FÖRVALTNINGBERÄTTELSE 9-36 God ekonomisk hushållning Medborgare Utveckling Medarbetare Ekonomi...

Transkript

1 Årsredovisning 2014

2 Innehållsförteckning INLEDNING 3-8 Årsredovisningens struktur... 4 Förord... 5 Fem år i sammandrag... 6 Fördelning, kostnader & intäkter... 7 Kommunens och koncernens organisation... 8 FÖRVALTNINGBERÄTTELSE 9-36 God ekonomisk hushållning Medborgare Utveckling Medarbetare Ekonomi RÄKENSKAPER Resultat- och balansräkning Kassaflödesanalys Drift- och investeringsredovisning Noter Redovisningsprinciper Ord- och begreppsförklaringar VERKSAMHETSBERÄTTELSER Rådhus Skåne är sedan i mars 2014 hemvist för Kristianstads kommun och Region Skåne. Huset utsågs under året till Sveriges mest hållbara ombyggnadsprojekt och har certifierats i Miljöbyggnad Silver. Layout & produktion: PCG Malmö Tryckeri: AM-Tryck & Reklam, Hässleholm, 2015 Foto: Linda Bengtsson, Magnus Benzie, Carl Bruce, Biosfärkontoret Vattenriket, C4 Teknik, Jonas Dahl, Filippa Einarsson, Frida Ewers, Inger Hansson, Jesper Hultqvist, Gunilla Ingels, Linus Johannesson, Kristina Jungbeck, Bo-Ingvar Jönsson, Roger Jönsson, Cleo Kilander, Daniela Krizanec, Kulturhuset Barbacka, Krinova Incubator & Science Park, Peter Linnander, Helena Lundahl, Karin Magntorn, Christer Magnusson, Medins AB, Åsa Melkersson, Kristianstadsbladet Bosse Nilsson, Jeanette Nilsson, Lena Norén, Joakim Norlander, Patrik Olofsson, Fredrik Persson, Sven Persson, Quid, Renhållningen Kristianstad, Jonas Rosenberg, Cecilia Sandén, Claes Sandén, Stefan Sjölund, Stadsbyggnadskontoret, Stefan Sjölund, Maria Tyrebrant, Mikolaj Urbanski, Peter Zerpe, Åhus Hamn & Stuveri AB. Kommunen Ledning & Styrning Risk & Säkerhet Barn & Utbildning Vård & Omsorg Arbete & välfärd Teknik & Infrastruktur Kultur & Fritid Planering & Samhällsbyggande Miljö & Hälsa Kommunala bolag AB Kristianstadsbyggen C4 Energi AB Renhållningen Kristianstad Åhus Hamn & Stuveri AB Kristianstad Airport AB Krinova AB Kristianstads Industribyggnads AB Magmo AB... 90

3 1. Inledning 400-ÅRSJUBILEUM FÖRFESTEN INLEDNING 3

4 ÅRSREDOVISNINGENS OLIKA AVSNITT Målgrupper Kristianstads kommuns årsredovisning avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den vänder sig också till externa intressenter i form av kreditgivare, leverantörer, andra offentliga myndigheter och medborgare. Årsredovisningen produceras av kommunledningskontoret för kommunstyrelsen. Inledning I det första avsnittet beskrivs först årsredovisningens struktur och därefter ger kommunstyrelsens ordförande sin syn på det gångna året. Vidare redovisas vad medborgarna får för sina skattepengar och hur detta finansieras. Här finns också en översikt i siffror för de fem senaste åren tillsammans med kommunens politiska sammansättning de senaste fem mandatperioderna. Avsnittet avslutas med en schematisk beskrivning av kommunens och kommunkoncernens organisation. Förvaltningsberättelse Det andra avsnittet innehåller förvaltningsberättelsen som enligt 4 kap i den kommunala redovisningslagen ska upprättas i årsredovisningen. Förvaltningsberättelsen börjar med att sammanfattningsvis värdera begreppet god ekonomisk hushållning mot bakgrund av kommunens styrmodell. Därefter redovisas måluppfyllelse för kommunens övergripande styrkort, omvärldsanalys och viktiga händelser under året uppdelat på de fyra perspektiven, Medborgare, Utveckling, Medarbetare och Ekonomi. I perspektivet Medborgare beskrivs också kommunens miljöarbete och i perspektivet Ekonomi redogörs för koncernförhållanden i kommunen. Räkenskaper Avsnitt 3 redogör för det ekonomiska utfallet av kommunens och koncernens verksamhet (resultaträkning), verksamhetens finansiering (kassaflödesanalys) och den ekonomiska ställningen vid årets slut (balansräkning). Dessutom återfinns noter som ger ytterligare förklaringar till poster som återfinns i ovan uppräknade modeller. Därefter redovisas utfallet för drift- och investeringsbudgeten och till sist redogörs för vilka redovisningsprinciper som gäller, samt förklaringar av relevanta ekonomiska termer. Verksamhetsberättelser I det fjärde och sista avsnittet beskrivs kommunens verksamhet lite mer utförligt sektorsvis. De nio sektorerna (Ledning & Styrning, Risk & Säkerhet, Barn & Utbildning, Vård & Omsorg, Arbete & Välfärd, Teknik & Infrastruktur, Kultur & Fritid, Planering & Samhällsbyggande, Miljö & Hälsa) beskriver sitt uppdrag, kommenterar årets händelser, redovisar måluppfyllelse i både text och styrkort, samt ger sin syn på framtida utveckling. Även de kommunala bolagen kommenterar året på ett snarlikt, men lite mer förenklat sätt. 4 INLEDNING

