Förord. /Stefan Larsson, fiskekolog. Länsstyrelsen i Västerbotten Älgforsen. Foto: Stefan Larsson

Transkript

1 1

2 Förord Det anrika fisket efter lax och havsöring i Lögdeälven är välkänt både inom och utom landets gränser. Följande textutsnitt kan, med förord av redaktionen, läsas i Svensk fiskeritidsskrift En fiskefärd till Lögdan år 1933 (Gustaf Hedengran): Den här återgivna berättelsen, som ligger ett par årtioden tillbaka i tiden, har synts red. vara av intresse ur ett par olika synpunkter. Dels berör den ett fiskevatten, där en av våra mest kända sportfiskare, ryttmästare Rudolf Hammarström - åren denna tidsskrifts redaktör - tillbringade sina sista somrar och där han år 1939 avled efter en dag ägnad åt sin kära sport. Det var bl.a. med stöd av sina erfarenheter från detta vatten, som han avlivade den gamla amsagan, att laxen inte hugger i älvar som rinner åt öster Älgforsen. Foto: Stefan Larsson Nog stod fiskelyckan Ryttmästaren och hans fiskekompanjon någotsånär bi, även om försommaren 1933 var ovanligt varm. I en hölja nära Högåker fångade Ryttmästaren t.ex. en lax på 4.1 kg, som överlämnades som gåva till disponenten för sågverksbolaget. Mycket vatten har runnit under broarna sedan Ryttmästaren besökte Lögdeälven och tillgången på lax har gått både upp och ned, mest ned. Under ett par år under mitten 1990-talet t.ex. var statusen hos laxen så dålig att totalt fiskeförbud rådde. Trots det har det länge talats om laxens potential som resurs för turistisk utveckling. Under de senaste åren har laxen återvänt till Norrlandsälvarna i stort antal och den omtalade potentialen är en realitet. Potentialen skall nu nyttjas, men med förnuft. Lögdeälvens fiskevårdsområdesföreningar har därför det stora nöjet att, i samarbete med det av Länsstyrelsen ledda projektet Levande laxälvar, presentera en förvaltningsplan för lax och havsöring i Lögdeälven med visionen om att Fritidsfisket efter lax- och havsöring i Lögdeälven skall rankas som ett av Sveriges mest attraktiva till /Stefan Larsson, fiskekolog. Länsstyrelsen i Västerbotten

3 Blanklax från Hyngelsböle. Foto: Lennart Norberg 3

4 Innehållsförteckning Vision och övergripande mål med förvaltningen av lax och havsöring i Lögdeälven... 6 Vision:... 7 Övergripande mål:... 8 Specifika ekologiska mål:... 9 Ekologiska mål - nuläge och uppföljning... 9 Specifika nyttjandemål Nyttjandemål - nuläge och uppföljning Verksamhetsplan Verksamhetsplan: ekologiska mål E.1. Översyn av fiskevårdsområdets stadgar E.2. Införa ett web-baserat system för försäljning av fiskekort inklusive fångstrapportering E.3. Årlig sammanställning av fångstrapporterings-data och sålda fiskekort E.4. Analys av möjligt införande av obligatorisk fångstrapportering E.5. Översyn av fiskeregler E.6. Översyn och strukturering av tillsynsarbetet E.7. Utbildningsinsatser E.8. Inhämta kunskap om lekplatser och lektider E.9. Uppdatera information angående produktionsarealer E.10. Förbättra driften av fiskväg och fiskräknaren i Fällfors E.11. System för dataöverföring/spridning av data från räknaren E.12. Genomföra provfisken inom nationella övervakningsprogrammet E.13. Provfiska extralokaler i syfte att inventera övre utbredningsgräns E.14. Sammanställning och spridning av insamlade ekologiska data E.15. Ingå med representant i länets laxråd Verksamhetsplan: nyttjandemål N.1. Översyn av fiskekortspriser N.2. Införa gemensamt laxfiskekort N.3. Skapa informationskanal för älven, t.ex. hemsida N.4. Sprida information om fiskeregler N.5. Översyn och uppdatering av skyltning i fält N.6. Löpande underhåll av infrastruktur; vägar, stigar, vindskydd etc N.7. Planering och underlag: fiskeguidning/entreprenörskap N.8. Planering och underlag: zonering av fisket

5 N.9. Finansiering av laxälvsvärd och anställning av laxälvsvärd N.10. System för att samla synpunkter och förslag från fiskegäster N.11. Summering och analys av innevarande fiskesäsong N.12. Årsstämma Datainsamling Elfiske Fiskräknare Smoltundersökningar Ekolod Fångstrapporter Laxens och havsöringens ekologiska status i Lögdeälven Hot mot laxens och havsöringens ekologiska status i Lögdeälven Skydd Fiskevård i Lögdeälven Beskrivning av Lögdeälven Fiskevårdsområden Lögdeälvens-Västanfjällets FVOF Lögdeälvens FVOF Mo-Lögdeå FVOF Fiskregler i Lögdeälven Laxens och öringens biologi Referenser, adresser och länkar Bilagor

6 Vision och övergripande mål med förvaltningen av lax och havsöring i Lögdeälven Laxen och havsöringen i Lögdeälven utgör en värdefull naturresurs, både ekonomiskt och socialt, vilken skall förvaltas och nyttjas långsiktigt hållbart. Detta i fiskerättsägarnas och allmänhetens bästa intressen. Fiskerätten efter lax och öring i Lögdeälven tillhör fiskerättsägarna, vilka är organiserade i tre fiskevårdsområdesföreningar (FVOF): Mo-Lögde FVOF, Lögdeälvens FVOF och Lögdeälven-Västanfjällets FVOF. I alla tre områden upplåts fiske till allmänheten, vilket är fastslaget i respektive förenings stadgar. Utöver de tre fiskevårdsområdesföreningarna äger också SCA och Sveaskog fiskerätt i Lögdeälven. Under 2016 beslutade respektive FVOF att förvaltningen av laxen och havsöringen i Lögdeälven skall vara gemensam för de tre fiskevårdsområdena. Detta dokument beskriver fiskerättsägarnas långsiktiga vision, övergripande mål för förvaltningen och nyttjandet av laxen och havsöringen i Lögdeälven samt vilken verksamhet som krävs för att nå vision och mål. Den långsiktiga visionen och de övergripande målen har beslutats om på föreningarnas årstämmor under 2016 och skall därefter revideras och ombeslutas vart tredje år. Vidare innehåller detta dokument en övergripande verksamhetplan, gemensam för alla tre FVOF. Verksamhetsplanen består av en att-göralista, där alla åtgärder syftar till att nå den beslutade visionen och de övergripande målen. I verksamhetsplanen framgår det vad syftet med åtgärden är, dess prioritet, och där så är möjligt när den skall genomföras, vad den kostar (i pengar eller arbetstid) samt vem som är huvudansvarig för att åtgärden genomförs. Verksamhetsplanen är inte statisk och inte heltäckande utan skall användas som en katalysator för verksamhet, syftande till att nå vision och mål. Det åligger fiskevårdsområdesföreningar i samverkan med övriga intressenter (t.ex. länsstyrelsen, kommuner m.fl.) att årligen revidera verksamhetsplanen. Vision, övergripande mål och samt verksamhetsplanen utgör tillsammans förvaltningsplan för laxen och öringen i Lögdeälven. För att nå målen måste resurser och arbete på internationell, nationell, regional och lokal nivå samverka. Verksamheter i denna förvaltningsplan beskriver i första hand det regionala och lokala arbete som avses utföras av Lögdeälvens tre fiskevårdsområden i samarbete med berörda kommuner och Länsstyreslen i Västerbotten. Övrig verksamhet som bidrar till att nå målen för Lögdeälven men som genomförs utanför den regionala förvaltningens ansvar berörs ej i detta dokument. I november 2015 publicerades Havs- och vattenmyndighetens (HaV) sina förslag på hur förvaltning av lax och öring bör utformas och utvecklas. HaV:s förslag utgör de fem första övergripande målen och de två specifika ekologiska målen i Lögdeälvens förvaltningsplan. 6

7 Laxsmolt på väg att lämna älven för att finna föda i havet. Foto: Stefan Larsson Vision: Fritidsfisket efter lax- och havsöring i Lögdeälven skall rankas som ett av Sveriges mest attraktiva till

8 Övergripande mål: o Förvaltningen av laxen och havsöringen ska vara ekosystembaserad och beståndsspecifik. o Naturligt förekommande bestånd av lax och havsöring skall genom fiskevårdsåtgärder bevaras, stärkas och återuppbyggas inom älvens hela naturliga utbredningsområde. o Mängden lax och havsöring som återvandrar till Lögdeälvens och dess närliggande kustområde skall öka. o Såväl beståndens storlek som andra kvalitetsaspekter på bestånden ska ge goda förutsättningar för fiske efter lax och havsöring i Lögdeälven och dess närliggande kustområde. o Fisket, och därtill angränsande aktiviteter, för allmänheten, fiskerättsägarna och yrkesfisket i närliggande kustområde skall utvecklas och förbättras ekonomiskt och socialt. o Intäkter från sålda fiskekort skall i första hand återinvesteras i förvaltningen, fiskevården och fisket i älven samt främja fiskerättsägarnas gemensamma intressen. o Intäkterna från sålda fiskekort skall årsvis öka över kommande tre-årsperiod ( ). o Spridningen av fiskegäster över älvens hela lax- och havsöringförande sträcka skall öka. o Förvaltningsplanen gällande lax och havsöring skall vara gemensam för alla tre fiskevårdsområdesföreningar (FVOF) i Lögdeälven: Mo-Lögde FVOF, Lögdeälvens FVOF och Lögdeälven-Västanfjällets FVOF. Förvaltningen skall vara adaptiv och revideras årligen (verksamhetsplanen) respektive vart tredje år (Vision) med beslut på respektive FVOF:s årsstämma. 8

9 Specifika ekologiska mål: - Lax: 80% av den potentiella laxsmoltproduktionen uppnådd till Öring: skall förvaltas med fokus på beståndsstorlek och uppvisa naturlig ålders- och storleksfördelning Analys av den ekologiska måluppfyllelsen för laxen sker årligen och utförs av ICES (Internationella havsforskningsrådet i vilket Sverige är representerade). I analysen nyttjas insamlade ekologiska data och expertbedömningar i en statistisk modell. Modellen beräknar den potentiella laxsmoltproduktions-kapaciteten (PSPK) för enskilda älvar och ICES delar sedan in älvarna i tre kategorier: under 50%, mellan 50-75% och över 75% av PSPK. Ingen motsvarande analys finns för havsöringen och ett kvantifierat nationellt förvaltningsmål saknas. Istället uttrycks målet för öring som: skall förvaltas utifrån ett bevarande- och nyttjandeperspektiv där beståndsstorlek och naturlig ålders- och storleksfördelning utgör förvaltningsmål. Ekologiska mål - nuläge och uppföljning Ansvaret för uppföljning av de ekologiska målen ligger hos nationell (HaV) och regional (Länsstyrelsen) myndighet och beskrivs ej i detalj denna rapport. Lax: Laxen har en positiv utveckling i Lögdeälven, men det ekologiska målet är inte uppnått. Nationellt och regionalt har det genomförts åtgärder och framgent planeras åtgärder genomföras, t.ex. flottleds-restaureringar, som fortsatt kommer gynna laxens utveckling i Lögdeälven. Öring: Biologiska data saknas för att analys av måluppfyllelse för havsöringen skall kunna utföras. Genomförda och planerade åtgärder som beskrivet för laxen ovan är riktade för att också gynna havsöringen. Dock bör datainsamlingen vad avser havsöringen stärkas för att analys av måluppfyllelsen skall kunna utföras. 9

10 Specifika nyttjandemål - Intäkterna från sålda fiskekort skall öka med i genomsnitt 10% per år över kommande tre år ( ). - Minst var tredje fiskegäst skall under ha fiskat på en plats i älven de tidigare inte fiskat på. - Minst 90 % av fiskegästerna skall 2020 finna fisket trivsamt och känna att de mycket gärna återvänder till Lögdeälven för att fiska. Nyttjandemål - nuläge och uppföljning Intäkterna från fiskekortsförsäljningen i Lögdeälven har ökat under de senaste åren (Figur 1) och då framför allt i Lögdeälvens FVOF. Det har dock inte gjorts någon analys av orsaker till ökningen, t.ex. om den varit specifik för Lögdeälven eller om liknande ökning kan ses också i andra älvar. Uppföljning av detta mål görs årligen med statistik från fiskekortsförsäljningen som underlag. Tidvis är fisketrycket på attraktiva sträckor i älven högt och allmänt snackas det om att det ibland uppstår kö för att få fiska. Fiskevårdsområdena skall jobba aktivt, med t.ex. ökad information och förbättrad skyltning etc., för att sprida fiskare över älvens hela lax- och havsöringförande sträcka. Uppföljning av målet kan göras via enkäter och instruktioner till tillsyningsmän och laxälvsvärd att dokumentera var det fiskas och att de intervjuar fiskare om hur och var de fiskar. På samma sätt följs målet om fiskegäster syn på trivsel under fisket i älven upp. 10

