.2 Samhällsviktig verksamhet i Norrbottens län Nedan lämnas en översiktlig redovisning av samhällsviktig verksamhet i Norrbottens län. Redovisningen är uppdelad efter de tio av de elva samhällssektorer som uppräknats ovan (se kap 3). För varje samhällssektor lämnas en kortfattad motivering till vilket eller vilka av villkoren som samhällssektorn uppfyller samt en redogörelse för vilken typ av samhällsviktiga funktioner och verksamhetsutövare som identifierats inom samhällssektorn Energiförsörjning Energiförsörjning anses vara samhällsviktig då ett bortfall eller allvarlig störning i energiförsörjningen på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Eldistribution/elnät Elnätet har tre nivåer; stamnätet, regionnät och lokalnät. Det svenska stamnätet är anslutet till de nordiska grannländerna samt Polen och Tyskland. Stamnätet ägs av Svenska Kraftnät och består 20

28 främst av luftledningar. Regionnäten är anslutna till stamnätet och är huvudsakligen uppbyggt av luftledningar. Regionnäten levererar el till stora förbrukare och till lokalnäten. Regionnätet i Norrbotten ägs av Vattenfall Eldistribution AB. Inom både stamnätet och i viss del regionnätet finns alternativa vägar för överföring av el. Lokalnäten levererar el till hushåll, många industrier och servicesektorn. Stora delar av lokalnäten i Sverige är nedgrävda. De flesta lokalnät har endast en inmatning från regionnätet och är därför beroende av att anslutningspunkten fungerar. 16 De lokala elnätsföretag som finns i Norrbotten är: Vattenfall Eldistribution AB Luleå Energi Elnät AB Bodens Energi Nät AB Piteå Energi AB LKAB Nät AB Töre Energi ekonomisk förening Jukkasjärvi Sockens Belysningsförening Övertorneå Energi AB För vidare läsning inom området eldistribution hänvisar Länsstyrelsen till Svenska Kraftnäts och Energimyndighetens risk och sårbarhetsanalyser. Fjärrvärme Fjärrvärme är den ledande uppvärmningsformen i Sverige, med drygt hälften av värmemarknaden. Cirka 49 TWh fjärrvärme produceras varje år i Sverige. Samtliga kommuner i Norrbotten levererar fjärrvärme, egenproducerad eller via avtal med annan leverantör. Några viktiga ickekommunala fjärrvärme aktörer i Norrbotten är: Vattenfall AB Energimarknad (Kalix, Överkalix, Haparanda, Övertorneå) SSAB (Levererar värme till Luleå energi fjärrvärme) Smurfit Kappa Kraftliner (levererar värme till Piteå Energi AB) Drivmedel I Sverige finns fem oljeraffinaderier, varav tre producerar drivmedel och eldningsoljor. Av den etanol som används i Sverige är 60% producerad inom landet. 17 De färdiga oljeprodukterna lagras i någon av de ca 25 oljedepåer som finns i landet. Transporten av oljeprodukterna sker i huvudsak via tankfartyg. 18 I Norrbotten finns två hamnar som hanterar oljeprodukter i större omfattning, de är Uddebo i Luleå kommun och Haraholmen i Piteå kommun. Vid Uddebo hanteras ca ton oljeprodukter årligen 19, respektive ton vid Haraholmen 20. Transport från depåer till tankställen sker med 16 Energimyndigheten, Översiktlig risk och sårbarhetsanalys över energisektorn i Sverige år ER 2011:17. Sid Energimyndigheten, Översiktlig risk och sårbarhetsanalys över energisektorn i Sverige år ER 2011:17. Sid Energimyndigheten, Översiktlig risk och sårbarhetsanalys över energisektorn i Sverige år ER 2011:17. Sid Enligt uppgift från Luleå Hamn AB som avser år Enligt uppgift från Piteå Hamn AB som avser år

29 tankbilar, frekvensen av påfyllning styrs av konsumtionen men i genomsnitt (för Sverige) sker påfyllning två gånger i veckan Finansiella tjänster Finansiella tjänster anses vara samhällsviktiga då ett bortfall eller allvarlig störning i dessa tjänster på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Fem större aktörer inom bankväsendet verkar i Norrbotten. Dessa är Nordea, Swedbank, Sparbanken Nord, Handelsbanken och SEB. Det finns två företag i Norrbotten som utför värdetransport av kontanter, G4S cash solution och LOOMIS. Dessa företag sköter försörjningen av kontanter till länet samt servar och laddar uttagsautomater med kontanter. Hantering av betalterminal sker i huvudsak av banker men det finns även ett flertal andra aktörer på marknaden. För vidare läsning inom sektorn finansiella tjänster hänvisar Länsstyrelsen till risk och sårbarhetsanalyser från Finansinspektionen, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Riksgäldskontoret och Skatteverket Hälso och sjukvård samt omsorg Hälso och sjukvård samt omsorg anses vara samhällsviktig dels för att störningar i verksamheten på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Dessutom är verksamheten (särskilt ambulans, akut och intensivvård) mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Hälso och sjukvård Norrbottens läns landsting (NLL) har fem sjukhus; Regionssjukhuset i Sunderbyn, Piteå Älvdals sjukhus, Kalix sjukhus, Kiruna sjukhus och ett förstärkt länsdelssjukhus i Gällivare. Landstinget har en eller flera vårdcentraler i varje kommun. Privata vårdcentraler är inte vanligt förekommande i Norrbotten. Vård och omsorg Enligt socialtjänstlagen är kommuner skyldiga att erbjuda vård och omsorg samt hemsjukvård. Ansvarig för verksamheten är socialnämnden i resp. kommun. Verksamheterna omfattar särskilda boenden, personliga assistenter och hemtjänst. Apotek och läkemedel Apoteksverksamheten i länet bedrivs av statliga Apoteksbolaget Apoteket AB samt av privata aktörer så som Kronans droghandel, Apoteket Hjärtat och Apoteksgruppen. All läkemedelsdistribution till NLL utförs av Apoteket AB. Från sjukhusapotek till mindre vårdinrättningar sköter NLL transporterna. För vidare läsning inom området hälso och sjukvård samt omsorg hänvisar Länsstyrelsen till Socialstyrelsen samt Norrbottens läns landstings risk och sårbarhetsanalyser. För vidare läsning om vård och omsorg hänvisas till kommunernas risk och sårbarhetsanalyser. 21 Energimyndigheten, Översiktlig risk och sårbarhetsanalys över energisektorn i Sverige år ER 2011:17. Sid

30 3.2.4 Information och kommunikation Information och kommunikation anses vara samhällsviktigt ur perspektivet att fungerande kommunikationskanaler ger förutsättningar för effektiv information och kommunikation vilket kan lindra skadeverkningar av inträffade händelser. Kommunikationssystemen används för styrning, övervakning i samhällsviktiga processer, för möjligheten att varna och tillkalla hjälp samt för larmfunktioner. Information och kommunikationssystem som samhällssektor uppfyller således både det första kriteriet då ett bortfall av verksamhet på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället och enligt det andra kriteriet, då verksamheten är nödvändig för att en inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Elektroniska kommunikationer Elektroniska kommunikationer omfattar tjänsterna; internet, mobiltelefoni, bredbands och IPtelefoni, den intrastruktur som krävs för att förmedla tjänsterna och de operatörer som tillhandahåller tjänster, infrastruktur eller drift och underhåll av infrastruktur. Sektorn består av närmare 500 operatörer med olika typ av verksamhet från att tillhandahålla infrastruktur till att sälja enstaka tjänster. Värt att särskilt nämna avseende elektroniska kommunikationer i länet är IT Norrbotten, ett företag som ägs av länets kommuner och landstinget. IT Norrbotten driver ett öppet konkurrens och leverantörsneutralt nät i Norrbotten, samt driver utvecklingsprojekt inom ITområdet bland annat kopplat till säkerhetsfrågor. För vidare läsning om elektroniska kommunikationer hänvisar Länsstyrelsen till Post och telestyrelsens risk och sårbarhetsanalys. Press och medier I Norrbotten finns tre TVkanaler med regional verksamhet, dessa är Sveriges Television Nordnytt, TV4 Norrbotten samt 24 Norrbotten. TV4 Norrbotten har dock slutat med regionala sändningar. Sveriges Radio P4 Norrbotten samt Sveriges Radio P2 sameradion är radiokanaler av regional betydelse. I länet finns fyra dagstidningar. Norrbottens Kuriren och Norrländska Socialdemokraten har ett länsfokus. Piteå Tidningen fokuserar på Piteå älvdal och Haparandabladet är en tvåspråkig tidning med fokus på Tornedalen Skydd och säkerhet Sektorn skydd och säkerhet anses vara samhällsviktig då verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Räddningstjänst Svensk räddningstjänst delas in i kommunal räddningstjänst och statlig räddningstjänst. Den kommunala räddningstjänsten i länet är fördelad på 14 organisationer, respektive kommun. Det finns inte några räddningstjänstförbund i länet, däremot finns det fyra kommuner som har avtal med grannkommun om räddningschefskompetens (Arjeplog Arvidsjaur, Boden Jokkmokk, Piteå Älvsbyn och Pajala Överkalix ). I länet finns ett välutvecklat samarbete mellan länets kommuner samt över landsgränserna. Särskilt kan nämnas att 10 av länets 14 kommuner har ett gemensamt inre befäl placerat vid SOS Alarm i Luleå. Inre befäl har förutom uppdrag inom räddningstjänstområdet 23