5 FÖRORD Ett jubileumsår att ta vara på Så blev det äntligen dags! Det 400-årsfirande som Kristianstad haft siktet inställt mot de senaste tio åren blev verklighet. Och vilket fantastiskt firande det blev! Till jubileet 2014 stod många av de långsiktiga satsningar som pågått i staden och kommunen färdiga. Rådhus Skåne, pågatågsstationer, Kristianstadslänken, första galleriaetappen och Hammars skola har kommit på plats. Invigningarna av Kulturkvarteret, streetplazan, C4 Energis Solbilspool och Tivoliparkens orangeri kunde läggas in i jubileumsprogrammet. Många arbetade för att göra jubileumsåret till något alldeles extra. Stora evenemang som O-ringen, EM i karting och scoutarrangemang lockade tusentals besökare. Men lika viktiga var de små före drag, föreställningar, idrottsevenemang och utställningar som ordnades av, med och för Kristianstadsbor på olika håll i kommunen under årets alla veckor. Den stolthet, glädje och samarbets vilja som märkts bland invånare, föreningar och organisationer under jubileumsåret måste vi ta vara på och förvalta vidare. En milstolpe under året var inflyttningen i Rådhus Skåne, en investering som ger vinster i samordning och lokalkostnader för många år framöver. Att även Region Skåne flyttat in i kvarteret innebär delade kostnader, men betyder framför allt att Kristianstad behåller sin ställning som Skånes huvudstad. Valresultatet i september 2014 gav en mycket oklar politisk situation i vår kommun och delvis en helt ny politisk karta. Efter veckor av förhandlingar bildades ett blocköverskridande samverkande styre mellan Socialdemokraterna, Folkpartiet och Centerpartiet. Det nya samverkande styret har gemensamt antagit ett tiopunktsprogram som ska utgöra riktlinjer för mandatperioden. Verksamheterna i kommunen kostade förra året nära fem miljarder kronor. Omkring 80 procent av pengarna gick till skolan och omsorgen. De senaste sex åren har vi fördelat 310 nya miljoner inom omsorg, arbete och välfärd och barn och utbildning. Vad vi ser är att behoven och utmaningarna ökar. De demografiska förändringarna, med fler yngre barn i skolverksamheterna och fler äldre personer med omsorgsbehov, ställer stora krav. Problemet är att skatteintäkterna inte växer i samma takt som kostnaderna. Den höga arbetslösheten, inte minst bland de unga, är ett stort bekymmer. Insatserna för att minska utanförskap och öka sysselsättningen måste fortsatt stärkas och samordnas. Den enskilt viktigaste faktorn för att förbättra kommunens ekonomi är att fler människor är i arbete. Vi kan inte heller blunda för det globala klimathotet. Kristianstad är en ansvarstagande miljökommun och måste målmedvetet fortsätta med arbetet för att skydda miljön och klimatet. Utmärkelserna för Årets stadskärna och Årets landsbygdskommun var bevis på att kommunens insatser väcker genklang, men de betyder inte att vi kan slå oss till ro. Vi bär med oss priserna som inspiration i det fortsatta arbetet för en stad och landsbygd i balans. Vi tar också med oss Kulturnatten från jubileumskalaset och låter den återuppstå så att även Kristianstads 401-årsdag ska bli en upplevelse att ta vara på. Helene Fritzon (S) Pierre Månsson (FP) Sven Nilsson (C) Kommunstyrelsens Kommunstyrelsens Arbetsutskottets ordförande vice ordförande vice ordförande INLEDNING 5

6 FEM ÅR I SAMMANDRAG MANDATFÖRDELNING Fem år i sammandrag Invånare Folkmängd folkökning födda döda födelsenetto inflyttning utflyttning flyttningsnetto flyttningsnetto från utlandet Skattesats Primärkommunal skattesats 20,86 20,86 20,86 20,86 21,46 Total kommunal skattesats 31,25 31,25 31,25 31,25 32,15 Omslutning/Ekonomiskt resultat Årets resultat, mkr 122,1 11,7 55,2 55,0 34,6 Årets resultat/invånare, kr Nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag, % 96,6 99,7 98,5 98,6 99,2 Nettodriftkostnader, mkr Personalkostnader, mkr Investeringar Nettoinvesteringar, mkr Självfinansiering av investeringar, % Låneskuld/soliditet Långfristig låneskuld, mkr Soliditet exkl. pensionsskuld, % 73,1 72,8 69,7 66,6 63,6 Soliditet inkl. pensionsskuld, % 36,7 33,0 33,9 30,8 31,4 Mandatfördelning i kommunfullmäktige Parti Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Moderata samlingspartiet Folkpartiet liberalerna Centerpartiet Miljöpartiet de gröna Vänsterpartiet Kristdemokraterna Åhuspartiet Kristianstadsbygdens framtid Totalt Skuggade siffror visar majoritet 6 INLEDNING

7 FÖRDELNING, KOSTNADER & INTÄKTER Vad används pengarna till? Gator, parker, teknik 3 % Miljö och samhällsskydd 2 % Kommungemensam verksamhet 5 % Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg 14 % Kultur och fritid 5 % Integration och arbetsmarknadsåtgärder 2 % Individ- och familjeomsorg 8 % Grundskola 20 % Handikappomsorg 10 % Gymnasieskola 7 % Äldreomsorg 22 % Övrig utbildning 2 % Var kommer pengarna ifrån? Hur används pengarna? Övriga intäkter 2 % Hyror och arrenden 3 % Bidrag 7 % Material, tjänster och övriga verksamhetskostnader 28 % Avgifter, bidrag & ersättningar 22 % Skatteintäkter 60 % Avskrivningar, nedskrivningar 4 % Personalkostnader 63 % Generella statsbidrag 19 % Bidrag & transfereringar 5 % INLEDNING 7

8 ORGANISATION Kristianstads kommun och koncern Kommunfullmäktige Revisionen Överförmyndaren Valberedningen Kristianstads kommunföretag AB (KKF) AB Kristianstadsbyggen 100 % AB Allön 100 % Specialfastigheter i Kristianstad AB 100 % C4 KabelTV AB 100 % C4 Parkerings AB 100 % C4 Energi AB 100 % C4 Elnät AB 100 % Kristianstads Biogas AB 100 % Renhållningen Kristianstad 100 % Kristianstads Industribyggnads AB 100 % Krinova AB 40 % Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Arbete och välfärdsnämnden Tekniska nämnden Kultur- och fritidsnämnden Kommunledningskontoret Räddningstjänsten Barn- och utbildningsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Arbete och välfärdsförvaltningen C4 Teknik Kultur- och fritidsförvaltningen Krinova AB 40 % Byggnadsnämnden Stadsbyggnadskontoret Åhus Hamn & Stuveri AB 54,5 % Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Kristianstad Airport AB 91 % Valnämnden Magmo AB 100 % Gemensamma nämnder Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd Gemensam nämnd för fastighetsoch arbetsplatsanknutna tjänster IT-nämnd Skåne Nordost 8 INLEDNING

9 2. Förvaltningsberättelse 400-ÅRSJUBILEUM KALASET FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 9

