Puts på isolering. Nybyggnad och ombyggnad. Tilläggsisolering. Michael Åhström civ.ing.

Transkript

1 Puts på isolering Det har under senare år blivit mycket vanligt att bygga fasader av lättstommar, med en isolering och ett putsskikt utanpå. Även vid ombyggnader och renoveringar används metoden puts på isolering. Putssystem finns i många former. Vilket man ska välja beror på typ av väggunderlag och vilka egenskaper man vill ge väggen genom isolersystemet och putsen. Putssystemets totalvikt kan också påverka valet, liksom hur hårt utsatta fasadytorna är för mekanisk påverkan. Vid hårt utsatta ytor bör ett system med en tjockputs eller förstärkt tunnputs väljas. Michael Åhström civ.ing. Foto: Olle Thåström. Både vid nybyggnad och renovering ska fasaden vara funktionell och tåla naturens alla krafter och fungera över en längre tid med långa renoveringsintervall. Och inte minst ska den putsade fasaden vara vacker och estetiskt utformad. Nybyggnad och ombyggnad Vid nybyggnad är puts på isolering främst aktuellt när man har en lättstomme, som till exempel en träregelstomme. Om stommen i stället är massiv, av till exempel lättbetong eller lättklinker, dimen- sioneras väggen vanligen utifrån massivväggens isoleringsegenskaper, utan att något extra isoleringsskikt monteras. Vid ombyggnad och renovering är det ofta fördelaktigt att förse väggen med ett nytt isoleringsskikt, eftersom den befintliga väggytans beskaffenhet kräver det eller för att det erfordras isolering från ljud- och energisynpunkt. Tilläggsisolering En tilläggsisolering ändrar på temperaturoch fuktförhållanden i väggen. Kraftigt ökade isoleringstjocklekar kan göra att uppvärmda 20 AMA-nytt Hus 1/2006

2 Putsbärare av EPS för tunnputs. Kan fästas med klisterbruk, eventuellt kompletterat med mekanisk infästning. Foto: Bo Samuelsson. Cellplastskivor EPS Mineralull Mineraliska tunnputsskivor och tjockputsskivor. En tilläggsisolering ger ett bra underlag för putsen och förbättrar värme- och ljudisoleringen. Foto: Sören Danielsson. utrymmen inte längre bidrar till att torka ut fasaden, eftersom tidigare värmeläckage genom fasaden upphör. Detta tillsammans med användning av miljövänliga färger och ytputser kan göra att fasaden drabbas av organisk påväxt, se även artikeln Biologisk påväxt på mineraliska fasader i detta nummer av AMA-nytt. Behovet av skötsel och underhåll, det vill säga tvättning av fasaden ökar. Problemet med organisk påväxt var tidigare sällsynt eftersom färgerna i många fall innehöll giftiga ämnen. Alternativt kan ett ventilerat fasadsystem användas vid tilläggsisolering och när en fuktsanering erfordras. Vid renoveringar där bara en ny putsbärare behövs kan en tunnare form av isolering vara ett bra alternativ. Putssystemets uppbyggnad De flesta putsade isolersystem består av komponenter, som: 1 klistring 2 isolering 3 infästning 4 armering 5 putsbruk 6 ytputs/slätfärg. EPS är en enkel och lätt isoleringsprodukt som kan användas som putsbärare i isolerade tunnputssystem. En del leverantörer kräver att man använder ett vidhäftande klisterbruk för att fästa skivan mot väggen. I vissa fall även kompletterat med mekaniska infästningar. Från brandsynpunkt bör cellplast inte användas på bostadshus över åtta våningar. Dagens EPS-produkter har goda fuktegenskaper. Diffusionsöppenheten är i de flesta fall mer än tillräcklig, eftersom det alltid sker en temperaturförändring i väggen bakom. Eventuell fukt kan alltså transporteras ut i ångfas. EPS-skivor används inte i tjockputssystem. Mineralull som används som tilläggsisolering i glasfiberarmerade tunnputssystem måste ha en hög delamineringsstyrka. Detta leder till att en skiva med hög densitet måste användas, normalt minst 110 kg/m 3. Skivan måste också hydrofoberas ordentligt för att minimera vattenupptagningen. Diffusionsöppenheten i materialet är mycket stor. Kondensering sker alltid i putssiktet eftersom putsen sitter på den kalla si- För hörn vid till exempel fönsteröppningar finns det olika hörnelement, vinkelplåtar för förstärkning. Isoleringsskiktet Isoleringsskiktet kan bestå av olika skivmaterial. Några vanliga är: Putsbärare av mineralull kan användas för både tunnoch tjockputssystem. Foto: Olle Thåström. AMA-nytt Hus 1/

3 dan av väggen där ånggenomgångsmotståndet är som störst. Mineralull som används som tilläggsisolering i tjockputssystem kan ha en lägre densitet än mineralull till tunnputssystem, eftersom den inte ska bära putskakan. Skumbetong (lättbetong som isolering) är ett obrännbart och helt fiberfritt material. Genomhydrofoberad skumbetong kan användas ihop med polymerförstärkta puts- och klisterbruk på homogena och tunga stommar. Materialet fungerar utmärkt som putsbärare för såväl tunn- som tjockputs. Man ska dock beakta uttorkningen av vatten från tillverkningprocessen. Underlag för putssystem Tunnputs: Lättregelväggar med någon form av skiva på utsidan är utmärkta som underlag för tunnputssystem. Ofta används en 9 millimeter tjock utegipsskiva. Isolerskivorna av EPS eller mineralull, som monteras utanpå gipsskivan, måste fästas mekaniskt in i regelverket med minst fyra st infästningar per kvadratmeter. Det krävs mekanisk infästning av tunnputsen på grund av att pappen som den utvändiga gipsen är belagd med inte har tillräcklig vidhäftning mot gipsen. Används någon form av fukttrög spånskiva eller plywood utanpå lättregelväggen, kan ett cementfritt tunnputssystem användas. Mekanisk infästning behövs inte heller om EPS-isolering används. Detta system är i första hand anpassat för villor och radhus. Även massiva homogena tunga konstruktioner är bra som underlag för tunnputssystem. Vid användning av EPS-skivor används ibland klisterbruk. Om vidhäftningen mot underlaget för klisterbruk är säkerställd till över 0,080 Mpa, kan EPS klistras upp till 25 meters höjd helt utan mekaniska infästningar. Man bör dock kontrollera med leverantören vad som gäller i detta avseende. Även skumbetong kan användas utan några mekaniska infästningar, medan mineralull alltid ska fästas mekaniskt. : Vid tjockputssystem kan andra skivmaterial användas utanpå lättregelväggen, som någon form av cementbunden eller silikatbunden skiva. Skivan bör vara hydrofoberad och klara en viss mängd fukt. För att putsen inte ska spricka får skivan, vid varierande fuktinnehåll, inte påverkas längdmässigt. Putssystemet fästs i reglarna. Massiva homogena och tunga konstruktioner är utmärkta underlag för tjockputssystem. Ljud Fasadens ljudegenskaper beror på typen av isolering. Mineralull förbättrar normalt den befintliga väggens ljudreduktion med 5 till 10 db beroende på väggtyp. Detta oavsett putssiktets tjocklek. Putstjocklek på 5 eller 20 millimeter utanpå mineralullen påverkar knappast ljudegenskaperna. EPS är till sin struktur så pass styv att ljudvågor fortplantas i materialet. För att inte försämra en befintlig konstruktion måste isoleringen slitsas vid lägenhetsskiljande väggar och valv. Putsen kan däremot göras obruten över slitsen. Brand Mineralull är obrännbar men förstörs vid temperaturer över 200 C. EPS smälter vid 100 C. Kontakta leverantören för information om ETAG-004 norm gäller för systemet. ETAG 004, som tas fram av EOTA, Europeiska organisationen för tekniskt godkännande, fastställer egenskapskrav för system med puts på isolering, bland annat för brandkriterier. Vindlast En fasad utsätts för stora vindlaster på högre höjder. Det är på läsidan som stora sugkrafter uppstår. Kring hörnpartierna är dessa som starkast. Trots detta behövs ingen separat vindlastberäkning på byggnader som är lägre än 25 meter. Men vid högre höjder ska en vindlastberäkning utföras för dimensionering av infästningar. Lättregelvägg med gipsskivor. Mineralullsskivorna fästs mekaniskt i lättregelväggens stomme. Foto: Bo Samuelsson. Putsskikt Ett antal faktorer påverkar valet av ytputs för olika putssystem, till exempel elasticitet, hållfasthet, vidhäftning, fuktegenskaper, smutsupptagning, åldrande och estetik. Pusskiktet kan bestå av ett underlagsbruk och ett stockningsbruk eller endast ett glasfiberbruk. I några fall används endast ett 22 AMA-nytt Hus 1/2006

4 grundningsbruk som underlag för putsskiktet. Utstockningsbruken är normalt i kvalitet B eller C. Bruk kan erhållas som tunnputs och tjockputs. Vilket som används beror på vilket putssystem som valts samt vilka egenskapskrav som efterfrågas. Tunnputsbruk Tunnputsbruk appliceras på underlaget i ett skikt om ca 8 millimeter. I bruket finns, utöver glasfiber också en mindre mängd polypropylenfiber som krymparmering. Och som i alla oorganiska bruk finns det sand, cement och en del fyllmedel i form av kalkstensfiller samt en polymer. Polymeren är en vattenlöslig petroleumbaserad produkt som utgör 1-2 procent av volymvikten. på mineralull. Putsen påförs i två skikt och armeras med stålnät. Foto: Olle Thåström. Ytputsskiktet består normalt av marmorkross, pigment och mineraliska bindemedel. Bindemedelshalten i de mineraliska ytputserna uppgår till ca 15 procent. Töjbarhet Tunnputs kan ta upp viss rörelse i underlaget. Prover har gjorts med fribärande väggelement med upplagsbredd på 8 meter och en höjd på 3 meter. Det visar sig att trots att väggelementen har böjts ner mer än 25 millimeter har det armerade putssiktet inte spruckit. är dock betydligt sprödare. För att undvika sprickbildning vid smala putspartier ska inte bredden på putsen understiga 200 millimeter. Det gäller både för tunn- och tjockputs. Rörelsefogar Tunnputs på mineralull, med armering av glasfibernät. Foto: Sören Danielsson. Det är vanligen en tensid som tillsätts för att göra bruket smidigt, så att det inte kärvar i slangar och pumpar. Smidigheten erhålls av att det bildas luftporer i bruket. Luftporerna ska överstiga 15 procent av brukets volym. Som alternativ till cement kan tunnputs tillverkas av mineraliska bindemedel. Bindemedelshalten i mineraliska ytputser för tunnputssystem uppgår normalt till 8 procent. ska kunna ta upp och avge vatten. Den appliceras på underlaget i två skikt om minst 8 millimeter. Som armering används oftast stålnätsarmering. Bruket kring armeringsnätet har oftast en högre hållfasthet än utstockningsbruket. Normalt används bruk av minst klass B runt armeringen och klass C som utstockningsbruk. Tunnputssystem Tunnputssystem behöver normalt inga rörelsefogar. Bara konstruktiva fogar i byggnadens stomme ska föras ut genom isolering och putssikt. Putsen kan appliceras på byggnadskroppar som är över 100 meter höga eller breda utan problem, om stommens konstruktion inte är delad. Vid rörelsefogar i väggen används speciella fogprofiler med integrerad glasfiberväv för att säkerställa en hållbar vädertätning. system system kräver rörelsefogar horisontellt och vertikalt med C-avstånd på meter. kan appliceras på byggnadskroppar som är över 100 meter höga eller breda utan problem. Horisontella fogar ska tätas med mjukfog eller speciella fogprofiler. Vatten Vatten ska i mesta möjliga mån hållas borta från fasaden. Tillse att vattenavrinningen är god från tak samt att taksprången görs re- AMA-nytt Hus 1/

5 jäla. Plåtarbeten måste ägnas stor omsorg så att exempelvis fel lutning och avsaknad av droppnäsor undviks. Att täta med mjukfog måste ses som ett misslyckande som ersätter hantverkskunnande. Fuktrörelser i tjockputsskikt, särskilt på isolering, kan vara betydande och i många fall större än temperaturrörelserna. Fuktbalans Samtidigt som en vattenavvisande tunnputs eftersträvas, måste byggfukt och vattenånga kunna transporteras ut genom väggen. Med en insida av betong eller en lättregelvägg med PE-folie fås i det närmaste en diffusionstät insida. En homogen tegel- eller lättbetongvägg ska studeras med avseende på att det sker en kondensering av vattenånga i dessa material på den kalla sidan. Lösningen på detta kan vara att isolera mera utvändigt. Stommen blir då varm och ingen kondens sker i väggen. Detta förutsätter självklart att relativt diffusionsöppna material används. Stenull, EPS, polymerförstärkta KC-bruk och ytputser på bas av silikat eller silikonharts uppfyller den diffusionsöppenhet som krävs. Vattenavvisning Inga produkter som ingår i ett fasadsystem får vara diffusionstäta och isoleringen i putsade system får inte bli blöt. Tunnputssystem är vattenavvisande. system inte är vattenavvisande utan tar åt sig och avger vatten. Diffusionsöppenhet Det är mycket lite luft och vattenånga som passerar genom en vägg. Till och med i så öppna material som lättbetong eller tegel ventileras mer än 98 procent av fukten i en byggnad bort genom frånluftssystem eller fönster. Det är ångtrycket som är drivkraften för den fuktvandring som eventuellt sker genom en vägg. Fukt transporteras normalt från den varma till den kalla sidan. Inget på marknaden idag förekommande putssystem försämrar väggens fuktegenskaper och utan ju mer isolering som sätts på väggens utsida desto fuktsäkrare blir konstruktion. Polymerförstärkta tunnputsbruk liksom silikat-, silikonharts- och akrylatbundna tunnputser har en mikrostruktur som gör det möjligt för vatten i ångfas att torka ut. Däremot kan vattendroppar inte tränga in genom putsen. Armering Från korrosionssynpunkt måste hänsyn tas till den miljö som fasaden kommer att befinna sig i. Putsnätet ska ha tillräckligt korrosionsskydd, vilket normalt åstadkoms med galvaniserat fyrkantmaskigt stålnät. Infästning Infästningar kan vara rörliga eller fasta. Med fasta infästningar finns en risk att större påkänningar kan uppstå. Normalt används rostfria infästningar och infästningar av metall är att föredra ur brandsynpunkt. Putsnätet skyddas från korrosion med galvanisering. Infästningar kan vara rörliga eller fasta. Foto: Olle Thåström. Sprickbildning genom temperaturrörelser Ett putssystem på isolering utsätts för stora temperaturvariationer. Putskakan ligger helt frikopplad från att leda solvärmen vidare in till bakomliggande skikt. Isolermaterialet, som minimerar byggnadens värmeförluster, isolerar också putsskiktet så att solvärmen ackumuleras i putskakan. En vårdag kan putsen vid solinstrålning få en yttemperatur på +70 C vid en lufttemperatur på +10 C. En putskaka direkt på en homogen, massiv vägg blir endast 30 C vid samma tillfälle. Putsen reagerar vid temperaturökningen med en utvidgning. Vid avkylning genom regn, kalla vindar eller avtagande solinstrålning sjunker yttemperaturen mycket fort. Isoleringen bakom putskakan gör att minimalt med tillskottsvärme från den varma huskroppen sprids till putskakan. De stora temperaturvarationerna som på det viset uppkommer i putskakan leder till att stora tryck- respektive dragspänningar uppstår i putsen. För att klara de spänningar som uppstår av temperaturvariationer i uteluften ska putssystemet armeras i den yttre tredjedelen av bruksskiktet. Förhindrande av rörelsesprickor Tryckspänningar kan putsen hantera bra. Dragspänningar leder dock till sprickbild- 24 AMA-nytt Hus 1/2006

6 ningar i ett oarmerat putssikt. Cementen och kalken kan inte etablera en sådan bindning att dragkrafter tas upp effektivt. För att motverka sprickor orsakade av dragspänningar måste putskakan armeras. Tunnputs Eftersom KC-bruket i putsen är alkalisk, måste glasfibern i tunnputsen skyddas av ett ytskikt. Detta görs vanligen genom att en alkaliebeständig plastbeläggning gjuts runt glasfiberväven vid tillverkningen. Vid tjockputs på isolering hänger putsen på armeringsnätet, som är mekaniskt infäst mot underlaget. Krympsprickor KC-bruk härdar genom att kemiskt binda en stor del av vattnet. Under härdningen krymper de cementbaserade produkterna. Krympningen kan förhindras genom att någon form av fibrer tillsätts i putsbruket. Vanligen används glasfiber eller ännu bättre polypropylenfibrer som är betydligt mindre än glasfibern. Genom fibern kan dragspänningarna finfördelas över putsytan. Putsbärare Glasfiberväven skyddas med en alkaliebeständig plastbeläggning. Foto: Bo Samuelsson. Alkaliteten i en tjockputs skyddar stålnätet den första tiden. När putsen senare karbonatiserat ska galvaniseringen på armeringsnätet skydda stålnätet. Sprickarmeringen gör att putskakan kan motstå de dragspänningar som uppstår genom temperaturvariationerna i putssiktet på isolerade system. Mycket viktigt att notera är att sprickarmeringen måste ligga i den yttre tredjedelen av putssiktet för att vara verksam. Vidhäftning Tunnputs För att få vidhäftning mellan glasfiberarmeringen i tunnputs och ett KC-bruk tillsätter man någon typ av organiskt material. Vid fabrikstillverkning används petroleumbaserade polymerer. Med dessa organiska tillsatser i KC-bruk kan brukets konsistens och bearbetbarhet optimeras. Tillsatserna medför också att KC-brukets vidhäftning och töjning i förhållande till glasfiberväven kan optimeras. Polymerförstärkt putsbruk har mycket god vidhäftning mot betong, trä, metall, plast och sten. Därför har glasfiberarmerade tunnputsbruk ingen mekanisk infästning av putskakan till underlaget. Det polymerförstärkta bruket sitter fast mot isoleringen genom sin vidhäftning. Tunnputsbruk Tunnputsbruk har bra vidhäftning och kan appliceras på de mest varierande underlag, som lättbetong, lättklinker, betong, tegel och andra massiva väggar som är obehandlade eller belagda med organiskt bunden färg. Puts liksom beläggningar med mineraliskt bunden färg kan oftast putsas direkt med ett polymerförstärkt KC-bruk. Putssiktet armeras med glasfiberväv. Ytputsen väljs sedan beroende på de fukttekniska förhållanden i väggen. ens bruksskikt har bra vidhäftning mot varandra om putsskiktet hänger i nät som är mekaniskt förankrat till underlaget. Systemet kan appliceras på de mest varierande underlag. Lättbetong, lättklinker, betong, tegel bunden putsfärg/puts liksom beläggningar med mineraliskt bunden putsfärg/ puts är bra underlag. Slagtålighet För att gardera sig mot mekaniska skador kan ett glasfiberarmerat tunnputssystem förstärkas på utsatta ställen. Även tjockputssystem bör förstärkas på utsatta ställen, som till exempel socklar med klinker alternativt tegel. Utseende Tunnputssystem Tunnputssystem kan utföras med ett stort urval putsstrukturer, som slätmålad puts, stänkputs, handskurad och spritputs. Ytputserna kan ha silikat, silikonharts eller akrylat som bindemedel. Akrylatputser finns i ett stort antal kulörer. Fördelen med akrylatputser är att de är färgtonsstabila och enkla att arbeta med. Silikatprodukter binder kemiskt till un- AMA-nytt Hus 1/

7 Foto: Bo Samuelsson. derlaget med sitt bindemedel kalivattenglas. För att produkterna ska vara stabila under tillverkning och applicering tillåts max 5 procent akrylater. Silikatprodukter är svårare att applicera än akrylatputser, eftersom underlagets sugförmåga och härdningsförloppet påverkas av vind, värme och fuktighet i underlag och luft. Fasaden kan i vissa fall därför upplevas som flammig. Silikonhartsprodukter innehåller kisel i bindemedlet, vilket gör att en kemisk reaktion vid härdningen av produkten ger en permanent vattenavvisning. system system kan utföras med ett mycket stort urval putsstrukturer, allt från slätmålad- handskurad- till stänk- och spritputs. För ytputserna används ofta mineraliska bindemedel som kalk, cement eller silikat. Silikonharts eller andra organiska bindemedel kan användas i enstaka fall. Antalet kulörer är nästan obegränsade. Mörka kulörer bör dock undvikas. Miljö Ett tunnputssystem ger lägre miljöbelastning genom att det behövs mindre råmaterial per kvadratmeter. För information och varuinformationsblad och byggvarudeklarationer bör leverantören kontaktas. Putskikt med tillsats av polymerer med hydrofoberande egenskaper, en vattenavvisande grundning och ytputs, håller isoleringen torr. Vatten tränger alltså inte utan vidare in genom det färdiga putssystemet. Vid tjockputssystem är putsen helt diffusionsöppen och kapilärtransporten av vatten är snabb, vilket ger snabb uttorkning och torr vägg. Isoleringen suger inte vatten och förblir torr. Arbetsmiljö Generellt är arbetsbelastningen för den enskilde muraren lägre med ett tunnputssystem. Faktaruta Artikelförfattaren Michael Åhström är ansvarig projektledare för den nya handboken Rätt murat och putsat. Den ersätter och bygger till stora delar på handboken MUR 90. Anledningen till den nya handboken är att MUR 90 behövde uppdateras och kompletteras. Rätt murat och putsat beskriver och lyfter fram material och produkter, byggteknik samt renovering och underhåll. Ett syfte med handboken är att den ska användas i utbildningar vid kursverksamhet, yrkesskolor och högskolor. Rätt murat och putsat har tagits fram av SPEF, Sveriges Murnings- och Putsentreprenörförening och delfinansierats av SBUF. I RA98Hus litteraturhänvisas till MUR 90 i avsnitten: FS MURVERK I HUS LBS PUTS FÖR HUS. Litteraturhänvisningen ändras nu till handboken Rätt murat och putsat. Berörda koder och rubriker för beskrivning av puts på isolering är: IBE.22 Termisk isolering på betong i yttervägg IBE.23 Termisk isolering på murverk i yttervägg IBE.25 Termisk isolering mot utsida av yttre regelstomme i yttervägg 26 AMA-nytt Hus 1/2006