11 Antal sålda dygnskort Mo FVOF Lögde FVOF Figur 1. Antal sålda dygnskort under åren i Mo-Lögde FVOF och Lögdeälvens FVOF. Västanfjället-Lögdeälvens FVOF säljer <100 dygnskort/säsong. Verksamhetsplan Verksamhetsplanen för Lögdeälven är framtagen i samarbete mellan älvens tre fiskevårdsområdesföreningar och Länsstyrelsen i Västerbotten. Enligt beslut på respektive fiskevårdsområdesförenings årsstämma under 2016 skall verksamhetsplanen analyseras och revideras årligen. Alla åtgärder i planen syftar till att genomföra förändringar nödvändiga för att nå uppsatt vision och mål. Så långt det varit möjligt anges vem som bär huvudansvaret för att åtgärden genomförs, arbetsinsats (i tid), tidsplan (när skall det göras), vad det kostar och vem som betalar (i pengar eller arbetstid). Planen är uppdelad mellan åtgärder som syftar till att nå ekologiska mål (E) och nyttjandemål (N). I tabell 1 listas översiktlig åtgärderna och deras prioritetsordning. Därefter följer utförligare beskrivning av varje enskild åtgärd, inkluderat syftet med åtgärden. 11

12 Tabell 1. Översiktlig sammanställning av åtgärder i Lögdeälvens verksamhetsplan. ID Verksamhet Mål/referenspunkt Prio Tidsperiod Ansvar Arbetsinsats (timmar) E.1. Översyn av Uppdaterade/tidsenli FVOF 21 fiskevårdsområdenas ga stadgar stadgar E.2. E.3. Införa ett web-baserat system för försäljning av fiskekort inklusive fångstrapportering. Årlig sammanställning av fångstrapporterings-data och sålda fiskekort. Egen sida på ex. fiskekort.se Publikt tillgängliga fångstrapporteringsdata och fiskekortstatistik E.4. Analys av möjligt av införande av obligatorisk fångstrapportering E.5. Översyn av fiskeregler Underbyggda regler med koppling till ekologiska målet och FIFS. E.6. Översyn och strukturering Implementerat av tillsynsarbetet system för tillsyn E.7. Utbildningsinsatser Välinformerade medlemmar borgar för bra beslut E.8. E.9. E.10. Inhämta kunskap om lekplatser och lektider Uppdatera information angående produktionsarealer Förbättra driften och nyttan av fiskväg och fiskräknare i Fällfors FVOF/Umeå kommun/lst AC 1 Årligen Respektive FVOF/Laxälvsvär den Beslut på årsstämma FVOF Lektid samt huvudlekområden identifierade Rätt ingångsdata för MSY-skattning/mål Långsiktigt fungerande fiskräknare Kostnad (kr) 24 10% per fiskekort 10 Finansiering Status Genomfört FVOF/Lst AC 20 Delvis genomfört Lst AC/FVOF Arbetstid Lst AC Lst AC/FVOF FVOF (Kaffe/mackor etc) FVOF/Lst AC kr FVOF (milersättning) SLU/Lst AC SLU, arbetstid Lst AC FVOF/Lst AC 40 50% FVOF/50% fiskevårdsmed Delvis genomfört Pågår Pågår 12

13 E.11. E.12. E.13. E.14. E.15. System för dataöverföring/spridning av data från räknaren Genomföra provfisken inom nationella övervakningsprogrammet Provfiska extralokaler i syfte att inventera övre utbredningsgräns Spridning av insamlade ekologiska data Ingå med representant i länets laxråd Kvalitetsstämplat data inkl. leveransplan Täthetsdata för 0+ och >0+ med hög kvalitet Uppdaterad utbredning Kvalitetssäkring samt transparens Påverka länets gemensamma förvaltning av laxälvarna Lst AC/FVOF el. Alt. Levande laxälvar 1 Årligen Lst AC DCF mm 1 Årligen Lst AC Årligen Lst AC 20 Projekt/SLU Lst AC/FVOF N.1. Översyn av fiskekortspriser Marknadsmässiga FVOF/Lst AC 20 priser N.2. Införa gemensamt Service till fiskegäster laxfiskekort N.3. Skapa informationskanal för Information samlad FVOF/Lst AC 40 + löpande 5 Projekt/FVOF älven, t.ex. hemsida på ett ställe dagar per år N.4. Sprida information om Alla som fiskar skall FVOF/Lst AC 30 FVOF Pågår fiskeregler veta vilka regler som gäller N.5. Översyn av skyltning i fält Korrekt fältskyltning FVOF 20 FVOF N.6. Löpande underhåll av infrastruktur; vägar, stigar, vindskydd etc. 1 Årligen N.7. Planering för underlättande av fiskeguidning/entreprenörsk ap Beslutad entreprenörspolicy FVOF 40 FVOF 13

14 N.8. N.9. Planering och underlag: zonering av fisket Undersöka finansiering av laxälvsvärd Budget för laxälvsvärd samt förankrad finansiering N.10. System för att samla synpunkter från fiskegäster Återkoppling från kunderna N.11. Summering och analys av Underlag för innevarande fiskesäsong planering N.12. Årsstämma Förankra förvaltningsplan Lst AC/FVOF/Nord malings kommun/öreälv en 80 FVOF/Kommu nerna/m.fl. Pågår FVOF Pågår 1 Årligen Pågår 14

15 Verksamhetsplan: ekologiska mål E.1. Översyn av fiskevårdsområdets stadgar I 1 i lagen om fiskevårdsområden (1981:533) står: I syfte att samordna fisket och fiskevården och främja fiskerättsägarnas gemensamma intressen kan enligt denna lag fiske som tillhör eller utgör två eller flera fastigheter sammanföras till ett fiskevårdsområde och fiskerättsägarna inom detta bilda en fiskevårdsområdesförening. För varje FVOF skall finnas en styrelse och stadgar. Enligt 16 i lagen om fiskevårdsområden framgår också att i stadgarna för en fiskevårdsområdesförening ska det framgå: 1. grunderna för hur fisket ska utnyttjas och fiskevården bedrivas, samt, om föreningens verksamhet ska vara begränsad till fiske med vissa redskap eller till fiske efter vissa arter, uppgift om detta, 2. om uttaxering från medlemmarna av bidrag till föreningens verksamhet ska kunna ske och, om så ska vara fallet, grunderna för uttaxeringen, och 3. de riktlinjer i övrigt som ska gälla för föreningens verksamhet. Lag (2010:1874). ÅTGÄRD Formera arbetsgrupp inom FVOF som får i uppdrag att se över och lämna förslag och formulera en motion på revidering av föreningens stadgar. Förslag på förändringar behandlas därefter på årsstämma. Beslutade förslag som gäller 16 i lagen om fiskevårdsområden måste därefter prövas av länsstyrelsen innan de fastställs. Stadgarna för FVOF är relativt övergripande formulerade varför täta revideringar inte är nödvändiga. Dock förändras sakförhållanden över tid och kan behöva ses över och justeras. Det är då viktigt att känna till att om en översyn leder till att FVOF önskar ändra i stadgarna så gäller följande: 17 En fiskevårdsområdesförenings beslut om ändring av stadgarna ska, i den mån ändringen gäller bestämmelser som avses i 16, prövas av länsstyrelsen, varvid bestämmelserna i denna lag om villkoren för och förfarandet vid bildande av fiskevårdsområde ska tillämpas. Innan länsstyrelsen fastställt stadgarna i deras nya lydelse får de inte tillämpas av föreningen. Lag (2010:1874). Då stadgarna utgör ramen för ett fiskevårdsområdes verksamhet kan en översyn också ge styrelserna möjlighet till att på ett konstruktivt sätt erinra medlemmarna om stadgarnas innebörd och betydelse för föreningen. Detta då förslag till ändringar i stadgarna bör beslutats om på årsstämman. 15

16 Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering Genomförs av respektive FVOF. Avklarat när reviderade stadgar har beslutats på årsstämma. Uppskattad tidsåtgång: arbetsgrupp om 4 personer á 4 timmar (1 6timmar) samt 5 timmar för beredning inför årsmöte. I övrigt se åtgärdstabell. E.2. Införa ett web-baserat system för försäljning av fiskekort inklusive fångstrapportering I Lögdeälven uppmanas fiskare att rapportera sin fångst genom att lägga fångstrapport i lådor utplacerade längs älven. Denna typ av rapporteringssystem förekommer även i många andra älvar och erfarenheterna av detta är liknande i de flesta älvar; det fungerar inte tillfredställande. Sannolikt tycker många att det är ett besvär att efter genomfört fiske fylla i rapport och hitta en låda att lägga den inte, kanske särskilt då man inte har någon fångst att rapportera. Det kan också vara så att förståelse varför det är viktigt att rapportera fångst saknas. I dag finns flera system som möjliggör försäljning av elektroniska fiskekort på internet. Köpet görs via dator eller mobiltelefon och fiskekortet erhålls i form av ett SMS eller ett mejl. Systemet kräver följaktligen att man är uppkopplad mot internet och, om man önskar köpa kortet vid älven, att det finns mobiltäckning där man befinner sig. Om inte måste kortet köpas i förväg. Genom att sälja elektroniska fiskekort underlättar man för fiskaren som därigenom köpa kort dygnet runt och var som helst ifrån, vilket förenklar för fiskaren att planera och anpassa sin fiskeresa. Statistik över försäljningen av fiskekort kan sedan följas realtid, inklusive hur många kort som och av vilken typ samt i vilka områden korten används. Fiskekort köps allt mer via telefonen. 16

17 De elektroniska fiskekorten tillsynas på liknande sätt som pappersfiskekorten. På begäran visar tillsynad fiskare upp ett SMS eller mejl där fiskekortet där det framgår vem som köpt kortet och när och var kortet är giltigt. En tänkbar nackdel med de elektroniska korten kan vara att mindre nogräknade personer kan underlåta sig att köpa fiskekort tills en tillsyningsman eventuellt dyker upp och då genomföra köpet via telefonen innan tillsyn hunnit genomföras. Sannolikt kommer detta inte vara ett stort problem då de flesta fiskare är positivt inställda till att betala för fisket. Vidare kan tillsynen utformas så att detta problem minimera genom att tillsyningsmannen övervakar den fiskande på avstånd en bestämd tid innan tillsynen görs. Om det uppvisade fiskekortet sedan visar sig vara köpt efter den tid tillsyningsmannen noterat att personen fiskat kan överträdelse mot kravet på fiskekort styrkas. Alternativt kan FVOF besluta att fiskekort skall köpas en bestämd tid innan fisket påbörjas (exempelvis 30 min), vilket gör att fiskekort inte kan köpas på stranden endast då tillsyningsman dyker upp. En annan fördel med detta är att fiskekortskunden med högre sannolikt har mobiltäckning vid inköpstillfället. De internet-baserade fiskekortssystemen medför att fångstrapporteringen avsevärt underlättas. Rapportering utförs direkt i fiskarens telefon eller dator. Dessutom kan FVOF enkelt lägga in en funktion i systemet så att påminnelse via SMS eller e-post når fiskaren om denne inte rapporterat sitt fiske. Om så önskas kan en person som trots påminnelser inte rapporterar stängas av i systemet och förhindra denne från att köpa ytterlighare fiskekort. Lämpligen fasas försäljningen av fiskekort på nätet in över tid (1-3 år). Alla fiskare är inte beredda att använda ett elektroniskt system utan vill fortsatt köpa fiskekort på traditionellt sätt. Det kan också vara bra att kunna falla tillbaka på det gamla systemet om det krånglar under inkörningsperioden av det nya. ÅTGÄRD Ett web-baserat system ( för försäljning av fiskekort inklusive fångstrapportering infördes hos all tre FVOF under Syftet med fångstrapporteringen är att generara för förvaltningen nödvändigt dataunderlag om hur mycket lax och öring som fångas, behålls och återutsätts i Lögdeälven samt hur högt fisketrycket är. Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering Genomfört, se åtgärdstabell. 17

18 Lögdeälvens portalsida på Genom att klicka på respektive område kommer fiskegästen till respektive FVOF:s sida där fiskekort kan köpas. E.3. Årlig sammanställning av fångstrapporterings-data och sålda fiskekort Fångstrapporterings-data skall årligen sammanställas och göras publikt tillgängligt. Erfarenheter från andra älvar visar att tillgång till fångstdata är mycket uppskattat av fiskegäster. Fångstdata av god kvalitet används i också förvaltningen, t.ex. av ICES för att skatta beståndens status. Förslagsvis sammanställs data till ett minimum enligt (se också tabell 4, sid 43): SÅLDA KORT Sålda dygnskort Sålda årskort Rapporterade dygnskort: antal/% Rapporterade årskort: antal/% 18