10 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Varje år i samband med budget fastställer kommunfullmäktige i Kristianstad de finansiella och verksamhetsmässiga målen, i form av ett övergripande styrkort, som ligger till grund för uppföljning och värdering av kommunens ekonomiska hushållning för nästkommande år. Varje nämnd ska också fastställa sitt styrkort på liknande sätt. I denna förvaltningsberättelse följs det övergripande styrkortet upp, uppdelat i fyra olika perspektiv, och vid en sammantagen värdering blir bedömningen att Kristianstads kommun hade god ekonomisk hushållning Måluppfyllelse Medborgare Utveckling Medarbetare Ekonomi Teckenförklaring Uppfylld nivå Ej uppfylld nivå Ingen mätning Delvis uppfylld nivå Styrmodell Ekonomi- och verksamhetsstyrning är en målmedveten och systematisk process för att påverka kommunens samlade verksamhet i riktning mot önskat resultat, effektivitet och ekonomisk ställning. Styrningen ska präglas av ett helhetstänkande, d.v.s. Kristianstads kommuns bästa är överordnat verksamhetsmässiga särintressen. Styrning sker genom dialog med inriktning på samsyn och samförstånd. Styrmodellen i Kristianstads kommun utgår från kommunallagens krav på att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Styrmodellen bygger på metoden balanserad styrning, i Kristianstad kallad STYRKAN. Kommunfullmäktige fastställer årligen, i samband med budgetbeslutet för kommande år, kommunens övergripande styrkort för hela kommunkoncernen. Styrkortet omfattar förutom visionen, strategiska mål, mål och indikatorer i fyra olika perspektiv, Medborgare, Utveckling, Medarbetare och Ekonomi, som speglar olika dimensioner i verksamheten. Balans mellan dessa perspektiv eftersträvas. PERSPEKTIV I STYRKORTEN: Medborgare hur kommuninvånarna med flera intressenter ser på Kristianstads kommun utifrån ett externt perspektiv, hur kommunen uppfyller behov och önskemål, att kommunen gör rätt saker. Utveckling hur kommunen bejakar utveckling och förnyelse, uthållighet utifrån vad som sker i omvärlden och inom verksamheterna, hur kommunen rustar för framtiden. Medarbetare kommunen i rollen som arbetsgivare, hur kommunen är som arbetsgivare och arbetsplats, på vilket sätt kommunen arbetar, rutiner, processer, förhållningssätt m.m. Ekonomi hur kommunen uppfyller kraven på en god ekonomisk hushållning, hur kommunen uppfyller kraven på en sund och uthållig ekonomi, hur kommunen använder och förvaltar gemensamma resurser, prisvärdhet, värdeskapande och valuta för pengarna. Den huvudsakliga inriktningen är att oavsett var man befinner sig i organisationen så är vision, perspektiv och strategiska mål gemensamma delar fastställda av kommunfullmäktige. Mål och indikatorer ska inte vara för många så att helhetssyn och överblickbarhet försvåras. Visionen är en stark viljeinriktning för hur kommunen vill utvecklas och vad som ska uppnås. Tidsperspektivet är långsiktigt och sträcker sig över flera mandatperioder. En ny vision Vision 2030 Vi lyfter tillsammans beslutades under Strategiska mål inom varje perspektiv är avgörande för att nå framgång. Visionen nås inte utan att de strategiska målen har uppfyllts. Målen visar inriktningen som verksamheterna ska fokusera på inom det aktuella perspektivet. Målen i det övergripande styrkortet ligger till grund för nämndernas målarbete utifrån sitt produktionsansvar. Samtliga mål ska stödja ett eller flera strategiska mål. Mål ska kopplas till resurser. Vid konflikt mellan verksamhetens mål och de ekonomiska resurserna ska de ekonomiska resurserna alltid vara överordnade verksamhetsmålen. Indikatorerna ger vägledning vid bedömning av effekterna för gjorda insatser samt ger svar på graden av måluppfyllelse. Indikatorer är mått som ger direkt återkoppling om kommunen är på rätt väg mot de uppsatta målen, eller inte. Indikatorerna ska dock inte ses som hela sanningen vad gäller värdering av målen. Indikatorerna ska vara konkreta, mätbara, realistiska, trovärdiga, aktuella och användbara i styrningen. För alla indikatorer definieras mätmetoder och det målvärde som eftersträvas. Verksamhetsplaner ska konkret visa vad som ska göras och ska stödja hela styrmodellskedjan som angetts i styrkortet. 10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

11 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Värdering Kristianstads kommun har med STYRKAN:s hjälp en röd tråd från planering i budgeten till uppföljning i delårsrapport och årsredovisning. Emellertid är målarbete en ständigt pågående process som är en utmaning även framöver. Kommunledningskontoret genomförde under 2014 ett antal utbildningsinsatser i STYRKAN:s metodik för ett antal chefer i olika verksamheter. Kommunen måste ha tålamod, envishet och kontinuitet i styrsystemet. I denna årsredovisning fortsätter Kristianstads kommun att på ett öppet och systematiskt sätt redovisa måluppfyllelsen för kommunens övergripande styrkort (förvaltningsberättelsen, sidorna 9-36). Varje perspektiv, mål och indikator värderas med grön, gul eller röd markering för uppfylld nivå, delvis uppfylld nivå respektive ej uppfylld nivå. Indikator kan även värderas med grå markering om det inte gjordes någon mätning under Värdering på liknande sätt görs för de nio sektorsvisa nämndstyrkorten med färgmarkeringar enligt ovan (verksamhetsberättelserna sidorna 51-83). Även de kommunala företagen redovisar sin måluppfyllelse, dock utan styrkort (verksamhetsberättelserna sidorna 84-90). Verksamhets- och kvalitetsmässigt finns en hel del att glädjas åt 2014, men även en del som kräver mer fokus för att utvecklas till det bättre. Det läggs ner mycket arbete på att göra kommunen mer attraktiv, serviceinriktad, tillgänglig och miljöanpassad för medborgarna, ofta i samverkan med andra parter. Det som präglat Kristianstad under året är att så många bygg- och utvecklingsprojekt slutförts till och under stadens 400-årsjubileum. Det finns mycket, bland annat de prestigefyllda utmärkelserna Årets stadskärna och Årets landsbygdskommun, som talar för att Kristianstad tar större plats och är på väg att ta grepp om utvecklingen mot att vara den självklara centralorten i det nordöstra hörnet av Skåne. Trots att kommunens medarbetare enligt enkät trivs bra med sitt jobb har sjukfrånvaron en negativ trend som måste analyseras och åtgärdas. Kommunen har i grunden en stabil ekonomi och finansiell ställning. Med de svaga driftresultaten de senaste åren har det ekonomiska handlingsutrymmet Medborgare STYRKAN Balanserad styrning i Kristianstad kommun urholkats. De lägre resultaten är en följd av kostnadsökningar i kommunens kärnverksamheter, bland annat på grund av förändringar i demografin. I kombination med höga investeringsnivåer, med ökande låneskuld och kapitalkostnader, måste kommunen vara vaksam på den ekonomiska utvecklingen. Det är av vikt att sysselsättning och skatteunderlag ökar för att garantera finansieringen av välfärden. Det är mycket svårt att göra en sammanvägd värdering av god ekonomisk hushållning för hela Kristianstads kommuns verksamhet under ett år. Många olika verksamheter med många mål och indikatorer ger oundvikligen en subjektiv bedömning till sist, bland annat för att olika mål och perspektiv kan ha olika tyngd, beroende på vilka styrkor och svagheter kommunen har. Måluppfyllelsen kan vara tillfredställande, trots att vissa utvalda indikatorer uppvisar svaga Utveckling VISION 2030 Vi lyfter tillsammans Ekonomi Färgmarkeringar för styrkortens fyra perspektiv 2014 Medarbetare mätvärden. Indikatorerna ger just indikationer om måluppfyllelsen och får ses i sitt eget sammanhang, men kan inte anses ge en heltäckande bild av måluppfyllelsen. Mot bakgrund av att samtliga fyra perspektiv i kommunens övergripande styrkort värderas till delvis uppfylld nivå, blir bedömningen att Kristianstads kommun hade god ekonomisk hushållning Det finns givetvis många saker att förbättra och ett ständigt klimat för utvecklingsarbete måste finnas. Att redan i budgetarbetet sätta mätvärden för indikatorerna i det övergripande styrkortet har underlättat uppföljning och värdering. Effekten av detta blir också automatiskt att mål och indikatorer blir mer konkreta, mätbara, realistiska, trovärdiga, aktuella och användbara i styrningen. Samma arbete har gjorts för vissa av nämndernas styrkort under Medborgare Utveckling Medarbetare Ekonomi Kommunen, övergripande KS/Kommunledningskontoret KS/Räddningstjänsten Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Arbete och välfärdsnämnden Tekniska nämnden Kultur- och fritidsnämnden Byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 11