31 också i uppdrag att vara en första kontaktväg till kommunerna vid förvarningar och inträffade händelser. Den statliga räddningstjänsten är indelad i sex ansvarsområden. Ansvarsområde Ansvarig myndighet Efterforskning av försvunna personer i andra Polismyndigheten fall Fjällräddningstjänst Polismyndigheten Flygräddningstjänst Sjöfartsverket Sjöräddningstjänst Sjöfartsverket Miljöräddningstjänst till sjöss Kustbevakningen Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva Länsstyrelsen ämnen Tabell 4: Statlig räddningstjänst och ansvariga myndigheter. För vidare läsning inom området räddningstjänst hänvisas till Kustbevakningens, Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps, Rikspolisstyrelsens och Sjöfartsverkets risk och sårbarhetsanalyser. Larmcentraler I Luleå har SOS Alarm AB en larmcentral som är samlokaliserad med Luleå kommuns räddningstjänst samt Norrbottens läns landstings ambulansverksamhet i Luleå. SOS Alarm hanterar utlarmning av kommunal räddningstjänst och dirigering av ambulanser. Bevakningsbolag I Norrbotten utförs bevakningsuppdrag i privatregi bland annat av G4S Security, Securitas AB, NVS bevakning AB, Norrvakt AB, Guard security samt bevakningsaktiebolaget företagsskydd. Se även Finansiella tjänster Kommunalteknisk försörjning Sektorn kommunalteknisk försörjning anses vara samhällsviktig då ett bortfall eller svår störning i verksamheten (t.ex. dricksvattenförsörjning) ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Vidare är resurserna nödvändiga för att hantera en inträffad kris så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Varje kommun ansvarar för drift och underhåll av vatten, avlopp, gator, fjärrvärme och renhållning. Driftformerna varierar mellan kommunal förvaltning och kommunalt bolag. För vidare läsning om kommunalteknisk försörjning hänvisas till respektive kommuns risk och sårbarhetsanalys Socialförsäkringar Socialförsäkringar anses vara samhällsviktig verksamhet då ett bortfall eller en svår störning i verksamheten ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Den samhällsviktiga verksamheten socialförsäkringar omfattar kommunernas utbetalningar av socialbidrag, arbetslöshetskassornas utbetalning av arbetslöshetsförsäkringar, utbetalningar från 24

32 Arbetsförmedlingen, Försäkringskassans utbetalningar och andra kommunala eller statliga bidrag till personer i utsatta situationer. För vidare läsning om socialförsäkringar hänvisas till Försäkringskassans risk och sårbarhetsanalys Transporter Transporter anses vara samhällsviktig verksamhet då ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten ensam eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Störningar i transportsystemet kan dels leda till brist på nödvändiga varor och dels skapa problem för personer att ta sig till arbetet, vilket i sin tur kan skapa andra störningar. Viktiga transportformer är kollektivtrafik (bussar), färdtjänst (taxibolag), flygförbindelser samt tågtrafik (person och gods) samt båttrafik (gods). Den regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten (RKM) bildades den 1 januari år 2012 och är ett kommunalförbund bestående av länets 14 kommuner och Norrbottens läns landsting. RKM bedriver kollektivtrafik (buss och tåg) via dotterbolagen Länstrafiken i Norrbotten AB och Norrtåg AB. Lokaltrafiken sker i kommunal regi eller på entreprenad. Godstransporter på väg utförs av privata entreprenörer som Bussgods, BDX och ett flertal andra aktörer. Vägnätet underhålls av Svevia och av kommunerna. Flygtransporter sker via flygplatser som finns i Luleå, Kiruna, Gällivare, Arvidsjaur och Pajala. Luleå Airport och Kiruna Airport ägs av Swedavia AB. Luleå Airport är Sveriges femte största flygplats räknat i resenärer. För vidare läsning om transporter hänvisas till Sjöfartsverket, Trafikverket och Transportsstyrelsens risk och sårbarhetsanalyser Livsmedel Ett bortfall eller en svår störning i livsmedelsförsörjningen kan på kort tid leda till att en allvarlig kris uppstår i samhället. Livsmedelsförsörjning omfattar produktion, förädling och försäljning av livsmedel. Fungerande transporter är nödvändigt för en fungerande livsmedelsförsörjning. Det finns ett mycket stort antal aktörer inom livsmedelsområdet. I Norrbotten finns cirka 600 primärproducenter av livsmedel, utöver det tillkommer olika produktionsanläggningar (slakterier, mejerier), transporter och handlare. Livsmedlet dricksvatten hanteras av kommunerna (se kommunalteknisk försörjning). För vidare läsning om livsmedelsförsörjning hänvisas till Livsmedelsverkets samt Statens jordbruksverks risk och sårbarhetsanalyser Offentlig förvaltning ledning Med offentlig förvaltning avses här de myndigheter och deras ledningsfunktioner som har till uppgift att hantera allvarliga störningar. Detta innefattar kommuner, landsting och de myndigheter som har särskilt ansvar inom området krisberedskap samt Regeringen. Krisledningsfunktioner är nödvändiga eller mycket väsentliga för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. I Norrbotten finns förutom Länsstyrelsen, Polismyndigheten, kommunerna och Landstinget även Försvarsmaktens regionstab för Militärområde Norr (i Boden) och Trafikverket Region Nord (i Luleå). 25

33 4. Hot, risker, sårbarheter och kritiska beroenden Länsstyrelsens risk och sårbarhetsanalys ska enligt 5 4 p. MSBFS 2010:7 innehålla identifierade och värderade hot, risker och sårbarheter samt kritiska beroenden inom myndighetens ansvarsområde. 4.1 Identifierade hot och risker för Länsstyrelsen Länsstyrelsen har i arbetet enligt säkerhetsskyddsförordningen och enligt förordningen om intern styrning och kontroll identifierat ett antal risker inom Länsstyreslens verksamhet. Det finns ingen direkt koppling i framtagandet av risk och sårbarhetsanalysen och övrigt riskhanteringsarbete. Nedan presenteras ett urval av identifierade risker som har viss koppling till krisberedskap. Arbetsmiljö Hot och våldssituationer mot anställda i tjänsteutövningen har inträffat. Ensamarbete i fält är en risk där det trots rutiner och tekniskt stöd kan uppstå situationer där personen är utsatt. Tillgänglighet till ITsystem Länsstyrelsen har ett allt större beroende av fungerande ITstöd för arbetet, såväl till vardag som vid krissituationer. Länsstyrelsernas ITenhet är gemensam för samtliga länsstyrelser vilket gör att en enskild länsstyrelse har svårt att påverka. Kompetensförsörjning Länsstyrelsen är beroende av nyckelpersoner och specialistkompetenser. Detta gäller även krishanteringsuppdraget där Länsstyrelsen kan vara beroende av särskilda kompetenser för att leda och för att ge relevant beslutsunderlag och stöd till samverkande aktörer. Skyddsvärda informationstillgångar Sådana uppgifter som ska skyddas är registerkontroller, uppgifter om signalskyddet, sammanställningar av känslig lägesbunden information och handlingsplaner avseende totalförsvaret. Anläggningar och materiel Delar av Länsstyrelsens anläggningar och materiel är särskilt skyddsvärt och viktigt för myndighetens verksamhet, så som elförsörjning och reservkraft, anslutningar för kommunikationsvägar och telefonväxel. 26

34 4.2 Identifierade hot och risker i länet Länsstyrelsen har identifierat 21 riskområden som kan påverka samhällsviktig verksamhet inom länet och som kan uppstå hastigt, oväntat och utan förvarning samt kräver brådskande beslut och samverkan mellan flera aktörer. En översikt över riskområdena framgår av tabellen nedan. Utförligare beskrivningar av riskområdena följer i kapitel 4.1 till 4.5. Påverkan från klimatförändringar är integrerat i beskrivningarna, för de riskområden där Länsstyrelsens analyser visar en påverkan. Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Störningar i elförsörjningen Naturolyckor och väderhändelser Stormar Olyckor Smittspridning Sociala risker Olyckor med nukleära och radiologiska ämnen Oljeutsläpp i hamn och hav Dammbrott Störningar i Snöoväder värmeförsörjningen Störningar i Översvämningar drivmedelsförsörjningen och skyfall Störningar i Skogsbränder elektroniska kommunikationer Störningar i Ras, skred, livsmedelsförsörjningen slamströmmar erosion och Störningar i dricksvattenförsörjningen Tabell 5: Identifierade riskområden i Norrbottens län Omfattande transportolyckor Storskaliga industriolyckor Brand i särskilda objekt Pandemier Smittsamma djursjukdomar (epizootier och zoonoser) Sabotage och antagonistiska hot Social oro och våld Länsstyrelsens regionala råd för skydd mot olyckor och krisberedskap har behandlat riskbilden vid en gemensam workshop. Regionala rådet anser att riskbilden bör kompletteras med två ytterligare riskområden; informationssäkerhet och höjd beredskap. Detta får utvecklas i kommande arbete med risk och sårbarhetsanalysen. Regionala rådet skulle även värdera riskområdena utifrån kunskap och förmåga. Frågan till regionala rådet var Inom vilka riskomården anser ni att åtgärder bör prioriteras för att öka kunskapen om konsekvenser och/eller förmågan till hantering? Regionala rådets bedömning är att det finns låg kunskap om och låg kunskap att hantera händelser inom riskområdena: störningar i drivmedelsförsörjningen, störningar i livsmedelsförsörjningen och social oro. Regional rådet bedömer att det finns god kunskap om men en låg förmåga att hantera händelser inom riskområdena, pandemier, störningar i elförsörjningen samt händelser med CBRNE/farliga ämnen. 27