19 Tillsynskontroll: antal/% FÅNGSTER - RAPPORTERADE Öring (fluga/spinn) Öring - Återutsatt (Ja/nej) Öring - Medelvikt (kg) Lax (fluga/spinn) Lax - Återutsatt (Ja/nej) Lax - Medelvikt (kg) ÅTGÄRD Data laddas ner från och sammanställs i kalkylproram samt görs publikt tillgängligt på hemsida för respektive FVOF. Ett system skall också tas fram för hur data skall leveraras årligen till länsstyrelsen. Fångstrapporter av högkvalitet är viktiga för förvaltningsarbetet men också högt efterfrågat hos fiskegäster. Att tillgängligöra fångstrapporterna är därför en del i att nå vision och mål. Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering Lämpligen åläggs ansvar för denna verksamhet laxälvsvärden, i samråd med länsstyrelsen. Sker årligen efter avslutad fiskesäsong, klart senast 31 oktober. Tidsåtgång ca 8 timmar. E.4. Analys av möjligt införande av obligatorisk fångstrapportering Uttag av lax och öring i fritidsfisket i älven påverkar laxens och örings ekologiska status. En laxhona t.ex. som fiskas upp före leken innebär inte bara förlust av den fisken utan också förlust av dess framtida avkomma. Vad gäller yrkesfisket efter lax och öring längs Sveriges kust är uttaget idag begränsat av en fiskekvot och varje enskild licensierad yrkesfiskare är skyldig att rapportera sin fångst (och fångstansträngning; m.a.o. med vilken mängd redskap och under hur lång tid de fiskat) av lax och öring inom 48 timmar efter fångst. Detta står i kontrast till fisket efter lax och öring i älvarna där ingen nationell begränsning i uttag (kvot) finns annat än att enskild fiskare endast får behålla en lax per fiskedygn. Därutöver finns inte heller något nationellt krav på att fritidsfiskare skall rapportera sin fångst eller hur mycket (dagar) de fiskat. En ofta bortglömd men viktig aspekt vid fångstrapportering är att även rapportera utebliven fångst. Genom sådan rapportering kan man beräkna s.k. fångst-peransträngning vilket ger ett mått på den aktuella fiskstammens status. Därför går det inte idag att avgöra hur mycket lax och öring som fångas i Sveriges laxälvar, förutom i ett fåtal älvar där man träget jobbat för att upprätthålla ett fungerande fångstrapporteringssystem (t.ex. i Byskeälven). 19

20 I Byskeälven, som utgör ett undantag genom att uppvisa relativt bra fångstdata, infördes för några år sedan ett system där FVOF tar ut en kontrollavgift från fiskaren om den underlåter sig att rapportera. Ett sådant system kräver dock relativt mycket av tillsyningsmännen. Utan att med hög säkerhet veta hur mycket lax och öring som fångas av fritidsfisket i älven går det dock inte att bedriva en långsiktigt seriös och hållbar förvaltning. ÅTGÄRD Analysera rapporteringsfrekvens under 2016 ( och utred om föreliggande frivillig rapportering är acceptabel. Denna åtgärd utförs i ett samarbete mellan FVOF och Länsstyrelsen. Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering Huvudansvar FVOF med assitans från Länsstyrelsen. I övrigt se åtgärdstabell. E.5. Översyn av fiskeregler I de flesta svenska laxälvar finns tre nivåer av fiskeregler: 1. Nationella regler enligt FIFS 2004:37 2. I vissa älvar, älvsegna fiskeregler beslutade av FVOF i syfte att minska uttaget av fisk utöver FIFS 2004:37. T.ex. kortare fisketid eller restriktivare minimimått än vad FIFS 2004:37 föreskriver. 3. Regler som syftar till att reglera själva fisket ( trivselregler ) och inte uttaget av fisk. T.ex. uppmuntrande av så kallat rotationsfiske. Under 2016 gjordes en översyn av fiskereglerna (bilaga 1) i hela älven och med ett par undantag gäller nu samma regler för hela den laxförande sträckan i Lögdeälven. En analys av detta bör göras och en diskussion om hur reglerna helt skall likställas mellan områdena bör hållas. Röster inom FVOF i älven har höjts om en gemensam laxfiskepremiär, vilket också bör fortsatt diskuteras. Beredskap i regelöversynen måste finnas för eventuellt entreprenörverksamhet i älven. I samråd med älvens FVOF lämnade Länsstyrelsen i Västerbotten förslag till Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) på revidering av FIFS (Nationella föreskrifterna) inför 2017, bl.a. en förändrad fiskeförbudstid under leken på hösten. Älvens FVOF och Länsstyrelsen föreslår att laxen och öringen skall fredas under tiden 15 september t.o.m. 31 december, istället för 1 september t.o.m. 31 december för lax och 1 september t.o.m. 14 oktober för öring. Beroende på utfallet av HaV:s beslut måste FVOF diskutera hur det påverkar fisket i älven. 20

21 Åtgärd Genomför möte kring frågan. Sammankallande FVOF i samarbete med Länsstyrelsen tar fram underlag. Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering Alla FVOF, men ett FVOV sammankallande. Kostnad: arbetstid. Länsstyrelsen assisterar. E.6. Översyn och strukturering av tillsynsarbetet Tillsyn av fisket i Lögdeälven skall bedrivas i syfte att nationell fiskelag (1993:787), föreskrifter i Havs- och vattenmyndighetens författningssamling (HVMFS) och då i synnerhet FIFS 2004:37 och fiskevårdsområdesföreningarnas egna regler efterlevs. FIFS 2004:37 och de lokala reglerna har tillkommit av fiskevårdsskäl och kan ändras över tid baserat på rådande beståndssituation. Tillsynen skall bedrivas på ett strukturerat och systematiserat sätt. Länsstyrelsen ansvarar för utbildning och förordnande av fisketillsynsmän. För att få förordnade som fisketillsynsman skall man ha fyllt 18 år, genomgått utbildning samt i övrigt anses vara lämplig för uppgiften. En fisketillsynsman har bland annat befogenhet att undersöka fisk och fiskeredskap och undersökning får ske även om det inte föreligger misstanke om lagöverträdelse. En fisketillsynsman får även ges förordnande att ta egendom i beslag t.ex. fångst eller redskap. För att bli förordnad som fisketillsynsman krävs att man efter länsstyrelsens godkännande genomgår en utbildning. Fiskevattenägarna har tagit fram ett bra utbildningsmaterial för fisketillsyn. Fisketillsyn, en central del i fiskets förvaltning. 21

22 Tillsynen i Lögdeälven skall schemaläggas säsongsvis på lämpligt sätt så att tillfredsställande tillsynsfrekvens uppnås. Tillsynstid för hastigt påkommande ärenden skall då också avsättas, t.ex vid anmälan om brott mot regler som kommer in via allmänheten. Efter avslutad fiskesäsong skall innevarande års tillsyn sammanfattas i en rapport där antalet tillsynstimmar, antal tillsynade fiskare och eventuella påföljder redovisas. I tillsynsmännens uppdrag ligger att kontrollera att fiskande har löst fiskekort samt att uppsatta regler följs. Dock skall tillsynsmännen också kunna fungera som fiskevärdar och ge fiskare information och tips kring fisket i älven. Förslagvis kan tillsyningsmännen vid en tillsynsinsats överlämna en folder eller likande till den fiskande där aktuell säsongs regler sammanfattas. I sociala medier får Lögdeälven negativa kommentarer på hur tillsynen fungerar i älven. Några fiskare hävdar att de aldrig eller ytterst sällan blivit tillsynade trots att de fiskat i älven under många år. För tillsyningsmännen kan det vara svårt att vara på plats då laxfisket bedrivs då det ofta äger rum under sen kväll och natt. Många av laxfiskarna befinner sig dock ofta i närheten vid älven även under dagtid (fiskar på stranden eller liknande) och tillsynen bör då ske även om de inte fiskar för stunden. Befinner man sig vid älven och är utrustade för fiske måste man tåla att bli tillsynad även om man för stunden inte fiskar. Dessutom är det sannolikt så, vilket åsikter på sociala medier tyder på, att de flesta fiskarna vid älven vill bli tillsynade. Under 2016 samlade Länsstyrelsen tillsyningsmännen till informationsträff innan fiskesäsongen började i syfte att samordna tillsynen. Lämpligen läggs fortsatt denna uppgift på laxälvsvärden. De tre områdena bör också diskutera hur/om tillsyningsmännen skall arvoderas på något sätt. Åtgärd Laxälvsvärden ges instruktioner om hur tillsynen skall samordnas och rapporteras, inklusive anordnande av uppstartsmöte med tillsyningsmän innan start av fiskesäsong. Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering Huvudansvar på laxälvsvärden. FVOF och länsstyrelsen assisterar. E.7. Utbildningsinsatser Det är av stor vikt att medlemmarna i FVOF har grundläggande kunskap om älvens ekologi och varför god fiskevård och förvaltning är en grundförutsättning för att nå det ekologiska målet och nyttjandemålet. Utan den förståelsen kommer inte förvaltningsarbetet kunna bedrivas effektivt och långsiktigt. Flera delar i förvaltningsplanen kräver att medlemmarna 22

23 har en samsyn kring vilka åtgärder som gynnar de gemensamma mål. Utan en grundläggande förståelse för fiskarnas ekologi och vad nyttan med olika åtgärder utgör kommer inte förvaltningens långsiktighet kunna garanteras. Det finns exempel på detta andra älvar i länet där fiskevårdsfrämjande insatser rivits upp på årstämmor, sannolikt beroende på oförståelse för syftet med reglerna. Beslut angående fiskevården och förvaltningen skall fattas i demokratiskt anda och då är det viktigt att alla får information nödvändig för att kunna ta ställning på ett rationellt och underbyggt sätt. Åtgärd Planera, förbered och genomför utbildningstillfällen för medlemmar och andra intressenter gällande fiskekologi, fiskevård, fiskförvaltning, turismutveckling etc. Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering 2-3 tillfällen under 2017 och E.8. Inhämta kunskap om lekplatser och lektider Störningar i form av t.ex. fiske under laxens och öringens lektid påverkar deras ekologiska status negativt. Därför är fisket förbjudet under tiden 1 september 14 oktober för öring och 1 september 31 december för lax. Dessa tider är fastslagna i FIFS 2004:och gäller för samtliga älvar norr om latituden N. I den älvsspecifika förvaltningen av lax och öring i Lögdeälven är det av stor vikt att nå kunskap om när just Lögdeälvens lax- och öringstam leker samt att identifiera vilka områden som utgör viktiga lekplatser. God kunskap om detta kan möjliggöra en älvsspecifik anpassning av förbudstiderna. Älgforsen, ett viktigt lekområde? Foto: Stefan Larsson 23

24 I samråd med Länsstyrelsen i Västerbotten har Byskeälvens FVOF nyligen genomfört en lektid- och lekplats-undersökning i syfte att fastställa eventuella negativa effekter på stammarna om man tillåter ett Catch & Release fiske under första delen av september. Ett likande projekt-upplägg som i Byskeälven kan enkelt appliceras också på Lögdeälven. Åtgärd Genomföra projekt i Lögdeälevn i syfte att nå kunskap om när Lögdeälvens lax- och öringstam leker samt att identifiera vilka områden som utgör viktiga lekplatser. Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering Delat ansvar mellan FVOF och Lst Ac där Lst AC står för projektplan och sakkunskap och FVOF utför det praktiska arbetet. FVOF bör överväga möjlighet att engagerade även ickemedlemmar i projektet, t.ex. sportfiskare med god lokalkännedom. Kostnader i främst arbetstid men också bilersättning. E.9. Uppdatera information angående produktionsarealer Det ekologiska målet baseras på älvens maximala smoltproduktion, där målet är att älven skall producera minst 80% av den maximala smoltproduktion. Flera parametarar nyttjas för att beräkna en älvs maximala smoltproduktion varav älvens sammanlagda produktionsareal är en. Det finns idag beräkningar av dessa arealer för länets alla älvar men i då dessa i de flesta fall inte är särskilt noggranna behöver de uppdateras. Det är viktigt att dessa skattningar är så exakta som möjligt då en felaktigt skattning leder till att det uppsatta ekologiska målet då också blir fel. Genom att kombinera alla källor till information om habitat i älven, så som flygfoton, satelitbilder, fältinventeringar och lokalinformation, kan älvens ytor klassas i olika kategorier av produktionsarealer (från utmärkta till olämpliga) och därefter kan, med hjälp av elfiskedata, beräkningar av den totala produktionen (av yngel och smolt) skattas. Åtgärd Med hjälp av all tillgänglig information uppdatera Lögdeälvens totala produktionsarealer för lax och havsöring. Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering Arbetet har påbörjats. Delat ansvar mellan Länsstyrelsen i Västerbotten och SLU. 24

25 E.10. Förbättra driften av fiskväg och fiskräknaren i Fällfors En mycket viktig komponent i datainsamling i Lögdeälven utgörs av den fiskräknare som först installerades i Fällfors 2007 och sedan byttes ut mot en nyare variant Räknaren är en s.k. Vaki-räknare inklusive kamera. Fiskar som passerar mellan två läs-plattor längdmäts och registerars automatiskt. Samtidigt spelas med hjälp av kameran en film in av den passerande fisken. Genom att titta på filmen kan fisken artbestämmas i efterhand. Utrustningen levererar alltså data över antal passerande fiskar och deras längder i realtid och i efterhand ger ytterligare analys (film-tittande) information om antal fiskar av olika arter. Då räknaren är placerad i Norrfors, ca 40 km från älvens utlopp i havet, och fisk som väljer att leka nedströms räknaren inte noteras, ger räknaren inte en bild av den totala uppvandringen älven. Sedan installationen av räknaren har driften och dataanalys-ansvaret legat på Lögdeälvens FVOF som också bidrog med medel ( kr) vid införskaffandet av utrustningen. I samband med detta skrev Lögdeälvens FVOF ett avtal med Länsstyrelsen i Västerbotten vilket fastställer att Länsstyrelsen årligen bidrar med kr till skötsel och drift av räknaren. I gengäld skall Lögdeälvens FVOF årligen (senast sista december) leverera data från räknaren till länsstyrelsen i form av antal fiskar av respektive art och deras fördelning över säsongen. Vid ett flertal tillfällen har driftstörningar inverkat menligt på datainsamlingen. Bland annat har blixtnedslag mer än en gång slagit ut räknaren och förstört utrustning. I samarbete med Åke Forssén (Vattenfall) har under 2015 konstaterats att en ny kamera måste införskaffas samt att delar av räknaren är felapplicerade vilket kräver åtgärd. Under 2016 genomfördes ett samverkansmöte på plats där FVOF, Länsstyrelsen och Åke Forssén (Vattenfall) deltog. Åke Forssén har därefter tagit fram ett förslag på åtgärder och offerter på dessa åtgärder har tagits fram. I förslaget ingår också att förbättra fiskvägens funktionen genom att bl.a. öppna upp en ny ingång från älven till det nedersta steget i fiskvägen. Åtgärderna kräver bl.a. låg vattenföring varför arbetet planeras att utföras någon gång under sensommaren ÅTGÄRD Föreliggande förslag inklusive skisser finns hos Länsstyrelsen i Västerbotten och hos Västanfjället-Lögdeälvens FVOF. Länsstyrelsen har begärt in prisuppgifter. Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering Åtgärdat senast , lämpligen under lågt flöde i augusti. Lögdeälvens FVOF och Länsstyrelsen i konsultation med Åke Forssén (Vattenfall). Kostnaden beräknas utifrån offerter uppgå till ca kr. Länsstyrelsen undersöker möjligheter till att bekosta detta via projektmedel (ReBorN eller Levande laxälvar). 25

26 E.11. System för dataöverföring/spridning av data från räknaren Data om uppvandrande lax och havsöring från fiskräknaren i Fällfors är viktig ur två aspekter, vilka syftar till både det ekologiska målet och nyttjande målet i förvaltningen. I den ekologiska förvaltningen ger data på hur mycket vuxen lekfisk som återvänder i kombination med smoltdata och yngeldata information om båda arternas hela livscykel och möjliggör prognoser av t.ex. framtida yngelproduktion. Med avseende på nyttjande målet (utveckling av fisket) är kanske realtids-data av när och hur mycket lax och havsöring som vandrar upp i älven den enskilt viktigaste PR-komponenten för älven. Räknarens automatiska registrering av fiskar som vandrar upp kan relativt enkelt direktlänkas till exempelvis en hemsida. I sådant fall måste det framgå att datat är preliminärt och inte analyserat med avseende på art. Idag har Skellefteå kommun denna service på sin hemsida där uppvandringen i Byskeälven visas. Den rapporteringen av data från fiskräknaren Lögdeälvens FVOF är ålagda att utföra enligt kontraktet med Länsstyrelen i Västerbotten (se E.9.1.) har inte fungerat tillfredsställande. En delförklaring till detta kan vara att räknaren har varit behäftad med driftsproblem varför datarapportering har kommit i andra hand. Dock bör även driftsproblem rapporteras på ett systematiskt sätt vilket inte varit fallet. ÅTGÄRD 1. Utforma och implementera system för Lögdeälvens FVOF:s analys och rapportering av fiskräknar-data till Länsstyrelsen. 2. Arrangera så att realtids-data från fiskräknaren kan länkas till internet-sida (t.e.x hemsida för fisket i Lögdeälven, etc.). Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering 1. Åtgärdat senast Åtgärdat senast Huvudansvar för punkt 1: länsstyrelsen och för punkt 2: FVOF. E.12. Genomföra provfisken inom nationella övervakningsprogrammet I Lögdeälven har det under lång tid genomförts provfisken (elfisken) genom det nationella övervakningsprogrammet för lax och havsöring. Sedan 1980 fiskas minst 8 lokaler årligen (Tabell 2). Genom provfiskena erhålls mått på tätheten av lax- och öringungar (antal ungar/100 m 2 ). 26

27 Tabell 2. Koordinater för de provfiskelokaler i Lögdeälven som ingår i det nationella programmet för laxövervakning. Dessa lokaler fiskas årligen. Lokal x-koordinat y-koordinat Mjösjöforsen Norrfors Storfall Toböle Högåker Klöse Hyngelsböle Kodalsforsen ÅTGÄRD Provfiska 8 monitoring-lokaler enligt Tabell 2. Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering Länsstyrelsen i Västerbotten Ca kr (3125 kr/lokal), inklusive efterföljande analyser och resultatspridning. Detta finansieras av DCF EU) och av nationella och regionala miljöövervakningen (HaV och Naturvårdsverket). E.13. Provfiska extralokaler i syfte att inventera övre utbredningsgräns Utöver det årliga provfisket efter lax- och öringyngel enligt det nationella övervakningsprogrammet i Lögdeälven provfiskar Länsstyrelsen ytterligare lokaler uppströms övervakningsområdet (som sträcker sig upp till Mjösjöforsen, ca 4km ovan Fällfors). Detta i syfte att övervaka laxens och öringens utökade utbredning i älven. ÅTGÄRD Årligen provfiska 3-5 extralokaler, varav minst två ovan Lögdasjön. Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering Årligen i augusti-september via Länsstyrelsen i Västerbotten. Ca kr, inklusive efterföljande analyser och resultatspridning. Detta finansieras av DCF EU) och av nationella och regionala miljöövervakningen (HaV och Naturvårdsverket). Dessutom finns resurser inom projekt ReBorN för elfiskeuppföljning i Lögdeälven under perioden

28 E.14. Sammanställning och spridning av insamlade ekologiska data Alla ekologiska data som samlas in i Lögdeälven skall sammanställas och spridas öppet till samtliga intressenter. Att det råder transperens kring information om laxen och havsöringens status i älven är en förutsättning för att arbetet med förvaltningen skall erhålla trovärdighet. Det är också viktigt att visa nyttan med de resursers som läggs på fiskevården. Länsstyrelsen har sedan 2015 en hemsida, där all verksamhet kring fiskevård och förvaltning i länets alla laxälvar läggs ut. ÅTGÄRD Årligen samla in och distribuera ekologiska data rörande fiskevård och förvaltning av lax och havsöring i Lögdeälven via Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering Ansvarig: Länsstyrelsen i Västerbotten. Årligen, senast 30 november. E.15. Ingå med representant i länets laxråd Länsstyrelsen har för avsikt att samla representanter från samtliga intressegrupper vad gäller laxen och havsöringen i Västerbotten. I länet finns 8 laxälvar och dessa älvars organisationer står alla inför utmaningen att ta fram beståndsspecifika förvaltningsplaner och utveckla fisket på hållbart sätt. Därutöver nyttjas laxen och öringen också på kusten i from av yrkesfiske och fritidsfiske. Länsstyrelsen ser ett värde i att formera ett laxråd där representanter från FVOF i alla älvar, länsstyrelsen, sportfisket, yrkesfisket och kanske också kommuner och tursitnäringen ingår. I ett laxråd kan erfarenhet från enskilda älvar och kustområden delas till hela länet och rådet kan också fungera som en nod mellan fiskerättsägarna och statlig myndighet (HaV). I rådet kan enskilda älvars förslag till förändringar i t.ex. FIFS behandlas och kanske remissas regionalt innan det vidarebefordras till HaV för beslut. Sannolikt kan ett sådant förfarande underlätta Havs beslutstagande och därmed skynda på annars ofta ganska långdragna processer. ÅTGÄRD FVOF i Lögdeälven undersöker inom föreningen hur representant till ett eventuellt laxråd skall utses. Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering Beroende på hur länsstyrelsens arbete med laxråd fortskrider. Arbetsinsats motsvarande ca 2 halvdagsmöten per år samt administrativt arbete om ca 8 timmar/år. 28

29 Verksamhetsplan: nyttjandemål N.1. Översyn av fiskekortspriser Fiskekortspriserna i Lögdeälven har under de senaste åren inte höjts nämnvärt. Samtidigt har möjligheten för gemene man att fånga lax och havsöring i älven förbättras avsevärt och fler och fler fiskare som besöker Lögdeälven liksom fiskare i andra älvar i länet anser att det är för billigt att fiska lax i Västerbotten. Med andra ord bör FVOF utvärdera de priser man tar ut i dag samt fundera över om priserna bör höjas. Med ökande antal lax och öring i älven och med ett större intresse från fritidsfiskarna ökar också ansvaret för FVOF att förvalta fisket på ett klokt sätt. Detta kommer också kräva mer resurser vilket ökade fiskekortpriser kan kompensera för. Genom att informera och i handling visa att fiskekortsintäkterna bidrar till förbättrad förvaltning är det sannolikt lättare att få acceptans för höjda kortpriser. Dock bör det i detta sammanhang övervägas om ett specifikt lax- och havsöring kort bör införas. Även om många av sportfiskarna väljer att fiska efter lax och öring finns det annat fiske i älven som kanske bör prissättas på annat sätt, t.ex. harrfisket. Genom att separera lax- och öringfisket från övrigt fiske kan högre pris tas ut för detta utan att annat fiske samtidigt blir dyrare. ÅTGÄRD Ta fram ett underlag över fiskekortsförsäljning i Lögdeälven under de senaste åren samt för ett par andra älvar, t.ex. Byskeälven där fiskekortspriserna är betydligt högre än i Lögdeälven. Gör en analys av för- och nackdelar med ökat fiskekortpris och gör plan för eventuellt ökade intäkter. Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering Alla FVOF, men ett FVOV sammankallande. Kostnad: arbetstid. N.2. Införa gemensamt laxfiskekort Idag säljs fiskekort på tre områden i Lögdeälven; Mo-Lögde, Lögde och Västanfjället och försäljningen och intäkterna från hanteras separat av respektive FVOF. En fiskegäst som t.ex. köper dagskort på sträckan Mo-Lögde kan inte byta område under fiskedagen utan att köpa ytterligare ett fiskekort. Genom att införa ett gemensamt lax- och havsöringkort för alla tre områdena skulle servicen till besökande fiskegäster förenklas och förbättras. Detta 29

30 skulle dock innebära att fördelningen av fiskekortsintäkterna måste hanteras på annat sätt än idag. För detta finns sig flera olika lösningar. I andra älvar, t.ex. i nedre delen av Umeälven, där flera områden samverkat och tagit fram ett gemensamt kort har man baserat fördelning av intäkterna på tidigare försäljning, d.v.s. har ett område tidigare sålt 50% av korten sammantaget för de hopslagna områdena får denna förening också 50% av framtida försäljning. Detta system är enkelt att genomföra praktiskt men tar inte hänsyn till framtida förändringar i var fiskegästerna väljer att fiska. Ett annat alternativ, vilket förutsätter att man inför ett internet-baserat kortförsäljningssystem, är att gästen köper ett kort för hela sträckan men sedan anger i vilket område hen fiskat under dagen. Fördelning av intäkter baseras sedan på fiskegästernas rapporter av var de fiskat. System likt det senare finns i dag, för t.ex. småviltjakten på statens mark ovan odlingsgränsen, och erfarenheter från dessa går att ta del av innan detta eventuellt införs i Lögdeälven. ÅTGÄRD Genomför möte kring frågan. Sammankallande FVOF i samarbete med Länsstyrelsen tar fram underlag och exempel. Bjud in Sportfiskarna, som administrerar fiskekort.se till mötet. Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering Alla FVOF, men ett FVOF sammankallande. Kostnad: arbetstid. Länsstyrelsen assisterar. N.3. Skapa informationskanal för älven, t.ex. hemsida Öppenhet och god information till intressenter och allmänhet gällande förvaltningen av fisket i Lögdeälven skall råda. Detta utgör en förutsättning för att skapa förståelse för syftet med förvaltningen men ger också möjlighet till positiv marknadsföring av älven och fisket. Ekologiska data som samlas in presenteras årligen på länsstyrelsens sida varför ingen ytterligare informationskanal för detta behöver skapas. Viss information om förvaltning och fiske i älven finns idag på nätet, t.ex. så har Lögdeälvens FVOF en gruppsida på Facebook. Genom att skapa en hemsida för lax- och öringfisket och dess förvaltning på älven kan vara ett sätt att samla all information på ställe. Dock kräver en sådan lösning en plan för hur sidan skall uppdateras löpande. Särskilt fokus bör läggas på att uppvandringsdata från räknaren i Fällfors läggs ut i realtid på nätet. Via har älven redan en hemsida vilken kan användas som informationskanal. Det viktigaste är inte vilken/vilka lösningar man väljer utan att en hållbar och långsiktig drift av hemsidan kan säkerställas. Överväg om laxälvsvärden kan nyttjas för drift av hemsida. 30

31 ÅTGÄRD Tag beslut om vilken typ av informationskanal (hemsida, facebook etc) som skall användas samt gör en långsiktig plan för hur informationen skall uppdateras. Diskutera frågan också med kommunen. Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering Gemensamt ansvar mellan FVOF. Kostnad utgörs framför allt av arbetstid för drift. Relativt liten kostnad för hemsida. N.4. Sprida information om fiskeregler Det åligger varje enskild fiskare att ta reda på vilka fiskeregler som gäller för det aktuella vattnet, men många gånger kan specifika regler vara anslagna på olika ställen, även om de flesta FVOF försöker samla reglerna på ett och samma ställe. Dessutom skiljer sig reglerna ofta mellan olika älvar. Som en viktig service till fiskaren och i ansträngningen med att se till att reglerna efterföljs kan FVOF med olika medel underlätta för den enskilde. Detta genom att samla alla regler som gäller för älven, så att fiskegäst inte måste leta regler på flera ställen, samt tydligt visa att reglerna kontinuerligt uppdateras. Lämpligen anslås reglerna (bilaga 1) på informationstavlor längs älven, på fiskekorten, på eventuell hemsida samt i folder som kan delas ut. Foldern kan också överlämnas i samband med tillsyn av fiskekort och bör då gärna innehålla mer information om fisket än endast fiskereglerna, t.ex. karta över området etc. ÅTGÄRD Delar genomfört under Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering Gemensamt ansvar mellan FVOF i samverkan med Länsstyrelsen. Kostnad för tryck av skyltar samt arbetstid. N.5. Översyn och uppdatering av skyltning i fält Bra skyltning av befintliga fiskeplatser, tillåtna vägar, bilparkering, stigar och fiskeregler etc. är viktigt både för gästfiskarens och de lokalt boendes trivsel. En översyn av dagsläget, ta bort inaktuell information samt planering för förbättring bör genomföras. En plan för hur underhåll av skyltning skall fortlöpa måste också tas fram. Delar av skyltningen i fält kan sedan överföras till älvens digitala karta på och eventuellt till tryckt karta. 31

32 Bra skyltning är viktigt för att fiskegäster skall känna sig välkomna. ÅTGÄRD Genomför möte kring frågan. Sammankallande FVOF tar fram underlag och exempel från andra älvar och försöker ge en översiktlig kostnad för olika alternativ. Nordmalings kommun är i färd med att ta fram en uppdaterad karta över älven med den tidigare som bas (se bilaga 2). Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering Respektive område ansvar för sin skyltning men samordning måste göras mellan områdena. Kostnad både i arbetstid och material. Materilakostanden kan bara beräknas efter att områdena har enats om ambitionsnivå i skyltningen. Beräkna också kostnad för fortlöpande underhåll. N.6. Löpande underhåll av infrastruktur; vägar, stigar, vindskydd etc. Av samma anledning som för skyltning i fält är löpande under håll av vägar, stigar och vindskyddviktigt både för fiskare och lokalboende. Detta sköts idag i stort tillfredställande av respektive FVOF. Överväg dock om detta bör systematisetarts och kanske samordnas mer mellan områdena. Delar av detta arbete, t.ex. röjning av stigar och fiskeplatser, bör åläggas laxälvsvärden och då skall en instruktion för detta tas fram. 32

33 ÅTGÄRD Genomför ett planeringsmöte årligen för hur underhållet skall prioriteras och genomföras. Ta fram instruktion till laxälvsvärd. Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering Årligt underhåll. Respektive FVOF ansvar för sitt område. Kostnaderna är kända hos FVOF. N.7. Planering och underlag: fiskeguidning/entreprenörskap Inledande diskussioner rörande Lögdeälvens och fiskerättsägarnas inställning till att erbjuda entreprenörer tillgång till laxfisket bör genomföras. Denna åtgärd kräver långtgående samråd, planering och diskussion. Centralt för en entreprenör är långsiktigt och förutsägbar tillgång till resursen och det kan då vara nödvändigt att diskutera om fiskerättsägarna kan tänka sig att arrendera ut en delsträcka av älven till vilken entreprenören kan få exklusiv tillgång till fisket. Enligt uppgift finns i dagsläget en intresserad entreprenör som tagit en första kontakt med Lögdeälvens FVOF. ÅTGÄRD En första åtgärd är att börja diskutera frågan med fiskerättsägarna. Lämpligen träffas först styrelserna under vilket en strategi tas fram för hur man skall gå vidare med frågan. Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering Alla FVOF, men ett FVOF sammankallande. Kostnad: arbetstid. Länsstyrelsen assisterar. N.8. Planering och underlag: zonering av fisket En förutsättning för en utvecklad fisketursism i Lögdeälven är att möjligheter till ett lite mer exklusivt fiske kan erbjudas fiskegäster som är villiga att betala en större peng för att kunna fiska ostört. Det kan dock uppstå en konflikt mellan en sådan utveckling och att ge allmänhet och fiskerättsägare god tillgång till fisket. En möjlig lösning är att zonera i tid eller rum. Inom skilda zoner kan då fisket anpassas efter olika typer av fiskegäster. I planering och utredning av eventuell zonering i Lögdeälven kan exempel och erfarenheter från andra områden där zonering finns nyttjas. Zonering bör diskuteras i samband med planering och framtagande av underlag för entreprenörskap i älven. 33

34 ÅTGÄRD En första åtgärd är att börja diskutera frågan med fiskerättsägarna. Lämpligen träffas först styrelserna under vilket en strategi tas fram för hur man skall gå vidare med frågan. Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering Alla FVOF, men ett FVOF sammankallande. Kostnad: arbetstid. Länsstyrelsen assisterar. N.9. Finansiering av laxälvsvärd och anställning av laxälvsvärd Under möte i december 2016 har Nordmalings kommun samt Mo-Lögde FVOF, Lögdeälvens FVOF, Västanfjällets-Lögdeälvens FVOF och Öreälvens FVOF enats om att gemensamt bekosta en laxälvsvärd som skall jobba i både Lögdeälven och Öreälven. Nordmalings kommun står för halva kostnaden och de fyra FVOF för den andra delen. Hur kostnaderna skall fördelas mellan FVOF har diskuterats och en muntlig överenskommelse finns. ÅTGÄRD Ett finansieringskontrakt som reglerar respektive parts bidrag, inklusive varaktighet, tas fram innan laxälvsvärden anlitas. Laxälvsvärdens arbetsvillkor och arbetsuppgifter måste då också specificeras. Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering Gemensamt ansvar mellan Nordmalings kommun samt Mo-Lögde FVOF, Lögdeälvens FVOF, Västanfjällets-Lögdeälvens FVOF och Öreälvens FVOF. Finansieringskontrakt tecknas innan fiskesäsongen 2017 börjar. N.10. System för att samla synpunkter och förslag från fiskegäster Med målet att utveckla fisket efter lax och havsöring bör ett system för att fånga upp åsikter, synpunkter och förslag på förbättringar från fiskegäster tas fram. Redan idag lämnar fiskegäster synpunkter på fisket i älven, t.ex. via Facebook eller muntligt till enskilda personer, men då det saknas ett system i förvaltningen att ta till vara och utvärdera dessa leder förslag sällan till handling och risk finns för att frustration uppstår bland förslagsgivare. Enklast kanske förslag kan tas emot via en hemsida där en elektronisk förslagslåda kan skapas. Utöver detta bör övriga inkomna förslag (t.ex. muntliga) tas om hand på ett systematiserat sätt. Oavsett hur förslag/frågor kommer FVOF till känna är det viktigt att frågeställaren får respons på sitt förslag, vilket kommer kräva en fortlöpande arbetsinstats från FVOF. Förslagvis utses en ansvarig för att förslagslådan vittjas regelbundet och att övriga 34

35 förslag samlas in och behandlas. En miniminivå kan lämpligen vara att frågeställaren får besked om hur förslaget hanterats. Under säsongen 2016 hade laxälvsvärden i uppgift att sammanställa synpunkter som denne fick under tillsynsarbetet längs älven. Om laxälvsvärdstjänsten permanentas kan detta förfarande fortsätta och utvecklas. Nöjd fiskare! Foto: Okänd, free copyright. ÅTGÄRD Styrelserna möts och diskuterar frågan. Lämpligen utses en av styrelserna till sammankallande och tar fram underlag och agenda till mötet. Även laxälvsvärden kallas. Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering Gemensamt ansvar för alla tre FVOF men ett område är sammankallande. Kostnad: tid för 1-2 möten för styrelsemedlemmar. 35

36 N.11. Summering och analys av innevarande fiskesäsong Summering och analys av fiskesäsong genomförs med fokus på uppföljning av vision och mål. Lämpligen tas en mall fram för vad som skall sammanställas, t.ex. sålda fiskekort, fångster, antal tillsynstimmar, ekologiska data (elfiske, fiskräknare mm), spridning av fiskare längs älven, nedskräpning mm. En enkel rapport bör tas fram som t.ex. kan läggas ut på hemsida. ÅTGÄRD Ansvar för denna verksamhet bör delas mellan alla tre FVOF samt länsstyrelsen och Nordmalings och Bjurholms kommun. En ansvarsfördelning måste tas fram. Länsstyrelsen har redan i uppgift att sammanställa ekologiska data. För övriga delar ansvarar förslagvis respektive FVOF för sitt område. Kommunernas roll måste diskuteras vidare. Ansvarig för sammanställning och rapport på älvsnivå måste också utses. Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering Alla FVOF, Länsstyrelsen i Västerbotten, Nordmalings och Bjurholms kommun. Summering och analys görs årligen så snart som möjligt efter avslutad fiskesäsong. Kostnad framför allt i arbetstid. N.12. Årsstämma FVOF:s årsstämmor hålls under vårvintern. Vart 3:e år skall stämmorna se över och om nödvändigt revidera övergripande vision och övergripande mål med förvaltningen i älven. Årligen skall stämman besluta om verksamhet för innevarande år. På styrelsemöte som föregår stämma skall styrelsen enas i reviderat förslag till vision och mål (vart tredje år) och årlig verksamhetsplan (varje år). Förslagen baseras på analys av föregående fiskesäsong(er). ÅTGÄRD Innan styrelsemöte som föregår stämma skall FVOF ha samrått och tagit fram förslag på verksamhetsplan och reviderad vision och mål. Styrelsen enas på styrelsemötet om planen och skriver motion som sedan delges medlemmarna på adekvat sätt innan den tas upp på årsstämman för beslut. Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering Årligen och vart tredje år. 36

37 Datainsamling Elfiske I Lögdeälven har det under lång tid genomförts provfisken (elfisken) genom det nationella övervakningsprogrammet för lax och havsöring. Sedan 1980 fiskas minst 8 lokaler årligen (Tabell 3), samt ett varierande antal lokaler (s.k. extra lokaler) utöver de inom det nationella programmet. Under de senaste åren har nya extra lokaler fiskats högt upp i Lögdeälven. Till exempel har ett par lokaler ovan Lögdasjön provfiskats. Då förekomsten av lax har ökat under senare år har detta varit ett sätt att utröna om laxen, med ökat antal uppvandrande lekfisk, börjat kollonisera områden högre i älven än tidigare. Ännu har ingen lax fångats ovan Lögdasjön men under 2016 fångades lax för första gången just nedströms Lögdasjön, knappt 1 km från gränsen mot Åsele kommun. Genom provfiskena erhålls mått på tätheten av lax- och öringungar samt andra fiskarter (antal ungar/100 m 2 ). I korthet går elfiske till så att ett elektriskt spänningsfält skapas i vattnet så att fisken bedövas varvid elfiskaren kan håva den för räkning, vägning och mätning. Vid elfiske i älvar används vanligtvis en motordriven elgenerator som placeras på vid strandkanten. Från generatorn dras en kabel (katod) ned i vattnet. En annan kabel ansluts till en elfiske stav (anod) som elfiskaren bär i en hand. Fiskaren går sedan i sytematiska slag (uppströms) över den yta som skall fiskas. I andra handen håller fiskaren en håv för att kunna håva fisk som bedövas. Håvad fisk läggs i en hink med vatten och förs efter avslutat fiske till stranden där den artbestäms, vägs och mäts, varefter den återsätts i älven. För att få utföra elfiske krävs förutom utbildning ett tillstånd som utfärdas av länsstyrelserna. Tabell 3. Koordinater för de provfiskelokaler i Lögdeälven som ingår i det nationella programmet för laxövervakning. Dessa lokaler fiskas årligen. Utöver dessa lokaler fiskas också årligen ett varierande antal extra-lokaler. Lokal x-koordinat y-koordinat Täthet lax 0+/100m Mjösjöforsen Norrfors Storfall Toböle Högåker Klöse Hyngelsböle Kodalsforsen Elfiskeprogrammet i Lögdeälven genomförs av Länsstyrelsen i Västerbotten på uppdrag av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Länsstyrelsen sammanställer årligen resultatet för varje lokal som sedan förs in i den nationella databasen SERS (Svenskt Elfiskeregister). Därutöver publicerar årligen en sammanställning av älvs-medelvärde över yngeltäthet på länsstyrelsens 37