12 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Intern kontroll Kommunstyrelsen har ett övergripande och samordnande ansvar för intern kontroll inom hela kommunen. Uppsiktspliktens innebörd regleras i reglementet för intern kontroll och i företagspolicyn. Intern kontroll är också en del av kommunens styr- och kvalitetssystem. För 2014 lämnade samtliga nämnder, styrelser och bolag in uppföljningsrapporter för intern kontroll till kommunledningskontoret i en enklare standardiserad uppföljningsblankett. I rapporten gör även varje nämnd en självskattning av intern kontrollarbetet under året. Utfallet redovisas i nedanstående tabell. Det allmänna intrycket är att den interna kontrollen på de flesta ställen bedrivits på ärligt, öppet och bra sätt och att den interna kontrollen i Kristianstads kommun 2014 var god. Intern kontroll redovisas också av facknämnderna som en naturlig del inför kommunstyrelsens arbetsutskott på boksluts- och budgetberedningen. Där fel och brister upptäckts, föreligger förslag på åtgärder. Självskattningen för 2014 är ungefär densamma som föregående år. Det pågår ett utvecklingsarbete med att stärka kommunens interna kontroll. Under 2014 var målet att skapa förutsättningar för en systematisk, dokumenterad och mer nyanserad riskanalys. Under 2015 inriktas utvecklingsarbetet på kontrollaktiviteter, intern kontrollplan och tillsyn. Nämndernas och bolagens självskattning av utfallet för arbetet med intern kontroll 2014 Tillfredsställande Svag KS/Kommunledningskontoret KS/Räddningstjänsten Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Arbete och välfärdsnämnden Tekniska nämnden Kultur- och fritidsnämnden Byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd Gemensam nämnd AB Kristianstadsbyggen C4 Energi AB Renhållningen Kristianstad Åhus Hamn & Stuveri AB Kristianstad Airport AB Krinova AB God Mycket god Uppsiktsplikten Kommunstyrelsen ansvarar för att hålla uppsikt över hela kommunens samlade verksamheter, för såväl nämnder som kommunala företag. Budget, flerårsplan och verksamhetsplaner med styrkort är viktiga styrdokument som ger underlag för planerad verksamhet och ekonomi. Varje nämnd rapporterar månadsvis (mars, april, maj, juni/juli, september, oktober och november) sin verksamhet och ekonomi till kommunstyrelsen. Om budgetavvikelser prognostiseras eller större brister i verksamheten upptäckts eller befaras ska åtgärder föreslås. Nämnder kan också kallas till kommunstyrelsens arbetsutskott om det anses befogat enligt uppsiktsplikten. Efter augusti månad görs en delårsrapport med uppföljning av såväl verksamhet och ekonomi, i text och åtföljande styrkort. Efter kalenderårets slut upprättar kommunstyrelsen en årsredovisning som en sammanfattning av året som gått, för kommunfullmäktige att godkänna eller inte godkänna. De årliga boksluts- och budgetberedningarna är mycket värdefulla för uppsiktsplikten. Under en vecka i februari träffar samtliga nämnds- och förvaltningsledningarna var för sig kommunstyrelsens arbetsutskott. Under dessa samtal rapporterar nämnderna sin verksamhet för det gångna året, hur planeringen löper för innevarande år och utsikter och prognoser för kommande år. Den årliga bokslutsdagen i mars 2015, där företrädare för kommunstyrelsen, nämndspresidierna, förvaltningsledningarna, bolagspresidierna och bolagsledningarna tillsammans sammanfattar det gångna året, ställdes in. Anledningen var att många nämndsledamöter är nya efter valet och då har svårt att svara för verksamheten som bedrevs Under 2015 planeras istället en särskild budgetberedning vid ett senare tillfälle och då är också en ny kommundirektör på plats. Under vår och höst genomfördes ägardialoger med de kommunala bolagen. Under 2014 bestämdes att ett sammanträde i månaden för kommunstyrelsens arbetsutskott enbart ska vara för information om aktuella frågor, utan att beslut tas. Utöver alla planerade möten sker också många mer informella möten i syfte att samla information om kommunens och de kommunala företagens verksamhetsområden. 12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

13 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Kommunens övergripande styrkort 2014 STRATEGISKA MÅL I OLIKA PERSPEKTIV MÅL INDIKATOR Nöjda medborgare Ranking bästa boendekommun Nöjd-Medborgar-Index Ökad utbildningsnivå Gymnasiebehörighet Högskolebehörighet MEDBORGARE Attraktiv kommun Långsiktigt hållbar livsmiljö Aktiva och trygga medborgare Andel invånare med försörjningsstöd Nöjd-Region-Index Trygghetsindex VISION 2030: VI LYFTER TILLSAMMANS UTVECKLING Stark profil Expansiv utveckling MEDARBETARE Friska och nöjda med-arbetare Effektivt arbetssätt Information och service med hög tillgänglighet Aktiva insatser för hållbar miljö Växande Kristianstad God företagsamhet Förbättrad infrastruktur God hälsa och hög arbetstillfredsställelse Ökad delaktighet, ökat medskapande och ansvarstagande Nöjd-Inflytande-Index Bemötande-/Tillgänglighets-Index Informations-/Öppenhets-Index Andel förnybar energi för uppvärmning av kommunala lokaler (C4 Teknik) Invånarförändring Arbetslöshet Nöjt-Näringslivs-Index Nyföretagande Handelsindex Kollektivtrafikresande Frisktal Nöjd-Medarbetar-Index Medarbetarskaps-Index Ledarskaps-Index EKONOMI Hållbar ekonomi God hushållning Ekonomisk kontroll under verksamhetsåret Ekonomisk kontroll över tiden Nämndernas samlade driftbudgetföljsamhet Avvikelse mot budgeterat resultat Genomförandegrad av investeringarna Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag över en rullande 5-årsperiod Självfinansiering av investeringarna över en rullande 5-årsperiod FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 13

