Bilaga 11 KT SM VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖRENINGEN SVERIGES STADSBYGGARE

Transkript

1 Bilaga 11 KT SM VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖRENINGEN SVERIGES STADSBYGGARE Underlag inför strategidagarna 2016

2 INNEHÅLL INLEDNING... 4 FÖRENINGENS STADGAR... 4 ORGANISATION... 4 KOMMITTÉERNA... 5 OMVÄRLD... 6 NÄRVÄRLD... 8 INVÄRLD... 8 UTVECKLINGSSITUATION (ENKEL SWOT)... 9 STYRMODELL... 9 VISION & UPPDRAG FÖRENINGENS FYRA PERSPEKTIV MEDLEMMAR EKONOMI OCH ADMINISTRATION UTVECKLING KOMMITTÉER BILAGA SVENSKA KOMMUNAL-TEKNISKA FÖRENINGENS STADGAR BILAGA VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR UTBILDNING OCH KONFERENS BILAGA VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR STADSBYGGNAD TSB (TIDSKRIFTEN) OCH WSB, (HEMSIDAN) OMVÄRLDSANALYS UTVECKLINGSSITUATION FÖR KOMMITTÉN FRAMGÅNGSFAKTORER OPERATIVA MÅL INDIKATORER HANDLINGSPLAN BILAGA VERKSAMHETSPLAN 2016 FÖR BYGG- OCH FÖRVALTNINGSKOMMITTÉN BILAGA VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR CHEFS-KOMMITTÉN OMVÄRLDSANALYS UTVECKLINGSSITUATION FÖR KOMMITTÉN FRAMGÅNGSFAKTORER OPERATIVA MÅL INDIKATORER HANDLINGSPLAN BILAGA VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR GATUKOMMITTÉN OMVÄRLDSANALYS UTVECKLINGSSITUATION FÖR KOMMITTÉN FRAMGÅNGSFAKTORER OPERATIVA MÅL INDIKATORER HANDLINGSPLAN (44)

3 BILAGA VERKSAMHETSPLAN KOMMITTÉN FÖR HÅLLBAR SAMHÄLLSBYGGNAD OMVÄRLDSANALYS FRAMGÅNGSFAKTORER OPERATIVA MÅL HANDLINGSPLAN BILAGA VERKSAMHETSPLAN 2016 FÖR LANTMÄTERIKOMMITTÉN BILAGA VERKSAMHETSPLAN 2016 FÖR MARK- OCH EXPLOATERINGSKOMMITTÉN BILAGA VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR STADSBYGGNADSKOMMITTÉN OMVÄRLDSANALYS UTVECKLINGSSITUATION FÖR KOMMITTÉN FRAMGÅNGSFAKTORER OPERATIVA MÅL INDIKATORER HANDLINGSPLAN BILAGA VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR TRAFIKKOMMITTÉN OMVÄRLDSANALYS UTVECKLINGSSITUATION FÖR KOMMITTÉN/ARBETSGRUPP FRAMGÅNGSFAKTORER OPERATIVA MÅL INDIKATORER HANDLINGSPLAN BILAGA VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR INTERNATIONELLA ARBETSGRUPPEN/-KOMMITTÉN (44)

4 Inledning I denna verksamhetsplan konkretiseras Föreningen Sveriges Stadsbyggares (FSS) vision och långsiktiga inriktning i operativa mål och aktiviteter för Föreningens stadgar Föreningens stadgar är den ram inom vilken föreningen verkar, se bilaga 1. Uppdraget är att främja utveckling, fortbildning, samarbete och information genom att; att en gång årligen anordna kongress, s.k. årskongress, vid vilken, förutom beslutsmötet, kan förekomma föredrag och överläggningar, studiebesök osv., att verka för samordning av tillgängliga resurser rörande fortbildning och anordna kurser, konferenser osv. i vilka även icke föreningsmedlemmar får delta, att initiera och medverka i utredningar avsedda att nyskapa och förbättra idéer, metoder och materiel, samt att utveckla normer, bestämmelser och statistik, att fungera som remissinstans samt i övrigt avge yttranden över frågor inom föreningens verksamhetsområde, att delta i arbetet inom nationella och internationella organ med anknytning till föreningens verksamhetsområde, att ge ut föreningens publikationer. Organisation Föreningen har sitt säte i Stockholm. Ledamöterna i styrelsen är: Ordförande Planeringschef Bo Bäckström Gävle Vice ordförande Stadsingenjör Jan G Nilsson Kalmar Ledamöter Gatudirektör Göran Werner Mölndal Enhetschef Sofi Almqvist Stockholm Mark- och exploateringschef Norrköping Marianne Cedervall Samhällsbyggnadsstrateg Anders Bylund Luleå Enhetschef Ingrid Persson Westberg Malmö Suppleanter Stadsingenjör Ulf Lademyr Avesta Mark- och exploateringsingenjör Liselott Skough Karlshamn Utvecklingschef Mats Hällnäs Eskilstuna 4(44)

5 Föreningen har följande funktionärer: Funktion Sekreterare (styrelsemöten) Kassaförvaltare Kurs och konferenskoordinator Senior advisor Senior advisor Senior advisor Senior advisor Redaktör för tidskriften Stadsbyggnad Ordförande i föreningens redaktionsråd och ansvarig utgivare för tidskriften Stadsbyggnad, Sekreterare vid styrelsemöten Webbredaktör Revisor Kanslifunktion mm Namn Agneta Sundberg Per Olsson Håkan Bergeå Inger Sundström Klas Thoren Åke Persson Allan Almqvist Stefan Wemmel Ljung Agneta Sundberg Andreas Severinsson KPMG enligt avtal Konstella enligt avtal Kommittéerna Kommittéerna är navet i föreningens verksamhet där väsentliga delar av föreningens arbete genomförs. Kommittéerna ansvarar bl. a för föreningens utbildningar, arrangerar studieresor och är experterna inom sina respektive områden. Chefskommittén. (Ordförande Lotta Lindstam) Chefskommitténs uppgift är att skapa träffpunkter och utbildningar för chefer inom det Kommunal- Tekniska området. En rad faktorer kräver nya arbetsformer, ökad samverkan lokalt, regionalt och internationellt samt efterfrågan på nya hållbara, klimatsmarta lösningar/verktyg för olika verksamhetsområden. Bygg & Förvaltningskommittén (Vakant) Bygg- och förvaltningskommittén som nu är vilande har haft som syfte att stärka kommunernas intressen inom bygg- och förvaltningsfrågor. Lantmäterikommittén (Ordf. Mattias Berggrund) Syftet och målet med kommittén är att medverka till att utveckla det kommunala lantmäteriet inom teknik, IT, lagstiftning och organisation i dess funktion som myndighet och rådgivning inom det fastighetsrättsliga området, serviceorganisation för mätning, kartläggning och GIS samt informationsförsörjning för geografisk information. Gatukommittén (Ordf. Hans Andersson) Gatukommittén arbetar inom området planering, projektering, nyanläggning, ombyggnad, drift och underhåll av gator, parker och vägar. En viktig uppgift för kommittén är att verka för att erfarenheter, information och kunskaper sprids bland kommunaltekniskt engagerade tjänstemän. Frågor av teknisk, ekonomisk och organisatorisk karaktär, som väcks och behandlas av kommittén, är då givetvis beroende av en nära samverkan med landets stadsbyggare. Stadsbyggnadskommittén. (Ordf. Anne Pettersson) Stadsbyggnadskommittén arbetar med utveckling inom samhällsplaneringen med utgångspunkt i kommunal fysisk planering. Det handlar om hur samhällsbyggnadsprocessen fungerar. Huvudfokus är regional planering, översiktsplanering, detaljplanering och stadskärneutveckling. 5(44)

