Diverse hustips ( version )

Transkript

1 Diverse hustips ( version ) Byte av radiatortermostat sid 2 7 Tilläggsisolering av fönster sid 8-11 Tips för köksavloppet i radhusen sid 12 Beskrivning av byte av avloppsledning från köket i ett radhus ( fast Torneå 1-98 ) sid Snabbare Bredband för 300 Kr sid Sidan 1

2 Byte av radiatortermostat Det är hög tid att byta termostater på alla radiatorer ( värmeelement ) för varje fastighetsägare Förra gången det gjordes var Då gjordes en gemensam upphandling och installation i hela Akalladalen för de som ville. Dessa termostater är nu över 25 år gamla och dags att byta ut. Den expanderande vaxklumpen inne i termostaterna har blivit gammal och reagerar inte på ändrad temperatur på rätt sätt längre. För den som vill göra bytet själv följer här en beskrivning. Det är inte särskilt svårt. Den gamla termostaten heter TA RVT. TA står för Tour och Andersson. De har hemsida med adress Den termostat som är lättast att få tag på och som passar heter TRV Nordic M28x1, Grader M28 och har artikelnr Ventilen kostade i Nov Kr per st Man kan köpa/ beställa termostaten hos en välsorterad Comfortbutik t.ex. den på väg mot Sollentuna centrum ( vid Akallaavfarten från motorvägen vid färd norrut ) Nedan följer en beskrivning av hur man byter termostat Sidan 2

3 Byte av termostat på radiatorerna inom Akalladalens fastigheter Termostaten sitter normalt monterad till vänster nedtill på varje radiator. Se fotografi nedan För att montera bort den gamla termostaten, använder man en skiftnyckel eller polygrip och skruvar bort termostatens mutter vid den röda pilen på bilden När termostaten är bortmonterad ser det ut som på bilden nedan Det är en vaxklump i termostaten som expanderar vid ökande temperatur och blir mindre vid minskande temperatur. Sidan 3

4 Termostaten påverkar tappen på radiatorn. Se pilen på bilden ovan Tappen har diametern 4 mm och sticker ut cirka 5 mm. Se bilden nedan Innan den nya termostaten monteras bör man motionera tappen ett antal gånger. Tappen är för trög att bara trycka in med fingret. Man bör använda baksidan av handtaget på en skruvmejsel, eller ett mynt eller dylikt. Tryck in tappen ett tiotal gånger, så att eventuella avlagringar och smuts försvinner. Därefter tar man fram den nya termostaten. Se bilden nedan på termostaten och den kartong som termostaten levereras i Sidan 4

5 X Så här ser texten på kartongen ut, när man har brett ut kartongen ( ventil version Nov 2016 ) Sidan 5

6 Den nya termostaten innan montering på radiatorn ( på bilden visas en äldre modell av utbytesventil ). Se bild nedan När man monterar termostaten, måste man trycka termostaten ganska hårt in mot radiatorn. Termostaten bör vara utskruvad till max läge för att det skall gå lättare. Man måste tänka på att indikeringspilen på termostaten kommer snett utåt så att man kan se indikeringen när man står framför radiatorn. Man skall känna efter att termostaten greppar i sexkantmuttern på radiatorn. Sedan skruvar man fast överfallsmuttern på gängan på radiatorn. Se bilden nedan Sidan 6

7 Tänk på att denna termostat reglerar temperaturen mellan 6 grader och 28 grader Siffran 3 motsvarar cirka 20 grader Siffran 4 motsvarar cirka 24 grader För att ställa in temperaturen 21 grader skall alltså indikeringspilen stå på en prick över siffran 3. Se inställningen på bilden ovan ( bilden visar en äldre ventilmodell ) Sidan 7

8 Tilläggsisolering av fönster Enligt Energimyndigheten i Sverige ( ) så går 35 % av en fastighets energiåtgång ut genom våra gamla 2 glas fönster. Genom att byta ut de gamla 2 glasfönstren eller tilläggsisolera fönstren kan man minska energiutstrålningen genom fönstren från 35 % till 25 % Man kan minska värmeutstrålningen genom våra gamla 2 glasfönster på 2 sätt. 1) Det bästa sättet är att byta ut de gamla 2 glasfönstren till nya moderna 3 glas eller 2+1 glas fönster. Detta kostar i storleksordningen Kr efter rotavdrag ( för hustyper 403, 404 o 111 ) 2) Ett annat billigare sätt är att tilläggsisolera de gamla 2 glasfönstren genom att limma på en 3:e energiglasruta på insidan av det gamla 2 glasfönstret. Detta kostar i storleksordningen Kr efter rotavdrag ( 12 st glasrutor, hustyp 403, 404 o 111 ). De gamla persiennerna kan man behålla, de berörs inte av tilläggsisoleringen. När man tilläggsisolerar gamla 2 glas fönster, kommer ett företag och mäter upp de fönster som man vill tilläggsisolera. Efter ett antal veckor kommer de tillbaka och limmar fast de nya tilläggsisolerrutorna på insidan av de gamla fönstren. Först placerar de en ram av aluminium som innehåller torkmedel, på den inre glasrutan på fönstret. Därefter placerar de den extra isolerrutan på insidan av de gamla fönstret och innanför aluminiumramen. Sedan vulkar de fast den 3:e glasrutan på aluminiumramen och den inre rutan på det gamla 2 glasfönstret Därefter görs en extra limning med silikonlim för att den 3:e rutan skall vara lufttätt limmad emot det gamla inre 2 glasfönstret Arbetet tar cirka en halvtimme per glasruta. 12 glasrutor tar cirka 6 tim för 2 man Isolerglasrutan är belagd med en energiisolerande beläggning. Denna monteras utåt, så att man inte kan komma åt den. Beläggningen syns inte, annat om man mycket noggrant jämför en gammal 2 glasruta med en ny tilläggsisolerad glasruta Sammanfattningsvis kan man säga att vid tilläggsisolering, klistrar företaget på en extra glasruta på insidan av de gamla glasrutorna. Emellan den gamla och den nya tilläggsrutan sätts en distansram som innehåller torkmedel. Om man har persienner kan dessa sitta kvar och berörs inte av tilläggsglasrutan Sidan 8

9 Det finns minst 2 företag som kan tilläggsisolera på detta sätt Ett företag heter Grundels ( från Karlstad men de är i Stockholm varje vecka ) och har en hemsida som heter där finns en film under Grundels isolerruta som visar hur arbetet utförs Ett annat företag heter Nordwind ( ) De finns i Uppsala. På deras hemsida kan man läsa om tilläggsisolering av fönster under fliken Renovglas Nedan finns några bilder hur tilläggsisoleringen kan se ut med Grundels tilläggsisolering som vi har utfört på adress Tavastehusgatan 13 ( Dennis Westin, Styrelsemedlem Akalladalens samfällighet ) Jag tror nog att Nordwinds tilläggsglasruta är likvärdig. Bilden ovan Fönster och fönsterkarmen innan tilläggsisolering Sidan 9

10 Bilden ovan En aluminiumram som innehåller torkmedel har placerats på insidan av den inre glasrutan på det gamla 2 glasfönstret. Det svarta på aluminiumramen är en gummimassa som vulkas fast på ramen / glasrutan Den svarta distansbiten tages bort efter inplacering av den 3:e glasrutan. Sidan 10

11 Bilden ovan Så här ser det tilläggsisolerade fönstret ut. Man har limmat fast en extra glasruta på insidan av den gamla inre 2 glasrutan. Aluminiumramen och en silikonfog gör att den inre glasrutan blir mm mindre på varje sida runt om. Från utsidan ser man nästan ingen förminskning av glasrutan. På insidan av fönstret / 3:e glasrutan sätter man en täcklist. Under täcklisten har man gjort en limning med silikonlim som en extra säkerhet. Sidan 11

12 Tips för köksavloppet i radhusen Detta är ett tips gäller endast för radhusen ( hustyp 111 ) och är till för att minska skadorna om/när avloppsröret från diskbänken går sönder. Våra hus är nu över 35 år gamla ( byggda 1975 ) och en del av gjutjärnsavloppsrören börjar bli genomrostade. Det har hänt hos ett par fastighetsägare att kröken på avloppsröret från diskbänken, har gått sönder. Denna krök finns på nedervåningen inuti trumman som går uppe i taket längst in i tvättstugan. När det går hål på avloppsröret, rinner det ner vatten på botten av trumman. Det rinner vidare i trumman bort mot väggen till vardagsrummet ( det stora rummet på nedervåningen ) och kan förstöra den väggen. Ett sätt att upptäcka läckaget på ett tidigt stadium, är att göra ett hål i botten på trumman, ovanför vilken avloppsröret går. Genom att borra ett 75 mm stort hål med en hålsåg ( sådan som man använder när man skall ta upp hål för elektriska kopplingsdosor ) och täcka hålet med ett täcklock som används för elektriska kopplingsdosor, kan man inspektera konditionen på avloppsröret. När det går sönder kan man förhoppningsvis upptäcka detta innan avloppsvattnet förstört alltför mycket Akalla Dennis Westin Sidan 12

13 Byte av köksavloppet i ett radhus ( i fastigheterna Torneå 1-98 ) I radhusen ( fastigheterna Torneå 1-98 ) har cirka 10 st fastigheter av 98 st råkat ut för läckage på avloppsröret från köksavloppet ( Aug 2016 ). Läckaget sker i 90 gradersböjen på köksavloppet som går under köksgolvet dvs i en trumma i taket i tvättstugan. Trumman ligger straxt under taket i tvättstugan och vid väggen som vetter åt Öster Avloppen är ju 40 år gamla så det kan vara dags att byta ut detta avloppsrör som verkar vara det som går sönder först i våra radhus ( fastigheterna Torneå 1-98 ) Idag ( Aug 2016 ) är det storleksordningen 10 av 98 fastigheter som fått läckage på detta avloppsrör En del av läckagen har resulterat i vattenskador på väggen mellan tvättstugan och vardagsrummet. Någon har fått läckage som spridit sig till under golvet i vardagsrummet med stora renoveringskostnader som följd. Renoveringen kan ta 4-6 månader. I de radhus som är gavelradhus så tror jag att ett läckage från avloppsröret kommer att rinna ner i isoleringsmaterialet som är monterat på ytterväggen. I de radhus som är inner-radhus så rinner ett läckage från avloppsröret ner på den horisontella delen av den fyrkantiga gipsskivetrumman som är monterad i taket på tvättstugan. I värsta fall så rinner vattnet åt höger mot väggen till vardagsrummet. Hos en fastighetsägare har vattnet sedan runnit ner utefter den högra väggen i tvättstugan och sedan in under golvet i vardagsrummet Alla som fått dessa vattenskador har haft stora kostnader för reparationerna Nedan följer lite bilder och text när jag bytte köksavloppet ( Tavastehusgatan 13 ) Sidan 13

14 Ovan syns den horisontella gipsskivetrumman i vilken köksavloppet går ( överst på bilden ) På den lodräta hitre väggen på trumman har jag gjort ett stort fyrkantigt inspektionshål som nu täcks av ett stort vykort På trummans undersida på den vågräta delen av trumman har jag tidigare borrat ett hål för ett el -doslock ( diameter 70 mm ) Detta gjorde jag för att kunna se om det blivit ett läckage innan läckaget fortsatte till väggen mot vardagsrummet. Sidan 14

15 Om man vill göra ett inspektionshål på den horisontella delen av trumman, kan man göra det 115 cm från ytterväggen ( 75 cm från den lodräta trumman ). Då kan man kanske upptäcka ett läckage innan det blir för stort och rinner in under vardagsrumsgolvet. Nedan följer lite bilder från mitt utbyte av det horisontella ( och den lodräta delen upp till köket ) avloppsröret i trumman vid taket i tvättstugan. Ovan ses trumman där det horisontella avloppsröret från köket går I trumman har jag gjort ett fyrkantigt inspektionshål. Det som syns främst är ventilationsröret från torkskåpet Sidan 15

16 I det fyrkantiga hålet ser man främst ventilationsröret från torkskåpet. Bakom ventilationsröret syns avloppsröret från diskbänken på övervåningen. Sidan 16

17 Här ser man trummans lodräta del uppsågad för att man skall kunna se ventilationstrumman och avloppsröret Här är ventilationstrumman från torkskåpet borttagen. Det gamla avloppsröret syns tydligare. Det är själva 90 graders-böjen upp till köket som brukar rosta sönder först. Sidan 17

18 Här syns att jag bytt ut det mesta av gjutjärnsröret och ersatt det med avloppsrör av plast Här har jag monterat en träkloss för att stödja avloppsröret Sidan 18

19 Detta är rördelarna som jag tog bort och ersatte med avloppsrör av plast Gjutjärnsröret jag tog bort hade väldigt mycket avlagringar. En tredjedel av avloppsröret var igensatt med gegga. Sidan 19

20 All denna gegga tog jag bort från den del av gjutjärnsröret ( cirka 0,5 m ) som jag lät sitta kvar Sense Larsson har kontakt med en bra rörmokare som har bytt ett antal av våra köksavloppsrör. När denne rörmokare byter avloppsröret får man själv bygga igen den fyrkantiga gipstrumman som täcker avloppsröret Sense har mailadress: sense@akalla.st Akalla Aug 2016 Dennis Westin Tavastehusgatan 13 Sidan 20

21 Snabbare bredbands WiFi för 300 Kr När min Bredbandsrouter gick sönder och jag skaffade en ny med 2 frekvensband upptäckte jag att jag kunde få mycket bättre hastighet på mitt WiFi Det började med att jag endast hade en WiFi hastighet på 10 Mb/s ( mätt med ) ( Jag har Bahnhof som internetleverantör via glasfiberkabel ända in i vardagsrummet. Abonnemanget är ett 10 Mb/s abonnemang men det brukar ju vara mycket snabbare cirka Mb/s ) Då hörde jag mig för med andra i Akalladalen, om det var Bahnhof som hade blivit långsam eller om det var min utrustning som var långsam. Fick svaret att Bahnhof fortfarande var snabb. Genom att koppla in min dator med datakabeln direkt från signalomvandlaren ( dvs den första grå burken 10 x 7 x 3 cm stor som är inkopplad med en dubbel glasfiberkabel till det väggfasta vita datauttaget ) direkt in till min dator och då fick en uppkoppling till internet, så visste jag att signalomvandlaren var hel och att internetuppkopplingen fungerade Eftersom datorn då fick kontakt med internet ( inloggningssidan till Bahnhof ), visste jag att det inte var fel på signalomvandlaren eller datauttaget på väggen Jag förstod då att det var i min router som felet låg. ( Det är ett vanligt fel enligt Akalladalens dataansvarige att routern går sönder eller att den går långsammare än utlovat ) Jag skaffade då en ny Router. Jag köpte en router från D-Link som kostade cirka 900 Kr ( D-Link DIR 859 ) och kopplade in den. Denna router har WiFi sändning på 2 olika frekvensband ( 2,4 GHz och 5 GHz ) Eftersom jag har en dator som har några år på nacken så kunde inte datorn ta emot WiFi signal på 5 GHz bandet. Detta märker man genom att titta på datorns sida för Inställningar och därefter på sidan för WiFi Om man kan se tillgängliga WiFi signaler både för 2,4 och 5 GHz från sin router kan datorn ta emot båda frekvenserna. Om man bara ser den ena ( dvs 2,4 GHz signalen ) så kan datorn inte ta emot 5 GHz signalen. WiFi signalerna brukar heta något med 2,4 på slutet eller 5 på slutet för respektive frekvensområde Sidan 21

22 Om du har en modern telefon så kan du kolla under Inställningar och WiFi på tillgängliga WiFi signaler. Koppla då in dig på 5 GHz bandet istäälet för 2,4 GHz bandet för att få en uppkoppling som inte har så stor konkurrens med andra användare på det aktuella frekvensbandet Om du har en Android telefon kan du ladda ner en App som heter WiFi analyzer från Farproc ( den finns inte för Iphone, så där får man ladda ner någon annan App ) Det finns säkert andra WiFi Analyzers som också går bra att använda I den appen kan man se vilka kanaler ( i frekvensbanden 2,4 och 5 GHz ) som konkurrerar om bandbredden i de olika frekvensbanden Hemma hos mig ( Tavastehusgatan 13 ) så är det 6-8 WiFi signaler som konkurrerar om bandbredden på 2,4 GHz frekvensen På 5 GHz frekvensen är det endast min nya router som sänder dvs det är betydligt mindre konkurrens om den tillgängliga bandbredden. 5 GHz frekvensen är dock mer känslig för motstånd i form av väggar och golv. Eftersom min dator inte kunde ta emot 5 GHz signalen så var jag tvungen att göra något åt det ( att jag inte kunde ta emot 5 GHz signalen såg jag på Inställningar och sidan WiFi. Där kom endast en frekvens ( 2,4 GHz signalen ) upp som valmöjlighet ) För att få min några år gamla dator att kunna ta emot även 5 GHz signalen köpte jag en liten WiFi antenn som jag kopplade in i ett av USB uttagen på datorn Denna antenn heter D-Link DWA-171 ( Wireless AC Dual Band Nano USB adapter ) och kostar mindre än 300 Kr Med hjälp av denna WiFi antenn så kan jag nu ta emot både 2,4 GHz och 5 GHz signaler När jag kollar med Bredbandskollen så får jag nu en mottagnings-hastighet på cirka 55 Mb/s på 2,4 GHz bandet och cirka 98 Mb/s på 5 GHz bandet, dvs nästan dubbla hastigheten än tidigare Mätningen gjordes i samma rum som WiFi routern på cirka 4 meters avstånd från routern Sammanfattning: Med en engångskostnad på mindre än 300 Kr så har jag kunnat öka min bredbandshastighet från 55 Mb/s till 98 GHz ( på min Bahnhof 10 Mb/s uppkoppling ) Akalla Mars 2017 Dennis Westin Sidan 22