14 MEDBORGARE Medborgare Staden Kristianstad fyllde 400 år, storkommunen Kristianstad fyllde 40 och samtidigt fick kommunen ta emot priser både för Årets stadskärna och för Årets landsbygdskommun. Det fanns mycket att fira Och vilket kalas det blev! Stoltheten och den positiva energin från jubileumsåret ger kraft att möta de utmaningar som kommunen Måluppfyllelse Teckenförklaring står inför. De senaste årens ombyggnader och satsningar skapar förutsättningar för en attraktiv kom Medborgare Uppfylld nivå Delvis uppfylld nivå mun med nöjda, trygga medborgare och besökare i Ej uppfylld nivå en hållbar miljö. Den sammanlagda bedömningen Ingen mätning för medborgarperspektivet blir gul indikator. MÅL INDIKATOR KOMMENTAR Nöjda medborgare Ökad utbildningsnivå Aktiva och trygga medborgare Information och service med hög tillgänglighet Ranking bästa boendekommun Nöjd-Medborgar- Index Gymnasiebehörighet Högskolebehörighet Andel invånare med försörjningsstöd Nöjd-Region- Index Trygghetsindex Nöjd-Inflytande- Index Bemötande-/ Tillgänglighets- Index Informations-/ Öppenhets-Index Kristianstad tog ett rejält kliv i tidningen Fokus kommunranking Här är det bäst att bo från 194 plats 2013 till 46 plats Direkta jämförelser mellan åren kan inte göras då rankingen genomgått en större förändring. I kategorin stadskommuner fick kommunen plats 18 av 46. I medborgarundersökningen 2014 fick Nöjd-Medborgar-Index värdet 55. Det är högre än kommunsnittet 54 och även högre än 54 som var kommunens värde Enligt Skolverket visade gymnasiebehörigheten 2014 efter sommarskola, vid en sammanvägning av de olika behörighetskraven, en förbättring jämfört med Kristianstads sammanlagda resultat uppgår till 100,1 % av rikssnitt, d.v.s. något över rikets siffror. Högskolebehörigheten är efter ändrade regler inget bra prestationsmått. Ett bättre mått är andel med examen. Kommunens resultat visade 85,6 % för yrkesprogram, jämfört med riket 84,7 %, och för högskoleförberedande program 91,2 %, jämfört med riket 91,9 %. Enligt socialstyrelsens årsstatistik var andelen biståndsmottagare av befolkningen i Kristianstads kommun 5,8 % under 2013 (2012: 5,8 %). Motsvarande siffror för riket var 4,3 % (2012: 4,2 %) och Skåne 5,1 % (2012: 5,0 %). I medborgarundersökningen 2014 fick Nöjd-Region-Index värdet 62. Det är högre än kommunsnittet 60, och även högre än 59 som var kommunens värde I medborgarundersökningen 2014 fick Trygghetsindex värdet 55. Det är lägre än kommunsnittet 61, men högre än 49 som var kommunens värde Mindre avstånd 2014 än 2012 mellan Kristianstads värde och kommunsnittet. I medborgarundersökningen 2014 fick Nöjd-Inflytande-Index värdet 38. Det är lägre än kommun snittet 40, men högre än 37 som var kommunens värde I medborgarundersökningen 2014 fick Bemötande-/Tillgänglighets-Index värdet 53. Det är lägre än kommunsnittet 56, men högre än 52 som var kommunens värde I medborgarundersökningen 2014 fick Informations-/Öppenhets-Index värdet 53. Det är lägre än kommunsnittet 54, men högre än 52 som var kommunens värde Omvärldsanalys År 2053 kommer Sverige enligt SCB:s riksprognos att ha närmare 11,6 miljoner invånare. Det innebär att befolkningen väntas öka med 20 procent under de kommande 40 åren. Men folkökningen är inte jämnt utbredd över landet. Sveriges befolkning koncentreras alltmer till storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö. Redan i dag bor drygt 1,7 miljoner människor i de kommunerna och antalet beräknas där öka med 37 procent under de närmaste 40 åren. Kristianstad måste, liksom många andra kommuner, anstränga sig för att framstå som ett gott alternativ till storstadslivet för invånare i alla åldrar. Risken är annars överhängande att vi får en ännu större obalans i befolkningens åldersfördelning än vi har redan i dag. Prognoserna för hela landets befolkningsutveckling visar att andelen äldre ökar i snabb takt. Att fler människor lever ett långt liv är en positiv utveckling. Men en större andel pensionärer betyder samtidigt att den förvärvsarbetande delen av befolkningen minskar och att färre ska försörja fler. Och även om dagens och framtidens äldre får allt bättre hälsa än tidigare generationer blir det också många som drabbas av bland annat demenssjukdomar och kommer att behöva mycket mer vård och omsorg. De mer vårdkrävande äldre kommer att kräva större resurser än i dag. Äldreomsorgen kommer utan tvekan att bli en utmaning att hantera. 14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