35 Gällande störningar i elförsörjningen så är rådets bedömning att det finns god kunskap i en begränsad grupp och få aktörer som kan hantera sådana störningar. God förmåga God kunskap Låg förmåga God kunskap Låg förmåga Låg kunskap Pandemier Störningar i elförsörjningen CBRNE/Farliga ämnen Störningar i drivmedelsförsörjningen Störningar i livsmedelsförsörjningen Social oro Då fokus för workshopen var att identifiera de områden där det fanns brister avseende förmåga och kunskap så gjordes inte en identifiering av om det fanns något område där både kunskap och förmåga var god. Detta bör hanteras i kommande workshops med regionala rådet Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Störningar i elförsörjningen Förenklat kan två typer av störningar i elförsörjningen uppkomma, brist eller avbrott. Avbrott innebär att det förvisso finns tillräckligt med elproduktion men att leverans inte kan ske på grund av skada i ledningsnätet. Brist (elenergibrist) innebär att den effekt som produceras inte motsvarar förbrukningen/behovet, men inte nödvändigtvis att elnätet är skadade. 22 För tillgången till elenergi är Sverige i princip helt beroende av två ungefärligt lika stora produktionsslag som vardera har en specifik sårbarhet: Vattenkraftsproduktionen är i huvudsakligen koncentrerad till norra delen av Sverige och förutsätter tillräckligt fyllda vattenmagasin inför vintern. Kärnkraftsproduktionen vid de tio reaktorerna i södra Sverige styrs av omfattande regelverk kring säkerhet. Stillestånd till följd av en säkerhetsincident vid en anläggning kan medföra att flera anläggningar tvingas stoppa. 23 Elförbrukningen i landet påverkas av kyla. En kombination av kyla, låga nivåer i vattenkraftsmagasinen och produktionsbortfall från kärnkraften kan leda till elenergibrist. Detta har hittills inte inträffat men det finns tillfällen då det varit nära, till exempel i december 2008 då flera kärnkraftsreaktorer var avställda Energimyndigheten, Översiktlig risk och sårbarhetsanalys över energisektorn i Sverige år ER 2011:17. Sid Energimyndigheten, Översiktlig risk och sårbarhetsanalys över energisektorn i Sverige år ER 2011:17. Sid Energimyndigheten, Översiktlig risk och sårbarhetsanalys över energisektorn i Sverige år ER 2011:17. Sid

36 Eftersom elproduktionen är spridd på många anläggningar och olika produktionssätt så leder vanligtvis inte enstaka händelser eller olyckor till allvarliga elavbrott. Både kortare elavbrott och längre störningar i eldistributionen beror oftast på väderrelaterade händelser och drabbar vanligtvis endast lokalnäten. 25 Denna typ av avbrott är vanligast på landsbygden och i mindre tätorter där det finns luftledningar. Större stormar kan påverka stora områden och många abonnenter kan bli utan el, vilket hände vid exempelvis Gudrun och Per. Andra orsaker till längre elavbrott kan bero på exempelvis; isbildning på ledningarna, sabotage samt tekniska problem. I snitt i Sverige drabbas en elanvändare ansluten till ett lokalnät av ungefär 1,5 st oplanerade avbrott om året. Avbrottstiden för en genomsnittskund på ett lokalnät är cirka 1,5 timmar per år. Det finns funktionskrav på elnätsägarna som säger att inget elavbrott får vara längre än 24 timmar, såvida inte avbrottet beror på orsaker utom elnätsföretagens kontroll. Funktionskravet är dock ingen garanti för att elavbrotten verkligen blir kortare än 24 timmar. 26 En störning i elförsörjningen där stora delar av elnätet i Norrbotten slås ut över en längre tid, skulle få allvarliga konsekvenser för samhällsviktiga funktioner eftersom fungerande elektricitet är en förutsättning för nästan all verksamhet. En störning i elförsörjningen kan snabbt leda till problem för elektroniska kommunikationer som är starkt beroende av el, det finns dessutom begränsad redundans (batterier och reservkraft). Stora delar av värmeförsörjningen är också beroende av el, t.ex. för att effektivt kunna distribuera värme i byggnader. I framtidens klimat, som beräknas bli varmare, kommer behovet av uppvärmning av byggnader att minska. Viss uppvärmning och nedkylning av byggnader sker med el, dessa fastigheter är sårbara för längre elavbrott. Energibehovet för uppvärmning av hus i Norrbotten beräknas minska med 28 % innan seklets slut. Däremot kommer länet troligen uppleva ett större behov av nedkylningssystem under sommarmånaderna. Under somrarna 2013 och 2014 har SMHI utfärdats klass 1 och klass 2 varningar för värmebölja för Norrbottens län. Värmeböljor antas bli ett mer vanligt förekommande tillstånd de närmsta 100 åren. På lång sikt bedöms komfortkyla förekomma i 50 % av lokalerna i norra Sverige. Fläktar och kylanläggningar kommer vara känsliga för störningar i elförsörjningen och under varma perioder kan störningar bidra till att sjuka människors liv och hälsa utsättas för fara. I Norrbotten är fjälltrakterna mest utsatta när det gäller störningar i elnätsdriften. De förändrade nederbördsoch temperaturförhållandena kan resultera i störningar på elnäten. Även den ökade tillväxten av vegetation kan skapa problem för luftledningar. Vid längre perioder med vattenmättad mark kan sättningsskador uppstå något som resulterar i att elstolpar får sämre fäste i marken. Störningar i värmeförsörjningen I denna rapport behandlas främst fjärrvärmeförsörjningen eftersom störningar i denna påverkar många människor. Värmeförsörjningen består av ett komplext system av transporter, teknisk infrastruktur och samverkan mellan offentliga och privata affärsdrivande aktörer. Till skillnad från elproduktion sker 25 Svenska kraftnät. Redovisning av 2011 års risk och sårbarhetsanalys inklusive förmågebedömningar från Affärsverket svenska kraftnät. s.5 26 Energimyndigheten, Översiktlig risk och sårbarhetsanalys över energisektorn i Sverige år ER 2011:17. Sid 8. 29

37 värmeproduktionen relativt lokalt. Normalt är värmeförsörjningen robust och klarar oväntade störningar bra, men händelser som riskerar att få svåra konsekvenser kan inträffa. 27 Störningar i fjärrvärmeförsörjningen kan uppkomma på grund av produktionsbortfall i värmeverken eller på grund av avbrott i ledningsnät. Produktionsbortfall i värmeverk kan uppstå på grund av stopp i leveranser av bränsle (bio, retur, avfallsbränsle), något som påverkas av omfattningen av bränslelager. Avbrott i elförsörjning som ger stopp i inmatning av bränsle och pumpning av värmeenergi till distributionsnätet är en annan orsak till produktionsbortfall. Tillgången till och kapacitet i reservkraftaggregat påverkar känsligheten för avbrott i elförsörjningen. En brand i ett värmeverk kan vara en annan orsak till produktionsbortfall, i värsta fall för en lång tid. Avbrott i ledningsnätet kan orsakas av elbortfall eller strömspikar som skadar pumpanläggningar i ledningsnätet. Ledningsnätets kapacitet kan begränsas vid avbrott i vattenförsörjningen eftersom leveranserna är beroende av vattenpåfyllnad till fjärrnätet. Ledningsbrott kan orsaka stora problem, beroende på var på nätet de inträffar och om nätet kan sektioneras. Ett exempel på ledningsbrott som tog flera dagar att åtgärda inträffade i Kiruna vintern Det var tidskrävande att finna läckaget och när det första åtgärdats inträffade ett nytt läckage. Det fanns risk för att sjukhuset skulle bli utan uppvärmning. För att spåra läckaget användes polishelikopter med värmekamera och hemvärnet, förutom kommunens egen personal. Kommunen köpte in ett stort antal elelement för uppvärmning. För enskilda är elförsörjningen viktig för fungerande värmeförsörjning, oavsett om det är fjärrvärme eller enskilda anläggningar (luftvärmepumpar, bergvärme eller jordvärme), eftersom dess funktionalitet bygger på fungerande strömtillförsel. De flesta fastigheter klarar kortare elavbrott innan det blir några problem med inomhustemperaturen men vid längre avbrott kan inomhustemperaturen komma att sjunka under fryspunkten vilket kan ge byggnader omfattande och kostsamma vattenskador från sönderfrysta rörsystem. 28 De flesta kan med mycket tjock klädsel vistas i sin bostad ner till cirka fem minusgrader. Personer med dålig blodcirkulation och problem med reglering av kroppstemperaturen kan drabbas av köldskador vid låga inomhustemperaturer. Störningar i drivmedelsförsörjningen Om det skulle bli brist på fossila bränslen och drivmedel, som diesel och bensin, kan samhällets funktionalitet försämras. Detta eftersom mycket samhällsviktig verksamhet är beroende av transporter. Norrbotten är ett stort län och transporter sker över en stor yta, vilket kräver god tillgång till drivmedel. Vid brist på drivmedel kan priserna öka samt att resurserna troligen inte kan möta samhällets behov. Ganska omgående kan hälso och sjukvården bli påverkad om en störning i drivmedelsförsörjningen uppstår. För att kunna bedriva akutvård behövs oftast dagliga leverenser av; sterila produkter, förbrukningsmaterial, medicinsk utrustning och läkemedel. Ambulanser, räddningstjänstefordon och polisbilar kan bli stillastående vid brist på drivmedel. Om påfyllnaden av drivmedel