6 Kommittén arbetar med att skapa nätverk, utbyta information och utveckla arbetssätt samt påverka ramverk som styr våra kommunala uppdrag. Inom kommittén vill vi dessutom ha ett socialt utbyte kollegor emellan. Medlemmar i kommittén ska vara yrkesverksamma i eller med såväl mindre som större kommuner spridda över hela Sverige. Mark & Exploateringskommittén (Ordf. Ulf Chrichton) Kommitténs arbete riktar sig mot de medlemmar inom föreningen som arbetar med mark- och exploateringsfrågor. Spelreglerna inom det bostadspolitiska området har ändrats, hela Lantmäterioch kartområdet är under utredning. Många kommuner genomför omfattande organisationsförändringar och besparingar. Miljöfrågorna accentueras allt mer i lagstiftning, planeringsdokument mm. Ändrade förutsättningar för vårt arbete och förändringar i vår omvärld ställer stora krav på oss när det gäller anpassningsförmåga, kunskaper och framförhållning. En viktig uppgift för kommittén är därför att verka för långsiktig kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte inom verksamhetsområdet. Trafikkommittén (Ordf. Anders Bylund) Trafikkommittén syftar till att stärka kommunernas intressen inom trafik- och transportområdet. Genom att vara ett nätverk med kollegial samvaro bidrar kommittén till kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt en personlig utveckling för de som engagerar sig inom området. Kommittén för hållbar samhällsbyggnad (Ordf. Anna Lindh Wikblad) Kommittén för hållbar samhällsbyggnad är ett forum för planerare och kommunstrateger som vill arbeta med det hållbara samhällsbygget ur ett helhetsperspektiv. Det innebär att vi vill skapa hängrännor mellan hållbarhetens tre delar den ekologiska, ekonomiska och sociala men också mellan teori och praktik. Internationella kommittén (Ordf. Inger Sundström) I vår alltmer internationaliserade tillvaro, anser FSS att ett internationellt samarbete är viktigt. Föreningen har en viktig uppgift att i ett internationellt sammanhang vara ambassadör för den svenska modellen inom stadsbyggandet. Kommunaltekniska föreningar och förbund finns i många av världens länder. En del av dem har FSS kontakter med via de två internationella förbund FSS är medlem i, dels NKS, den nordiska samarbetskommittén, där ytterligare 5 länder i norden, Norge, Danmark, Island, Finland och Estland är medlemmar, dels IFME, som är det internationella kommunaltekniska förbundet med ett drygt 20-tal länder i världen, som medlemmar, i alla världsdelar f n utom Sydamerika. Omvärld Nya globala mål för en hållbar utveckling - Agenda 2030 Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala mål och Agenda 2030 för hållbar utveckling. Världens länder har åtagit sig att från och med den 1 januari 2016 fram till år 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid; utrota fattigdomen och hungern överallt; att bekämpa ojämlikheter inom och mellan länder; att bygga fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen; att skydda de mänskliga rättigheterna och främja jämställdhet och kvinnor och flickors egenmakt; att säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. I Sverige är alla statsråd i regeringen ansvariga för genomförandet av Agenda 2030 inom sina respektive ansvarsområden. Ett särskilt ansvar har civilminister Ardalan Shekarabi för det nationella genomförandet. Det nationella genomförandet inkluderar kommuner och landsting liksom statliga myndigheter och Regeringskansliet. Hur de globala målen uppnås beror också av engagemanget från andra aktörer såsom frivilligorganisationer, näringsliv, fackliga organisationer och akademi. 6(44)

7 Regeringen har tillsatt en delegation som ska stödja och stimulera Sveriges genomförande av Agenda Delegationen ska bland annat ta fram en övergripande handlingsplan för Sveriges genomförande av agendan samt uppmärksamma goda exempel på området. Hälsoklyftan mellan grupper i Sverige ökar. Inkomstspridningen i Sverige fortsätter att öka, vilket innebär väsentliga skillnader mellan de grupper som har den bästa och den sämsta utvecklingen. Utbildningsnivån fortsätter att stiga. Kvinnor har generellt en högre utbildningsnivå än män och könsskillnaden ökar. Det finns ett tydligt och generellt samband mellan högre utbildningsnivå och bättre hälsa. Lågutbildade kvinnor har emellertid en särskilt svag utveckling. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar, och det är nu större skillnad i medellivslängd mellan personer med låg respektive hög utbildningsnivå än vad det är mellan kvinnor och män. Dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer minskar, men skillnaderna mellan olika utbildningsgrupper består. Personer med lägre utbildningsnivå löper större risk att insjukna och dö i hjärt- kärlsjukdomar och cancer, jämfört med dem med högre utbildningsnivå. Utvecklingen av levnadsvanor är under de senaste tio åren positiv. Det finns dock generellt stora skillnader utifrån socioekonomiska faktorer (utbildningsnivå), kön och ålder. I vissa fall ökar dessutom skillnaderna. Ökat bostadsbyggande och stadsutveckling I Sverige har de professionella och politiska aktörerna successivt börjat inse behovet av att på nytt starta upp ett bostadsbyggande i storleksordningen ett nytt miljonprogram. Frågan är om insikten om bostädernas inplacering i en välplanerad samhällsstruktur har nått samma insiktsnivå. De stora flyktingströmmarna från världens oroliga områden har ytterligare förstärkt behovet av att skapa fysiska strukturer som på ett acceptabelt sätt tillgodoser människornas behov av en bostad. Enligt Boverkets prognos står Sverige inför uppgiften att framtill 2025 producera drygt nya bostäder. I samband med insikten om behovet av storleken av tillskott av bostäder väcks frågan på nytt om vad som är en värdig bostad och vad som är bra kvalitet avseende bostädernas lokalisering, inredning, utformning och ytstorlek. Speciellt gäller detta för bostäder till de socioekonomiskt svaga grupperna. Diskussionerna liknar de som fördes i Sverige i början på talet då landet hade Europas sämsta bostadsstandard. Med olika statliga utredningar om bostadsfrågor med vetenskaplig stringens utarbetade Sverige efter andra världskriget ett sammanhållet system med finansiering och lagstiftning som bas för att bygga folkhemmets bostäder. Byggnadsindustrin har ökat sitt inflytande över bostadsbyggandets inriktning och omfattning sedan avregleringen efter utbyggnaden av miljonprogrammet under Detta har skett parallellt med att kommunernas inflytande minskat. Utmaningen för kommunerna är nu att få inflytande över kommunernas mark och vattenanvändning genom de olika lagstadgade instrument som kommunerna förfogar över samt att utveckla de kommunala allmännyttiga bostadsbolagen inom ramen för gällande EU lagstiftning. När miljonprogrammets bostäder byggdes förra gången hade landets stadsbyggare tillgång till Svensk Byggnorm och skrifter som God Bostad och Bostadens grannskap. Många lösningar från dessa verk används idag utan att dagens aktörer är medvetna om källan samtidigt som andra lösningar ifrågasätts. Detta aktualiserar behovet av att på nationell nivå modernisera grunderna för den goda byggda miljön för att synliggöra vad dagens politiska och professionella aktörer ska lägga till grund 7(44)