15 MEDBORGARE Då fick Kristianstad utmärkelsen Årets Stadskärna av organisationen Svenska Stadskärnor. Priset delas ut till den svenska stad som under de närmast föregående åren gjort störst framsteg i sin förnyelse av centrum genom samarbete mellan både privata och offentliga aktörer. Juryns motivering till priset löd: Kungaparet och tusentals Kristianstadsbor firade 400-årsdagen i strålande solsken. Framtidskommissionen, som fick i uppdrag av regeringen att identifiera Sveriges samhällsutmaningar inför framtiden, presenterade sina resultat En särskild rapport ägnades Framtidens välfärd och den åldrande befolkningen. Rapporten visar, med statistik från SCB, bland annat att medellivslängden, som i mitten av 1900-talet var ungefär densamma som pensionsåldern, väntas vara nära 85 år för kvinnor och över 81 år för män år I SCB:s senast långsiktsframskrivning väntas män i snitt leva till 87 år och kvinnor till 89 år I Kristianstads kommun är andelen invånare över 100 år ett tydligt tecken på hur livslängden har ökat fanns i kommunen 127 personer som var 100 år och äldre. Året 2011 fanns hundraåringar och äldre i kommunen och redan 2013 hade de blivit fler än Den stora utmaningen för Kristianstad är att attrahera fler i arbetsför ålder att stanna kvar eller flytta till kommunen och att få fler unga i studier och arbete, för att kvaliteten i välfärden ska kunna upprätthållas. Den låga sysselsättningsnivån är en av de stora utmaningarna för kommunen. För att förstärka arbetsmarknaden i området krävs fortsatt satsning på infrastrukturen, som underlättar pendling och transporter, liksom insatser som ökar kommunens attraktivitet och stärker underlaget för den växande besöksnäringen och tjänstesektorn. Kommuninvånarna NÖJDA MEDBORGARE Festligheterna och aktiviteterna avlöste varandra under jubileumsåret Målet var att stärka kommuninvånarnas stolthet över sin plats på jorden och skapa ett 400-årsfirande av, med och för invånarna. Jubileum med engagemang och stolthet Förväntningarna överträffades, när föreningar, organisationer, institutioner och företag med stort engagemang ordnade stora och små aktiviteter och evenemang som sträckte sig över vårvinterns förfest, det stora kalaset kring födelsedagen och den påföljande efterfesten med mycket framåtblickar. Ett strålande vårväder och populära artister, många av dem med en bakgrund på Christian 4:s gymnasium, samverkade till att fylla stadens gator och torg under det stora födelsedagskalaset som hölls i dagarna tre med början den 22 maj. Stora skaror samlades också för att följa kung Carl Gustafs och drottning Silvias besök på olika platser i jubileumsstaden. Kristianstadsborna firade sin stad med stor glädje och stolthet. Årets stadskärna Lagom till födelsedagen fick Kristianstad även utifrån bekräftelse på att staden är värd all stolthet. På kort tid har man på ett effektivt sätt utvecklat stadens dragningskraft. Genom stora infrastruktursatsningar och utomordentlig samverkan mellan aktörer har nya arbetstillfällen och mötesplatser skapats. Staden har successivt omvandlats till en "utomhusgalleria" för samvaro och trivsel för alla. Med inslag från naturens element i förening med det urbana utbudet, där traditioner möter framtiden, har staden blivit en stark attraktion för både boende och besökare, vilket också ett växande handelsindex vittnar om. De kan med stor ära och stolthet säga: Vi ses i stan! Hög rankning Enkäter och jämförande studier visar också att Kristianstad är en bra kommun att bo i. Enligt rankningslistan över bästa boendekommun har tidskriften Fokus placerat Kristianstad på plats 46 bland 290 kommuner. När Kristianstads medborgare själva värderar kommunen i SCB:s medborgarundersökning hamnar kommunen kring medelvärdet för landets kommuner. Tidskriften Fokus har granskat kommunerna med hjälp av ett stort antal variabler, från huspriser och arbetslöshet till bredband och sportanläggningar. Tidskriftens undersökning har sedan förra årets rankning genomgått stora förändringar för att bli mer vetenskaplig och rättvisande. Att Kristianstad i år flyttade till placeringen 46 från plats 194 förra året beror alltså mer på nya bedömningskriterier än på förändringar i kommunen. Placeringen visar ändå att kommunen har goda förutsättningar för ett gott boende. Mer nöjda medborgare SCB:s medborgarundersökning för Kristianstad visar aningen bättre värden än för två år sedan. Enkäten skickades till av kommunens medborgare i mars, men endast 554 svarade på frågorna De flesta trivs med att bo i Kristianstad. Måttet på hur man trivs med sin bostads- FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 15

16 MEDBORGARE Kristianstads kommun fick pris både för Årets stadskärna och Årets landsbygdskommun samma år. ort, Nöjd-Region-Index, är för Kristianstads kommun 62 av 100 möjliga. Medelvärdet för de deltagande kommunerna är i år 60 och årets värde är något bättre i Kristianstad än vid förra undersökningen för två år sedan då det blev 59. De allra flesta som bor i Kristianstads kommun är beredda att rekommendera andra att flytta hit. Nästan hälften vill mycket starkt rekommendera kommunen till bekanta, medan tolv procent av de tillfrågade skulle avråda andra från att flytta till Kristianstad. AKTIVA OCH TRYGGA MEDBORGARE Kommunen arbetar tillsammans med andra myndigheter och organisationer på flera sätt för att medborgarna ska känna sig tryggare, bland annat genom det lokala Brottsförebyggande rådet, BRÅ. Flera projekt bedrivs för att öka trygghet och säkerhet. Kultur- och fritidsförvaltningen driver projektet Säker och trygg förening som hjälper föreningar att kontinuerligt arbeta med trygghetsfrågor. Med hjälp av checklistor och utbildning får deltagarna lära sig mer om säkerhetsfrågor, demokrati, etik och ledarskap i föreningslivet. Efter utbildningen kan föreningarna bli certifierade. Inom samarbetsorganisationen Handelsstaden Kristianstad, med handlare, fastighetsägare och kommun, arbetar gruppen Tryggt och säkert med att stärka tryggheten i centrum. Bland annat har ett paragraf 3-område inrättats, där ordningsvakter har större möjligheter att agera, och insatser görs för att få tillstånd till kameraövervakning. Genom projektet Trygg och säker butik kan butiker få rådgivning om skydd mot rån och brand och får efter utbildning certifiering. Alla Kristianstads kommuns elever i årskurs sju bjuds varje år in till en säkerhetsmässa på skoltid. De får där uppleva en realistisk diskoteksbrand och en trafikolycka. De får också tillfälle att diskutera och reflektera över frågor som rör säkerhet och brottslighet. För dem som drabbats av brott utgör Brottsofferjouren stöd och trygghet. Den ideella föreningen fick under året utökat bidrag från kommunen och tilldelas fem kronor per invånare. Engagemang i vision Många medborgare i Kristianstad visade stort engagemang när de under våren 2014 fick komma med synpunkter på underlaget till en ny vision om hur Kristianstad ska utvecklas fram till Närmare 400 olika tankar och idéer kom in under dialogperioden och arbetades in i visionen, som sedan antogs av kommunfullmäktige i juni. Visionen, som ska hjälpa till att lyfta Kristianstad, bygger på de tre fokusområdena tillväxt, tanke och trivsel. Den levande landsbygden En viktig utgångspunkt för Kristianstads kommun är att stad och land ska växa tillsammans, i god balans Med landsbygdsprogrammet som grund drivs planer och projekt för att utveckla kommunens alla delar. Att insatserna bär frukt bekräftades Kristianstads kommun i slutet av jubileumsåret blev utsedd till Årets kommun 2014 av Riksorganisationen Hela Sverige ska leva. Utmärkelsen delas varje år ut till en kommun som fört en bra politik för landsbygden och som har genomfört intressanta och spännande projekt för att utveckla områdena utanför kommuncentret. I motiveringen sa utmärkelsekommittén: Kristianstads kommun arbetar målinriktat och strategiskt för landsbygden, med en särskild landsbygdssamordnare och ansvariga tjänstemän i alla förvaltningar. Kommunen samarbetar på ett föredömligt sätt med sina många lokala utvecklingsgrupper och bidrar därmed till att stärka den lokala demokratin och utveckla hela kommunen. 16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