38 uteblir skulle utbud och efterfrågan inte överensstämma. För att undvika störningar i samhällsviktig verksamhet kan prioritering behöva göras. Störningar i elektroniska kommunikationer Med störningar i elektroniska kommunikationer avses i huvudsak störningar i elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster. Under dessa kan installationer och övrig radioanvändning, telekommunikationer, internet och radio inräknas samt finansiella transaktioner. 29 Eftersom stor del av dagens samhälle är beroende av elektroniska kommunikationer skulle en omfattande störning kunna ha en stor påverkan på flera sektorer av samhället. El, dricksvatten, tele och datanät samt transportsystem m.m. är sårbara för en störning på internet då styr och övervakningssystem som används kan saboteras. 30 Redan vid störningar av mindre omfattning kan människor påverkas direkt, i Norrbotten är det inte ovanligt att glesbygdsområden drabbas av störningar som innebär att telefoni och internet inte fungerar, vilket innebär att personer inte kan tillkalla hjälp vid olyckor samt att trygghetslarm för hemtjänstbrukare inte fungerar. En av de vanligaste anledningarna till störningar beror på den mänskliga faktorn, exempelvis avgrävningar av kommunikationsledningar i samband med väg och byggarbeten. 31 Störningar kan även vara avsiktliga, exempelvis skedde år 2012 en överbelastningsattack mot svenska myndigheter, bland annat mot Länsstyrelserna. För Länsstyrelserna blev effekterna lindriga medan andra myndigheter blev tvungna att temporärt ta ned sina hemsidor. Det finns en mängd olika typer av tekniska störningar som kan uppstå men även naturliga störningar kan slå ut samhällets elektroniska kommunikationer. Elektormagnetiska störningar är i princip alla civila elektronikbaserade system känsliga för, speciellt trådlösa system. Denna typ av störning kan uppstå vid till exempel solstormar men de kan även vara avsiktliga. En avsiktlig störning kan exempelvis orsakas av att en kärnvapengenererad elektromagnetisk puls utlöses på hög höjd. En sådan händelse kan beröra ett mycket stort område och om det utlöses i europeisk närhet skulle det även påverka Sverige. 32 Solstormar är något som förväntas öka. I Norrbotten är konduktionen 33 högre än i mellan och Sydsverige, vilket betyder att påverkan på samhället vid en eventuell solstorm blir något lindrigare här. 34 Det fasta telenätets luftledningar och det mobila telenätets antenner är känsliga för kraftiga vindar, nedisning, åska, extrem nederbörd och översvämning. I Norrbotten bedöms framtidens klimat generera mer extrem nederbörd samt översvämning, de övriga väderförhållanden är svåra att fastställa en utveckling för. I det fall luftledningarna kvarstår i framtiden kan dessa tänkas utsättas för en extremare nederbörd vilket kan ge mer störningar. Elanläggningar som är belägna nära vatten kan komma att bli mer påverkade av att höga flöden i framtiden. Tillfällen då temperaturen går från plustill minus eller vice versa, så kallade nollgenomgångar, förväntas öka. Detta leder till belastningar på ledningsnät, ev. master (mobilnätet) och även luftledningar (fast telefoni). 29 Lag (2003:389) om elektroniska kommunikationer, 7 30 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Statistik och analys olyckor och kriser 2009/2010, s Post och telestyrelsen. Risk och sårbarhetsanalys för sektorn elektronisk kommunikation. Myndighetens redovisning för s Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Statistik och analys olyckor och kriser 2009/2010, s I detta fall avses elektrisk konduktivitet, dvs. ledningsförmåga. 34 Norrländska socialdemokraten. Kommande solstormar skapar oro

39 Störningar i livsmedelsförsörjningen Det är många olika aktörer som ingår i livsmedelsförsörjningen och utrikeshandeln är omfattande, således kan en störning ske på många olika nivåer i livsmedelskedjan. Livsmedelsförsörjningen består grovt sett av primärproducenter (uppfödning av djur, odlingar), sekundärproducenter (slakterier, mejerier), lager, transporter och handel. För att livsmedelflödet ska fungera kärvs en oavbruten tillförsel av insatsvaror och andra produktionsfaktorer. Utöver detta krävs personal och fungerande tekniska system. 35 Med störningar i livsmedelsförsörjningen avses att en eller flera delar av detta system faller. Brist på livsmedel påverkar både privatpersoner men även sektorer som hälso och sjukvård samt skolväsendet. Det finns ett behov av konstant tillförsel av nya råvaror för att mat ska kunna tillredas. Inom hälso och sjukvården är det extra viktigt med konstant tillförsel då sjuka och svaga behöver näring i större omfattning än friska. Genom globaliseringen kan vi idag få livsmedel och råvaror från andra delar av världen, något som kan vara både positivt och negativt. En negativ konsekvens är att det blir svårare att övervaka alla led i produktionen och det leder till en risk med olika former av smittor eller kontaminering av livsmedel. Ett exempel på detta är EHECutbrottet år 2011 i Tyskland. Smittan antas komma från groddar men det var länge oklart var smittan kom ifrån vilket ledde till diverse konsekvenser, så som att; konsumenter tillfälligt slutade köpa gurka och att vissa länder införde importstopp på tyska jordbruksprodukter. I och med de klimatförändringar som sker i världen kommer mest troligen även Sverige se förändringar i livsmedelsförsörjningen. Livsmedelsproduktionen är delvis beroende av gynnsamma väderförhållanden och med mer nederbörd och längre perioder av torka kan odlingsmöjligheterna förändras. Troligtvis kommer det inte finnas lika mycket råvaror att tillgå vilket kommer påverka priserna på importerade varor men det kan även innebära ökad efterfrågan på svenska livsmedel. Störningar i dricksvattenförsörjningen Med störningar i dricksvattenförsörjningen avses här störningar i den kommunala dricksvattenförsörjningen, eftersom det är den som står för merparten av produktionen i respektive kommun. Störningar av olika slag kan även uppkomma i mindre anläggningar som ägs av t.ex. samfälligheter men möjligheterna att försörja med nödvatten vid en sådan händelse är större eftersom färre personer påverkas än vid en störning i ett kommunalt vattenverk. Tillgången till vatten är en förutsättning för vår överlevnad och försörjningen av dricksvatten bör alltid upprätthållas på en hög nivå avseende kvantitet och kvalitet. För detta kärvs tillförsel av insatsvaror som kemikalier, tillgång till personal och fungerande tekniska system för övervakning och drift. Exempel på störningar och avbrott i produktionssystemen är tekniska fel, olyckor eller brist på insatsvaror. Brist på drivmedel kan orsaka problem vid större läckage. Störningar i elförsörjning, elektroniska kommunikationer eller i ITsystem kan ge upphov till störningar i dricksvattenproduktionen. Andra orsaker till störningar kan vara ledningsbrott, översvämningar och föroreningar i vattentäkter. Störningar i dricksvattenförsörjningen orsakade av läckage i vattenledningsnät sker återkommande. Ur ett nationellt perspektiv är försämrad kvalitet på dricksvattnet vanligare än 35 Livsmedelsverket, Livsmedelsförsörjning i ett krisperspektiv, 2011, s. 3 32