8 för utbyggnaden av nya välintegrerade stadsdelar med goda kollektiva kommunikationer inom och till redan byggda delar av våra befintliga städer. Till denna utmaning kommer vår tids nya kunskaper som utgår ifrån att utbyggnaden också ska genomföras på ett miljö- och klimatsmart sätt. En avgörande fråga för utvecklingen av framtidens nya bostäder inom en välplanerad samhällsstruktur är om byggandet ska utgå ifrån människornas ekonomiska möjlighet att efterfråga bostäder eller om det är människornas behov av goda bostäder som ska ligga till grund för utvecklingen. Transporter och resande Transporterna och resandet fortsätter att öka. Särskilt det långväga och med flyg. I och med kunskaps- och tjänstesamhällets framväxt har det blivit vanligare med såväl korta som långa resor i och till och från arbetet och vi reser allt mer och längre bort under vår fritid. Bilåkandet minskar i de stora städerna men detta märks ännu inte i medelstora och mindre städer. Kommuner som har snabb järnvägsförbindelse till större städer ökar sin befolkning. Godstransporterna ökar, bland annat beroende på distanshandel och krav på varuutbud. Resandet med alla transportslag utom cyklingen ökar i landet och trafiksystemen kräver därför mer utrymme. I storstäderna ökar även cyklandet. Strävan till förtätning i stadsbyggandet skapar konkurrens om utrymmet. Hållbart resande i form av gång, cykel och kollektivtrafik får en allt större roll i stadsplaneringen. Synen på parkering börjar ändras, exempelvis diskuterar fler och fler aktörer flexibla p-tal. En utveckling mot mer miljöanpassade fordon pågår för alla transportslag. Marknaden för elfordon och fossilbränslefria fordon ökar. Intresset för utveckling av förarlösa fordon är stort och för kommunerna blir frågan om hur detta kommer att påverka planering av transportsystemet och hur det ska driftas i framtiden. Internationellt utbyte aktivt och ut konkurrenskraft internationell jämförelse), en omfattande handel och ett. (Källa Ds 2015: Sveriges företagande och Närvärld Behovet av kvalificerad yrkeskompetens inom stadsbyggandet i kommunerna är stort och utökat p.g.a. stora pensionsavgångar och av tidsandans ledningsfokus på mer övergripande administrativa, organisatoriska frågor och mindre på kärnverksamheternas innehåll. Vi som arbetar med Stadsbyggnadsfrågor i Sverige har en viktig roll i samhället. Byggtakten är hög och det pågår en stor samhällsförändring där vi är med och påverkar och kan påverka mer för att skapa långsiktig kvalitet och hållbarhet. I den allmänna och politiska debatten finns också ett ifrågasättande av det kommunala planmonopolet och kommunernas roll i bostadsförsörjningen. Omorganisationer på flera håll leder till att vi får nya roller i kommunerna. Stadsbyggnadsbranschen är het, det sker en tillväxt och många kommuner brottas med rekryteringssvårigheter, samtidigt som andra kommuner har en utveckling där stadsbyggnad spelar en mycket liten roll i kommunen. Hur kommun- och regionorganisationen kommer att formas i framtiden påverkar oss också på lång sikt. Invärld Den pågående omställningen från analoga till digitala publikationer kommer att påverka val av distributionsform för tidningen stadsbyggnad under de kommande åren. På medellång sikt (5-10 år) bedöms den analoga publikationen finnas kvar. Därefter är bedömningarna osäkra beträffande fördelningen mellan analog och digital produktion. Stadsbyggande är ett brett kunskapsområde och samtidigt en liten sektor i kommunernas stora ansvarsområde. Chefer och ledare inom stadsbyggnadsområdet har ofta mycket olika uppdrag, 8(44)

9 ansvarsområden, bakgrund och utbildning. Samtidigt har vi mycket gemensamt och våra ansvarsområden hänger samman. Föreningen Sveriges Stadsbyggare, har en viktig uppgift att i ett internationellt sammanhang vara ambassadör för den svenska samhällsmodellen. Kommunaltekniska föreningar och förbund finns i många av världens länder. En hel del av dem har KT kontakter med via de två internationella förbund KT är medlem i, dels NKS, den nordiska samarbetskommittén, där 6 länder i Norden: Norge, Danmark, Finland, Sverige, Island och Estland samverkar, dels IFME, som är det internationella kommunaltekniska förbundet, med ett drygt 20-tal länder i världen, som medlemmar, f n i alla världsdelar utom Sydamerika. Utvecklingssituation (enkel SWOT) IDAG FRAMÖVER Starka sidor att värna Kommittéernas verksamhet Utbildningar och konferenser i föreningens regi Styrkan i det ideella arbetet Bredden på kompetens bland medlemmarna Stabil ekonomi Möjligheter att utnyttja Hemsidan en plattform för nätverk, omvärldsbevakning, debatt mm Stor bas för ökat antal medlemmar Samverkan inom föreningen Skapa systematik i omvärldsbevakningen Samverkan med andra föreningar exempelvis med Position 2018/19, Svenska stadskärnor m.fl. Kurser med sakinnehåll ex vis medborgardialog. Svaga sidor att hjälpa upp Den ideella verksamhetens förutsättningar med framförallt tidsbrist Efterfrågad utvecklings- och remissverksamhet levereras inte. Digitala mötesplatser Vi har inte ngn värvning av medlemmar gentemot anställda vid Högskolor och universitet, Entreprenörer och konsulter, politiker. Hot att avvärja K organisationer. Minskande antal medlemmar Vikande underlag för utbildningar och konferenser Svag identifikation med föreningen och igenkänning bland medlemmarna Styrmodell För att säkerställa att föreningen fullföljer sitt uppdrag på ett bra sätt är verksamhetsplanen uppbyggd enligt följande styrmodell; 9(44)

10 Vision & Uppdrag Perspektiv Inriktnings -mål Operativa mål Handlingsplaner och aktiviteter Uppföljning/In dikatorer Utifrån föreningens stadgar formuleras vision och uppdrag som sedan fördelas på fyra perspektiv: 1. Medlemmar 2. Utveckling 3. Kommittéer 4. Ekonomi och administration. För respektive perspektiv fastställs inriktningsmål och operativa mål. För att infria målen upprättas handlingsplaner och aktiviteter med ansvariga för dessa. Måluppfyllelsen mäts med hjälp av indikatorer. Vision & Uppdrag Vision Vi bygger, förvaltar och utvecklar samhällen för en hållbar och rättvis framtid. We build, manage and develops municipalities for a sustainable and resilient future Uppdrag Föreningens stadgeenliga uppdrag är, som nämnts, att främja utveckling, fortbildning, samarbete och information inom stadsbyggandet, särskilt det kommunaltekniska området. Kärnvärden Nätverk, kompetens och utveckling Föreningens fyra perspektiv 10(44)