17 MEDBORGARE Idrotten förenar och skapar gemenskap. Spontanidrottsplatsen på Österäng skapar nya möjligheter. Miljöfrågor är viktiga för stora och små. Fjälkestadseleverna fick pris för sina småskaliga insatser för att rädda världen. Service och tillgänglighet Rådhus Skåne, med 700 politiker och medarbetare från Region Skåne och Kristianstads kommun i ett och samma hus öppnar en enklare väg in för medborgarna. Ombyggnad pågår för att förvandla regionens Skånehus nära sjukhuset till det östra kommunhuset. I Rådhus Skåne finns sedan våren kommunens medborgarcenter. Där får medborgare och företagare en enklare väg in i kommunen med information, vägledning och direkta beslut i enklare ärenden via webb, telefon eller personligt besök. Omkring 80 procent av ärendena har kunnat handläggas via den första kontakten. Omsorg och utbildning Omkring tre fjärdedelar av kommunens resurser satsas på barnomsorg, utbildning och äldreomsorg och stöd till personer med funktionsnedsättning. Inom både omsorgens och utbildningens område bedrivs ett ständigt pågående utvecklingsarbete, som i flera avseenden lett till förbättrade resultat. I förskolan, grundskolan och omsorgen har volymerna ökat påtagligt på senare tid. GOD OMSORG Äldreomsorgen i Kristianstad fick gott betyg i den riksomfattande enkät som Socialstyrelsen genomförde under året. Mest nöjda är de som har hemtjänst, där 92 procent gav gott betyg och därmed placerade Kristianstad klart över riksgenomsnittet. Även på vård- och omsorgsboendena gavs överlag goda betyg och nöjdheten är ungefär som genomsnittet i landet. För första gången bröts resultaten i enkäten ned på varje enhet, både i privat och i offentlig regi. Alla intresserade kan ta del av resultaten för de drygt 50 olika enheterna inom Kristianstads omsorg på kommunens webbplats. Den dagliga verksamheten Afasifyren i Kristianstad uppmärksammades med en andraplacering vid utdelningen av Mona Britton-priset på den nationella stroke-teamkongressen. Afasifyrens dagverksamhet arbetar med rehabilitering i ett livslångt perspektiv, där personer som drabbats av afasi får möjlighet att utveckla sin kommunikationsförmåga och där även anhöriga kan få stöd. Ett uppskattat tillskott i omsorgsverksamheten under året var Viggo, den första vårdhunden som tränats och certifierats i kommunens regi. ÖKAD UTBILDNINGSNIVÅ Fortfarande ligger det sammantagna utbild nings resultatet för Kristianstads kommun under riksgenom snittet, även om en positiv trend under året kunde skönjas i kunskapsresultaten. En av de många små, för de flesta okända, kuggar som får skolan och utbildningen att fungera hamnade i rampljuset under året. Det var skolbusschauffören Mikael Nyström, som röstades fram till Sveriges populäraste busschaufför i en veckotidning. Han är en av de 17 chaufförer som varje dag ser till att elever kommer till och från sina skolor med kommunens skolbussar. En välkommen nyhet för många elever var den nya skolboksappen som introducerades i början av året. Alla kommunens elever får genom appen tillgång till läroböcker i sin mobiltelefon, läsplatta eller dator. De inlästa böckerna är främst till för elever som har svårt att läsa, men även andra elever uppskattar möjligheten att till exempel läsa läxan under löpträningen. Högskolan viktig motor Kristianstads befolkning har en lägre utbildningsnivå än genomsnittet i landet och Högskolan Kristianstad är en viktig motor för att höja utbildningsnivån. Högskolan har många populära utbildningar, som också har fått högt betyg i nationella utvärderingar. Av alla lärosäten i landet hade Högskolan Kristianstad den största ökningen av antalet förstahandssökande inför höstterminen Jämfört med året innan satte 25 procent fler sökande högskolan som sitt första studieval. Antalet förstahandssökande var personer drygt två tusen fler än året innan. Kunskaper lägger grund För vuxna som har brister i utbildningen eller behöver lära sig svenska erbjuder kommunen vägledning, utbildningar, studiehandledning och praktik genom bland annat Vuxenutbildningen, SFI, svenska för invandrare, VLC, väglednings- och lärcentrum, jobbförberedande gruppen och matchningsgruppen. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 17

18 MEDBORGARE MILJÖ Medborgare miljö Förslag på miljöstrategiskt viktiga dokument togs fram under Det gäller förslag på reviderade lokala miljömål och ett nytt naturvårdsprogram. Om dessa mål och program antas under 2015 innebär det en förstärkning av miljöarbetet i kommunen. När det gäller enskilda målområden har det under flera år varit en trend att för lite åtgärder har gjorts för att leva upp till miljömålet hav i balans. Det är därför positivt att flera nya åtgärder startats både för att kartlägga naturvärden i västra Hanöbukten och för att minska miljöbelastningen på havet. Den fysiska planeringen är ett viktigt redskap för att nå många av miljömålen. En modell har nu utvecklats för att arbeta med hållbara stadsdelar och planer i ett brett perspektiv. Om modellen används i kommande planer och projekt ökar förutsättningarna för att nå miljömålet god bebyggd miljö. Arbetet med att ersätta fossila bränslen i uppvärmningen fortsatte. Dessutom tog produktionen av solel fart i den kommunala verksamheten. Att minska dieselbehovet fortsätter däremot att vara en stor utmaningen när det gäller att nå målsättningen om att bli en fossilbränslefri verksamhet till år En annan utmaning är att säkra en god kvalitet på grundvattnet. Det handlar både om skydd av dricksvattentäkter och att minska risker för att föroreningar tränger ner i sårbara områden. Medborgarperspektivets miljödel får sammantaget en grön indikator för Måluppfyllelse Medborgare Miljö Teckenförklaring Uppfylld nivå Ej uppfylld nivå Ingen mätning Delvis uppfylld nivå Havsmiljön i Hanöbukten inventerades under MÅL INDIKATOR KOMMENTAR Aktiva insatser för hållbar miljö Andel förnybar energi för uppvärmning av kommunala lokaler (C4 Teknik) Andelen förnybar energi för uppvärmning av kommunens egna lokaler ökade med 1 % till 87 %. Länsstyrelserna tar fram statistik över koldioxidutsläpp med två års fördröjning. Utsläpp av koldioxid i kommunen var 3,18 ton/invånare 2012, en minskning med 0,2 ton jämfört med Resultatet är väl under linjär målsättning och riksgenomsnittet. För merparten av miljömålen genomförs åtgärder i rätt riktning. Arbetet behöver förstärkas genom fler åtgärder för miljömålet Levande skogar och Grundvatten av god kvalitet. Omvärldsanalys Nationellt är giftfri miljö ett område som får allt större prioritet. Det handlar om att minska användning av farliga ämnen i produkter och en mindre kemikalieintensiv konsumtion. Syftet är att minska spridningen av farliga ämnen till miljön och att skydda människors hälsa. Det handlar också om att sanera förorenade områden för att minska risken för spridning av föroreningar till yt- och grundvatten. I förlängningen handlar det bland annat om att säkra dricksvattenförsörjningen. Frågan om att hushålla med vatten som resurs blir allt viktigare. Risken för att dricksvattentäkter förorenas ökar. I framtiden kommer efterfrågan på grundvatten öka ytterligare och det kommer att behövas mer samarbete över kommungränserna för att klara dricksvattenförsörjningen i landet. 18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