40 fullständiga avbrott i försörjningen. Dricksvatten kan vidare fungera som bärare av olika farliga ämnen och smittsamma sjukdomar. Exempel på det är Cryptosporidium utbrotten i Skellefteå och Östersund Natur och väderrelaterade händelser Stormar Vid en storm har vinden en hastighet på mer än 24.5 m/s. När vinden är så kraftig kan träd ryckas upp med rötterna, på detta sätt kan både människor och egendom komma till skada vid stormar. Kraftiga stormar har förekommit i länet 1982, 1985 och 1992 med en vindstyrka på upp till 2730 m/s. 37 I Norrbottens inland inträffar sällan omfattande stormar medan de är vanligare vid kusterna och i Norrbottens fjällområden, där vindhastigheter uppmätts till svenskt rekord. 38 Den 30 december 2008 inträffade en storm i Norrbottens kustland och Tornedalen. SMHI gav ut en vädervarning klass 3 och en förvarningskonferens hölls. Stormen gjorde över abonnenter strömlösa och störningar i telekommunikationer förekom. Norrbottens kustland är mindre utsatt för svåra stormar än Sveriges kust söder om Hälsingland. Konsekvenserna av stormar i Norrbotten anses dessutom vara mindre än i södra Sverige eftersom omfattningen av stormfällning sannolikt blir mindre på grund av att det i Norrbotten i huvudsak planteras tallskog och skogen är förhållandevis lågvuxen. Tjäle i marken under en längre period av året kan även bidra till en lägre andel stormfällning. Klimatförändringar kan emellertid innebära en ökad risk för stormfällning på grund av blötare mark, som ett resultat av ökad nederbörd, vilket resulterar i sämre fäste i marken samt att tjälförekomsten kommer att minska i och med varmare temperaturer. Det är än osäkert om stormar kan komma att bli mer vanligt förkommande i Norrbotten vid klimatförändringar. Snöoväder Kraftig blåst, snöfall och mycket dålig sikt betecknar ett snöoväder, här behandlar vi dock även isstormar (se nedan). För att en händelse ska klassas som ett snöoväder behöver vinden inte nå upp till stormstyrka på 24.5 m/s. 39 Kraftigt snöfall belastar elnätet vilket kan leda till strömavbrott. Snöoväder leder till påfrestningar på samhällets kommunikationer och trafikolyckor sker mer frekvent vid snöoväder vilket ökar risken för dödsfall. Snöoväder av olika svår grad drabbar Norrbotten några gånger varje vinter. Den 6 februari 2012 drabbades norrbottenskusten av ett snökaos av omfattande karaktär. Antalet olyckor på kort tid överskred all tidigare statistik och samhällets resurser prövades. Snökanoneffekter kan uppstå vid kustområden. Med snökanoneffekt menas att snöfall koncentreras till ett avgränsat område som får mycket hög nederbörd. Öppet hav ökar risken för dessa fenomen. Bottenviken fryser relativt tidigt på vintern varför sannolikheten för det fenomenet är något lägre i Norrbotten än övriga Sverige. I och med klimatförändringarna som beräknas ske fram till år 2100 kommer klimatet att bli mildare vilket kommer göra att Bottenviken fryser senare än i dagsläget. Denna förändring i klimatet kan leda 36 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. Publikationsnummer MSB november Sid Krisinformation.se. Vad är en storm aspx

41 till att kraftigare snöoväder blir mer vanligt förekommande i Norrbotten. Det bör dock påpekas att perioden med snö kan komma att förkortas, vilket betyder att perioden då Norrbotten kan drabbas av kraftigt snöoväder förkortas. Isstormar är mycket ovanliga men konsekvenserna kan bli katastrofala. En isstorm uppkommer i kombinationen av underkylt regn och kraftiga vindar, vilket gör att nederbörden fryser fast och bildar en tjock hinna av is på mark, byggnader, vägar och ledningsnät. En isstorm kan slå ut el och telenät, kommunikationer (väg, järnväg, flygplatser) vilket försvårar för felavhjälpande insatser, blåljusverksamhet och samhällsviktiga transporter. Sverige drabbades 1921 av en isstorm, effekterna av denna händelse blev dock begränsade då samhället vid tidpunkten inte var så beroende av elektricitet drabbades Kanada av en svår isstorm som gjorde 3 miljoner invånare strömlösa vilket bland annat resulterade i att ett antal människor frös ihjäl. Översvämningar Översvämning är ett tillstånd när vatten täcker ytor utanför den normala gränsen för sjö, hav eller övriga vattendrag. Översvämning beror på att mer vatten rinner till vattendraget än vad det klarar av att ta hand om. När detta sker så strömmar vatten ut över områden som normalt inte är täckta av vatten. Torneälven drabbas årligen av snösmältningen i form av en stor vårflod och vissa år svår islossning. Detsamma gäller även för andra älvar och vattendrag i länet. Översvämningskarteringar har gjorts för Kalix, Lule, Pite och Skellefteälven utifrån 100årsflöde 40 och beräknat högsta flöde. För nedre delen av Torneälven (Pajala till Bottenviken) har översvämningskarteringar gjorts för 100, 250årsflöde och ett högsta beräknat flöde. Dessa karteringar visar på att översvämningar kan beröra områden med bebyggelse, vägar, järnväg, vatten och avloppsverk vilket kan medföra störningar. År 2008 och 2010 hade länet situationer med höga och i vissa delar av länet mycket höga flöden i samband med snösmältningen. Haparanda och Älvsbyns kommuner har utpekats som två av 18 områden i Sverige med hög översvämningsrisk i arbetet enligt översvämningsförordningen. Risk för extrema flöden i älvarna bedöms inte öka, tvärtom kan vårfloden bli lite lägre men mer utdragen och komma tidigare. Det totala flödet förväntas också öka. Risken för höga vattennivåer under hösten kan komma att öka på grund av stora nederbördsmängder. Fler situationer med höga flöden till mycket höga flöden i vissa områden under året kan öka den kontinuerliga erosionen och leda till skador längs med våra älvar och på älvsslänter. Kraftiga regn, speciellt under höst och vinterhalvåret då marken ofta är vattenmättad, kan orsaka översvämningar av VAsystem och bebyggelse samt skapa problem med erosion, ras, skred och slamströmmar. Redan idag har många kommuner uppmärksammat en ökad översvämningsproblematik i samband med kraftig nederbörd på hösten. Under sommaren 2014 inträffade ett kraftigt skyfall i Piteå tätort som orsakade översvämning av gator och vattenfyllda källare. Skyfall och efterföljande översvämningar förväntas inträffa allt oftare och bli mer extrema i och med att klimatet förändras. Var det största regnmängderna kommer är slumpmässigt, alla platser kan drabbas, även om sannolikheten är högre för vissa områden. Skyfall är därför ett problem som potentiellt kan beröra alla kommuner. Trenden i Sverige och Europa visar på att konsekvenserna av 40 Ett 100årsflöde inträffar eller överträffas i genomsnitt en gång på 100 år, vilket innebär att sannolikheten är 1 på 100 för varje enskilt år. 34

42 extrema väderhändelser ökar. Detta kan delvis bero på klimatförändringarna, men det beror också på en generellt ökande sårbarhet i samhället, exempelvis på grund av att såbar bebyggelse och infrastruktur har lokaliserats olämpligt. Det finns flera aspekter som har betydelse för vilka och hur stora konsekvenserna blir av ett skyfall. Flera sektorer kan påverkas, allt från dricksvattenförsörjning till störningar i kommunikationsnät och omfattande egendomsskador m.m. Skogsbränder Med skogsbrand avses en okontrollerad eld i skogsmark. Konsekvenserna vid okontrollerade skogsbränder kan bli mycket allvarliga med risk för liv och hälsa, behov av evakueringar och skador på egendom. Branden i Bodträskfors (i Bodens kommun) år 2006, skogsbränderna i Ryssland sommaren 2010 och skogsbranden i Västmanland visar på hur allvarliga konsekvenserna kan bli. Skogsbränder är vanligt förekommande i Norrbotten under sommaren och inom länet finns ett välutvecklat samarbete i syfte att förebygga omfattande skogsbränder och skapa en god förmåga att hantera de bränder som uppstår. Länsstyrelsen upphandlar skogsbrandbevakning med flyg. Flygningarna genomförs av upphandlade entreprenörer som under säsongen får dagliga direktiv från räddningstjänsten 41 som kontinuerligt bedömer risken för skogsbrand i länet. Skogsbrandsbevakningen ökar sannolikheten för att skogsbränder upptäcks tidigt och kan lokaliseras vilket förbättrar möjligheterna för effektiva räddningsinsatser och minskar risken för omfattande skogsbränder. Att använda skogsbrandsbevakning kan bli ännu viktigare i framtiden då risken för skogsbrand sannolikt kommer att öka i och med en ökad frekvens av heta sommarperioder med stort vattenunderskott. Ras, skred, erosion och slamströmmar Statens geologiska undersökning definierar skred som en sammanhängande jordmassa som kommer i rörelse. Skred förekommer i silt och lerjordar. Skred kan även inträffa i siltiga eller leriga moräner om moränen är vattenmättad. Vid ett ras rör sig block, stenar, grus och sandpartiklar fritt. Ras sker i bergväggar, grus och sandbranter. 42 I huvudsak är det Norrbottens kust och Östra Norrbotten som har områden med ras och skredrisker. De högsta ras och skredriskerna i Norrbotten finns längs Luleälvens nedre halva. Statens geotekniska institut (SGI) har i en förstudie beställd av Räddningsverket (1996) identifierat elva kommuner i Norrbotten med risker för ras och skred där de anser att översiktliga karteringar bör genomföras, dessa kommuner är Arjeplog, Arvidsjaur, Boden, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Luleå, Pajala, Piteå, Älvsbyn och Övertorneå. Översiktliga karteringar är gjorda (1999) i fem av dem: Boden, Jokkmokk, Pajala, Piteå och Älvsbyn. De områden som karterats i de fem kommunerna är av varierande typ, i vissa fall mindre byar och enskilda fastigheter, i andra fall områden i centralorten. Ras och skred kan medföra direkt skada på byggnader och infrastruktur. Dricksvattenförsörjning kan indirekt påverkas om ett ras för ner stora mängder jord och annat material i en dricksvattentäkt. 41 I Norrbotten utförs dessa bedömningar av inre befälsfunktionen i länet som grundar sig i ett samarbete mellan nio av länets 14 kommuner. 42 Statens geologiska undersökning

43 På uppdrag av Länsstyrelsen har Statens geologiska undersökning (SGU) gjort en sammanställning av områden med förutsättningar för skred och ras enligt MSB:s utförda förstudier och översiktliga stabilitetskarteringar. Resultatet av MSB:s förstudie visar att det inte föreligger behov av översiktlig stabilitetskartering inom kommunerna Gällivare, Kiruna och Övertorneå. De kommuner där en förstudie är genomförd, men där huvudstudie ännu inte är genomförd är Arjeplog, Arvidsjaur, Haparanda, Kalix, Luleå och Överkalix. Länsstyrelsen noterar dock att det i Gällivare kommun, längs vägen till Ritsem inträffat slamströmmar eller slasklaviner som förstört vägavsnitt, mindre broar och elledningar. Erosion innebär förlust av material från stranden och botten i vattendrag och längs kuster i ett specifikt område. Klimatförändringarna förväntas medföra en ökad årsmedelnederbörd och medelvattenföring i älvarna liksom i andra vattendrag, vilket generellt kommer att innebära en ökad Bild 4: Förekomst av skredärr och raviner i Sverige. Källa SGU. 43 erosion längs slänter och bottnar i vattendrag där det finns förutsättningar för erosion. Erosion utlöses ofta i samband med höga vattennivåer i vattendrag, t.ex. vid vårfloden. Eftersom vårfloden väntas bli mindre i ett förändrat klimat bör erosionen i samband med extrema flöden minska. Däremot kommer flödestopparna bli fler och högre i samband med ökad nederbörd på hösten jämfört med i dagens klimat. Det kan innebära att den kontinuerliga erosionen längs älvbrinkarna orsakat av höga flödestoppar ökar, vilket i sin tur kan leda till en ökad frekvens av ras och skred. Områden med förutsättningar för erosion längs kusten finns i kommunerna Piteå, Luleå, Kalix och Haparanda. Förutsättningar för erosion längs vattendrag finns utmed sträckor av samtliga av länets större älvar: Piteälven, Luleälven, Kalixälven och Torneälven. Skred, ras och slamströmmar är exempel på snabba rörelser i jord eller berg som kan orsaka stora skador dels på mark och byggnader inom det drabbade området, dels inom nedanförliggande markområden där massorna hamnar. De topografiska förutsättningarna för att moränskred och slamströmmar ska uppstå finns i Norrbottens läns mest kuperade delar, främst i fjälltrakterna och på vissa mera begränsade områden i skogslandet Olyckor Olyckor med nukleära och radiologiska ämnen Med olyckor med nukleära och radiologiska ämnen avses de risker som är förknippat med kärnkraftindustrin. 44 De svenska kärnkraftverken finns i Upplands län, Kalmar län, Hallands län och i Skåne 43 Statens Geologiska Undersökning

44 län 45 och de länsstyrelserna har särskilda krav på beredskap inför en kärnteknisk olycka. Radioaktiva utsläpp stoppas inte av läns eller landsgränser, utan kan spridas över stora områden beroende på väderförhållanden, något som haveriet i Tjernobyl är ett exempel på. Konsekvenserna kan leda till långvariga skador för människan och ekosystemet. Vid en kärnteknisk olycka i Sverige kan störningar i elförsörjningen uppstå. På Kolahalvön i nordvästra Ryssland finns ett stort antal kärnreaktorer, baserade både till land och till sjöss. I Finland planeras för ett kärnkraftverk i Pyhäjokki, 15 mil från Norrbotten. Den 29:e december år 2011 inträffade en brand på en ubåt bestyckad med kärnvapen utanför Murmansk, branden släcktes dagen efter och inga förhöjda strålningsnivåer uppmättes i Sverige. Det finns även andra riskområden då radioaktiva ämnen förekommer, såsom i hälso och sjukvården, industrin, forskning och undervisning. 46 Oljeutsläpp i hamn och hav Oljeutsläpp i hamn och hav är när olja läcker ut i vattnet, hur allvarliga konsekvenserna skulle bli för miljön vid ett utsläpp beror på omfattningen av utsläppet, vind och strömförhållanden, temperatur samt vilka områden som drabbas. Ett större utsläpp kan få katastrofal påverkan på miljö och djurliv under många år framöver. I norra Bottenviken finns tre hamnar som hanterar olje och petroleumprodukter. Därav har Länsstyrelsen i Norrbotten, tillsammans med länsstyrelserna i Västerbotten, Västernorrland och Gävleborg samt Kustbevakningen tagit fram en oljeskyddsplan. Planen reglerar länsstyrelsens uppgifter inom det geografiska områdesansvaret och som meddelats genom länsstyrelseinstruktionen. Kustbevakningen ansvarar för miljöräddningstjänst till havs, kommunerna har ansvaret om oljan når land och länsstyrelsen ansvarar för information, beslutsstöd och samordning. Under 2011 så skedde ett oljepåslag i Tjörns kommun, på västkusten, vilket var det största utsläppet i Sverige på många år. Påslaget berodde på en fartygskollision utanför Hirtshals, Danmark. Räddningsinsatsen pågick i 18 dygn för Kustbevakningen och i ytterligare ca tre dygn för den kommunala räddningstjänsten. Ännu mer omfattande var den så kallade BPolyckan i den Mexikanska golfen då det tog tre månader innan oljespillet kunde stoppas och sanerings processen kunde påbörjas. Dammbrott Med dammbrott menas ett genombrott i en damm, genombrott i delar av dammen eller dess rundläggning vilket leder till ett okontrollerad och hastig flöde av uppdämt vatten. Orsaken till ett dammbrott kan bero på en mängd olika händelser, såsom; höga flöden, svagheter i dammen, en jordbävning eller ett jordskred. Allvarlig skadegörelse kan även göra så en damm brister. Vattenkraftsdammar och gruvdammar klassas enligt branschernas riktlinjer utifrån sannolikhet för allvarliga konsekvenser vid dammbrott (RIDASklass). För en tydligare förklaring av konsekvensklass se bilaga 1.4. I Norrbottens län finns 24 dammanläggningar, stycken klass 1A, 4 stycken klass 1B och 6 stycken i klass 2. I denna rapport redovisas anläggningen utifrån den högsta klassen för en damm i 44 Strålsäkerhetsmyndigheten, Risk och sårbarhetsanalys 2010, dnr 2010/ Kärnkraftverken i Skåne län, Barsebäck 1 och 2, är avstängda. 46 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. Publikationsnummer MSB november Med dammanläggning avses i denna rapport en eller flera dammar som reglerar ett vattenmagasin. I länet finns vattenkraftsdammar som tillhör klass 3, de dammarna berörs inte i analysen eftersom sannolikheten för skadeutfall vid dammbrott anses försumbar. 37

45 respektive anläggning. Dammanläggningarna är belägna i Jokkmokk (11 st.), Arjeplog (5 st.), Boden (3 st.), Arvidsjaur (3 st.) samt en dammanläggning vardera i Gällivare och Piteå kommun. Alla 24 dammanläggningar och deras klass återfinns i bilaga 1.4. Kopplat till länets gruvor finns dammar som innehåller utvinningsavfall från gruvbrytningen, gruvdammarna är lokaliserade till Malmfälten, dvs. Kiruna och Gällivare. Gruvbrytning har även nyligt startat i Pajala kommun. För en översikt av länets gruvdammar hänvisas till bilaga 1.6. För ett antal av dammarna skulle ett dammbrott få särskilt stora konsekvenser, det gäller särskilt dammar som ligger högt upp i älvarna eftersom det kan skada dammarna nedströms. Ett brott i någon av de större dammarna i Luleälven kan beröra befolkningen i Jokkmokk, Gällivare, Boden och Luleå med omfattande utrymning och evakuering som följd. Ett dammbrott kan skada svensk elproduktion, elnätet, vägar, järnväg, bebyggelse och regionsjukhuset i Sunderbyn. När det gäller dammsäkerhet är extrema flöden den klimatfaktor som kan ha störst inverkan. När nederbörden ökar kan det innebära ökat tryck på magasinen speciellt om de redan är välfyllda. Att öka tappningen, då särskilt vid hög fyllnadsgrad i magasinen, kan leda till ökade översvämningsproblem för bland annat bebyggelse. Omfattande transportolyckor En omfattande transportolycka innefattar större transportolycka, såsom; flygplanshaveri, fartygsolycka, tågolycka, trafikolycka med buss eller lastbil eller seriekrock. En transportolycka av omfattande karaktär kan skapa mänskligt lidande samt sätta stor press på räddningsinsatser och sjukvården. Extra allvarlig kan olyckan bli ifall de berör transporter med farligt gods. Det saknas detaljerade uppgifter på trafikflödet av transporter innehållande farligt gods på länets vägar. Under 2011 genomfördes en kartläggning av farliga ämnen i Norrbottens län. Kartläggningen konstaterar att farliga ämnen hanteras och transporteras i stor omfattning på grund av den storskaliga industri som finns i länet. Exakta vägar och mängder är dock oklart. Genom gruvnäringen i malmfälten i Kiruna och Gällivare hanteras stora mängder explosiva och oxiderande ämnen och föremål medan det vid kusten hanteras frätande syror, baser och peroxider i samband med pappersmassabruken i Piteå och Kalix. Stora mängder petroleumprodukter lossas i hamnarna i Luleå och Piteå och transporteras därifrån till tankställen i länet. 48 Brandfarliga vätskor, oxiderande ämnen samt brandfarliga gaser är de mest frekventa transporterna rörande farligt gods på järnvägen. Det transporteras dock farliga ämnen ur nästan samtliga farlighetsklasser på järnvägen, med undantag för radioaktiva ämnen. De orter i Norrbotten som är mottagare eller avsändare av större mängder farligt gods är Piteå, Luleå, Haparanda, Gällivare och Kiruna. Dock går de flesta farligt godstransporter till och från Norrbottens län via Boden vilket betyder att detta är den ort som trafikeras av flest transporter. 49 Länsstyrelsens rekommenderade vägar för transport av farligt gods är Europavägarna E4, E10, E45 samt riksvägarna 94, 95, 97, 98, 99, 392, 394 och 395. Det kan antas att en stor del transporter av farligt gods sker på dessa vägar. Det kan dock inte uteslutas att transporter av farligt gods och farligt avfall sker på andra vägar i länet, detta särskilt då det har förekommit storskalig smuggling av drivmedel (diesel) från Finland samt att det förekommer olaglig hantering av avfall inom länet och över läns och landsgränsen. 48 Hanna Karlsson Sälgfors, (2011), Farliga ämnen i Norrbottens län en förstudie om förekomst och förmåga. Luleå tekniska universitet. Sid Hanna Karlsson Sälgfors, (2011), Farliga ämnen i Norrbottens län en förstudie om förekomst och förmåga. Luleå tekniska universitet. Sid ii. 38