38 hemsida Data från elfiskena används också av ICES för analys av lax- och öringstammarnas status. Elfiske vid Kodalsforsen. Elfiskaren manövrerar både håv och elstav. Assistenten håller ordning på kabeln och bär en hink ditt fångad i vilken fisk sumpas. Foto: Ulf Carlsson Fiskräknare En automatiserad fiskräknare (VAKI+kamera) installerades vid fiskvägen i Fällfors Räknaren har dock inte stadigvarande fungerat tillfredställande, varför data av hög kvalitet på hur mycket lekvandrande fisk som passerar fiskvägen inte erhållits. Vaki-räknaren består av två skannerplattor monterade i en ram. På plattorna finns lysdioder som skickar infraröda ljusstrålar från den ena plattan till mottagare på andra plattan. När en fisk simmar genom dessa ljusstrålar skapas en silhuettbild av fisken som lagars på en hårddisk. Siluettbilderna används sedan för att räkna hur många fiskar som simmat upp- eller nedströms förbi räknaren och för att beräkna längden på varje enskild fisk. Utifrån siluettbilderna går det ej att artbetsömma fiskarna. Dock är den inställande Vaki-räknaren i Fällfors också utrustad med en kompletterande traditionell kamera som gör att det hög säkerhet visuellt går att artbestämma varje fisk. Då fiskräknaren sitter ca 40 km fågelvägen från älvens mynning räknas inte de lekvandrande laxar och öringar som väljer att leka nedströms räknaren, varför resultat för älvens totala uppvandring inte erhålls. Under 2016 genomfördes ett paltsbesök vid fiskvägen där hela fiskvägens och fiskräknarens funktion diskuterades. En arbetsplan togs fram för kommande förbättringar, både för att höja fiskvägens effektivitet samt räknarens tillförlitlighet (se verksamhetsplanen E.10.). 38

39 Fiskväg och fiskräknare i Fällfors Fiskvägen och fiskräknaren i Lögdeälven ligger i Fällfors, ca 40 km fågelvägen från Lögdeälvens mynning i Bottenhavet. Smoltundersökningar För att beräkna hur mycket smolt som produceras i Lögdeälven placerades under 2015 och 2016 en smoltfälla just nedströms bron i Mo. Fällan fångar endast en mindre andel av den utvandrande smolten varför fångst-återfångst -metodik måste användas för att skatta den totala produktionen av smolt. Den smolt som fångades märktes med s.k. PIT-tags, varefter de sattes ut igen uppströms fångstplatsen. Efterföljande dagar noterades proportionen av antal märkta och omärkta smolt i fällan varvid fällans fångsteffektivitet (%) kunde beräknas (den andel av den totala smoltutvandringen som fällan fångade). När fällans fångsteffektivitet var skattad kunde sedan den totala smoltproduktionen beräknas. 39

40 Vittjning av smoltfällan i Lögdeälven. Fällan är förankrad med vajrar i landsvägsbron inne i Mo. Parallellt med vajrarna är flötesförsedda linor spända. Från linorna hänger 70 cm långa kättingar ner i vattnet med 80 cm mellanrum. Kättingarna fungerar som ledarmar som för smolten mot fällans fångsttrumma. Efter att smolten passerat den roterande trumman hamnar till i en sump i aktern av flotten. På bilden håvar Lögde- och Öreälvens laxälvsvärd med medhjälpare smolt ur sumpen, för att sedan föra den till land för mätning, vägning och märkning. Foto: Stefan Larsson 40

41 Kunskap om hur mycket smolt som vandrar ut ur Lögdeälven utgör viktigt information för att uppnå god förvaltning av älvens lax- och öringsstammens status. Smolten utgör också den livscykelfas som mäts för att följa upp det nationella laxförvaltningsmålet. Genom att koppla elfiskeresultaten (yngelproduktionen) till hur många smolt som lämnar älven kan överlevanden för yngel till smolt erhållas vilket ger information om hur förhållandena har varit under ynglens uppväxttid fram till smoltstorlek. Vanligen nyttjas så kallade smolthjul för skattning av smoltproduktionen. För att erhålla uppgifter om en älvs smoltproduktion måste smoltutvandringen undersökas mer än ett år. Detta då antalet utvandrande smolt varierar mellan år. Under 2015 skattades, med hjälp av ett smolthjul, smoltutvandringen för första gången i Lögdeälven och under 2016 kommer åter en undersökning utföras. Efter analys av data från 2015 och 2016 tas Kostand för smoltundersökningarna uppgår till ca kr, inklusive avskrivning på inköpet av fällan. Fällan kostar ca kr i inköp och skrivs av på fem år. Totala driftskostanden blir lägre om smolthjul bara nyttjas under den mest intensiva smoltutvandringsperioden, vilket är tillräckligt för att erhålla en skattning av totala antalet utvandrande smolt. Dock erhålls då inte information om hela smoltutvandringens utsträckning i tid. Smoltundersökningarna finansieras av Länsstyrelsen i Västerbotten (Projekt Levande laxälvar finansierat av HaV) ca 80% och av, SLU (DCF etc.) ca. 20%. Ca. hälften av den totala kostanden utgörs av lön till två personer som sköter driften av fällan. Här finns möjlighet för FVOF att bidra till smoltskattningen genom att hjälpa till i driften (vittjning av fällan etc.). Ekolod Under ch 2016 installerades även ett ekolod i Lögdeälven(Simsonar) vid pumphuset nära väg E4 respektive just uppströms frikyrkan i Mo. Analys av uppvandringsdatat för 2015 tydde på att ekolodets placering i älven inte varit optimalt varför lodet placerades på en annan mer lämplig plats under Med ekolodet ges möjlighet att räkna antal uppvandrande fiskar. Ekolodet placeras i älvens ena strandkant och dess ekolodsstråle riktas horisontalt över älven. Fiskar som passerar lodets stråle, uppströms eller nedströms, detekteras och informationen lagras på en dator kopplad till ekolodet. Efterföljande analys av data består i att titta på de lagrade filmerna och notera antal passerande fiskar och deras simriktning samt genom datormjukvara mäta deras längd. Denna metod tillåter inte artbestämning av detekterade fiskar. 41

42 Ekolodets placering 2015 Ekolodets placering 2016 Ekolodets placering under 2015 och Genom fiskräknaren som är installerad i Fällfors finns idag möjlighet till räkning av uppvandrande lax och öring i Lögdeälven men då denna räknare, som är placerad ca 40 km från älvens mynning, inte inkluderar fisk som väljer att leka nedströms Fällfors erhålls inte information om den totala uppvandringen i älven. Att känna till hur mycket lax och öring som vandrar upp i älven för lek är viktigt att känna till för att kunna förvalta stammarna på bästa sätt men utgör också en betydelsefull komponent i att marknadsföra älven i sportfisketurism-sammanhang. Under 2015 testades första gången en ekolodsräknare i Lögdeälven. Räknare består av ett ekolod som scannar älven horisontalt. Fisk som passar ekolodets stråle registrerars i form av ekon vilka senare kan analyseras och antal fiskar som passerat uppströms (eller nedströms) erhålls. Räknaren placerades knappt 3 kilometer från älvens mynning, varför hela älvens uppvandring av lax och havsöringen inkluderades. Efter analyser av data från 2015, vilka inte redovisas i denna rapport då datat var av låg kvalitet, kunde det dock konstateras att räknaren sannolikt var felplacerad och att fisk har kunnat passera utan att registreras. Räknaren omlokaliseras därför under 2016 till ett annat ställe. Analys av data från 2016 pågår. 42

43 Fångstrapporter Sportfiskare i Lögdeälven uppmanas att lämna fångsttrapport efter avslutat fiske. Fångstrapporteringen är inte obligatorisk och ingen kontrollavgift tas ut om rapport inte skickas in. Via fångsttrapporten skall sportfiskare ange uppgifter om fångad fisk (art, vikt, datum etc), men även ange om ingen fisk fångades. Fram till 2015 lämnades fångstrapport i Lögdeälven på traditionellt sätt genom att på papper/fiskekort skriva ner önskade uppgifter och lämna rapporten i längs älven utplacerade fångstrapportlådor. Under senare år har återrapporterings-frekvensen varit mycket låg (under 10% av sålda kort). Från och med 2016 säljer alla tre fiskevårdsområden i älven också s.k. elektroniska fiskekort ( I detta system köper fiskegästen sitt fiskekort och fångstrapporterar via dator eller telefon. Detta uppfattas sannolikt av fiskegästen som ett enklare sätt att rapportera än att som tidigare lämna rapport i lådor och systemet möjliggör dessutom att genom SMS eller e-post skicka påminnelser om att lämna fångsttrapport. Under 2016 ökade därför återrapporterings-frekvensen signifikant till över 70% för de elektroniskt sålda dygnskorten (Tabell 4). Tabell 4. Sålda fiskkort och fångstrapporter under 2016 för Lögdeälvens tre fiskevårdsområdesföreningar. FISKEKORT Mo-Lögde FVO Lögdeälvens FVO Västanfjället FVO Sålda dygnskort Sålda årskort Rapporterade dygnskort: antal/% 108/82 646/72 20/0 Rapporterade årskort: antal/% 16/73 15/22 0/0 Tillsynskontroll: antal/% 23/18 43/6 0/0 FÅNGSTER - RAPPORTERADE Mo-Lögde FVO Lögdeälvens FVO Västanfjället FVO Öring (fluga/spinn) 29 (22/7) 61 (52/9) 2 (0/2) Öring - Återutsatt (Ja/nej) 29/0 45/16 1/1 Öring - Medelvikt (kg) 0,6 1,3 0,3 Lax (fluga/spinn) 12 (12/0) 84 (67/17) 0 (0/0) Lax - Återutsatt (Ja/nej) 6/6 51/33 0/0 Lax - Medelvikt (kg) 7,6 7,1 0 43

44 Laxens och havsöringens ekologiska status i Lögdeälven Laxens ekologiska status i Lögdeälven har ökat under senare år, men ännu är ej det nationella målet om en smoltproduktion om 75% av den potentiella smoltproduktionskapaciteten (PSPK) nått. Älven klassas av ICES i intervallet under 50%. ICES beräknade PSPK i en rapport (WGBAST 2015) till smolt (median), smolt (medel). Länsstyrelsen har i kontakter med ICES påpekat att skattningen av PSPK 2014 gav smolt (median) och att denna stora förändring från ett år till nästa måste utredas och att det nya skattade PSPK-värdet för Lögdeälven verkar vara orimligt lågt. ICES utreder i skrivande stund detta. Aktuell statusklassning för Lögdeälven är därför i dagsläget under utredning och resultat av tidigare analyser osäkra. Smoltdata från den smoltfälla som var i drift i Lögdeälven under 2015 och 2016 har analyserats av SLU aqua, enligt ICES modeller. Totalt fångades mycket mer lax (229 och 463) än öring (49 och 105) i fällan under båda åren och återfångsterna av märkt smolt var tydligt högre för lax (10 och 11%) än för öring (1% båda åren) (Tabell 5). Tabell 5. Totalfångst av smolt i Lögdeälven (endast individer i storleksintervallet cm är inkluderade). En jämförelse mellan åren av smoltfångster per dygn (figur 2) visar att fångsterna skedde betydligt tidigare 2016, särskilt tydligt syns detta för lax där datum för toppfångst skiljer sig med ca tre veckor. Även öringsmolten fångades tidigare under 2016 (dock endast med omkring en veckas skillnad). Det relativt höga antalet laxsmolt som fångades sista dagen då fällan var i bruk 2015 tyder på att laxens smoltutvandring detta år ännu inte var avslutad. Under båda åren finns en tendens till något tidigare fångster av öring jämfört med lax, vilket stämmer överens med observationer från andra vattendrag. 44

45 Figur 2. Dygnsfångster av lax- och örongsmolt i Lögdeälven Sannolikt var laxens smoltutvandring 2015 inte avslutad när fällan togs ur bruk (sista fångstdag var den 3:e juli, då fångades 7 laxsmolt; figur 2). Hur stor effekt detta tidiga avbrott kan ha fått på den totala skattningen för 2015 är inte möjligt att fastställa, då det beror på hur mycket smolt som faktiskt lämnade älven efter att smoltfällan togs ur bruk. Dock är även antalet skattade laxsmolt för 2016 (ca 5 500) (Tabell 6) klart lägre än motsvarande tidigare skattning enligt ICES (ca ), trots att smoltutvandringen detta år hade avklingat innan fisket avbröts (Figur 2). Skillnaden i antal skattade smolt 2016 tyder på att tidigare indirekta skattningar för Lögde älv varit alltför höga. Inför kommande arbete inom ICES är målet att inkludera den kompletta smoltskattningen från säsongen 2016 som underlag. Det pågår även arbete, som nämns ovan, med att revidera/uppdatera en tidigare skattning av älvens maximala produktionskapacitet (PSPK). Sammantaget förväntas dessa nya skattningar att resultera i en mer korrekt statusbedömning för laxbeståndet i Lögde älv. 45

46 Tabell 6. Smoltskattningar för lax och öring i Lögdeälven med 95 % osäkerhetsintervall (90% för metod 3). 46

47 Figur 3. Beräknade tätheter av lax (0+ och >0+) i Lögdeälven, Varje enskild datapunkt utgör medelvärdet av tätheterna för de 8 elfiskelokalerna som ingår i laxmonitoring-programmet för älven. Liksom i alla andra laxälvar i länet har antalet 0+-laxyngel (födda på våren och fångade på hösten) liksom äldre laxyngel (>0+) per 100 m 2 stadigt ökat under senare år. De högsta tätheterna uppmätts under de tre senaste åren ( ) (Figur 3). Att tätheterna varierar stort mellan år är sannolikt ett naturligt mönster då olika säsongsmässiga faktorer som påverkar laxens överlevand varierar. Dessutom kan effektiviteten i elfisket variera mellan år beroende på t.ex. skillnader i vattenstånd (som påverkar hur effektivt man kan elfiska) mellan år. Figur 4. Andel lokaler med laxyngel (0+) i elfisket i Lögdeälven. Antalet provfiskelokaler där laxungar (0+) påträffats har ökat under senare år. Under och 1990-talet fångades laxyngel i genomsnitt i ca hälften av de provfiskade lokalerna, med stor variation mellan år. Från början av 2000-talet har yngel fångats i samtliga lokaler i majoriteten av år (Figur 4). Resultaten tyder på att arealen av laxens lek- och produktionsområden i Lögdeälven expanderat. 47