11 Medlemmar Utveckling Vi bygger, förvaltar och utvecklar samhällen för en hållbar och rättvis framtid Ekonomi & adminstration Kommittéer Perspektivet Medlemmar För en förening är dess relevans för medlemmarna avgörande. Utan medlemmar ingen förening. Under detta perspektiv är därför de ur medlemssynpunkt viktigaste operativa målen och aktiviteterna samlade. Perspektivet Ekonomi & administration Detta perspektiv fokuserar på operativa mål och aktiviteter som säkrar föreningens ekonomiska förvaltning, kostnadskontroll och administration. Perspektivet Utveckling Utan att ständigt bevaka föreningens utvecklingsbehov riskerar föreningen att stagnera och på sikt förlora sin legitimitet som organisation. Perspektivet Kommittéer. Kommittéerna är navet i föreningens verksamhet där mycket av föreningens arbete genomförs. Kommittéerna ansvarar för föreningens utbildningar, arrangerar studieresor och är experterna inom sina respektive områden. 11(44)

12

13 Medlemmar. Inriktningsmål 1. Föreningen Sveriges Stadsbyggare (FSS) är det bästa alternativet för nätverkande, utbildning och professionell utveckling. 2. Medlems-antalet ska fördubblas på tio år 3. Föreningen erbjuder publikationer i tryckt form eller på hemsidan med efterfrågat och aktuellt innehåll med hög kvalitet. Operativa mål 2017 Antalet medlemmar i föreningen ska öka med minst 100 st. dvs. uppgå till minst 1800 st. vid utgången av Handlingsplan/ Aktivitet En aktivitetsplan för medlemsvärvning (även kommuner och företag som kunder och medlemsavgiften övervägs) upprättas. I uppdraget ingår även att göra avvägningar avseende medlemsavgiftens storlek. Ansvarig Klart senast Nyckeltal Sofi Almkvist Antal medlemmar. Antalet uppgick till ca 1700 inför (Baserat på inbetalda medlemsavgifter 2016) Utökning av utbildningsoch konferensverksamheten med ytterligare ett arrangemang och med högre betygsättning av utbildnings- och konferensverksamheten än under 2016 och med fler deltagare än under Kurs och konferensprogram för 2017 genomförs. se bilaga 2, 2. Utbildningsdag för kursansvariga. 3. Utreda om det går att göra en elektronisk kurs. 1. Håkan Bergeå 2. Håkan Bergeå 3. Ulf Lademyr 1. Succesivt enligt kursprogrammet Nyckeltal för respektive kurstillfälle: 1. Betyg vid kursutvärdering 2. Antal deltagare 3. Överskott totalt 4. Överskott per deltagare 13(44)

14 Ökning av antalet prenumeranter, inkl. nya medlemmar i föreningen som samordnas med föreningens övergripande mål och ökad marknadsföring av föreningen och STADSBYGGNAD i samband med namnbyte. Hur många? 1. Stadsbyggnad produceras enligt fastställd utgivningsplan Utveckling av stadsbyggnads hemsida, övrig digital utveckling samt koppling till sociala medier. 3. Marknadsföring av föreningens konferenser och kurser via STADSBYGGNAD, TSB, WSB samt sociala medier i samråd med utbildningsansvarig. 4. Utveckla samverkansformer mellan STADSBYGGNAD, föreningen, Konstella och produktionsbolaget Annonssäljarna för ökad annonsförsäljning i tidskriften och utveckling av konferenserna. 5. Utveckla kommunikationsplan för samordning mellan föreningens marknadsföring av konferenser och publicering i STADSBYGGNADS kanaler för produktion av STADSBYGGNAD. 6. I samverkan med föreningen och produktionsbolaget Annonssäljarna utveckla: produktionen av STADSBYGGNAD med avseende på läsbarhet, attraktivitet, redaktionellt och kommersiellt innehåll. WSB, inkl. sociala medier och övrig digital utveckling marknadsföringen av STADSBYGGNAD samordnad med 1. Stefan Wemmel Ljung 2. Agneta Sundberg 3. Agneta Sundberg 4. Agneta Sundberg 5. Agneta Sundberg 6. Agneta Sundberg 7. Agneta Sundberg 8. Agneta Sundberg 1. Löpande under året 2. Löpande under året 3. Löpande under året 4. Löpande under året 5. Klart senast Löpande under året 7. Klart senast Löpande under året 1. Antal prenumeranter 2. Annonsintäkter per nummer 3. Annonsintäkter totalt 14(44)

15 namnbyteskampanj. 7. Utvärdera prenumerantvärvningskampanjen 2016 riktad till Stadsarkitektföreningen 8. Utveckla statistikuppföljningen avseende medlems- och prenumerantstatistik inkl. statistik om friex, Hemsidesstatistik, Annonsstatistik och redaktionell statistik. Föreningen erbjuder en aktuell och lättanvänd hemsida med möjlighet för medlemmar att nätverka, debattera, omvärldsbevaka och hålla sig ajour med föreningens verksamhet. 1. Ny hemsida lanserades under hösten 2015 Inriktningen 2017 är att säkra drift innehåll och kvalitet. 2. Webbsidans funktion för åtkomst av handlingar, protokoll mm utreds. 3. Hemsidans funktion som plattform för sociala medier utreds 1. Jan G Nilsson 2. Jan G Nilsson 3. Jan G Nilsson Antalet besökare på hemsidan 15(44)

16 Ekonomi och administration. Inriktningsmål Föreningen har effektiva processer för styrelsearbete och förenings-administration 1. Föreningens tillgångar bör klara fasta kostnader för två års verksamhet utan intäkter. 2. Kapitalförvaltningen förväntas långsiktigt trygga realvärdet. 3. Bygga upp ekonomin så att KT har möjlighet att ha ett eget kansli med två anställda. (Notering: De långsiktiga målen avseende tillgångar och överskott bör tydliggöras. Grunden är att vi kanske har tillräckligt sparat för att klara två svåra år. Därmed skulle vi kunna frigöra mera pengar föra att satsa på utvecklingsfrågor mm. ) Operativa mål Handlingsplan/aktivitet Klart senast Ansvarig 1. Årskongressen 2017 genomförd senast enligt stadgarna 2. Strategidagar genomförda senast Ny matrikel klar senast Uppdaterad arbetsordning fastställd senast Verksamhetsplan 2017 klar senast Planera innehåll och genomförande för årskongressen. 2. Planera innehåll plats mm 3. Upprätta matrikel i samarbete med Konstella m fl. 4. Förslag till ny arbetsordning 5. Upprätta verksamhetsplan Upprätta verksamhetsplan Verksamhetsplan 2018 klar senast Budget 2018 klar senast Prognoser och uppföljningar upprättas till respektive Löpande under året ? 11.? 1. Lars Werner 2. Bo Bäckström 3. Per Olsson 4. Jan G Nilsson 5. Bo Bäckström 6. Bo Bäckström 7. Per Olsson 8. Per Olsson 9. Ingrid Persson 10.? 11.? 16(44)

17 2. Redovisningen säkerställd enligt revisorernas önskemål. 3. styrelsemöte 8. Ta fram förslag på föreningens långsiktiga ekonomiska mål avseende tillgångar, överskott mm. 9. Årshjul för planeringen avseende bl. verksamhetsplan. 10. Skicka ut info till medlemmar och kommittéer om fattade beslut. Diskussionspunkt i Mölndal 11. Avtalet med Konstella? 17(44)

18 Utveckling. Inriktningsmål Utveckla föreningen och dess verksamhet Operativa mål Handlingsplan/aktivitet Klart senast Ansvarig Implementera föreningens logotype Planering och genomförande av Löpande under 2017 Utsedd arbetsgrupp, Agneta under 2017 implementeringen Sundberg Implementera föreningens varumärke/namn under 2017 Skapa former för hantering av remisser deltagande i utredningar mm under 2016 Planering och genomförande av implementeringen Utreda och föreslå hur remisshanteringen ska organiseras. Löpande under 2017 Förslag till styrelsen 2017-xxxx Utsedd arbetsgrupp, Agneta Sundberg Allan Almqvist Föreningens utmärkelser, Stadsbyggnadsmedaljen, hedersmedlem, Årets kommunaltekniker, Årets kommunaltekniska projekt m fl. bidrar till att stärka föreningens varumärke och till att öka antalet medlemmar. Ett årshjul för utmärkelserna görs så att vi får en bra nomineringsprocess Beslutsunderlag inför årskongressen tas fram Klart senast Anders Bylund Arbeta med förbättringsförslag inkomna under 2014 års medlemsenkät-?? FU? 1. Incitament för kommittéerna utreds tex i form av mera morotspengar eller ngt annat för ställningstagande på styrelsemötet i april Diskussion på strategidagarna? Marianne Cedervall 18(44)

19 Tillgängliggöra föreningens internationella samarbete bland medlemmarna. Hur diskuteras på strategidagarna? Internationell samordnare, Inger Sundström Dialog förs med KT:s kommittéer om internationellt utbyte. Kurser eller ordlistor i operativ kommunalteknisk engelska övervägs. Representant för styrelsen möter representant för SKL minst en gång under 2017 Möte genomfört Nästa möte bokat Kan fasas ut?? FU Anställa funktionär? Diskuteras Mats Hällnäs Certifiering Diskuteras Mats Hällnäs N tadsbyggare riktat Diskuteras Allan Almkvist mot politiker? 19(44)

20 Kommittéer. Inriktningsmål Engagerade kommittéer i framkant inom respektive verksamhetsområde Kommittéernas operativa mål 2017 Bygg- och förvaltningskommittén Kommittéernas verksamhet 2017 Se bilaga 4 Bygg- och förvaltningskommitténs arbete är återstartat senast Chefskommittén Minst en nätverksträff under Gatukommittén Genomförande av Gatu- & parkdagar i Sundsvall med fler än 150 stycken nöjda deltagare. Kommittén för hållbar samhällsbyggnad Se bilaga 5 Se bilaga 6 Se bilaga 7 A. Stödja föreningen/styrelsen i arbetet med att utveckla varumärke, hemsida och digitala mötesplatser. B. Stärka föreningens anseende som en aktör för en hållbar samhällsutveckling och värva nya medlemmar. C. Hitta, analysera och sprida goda exempel på hållbart samhällsbyggande, nationellt och internationellt. D. Stärka samverkan inom kommittén samt utveckla kommitténs arbetssätt. Lantmäterikommittén Bilaga 8 1. Kompletteras Mark- och exploateringskommittén Se verksamhetsplanen, bilaga 9. Bilaga 9 20(44)

21 Stadsbyggnadskommittén 1. Fortsatt vara kommitté med 12 medlemmar. 2. Utveckla möten i kommittén, införa telefonmöten. 3. Samverka med andra kommittéer 4. Stärka banden med föreningen som helhet 5. Kompetensutveckling 6. Delta i de forum där planfrågor diskuteras nationellt. Trafikkommittén Bilaga 10 Bilaga Målet är att ha aktiva och engagerade medlemmar i kommittén. Kommittén har vid ingången till 2017 tio ledamöter och två adjungerade från Trafikverket respektive SKL. Det finns en strävan att bli några fler i kommittén. 2. Kommittén ska ha minst tre möten under året. 3. Kommittén ska anordna minst en kurs/konferens och bidra med idéer till artiklar för tidningen Stadsbyggnad. Internationella kommittén Medlemmar får ökad kännedom om KT:s internationella utbyte. Kommittén görs mera känd. Dialog förs med KT:s övriga kommittéer om internationellt utbyte. Kurser eller ordlistor i operativ kommunalteknisk engelska övervägs. Bilaga 12 21(44)

22 Bilaga 1 Svenska Kommunal-Tekniska Föreningens stadgar Föreningens första stadgar antogs den 5 september Stadgarna har därefter ändrats 1910, 1921, 1924, 1933, 1936, 1945, 1946, 1947, 1948, 1955, 1964, 1975, 1990, 1992, 2007 och 2009 (klicka här för att se kommentarer till stadgarna, där redogörs för de viktigaste stadgeändringarna och när de genomfördes). Arbetet i föreningen styrs också av den i enlighet men 6 upprättade arbetsordningen. Den revideras årligen och aktuell version kan du läsa här. 1 Svenska Kommunal-Tekniska Föreningen har till syfte att befordra utveckling, fortbildning, samarbete och information inom samhällsbyggandet, särskilt det kommunaltekniska verksamhetsområdet. 2 Till individuell medlem av Föreningen kan antas hos kommun eller kommunägt företag anställd tjänsteman som genom sin tjänst eller verksamhet gagnar föreningens syften. Till individuell medlem kan även antas statligt eller privat anställd tjänsteman som genom sin tjänst eller verksamhet i betydande mån gagnar föreningens syfte. Den som gjort särskilt värdefulla insatser för föreningen eller i övrigt utmärkt sig i samhällsbyggande verksamhet kan efter enhälligt förslag från styrelsen av årskongress förklaras vara hedersledamot av föreningen. Medlem som övergår till annan tjänst eller verksamhet, än den vilken utgjort grund för medlemskapet, äger rätt att kvarstå som medlem om denne genom sin nya verksamhet kan gagna föreningens syfte och styrelsen godkänner att denne kvarstår i föreningen. Medlem som går i pension äger rätt att kvarstå som medlem. 3 Föreningen verkar för sina syften genom att en gång årligen anordna kongress, s.k. årskongress, vid vilken - förutom vad anges i 4 - kan förekomma föredrag och överläggningar, studiebesök osv., att verka för samordning av tillgängliga resurser rörande fortbildning och själv anordna kurser, konferenser osv. i vilka även icke föreningsmedlemmar får delta, att initiera och medverka i utredningar avsedda att nyskapa och förbättra idéer, metoder och materiel, samt utveckla normer, bestämmelser och statistik, att fungera som remissinstans samt i övrigt avge yttranden över frågor inom föreningens verksamhetsområde, att delta i arbetet inom nationella och internationella organ med anknytning till föreningens verksamhetsområde, att utgiva föreningens publikationer. Föreningen handlägger inte frågor om medlemmarnas anställnings- och löneförhållanden. 4 Årskongressen är föreningens högsta beslutande organ. Föreningens räkenskapsår, tillika verksamhetsår, är kalenderår. Föreningens styrelse kallar till årskongress, vilken skall hållas senast under september månad. Kallelsen till årskongressen skall sändas ut minst en månad före mötet. Vid årskongressen skall behandlas: 1. val av ordförande och vice ordförande för årskongressen, 2. val av protokollförare 3. godkännande av föredragningslista 4. val av två justeringsmän, som jämte ordföranden skall justera årskongressens protokoll, 5. frågan om årskongressen utlysts i behörig ordning 6. styrelsens berättelse för det närmast föregående verksamhetsåret 7. revisorernas berättelse för det närmast föregående verksamhetsåret, 8. beslut om fastställande av resultat- och balansräkning 9. beslut om dispositioner enligt fastställd resultat- och balansräkningen 10. beslut om ansvarsfrihet åt styrelsen 22(44)

23 11. val av föreningens ordförande och vice ordförande samt övriga styrelseledamöter och suppleanter för det kommande verksamhetsåret, 12. val av två revisorer jämte en suppleant för det kommande verksamhetsåret, 13. val av valnämnd och valnämndens sammankallande för det kommande verksamhetsåret, 14. fastställande av medlemsavgifter för individuella medlemmar resp. företagsmedlemmar för det kommande verksamhetsåret, 15. behandling av ärenden framlagda av styrelsen, och av ärenden, anhängiggjorda av enskild medlem genom skriftlig anmälan senast fyra månader före årskongressen, 16. frågan om plats för nästa två årskongresser. Endast individuella medlemmar enligt 2 har rösträtt vid årskongressen och är valbara till styrelse och valnämnd. Vid alla beslut gäller enkel majoritet. Vid lika röstetal faller förslaget, vid personval avgör dock lotten. Val och omröstningar sker öppet, om inte sluten votering begärs av minst en tiondel av de vid tillfället närvarande medlemmarna med rösträtt eller ordföranden eller valnämnden eljest finner sådan lämplig. Om årskongress ej kan ordnas, kvarstår styrelse, revisorer och valnämnd jämte suppleanter ytterligare ett verksamhetsår. Medlemsavgiften skall därvid vara oförändrad. 5 Valnämnden bereder årskongressens val av ordförande och vice ordförande samt övriga styrelseledamöter och revisorer jämte suppleanter. Valnämnden består av fem ledamöter, varav en sammankallande. Ledamöterna har två suppleanter. När någon av ledamöterna inte är närvarande inträder suppleant som ledamot, i den ordning som anges. För valnämndens beslutsmässighet erfordras att minst tre ledamöter eller tjänstgörande suppleanter är närvarande. Vid alla beslut gäller enkel majoritet. Vid lika röstetal äger sammankallande utslagsröst. Valnämnden skall till föreningsmedlemmarna avge sitt förslag senast en månad före årskongressen. 6 Styrelsen leder föreningens verksamhet och är dess verkställande organ. Styrelsen har sitt säte i Stockholm. Den består av föreningens ordförande och vice ordförande samt ytterligare fem ledamöter jämte tre suppleanter. Föreningens ordförande och vice ordförande innehar motsvarande funktioner i styrelsen. Styrelsen åligger: att verkställa årskongressens beslut, att å föreningens vägnar besluta i frågor, som fordrar styrelsens avgörande, att genom kommittéer eller på annat sätt avge yttranden, utföra utredningar och uppgöra förslag i ärenden, som faller inom föreningens verksamhetsområde, att vårda föreningens ekonomiska och administrativa angelägenheter, att besluta om arbetsordningar för föreningens verksamheter, att besluta om medlemskap i föreningen, att bereda ärenden, som enligt i 4 punkt 15 angiven ordning anmälts till behandling vid årskongressen, och utsända anmälan jämte eget yttrande över desamma till medlemmarna senast en månad före kongressen, samt att årligen avgiva berättelse över föreningens verksamhet samt det ekonomiska resultatet därav, vilken årsberättelse skall tillställas medlemmarna minst en månad före följande årskongress. När någon av ledamöterna inte är närvarande, inträder suppleant som ledamot, i den ordning som anges. För styrelsens beslutmässighet erfordras att minst fyra ledamöter är närvarande. Vid alla beslut gäller enkel majoritet. Vid lika röstetal äger fungerande ordförande utslagsröst. Ordförande och vice ordförande handlägger under tiden mellan styrelsens sammanträden brådskande ärenden och bereder styrelsens ärenden. Beslut fattas av ordföranden och vice ordföranden gemensamt. Sådant beslut skall anmälas vid nästföljande styrelsesammanträde. 7 Styrelsen utser föreningens funktionärer samt bestämmer deras arvoden. Funktionärerna ingår inte i styrelsen, men äger rätt att deltaga i dess överläggningar och att få sin särskilda mening antecknad till protokollet. Funktionärerna äger inte rätt att delta i styrelsens överläggningar, som avser tillsättande av funktionärer och bestämmande av funktionärernas arvoden. 23(44)

24 8 Föreningens firma tecknas förutom av styrelsen av den eller de personer inom eller utom styrelsen som styrelsen därtill utsätt. 9 Revisorerna skall efter granskning av årsberättelsen, styrelsens protokoll samt räkenskaper samt räkenskaper avgiva revisionsberättelse, vilken skall tillställas medlemmarna minst en månad före följande årskongress. Revisorerna äger att på föreningens bekostnad låta granskning göras av person, som de finner därtill kvalificerad. 10 Ingen må i regel i en och samma funktion tillhöra styrelsen eller valnämnden eller fungera som revisor eller revisorssuppleant mer än fem år i följd; dock må ordförande och vice ordförande kunna kvarstå i sina funktioner ytterligare fem år. 11 Medlem betalar för varje år en årsavgift, vilken ska bestämmas av årskongressen. Förslag till ändring av årsavgiften ska senast en månad före kongressen delges föreningens medlemmar. Hedersledamot erlägger ingen avgift. Har medlem inte erlagt årsavgift äger styrelsen besluta om medlemskapets upphörande. 12 Föreningens förtjänstplakett kan efter enhälligt beslut av styrelsen tilldelas föreningsmedlem såsom belöning antingen för framstående teknisk insats av mera allmän, vetenskaplig karaktär eller för särskilt värdefull insats till föreningens fromma. Plaketten kan, efter enhälligt förslag av styrelsen, även tilldelas annan än föreningsmedlem efter beslut av årskongress. 13 Förslag till stadgeändring som inkommit till styrelsen före den 1 januari, skall jämte styrelsens yttrande däröver tillställas medlemmarna minst en månad före närmast följande årskongress och därefter framläggas för kongressen. För sådant förslags godkännande fordras, att minst en tiondel av föreningens medlemmar deltager i omröstningen och att förslaget då bifalles med minst två tredjedelar av de avgivna rösterna. 14 För likvidation eller upplösning fordras att två tredjedelar av årskongressens ledamöter vid två på varandra följande årskongresser, av vilka den ena skall vara ordinarie, är ense om beslutet. Vid likvidation eller upplösning skall föreningens tillgångar, efter årskongressens beslut användas till i 1 angivna ändamål. 24(44)

25 Bilaga 2 Verksamhetsplan 2017 för Utbildning och Konferens Omvärldsanalys Behovet av kvalificerad yrkeskompetens inom stadsbyggandet och dess kommunalteknik i kommunerna är stort och utökat p.g.a. stora pensionsavgångar och av tidsandans ledningsfokus på mer övergripande administrativa, organisatoriska frågor och mindre på kärnverksamheternas innehåll. Här har Föreningen Sveriges Stadsbyggare (FSS) en nyckelroll. Det upparbetade samspelet med SKL inom kurs- och konferensområdet är därför viktigt att utveckla och optimera till gagn för den kommunala professionalismen inom stadsbyggandet och kommunaltekniken. Utvecklingssituation för utbildnings- och konferensverksamheten IDAG FRAMÖVER Starka sidor att värna Väletablerade, högt betygsatta konferenser Påtaglig föryngring av konferensdeltagarna Ökande deltagarantal Nätverkande och kollegiekänsla Möjligheter att utnyttja Utbildningsområdet för stadsbyggare inkl. kommunaltekniker, som idag saknar anpassat utbud på marknaden, t ex Kommunala bygg- och fastighetsfrågor Ledarskapsutveckling i politikerledda organisationer Medborgardialog i samhällsbyggandet Trafik/trafikföreskrifter och lagstiftning Svaga sidor att hjälpa upp Det stora beroendet av ideella medlemsinsatser Vissa enskilda kommuners ointresse eller brist på information om FSS: s viktiga roll Hot att avvärja Vikande underlag för utbildning och konferenser Konkurrens från andra utbildnings- och konferensarrangörer Framgångsfaktorer 2017 Högkvalitativt utbud av utbildning och konferenser inom stadsbyggandet och kommunaltekniken Utvecklad/utvidgad marknadsföring av utbudet Operativa mål 2017 Utökning av utbildnings- och konferensverksamheten med ytterligare ett arrangemang Högre betygsättning av utbildnings- och konferensverksamheten än under 2016 Fler deltagare än under 2016 Indikatorer Nyckeltalen för utbildnings- och konferensverksamheten är 25(44)

26 Deltagarantal Ekonomiskt överskott Ekonomiskt överskott per deltagare Betyg från deltagarna Handlingsplan 2017 Föreningen och kommittéerna planerar följande utbildningar, kurser och konferenser under 2017: Kurs/konferens: Datum: Ort: Kommentar Stadsbyggnadsdagarna mars Helsingborg Medborgardialog i samhällsbyggandet mars Stockholm Beslutas senare Gatu- och parkdagarna maj Sundsvall Ersätter tidigare Gatukontorsdagar Lantmäteridagarna maj Göteborg Årskongress sept. Göteborg MEX-dagarna mark & november Falun Beslutas 9 nov 2016 exploatering Kommunala Lantmäteridagarna nov Stockholm Beslutas 23 nov 2016 KT Strategidagar november Beslutas senare Trafik- o gatudagar samplaneras med SKL oktober Stockholm Trafikkommittén m fl. försöker utveckla detta samarbete med SKL 26(44)

27 Bilaga 3 Verksamhetsplan 2017 för STADSBYGGNAD - TSB (tidskriften) och WSB, (hemsidan) Omvärldsanalys Den pågående omställningen från analoga till digitala publikationer kommer att påverka val av distributionsform för TSB under de kommande åren. På medellång sikt (5-10 år) bedöms den analoga publikationen finnas kvar. Därefter är bedömningarna osäkra beträffande fördelningen mellan analog och digital produktion. Tillgängliga och nya digitala medier bör därför utvecklas och förbättras under denna period för att underlätta en eventuell övergång till en helt digital produktion av TSB. Konkurrens från närliggande tidningar, främst tidningen PLAN och SAMHÄLLSBYGGARNA. Samverkan kan övervägas på kort sikt och eventuellt samgående på lång sikt. Utvecklingssituation för kommittén IDAG FRAMÖVER Starka sidor att värna Bevara och utveckla befintlig organisation för den redaktionella produktionen med redaktion (Stefan, redaktör, och Agneta Sundberg, ansvarig utgivare) och redaktionsråd (redaktion, en representant från föreningens kommittéer och representant från Stadsarkitektföreningen) samt samverkan med tidskriftens produktionsbolag Annonssäljarna. Möjligheter att utnyttja Den digitala utvecklingen och marknadsföring av STADSBYGGNAD med syfte att öka antalet medlemmar i föreningen och antalet prenumeranter. Utnyttja medlems- och prenumerantregistret för förbättrad uppföljning. Svaga sidor att hjälpa upp Utveckla potentialen i sociala medier för att nå yrkesverksamma inom kommunaltekniken. Upprätthåll och förbättra kvaliteten i tidskriftens bilder. Hot att avvärja Arbeta för att öka tidskriftens annonsförsäljning för att nå uppsatta intäktsmål. Omvärldsbevaka branschens strukturomvandling. Framgångsfaktorer 2017 Ett aktivt deltagande av Redaktionsrådets samtliga medlemmar med leverans från respektive kommitté av en artikel till TSBs alla 6 nummer. Att andelen artiklar från föreningens konferenser ökar. Att redaktionen har möjlighet att disponera medel till såväl att köpa artiklar och bilder som till att utveckla digital verksamhet och marknadsföring för kr under Fortsatt samarbete med produktionsbolaget Annonssäljarna och Elanders tryckeri i enlighet med ingångna avtal. Bibehåll och utveckla tidningens läsbarhet och grafiska profil samt annonsförsäljning. Utveckla WSB, inkl. platsannonsering, rekryteringssajt och sociala medier. Återkommande uppföljning av redaktionellt innehåll, grafisk layout och annonser. Samordna marknadsföringskampanj kopplad till namnbytet även för tidskriftens räkning. 27(44)

28 Operativa mål 2017 Ökning av antalet prenumeranter, inkl. nya medlemmar i föreningen som samordnas med föreningens övergripande mål och ökad marknadsföring av föreningen och STADSBYGGNAD i samband med namnbyte. Utveckling av WSB, övrig digital utveckling samt koppling till sociala medier. Marknadsföring av föreningens konferenser och kurser via STADSBYGGNAD, TSB, WSB samt sociala medier. Utveckling av rutiner för detta. Ökning av antal artiklar från konferenserna i STADSBYGGNAD. Inköp av externa artiklar för omvärldsbevakning. Utveckla redaktionsrådets mötes- och kommunikationsformer för ökad effektivitet. Utveckla samverkansformer mellan STADSBYGGNAD, föreningen, Konstella och produktionsbolaget Annonssäljarna för ökad annonsförsäljning i tidskriften och utveckling av konferenserna. Indikatorer Antalet betalande prenumeranter och medlemmar, ökar med 5 procent. Andelen artiklar initierade av Redaktionsrådet och övriga medlemmar uppgår till 75 procent. Använda budgetmedel för köpta artiklar och bilder samt utveckling av digital verksamhet och marknadsföring uppgår till högst Annonsintäkterna uppgår till per år. Antalet platsannonser på WSB ökar med 50 procent. Antalet besökare på hemsidan ökar med 5 procent. Alla föreningens konferenser och kurser ska ha marknadsförts i någon av STADSBYGGNADS kanaler. Handlingsplan 2017 I samverkan med föreningens styrelse vidareutveckla kommunikationsplan för samordning mellan föreningens marknadsföring av konferenser och publicering i STADSBYGGNADS kanaler. I samverkan med redaktionsrådet utveckla effektiva mötes- och kommunikationssätt för produktion av STADSBYGGNAD. I samverkan med föreningen och produktionsbolaget Annonssäljarna utveckla: produktionen av STADSBYGGNAD med avseende på läsbarhet, attraktivitet, redaktionellt och kommersiellt innehåll. WSB, inkl. sociala medier och övrig digital utveckling marknadsföringen av STADSBYGGNAD samordnad med namnbyteskampanj. Utvärdera prenumerantvärvningskampanjen 2016 riktad till Stadsarkitektföreningen med avstämning i mars. Utveckla statistikuppföljningen: Medlems- och prenumerantstatistik inkl. statistik om friex Hemsidesstatistik Annonsstatistik Redaktionell statistik Bilaga 4 Verksamhetsplan 2016 för Bygg- och förvaltningskommittén Det operativa målet för 2017 är att ta fram ett beslutsunderlag avseende kommitténs fortsatta arbete och inriktning. 28(44)

29 29(44)

30 Bilaga 5 Verksamhetsplan 2017 för Chefs-kommittén Kommunalteknik är ett brett kunskapsområde och samtidigt en liten sektor i kommunernas stora ansvarsområde. Vi chefer och ledare inom kommunalteknik har ofta mycket olika uppdrag, ansvarsområden, bakgrund och utbildning. Samtidigt har vi mycket gemensamt och våra ansvarsområden hänger samman. Svenska Kommunal-Tekniska Föreningens/Sveriges Stadsbyggares Förenings Chefskommitté är tänkt att vara det forum, som samlar chefer och ledare inom kommunalteknik. Chefskommittén har funnits länge, men varit vilande under många år. Sedan knappt fem år tillbaka är den åter livaktig, vilket känns mycket bra. Omvärldsanalys Studera situationen för nätverkande, forum och seminarier i övriga Nordiska länder inom IFME samarbetet. Utvecklingssituation för kommittén IDAG FRAMÖVER Starka sidor att värna Ett viktigt uppdrag! Flera nya engagerade kommittémedlemmar. Enkla former för kommittéarbete med telefonmöten och facebookgrupp. Det finns mycket ledarskapserfarenheter inom Föreningen och specifikt inom Chefskommittén. Möjligheter att utnyttja Stadsbyggnadsfrågor är i fokus och ett starkt ledarskap efterfrågas. Sprida kunskap om kommittén, vara med på befintliga arrangemang, artiklar i Stadsbyggnad, ordna studieresa inom Norden och arbeta långsiktigt med forum/seminarium för 2017/2018. Svaga sidor att hjälpa upp Brist på tid för kommittéarbete hos ledare och chefer inom kommunalt stadsbyggande. Det är svårt att nå ut till chefer inom kommunalt stadsbyggande. Representantskap i kommittén saknas i de norra respektive södra delarna av landet. Chefskommittén vänder sig till en mindre grupp inom hela Sveriges Stadsbyggares Förening. Hot att avvärja Kommittén blir en intern grupp, som inte mäktar nå ut bredare inom Sveriges Stadsbyggares Förening. Chefskommittén riskerar att bli nedprioriterad av sakområdes kommittéer. Framgångsfaktorer 2017 Att chefskommitténs medlemmar har tid och orka att engagera sig. Få igång ett nätverk/forum för kommunaltekniska chefer. Operativa mål 2017 Minst en nätverksträff under Indikatorer Check i handlingsplan. 30(44)

31 Handlingsplan 2017 Minst en - gärna två nätverksträffar, där kommunaltekniska chefer kan träffas och diskutera i grupper och lyssna till inspirationsföredrag, under Studiebesök hos våra samarbetspartners i Danmark, vilka är mer inriktade på chefskap. Fler kommittémedlemmar och då främst från norra respektive södra Sverige, vilka saknas idag. Ett chefschattforum. Ny handlingsplan för Historik Chefskommittén anordnade våren 2013 ett Pilotseminarium, för att analysera vad vi behöver. Det finns ett stort och bra utbud av chefsutbildningar, så vi behöver inte ytterligare en traditionell chefsutbildning. Men vi behöver träffas och kunna fokusera på det som är unikt i vår roll. Utifrån detta resonemang föddes idén om KT:s Ledarforum i Sigtuna, där en begränsad grupp chefer kan mötas, nätverka och förkovra sig i det som är specifikt i den kommunaltekniska chefs- och ledarrollen hölls det första Ledarforumet i Sigtuna med O, L, E -M, A arbetsgivare Framgångsrik L P L 2014 L,, L O T ärr blev antalet deltagare för få och seminariet 2015 ställdes in. Chefskommitténs huvuduppgift är att skapa träffpunkter och utbildningar för chefer inom det kommunaltekniska området. Vi är övertygade om att det behövs. Kommunaltekniska chefer står ständigt inför utmanande uppgifter. En rad faktorer kräver nya arbetsformer, ökad samverkan lokalt, regionalt och internationellt samt efterfrågan på nya hållbara, klimatsmarta lösningar/verktyg för olika verksamhetsområden. Chefskommitténs aktiv grupp: Lotta Lindstam, ordförande i Chefskommittén och stadsbyggnadsdirektör i Västerås stad Epost (arb.) lotta.lindstam@vasteras.se Alla Bäck, sekreterare i Chefskommittén och trafikplanerare i Stockholms stadtrafikkontoret Epost (arb.) alla.back@stockholm.se Inger Sundström, ledamot i Chefskommittén, arkitekt SAR/MSA och f.d. Stadsbyggnadschef i Örebro Epost inger.sundstrom@frotorp.se Göran Andersson, ledamot i Chefskommittén och förvaltningschef Samhällsbyggnadsförvaltningen i Ludvika Epost (arb) goran.andersson@ludvika.se Björn Sundén, ledamot i Chefskommittén och verksamhetschef Trafik i Härryda Epost (arb) bjorn.sunden@harryda.se Eric Båve, ledamot i Chefskommittén och Epost (arb) eric.bave@sandviken.se Peter Grönlund, ledamot i Chefskommittén och samhällsbyggnadschef i Vingåker kommun Epost(arb) peter.gronlund@vingaker.se Helene From, ledamot i Chefskommittén och divisionschef, Tekniska divisionen i Nyköpings kommun Epost(arb) helene.from@nykoping.se Kenneth Eriksson, ledamot i Chefskommittén och samhällsbyggnadschef i Hagfors kommun Epost(arb) kenneth.eriksson@hagfors.se Klas Thoren, adjungerad ledamot i Chefskommittén och fd tekniskchef i Stockholms stad Epost (arb.) klasthoren@gmail.com 31(44)