46 Att ras och skred kommer att öka i Norrbotten gör även vägsträckor mer känsliga eftersom plötsliga händelser i jorden kan bidra till en ökad mängd transportolyckor. Herculesolyckan år 2012 I mars år 2012 under övningen Cold Respons inträffade ett haveri med ett norskt militärt luftfartyg av typen C130J30 Super Hercules vid en transportflygning från Evenes i Norge till Kiruna i Sverige. Under mycket dåliga väderförhållanden havererade Luftfartyget mellan nord och sydtoppen på Kebnekaises västsida. Samtliga ombord omkom vid olyckan. Olyckan ledde till stora räddningsinsatser med deltagande från såväl kommunal räddningstjänst, fjällräddningstjänst, flygräddningen samt norska och svenska Försvarsmakten som på grund av den pågående övningen hade resurser lokaliserade i området. I sökandet deltog även flygande enheter från övriga NATOländer. Eftersom planet havererade i oländig terräng och under svåra väderförhållanden engagerades även lokala bergsguider och Försvarsmaktens bergspluton i sökandet såväl som i efterarbetet. Olyckan visade på den ökade risk för olyckor som finns i samband med att storskaliga övningar genomförs i länet och luftrummet ovanför länet. Olyckan har utretts av Haverikommissionen som lämnade sin rapport om olyckan i oktober år Olyckan medförde att flygplansdelar (40 ton) och flygbränsle hamnade på Rabots glaciär, Storglaciären och Björlings glaciär. Merparten av flygplanets bränsle spreds över västsidan av Kebnekaises sydtopp. Flygfotogen är också spritt över ett stort område som omfattar Rabots glaciär, Storglaciären och Björlings glaciär. Föroreningarna utgörs av ca liter flygfotogen, samt motorolja och hydraulolja. Flygfotogen är hälsofarligt för människor och giftigt, främst för vattenlevande organismer. Försvarsmakten bärgar flygdelarna på uppdrag av Statens Fastighetsverk, som äger marken. Området vid olycksplatsen är svårarbetat på grund av glaciärsprickor, branta sluttningar och oberäkneligt väder. Samtliga insatser sker i ett högalpint område med betydande säkerhetsrisker. Kebnekaises högfjällsområde har mycket höga natur och friluftsvärden av mycket stor betydelse för turismen i länet, varför det viktigt att återställa området i möjligaste mån samt att ge information till de som vill vistas i området. Storskaliga industriolyckor Vid storskaliga industriolyckor som utsläpp, brand eller explosion är ofta farliga ämnen involverade. Detta medför allvarlig, omedelbar eller fördröjd, fara för människors hälsa och/eller miljön. Farliga ämnen och farligt avfall hanteras i stor omfattning i Norrbottens län, delvis på grund av den storskaliga industri som finns i länet. Genom gruvnäringen i malmfälten hanteras stora mängder explosiva och oxiderande ämnen. Vid kusten hanteras frätande syror, baser och peroxider i samband med pappersmassabruken i Piteå och Kalix kommun. Stora mängder petroleum produkter hanteras i hamnarna i Luleå och Piteå men förekommer i hela länet. Pappersmassabruk och hamnar är exempel på så kallade Sevesoanläggningar 50 och med det avses verksamheter där farliga ämnen vid ett och samma tillfälle förekommer i vissa mängder. För farliga ämnen finns det två gränsmängder som delar in verksamheten i en lägre och en högre kravnivå. För en utförlig lista av verksamheter i länet som hanterar farliga ämnen och farligt avfall se bilaga Begreppet Seveso kommer ifrån den storskaliga kemikalieolyckan som skedde i Seveso, Italien I det fallet var det en stormängd av det farliga ämnet TCDD som släpptes ut i luften, inga människor omkom men tiotusantals djur fick nödslaktas. 39

47 Brand i särskilda objekt Smittspridning Pandemier Om en smittsam sjukdom snabbt drabbar många människor uppstår en epidemi. Om den sjukdomen sprids vidare till andra länder kallas den pandemi. Pandemier är ovanliga och sker som regel bara ett fåtal gånger per århundrade. Några exempel på pandemier är; A(H1N1), även kallad svininfluensan, Spanska sjukan, Hong Konginfluensan och Asiaten. 51 Konsekvenserna av en pandemi kan innebära omfattande störningar i samhällsviktig verksamhet, exempelvis hälso och sjukvård, transportsektorn och verksamheter där ett fåtal personer besitter specialistkompetens. Förändringar i klimatet och globaliseringen ökar risken för spridning av både gamla och nya sjukdomar. Även ändrade rekreationsaktiviteter kan komma att påverka risken för sjukdomsutbrott genom ett förändrat beteendemönster hos människor. Exakt vad klimatförändringarna kommer ha för inverkan på global smittspridning är än oklart. Smittsamma djursjukdomar Om en smittsam sjukdom sprids mellan djur så uppstår en epizooti, dessa förekommer normalt inte i Sverige. Några exempel på epizootier är; mul och klövsjuka, svinpest, Newcastle sjuka och fågelinfluensa. 52 Vissa av dem är mycket smittsamma och de kan orsaka stora ekonomiska förluster för enskilda och länder som drabbas. 53 Utbrottet av BSE (galna kosjukan) i Storbritannien på 1980talet är ett exempel på en epizooti som fått stora konsekvenser för djurbesättningar och samhällsekonomin. En djursjukdom som smittar till människor kallas för en zoonos, dessa kan ha en negativ inverkan på människors hälsa och kan i värsta tänkbara fall leda till en pandemi. Genom det förändrade klimatet kan smittspridnings mönstren för sjukdomar överförda av olika djurarter komma att ändras. De mildare vintrarna kan innebära att smittspridande arters utbredningsområde ökar och att de överlever i större omfattning. En förändrad markanvändning till följd av klimatförändringar påverkar ekosystemen och detta kan i sin tur få följder för spridning av sjukdomar Sociala risker Sabotage och antagonistiska hot Med sabotage och antagonistiska hot menas ett så kallat allmänfarligt brott. Ett allmänfarligt brott är när en individ förstör eller skadar egendom som har betydelse för bl.a. landets försvar, folkförsörjning, rättskipning, förvaltning eller för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet i Sverige. Antagonistiska hot kan härröra från ett flertal olika källor som främmande makt, politiska grupperingar, grov organiserad brottslighet eller enskilda personer. Organiserad brottslighet finns 51 Krisinformation.se. När många drabbas aspx Krisinformation.se. Vad är smittsamma djursjukdomar? aspx Jordbruksverket

48 etablerad i länet genom MCklubben Hells Angels med tillhörande nätverk. Omfattande dieselsmuggling från Finland avslöjades 2008 genom Operation Gränsland, där inblandade hade kopplingar till grov organiserad brottslighet. 54 Polismyndigheten har tillsammans med bland annat Kronofogden, Försäkringskassan och kommuner startat GOB 55 grupper för att försvåra etableringen för kriminella nätverk. Sabotage mot samhällsviktig verksamhet i Norrbotten har skett vid ett antal tillfällen, dessa har främst riktats mot elnätet. I oktober 2010 inträffade ett sabotage mot telenätet med konsekvensen att 1200 abonnenter i Norrbotten förlorade uppkopplingen i närmare 10 timmar. 56 Den 29 januari 2011 klippte okända gärningsmän av fiberkablar vid Sunderby sjukhus, detta orsakade avbrott i fast och mobil telefoni, Internetanslutning och kabeltv för tals abonnenter i 19 timmar. Ett omfattande sabotage riktat mot elnätet mellan Vattenfalls kraftstation i Messaure och Bolidens gruva i Aitik upptäcktes sommaren 2011, elstolpar längs en sju kilometer lång sträcka hade kapats med motorsåg. Social oro och våld Social oro med våldsinslag kan behandla frågor som; stenkastning, anlagda bränder, hot och våld mot politiker och tjänstemän samt hot som utgör en risk mot grundläggande samhällsfunktioner, tillit, trygghet, demokrati och mänskliga rättigheter. 57 I Norrbotten har vi ännu inte upplevt situationer med större inslag av social oro. I övriga delar av landet och i Europa har fenomenet uppträtt vid upprepade tillfällen. Social oro brukar främst drabba storstäder eller storstadsregioner, exempelvis inträffade en uppmärksammad händelse i Husby år Social oro beror vanligtvis på segregation, fattigdom och utanförskap som ungdomar upplever i sin vardag. Detta leder till en starkare alienation från samhället och en svagare tilltro till myndigheter. Det faktum att vi i Norrbotten inte haft situationer med social oro gör att länet saknar erfarenhet inom området och en djupare studie av riskerna borde ske i syfte att öka kunskapen. De extrema klimatförändringar som beräknas ske i andra delar av världen kan skapa stark social oro i berörda områdena och social oror är något som lätt sprider sig och kan på så sätt påverka Sverige och Norrbotten. 4.3 Identifierade sårbarheter Länsstyrelsen har ej genomfört förmågebedömningar för de identifierade riskområdena, därför kan Länsstyrelsen inte redovisa slutsatser om sårbarheter. Se även kapitel Identifierade kritiska beroenden Kritiska beroenden definieras i 2 MSBFS 2010:7 som: Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till sådana funktionsnedsättningar som kan få till följd att en allvarlig kris inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan de resurser som fallit bort GOB står för grov organiserad brottslighet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. Publikationsnummer MSB november s

49 Nedan beskrivs dels myndighetens (Länsstyrelsen) kritiska beroenden (kap 4.4.1) och dels ansvarsområdets (länets) kritiska beroenden (kap 4.4.2) Länsstyrelsens kritiska beroenden Länsstyrelsens beskrivning av kritiska beroenden utgår från Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamheter, beskrivna i kapitel 3.1, de verksamheterna är: 42 Tjänsteman i beredskap Krisledningsfunktion Ledning av räddningstjänst och sanering Smittspårning och smittbekämpning Länsstyrelsen har kartlagt vilka beroenden som finns kopplat till möjligheten att utföra dessa verksamheter. För samtliga samhällsviktiga verksamheter har Länsstyrelsen interna beroenden som är: personal, PCplattformar, telefoner, Rakelmobiler och i viss utsträckning lokaler. Länsstyrelsens externa beroenden är elförsörjning, elektroniska kommunikationer, samt i den utsträckning lokaler krävs även kommunalteknisk försörjning (fjärrvärme, vatten och avlopp). Vidare är Länsstyrelsen beroende av tjänster från SOS Alarm AB, Sveriges Radios sändningsledning samt samverkan med, och experter och materiell från, andra myndigheter. Beroenden för funktionen tjänsteman i beredskap Länsstyrelsens tjänsteman i beredskap (TiB) har till uppgift att initiera och samordna inledande arbete vid kriser i länet. TiB har till uppgift, i den utsträckning det är möjligt, att upptäcka och verifiera händelser som kan leda till kriser. Vidare ska TiB larma berörda och sprida information. En vanlig åtgärd är att kalla till och genomföra samverkanskonferenser med berörda aktörer. TiB behöver bedriva omvärldsbevakning, kunna ta emot larm, bekräfta/verifiera larm, genomföra värderingar av vilken påverkan en händelse kan få samt genomföra inledanade åtgärder (t.ex. samverkanskonferenser, eller att kalla in mer personal). Personella behov Funktionen i sig själv är beroende av kontinuerlig bemanning och möjlighet att byta tjänstgörande person om den skulle få ett oväntat förhinder. Vidare behöver beslutsfattare finnas tillgängliga om särskilda beslut behöver fattas, så som att kalla in krisledningsorganisationen. Inom Länsstyrelsen finns personal med kompetens inom ett brett spektrum av områden, varför interna experter kan behövas för att genomföra en korrekt värdering av en händelse. Materiella resurser TiBfunktionen finns tillgänglig dygnet runt och ska även kunna fungera hemifrån vid ett larm utom kontorstid. TiB behöver därför tillgång till mobiltelefon för mottagande av larm, samt tillgång till internet för informationsinhämtning och omvärldsbevakning. Vid störningar i mobiltelefonin kan TiB använda Rakel som reservlösning. Det finns upprättade rutiner för ett flertal olika typer av händelser och TiB har tillgång till dessa dels i pappersformat, på läsplatta och via länsstyrelsens datorer. Externa beroenden För omvärldsbevakning är TiB beroenden av fungerande internet, radio och TV. För mottagning av larm är TiB beroende av fungerande mobiltelefoni och Rakelnät. För att verifiera och värdera inträffade händelser kan TiB även vara i behov av kontakt med externa experter och stödfunktioner,

50 så som SOS Alarm, MSB TiB/Samordningsfunktion, andra myndigheters TiB samt räddningstjänster i länet. Eftersom att TiB tjänstgör största delen av tiden i hemmet finns behov av att vid större händelser kunna ta sig till länsstyrelsens lokaler, det gör att TiBfunktionen också har ett beroende av fungerande transporter och framkomlighet på väg. Beroenden för krisledningsfunktionen Länsstyrelsens krisledningsfunktion ska vid kriser verka för samordning och inriktning av åtgärder och information. Eftersom att krisledningsfunktionen är något som kan aktiveras vid kriser eller vid förvarningar om kriser så krävs en aktiveringsfas. TiBfunktionen är huvudsakligt ansvarig för att värdera och tillsammans med beslutsfattare aktivera krisledningsfunktionen. De huvudsakliga uppgifter som krisledningsfunktionen har är att 1) samordna verksamhet, 2) samordna information och kommunicera med allmänheten, 3) upprätta lägesbilder, 4) kunna prioritera resurser samt 5) rapportera till Regeringen och MSB. Personella resurser TiBfunktionen och beslutsfattare behövs för aktivering av krisorganisationen. Därutöver behövs krisberedskapskompetens, kommunikatörer och personal med webbkompetens, interna experter samt GISkompetens för att visualisera lägesbild och ta fram beslutsunderlag. Servicepersonal behövs för att tillse att lokaler och utrustning är i funktion. Materiella resurser Krisledningsfunktionen är beroende av fungerande arbetsplatser, datorer, telefoner, Rakelmobiler och kringutrustning. Vid störningar i elförsörjningen blir länsstyrelsen beroende av sin reservkraft. 43

51 Externa beroenden Länsstyrelsen har ett starkt beroende av fungerande ITlösningar gentemot Länsstyrelsernas ITenhet (LSTIT) för tillgång till internet, information på servrar och fungerande program. För ITlösningar och telefoni är länsstyrelsen beroende av fungerande elektroniska kommunikationer (teleoperatörer). Det finns ett elberoende, även om det finns redundans i form av reservkraft. Vidare behövs värme, vatten och fungerande avlopp, även om det går att ordna alternativa lösningar. För att upprätta lägesbild behövs information som kan finnas i olika webbtjänster, så som SMHI:s vädervarningar, samverkanswebben och WIS. För att sprida information till allmänheten är länsstyrelsen beroende av webblösningar och media. För att ge ut information via VMA och myndighetsmeddelande är länsstyrelsen beroende av kontakt med SOS Alarm och Sveriges Radios sändningsledning. Länsstyrelsen är också beroenden av ett flertal samverkande organisationer, beroende på typ av händelse, och fungerande kommunikationslösningar till dem. Beroenden för ledning av räddningstjänst och sanering Vid ledning av räddningstjänst eller vid sanering av radioaktiva utsläpp antas krisledningsfunktionen vara aktiverad. Vissa särskilda beroenden finns kopplat till dessa uppdrag. En utsedd räddningsledare fungerar med största sannolikhet från en extern ledningsplats, för god kommunikation mellan ledningsplatsen behöver en samverkansperson placeras där. Vid saneringsuppdrag behöver länsstyrelsen en utsedd saneringsledare. Huvuddelen av beroendena är externa och de behandlas kortfattat här. Det finns fyra utpekade presumtiva räddningsledare i länet, samtliga är anställda i kommunal räddningstjänst. Vidare behövs en extern ledningsplats, kommunala och statliga räddningsresurser samt eventuellt behov av ytterligare resurser i form av militär eller civil personal och materiell. Vid sanering behövs indikeringsutrustning som finns hos Länsstyrelsen samt hos kommunerna. Sannolikt behövs ytterligare utrustning och personer med kompetens att hantera den. 44

52 Vid ett övertagande av räddningstjänst blir Länsstyrelsen även beroenden av fungerande utalarmering eftersom hela ansvaret för räddningstjänsten åvilar Länsstyrelsen. 45

53 Beroenden för smittspårning och smittbekämpning Liksom vid räddningstjänst/sanering antas här krisledningsfunktionen vara aktiverad, särskilda beroenden finns dock utöver detta. Internt handlar det om personal med särskild kompetens (veterinär samt djurskyddshandläggare), tillgång till register och egen utrustning (epizootiförrådet). Externa beroenden är liksom för krisledningsfunktionen samverkande myndigheter och organisationer, i detta fall kan de dock specificeras något tydligare, vilket framgår av beroendekartan. Exempel är smittskyddsläkare, folkhälsomyndigheten (tidigare smittskyddsinstitutet), polismyndigheten samt organisationer och företag verksamma inom djurhållning och livsmedel. 46