48 Öringen visar inte alls samma fina utveckling som laxen. Tätheterna av öringungar (yngel/100m 2 ) i provfisket i Lögdeälven är generellt mycket lägre än för laxen och visar inte heller på någon ökning utan har varit relativt konstanta över tid (Figur 5). Däremot har antalet provfiskelokaler där öringungar (0+) påträffats har minskat under senare år, från att öring tidigare fånagats i nästen alla lokaler till att nu endast påträffas i mindre än hälften (Figur 6). Figur 5. Beräknade tätheter av öring (0+ och >0+) i Lögdeälven, Varje enskild datapunkt utgör medelvärdet av tätheterna för de 8 elfiskelokalerna som ingår i laxmonitoring-programmet för älven. 48

49 Figur 6. Andel lokaler med öringyngel (0+) i elfisket i Lögdeälven. Drygt 300 laxar och ca öringar har räknats i fiskvägen i Fällfors under åren (Figur 7). Under åren har störningar i räkningen uppstått flera gånger då räknaren under perioder inte fungerat. Bl.a. har åska slagit ut räknaren ett flertal gånger. Åtgärder för att lösa problem har under vidtagits under omgångar men ännu är ej problemet löst. Vidare så ger inte räknaren ett totalt svar på hur mycket lax och öringen som vandrar upp i älven då räknaren är placerad ca 40 km från älvens mynning till havet. 49

50 Antal Lax Öring Obestämd År Figur 7. Antal lax och öring samt obestämd fisk (lax eller öring) som passerat räknaren i Fällfors i Lögdeälven Stora driftproblem uppstod under 2015 varför räkning av fisk gjordes endast från augusti och framåt. Hot mot laxens och havsöringens ekologiska status i Lögdeälven Lögdeälven är påverkad av de ingrepp som gjordes under flottningsepoken. Stora delar av älvsträckorna är rensade och rätade. Kanaliserade fåror med höga strandvallar stänger av utbytet mellan vattendraget, strandzonen och vattendragets svämplan. Vattenhastigheten ökar och den vattenhållande förmågan försämras vilket kan leda till extrema hög- och lågflöden beroende på nederbörd och temperatur. Även sedimenttransporten i vattensystemen förändras; grus och sand spolas bort från lekbottnarna. Sammantaget leder detta till kraftigt ändrade habitat med förstörda lekområden och livsmiljöer för fisk, musslor och andra vattenlevande organismer. Kontaktzonen mellan vatten och land minskar, och den totala ytan blir dessutom mycket mindre på grund av minskad blötlagd yta. Vandringshinder som dammar och felaktigt lagda trummor är ett stort hot mot konnektiviteten, och stänger möjligheten för fiskar, insekter och andra djur att röra sig fritt inom vattensystemen. Det hindrar arter från att nå lek-, födo-, eller övervintringsområden, och leder till försvagade och isolerade populationer. Även flodpärlmusslan påverkas eftersom den är beroende av öringen som värddjur under larvstadiet. Vattenreglering, såsom vattenkraftsutbyggnad, skulle påverka ekosystemet mycket negativt, och förstöra flera av dess viktigaste funktioner. Lögdeälven är dock skyddad från vattenkraftsutbyggnad enligt 4 kap 6 miljöbalken. 50

51 Avverkning och andra skogsbruksåtgärder i strandzonen utgör ett hot mot vattenkvaliteten. Om ingen eller för liten strandzon lämnas riskerar försurande och grumlande ämnen att läcka ut i vattendraget. Särskild hänsyn bör tas i anslutning till och uppströms bestånd av flodpärlmussla. Avverkning i strandzonen ökar solinstrålningen vilket orsakar högre vattentemperaturer och lägre skuggningsgrad. I längden riskerar mängden död ved i vattnet att minska, vilket skapar gömställen för fisk och insekter. Väg- och brobyggen över vattendrag riskerar att skapa erosion och läckage av grumlande och försurande ämnen. Vägtrummor kan utgöra vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur. Om nya vägar byggs ska hänsyn till de lokala förutsättningarna tas, särskilt om det finns en förekomst av flodpärlmussla i närheten. Nya vägtrummor ska läggas så att de inte förhindrar eller försvårar passage. Dikning är ett hot, framförallt mot de sjöar som ingår i vattensystemet. Sjösänkningar och dikningar påverkar strandzonen och transport av sediment och försurande ämnen. Främmande arter hotar det naturliga ekosystemet. Minken utgör ett hot mot populationen av fisk, kräftor och fågel. Bäckröding är en nordamerikansk art som inplanterats i svenska vatten och etablerats sig i vissa vattendrag. Den konkurrerar med framförallt öring. Miljögifterna kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) utgör hot mot områdets växt- och djurliv. Särskilt känsliga är arter högre upp i näringskedjan. Kvicksilver och PBDE överstiger idag EU:s gränsvärden i alla Sveriges ytvattenförekomster. Vattenförvaltningen bedömer idag (2016) det vara tekniskt omöjligt att sänka halterna under gränsvärdena eftersom problemet främst orsakas av långväga, luftburna föroreningar. Skydd Lögdeälven är ett Natura 2000-område och har det skydd enligt miljöbalken som gäller samtliga Na-tura 2000-områden i landet. Alla verksamheter och åtgärder, innanför och utanför området, som på ett betydande sätt kan påverka Natura 2000-området är tillståndspliktiga enligt 7 kap miljöbalken. Detta gäller även planerade skogsbruksåtgärder längs strandzoner av både huvudfåra och biflöden. Lögdeälven är skyddad från vattenkraftsutbyggnad enligt 4 kap 6 miljöbalken. Strandskydd berör området enligt 7 kap 14 miljöbalken. Uttern är fredad enligt 3 i jaktlagen (1987:259). Utter får endast jagas om det uttryckligen är tillåtet enligt andra delar av jaktlagstiftningen. Det är förbjudet att fiska flodpärlmussla enligt 5 Förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Ett åtgärdsprogram för flodpärlmussla är upprättat. 51

52 Fiskevård i Lögdeälven Utöver fiskevårdsområdesföreningarnas löpande fiskevård i form av t.ex. tillsyn, skyltning, upprätthållande av stigar och vägar, skötsel av fiskräknaren i Fällfors samt den datainsamling som utförs av Länsstyrelsen i Västerbotten kommer restaureringar av flottledsrensade sträckor i hela Lögdeälven inklusive biflöden att genomföras inom ramen för projekt ReBorN-LIFE. Projektet löper under fem år ( ) och syftar till att återställa livsmiljöerna för framförallt lax, flodpärlmussla och utter. Under åren pågår också projekt Levande laxälvar, inkluderande både restaureringar av flottledsrensade sträckor och framtagande av en förvaltningsplan för Lögdeälven. I projektet har en laxfiskereferensgrupp bestående av erfarna laxfiskare med lokalkännedom formerats. Gruppens uppgift är att bistå med kunskap kring hur och var laxfisket bedrivs i Lögdeälven så att så stor hänsyn som möjligt kan tas till sportfiskeintresset. Under hösten 2016 genomförde gruppen en exkursion längs älven tillsammans med projektledare för ReBorN-LIFE och personal från länsstyrelsens fiskegrupp. Under exkursion diskuterades bl.a. hur restaureringarna kan genomföras så de negativa effekterna på sportfisket minimeras samtidigt som det inte görs avkall på de förväntade positiva ekologiska effekterna. I vissa fall kan sannolikt restaureringarna leda till att nya fiskeplaster kan tillskapas. Referensgruppen har efter exkursionen getts möjlighet att lämna in kartor över älvsträckor på vilka de kunnat markera områden där särskild hänsyn till fisket bör tas. Dessa kartor är GIS-lagda hos länsstyrelsen och kommer utgöra underlag för planeringen av kommande åtgärder i projektet. Referensgruppen kommer också löpande hållas underrättad om vilka åtgärder som stundar och därmed ges möjlighet till samråd kring specifika åtgärdsobjekt. Under hösten 2016 har ett underlag för åtgärder i syfte att förbättra effektiviteten hos fiskvägen i Fällfors tagits fram. Baserat på underlaget har fiskevårdsområdena i älven och länsstyrelsen gjort en prisförfrågan hos tre entreprenörer och erhållit två offerter på utförandet. Arbetet genomförs enklast under lågflöde och eventuella negativa ekologiska effekter skall minimeras varför arbetet planeras till att genomföras under augusti månad, då vattenståndet är lågt och leken inte startat. Beskrivning av Lögdeälven Lögdeälven är en av Sveriges vildlaxälvar, vilket innebär att den härbärgerar en självreproducerande vildlaxstam. Älven, som är cirka 200 km lång, mynnar i Bottenhavet just söder om Nordmalings kommun i Västerbottens län. Avrinningsområdets storlek är km² och sjöprocenten ca 4 och medelvattenföringen vid mynningen är 18 m³/s. Andelen forssträckor är ca 50 % av älvfårans längd ovanför högsta kustlinjen (HK) och ca 60 % nedanför HK, dock innefattar älven också flera avsnitt med lugnflytande sel och i de nedersta delarna meandrar älven kraftigt. 52

53 Från älvens källflöden i Vilhelmina kommun rinner Lögdeälven åt sydost in i Åsele kommun där den rinner igenom Lögdasjön strax norr om Fredrika, varefter den passerar Bjurholms och Nordmalings kommun innan den mynnar i havet. Jämfört med andra älvar är Lögdeälven förhållandevis lite påverkad av bebyggelse och uppodling. Lögdeälven är heller inte reglerad för vattenkraft men huvudfåran och flera biflöden användes under lång tid på 1900-talet som flottleder för timmer vilket medfört att rensningar och dämningar har påverkat biologin och ekologin i älven negativt. Fällforsen, strax uppströms sammanflödet med Mjösjöån, har utgjort ett naturligt vandringshinder för fisk. Här byggdes 1992 emellertid en fiskväg som gjort det möjligt för vandringsfisk att nå högre upp i älven. Lögdeälven, inklusive alla dess biflöden, ingår i EU:s nätverk av skyddade områden, Natura Det råder förbud mot vattenkraftsutbyggnad i Lögdeälven enligt 4 kap. 6 i Miljöbalken Älvens huvudfåra är dessutom förklarad som riksintresse för såväl naturvård som friluftsliv. Den idag kända lax- och havsöringsförande delen av Lögdeälven sträcker sig upp till Lögdasjön, vilket utgör en sträcka av ca 80 km från mynningen. Inga fysiska hinder för fisken att passera Lögdasjön finns, men provfisken under 2014 och 2015 har inte påvisat förekomst av lax eller havsöring ovan Lögdasjön. Fiskevårdsområden Inom den lax- och havsöringsförande sträckan av Lögdeälven finns tre fiskevårdsområden: Mo-Lögdeå FVO, Lögdeälvens FVO och Lögdeälvens-Västanfjällets FVO. Tillsammans inbegriper de tre områdena ca 270 fiskerättsägare. I den översta delen, från området kring Övre Nyland upp till Lögdasjön förvaltar SCA respektive Sveaskog fisket (se karta). SCA:s Område omfattar en sträcka om ca 5km, från Lögdeälvens-Västanfjällets FVOF övre gräns till just uppströms Holmsjöbäckens utlopp.. SCA upplåter inte fisket i älven till allmänheten. Länsstyrelsen för dock samtal med SCA om vikten av att lax- och havsöringstammarna förvaltas på liknande sätt längs hela deras utbredningsområde i älven, vilket SCA samtyckt till. På den översta delen av den lax- och havsöringförande sträckan i Lögdeälven, från Holmsjöbäckens utlopp upp till Lögdasjön (ca 8 km), arrenderar Sveaskog fiskerätten av Fastighetsverket. Sveaskog upplåter i sin tur fisket till allmänheten genom försäljning av fiskekort. De tre fiskevårdsområdena har under lång tid arbetat med fiskevårdande insatser, ofta i samarbete med länsstyrelsen. Under till exempel, deltog områdena i projekt Västerbottenslax inom vilket en rad åtgärder utfördes. Huvudmålsättning i projektet var att stärka stammarna av lax och öring nedströms Fällfors samt, genom att bygga en fiskväg förbi 53

54 Fällforsfallet, etablera bestånd uppströms. Förutom det krävande arbetet med att få tillstånd fiskvägen i Fällfors innefattande projektet arbete med avelsfiske, byggande av kläckeri och odling, olika inventeringar, fiskutsättningar, flottledsrestaureringar och borttagande av vandringshinder. Lögdeälvens-Västanfjällets FVOF Lögdeälven-Västanfjällets FVO ligger inom Bjurholms kommun, i landskapet Ångermanland och i Västerbottens län. Området, som innefattar en älvsträcka fågelvägen om ca 10 km, ligger uppströms Fällforsfallet, vilket tidigare definierades som ett definitivt vandringshinder för lax och havsöring, varför området inte heller berördes av regler i FIFS. Under slutet av 1980-talet byggdes en fiskväg i anslutning till fallet vilket gav lax och havsöring möjlighet att passera. Under åren har antalet fisk som passerat fiskvägen noterats men inte från och med 2012, då 662 fiskar räknades, har något större antal vandrat upp till området. Liknande siffror som under 2012 noterades även under 2013 och 2014, men under 2015 har räkningen av fisk varit behäftad med störningar och ingen siffra för det året finns noterad. År 2014 inkluderades området i den lax och havsöringförande sträckan för Lögdeälven och från och med det året gäller reglerna kring fisket efter lax och öring enligt FIFS (2004:37). I Lögdeälvens-Västanfjällets FVOF ingår ca 40 fiskerättsägare. Föreningen säljer fiskekort för fiske i älven samt planterar in fisk och säljer fiskekort i Blåtjärn (ca 250 kort per år). Fiskekort säljs endast på traditionellt vis och inte via internet. Årligen säljer man ca 120 dygnskort och ca 20 årskort gällande Lögdeälven med biflöden och sjöar, vilket ger en årlig intäkt om ca kr. Med Blåtjärn inräknad är den totala intäkten ca kr. Föreningen har inte föreskrivit om några egna fiskeregler utöver FIFS men uppmanar fiskare att lämna fångstrapporter. Trots ansträngningar fungerar dock inte återrapporteringen. Alla intäkter används till inplantering av fisk i huvudsak till Blåtjärn samt till visst underhåll av fiskeplatser vid Lögdeälven, varför föreningen inte genomför någon utdelning till medlemmarna. Under 2015 utbildades och förordnandes tre tillsyningsmän att sköta tillsynen i området. Tidigare hade man inga tillsyningsmän. Lögdeälvens-Västanfjällets FVOF har en egen hemsida på internet. Styrelsen består av Kurt-Allan Egelby (ordförande) Enar Strandberg (kassör), Christer Jonasson (kassör), Knut Åke Norberg och Nyval av ytterligare en ordinarie. 54

55 Lögdeälvens FVOF Lögdeälvens FVO är det största och mellersta av de tre fiskevårdsområdena i Lögdeälven. Området sträcker sig från Hyngelsböle i den nedre delen av älven upp till Bjurvik ca 3 km nedströms Karlsbäck, vilket fågelvägen ger en sträcka av ca 42 km. Föreningen består av ca 150 fiskerättsägare. Liksom Lögdeälvens-Västanfjällets FVOF planterar man in fisk och säljer fiskekort för s.k. put-and-take-fiske (Abborträsket och Vinåstjärn) med kostnader för utsättning och fiskekortsintäkter i stort sett i balans. Utöver detta säljer man ca 1500 dygnskort (2014) och ca 180 års-/säsongskort för fisket i älven. Totala intäkterna från fiskortsförsäljning gällande älven var ca kr under Antalet sålda dygnskort + års-/säsongskort har ökat med lite drygt 400 kort mellan 2010 och 2014,vilket motsvarar ökade intäkter med ca kr. Lögdeälvens FVOF har inga egna fiskeregler utöver FIFS men uppmanar fiskare att lämna fångstrapporter, som dock inte fungerar tillfredställande. Alla intäkter från fiskekortsförsäljningen används i huvudsak till underhåll av vägar och rastplatser samt till utsättning av fisk i Abborrträsket och Vinåstjärn. År 2010 investerade man en stor del av intäkterna i inköp av fiskräknaren i Norrfors ( ), för vilken man ansvarar för driften av. För detta har ett avtal med Länsstyrelsen skrivits där föreningen erhåller ett driftsbidrag om kr årligen i utbyte mot att leverera data från räknaren till länsstyrelsen. Föreningen genomför inte någon utdelning av intäkter till medlemmarna. Området förfogar över 18 utbildade tillsyningsmän. Lögdeälvens FVOF har ingen egen hemsida på internet men har ett facebook-konto via vilken föreningen lämnar information om räknaren i Fällfors. Styrelsen består av Torbjörn Bergh (ordförande), Anders Lundberg (sekreterare), Marianne Tavelin (kassör), Knut-Åke Norberg och Kurt Lundkvist. Mo-Lögdeå FVOF Mo-Lögdeå FVOF är det första fiskevårdsområdet i Lögdeälven från havet räknat och innefattar ca 80 fiskerättsägare från byarna Mo (ca 30 ägare) och Lögdeå (ca 50 ägare). Området omfattar en älvsträcka om ca 6.5 km fågelvägen eller ca 17 km fiskvägen ; skillnaden beror på att älven meandrar kraftigt i den nedersta delen. Förening säljer endast fiskekort gällande fisket i älven och försäljning har varit relativt konstant över de 5 senaste åren: ca dygnskort och årskort per år vilket motsvarar en årligen intäkt om ca kr. Föreningen genomför årligen en utdelning av intäkterna till medlemmarna om ca ¼ av intäkterna. I övrigt består utgifterna av många små poster så som t.ex. arvoden, annonser, tidningsprenumeration, fika, ved etc. Utöver regler i FIFS 2004:37 har föreningen egna regler vilka uppmanar till s.k. rotationsfiske samt förbjuder vissa krokstorlekar och nyttjande av spinnfluga med sänke 55

56 och nätfiske. För att sköta tillsynen har området 8 st. förordnade tillsyningsmän. Mo-Lögdeå FVOF har idag ingen egen hemsida på internet och fiskekort säljs på traditionellt sätt och inte via nätet. Föreningens styrelse består av Lars-Erik Edlund (ordförande), Lennart Norberg (kassör), Peter Gustafsson (sekreterare) samt ledamöter Erik Asplund, Sven-Erik Öman, Magnus Åberg, Krister Johansson, Kjell-Uno Forsberg och Daniel Ogenstedt. Fiskevårdsområdena anordnar årligen Laxens dag. Tipsrunda, korvgrillning och fiskesnack en del i fiskevårdsarbetet! Foto: Lennart Norberg Fiskregler i Lögdeälven I fisket efter lax och havsöring i Lögdeälven gäller i grunden de regler man finner i Havs- och vattenmyndighetens författningssamling (HVMFS) i vilken Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:37) om fiske i Sötvattensområdena ingår. I FIFS 2044:37 gäller för handredskap (sportfiske), utöver allmänna bestämmelser i kapitel 1, följande särskilda bestämmelser för Lögdeälven: Tillämpningsområde: från älvens mynning till Lögdasjöns utlopp. Lögdeälvens sötvattensområde avgränsas från kustområdet av en linje tvärs över nedersta delen av ledarmarna utanför mynningen. Fiske efter lax är förbjudet fr.o.m. 1 september t.o.m. 31 december. Fiske efter öring är förbjudet fr.o.m. 1 september t.o.m. 14 oktober. Fiske efter harr är förbjudet fr.o.m. 15 april t.o.m. 31 maj. Fångstbegränsning: 1 lax och 1 vild öring/dygn 56

57 Minimimått: Lax och öring; 50 cm, Harr; 35 cm. Utöver reglerna i FIFS 2004:37 har de tre fiskvårdsområdesföreningarna beslutat om ytterligare regler enligt anslaget i bilaga X. Anslaget om fiskevårsområdenas fiskeregler har under 2016 satts upp på informationstavlor längs älven samt hos de ombud som säljer fiskekort för Lögdeälven. Laxens och öringens biologi Laxen och öringen tillhör de s.k. anadroma arterna, d.v.s. de som äter och växer i havet och sedan vandrar till sötvatten för lek. I havet vandrar alla laxar ner till Egentliga Östersjön, söder om Åland, medan öringen stannar nära sin hemälvs mynning. Vissa öringar vandrar aldrig ut till havet under sitt liv och kallas då för stationär öring. Laxen stannar normalt i havet 1-4 år och öringen normalt kortare tid än så innan de återvänder till sötvatten för lek. 57

58 Både laxens och öringens ägg, som honan grävt ner i bottengruset under hösten, kläcker under våren och ynglen stannar sedan nere i gruset tills de förbrukat gulesäcken, varefter de kryper upp. Ynglen börjar då äta mindre kräftdjur, blötdjur och insekter. Under denna tillväxtperiod i älven kallas öringen och laxen för stirr och de har då s.k. stirrfläckar längs sidorna av kroppen, lite likt abborrens mörka sidoband. Efter normalt 2-3 år börjar laxen och öring förbereda sig för utvandringen till havet. De genomgår då en fysiologisk omvandling för att klara havets saltare vatten. Ryggen mörknar och sidorna och undersidan blir silvrig vilket gör dem mer svårupptäckta för fåglar uppifrån och fiskar underifrån när de når havet. Under denna period kallas de för smolt. Väl i havet består födan i början fortsatt av kräftdjur och insekter men även små fiskar blir nu en del av födan. Allt efter att de växer övergår de allt mer till att äta fisk och då framför allt strömming och skarpsill. Tillväxten i havet är mycket snabb och efter endast tre år kan en lax ha nått en längd av ca 110 cm och vikt av ca kg. Referenser och länkar - Elektroniska fiskekort i Lögdeälven: - FIFS 2004:37 Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:37) om fiske i sötvattensområdena. Havsoch vattenmyndighetens författningssamling (HVMFS) - Havs- och Vattenmyndigheten: - ICES WGBAST, Report of the Baltic Salmon and Trout Assessment Working Group (WGBAST) 2016 ICES CM 2016/ACOM:09 - SLU Aqua: - Svenska fiskeregler: - Västerbottens laxälvar: 58

59 Bilagor Bilaga 1. Fiskeregler i Lögdeälven Fiskeregler Välkommen till Lögdeälven! ALLT fiske är förbjudet fr.o.m. 1 september t.o.m. 14 oktober. Därutöver gäller följande: o Lax: Minimimått 50 cm. Max 1 lax per fiskare/dygn men bara 1 lax/dygnskort. Mo-Lögdeå FVO: Fiskeförbud 1 sep. t.o.m. 31 dec. Lögdeälven FVO och Västanfjället FVO: Fiskeförbud 1 sep. t.o.m. 30 apr. o Öring: Minimimått 50 cm. Max 1 öring per fiskare/dygn men bara 1 öring/dygnskort. Mo-Lögdeå FVO: Fiskeförbud 1 sep. t.o.m. 14 okt. Lögdeälven FVO och Västanfjället FVO: Fiskeförbud 1 sep. t.o.m. 30 apr. o Harr: Minimimått 35 cm. Fiskeförbud 15 april. t.o.m. 31 maj. - Fiskekortet är personligt och får ej överlåtas. - Endast fiske med handredskap; ett spö per person. - Rotationsfiske gäller enligt: ett kast, ett steg. - All fisk som inte krokats i munnen (inifrån och ut) skall återutsättas, död eller levande. - Spinn/haspelfiske med sänke är förbjudet (t.ex. spinnfluga). - Förbud mot ryckfiske. - Alla beten/sänken innehållande bly är förbjudna. - Lämna fiskerapport oavsett om fisk fångats eller ej, samt ange om fisk återutsatts Rotationsfiske Lax och havsöring fiskas bäst genom ett rörligt fiske. Börja alltid ditt fiske uppströms andra och fiska inte nära annan fiskare. Därefter gäller ett kast, ett steg. När du fiskat klart sträckan/poolen, gå tillbaka uppströms och starta åter uppströms övriga fiskare. Rotationsfiske ger alla möjlighet att fiska av de hetaste platserna. För trivsel och sämja, försäkra dig om att ditt fiske inte stör någon annans fiske. Spinn/haspelfiske med sänke är förbjudet Fiske med sänke och krokförsedd tafs har i undersökningar visat sig leda till högre andel felkrokade fiskar jämfört med andra fiskemetoder. För att minimera skador på fisken och för att främja ett etiskt fiske är därför denna metod inte tillåten i Lögdeälven. Återutsätta fisk Felkrokad fisk eller fisk under minimimått skall ovillkorligen återutsättas, död eller levande. Kroka lös fisken i vattnet. Försäkra dig om att fisken återfått krafter innan du släpper den. Ta inte i fisken med torra händer, då dess skyddade slemskikt då skadas. Orsaken till att även skadad, döende eller död fisk skall släppas tillbaka är för att inte uppmuntra till ovarsam hantering av fisken i syfte att få behålla den. Vi önskar dig en trevlig och spännande fiskedag vid älven! /Mo-Lögdeå FVO, Lögdeälvens FVO och Västanfjället-Lögdeälvens FVO Här köper du fiskekort: Mo-Lögdeå FVO: Sandströms fiskecenter i Nordmaling, Little Bobbys och restaurang Samarra i Lögdeå samt hos Blixtsport i Umeå. Lögdeälvens FVO: I automater längs älven, Sandströms fiskecenter i Nordmaling, Little Bobbys i Lögdeå samt hos Blixtsport i Umeå. Västanfjället-Lögdeälvens FVO: Balsjö handel, Blixtsport i Umeå Du kan även köpa fiskekort till samtliga områden på där du även finner mer information om fisket och älven. 59

60 Bilaga 2. Karta över Lögdeälvens laxförande sträcka upp till Lögdasjön (Lantmäteriet 2009, Medgivande I2009/0605). 60