19 MEDBORGARE MILJÖ Mångfalden i miljön ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV ETT RIKT ODLINGS- LANDSKAP LEVANDE SKOGAR MYLLRANDE VÅTMARKER LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG HAV I BALANS, LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD Jättemöja är en ansvarsart. Havets dag lockade många besökare. För miljömålsarbetet kopplat till biologisk mångfald var havet i fokus under På våren 2014 beviljade Havsoch vattenmyndigheten 15,7 miljoner i bidrag till projekt i Hanöbukten och i Helgeå. Biosfärenheten är projektkoordinator för 12 olika projekt som genomförs av flera förvaltningar, Länsstyrelsen i Skåne och Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten. Projekten pågår till och med år Ett av de större projekten 2014 var att börja kartlägga naturvärden och status på havsbotten i västra Hanöbukten. Syftet var både att identifiera om det finns områden som bör skyddas som marina naturreservat och se hur situationen ser ut på bottnarna. Inventeringen visar att det finns fina områden både med ålgräsängar och med varierad botten. Inventeringen och flera provfisken visar också på att det finns gott om föda och mindre fisk. Det är få fiskar som har sårskador, men det saknas stor fisk. I samband med projektet Havsresan gjordes dykinventeringar av ålgräsängar mellan Tosteberga och Åhus. Syftet var att jämföra nuläget med en tidigare inventering Inventeringen visar att det finns välmående ålgräsängar på alla platser. Däremot växer inte ålgräser på lika stort djup som tidigare. Ålgräset ger skydd och mat åt många organismer och är uppväxtplats för fiskyngel. På sensommaren arrangerades också Havets dag vid Snickarhaken för att sprida information om havsfrågor och situationen i Hanöbukten. För första gången på många år har det inte bildats något nytt naturreservat i kommunen. Lokalt har arbetet istället fokuserats på att ta fram ett nytt naturvårdsprogram. Naturvårdsprogrammet är nu på remiss. Kristianstads kommun har en stor artrikedom och har ur ett nationellt perspektiv många arter som är hotade. För att komma vidare i arbetet med att bevara hotade arter har ett projekt startats för att utse ansvarsarter för kommunen och att ta fram åtgärdsprogram för att bevara arterna. En ansvarsart ska vara en art som är hotad ur nationellt perspektiv och som har sitt enda eller ett av sina viktigaste utbredningsområden, i kommunen. Förr var det gott om lax i Helge å. Kraftverk och föroreningar gjorde att laxen nästan försvann. Nu genomförs åtgärder för att väcka liv i laxbeståndet. Nytt lekgrus lades ut vid Torsebro för att hjälpa lax och musslor att föröka sig. Flera besöksplatser har rustats upp eller fått nya utställningar. Det gäller bland annat Kanalhuset och fågeltornet i Äspet. Två nya informationsplatser har anlagts för att informera om värden på sandiga marker. Besöksplatserna finns vid Rinkaby skjutfält och i Friseboda naturreservat. Naturum Vattenriket har arbetat med information till skolelever. Ett exempel är ett samarbete med Tollarps skola, där barn i årskurs 4-5 studerat livet i Klintabäcken och Linnekullabäcken. Skyddade områden Antal naturreservat varav kommunala 2 2 Besöksplatser i Vattenriket Antal besöksplatser Antal besökare på naturum Vattenriket FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 19

20 MEDBORGARE MILJÖ Klimat och luft BEGRÄNSAD KLIMAT- PÅVERKAN FRISK LUFT BARA NATURLIG FÖRSURNING SKYDDANDE OZONSKIKT SÄKER STRÅLMILJÖ En glädjande nyhet under året är satsningarna på produktion av solel. C4 Teknik byggde tre solcellsanläggningar som producerade 37,6 MWh. Anläggningarna finns på Degeberga skola, Tollarps skola och på Orangeriet i Tivoliparken. Under 2015 planeras ytterligare fem anläggningar, bland annat på ishallen, Öllsjö skola och Parkskolan. C4 Energi AB satsade på produktion av solel, för att driva en solbilspool med elbilar vid Tivoliparken. Över bilarna finns ett tak med solceller som laddar bilarna. Energieffektiviseringsåtgärder genom fördes i kommunala fastigheter, där bland annat brandstationen fick portar med bättre isolering. AB Kristianstadsbyggen (ABK) fortsatte med åtgärder på två loftgångshus på Österäng. Det handlade att isolera tak, byta fönster och införa system för värmeåtervinning. Liknande åtgärder gjordes på Lyckans höjd. ABK ersatte 56 m 3 olja med tre bergvärmeanläggningar i Degeberga. AB Allön ersatte olja och pellets med två bergvärmeanläggningar i Degeberga och Tollarp. Värmeväxlarna på Allöverket uppgraderas för att öka värmeåtervinningen vid rökgaskondenseringen. Samtliga av Åhus Hamns fastigheter är nu anslutna till fjärrvärme. Renhållningen bytte till miljömärkt el. Detta har bidragit till att minska användningen av fossil energi i uppvärmningen. Den höga medeltemperaturen under vinterhalvåret gjorde att det totalt sett förbrukades mindre energi för uppvärmning jämfört med de senaste åren. För att nå målsättningen om att bli en fossilbränslefri kommun 2020 behövs åtgärder för att minska behovet av fossila drivmedel. Ett förslag till nya riktlinjer för inköp av fordon och drivmedel togs fram. C4 Teknik och räddningstjänsten köpte in gasbilar. Andelen förnybara drivmedel i kommunkoncernen har ökat. Det beror främst på att fler har tankat diesel med hög inblandning av förnybara drivmedel istället för vanlig diesel. Renhållningen optimerade sitt system för Solceller ger el till bilarna. Solceller på Degebergaskolan. Utbyte med företag i Skottland om klimatpåverkan. ruttoptimering och transportsträckorna för insamling av avfall minskade. Det utåtriktade arbetet med information till allmänheten minskade på grund av färre personalresurser för klimat- och energirådgivning. I Agenda 21:s anda arrangerades en Framtidsvecka tillsammans med föreningar och organisationer. Genom information och aktiviteter var syftet är att bidra till omställning för en hållbar utveckling. Krinova slutförde projektet A changing climate for business. I projektet utvecklades en metod för att beskriva ekonomiska konsekvenser av klimatförändringar för näringslivet. Inom kommunens verksamhet påbörjades arbetet med att revidera den lokala klimatanpassningsplanen. Syftet är att få ett mer aktivt åtgärdsarbete än tidigare. Koldioxidutsläpp (direkta) Kommunal verksamhet (ton/invånare) 0,07 0,08 Förnybar värme C4 Teknik (%) 87,0 86,0 ABK (%) 95,8 95,7 AB Allön (%) 82,6 83,1 Förnybara drivmedel Inköp av biogas (MWh) Andel förnybart (%) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE