BESLUTSUNDERLAG. Kommunstyrelsen. Ärende. Dnr Dnr Dnr del av Västsverige Dnr

Transkript

1 BESLUTSUNDERLAG Datum Sida 1(1) Kommunstyrelsen Ärende 46 Framtidens ledningsorganisation Dnr Underhållskostnader Essunga Bostäder AB Dnr Erbjudande om delägarskap i Inera AB Dnr Beslutsunderlag - Förslag - Revideringar/klargörande - Skrivelse - Missiv - Beslutsunderlag - Aktieöverlåtelseavtal - Anslutningsavtal - Aktieägaravtal - Ägardirektiv - Bolagsordning 49 Avsiktsförklaring besöksnäring, 8 kommuner i en del av Västsverige Dnr Motion om framtidens kök i Jonslunds skola och förskoleverksamhet Dnr Översiktsplan Essunga kommun, samrådshandling Dnr Motion angående djurskyddskrav vid inköp av animaliska produkter Dnr Motion om laddstationer för elbilar Dnr Reducerade avgifter för kulturskolan Dnr Ansökan om bidrag för säkerhetsuppgradering av kulfång Dnr Tjänsteskrivelse - Protokollsutdrag - Motion - Tjänsteskrivelse - Förslag - Skrivelse om kostnad - Tjänsteskrivelse - Motion - Motion - Protokollsutdrag - Ansökan

2 Förslag till framtida ledningsorganisation i Essunga kommun

3 Innehållsförteckning Organisationsutredning... 3 Kommunchef... 5 Bildningsverksamhet... 6 Social verksamhet... 7 Servicesektor... 8 Planering och utveckling Stöd och samordning... 13

4 Organisationsutredning Sedan ungefär 1 år tillbaka har ledningsgruppen diskuterat hur en framtida ledningsorganisation kan se ut i kommunen. Bakgrund till detta är många pensionsavgångar inom den närmaste 5-årsperioden, varav fyra bara i ledningsgruppen. Förhandlingsdelegationen har därför gett kommunchefen/ledningsgruppen i uppdrag att arbeta fram ett förslag på ny ledningsorganisation. Förslaget ( ) ser ut så här: Förslaget bygger på en samlad kommunförvaltning, där kommunchefen är enda förvaltningschefen. KC leder 4 sektorer, varav 2 innehåller huvuddelen av kärnverksamheterna och övriga 2 i huvudsak är stödjande och utvecklande verksamheter (det finns undantag). Utöver de föreslagna sektorerna, finns som tidigare verksamheter som till exempel Essunga Bostäder AB, Göliska IT och Räddningstjänsten Västra Skaraborg inordnade i organisationen utan några förändringar mot tidigare. Detta hoppas vi uppnå med vårt förslag till ny organisation All verksamhet samlas i en förvaltning vilket underlättar ledning och styrning utifrån en förvaltningschef Kommunchef och sektorchefer får ett än tydligare helhetsansvar för hela kommunens verksamhet och ekonomi Effektivare organisation genom att vi samlar gemensamma resurser och stärker specialkompetenser Attraktivare organisation genom att vi samlar resurser, skapar mer specialkompetens och cluster där så är möjligt, vilket i sin tur underlättar rekrytering av ny personal Clusterbildningen skapar större möjlighet för personalen att arbeta tillsammans i arbetslag vilket bör ge en mer kollegial känsla 3

5 Underlättar kompetensutveckling och personlig utveckling i arbetslivet Organisationen bygger på självgående personal och arbetsgrupper vilket skapar möjligheter till arbetsutveckling och påverkan i verksamheten. Med tanke på storleken på vår kommun bör vi göra allt vi kan för att utnyttja den samlade kompetensen och möjligheten att samverka mellan olika verksamheter. Därför är det också viktigt att denna organisationsförändring parallellt följs av förändringar när det gäller arbetssätt och ibland också organisationskultur. När ledningsorganisationen är beslutad och genomförandet påbörjat bör även flera andra av kommunens verksamheter genomlysas. Uppgifts-/uppdragsbeskrivning sektorchefer Gemensamt för sektorcheferna: - Tillsammans med kommunchef och övriga sektorchefer ett övergripande ansvar för ledning och styrning av kommunens verksamhet samt ekonomi. En förutsättning för detta är att det finns en helhetssyn - Finns med i kommunchefens ledningsgrupp - Tillsammans med kommunchef ett ansvar för strategisk utveckling och verksamhetsutveckling. - Bärare av vision, värdegrund och ledningsstrategier och i den rollen mycket viktig som kulturskapare i organisationen - Ansvarig för strategiskt arbete och verksamhetsutveckling för den egna sektorn - Skall i första hand arbeta coachande och inte operativt Tillkommer sektorsspecifika ansvar och arbetsuppgifter! Beslutsgången Detta förslag har behandlats i personalgrupper och bland förtroendevalda. Inkomna remisser har bearbetats av ledningsgruppen och KSAU/förhandlingsdelegationen, vilket har lett till några förändringar i förslaget (markerat i avvikande färg i detta dokument). Några ytterligare klargöranden framkommer av dokumentet Revideringar och klargöranden i ledningsgruppens förslag till framtida övergripande organisation för Essunga kommun. 4

6 Kommunchef Övergripande Kommunchefen leder och fördelar arbetet och är kommunens enda förvaltningschef. Kommunchefen är ansvarig för beredning och föredragning i nämnd. Om den nuvarande politiska organisationen kvarstår kommer ytterligare chefer att bli föredragande. Kommunchefen är chef för sektorcheferna och för de medarbetare som ingår i Stöd och samordning. Jämförelse med nuläge Kommunchefen ska inte ha huvudansvaret för näringslivsfrågor (se Planering och utveckling), ej heller för arbetsmarknadsenheten (AME). Kommunchefen kommer att ha ett totalansvar över samtliga sektorer, vilket kräver en ökad insyn och insats inom utbildnings- och sociala sektorerna. Kommunchefen får också ökade möjligheter att arbeta med den interna organisationen, stödja chefer, värdegrundsfrågor, styrmodell mm. Genomförandeprocess Det finns två vägar att gå: Nuvarande kc jobbar kvar. När kc väljer att sluta rekryteras ny kc. Nuvarande kc jobbar kvar i organisationen men inte som kc. Ny kc rekryteras som kan jobba parallellt med gammal kc. 5

7 Bildningsverksamhet Övergripande Enheten arbetar med barn och ungdomars skolgång från 0 till 19 år (t o m gymnasiet). Förskola Pedagogisk omsorg Grundskola Grundsärskola Gymnasieskola Skolbarnsomsorg Gymnasieskola (köp av verksamhet) Gymnasiesärskola (köp av verksamhet) Enheten leds av en bildningschef. Bildningschefen är chef för 1 rektor F-5, en rektor 6-9, 2 förskolechefer och 0,5 chef skolbarnsomsorg (totalt 5 personer). Bildningschefen har ansvar och goda förutsättningar för det strategiska arbetet och verksamhetsutveckling. Utvecklingsarbete sker i nära samverkan med den centrala kvalitetsutvecklaren. Jämförelse med nuläge Vuxenutbildning, fritidsgård och kultur och bibliotek ligger inte här (se planering och utveckling). Skolkontoret flyttas till Servicesektorn. Kost och städ flyttas till Servicesektorn. Förskolecheferna släpper därmed ansvaret för städet. Bildningschefen har bättre möjligheter att arbeta med utvecklings- och strategiarbete i och med att verksamheter tagits bort och att chefskapet inte är delat med sociala sektorn. Genomförandeprocess Ny förvaltningschef rekryteras när nuvarande väljer att sluta. Övriga förändringar behöver inte äga rum samtidigt utan måste till exempel ske i samspel med att rekrytering av ny sektorchef för Planering och utveckling sker, men också i kombination med att nuvarande kostchef slutar, liksom städledare. 6

8 Social verksamhet Övergripande Enheten arbetar med äldreomsorg, IFO och LSS och leds av en socialchef. Äldreboende Korttidsboende Hemvård Dagverksamhet Insatser LSS Individ och familjeomsorg - Barn och familj - Vuxen - Ensamkommande barn Socialchefen leder 4 enhetschefer äldreomsorg, 1 LSS-chef (med 4 enhetschefer) och 3 enhetschefer IFO. Socialchefen har ansvar och goda förutsättningar för det strategiska arbetet och verksamhetsutveckling. Utvecklingsarbete sker i nära samverkan med central kvalitetsstrateg. Jämförelse med nuläge Socialchefen är en nytillsatt tjänst. Administrativa tjänster, såsom de på nuvarande Bemanningsenhet och förvaltningssekreterare flyttas till Servicesektorn. Kost och städ flyttas till Servicesektorn. Socialchefen har goda möjligheter att arbeta med utvecklings- och strategiarbete i och med att verksamheter tagits bort och att chefskapet inte är delat med bildningssektorn. Genomförandeprocess Socialchef kan rekryteras närhelst beslut fattas och förutsättningar finns. Övriga förändringar behöver inte äga rum samtidigt utan bör till exempel ske i samspel med att nuvarande ledningsresurser inom kost och städ går i pension. 7

9 Servicesektorn Övergripande Sektorn samlar resurser inom tidigare administration och samhällsbyggnad. Gemensam nämnare för sektorn är att den arbetar med service, internt liksom externt. Gamla samhällsbyggnad Jobbar med drift och skötsel av kommunens fastigheter och anläggningar. Andra funktioner som ligger här är t ex trafiksäkerhet och kost och städ. Gata/park VA (Vatten och avlopp) Avfall Trafik (trafikliggare/lokala trafikföreskrifter, trafiksäkerhet) Fastighet (tillgänglighet, säkerhet, beställare av fastighetsinvesteringar mm) Bygglovshandläggning myndighetsutövning Detaljplanering/GIS Miljö- myndighetsutövning Städ och kost Nuvarande samhällsbyggnadschefen är chef för 12 medarbetare. Gamla administrativt stöd HR/Personal (personaladministrativt stöd, lön - köp av tjänst, rekrytering, rehab, trygghet och säkerhet). Arkiv Sammanträdesservice (ärendehantering, nämndadministration, förtroendevalda) Posthantering/registrator Ekonomi (ekonomiadministration, avtalshantering, försäkringar, upphandlingsadministration leasing) Allmänt kansliarbete Växel och reception (medborgarservice) Juridik Information (hemsida, intranät, informationsmaterial) IT-drift för kommunens verksamhet (köpt tjänst) Digitaliseringsarbetet hör hemma under Planering och utveckling. Rent personellt är det troligt att både IT-frågorna i kommunens egen organisation och digitaliseringsarbetet i stort hanteras av en och samma person (strateg på Servicesektorn). Intern kvalitetsutveckling Nuvarande administrativ chef är chef för 10 medarbetare. Alla administratörer inbegriper ca 20 personal. 8

10 Förändringar jämfört med nuläge En samlad funktion för kost och städ hamnar här. Denna funktion leds av en kost- och städchef. Bemanningsenheten flyttas hit liksom de administrativa resurserna som idag finns på skolkontor, socialkontor och AME. Eventuellt tillförs också funktioner för information, IT och kvalitetsutveckling. Motivering till förändring: Varför samlar vi kost och städ? Kompetensfråga - alla jobbar på samma sätt och har liknande förutsättningar, möjlighet att samordna personalresurserna, lägligt nu när flera närmar sig pension, effektivare ledarskap Verksamheten kost och städ behöver i en liten kommun som Essunga samlas under en sektor i organisationen. Våra verksamheter är oftast väldigt små för en samordning men här behöver vi samla specialistkompetens för två viktiga verksamhetsområden som spänner över hela kommunens organisation. Syftet är förstås också en gemensam ledning i form av en gemensam chef för dessa funktioner. Detta bör i så fall också kunna bli en mycket självgående verksamhet under sektorchefen. Vi anser det mest naturligt att dessa funktioner organiseras under denna sektor eftersom det handlar om intern service i kommunens egen organisation och att det inte heller handlar om intern administration, som vi föreslår organiseras i en särskild sektor. Denna specialistfunktion skapar en effektivare organisation och underlättar rekrytering av både ledare och övrig personal. Varför samla all administration? I en så pass liten organisation som Essungas bör det vara möjligt att samla alla administratörer under en och samma chef. En del av syftet med den nya organisationen är också att vi ska bli bättre på att jobba över gränserna (i.e det ska inte finnas några gränser) och en gemensam stödorganisation kan troligen underlätta detta. En samlad administration behöver nödvändigtvis inte innebära att alla funktioner är placerade fysiskt på ett och samma ställe - detta får diskuteras vidare. Ett av syftena med att skapa en organisation med en förvaltning i kommunen är att skapa en mer samlad och effektiv organisation där vi bättre tar tillvara våra resurser och skapar specialistfunktioner. Våra arbetstagare kommer få möjlighet att arbeta i arbetslag med något mer avgränsade uppgifter än idag och samtidigt skaffa sig specialkompetens. Detta är attraktivt ur rekryteringssynpunkt och troligen även för att kunna bibehålla personal. Inom administrationen finns många för kommunens framtid mycket viktiga arbetsområden t ex ekonomi, personal/hr-frågor, sekreterar- och beredningsfunktion och medborgarservice. Alla dessa områden behöver stärkas. Det kan handla om tillskott av resurser men en viktig del är att samla de resurser som redan finns och stärka specialistkompetensen. Därför är det betydelsefullt att samla allt administrativt arbete i en sektor som arbetar över hela kommunen. För att göra de olika sektorerna i organisationsförslaget mer jämbördiga storleksmässigt, föreslås att tidigare förslagna Samhällsbyggnadssektorn och Administrativ sektor slås samman till en Servicesektor. Det får diskuteras i nästa steg vilka ledningsresurser som krävs i nivån under sektorschef. 9

11 Genomförandeprocess Dagens ledningsresurser för kost och städ finns idag inom två olika förvaltningar. Den nya tjänsten kost och städchef införs i takt med planerade pensionsavgångar. Genomförandet av denna samlade serviceorganisation kan ske successivt och när det passar in i övriga förändringsprocessen. 10

12 Planering och utveckling Övergripande Enheten jobbar med övergripande planering och utveckling av kommunen och hanterar företrädesvis frågor som avser våra medborgare, företag, föreningar och besökare. Leds av en planerings- och utvecklingschef/näringslivschef? Leder 1 kultur- och fritidschef och maximalt 10 medarbetare i övrigt. Arbetsuppgifter som ingår: Övergripande planering (översiktsplan) Strategisk planering (t ex miljöplan, miljöstrategiskt arbete och Agenda 21) Fysisk planering / GIS och karta Infrastruktur (kollektivtrafik, utveckling GC, bredband) Näringsliv (inkl. landsbygdsutveckling) Besöksnäring och externa arrangemang (marknaden m fl) Arbetsmarknadsenhet Integration (flyktingmottagning, jämställdhet, mångfald, ungdomar) Vuxenutbildning Marknadsföring IT-strategiskt arbete (digitalisering) Internationalisering (EU-frågor) Folkhälsa Trygghet och säkerhet (tillgänglighet, arbete med risk och sårbarhet i samhället) Risk och sårbarhet Kultur och fritid (kulturskola, bibliotek, föreningsbidrag inom kultur och fritid, fritid och friluftsliv, föreningskontakter, fritidsgård) Förändringar jämfört med nuläge En samlad funktion för kultur och fritidsfrågor finns här. (Kulturskola, bibliotek, bidrag till kultur- och fritidsföreningar, fritidsgård och föreningskontakter). Arbetsmarknadsenheten ligger här, liksom vuxenutbildning, näringslivs- och integrationsfrågor. Tjänsten som AME-chef tas bort. 1 planerar-tjänst inrättas. 11

13 Motivering till förändring: Denna sektor kommer att bli mycket mångfacetterad och har många olika funktioner under sitt tak. Den gemensamma tanken är ändå att man jobbar med utvecklingsfrågor och frågor som långsiktigt bedöms som betydelsefulla för kommunens invånare och andra. Vi har arbetat med kluster, det vill säga försökt att gruppera funktioner som kan/bör beröra varandra. T ex har samtliga frågor kring fritid och kultur grupperats, liksom frågor kring näringsliv, vuxenutbildning, arbetsmarknadsenhet och integration. Allt för att komma ifrån stuprörsproblematiken och för att initiera och möjliggöra samverkan och nya sätt att tänka. I denna sektor har vi valt att samla det mesta av det arbete som inte huvudsakligen är riktat inåt för kommunens egen verksamhet. Dessa arbetsområden handlar mer om planering och utveckling för Essunga kommuns geografiska område i en framtid. Här finns visserligen med verksamhetsområden som kultur-, fritids-, integrations och arbetsmarknadsfrågor som är verksamhet som kommunen bedriver idag men detta är ändå inte några kärnverksamheter. Däremot är det mycket viktiga frågor för kommunens framtid liksom t e x frågor som hållbarhet, fysisk planering, sysselsättning, boende och trygghet/säkerhet. Dom verksamheter vi föreslår skall organiseras under denna sektor är mycket beroende av varandra och därmed av gemensam planering/samverkan för framtiden. Skall kommunen kunna fortsätta utvecklas positivt är vi också beroende av att vi tillsammans kan skapa en positiv utveckling på helst alla dessa områden. Detta är skälet till att vi föreslår att alla dessa specialistkompetenser/funktioner samlas under en sektor. I och med att chefstjänsten utökas från nuvarande 50% till en heltid finns goda möjligheter att på ett övergripande plan hantera de många funktionerna inom denna sektor. Trots att funktionerna är många är det inte fråga om särskilt stor personalstyrka (5 st i utgångsläget). Om man väljer att ta bort AME-chefen, ökar personalansvaret till 11 st. Då skapas också förutsättningar att anställa en planerare/utredare. Genomförandeprocess Denna del av organisationsförändringen är helt beroende av i vilken takt övriga förändringar sker. Det kan komma att ske mindre förändringar av denna sektors innehåll beroende på ny kommunchefs och sektorchefs intresseinriktning och specialkompetenser. Vi väljer dock att än så länge presentera denna sektor som oförändrad i väntan på kommande rekryteringar. 12

14 Stöd och samordning Övergripande Kommunchefen ska ha en stabsliknande funktion nära sig. Här ska tjänster som ekonomistrateg och personalstrateg ligga. Kommande kommunchef får bedöma vilka ytterligare tjänster som bör placeras här. Personalen inom Stöd och samordning bistår kommunchefen med stöd och samordning av kommunövergripande arbete, såväl internt som externt. Personalen inom Stöd och samordning har ingen underställd personal. Förändringar jämfört med nuläge Detta utgör ingen större förändring mot idag, utan beror uteslutande på vilka kc väljer att knyta till denna grupp. Motivering: Alla som arbetar inom de stödjande sektorerna (Servicesektorn och Planering och utveckling) liksom inom Stöd och samordning har egentligen samma syfte: skapa förutsättningar för kommunen så att ytterst vi har en bra kärnverksamhet. Kanske vill kc känna att han organisatoriskt har vissa strategiska tjänster nära sig. Det kan också vara så att det ur framtida rekryteringssynpunkt kan vara enklare att rekrytera dessa poster ifall de "på pappret" är nära kommunchefen. Behovet av stödresurser till dom olika sektorerna bedömer vi som olika stort men hänsyn till antalet underställda chefer och verksamheternas omfattning och bredd. Vi anser som tidigare klargjorts att de administrativa stödresurserna skall samlas under en särskild sektor. Olika sektorchefer kan behöva olika omfattning och inriktning av stödfunktionerna men detta blir en fråga för kommunchefen och sektorcheferna att hantera. Alternativt kan dessa tjänster rymmas inom Administrativa enheten, men ändå vara direkt underställda kommunchefen. //Ledningsgruppen i Essunga kommun, på uppdrag av Förhandlingsdelegationen 13

15 14

16 Revideringar och klargöranden i ledningsgruppens förslag till framtida övergripande organisation för Essunga kommun Inkomna yttranden: Ledningsgruppen har tagit del av och bearbetat samtliga yttranden. Inkomna yttranden från politiska partier har vi valt att besvara i ett senare skede parallellt med att ärendet behandlas politiskt. Svar med kommentarer och ställningstaganden kommer inte att lämnas till samtliga inkomna yttranden. Däremot kommer ledningsgruppens ställningstagande enligt denna skrivelse att delges samtliga som lämnat yttranden. Revideringar och klargöranden: B l a med anledning av lämnade remissyttranden har ledningsgruppen valt att göra följande revideringar och klargöranden i förslaget till övergripande organisation: Servicesektorn Mycket diskussioner har förts om antal sektorer, vilka verksamhetsområden som skall sammanföras och sektorchefernas möjligheter att kunna hantera uppdraget med styrning och ledning men inte minst strategiskt arbete och verksamhetsutveckling. För att göra sektorerna mera jämbördiga beträffande ansvarsområden föreslår vi att sektor samhällsbyggnad slås samman med administrativ sektor. Sektor samhällsbyggnad är också förhållandevis liten i Essunga kommun eftersom hela fastighetsförvaltningen köps av Essunga Bostäder. När det gäller myndighetsutövningen på bygg- och miljöområdena diskuteras mera samverkan med andra kommuner. Administration, kost- och städ samt en del av den tekniska verksamheten är intern service d v s man arbetar på uppdrag från kommunens egna verksamheter. IT och Digitalisering IT-frågorna i kommunens egen organisation och digitalisering i lokalsamhället har vi tidigare valt att skilja åt rent organisatoriskt. De förstnämnda frågorna är organiserade under servicesektorn medan digitaliseringsfrågorna finns under sektor planering och utveckling. Orsaken till detta är främst att digitaliseringsfrågorna i samhället är en viktig extern utvecklingsfråga (berör i första hand inte bara den kommunala organisationen). Digitaliseringsarbetet bör därför planeras tillsammans med övrig fysisk infrastruktur men även planering av metoder och system för digitalisering i enskilda hem, föreningslivet och näringslivet är förstås mycket viktigt. Rent personellt är det troligt att både IT-frågorna i kommunens egen organisation och digitaliseringsarbetet i stort hanteras av en och samma person (strateg under servicesektorn). Kost och städ Avsikten med ledningsgruppens förslag till sammanhållen organisation för kost och städ under en sektor (servicesektorn) är att samla alla dessa angelägna frågor på ett ställe under en ledning. På det sättet anser vi att organisationen blir effektivare med ett mera samlat fokus. Frågor som kompetensutveckling, gemensamma riktlinjer och upphandling underlättas. I vårt förslag till organisation är det mest naturligt att samla kost och städ under servicesektorn. Kost- och städchef är närmast ansvarig chef för verksamheten. Specialkompetensen skall således inte finnas vare sig hos nuvarande förvaltningschef eller chefen för servicesektorn. Kommunchef och utbildningschef/socialchef kommer ha en särskild dialog med personalen

17 Detaljplanering/GIS Ansvaret för arbetet med detaljplanering och Geografiskt informationssystem (GIS) kan organiseras under servicesektorn eller sektor planering och utveckling. I förslaget till ny organisation har vi valt det senare alternativet eftersom planfrågorna idag är så mycket mer än teknisk infrastruktur och markanvändning. Frågor som trygghet/säkerhet, kollektivtrafik, folkhälsa, barnkonvention samt social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet mm får allt större fokus. Oavsett var vi väljer att organisera ansvaret för detaljplanering och GIS måste mycket arbete ske tillsammans med andra sektorer. Detta gäller förstås generellt men är inte minst viktigt för dessa frågor. Med anledning av att ansvarsområdena under sektor planering och utveckling av många upplevs som stora och av mycket olika karaktär har ledningsgruppen valt att revidera tidigare förslag så att detaljplaneringen och GIS nu placeras under servicesektorn. Sektor planering och utveckling I förslaget till ny organisation har vi valt att samla alla frågor med extern planering och utveckling (utanför kommunens egen organisation) under denna sektor. Syftet med detta är att få en bättre samordning och större fokus på dessa för kommunen viktiga framtidsfrågor. Genom att skapa cluster av frågor som riktar sig mot samma målgrupp, inriktning eller mål underlättar vi gemensam planering och minskar förhoppningsvis risken för stuprör och suboptimering. Vi är medvetna om att ansvarsområdet under denna sektor blir väldigt brett och av mycket olika karaktär inte minst eftersom det också innefattar rena driftsfrågor som AME, flyktingmottagning och kultur- fritidsfrågor. Vi anser dock att fördelarna med mera samordning av dessa frågor överväger nackdelarna och har därför inte gjort några andra revideringar än att flytta detaljplanering och GIS till servicesektorn. I arbetet med uppbyggnad/genomförande av denna nya sektor måste hela tiden avvägningar göras beträffande ledning, resurser och ansvarsområden. Kommunchefens intresseinriktning och kompetens liksom sektorchefens har självklart också betydelse för hur sektorns ansvarsområde slutligen kommer att se ut. Ansvaret för näringslivsfrågorna har t e x diskuterats en hel del. Tidsplanen för genomförandet har förstås också stor betydelse. Stab- Samordnat stöd Ett klargörande beträffande stab/samordnat stöd samt chefskapet för HR-strateg och ekonomistrateg har diskuterats mycket och efterfrågas även i remissyttranden. I förslaget till ny organisation klargör vi därför att dessa båda strateger skall ha kommunchefen som chef och rent organisatoriskt placeras i det som betecknas samordnat stöd. Kommunchefen tar sedan ställning till om ytterligare funktioner skall placeras i samordnat stöd. Sammanfattning Ledningsgruppen har tagit del av alla inkomna remissyttranden över förslaget till ny organisation. För att minska antalet sektorer samt göra dem mera jämbördiga föreslår vi att sektor samhällsbyggnad slås samman med den administrativa sektorn till en servicesektor. När vi beaktat de yttranden som kommit in har vi även valt att flytta verksamheten med detaljplanering och geografiskt informationssystem till denna sektor. I övrigt har vi gjort några klargöranden/konkretiseringar vad gäller IT och digitalisering, kost och städ, sektorn för planering och utveckling samt det samordnade stödet.

18 Rent generellt är det viktigt att komma ihåg att en ny organisation inte gäller för evigt utan mindre justeringar kan behöva göras under hand. Vid större förändringar krävs särskilda överväganden och beslut. Genomförandetiden för en ny organisation är heller inte klar men kommer troligen att vara Det innebär att förändringarna i organisationen görs succesivt och anpassas till hur den underliggande organisationen kan/skall organiseras. Kjell Karlsson Kommunchef

19 Finansiering av tungt underhåll EB Bakgrund I enlighet med underhållsbehovet i bolagets tunga underhållsplan som tar upp det tänkta investeringarna i ett långsiktigt perspektiv kan man utläsa att behovet av åtgärder är stort. För att täcka tänkt kostnad för aktuella investeringar de närmaste åren finns ett behov av finansiellt stöd från ägaren. Olika förslag har varit upp för att finna en långsiktig ekonomisk lösning för att säkerställa att bolagets fastigheter vidmakthåller sitt värde. Efter att belyst de olika förslagen så har följande förslag tagits fram enligt nedanstående text. Förslag till finansiering Ägaren tillför ovillkorat aktieägartillskott på kr till bolaget på årsbasis över tid. Bolaget ansöker om kommunalborgen. Genom att lägga finansieringen av underhållsåtgärderna på lån så kan vi troligen till viss del minska våra driftkostnader som i sin tur finansierar en andel av lånens räntor. Detta upplägg möjliggöra att bolaget kan vidmakthålla underhållsplanen och genomföra aktuella åtgärder.

20 Vårt dnr: 16/04367 MISSIV Verkställande direktören Till kommundirektören Erbjudande förvärv av aktier i Inera AB Sedan styrelsen för SKL den 7 oktober 2016 beslutade att godkänna att SKL Företag AB förvärvar Inera AB, har nu samtliga landsting och regioner tagit beslut om att sälja merparten av sina aktier i företaget till SKL Företag AB. Förvärvet trädde i kraft den 16 mars Därmed kan nu samtliga kommuner erbjudas att förvärva fem aktier vardera i Inera AB och på så sätt bli delägare i företaget och enklare kunna använda sig av företagets tjänster. Bifogat finner ni underlag för kommunens fullmäktigebeslut om förvärv av aktier i Inera AB. Beslutssatserna är tänkta som underlag och kan självklart ändras utifrån egna rutiner. Samtliga handlingar finns också på skl.se/inera. Ert beslut meddelas SKL Företag AB via mejl till inera@skl.se. Det finns idag ingen bortre tidsgräns då ni måste ha tagit beslut, men vi hoppas naturligtvis på att ni vill bli delägare och tar beslut så snart det är möjligt för att tidigt kunna få de fördelar som ett delägarskap innebär. Så snart vi registrerat ert beslut, kommer vi att översända handlingarna Aktieöverlåtelseavtal samt Anslutningsavtal på nytt till er, för underskrift. Som aktieägare kommer ni sedan att bjudas in till ägarråd och bolagsstämma. För frågor hänvisas till inera@skl.se Med vänlig hälsning Lena Dahl Tillförordnad VD Bifogade dokument: Kommunens beslutsunderlag för fullmäktiges beslut, samt bilagorna: o Aktieöverlåtelseavtal (bilaga 1) o Anslutningsavtal (bilaga 2) o Aktieägaravtal (bilaga 3) o Bolagsordning (bilaga 4) o Ägardirektiv (bilaga 5) o Årsredovisning 2015 för Inera AB (bilaga 6) Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

21 Kommunens beslutsunderlag 1(6) Förvärv av aktier i Inera AB Sammanfattning Företaget Inera AB bildades 1999 och har hittills ägts gemensamt av alla landsting och regioner och verksamheten har varit inriktad på utveckling av e-hälsa. Verksamheten riktar sig till både invånare och medarbetare inom vård och omsorg. Genom bolaget sker samverkan kring gemensamma lösningar, gemensam infrastruktur och stöd för digitalisering. Bland de gemensamt utvecklade tjänsterna finns till exempel 1177 Vårdguiden, UMO (Ungdomsmottagning på nätet) och Journal via nätet. Frågan om ändrat ägande och ändrad verksamhetsinriktning för Inera AB har diskuterats under många år. Inte minst har företrädare för landsting och regioner uttalat sitt stöd för en förändring som innebär att verksamheten breddas och även omfattar kommunerna samt ger en närmare anknytning till SKL:s arbete med verksamhetsutveckling. Efter en omfattande förankrings- och beslutsprocess beslutade styrelsen för SKL den 7 oktober 2016 att godkänna att SKL Företag AB förvärvar merparten av aktierna i Inera AB. Samtliga landsting och regioner har sedan dess fattat beslut om att sälja 145 av sina 150 aktier i Inera AB. Efter den formella tillträdesdagen 16 mars 2017 kan nu landets kommuner erbjudas att köpa fem aktier vardera och bli delägare på samma villkor som landsting och regioner. Den ändrade inriktningen för bolaget finns formulerad i aktieägaravtal, bolagsordning och ägardirektiv. Styrningen över bolaget sker genom ägarråd och bolagsstämma. I bolagsstyrelsen finns 15 ledamöter, med politiska företrädare sex från kommunsidan, sex från landsting/regioner samt tre tjänstemän. Hittills har Ineras verksamhet alltså varit inriktad på hälso- och sjukvårdsområdet, men genom det breddade ägandet ska bolaget kunna verka inom betydligt fler verksamhetsområden, till exempel skola, omsorg och samhällsbyggnad. Genom att kommunen blir delägare i företaget, blir det möjligt att köpa tjänster från Inera AB, utan föregående upphandling (genom det så kallade Teckal-undantaget i upphandlingslagstiftningen). Som delägare kan kommunen också vara med och påverka utvecklingen av digitalisering i offentlig sektor. Ett breddat ägande ligger också i linje med SKL:s uppdrag är att främja och stödja samverkan mellan medlemmarna i verksamhetsutveckling genom digitala lösningar. Förslag till beslut Styrelsen föreslår fullmäktige besluta att 1. Av SKL Företag AB förvärva 5 (fem) aktier i Inera AB för en köpeskilling om kronor, i enlighet med aktieöverlåtelseavtalet.

22 2(6) 2. Godkänna i ärendet redovisat aktieägaravtal och att inträda som part i aktieägaravtalet genom redovisat anslutningsavtal. Bilagor: Aktieöverlåtelseavtal, bilaga 1 Anslutningsavtal, bilaga 2 Aktieägaravtal, bilaga 3 Bolagsordning, bilaga 4 Ägardirektiv, bilaga 5 Årsredovisning Inera AB 2015, bilaga 6 Bakgrund Inera AB Sveriges landsting och regioner har sedan många år samverkat kring gemensamma lösningar, gemensam mjuk infrastruktur och stöd för digitalisering, genom det gemensamma aktiebolaget Inera. Bolaget bildades redan 1999, då under namnet Infomedica, med syfte att utveckla e-hälsotjänster för invånarna. År 2000 grundade Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Vårdföretagarna och Apoteket bolaget Carelink med ändamålet att utveckla och samordna infrastrukturtjänster. År 2007 förvärvades Carelink av dåvarande Sjukvårdsrådgivningen SVR AB (tidigare Infomedica). År 2010 bytte bolaget namn till Inera AB. Sedan starten 1999 har Inera utvecklats, genom företagsförvärv och utökade uppdrag, till att idag ansvara för ett 40-tal landstingsgemensamma tjänster och projekt. Inera AB ägs i dag av SKL Företag AB och landets samtliga 21 landsting och regioner. Bolaget har en omsättning på drygt 600 miljoner kronor (2016). Verksamheten riktar sig gentemot både invånare och medarbetare i vård och omsorg. Beredning på nationell nivå Frågan om en överlåtelse av Inera AB till SKL-koncernen har diskuterats under ett antal år. Inom ramen för SKL:s arbete med gemensamma digitala lösningar för kommuner, landsting och regioner lyftes denna fråga fram som ett sätt för SKL att på bästa möjliga sätt stödja och hantera samspelet mellan kommuner, landsting och regioner, och möjliggöra att även kommuner kan arbeta med och erbjudas gemensamma tjänster och lösningar från Inera AB.

23 3(6) Flera utredningar har gjorts för att säkra beslutsunderlaget. Hösten 2014 utfördes en förstudie (McKinsey) DELA: Samverkan för digitalisering i kommuner, landsting och regioner Beslutsunderlag för ett eventuellt förvärv av Inera. Hösten 2015 gjordes en juridisk utredning (Delphi) samt en revisionsutredning (Deloitte) kring Inera med syfte att finna en juridiskt och finansiellt hållbar förvärvslösning. Våren 2015 inrättades en styrgrupp för förändringsarbetet. Nätverken för landstingsdirektörer och kommundirektörer har fortlöpande informerats. Under våren och sommaren 2016 har förslag till bolagsordning, aktieägaravtal, ägardirektiv och aktieöverlåtelseavtal successivt utarbetats av kansliet med stöd av Cederquists advokatbyrå. Till kansliet har knutits en referensgrupp bestående av jurister från de tre största landstingen/regionerna (Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen samt Region Skåne) och de fyra största kommunerna (Stockholms stad, Göteborgs stad, Malmö stad samt Uppsala kommun). Kommunaljuridiska, upphandlingsjuridiska och konkurrensrättsliga frågor har särskilt belysts, och en second-opinion på de upphandlingsrättsliga övervägandena har inhämtats. Gemensamt digitaliseringsarbete i offentlig sektor Digitaliseringen anses vara den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället fram till år Digitaliseringen är också en av de främsta möjliggörarna för att höja kvaliteten, förbättra effektiviteten och möta invånarnas förväntningar på välfärden. Att använda digitaliseringens möjligheter är nödvändigt för att möta de utmaningar som kommuner, landsting och regioner står inför, och ett viktigt verktyg för att skapa en vassare och smartare välfärd. SKL lät under våren 2016 göra en SIFO-undersökning om hur invånarna ser på digitalisering i välfärden. Undersökningen visar att tre av fyra tillfrågade är positiva till att kommuner, landsting och regioner kommunicerar och erbjuder service digitalt. Nästan lika många, sju av tio, ställer sig positiva till att digitala pedagogiska verktyg används i skolundervisningen. Sju av tio är också positiva till vård, konsultation och behandling med digital teknik. Betydligt färre, bara två av tio, anser att kommuner, landsting och regioner lever upp till deras förväntningar. Det är hög tid att förbättra den digitala servicen, anser två av tre. Ur ett internationellt perspektiv tappar digitaliseringen i det offentliga Sverige fart. Denna trend går hand i hand med avsaknad av nationella initiativ, samordning och grundläggande förutsättningar såsom standarder för informationsutbyte. Med syfte att öka den digitala förnyelsen av det offentliga Sverige antog regeringen och SKL hösten 2015 en avsiktsförklaring Digitalt först. Digitalt först innebär att digitala tjänster ska, när det är möjligt och relevant, vara förstahandsval i den offentliga sektorns kontakter med dem som bor i Sverige, med organisationer och med företag. Digitalt

24 4(6) först innebär också att myndigheter, kommuner, landsting och regioner ska sätta invånaren och företagaren i centrum när nya tjänster tas fram. Kommuner, landsting och regioner uttrycker en önskan om och ser behov av och möjligheter med ökad samverkan och kraftsamling inom digitaliseringen. Att göra Inera AB till ett SKL-företag syftar samlat till att skynda på, stödja och möjliggöra en effektiv digitalisering i kommuner, landsting och regioner, som bidrar till att möta människors och verksamheters behov och förväntningar samt klara kvaliteten och effektiviteten i välfärden. Rätt använd kan digitaliseringen leda till bättre hälsa och lärande, högre tillväxt, fler jobb och en hållbar utveckling. SKL:s digitaliseringsarbete Centrala områden för kraftsamling och samverkan, som bidrar till att öka hastigheten, kvaliteten och effektiviteten i kommuners, landstings och regioners digitalisering är: Medlemsgemensamma digitala lösningar. Stärka medlemmarnas förmåga vid upphandling och gemensam kravställning. Stöd till förändringsledning och nya arbetssätt i medlemmarnas verksamheter. Medlemsgemensamma digitala lösningar I takt med tiden har det blivit tydligt att SKL:s och Ineras arbete i större utsträckning behöver hanteras i mer samordnat för att undvika suboptimerade insatser och öka nyttan för landsting och regioner. Genom Inera har landsting och regioner haft en gemensam plattform för den digitala utvecklingen, något som saknats för kommunerna. SKL har fått tydliga indikationer från kommunerna om att SKL bör agera för att ge liknande möjligheter för kommunerna, som för regioner och landsting. I grunden finns likartade behov av digitala tjänster för att stödja verksamheter, invånare och företag. Med samordnade och gemensamma digitala lösningar undviks också en alltför spretig flora av digitala tjänster som inte hänger ihop och som blir svåra för invånare och företag att överblicka och nyttja. Dessutom kan samarbete innebära sänkta utvecklings- och förvaltningskostnader, och utvecklingstakten kan höjas. Genom att förvärva Inera och därefter bredda ägandet, ökar förutsättningar för SKL att ta en större koordinerande roll och långsiktigt ansvar för gemensamma digitala lösningar inom alla verksamhetsområden, utan att själv behöva bygga upp all kompetens och de förmågor som detta kräver. Ineras infrastruktur och kompetens kan återanvändas till andra verksamhetsområden som medlemmarna ansvarar för och utgör därmed en viktig och unik strategisk resurs. Samtidigt är det viktigt att det är kommunernas, landstingens och regionernas behov som ska styra det som ska göras.

25 5(6) Stärkt förmåga vid upphandling och gemensam kravställning Kommuner, landsting och regioner uttrycker en önskan om bättre samordning och ökad kompetens inom digitalisering för att bli starkare i beställarrollen. Här efterlyses tydliga och genomarbetade standarder, gemensamma kravspecifikationer och gemensamma upphandlingar att ansluta sig till. SKL Kommentus stödjer idag SKL:s medlemmar med upphandlingskompetens och genom att samordna upphandlingar. Upphandlingar av it-stöd och digitala lösningar har till viss del skett genom åren, men bedömningen är att det finns ökade behov här. SKL Kommentus, SKL och Inera kommer därför att ha en närmare samverkan för att stärka medlemmarnas roll som beställare genom att arbeta gemensamt kring standarder, krav och upphandlingar. SKL Kommentus upphandlingskompetens kan bidra till gemensamma insatser där SKL eller Inera är ansvariga, eller där kommuner väljer att själva upphandla. Stöd till förändringsledning och nya arbetssätt Regeringens Digitaliseringskommission beskriver i sitt betänkande Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden, SOU 2015:91 att digitaliseringen innebär en omvälvande transformering av samhället. För offentlig sektor kan vi idag se exempel på i form av flippade klassrum, läkarbesök på nätet och digital deklaration. Att ställa om och transformera verksamheter utifrån principen om digitalt först kräver ledning och stöd. Kommuner, landsting och regioner har visat stort intresse av att få stöd i sin förändringsresa och i arbetet med verksamhetsutveckling med stöd av digitalisering. Det handlar om vägledning och stöd kring de nya arbetssätt som kan leda till större nytta både för den enskilde invånaren och företaget, men också för den egna förvaltningen och medarbetare. SKL behöver driva på och bidra till sektorns digitala transformation och nya arbetssätt, genom att stödja medlemmarna på denna förändringsresa. Genomförande Genomförandet av affären sker i flera steg. I ett första steg förvärvade SKL genom SKL Företag AB majoriteten av aktierna i Inera. Detta genom att samtliga landsting och regioner sålde merparten av sina aktier i Inera AB och nu äger fem aktier vardera. I ett andra steg erbjuds nu Sveriges alla kommuner att köpa aktier från SKL för att bli delägare i bolaget. Parallellt pågår ett tydligare utvecklingsarbete där SKL, Inera och SKL Kommentus samverkar inbördes och med kommuner, landsting och regioner för att kravställa, upphandla, utveckla och tillhandahålla gemensamma lösningar och tjänster, inklusive stöd i den förändringsresa som kommer att behövas.

26 6(6) Finansiering Inera AB har varit helägt av landsting och regioner, som vardera ägt 150 aktier i bolaget (totalt aktier). SKL Företag AB har köpt 145 aktier från respektive landsting/region (totalt aktier). Förvärvet har skett till bokfört värde, vilket per den 31 december 2015 var kronor per aktie (totalt 25,9 mnkr). Detta värde har varit oförändrat fram till överlåtelsedagen, 16 mars Nu äger SKL Företag AB 97 procent av aktierna, och landsting och regioner resterande 3 procent. Nu erbjuder SKL Företag AB respektive kommun att köpa 5 aktier, till bokfört värde kronor per aktie ( kronor). Om samtliga kommuner investerar i bolaget, kommer SKL Företag AB att få en återbetalning på 12,3 mnkr. Nettoinvesteringen för SKL Företag AB blir därmed 13,6 mnkr, motsvarande drygt 50 procent av det totala aktiekapitalet. Som ett led i överlåtelsen åtar sig SKL Företag att ge en förlustgaranti om 35 mnkr. I övrigt gör parterna inte några särskilda ekonomiska åtaganden i samband med affären. När det gäller bolagets finansiering, är projekten redan i dag i huvudsak självfinansierade. Det är innebörden av den affärsmodell som tillämpas och som avses tillämpas även i fortsättningen. Om ett projekt inte kan bära sina kostnader kommer konsekvensen ytterst att bli att projektet får läggas ned. I överlåtelseavtalet, som landsting och regioner skrivit under, ingår att de övergångsvis ställer ut vissa ekonomiska garantier att köpa tjänster för minst den summa som man köpt för i genomsnitt de tre senaste åren (år ). Detta ligger i linje med det åtagande landsting och regioner har i nuvarande aktieägaravtal för Inera AB, och är ett sätt att säkerställa att bolaget inte omgående ska hamna i ekonomiska svårigheter. Ett annat skäl är att Ineras modell för finansiering går från anslagsfinansiering till en ny finansieringsmodell (tjänstebaserad affärsmodell) som är under införande och har ännu inte införts fullt ut. SKL Företag AB tar genom den föreslagna ägar- och styrmodellen den ekonomiska risken för bolaget samtidigt som man genom aktieägaravtalet inte har ett dominerande inflytande över bolaget. Affären inkluderar också förändringar i övrigt när det gäller bolagets verksamhet och ägarstyrning. Vid den extra bolagsstämman den 16 mars 2017 antogs förslaget till ändrad bolagsordning. Nytt aktieägaravtal har utarbetats och godkänts av samtliga landsting och regioner, och kommunerna ska i samband med köp av aktier ansluta sig till detta (enligt anslutningsavtalet). Förslag till nytt ägardirektiv har tagits fram och beslutas vid ägarråd 21 april 2017, inför ordinarie bolagsstämma 7 juni 2017 (se bilagor).

27 Bilaga 1 AKTIEÖVERLÅTELSEAVTAL mellan SKL Företag AB och [KOMMUN] rörande INERA AB

28 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND ÖVERLÅTELSE OCH TILLTRÄDE KÖPESKILLING VILLKOR FÖR TILLTRÄDET AV AKTIERNA KÖPARENS GARANTIER SÄLJARNAS GARANTIER BEGRÄNSNING AV SÄLJARNAS ANSVAR ÖVRIGT... 2

29 Detta aktieöverlåtelseavtal ("Avtalet") har denna dag ("Avtalsdagen") ingåtts av och mellan: A) SKL Företag AB, organisationsnummer ("Säljaren"); B) [KOMMUN] ("Köparen"). Envar av Säljarna och Köparen benämns i det följande var för sig som "Part" och gemensamt som "Parterna". 1. BAKGRUND 1.1 Säljaren äger aktier i Inera AB, organisationsnummer ("Bolaget") i vilket bolag samtliga Landsting och Regioner samt efter tillkommande köp ett antal kommuner äger aktier. 1.2 Säljaren är villig att till Köparen överlåta 5 (fem) aktier ("Aktierna") i Bolaget och Köparen önskar förvärva Aktierna från Säljaren. Aktiebrev avseende Aktierna har ej utfärdats. 1.3 Mellan befintliga aktieägare i Bolaget gäller ett aktieägaravtal ("Aktieägaravtalet") vilket Köparen genom särskilt anslutningsavtal ska biträda. 1.4 Mot ovanstående bakgrund har Parterna nu ingått detta Avtal. 2. ÖVERLÅTELSE OCH TILLTRÄDE 2.1 Tillträdet av Aktierna enligt detta Avtal ("Tillträdet") ska ske den dag som Parterna gemensamt bestämmer ("Tillträdesdagen"). 2.2 På Tillträdesdagen ska Säljaren överlåta Aktierna till Köparen och Köparen förvärva från Säljaren Aktierna mot att Köparen erlägger Köpeskillingen. 2.3 Aktierna överlåts med alla därtill hörande rättigheter och fria från alla belastningar, med undantag för belastningar som framgår av Bolagets bolagsordning respektive Aktieägaravtalet. 3. KÖPESKILLING 3.1 Köpeskilling 3.1 Köpeskillingen för Aktierna ska uppgå till kronor ("Köpeskillingen"). 4. VILLKOR FÖR TILLTRÄDET AV AKTIERNA 4.1 Tillträdet av Aktierna är villkorat av att Köparen senast vid Tillträdet biträtt Aktieägaravtalet enligt punkt 1.3 ovan.

30 2 5. KÖPARENS GARANTIER Köparen garanterar att Köparen är behörig att ingå och fullfölja sina åtaganden enligt Avtalet och Aktieägaravtalet såväl per Avtalsdagen som per Tillträdesdagen. 6. SÄLJARNAS GARANTIER 6.1 Säljaren lämnar följande garantier till Köparen ("Garantierna") vilka lämnas per Avtalsdagen och per Tillträdesdagen: (a) (b) Bolaget är ett svenskt aktiebolag som är vederbörligen registrerat i enlighet med gällande svensk lagstiftning; Aktierna är fullt betalda och Säljaren är ägare till Aktierna. 7. BEGRÄNSNING AV SÄLJARNAS ANSVAR 7.1 Vid brott mot någon av Säljarens Garantier eller vid annat brott av Säljaren mot detta Avtal har Köparen ersättning med ett belopp som motsvarar den Skada (krona för krona) som Köparen lidit på grund av brottet. 7.2 Detta avtal är den fullständiga och enda regleringen av Köparens förvärv av Aktierna och Köparen bekräftar att Köparen avstår från att göra gällande varje slag av anspråk till följd av förvärvet på annan grund än som anges i detta Avtal. 7.3 Vid brott mot någon av Säljarens Garantier eller vid annat brott av Säljaren mot detta Avtal har Köparen ersättning med ett belopp som motsvarar den Skada (krona för krona) som Köparen lidit på grund av brottet. 8. ÖVRIGT 8.1 Överlåtelse Part får inte överlåta, delegera, vidareavtala eller på annat sätt överföra eller pantsätta eller skapa någon belastning över några av sina rättigheter eller skyldigheter hänförliga till detta Avtal, utan att dessförinnan ha erhållit de andra Partens skriftliga medgivande. 8.2 Kostnader Utöver vad som uttryckligen överenskommits enligt detta Avtal, ska alla kostnader och utgifter som uppkommit i samband med förhandlingen, förberedelsen och ingåendet av detta Avtal betalas av den Part som ådragit sig sådana kostnader och utgifter. Inga kostnader avseende transaktionen ska bäras av Bolaget. 8.3 Fullständig reglering Detta Avtal utgör Parternas fullständiga reglering av samtliga de frågor som Avtalet berör och

31 3 detta Avtal ersätter samtliga tidigare skriftliga eller muntliga förhandlingar, avtal och överenskommelser rörande samtliga de frågor som Avtalet berör. 8.4 Ändringar Ändringar av och tillägg till detta Avtal ska endast betraktas som giltiga om de gjorts skriftligen och vederbörligen undertecknats av Parterna. Detta Avtal har upprättats och undertecknats i två likalydande exemplar av vilka Säljaren och Köparen tagit var sitt ett exemplar. DATUM: DATUM: [KOMMUN) SKL Företag AB

32 Bilaga 2 ANSLUTNINGSAVTAL TILL AKTIEÄGARAVTAL avseende INERA AB

33 1 1. BAKGRUND 1.1 SKL Företag AB, nedan benämnt "SKL Företag", äger aktier i Inera AB, org. nr , nedan kallat "Bolaget", i vilket bolag samtliga Landsting och Regioner samt efter tillkommande förvärv ett antal kommuner också äger aktier. 1.2 SKL Företag har genom köp från Landsting och Regioner förvärvat de aktier SKL Företag äger i Bolaget i syfte att bland annat kunna vidareöverlåta aktier i Bolaget till kommuner som ännu inte är aktieägare i Bolaget. 1.3 Mellan SKL Företag, Landstingen och Regionerna samt de kommuner som har förvärvat aktier i Bolaget gäller ett aktieägaravtal, nedan benämnt "Aktieägaravtalet", vilket fogats till denna Förbindelse, Bilaga Undertecknad kommun har genom särskilt avtal förvärvat aktier i Bolaget från SKL Företag. 1.5 Denna Förbindelse omfattar samtliga parts vid var tid innehavda aktier. 2. ANSLUTNINGSÅTAGANDE 2.1 Genom undertecknande av detta anslutningsavtal inträder undertecknade kommun som part i Aktieägaravtalet och ikläder sig samtliga rättigheter och skyldigheter i förhållande till övriga parter i Aktieägaravtalet. 2.2 Bestämmelserna i Aktieägaravtalets punkter 15 om meddelanden och 18 om överlåtelse ska tillämpas på motsvarande sätt avseende denna Förbindelse. Detta anslutningsavtal har upprättats i två exemplar, varav SKL Företag respektive undertecknade kommun erhållit var sitt. DATUM: DATUM: [KOMMUN] SKL FÖRETAG AB

34 Bilaga 3 AKTIEÄGARAVTAL avseende INERA AB

35 Bilaga 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Avsnitt Sida 1. PARTER BAKGRUND PARTERNAS MÅLSÄTTNING med bolaget FINANSIERING OCH VINSTUTDELNING PARTERNAS INFLYTANDE ÖVER BOLAGET ÄGARRÅD BOLAGETS STYRELSE STYRELSENS ARBETSFORMER VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR REVISOR VALBEREDNING aktiebrev RÄTT FÖR FÖRVÄRVARE ATT TILLTRÄDA AVTALET FÖRKÖP MEDDELANDEN handlingsoffentlighet ÄNDRING av BOLAGSORDNING ÖVERLÅTELSE AV AVTALET AVTALSTID ÖVRIGT... 6

36 1 1. PARTER 1.1 Detta aktieägaravtal ("Avtalet") har ingåtts mellan nedan angivna parter och de parter som enligt vad som anges i Avtalet kan komma att tillträda avtalet; 1.2 SKL Företag AB ( ), (nedan benämnt "SKL Företag") 1.3 Samtliga landsting och regioner, enligt Bilaga 1.1 till Aktieöverlåtelseavtal. Samtliga ovan nämnda parter, samt eventuellt tillkommande parter, benämns nedan gemensamt "Parterna" och var och en för sig "Part", "Parten" eller, i förekommande fall "Tillträdande Part". 2. BAKGRUND 2.1 SKL Företag och de Parter som anges i punkt 1.2 och 1.3 äger sammantaget samtliga aktier i Inera AB, org. nr , nedan kallat "Bolaget". SKL Företag har genom köp från ett antal av Parterna enligt förvärvat de aktier SKL Företag äger i Bolaget. 2.2 Genom detta Avtal avser Parterna reglera sina mellanhavanden avseende ägandet av Bolaget och bedrivandet av Bolagets verksamhet. Vid bristande överensstämmelse mellan innehållet i bolagsordning och detta Avtal, ska Avtalets bestämmelser, Parterna emellan, äga företräde. Den bolagsordning som Parterna enats om har den lydelse som framgår av Bolagsordningen. 2.3 Detta Avtal omfattar samtliga Parts vid var tid innehavda aktier. 3. PARTERNAS MÅLSÄTTNING MED BOLAGET 3.1 Bolaget är efter SKL Företags förvärv av majoriteten av aktierna i Bolaget ett dotterbolag till SKL Företag. Syftet med att övriga Parter givits tillfälle att vara (eller i förekommande fall, bli) aktieägare är att, genom detta Avtal, tillförsäkra deltagande Regioner, Landsting och Kommuner ett avgörande inflytande över Bolagets strategiska mål och viktiga beslut. 3.2 I detta Avtal har införts bestämmelser om ett ägarråd ("Ägarråd") som ska utgöra det beslutsorgan i vilket samtliga Parter äger delta och som beslutar om ändring av bolagsordning, övergripande strategiska frågor och bolagsstyrning. Bolagets verksamhet ska bedrivas på ett sådant sätt att aktieägande kommuner och landsting kan utöva kontroll över bolaget motsvarande den som myndigheten utövar över sin egen förvaltning. Bolaget ska i huvudsak utföra verksamhet för ägarnas (eller andra enheter som ägarna utövar kontroll över) räkning. 3.3 Bolaget ska bedriva sin verksamhet i enlighet med dess bolagsordning samt i enlighet med från tid till annan antagna ägardirektiv, vilka ska gälla till dess beslut fattats om annat. 3.4 Bolaget ska så långt möjligt nyttja marknaden och föreliggande konkurrensförhållanden. 3.5 Bolaget ska inom ramen för självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3c kommunallagen agera affärsmässigt. Bolagets olika delverksamheter ska långsiktigt vara självfinansierade.

37 2 4. FINANSIERING OCH VINSTUTDELNING 4.1 Bolaget ska finansieras genom i Bolagets verksamhet genererade medel samt, vid behov, genom extern upplåning. Part är inte skyldig att tillskjuta medel till Bolaget, ställa säkerhet eller pant eller på annat sätt bidra till Bolagets finansiering på annat sätt eller i större omfattning än vad som uttryckligen anges i detta Avtal. 4.2 Parterna har enats om verksamhetsföremål och att Bolaget inte ska drivas i syfte att bereda vinst åt aktieägarna på sätt som anges i bolagsordningen, Bilaga SKL Företag avser som ett led i förvärvet av aktierna i bolaget att ställa ut en förlustgaranti gentemot Bolaget på ett belopp om maximalt 35 MSEK. Till undvikande av tvivelsmål noteras att SKL Företag samma sätt som övriga Parter, och enlighet med punkt 4.1 ovan, inte har något åtagande att därutöver tillskjuta medel eller att annars bidra till Bolagets finansiering. 5. PARTERNAS INFLYTANDE ÖVER BOLAGET 5.1 Parterna ska utöva sitt inflytande över Bolaget vid Ägarråd och bolagsstämma på sätt som anges i detta Avtal. 5.2 Parterna förbinder sig att vid bolagsstämma i Bolaget rösta i enlighet med de beslut och val som sker vid Ägarråd enligt detta Avtal. 5.3 Parterna är överens om att Bolagets verksamhet ska ledas av Bolagets styrelse som har att verkställa vad Parterna från tid till annan fastställer i ägardirektiv och genom beslut vid Ägarråd respektive bolagsstämma. 6. ÄGARRÅD 6.1 Parterna ska tidigast åtta och senast fem veckor före årsstämma i Bolaget sammanträffa vid ordinarie Ägarråd. Vid ordinarie Ägarråd ska beslut fattas om fastställelse av ägardirektiv med strategiska mål för Bolaget avseende nästkommande räkenskapsår; övriga vid årsstämma i Bolaget förekommande ärenden; val av ledamöter till valberedningen; samt annat ärende som Part initierat enligt punkt 6.2.

38 3 6.2 Envar Part äger att hos SKL Företag hemställa att ärende rörande bolaget ska behandlas vid Ägarråd. Sådan hemställan ska ha inkommit i så god tid att SKL Företag kan inta ärendet i kallelse till Ägarråd. 6.3 Annat Ägarråd än inför årsstämma får sammankallas av SKL Företag. SKL Företag är skyldigt att kalla till sådant Ägarråd om minst en tiondel (1/10) av samtliga Parter så begär. 6.4 SKL Företag kallar till Ägarråd och ska, om möjligt, tillse att deltagande vid Ägarråd ska kunna ske på distans. 6.5 För kallelse till Ägarråd ska följande gälla Kallelse till Ägarråd ska ske med brev på posten eller e-post till samtliga Parter ej senare än tre veckor före Ägarråd. Sådan kallelse ska innefatta förslag till dagordning. Förslag till beslut ska ange förslagets huvudsakliga innehåll, även förslag till ägardirektiv enligt Vid Ägarråd har Part så många röster som motsvarar antalet av sådan Part ägda aktier i Bolaget, dock att SKL Företag har lika många röster som samtliga övriga Parter tillsammans minskat med ett (1). 6.7 För giltigt beslut vid Ägarråd krävs att minst hälften (1/2) av de vid Ägarrådet företrädda rösterna röstar för beslutet samt att beslutet biträds av mer än en tredjedel (1/3) av de Landsting som är företrädda vid Ägarrådet samt mer än en tredjedel (1/3) av de kommuner som är företrädda vid Ägarrådet. 7. BOLAGETS STYRELSE 7.1 Bolagets styrelse ska bestå av lägst sex (6) och högst femton (15) ledamöter inklusive ordföranden. Suppleanter ska ej utses. 7.2 Minst 2/3 av ledamöterna i styrelsen ska utses bland representanter för aktieägande regioner, landsting och kommuner. Parterna är överens om att dessa ska representera samtliga delägande kommuner, landsting och regioner. 8. STYRELSENS ARBETSFORMER 8.1 Styrelsens arbetsformer ska fastställas i arbetsordningen för styrelsen vilken ska beslutas av styrelsen. 9. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR 9.1 Tillsättande och avsättande av Bolagets verkställande direktör beslutas av Bolagets styrelse.

39 4 10. REVISOR 10.1 Revisor i Bolaget ska vara samma revisor som i SKL Företag. Därutöver ska två lekmannarevisorer utses. Som lekmannarevisor ska utses revisor som valts för granskning av styrelsens och övriga nämnders verksamhet hos aktieägande kommuner, landsting eller regioner. 11. VALBEREDNING 11.1 Bolaget ska ha en valberedning bestående av högst sju (7) ledamöter valda vid Ägarråd Valberedningens uppdrag ska vara att till Ägarråd lägga fram förslag till styrelse, styrelseordförande, revisorer och lekmannarevisorer samt arvoden till dessa. Valberedningen ska eftersträva att styrelsen får en med hänsyn till Bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bakgrund i övrigt. Valberedningen ska härvid särskilt beakta styrelsens sammansättning med avseende på kön och etnicitet samt representativitet för aktieägande regioner, landsting och kommuner. 12. AKTIEBREV 12.1 Aktiebrev ska ej utfärdas. 13. RÄTT FÖR FÖRVÄRVARE ATT TILLTRÄDA AVTALET 13.1 Parterna är överens om att, oaktat vad som i övrigt anges i detta Avtal, samtliga regioner, landsting och kommuner i Sverige som inte redan är aktieägare, ska ges tillfälle att från SKL Företag förvärva aktie i Bolaget samt att sådan Tillträdande Part äger rätt att ansluta sig till detta Avtal utan övriga Parters särskilda medgivande Tillträdande Part ska tillträda detta Avtal genom särskilt anslutningsavtal som ska undertecknas av den Tillträdande Parten och av SKL Företag. 14. FÖRKÖP 14.1 Part (nedan kallad "Erbjudande Part") äger inte, helt eller delvis, överlåta sina aktier i Bolaget till tredje man utan att först skriftligen erbjuda SKL Företag att lösa av Erbjudande Part sålunda erbjudna aktier. Erbjudandet ska innehålla uppgift om antalet aktier som erbjuds till inlösen för en köpeskilling motsvarande akties kvotvärde SKL Företag ska inom sextio (60) dagar ("Acceptfristen") från erbjudandet meddela Erbjudande Part om förköpserbjudandet accepteras eller inte. Erbjudandet måste accepteras i sin helhet och inte endast delvis Har inte SKL Företag accepterat förköpserbjudandet innan utgången av Acceptfristen ska detta i sin helhet anses förkastat.

40 Accepteras förköpserbjudandet på sätt som ovan anges ska SKL Företag erlägga köpeskillingen för de erbjudna aktierna kontant senast trettio (30) dagar efter utgången av Acceptfristen. Äganderätten till förköpta aktier övergår den dag då köpeskillingen erlagts, varvid Erbjudande Part ska överlämna eventuellt utfärdade aktiebrev avseende de förköpta aktierna, vederbörligen endosserade, till SKL Företag Om förköpserbjudandet inte accepteras, eller om köpeskilling inte erläggs inom den tid som anges i punkten 14.4 ovan, ska Erbjudande Part ha rätt att överlåta förköpserbjudna aktier till tredje man under förutsättning att villkoren vid sådan överlåtelse ej är mer förmånliga för köparen än vad som hade gällt vid förköp enligt denna punkt 13. Såsom ytterligare förutsättningar gäller dels att sådan överlåtelse kommer till stånd inom sextio (60) dagar från utgången av Acceptfristen, dels att köparen i samband med sitt förvärv av aktierna skriftligen förklarar sig tillträda detta Avtal som part i Erbjudande Parts ställe. Utträdande Parts ansvar enligt detta avtal upphör ej dessförinnan. Inträde i detta Avtal förutsätter godkännande härtill av övriga Parter. 15. MEDDELANDEN 15.1 Meddelanden som enligt Avtalet ska lämnas skriftligen ska sändas med rekommenderat brev eller e-post till respektive Parts officiella adress Meddelandet ska anses vara motpart till handa: tre (3) arbetsdagar efter avsändandet, om avsänt med rekommenderat brev, den dag mottagaren bevisligen erhållit meddelandet, om detsamma översänts med e-post. 16. HANDLINGSOFFENTLIGHET 16.1 Bolaget ska tillämpa den s. k. offentlighetsprincipen i enlighet med vad som föreskrivs i lag och bolagsordning. 17. ÄNDRING AV BOLAGSORDNING Punkterna 3-4, 7-9, 12 och 14 i bolagsordningen får inte ändras utan godkännande av fullmäktige i minst 2/3 av de aktieägande regionerna, landstingen och kommunerna. 18. ÖVERLÅTELSE AV AVTALET 18.1 Part äger inte rätt att annat än då så följer av uttrycklig bestämmelse häri, utan skriftligt medgivande från behörig företrädare för övriga Parter, överlåta Avtalet eller sina rättigheter eller skyldigheter enligt Avtalet till annan.

41 6 19. AVTALSTID 19.1 Detta avtal gäller från och med dagen för Parts undertecknande och intill dess sådan Part inte längre är aktieägare i Bolaget. 20. ÖVRIGT 20.1 Detta Avtal reglerar med uteslutande av lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag uttömmande alla frågor som Avtalet berör. Detta Avtal har upprättats i 2 exemplar, varav Parterna erhållit var sitt. DATUM: DATUM: [KOMMUN) SKL Företag AB

42 BILAGA (4) Lena Dahl Ägardirektiv för Inera AB förslag inför ägarråd och bolagsstämma Ägare SKL Företag AB äger 97 procent av aktierna i bolaget. Övriga aktier ägs av landsting och regioner. Samtliga kommuner ska ges tillfälle att köpa aktier i bolaget. Vid full anslutning från kommuner, landsting och regioner kommer det innebära att SKL Företag AB äger 50,8 procent av aktierna. Sveriges Kommuner och Landsting äger samtliga aktier i SKL Företag AB. SKL Företag AB är moderbolag i SKL:s bolagskoncern. Bolagets verksamhet Bolaget ska samordna, tillhandahålla och utveckla tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhetsutveckling i kommuner, landsting, regioner, samt bolag och organisationer som de utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över, inom deras verksamhetsområden och ansvar. Föremålet för verksamheten är angivet i bolagsordningen för bolaget. Bolaget får ej bedriva verksamhet som inte är förenlig med bolagsordningen. Bolaget får ej heller bedriva verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen. Bolaget ska i första hand ta fram gemensamma tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhetsutveckling inom områden där marknaden inte bedöms kunna tillgodose ägarnas behov och intressen. Bolaget ska så långt möjligt nyttja marknaden och föreliggande konkurrensförhållanden. Beslut som fattats av ägarrådet återfinns i bilaga. Bolagets styrning Bolaget är efter SKL Företags förvärv av majoriteten av aktierna i bolaget ett intressebolag till SKL Företag. Syftet med att övriga parter givits tillfälle att vara (eller i förekommande fall, bli) aktieägare är att tillförsäkra deltagande kommuner, landsting och regioner ett avgörande inflytande över bolagets strategiska mål och viktiga beslut. I aktieägaravtal har införts bestämmelser om ett ägarråd som ska utgöra det beslutsorgan i vilket samtliga parter äger delta och som beslutar om övergripande strategiska frågor och bolagsstyrning. Bolagets verksamhet ska bedrivas på ett sådant sätt att aktieägande kommuner, SKL Företag AB Postadress: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20, Tfn: , Fax: Epost: info@sklforetag.skl.se, Postgiro: , Bankgiro: , Org nr:

43 2 (4) landsting och regioner kan utöva kontroll över bolaget motsvarande den som myndigheten utövar över sin egen förvaltning. Bolaget ska i huvudsak utföra verksamhet för ägarnas (eller andra enheter som ägarna utövar kontroll över) räkning. Verksamhetens finansiering Bolaget ska inom ramen för de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. 1-2 och 7-8 kommunallagen och självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3c kommunallagen agera affärsmässigt. Bolagets olika delverksamheter ska långsiktigt vara självfinansierade. Bolaget får bara när det är förenligt med den kommunala kompetensen och aldrig till större omfattning än tjugo (20) procent av bolagets omsättning tillhandahålla tjänster till andra än direkta eller indirekta aktieägare. Bolagets syfte är inte att bereda vinst åt aktieägarna utan bidra till en effektivisering och utveckling av kommunernas, landstingens och regionernas verksamhet genom samordnade lösningar med optimalt resursutnyttjande och hög kvalitet. Strategier för koncernen Bolagen inom SKL-företagskoncernen ska skapa värde för SKL och dess medlemmar genom att stödja SKL:s verksamhetsidé: En fråga om demokrati. SKL är en medlemsorganisation för kommuner, landsting och regioner. Som arbetsgivar- och intresseorganisation driver vi deras frågor och erbjuder stöd och service. Vi väcker frågor, agerar kraftfullt och bildar opinion. Vårt uppdrag är att ge kommuner, landsting och regioner bättre förutsättningar för lokalt och regionalt självstyre. Målet är att utveckla välfärden. Det är en fråga om demokrati. SKL:s verksamhet styrs ytterst av kongressens inriktningsdokument som innehåller ett antal inriktningsmål för respektive kongressperiod. Varje år beslutar styrelsen i SKL om en verksamhetsplan och budget. Koncernens bolag ska bidra till förbundets inriktning och målsättningar.

44 3 (4) Koncerngemensamma riktlinjer Riktlinjer för Sveriges Kommuner och Landsting ska i möjligaste mån tillämpas i dotterbolagen. Följande riktlinjer ska ingå i ägardirektiv: SKL:s alkoholpolicy SKL:s policy om rökfri arbetstid. Ledande befattningshavare i dotterbolagen ska ha en uppsägningstid om minst 3 månader. Styrelse- och vd-utvärdering ska genomföras vartannat år och resultatet ska rapporteras till styrelsen i SKL Företag AB. Dotterbolagen ska genomföra medarbetarundersökningar vartannat år. Vid nominering av styrelseledamöter samt ledande befattningshavare i bolagen, bör en jämn könsfördelning eftersträvas så att andelen män respektive kvinnor blir minst 40 procent. Bolagen inom koncernen ska aktivt arbeta med hållbarhetsfrågor. Varje bolag ska ha en hållbarhetsredovisning. Styrelsen Styrelsen ska bestå av lägst 6 och högst 15 ledamöter inklusive ordföranden. Styrelseledamöterna föreslås av en valberedning vilken ska bestå av högst 7 ledamöter. Valberedningens uppdrag är att till ägarmöte lägga fram förslag till styrelse, styrelseordförande samt arvoden till dessa. Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation. Styrelsen ska se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsen ska se till att SKL Företag AB:s tidplaner för ekonomisk- och verksamhetsmässig rapportering kan följas. Styrelsen ska årligen fastställa en skriftlig arbetsordning för sitt arbete. I arbetsordningen ska det bl.a. anges hur ofta styrelsen ska sammanträda. Styrelsen ska i skriftlig instruktion ange arbetsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande direktören.

45 4 (4) Verkställande direktör Styrelsen utser, i samråd med SKL Företag AB:s vd, en verkställande direktör för bolaget. Lön och övriga anställningsvillkor fastställs, i samråd med SKL Företag AB:s vd, av styrelsen. Styrelsen ska i en skriftlig vd-instruktion ange ansvar och befogenheter för vd. Om vd ska skiljas från sina uppgifter, ska samråd ske med SKL Företag AB:s vd. Bolagets utveckling Styrelsen ska uppmärksamma bolagets långsiktiga utveckling och anpassningsförmåga till nya krav och förutsättningar. Detta ska beskrivas i bolagets affärsplan. Investeringar Bolagets behov av investeringar ska framgå av investeringsbudgeten. Beslut om större investeringar ska ske i samråd med SKL Företag AB:s vd. Ekonomiska krav Verksamheten i bolaget ska bedrivas på affärsmässiga grunder och bidra till medlemsnytta. Som ekonomiska mål gäller följande: Lönsamhetsmål nettomarginal Nettomarginalen beräknas som resultatet efter finansiella poster i procent av rörelsens intäkter. Nettomarginalen ska under perioden uppgå till minst 3 procent. Kapitalstrukturmål soliditet Soliditet beräknas som eget kapital, inklusive obeskattade reserver exkl. skatt, dividerat med balansomslutningen. Soliditeten ska långsiktigt uppgå till minst 15 procent. Utdelning Bolaget ska inte lämna utdelning. Uppkommen vinst ska återinvesteras i bolaget och långsiktigt förbättra bolagets soliditet.

46 Bilaga 4 BOLAGSORDNING (beslutad vid extra bolagsstämma ) 1. BOLAGETS FIRMA Bolagets firma är Inera AB. 2. SÄTE Styrelsen ska ha sitt säte i Stockholm. 3. FÖREMÅLET FÖR BOLAGETS VERKSAMHET Bolaget ska samordna, tillhandahålla och utveckla gemensamma tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhetsutveckling i kommuner, landsting, regioner, samt bolag och organisationer som de utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över, inom deras verksamhetsområden och ansvar. Bolaget ska inom ramen för de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. 1-2 och 7-8 kommunallagen och självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3c kommunallagen agera affärsmässigt. Bolaget får bara när det är förenligt med den kommunala kompetensen och aldrig till större omfattning än tjugo (20) procent av bolagets omsättning tillhandahålla tjänster till andra än direkta eller indirekta aktieägare. 4. BOLAGETS SYFTE Bolagets syfte är inte att bereda vinst åt aktieägarna utan att bidra till en effektivisering och utveckling av landstingens, regionernas och kommunernas verksamhet genom samordnade lösningar med optimalt resursutnyttjande och hög kvalitet. I händelse av bolagets likvidation ska vinst och bolagets behållning, efter det att bolagets förpliktelser fullgjorts, fördelas mellan aktieägarna i förhållande till deras andel i aktiekapitalet. 5. AKTIEKAPITALET Aktiekapitalet ska utgöra lägst och högst kronor. Sid 1/3

47 Bilaga 4 6. ANTAL AKTIER Antal aktier ska vara lägst och högst stycken. 7. STYRELSE Styrelsen ska bestå av lägst sex och högst femton ledamöter. 8. REVISORER Bolaget ska ha lägst en och högst två revisor(er) med högst två ersättare. 9. LEKMANNAREVISORER Bolaget ska ha två lekmannarevisor(er) med högst två ersättare. 10. KALLELSE TILL BOLAGSSTÄMMA Kallelse till bolagsstämma ska ske genom e-post eller brev med posten till aktieägarna tidigast sex veckor och senast två veckor före stämman. 11. ÄRENDEN PÅ ORDINARIE STÄMMA (ÅRSSTÄMMA) På årsstämman ska följande ärenden förekomma till behandling: 1) val av ordförande vid stämman 2) upprättande och godkännande av röstlängd 3) val av sekreterare och en eller två justeringsmän 4) prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad 5) godkännande av förslag till dagordning för stämman 6) framläggande av årsredovisningen och revisionsberättelsen 7) beslut a. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen, b. om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, c. om ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktör, 8) bestämmande av antalet styrelseledamöter samt i förekommande fall antalet revisorer, lekmannarevisorer och ersättare, 9) fastställande av arvoden åt styrelsen och i förekommande fall för revisorerna 10) val av styrelseledamöter samt i förekommande fall, revisorer, lekmannarevisorer och ersättare 11) val av styrelseordförande 12) annat ärende, som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. Sid 2/3

48 Bilaga BOLAGSSTÄMMANS KOMPETENS Beslut i följande frågor ska alltid fattas av bolagsstämman. 1) Årligt fastställande av verksamhetsinriktning med strategiska mål för de närmaste tre räkenskapsåren 2) Fastställande av rambudget för verksamheten 3) Ram för upptagande av krediter 4) Köp och försäljning av fast egendom 5) Bildande av bolag 6) Köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant 7) Ställande av säkerhet 8) Beslut i annat ärende av principiell betydelse eller annars av större vikt för bolaget 13. BOLAGETS RÄKENSKAPSÅR Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår. 14. OFFENTLIGHET Allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen. Om bolaget överlämnar verksamhet till privat utförare ska bolaget genom avtalet med utföraren tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över. Sid 3/3

49 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Kommunstyrelseförvaltningen Kommunstyrelsen Avsiktsförklaring besöksnäring, 8 kommuner i en del av Västsverige Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna avsiktsförklaringen avseende besöksnäring mellan Skara, Vara, Götene, Lidköping, Essunga, Grästorp, Trollhättan och Vänersborgs kommuner. Sammanfattning av ärendet I verksamhetsplanen för Västra Skaraborg (V6) anges besöksnäring som ett viktigt strategiskt utvecklingsområde. Kommundirektörerna har fått uppdrag ta fram en avsiktsförklaring gällande besöksnäring tillsammans med Trollhättans Stad och Vänersborgs kommun. Kommunerna i Västra Skaraborg har tillsammans med Trollhättan och Vänersborg (V8) har som gemensam ambition att öka totala antalet privatresenärer och gästnätter samt förlänga gästens vistelse i vårt gemensamma geografiska område. Samarbetet sker framför allt mellan kommunernas lokala turistorganisationer. Kjell Karlsson Kommunchef Beslutet ska skickas till Kommunchef Kommunutvecklare Informationsansvarig

50 rm SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Essunga kommun Sammanträdesdatum Utbildningsnämnden Sida 8(25) 4 Dn r Motion om framtidens kök i Jonslunds skola och förskoleverksamhet Utbildningsnämndens beslut Det tidigare forslaget om utbyggnad av Jonslunds forskalekök i budget 2017 står kvar. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige , 52 beslutade lämna över motionen från Helene Mohr (C) till utbildningsnämnden för yttrande. Motionens förslag: l. Essunga kommun utreder och planerar för att ha en köksenhet som servar både for- och grundskolan i Jonslund eftersom barnantalet väntas öka. 2. Att man i detta skede också utreder och planerar för en matsal som även kan användas och är anpassad som mötesplats för de äldre i kommunens södra del. 3. Att denna investering kommer in i budgeten for byggstart så snart som möjligt. Under våren 2016 användes konsultfurnarr Tengbom studio storkök for att utreda kökssituationen i Jonslund i såväl skola, fritidshem som forskola. Detta skulle utgöra underlag till beslut om eventuell forändring i framtiden. Utredningen skulle också vara ett underlag till de av miljökontoret genom tillsyn ökade kraven på tillagningsköket for forskolan. Utredningen påvisade ett par olika alternativ: l. Ett gemensamt tillagningskök for all verksamhet. 2. Mottagningskök i skola likväl som i förskola. 3. Att bygga ut tillagningsköket i förskolan. Enligt underlagen skulle ett gemensamt tillagningskök kosta cirka 8 miljoner kronor medan enbart en utbyggnad av förskolans kök skulle kosta ca 2,5 miljoner kronor. För att klara av miljökontorets krav av forbättring av köket i forskolan har Essunga bostäder bedömt att denna kostnad ligger på cirka l miljon kronor. Det senare forslaget som också blivit utbildningsnämndens forslag till budget 2017 utökar Jonslunds forskolas kök med30m 2 samt ett skärmtak om l O m 2 Justerandes sign \ ', 'l l \_\_:~l

51 rm _..., Essunga kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Utbildning s nä m n den Sida 9(25) I ett gemensamt kök beräknas minskade driftkostnader om 0,5 tjänst eller 225 tusen kronor per år. Skillnaden mellan ett gemensamt tillagningskök och utbyggnad av tillagningsköket enbart for förskola bedöms nu till 7 miljoner. Detta innebär en tid på 31 år innan denna investering skulle betala sig. Ingen bedömning görs av andra kvalitativa fördelar med ett gemensamt kök. F ör närvarande är förvaltningens forslag till utbildningsnämnden att stå kvar med forslaget om utbyggnad av färskoleköket Gällande Jonslunds skola bör en utredning genomföras som ser över hela behovet av renovering och utbyggnad av framförallt undervisningslokaler inom skolan. Under sammanträdet Utbildningschef Bosse Svensson informerar om verksamhetens synpunkter på motionen. Ärendets gång Utbildningsnämndens arbetsutskott , 5 Beslutsunderlag Motion, Helene Mohr (C) Justerandes sign

52 Mötian till kpmmunfullmäktige, Essunga kommun Motion om framtidens kök i Jonslunds Skola och förskoleverksamhet. Idag finns det två köksenheter i Jonslunds skola och förskola. l förskoleverksamheten är köket ej anpassat som matlagningskök som fyller dag~ns krav. Detta gäller både grovkök, nedkylning av mat och platsbruk totalt. Att som idag ha två kök på enheten är framförallt orationellt och sårbart ur ett personal perspektiv. l framtiden måste det läggas större krav på kvalitet samt att laga mer mat från grunden på plats och mindre på transporter av livsmedel mellan kommundelarna. Det prats mycket idag om mötesplatser och då får de diskussionerna inte bara handla om kommunens största tätort. Ett större kök i Jonslund för både förskola och grundskola bör planeras så att även ortens äldre kan ta sig dit och köpa och äta en färdig måltid på plats. Även hemtjänstens personal borde kunna hämta mat där och köra ut till de som har behov i kommunens södra del. Med hänvisning till ovanstående yrkas att: 1. Essunga kommun utreder och planerar för att ha en köksenhet som servar både för- och grundskolan i Jonslund eftersom barnantalet väntas öka. 2. Att man i detta skede också utreder och planerar för en matsal som även kan användas och är anpassad som mötesplats för de äldre i kommunens södra del. 3. Att denna investering kommer in i budgeten för byggstart så snart som möjligt. Nassebro /0 För Centerpartiet i Essunga kommun Helene Mohr (e4lf a{r

53 Tjänsteskrivelse Översiktsplan Essunga kommun, samrådshandling Dnr Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar - Anta upprättad samrådshandling för Översiktsplan enligt förslaget Samråd ska ske under tiden maj till och med juni Sammanfattning av ärendet Essunga kommuns nu gällande översiktsplan antogs Planen är inaktuell och förslag till ny översiktsplan för åren har tagits fram. Efter antagande ska sedan planen genomgå en aktualitetsprövning av kommunfullmäktige under varje mandatperiod under planperioden. En översiktsplan handläggs enligt regler i Plan- och bygglagen. I lagen anges att de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget ska beredas tillfälle till samråd. Planförslaget med tillhörande underlagsmaterial kommer att under samrådstiden (maj och juni månad) finnas digitalt tillgänglig på kommunens hemsida och fysiskt tillgänglig i kommunhusets entré samt på biblioteket i Nossebro. Förslaget kommer att skickas till ett antal remissinstanser så som statliga myndigheter och verk, kommunala nämnder och styrelser, angränsande kommuner. Samhällsföreningar och hembygdsföreningar med flera. Samrådshandlingen innehåller: Del 1 Planförslag Samrådshandling Del 2 Planeringsförutsättningar Underlag samrådshandling Under kommunstyrelsens sammanträde 24 april kommer särskilt frågan angående eventuella LIS-områden att diskuteras och mynna ut i något förslag till LIS- område. Denna text finns med gulmarkerad text i del 2 från sidan Utpekade förslag på möjliga bebyggelseområden på icke kommunal mark innebär inte att fastighetsägare måste stycka av sin fastighet eller ändra pågående markanvändning utan snarare att möjligheten finns. Anita Holmer Persson Samhällsplanerare

54 Översiktsplan för Essunga kommun Del 1 Planförslag Samrådshandling Dokumenttyp Fastställande/upprättad Översiktsplan 2017xxxx av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid Dokumentansvarig Kommunchef Dnr

55 Översiktsplan för Essunga kommun Efter antagandet av Essunga kommuns översiktsplan kommer Essunga kommuns samlade översiktsplan att bestå av följande två delar: Del 1 Översiktsplan för Essunga kommun och Del 2 - Översiktsplan för Essunga kommun Planeringsförutsättningar. Översiktsplanens samrådshandling består av två delar Planförslag och planeringsförutsättningar, underlag och utgångspunkter samt konsekvenser av planens genomförande utifrån sex temaområden: Demografi, natur och miljö, infrastruktur, bebyggelse, näringsliv och samhällsservice. Del 1 Översiktsplan för Essunga kommun - Planförslag Redovisar planförslaget i text och kartor hur kommunens mark- och vattenområden planeras att användas utifrån gällande regler och rekommendationer. Del 2 - Översiktsplan för Essunga kommun - Planeringsförutsättningar Redovisar beskrivningar, underlag och fördjupningar av planens temaområden. Åsikten på Strandgatan i Nossebro I och med antagande av denna plan ersätter den: Översiktsplan antagen Områdesplan - FÖP för Nossebro Fördjupad översiktsplan för Främmestad

56 Innehåll Inledning... 5 Vad är en översiktsplan... 6 Bakgrund och syfte... 6 Kommunövergripande vision, strategi och målbild... 9 Övergripande målområden i Essunga kommuns strategiska plan... 9 Övergripande målbild för Essunga kommuns översiktsplan... 9 Temaområden...11 Demografi Inriktning och rekommendationer Natur och miljö Miljö, natur och kulturvärden Mark (gröna strukturer) Inriktning och rekommendationer Kulturmiljö Inriktning och rekommendationer Vatten (blå strukturer) Inriktning och rekommendationer Energi och klimat Inriktning och rekommendationer Infrastruktur Kommunikation Inriktning och rekommendationer Krisberedskap och säkerhet Bebyggelse Bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet Planberedskap Nossebro, Främmestad och Jonslund > 200 invånare Essunga station, Essunga kyrkby, Fåglum, Lekåsa och Bredöl (med detaljplan) Inriktning och rekommendationer Näringsliv Företagande, näringsliv och arbetsmarknad Inriktning och rekommendationer Samhällsservice

57 Välfärdens utmaningar Nuvarande samhällsservice Inriktning och rekommendationer LIS landsbygdsutveckling i strandnära läge...37 Riksintressen...38 Inriktning och rekommendationer Regionala och mellankommunala frågor...39 Regler och rekommendationer översiktskarta...41 Definitioner Regler enligt plan- och bygglagen PBL Regler enligt Miljöbalken MB Regler enligt kulturmiljölagen KML Generella rekommendationer Lagstiftning Plan- och bygglagen (PBL) Miljöbalken (MB) Övergripande nationella mål som relaterar till samhällsplaneringen...47 Demografi Bebyggelse Ekonomi Natur och miljö Infrastruktur Regionala mål som relaterar till samhällsplaneringen...51 Konsekvenser övergripande...54 Konsekvenser av planförslaget...56 Miljöbedömning och MKB Samråd om avgränsning Avstämning mot miljömål

58 Inledning Del 1 Planförslag Samrådshandling Översiktsplanen är ett viktigt verktyg för en hållbar samhällsutveckling. Översiktsplanen redovisar en helhetssyn på hur Essunga kommun ska verka för att vara en attraktiv och hållbar plats med goda förutsättningar till god livskvalitet och god livsmiljö, bra boende- och fritidsmöjligheter samt ha ett framgångsrikt företagande. Detta är en samrådshandling som utgör ett steg i arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för Essunga kommun. Som grund för arbetet med ny översiktsplan har kommunens vision, strategidokument och övergripande mål varit styrande och utgångspunkt för planprocessen. Den gamla översiktsplanen från 1993, aktualitetsförklaring 1999, länsstyrelsens sammanfattande redogörelse inför arbete med ny ÖP 2013, landsbygdsstrategi 2014 samt riktlinjer för bostadsförsörjning antagen 2016 utgör också underlag för planen. Processen, syfte och ställningstaganden redovisas i planförslaget. 5

59 Vad är en översiktsplan Varje kommun ska enligt Plan- och Bygglagen (PBL 2010:900) ha en aktuell översiktsplan (ÖP) som omfattar hela kommunens yta. Översiktsplanen angår alla och har många viktiga syften men är främst en politisk vision för kommunens framtida utveckling av den fysiska miljön. Planen ska vara långsiktig och ha ett perspektiv om år. Vad ingår i en översiktsplan (PBL 3 kap 5, ) 1. Grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden. 2. Kommunens syn på hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. 3. Hur kommunen avser att tillgodose redovisade riksintressen och gällande miljökvalitetsnormer. 4. Hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. 5. Hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder, och 6. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 första stycket miljöbalken (Lag 2014:224) Bakgrund och syfte Sedan kommunens gamla översiktsplan antogs 1993 har ny lagstiftning, nya nationella mål samt nya kunskapsunderlag och riktlinjer av betydelse för den fysiska planeringen börjat gälla. Detta gäller både inom Plan- och bygglagen och inom miljöområdet. Nya lagar innebär delvis nya uppgifter för översiktsplanen. Bland annat är det än mer fokus på långsiktig hållbarhet vilket innebär att hushållningsaspekterna ska avspeglas i än högre grad i planeringen. Översiktsplaner ska genomgå en så kallad miljöbedömning. Detta kan exempelvis handla om hur kommunen tar vara på värdefulla resurser i form av naturtillgångar och viktig jordbruksmark, friluftsområden och andra naturvärden. Planering av bebyggelse och infrastruktur ska beakta risker vid höga vattenstånd, risk för skred och erosion, risker runt trafikerade vägar, bullerstörningar och transporter av farligt gods. Det ska finnas ett klart samband mellan översiktsplanen och nationella och regionala planer samt kommunens övriga planer och måldokument. Översiktsplanen är övergripande och ska ligga till grund för beslut och åtgärder i Essunga kommuns nämnder och förvaltningar samt för statliga myndigheters beslut i planläggnings- och bebyggelsefrågor, tillståndsprövningar och skyddsförordningar med mera enligt ett flertal speciallagstiftningar. För att säkerställa och genomföra översiktsplanens intentioner måste den efterhand följas av rättsverkande planer, bestämmelser, förordnanden och beslut som detaljplaner, bestämmelser, bygglov, vägplaner samt förordnanden enligt miljöbalken. Planen ska visa hur kommunens mark- och vattenområden ska användas och hur bebyggelsen ska bevaras och utvecklas. Översiktsplanen ska stödja en ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling inom kommunen. Översiktsplanen ska ses som en rullande planeringsprocess och Kommunfullmäktige ska minst en gång under varje mandatperiod ta ställning till översiktsplanens aktualitet. Planen är vägledande och inte juridiskt bindande. Organisation Kommunstyrelsens arbetsutskott har varit styrgrupp för framtagandet av översiktsplanen. Kommunstyrelseförvaltningen har lett arbetet med kommunchefen som övergripande ansvarig där samhällsplaneraren har ansvarat för framtagande av dokumenten. En arbetsgrupp bestående av representanter från samtliga förvaltningar och från olika verksamhetsområden har bidragit med kunskapsunderlag till planen. 6

60 Process Essunga kommuns övergripande vision och mål har styrt arbetet med ny översiktsplan. Utgångspunkten i arbetet har varit att ha ett sektorsövergripande samlat grepp om framtidsfrågorna och utgå från sex olika teman; Demografi, natur och miljö, infrastruktur, bebyggelse, näringsliv och samhällsservice. Fokus har legat på lokala förutsättningar men med tydliga kopplingar till nationella och regionala strategier, planer och intressen. Sammantaget har det handlat om hur vi med genomtänkta strategier ska sträva efter att såväl socialt, kulturellt, ekologiskt och ekonomiskt skapa och bevara ett allsidigt, långsiktigt och hållbart samhälle i Essunga kommun. Översiktsplanen är en av kommunens viktigaste dokument och kräver bred förankring. Underlagsmaterial har tagits fram och medborgardialoger har genomförts under processen. Översiktsplanen har utarbetats parallellt med en landsbygdsstrategi antagen 2014 och riktlinjer för bostadsförsörjning antagen Översiktsplanens process enligt plan- och bygglagen: Samråd Samrådsredogörelse Utställning Särskilt utlåtande Antagande Laga kraft Samråd När förslag till översiktsplan eller en ändring av planen upprättas ska kommunen samråda med länsstyrelsen, regionplaneorgan, och andra kommuner som berörs av förslaget. Möjlighet till samråd ska finnas för enskilda kommunmedborgare samt för myndigheter och sammanslutningar som kan ha intresse av förslaget. Syftet med samråd är att få fram ett så brett beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Utställning Efter samrådet sammanställs framförda synpunkter i en samrådsredogörelse. Översiktsplanen ställs därefter ut under minst två månader. Synpunkter på planförslaget görs skriftligen under utställningstiden. Länsstyrelsen som bevakar statliga intressen ska särskilt beakta kommunens hantering av mellankommunala frågor, riksintressen, hälsa och säkerhet samt miljökvalitetsnormer. Länsstyrelsen framför sina synpunkter i ett granskningsyttrande. Antagande Kommunfullmäktige antar översiktsplanen efter att synpunkter som inkommit under utställningstiden sammanställs i ett särskilt utlåtande. Granskningsyttrande ska vara med som bilaga vid antagandet av planen. Miljöbedömning och MKB Enligt Plan- och bygglagen (PBL) 3 kap 8 och Miljöbalken (MB) 6 kap 11, ska genomförandet av en ny ÖP eller ändring av ÖP generellt antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det innebär att om det efter bedömning anses finnas risk för betydande miljöpåverkan i samband med planerade förslag i ÖP ska en miljöbedömningsprocess med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) genomföras. 7

61 Samråd om avgränsning Essunga kommun och Länsstyrelsen har haft ett samråd om avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen. Det geografiska området för miljöbedömning är Essunga kommun. Vissa frågor är dock kommunöverskridande som bullerstörningar från flyg samt vissa vattenfrågor, infrastruktur och grushållningsfrågor med mera. Miljökonsekvensbeskrivningar, sociala och ekonomiska konsekvenser ska hållas på en översiktlig och strukturell nivå det vill säga inte gå in på detaljer i enskilda olika projekt. Avstämning mot nationella miljömål och andra adekvata direktiv kopplas till planen för att avgöra vilka miljömål som är mest relevanta för Essunga kommun. Planförslagets konsekvenser redovisas i löpande text och i en sammanfattande redovisning under rubriken konsekvenser. Essunga kommun Essunga i Västra Götaland 8

62 Kommunövergripande vision, strategi och målbild Essunga kommun har antagit en vision samt en strategisk plan som konkretiserats i övergripande målområden som är vägledande för det kommunala arbetet. Essunga kommuns Vision Närhet skapar meningsfulla möten där människor engageras och utvecklas Övergripande målområden i Essunga kommuns strategiska plan Boende och befolkning Boende Essunga kommun ska vara så attraktiv att den som flyttar till kommunen eller tidigare bor här vill stanna kvar. Det ska finnas ett bra utbud av boende. Kommunens invånare ska kunna bo i attraktiva lägen och trygga miljöer. Ungdomar Ungdomar ska trivas och må bra i kommunen. Näringsliv och arbetsmarknad Kompetens Kommuninvånare ska ha goda möjligheter att utvecklas genom arbete och utbildning. Företagsklimat Företagsklimatet ska vara så gott att etablerade företag stannar kvar och utvecklas och att nya företag finner det fördelaktigt att etablera sig här. Infrastruktur Det ska vara möjligt för kommuninvånare, företagare och besökare att nå service och arbete inom kommunen och regionen. Övergripande målbild för Essunga kommuns översiktsplan Essunga kommun ska verka för att vara en attraktiv plats med förutsättningar för trygghet och en god livskvalitet för boende i hela kommunen. Landsbygd och tätorter ska leva i samklang med varandra. En levande landsbygd är en förutsättning för livskraftiga tätorter. Omvänt ökar starka tätorter förutsättningarna för boende och verksamheter på landsbygden. Centralorten ska därför stärkas som en knutpunkt med ökat serviceutbud för boende, företagare och besökare. Landsbygden ska utvecklas som en attraktiv plats att bo och verka på. Samtidigt ska kommunens markresurser i form av produktiv jordbruksmark, skogsområden och värdefulla naturoch kulturmiljöer tas tillvara på ett hållbart sätt. Både internationellt, nationellt och regionalt finns det övergripande mål och strategier för samhällsbyggande och planering. Dessa mål är viktiga för alla samhällsstrukturer och aktiviteter att förhålla sig till och bör beaktas i all samhällsplanering. Vi utgår från vårt lokala perspektiv men förhåller oss till vår omvärld. Detta avspeglas i kommunens värdegrund: orden Äkta, Välkomnande, Engagerade och Nyfikna. Med Äkta menar vi att vi står och utvecklas i en trygg, stabil och lantlig miljö. Med Välkomnande menar vi att vi är öppna mot vår omvärld och vill vara en del av den. Med Engagerade menar vi att vi är engagerade i lösningar på de utmaningar vi möter. Med Nyfiken menar vi att vi alltid ska sträva efter att ta till oss och värdera ny kunskap och nya idéer. 9

63 Målbild Inriktning för mark- och vattenanvändningen i översiktsplanen: Områden för tätortsutveckling i centralorten där det finns service och god potential för bostäder och företagande. Möjlighet till förtätning i befintliga byar som kan erbjuda goda boendemiljöer och etablering av företag. Goda möjligheter till att bosätta sig på landsbygden nära naturen. Viktiga kommunikationsstråk ska behållas eller utvecklas. Kollektivtrafiken ska följa några stråk och kompletteras med Närtrafik. Bra vägar samt gång-och cykelvägar är viktiga för tillgängligheten. Omväxlande odlingslandskap, skogs- och jordbruksmark ska värnas. Jordbruksmarken utgör grunden för en stor del av företagandet och näringslivet i kommunen. Genom att värna jordbruksmarken ges näringen förutsättningar att utvecklas vidare. Skogs- och friluftsområden ska främjas. Närheten till Nossan ska tas tillvara. Planering och byggande ska ske ur ett hållbarhetsperspektiv. 10

64 Temaområden Demografi I detta avsnitt lyfts mål och inriktning för demokrati, folkhälsa, barnperspektiv, jämställdhet, tillgänglighet och befolkningsprognos som ska tas i beaktande vid beslut för kommunens fysiska planering. Utgångspunkten är att skapa en god livskvalitet för medborgarna och bygga för Det goda livet ett samhälle som människor vill leva och bo i. Demografi är studier av befolkningen, dess storlek, sammansättning och förändring. Social hållbarhet ur ett planeringsperspektiv handlar om att bygga samhällen där allas grundläggande rättigheter respekteras och inga grupper diskrimineras av befintliga formella och informella strukturer. Kontinuitet i att följa och använda befolkningsstatistik som planeringsinstrument är viktigt ur flera perspektiv. I samband med mål om ökad befolkning är det exempelvis av vikt att lyfta invandringens betydelse för befolkningsutvecklingen och i samband med det planera för att förhindra segregation. Att uppmuntra nyanlända att flytta in i länets kommuner och att arbeta för att de stannar kvar och etableras i samhället är en viktig faktor för tillväxten i hela länet. För att behålla kommuninvånare och locka till sig nya invånare är det många faktorer som spelar roll. Infrastrukturen, olika typer av boenden, arbetsmöjligheter och övrig samhällsservice är centralt vid val av boendeort. Mötesplatser, tillgänglighet, trygghet och tillgång till fritidsaktiviteter och kulturutbud har också stor betydelse för fungerande och hållbara miljöer. Könsbaserad statistik gör det lättare att säkerställa att alla blir synliggjorda i analyser av kvinnors, mäns, pojkars och flickors behov och förutsättningar i kommunen. Barnens perspektiv är ytterligare ett mycket viktigt fokus i planeringen av den fysiska miljön. Säkra platser där barn spontant kan leka och umgås men också inbjudande platser för ungdomar. Demokrati - Mänskliga rättigheter är en minimistandard för vilka rättigheter som gäller alla. Följande grundläggande principer gäller enligt Förenta Nationernas (FN:s) allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna: - Alla människor är lika i värde och rättigheter, det vill säga alla människors behov är lika viktiga. - Rättigheterna gäller alla människor, det vill säga oberoende av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politik, nationellt eller socialt ursprung, sexuell läggning, funktionsnedsättning, egendom, börd eller ställning i övrigt. - De mänskliga rättigheterna är universella. - De mänskliga rättigheterna är odelbara och inbördes beroende av varandra. Folkhälsa - Innebär att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Skillnader i hälsa ökar mellan olika grupper i samhället. Lyhördhet för att beakta människors olika behov kan i den fysiska planeringen bidra till att utjämna hälsoskillnaderna och skapa förutsättningar för en god hälsa! Barnperspektiv och barns perspektiv - Barnkonventionen kräver att barnets bästa beaktas och analyseras i alla beslut som rör barn. Barnperspektiv, att uppmärksamma konsekvenserna för barn vid olika beslut. Barns perspektiv, att låta barn komma till tals, fånga barns erfarenheter och villkor. Jämställdhet/Jämlikhet - Jämställdhet mellan könen, ett samhälle som stimulerar integration och mångfald samt tillvaratar barns rättigheter stärker förutsättningarna till hälsa på lika villkor! Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämlikhet syftar på alla grupper och individer i ett mångfaldsperspektiv. Tillgänglighet - En viktig del i det goda samhället är att platser och byggnader är tillgängliga för alla! Fysiskt att kunna ta sig fram i samhället Psykiskt att kunna förstå, uppfatta och använda samhällets möjligheter. Socialt att kunna träffa människor och delta i samhällslivet. Organisatoriskt att ha tillgång till användbar information och service inför resor. Ekonomiskt att ha råd att använda lämpliga färdmedel. 11

65 Inriktning och rekommendationer Det nationella övergripande folkhälsomålet Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen ska vara en viktig faktor i samhällsplaneringen. Folkhälsa är ett område som påverkar alla och är allas ansvar. Kommunen har möjligheter att förbättra människors livsvillkor och livsmiljöer genom att bidra med ett samhälle som stimulerar fysisk aktivitet exempelvis: - Genom att skapa olika evenemang, aktiviteter och aktivitetsområden som stimulerar ökad fysisk aktivitet. - Genom vackra, närbelägna vandringsleder, friluftsområden och ridleder. - Genom att ha skolgårdar och lekplatser som stimulerar till fysisk aktivitet. - Genom att skapa fler cykelvägar i Nossebro samhälle och i och till övriga tätorter i kommunen, cykel- och gångvägar är viktiga. Goda uppväxtvillkor, utbildning, sysselsättning, inflytande och delaktighet samt tillgång till mötesplatser, service och omsorg är grundläggande villkor för välbefinnande. Att bygga för gemenskap, socialt goda miljöer och en mångfald i samhället ökar trivseln och kräver att olika kommunala förvaltningar och nämnder samt näringsliv och föreningar medverkar i kommunens utveckling. Genom att bygga i kommunens alla delar kan byggandet ske i småskalig form och i socialt etablerade områden för ökad trygghet och ett samhälle för alla. Förnyelse och bevarande bör förenas så att kommuninvånarna kan känna kontinuitet och samhörighet. Olika bebyggelse- och upplåtelseformer bör eftersträvas så olika önskemål kan tillgodoses. God tillgänglighet såväl inomhus som utomhus ökar möjligheterna för att klara sig själv och att ha ett meningsfullt liv speciellt för äldre och personer med funktionsnedsättning. Närheten till grönytor som är tillgängliga för alla: - Genom att asfaltera gångvägar. - Genom att skapa tillgängliga plattformar ute i naturen och vid Nossan. Delaktighet och inflytande i samhället - Ekonomiska och sociala förutsättningar - Barn och ungas uppväxtvillkor - Miljöer och produkter - Ökad fysisk aktivitet är särskilt viktiga nationella folkhälsomål med relevans för samhällsplaneringen. Åldersfördelning i Essunga kommun 2015 (Källa: Västra Götalandsregionen) Totalt Befolkningsmängd i Essunga kommun (Källa: Befolkningsstatistik, SCB)

66 Natur och miljö Grästorp Markanvändning i Essunga kommun och dess tätorter ~ Es5W>90 kommun 13

67 Miljö, natur och kulturvärden I detta avsnitt är utgångspunkten mark och vattenfrågor som biologisk mångfald, natur- och kulturmiljö, miljökvalitet, klimat och energi. Mark (gröna strukturer) Geologi, landskapsbild, ängs- och hagmark, jordbruks- och åkermark När inlandsisen smälte var stora delar av kommunen täckt av hav. Smältvatten samlades i tunnlar inuti landisen och vattenströmmen förde med sig grus och sand. Rullstensåsar bildades. Åsarna är en tillgång på flera sätt. Här är det lätt att bygga hus och vägar, åsarna ger god tillgång på grundvatten, samt gruset kan användas som ballastmaterial. Rullstensåsarna genomkorsar kommunen i riktningen sydväst-nordost på flera ställen, men främst i kommunens södra delar. Nordväst om Essunga kyrka har en av rullstensåsarna en långsträckt åsform och bär en uråldrig landsväg på sin rygg. I Jonslund löper en ås som fortsätter mot Barne-Åsaka och Baltorp. Dessa båda åsar är så kallade grundvattenförekomster. Rullstensåsarna har gett namn åt byar och gårdar, t ex Åsa i Essunga, Barne-Åsaka, Stora Djupsås och Kyrkås. I samband med avsmältningen steg havet och där det var som djupast sedimenterade lera. Leran blev salthaltig. Landhöjningen medförde att markområden torrlades. Den bördiga lerslätten, åsarna, moränryggarna och de många mossmarkerna i kommunen är tydliga spår efter istiden. Vid vattenfallet i Baltorp I kontakten mellan ismassan och bergväggar har det skett ursvarvningar i berg, så kallade jättegrytor. I Klevabergets bergvägg finns exempelvis flera halva jättegrytor med cirka en till fem meter i diameter. Även på andra platser i kommunen finns det jättegrytor. I kommunens västra och södra delar präglas terrängformationer av sprickdalar med låga bergsryggar. Finsediment förkommer i dalgångar och sänkor. Vänerslätterna berör kommunens östra och norra delar och omfattar slättbygderna söder om Vänern. I kommunen finns det höga naturvärden trots att det saknas skyddad natur såsom naturreservat eller Natura 2000 områden. Store mosse/fåglumsmossen har pekats ut som ett riksintresseområde som bör skyddas. På 1980-talet togs ett naturvårdsprogram fram av länsstyrelsen i samarbete med kommunerna i Skaraborg. Naturvärdet bedömdes med hänsyn till bland annat växtlighet, djurliv, geologi, landskapsbild och friluftsliv. I Essunga kommun redovisas tre värdefulla naturområden: Bergvägg i Klevaberget Nossans dalgång, Store mosse och flygsandfält söder om Vara. Effekter av att jordbruket specialiserats har bland annat lett till igenplantering av jordbruksmark, utdikningar, ett mera ensartat landskap, igenväxning och ökad användning av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. För växter och djur har detta inneburit utslagning av vissa arter eller akuta hot. Det moderna skogsbruket kan sägas ha haft liknande effekter som det storskaliga jordbruket. Olika inventeringar genomförda av Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har identifierat marker med olika slags värden. Värdefulla ängs- och hagmarker samt ädellövskogarna som inventerats i kommunen anses vara ekologiskt känsliga och har högt skyddsvärde. Lövskog vid Kvarnkroken längs Nossan (Del 2 redovisar fördjupning av natur, kultur- och miljö frågor). 14

68 Inriktning och rekommendationer Essunga kommun ska ta hänsyn till naturvärden vid eventuella lokaliseringar av verksamheter i eller i närheten av Store Mosse/Fåglumsmossen, biotopskyddade områden, områden med naturvårdsavtal, sumpskogar, inventerade ängs- och hagmarker, lövskogar, våtmarker och skyddsvärda träd. Med andra ord ta hänsyn till den biologiska mångfalden och naturmiljön i samband med den fysiska planeringen. Store mosse/fåglumsmossen ingår i naturvårdsverkets myrskyddsplan, som anger de värdefullaste våtmarkerna i landet. Det är angeläget att områdets höga naturvärden skyddas långsiktigt. Åtgärder på eller i närheten av den del av mossen som ligger i Essunga kommun kan behöva tillstånd om de kan påverka Lärkemossen som är ett naturreservat tillika natura 2000 område i Vårgårda kommun. Store mosse/fåglumsmossen har under processen med ny översiktsplan diskuterats i kommunen och med Länsstyrelsen om någon form av naturvårdsförordnande bör gälla. Detta bör utredas vidare. Samråd ska genomföras med Skogsstyrelsen respektive Länsstyrelsen vid nybyggnation, anläggande av väg och luftledning samt vid schaktning, fyllning och täkt inom och i anslutning till objekt med höga naturvärden. Ängs- och hagmark bör betas även i fortsättningen. Naturvärden bör inventeras och sammanställas i en naturvårdsplan för att ta ställning till områden och objekt som är viktiga att bevara och eventuellt skydda. Främmestad Haga, Kvarnkroken/Gnicke och området vid motionsspåret Högaberget är exempel på viktiga naturområden. I planen bör det ingå en lövskogsinventering. En naturguide bör tas fram med sammanställningen som underlag för att göra värdefull natur känd och tillgänglig för allmänheten. Kulturmiljö Kulturhistoriska värden har kyrkomiljöer, gamla stenvalvsbroar, säterier med mera. Byar som Almetorp, Annestad och Sandbäck bedöms vara värdefulla. Även Fåglums väderkvarn och vattenkraftsanläggningar har ett stort kulturhistoriskt värde. Värdefulla fornlämningar är Jättestugan i Främmestad, gravhög vid Herrgården i Barne-Åsaka, hällristningar i Fåglum, järnframställningsplatser i Främmestad, flatmarksgravfält i Essunga och hålvägarna i Furet. Järnframställningsplatsen öster om Nossebro är riksintressant. C14 dateringar har bekräftat att det är en av landets äldsta kända järnframställningsplatser. De myrlänta markerna väster om Essunga har sannolikt en kemisk miljö som varit lämplig för utfällning av järnmalm. De flesta platserna består endast av slagg, kringspridd i åker. En bevarad blästerugn har visat sig ha en ålderdomlig konstruktion och innehålla keramik av äldre järnålderstyp. Järnframställningsplatsen är i behov av rekommendationer för att skydda riksintresset. För kulturminnen gäller den så kallade kulturminneslagen. Lagen innehåller bland annat bestämmelser om skydd och vård av vår kulturmiljö, fasta fornlämningar, kyrkobyggnader och begravningsplatser. Storgatan i Nossebro med sin gamla sträckning och funktion samt den varierande bebyggelsen i centrum är tillsammans med enstaka byggnader i samhället kulturhistoriskt värdefulla. Stora kulturhistoriska värden anses också finnas i partiet med stenvalvsbron och kvarnbyggnader. År 2010 genomfördes en kulturhistorisk inventering av Nossebro tätort som resulterade i en rapport 2011 Nossebro Kulturhistorisk dokumentation och karaktärisering 2010 (Antikvarie Lars Bergström har sammanställt rapporten tillsammans med antikvarie Andreas Hansen, Västarvet) Syftet med inventeringen och skriften var att utgöra underlag för projekt Retro Nossebro och att användas som underlag för kommunens ÖP samt för kommunens plan- och bygglovshantering enligt PBL. En tidigare kulturhistorisk bebyggelseinventering i hela kommunen som genomfördes 1983 redogör för många intressanta fastigheter av olika slag. Inriktning och rekommendationer En fördjupning av skydds- och bevarandevärden för kulturhistoriskt, värdefull bebyggelse och miljöer bör samlas i en Natur- och kulturvårdsplan då Essunga kommun ska verka och planera för att värdefulla natur- och kulturområden skyddas. 15

69 Vatten (blå strukturer) De miljökvalitetsnormer som kommunen främst berörs av är de som gäller för vatten. Vatten är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för allt liv. De flesta växt- och djurarter är helt beroende av bra vattenmiljöer för sin överlevnad. Vatten har också ett stort värde genom att det ger möjlighet till upplevelser och ett aktivt friluftsliv. Om vi inte är rädda om våra vattenekosystem kommer detta att slå tillbaka på oss i framtiden. Inventeringar som gjorts har ökat kunskaperna om vilka vattenområden som anses vara ekologiskt viktiga för kommunen. Exempel på sådana områden är vissa våtmarker samt Jämnesjön och stora delar av Nossan som också är de större vattnen inom kommunen. Ån Nossan flyter som ett blått band genom kommunen och är ett artrikt fiskevattendrag. Nossan är ett av norra Europas artrikaste fiskedrag. Sommartid kan man åka ångbåten s/s Nossan af Stallaholm, paddla kanot eller fiska i ån. Kommunen är medlem i Vattenvårdsförbundet Vänerns sydöstra tillflöden som fortlöpande övervakar vattenförhållanden i bland annat Nossan genom fysikaliska, kemiska och biologiska undersökningar. Statusen av grundvatten och ytvatten påverkas i nämnd ordning av utsläpp från jordbruk, enskilda avlopp, det kommunala reningsverket och dagvatten. För landsbygden är det åtgärder mot övergödning som är den stora frågan att lösa. Genom att bedriva tillsyn på lantbruk kontrolleras gödselhanteringen. Det är gödselspridning, spridningsmetoder, lagring, skyddszoner, markkartering och växtodlingsplaner som är viktiga att följa upp. Rötrester från en biogasanläggning är ett nytt gödselmedel som kommer att hanteras på några av de större lantbruken i kommunen. På grund av att kommunen är belägen i ett nitratkänsligt område finns stränga restriktioner som främst reglerar när och hur man får sprida gödsel. Tre avrinningsområden finns i kommunen: Nossans, Göta Älvs och Lidans. Nästan hela kommunen ligger inom Nossans avrinningsområde. Den västra delen av Djäknemossen avvattnas mot Lerumsån och Göta älv, medan den östra delen söder om Kedumsbergen ligger inom Lidans avrinningsområde. Ytvatten För ytvatten gäller att flera vattendrag i kommunen inte når god ekologisk status. Den ekologiska statusen är måttlig för Nossan, Getån och Mjölån medan den är otillfredsställande för Lillån vid Trökörna och Lerumsån. Vid den senaste genomförda analysen av vattenstatus bedömdes även Lillån vid Baltorp, Viskebäcken och Dräningen endast uppnå en måttlig ekologisk status. Samtliga dessa ytvattenförekomster når dock god kemisk status. För att uppnå god vattenstatus har Vattenmyndigheten beslutat om ett åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt dit Essunga kommun hör. Åtgärdsprogrammet anger bland annat vilka åtgärder och krav kommunen ska ställa på enskilda avlopp och i vilka områden som miljöhänsyn ska prioriteras. Grundvattenförekomster I Essunga kommun finns det två avgränsade grundvattenförekomster. Förekomsterna finns i grusåsarna i Jonslund och Essunga och det är från dessa bildningar som det kommunala dricksvattnet tas ut. Grundvattenförekomsterna har god status både i avseendet kvantitet och kemisk status. Problem med salt grundvatten kan förekomma i vissa vattentäkter inom kommunen på grund av salthaltiga havssediment från istiden. 16

70 Vatten och Avlopp Kommunen försörjer cirka hälften av invånarna med kommunalt VA. Områdena är uppdelade i verksamhetsområden: Nossebro, Främmestad, Jonslund, Essunga station och Essunga kyrkby. Vattnet produceras i fyra olika grundvattenverk. (Furet, Jonslund, Främmestad, Åsa). Det finns även en reservvattenlösning från Tumleberg i Vara kommun till Furet. Det kommunala avloppsvattnet pumpas från ovanstående orter till Reningsverket i Nossebro. Avloppsrening Kommunen arbetar med att minska utsläpp från de enskilda avloppen. Det finns en handlingsplan för enskilda avlopp beslutad av KF 2010, därefter reviderad Huvudsyftet är att samtliga avlopp i kommunen ska ha reningsgrad i enlighet med Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten HVMFS 2016:17. Sedan ett antal år tillbaka tas särskild miljöhänsyn, enligt krav för hög skyddsnivå, till utsläpp nära Nossan, Ulvebäcken, Lillån (vid Trökörna), Mjölån, Getån, Dänningen, Viskebäcken, Lillån genom Lekåsa och Store mosse/fåglumsmossen. Hänsyn tas även till hög skyddsnivå med avseende på hälsoskydd inom grundvattenförekomsterna i Essunga och Jonslund, vattenskyddsområdet Furet, de planerade vattenskyddsområdena Jonslund, Åsa och Råglanna i Främmestad, inom samlad bebyggelse, samt vid badplatserna Malma badsjö och Jämnesjön. I handlingsplanen finns ställningstaganden om att försöka skapa långsiktiga lösningar genom att ansluta till det kommunala avloppsnätet. Områden som är lämpliga att ansluta till kommunalt nät är områden som ligger i närheten av kommunalt avlopp det vill säga: Utanför kommunala verksamhetsområden där kommunalt avlopp redan finns (Jonslund, Essunga kyrkby, Essunga station, Nossebro och Främmestad) och enskilda fastigheter som ligger nära stamledningen som går mellan dessa småorter. Även Bäreberg station, Bäreberg kyrkby och Lekåsa är tänkbara områden för kommunal anslutning. Ett flertal föreningar och enskilda utanför VA området har redan eller är på gång att ansluta sig mot det kommunala VA nätet. Exempel Fåglum, Kollsholmen, Kransebyn, Huntorp, Råglanna med flera. Även Bäreberg station, Bäreberg kyrkby och Lekåsa är tänkbara områden för kommunal anslutning. Tack vare att krav ställs på de enskilda avloppen bildas föreningar i områden i närheten av de kommunala verksamhetsområdena. För att ordna en god försörjning av både vatten och avlopp, har en ca 4 km lång ledning dragits i jordbruksmark fram till Fåglum på initiativ av Ginza AB. En förening kallad Fåglum-Ånnestorps VA har bildats, som har ett 60-tal anslutna fastigheter. En annan VA-förening är Kollsholmens ekonomiska förening, strax söder om Nossebro med ett 30-tal fastigheter. Norra Essunga VA förening (NEVA) har bildats och det pågår arbete med att värva medlemmar i kommunens norra del. Därutöver har det bildats föreningar för mindre områden såsom Kransebyn, Karstorp, Huntorp/Björkebacken/Dunsåsen (HBD) och Hökgården. Vattenmyndigheten ser behov av nya styrmedel bland annat i form av utvecklandet av kommunala vatten- och avloppsvattenplaner, utveckling av kommunal planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna kan uppnås. En strategi bör klargöra vilka områden som är lämpliga för kommunal anslutning med utgångspunkt från lagen om allmänna vattentjänster. 17

71 Dagvatten (Regnvatten) Dagvatten innehåller ofta föroreningar. Dessa ska reduceras innan vattnet når vattendragen. Nuvarande hantering av dag- och dräneringsvatten kan innebära negativa faktorer som att föroreningar går utan rening direkt till vattendrag, översvämningar och/eller fuktproblem i byggnader med mera. Ett av de instrument man kommer arbeta mer med är genom lokalt omhändertagande av dagvatten, så kallat LOD. Med lokal hantering uppnås positiva faktorer som rening av dagvatten, utjämning av flöde i vattendrag, minskad risk för översvämning/fuktskador i byggnader, behagligare lokalklimat, öppna vattenspeglar som är en tillgång för vattenorganismer och människor samt minskat kapacitetsbehov i ledningsnät. Inriktning och rekommendationer Essunga kommuns målsättning för vatten i kommunen är att miljön i sjöar, vattendrag och grundvatten ska uppnå den status som gäller enligt beslutade miljökvalitetsnormer. Samtliga vattenförekomster i kommunen ska ge förutsättningar för en rik biologisk mångfald och bidra till uppfyllelsen av miljömålet Levande sjöar och vattendrag. För dricksvatten ska livsmedelsverkets och socialstyrelsens rekommendationer och gränsvärden följas. Inrätta vattenskyddsområden för de kommunala dricksvattentäkter som saknar detta. Som stöd för tillämpningen av ovanstående utvecklingsprinciper kan ett samlat grepp om vattenfrågor som avlopp, dricksvattenförsörjning, dagvattenhantering med mera utvecklas i en vatten- och avloppsstrategi. Essungas sjöar och vattendrag ska erbjuda bra möjligheter till rekreation och rörligt friluftsliv. Avfallshantering Enlig miljöbalken ska varje kommun ha en renhållningsordning med särskilda föreskrifter om hantering av avfall och en avfallsplan. Miljönämnden har ansvaret för tillsyn över efterlevnaden av föreskrifterna om avfallshantering i Miljöbalken och med stöd av lagen meddelade föreskrifter. Renhållningen i kommunen sköts av en entreprenör men kommunstyrelsen har verksamhetsansvaret för renhållningen i kommunen. Det finns även ett producentansvar för sorterat avfall. Producenterna ska se till att det finns lämpliga insamlingssystem. De ska också se till att avfallet återanvänds, materialåtervinns, energiutvinns eller tas om hand på något annat miljömässigt godtagbart sätt. Kommunens återvinningscentral Krusegården ligger i Nossebro. På återvinningscentralen kan privatpersoner avgiftsfritt lämna mindre mängder sorterat avfall. För verksamhetsutövare kan avfall lämnas mot avgift. Återvinningsstationer för avfallsslag med producentansvar finns på sex platser inom kommunen. 18

72 Energi och klimat Elförsörjningen sker i dagsläget via Nossebroortens Energi Ekonomisk Förening som har elnätskoncession i större delen av Essunga kommun. I områdena Främmestad och Lekåsa tillhör koncessionsrätten Vattenfall. Inmatning av el från överliggande nät sker via två inmatningsstationer belägna vid Krusegården i Nossebro och Abrahamstorp i Jonslund. Ständig dygnet runt jour finns via koncessionsägarna för att minimera avbrottstiderna. Gamla luftledningar ersätts av nya nedgrävda, för att minska utsattheten. Essunga kommun har som mål att energianvändningen och koldioxidutsläppen i kommunen ska minska. Målen omfattar inte bara den egna organisationen utan även övriga verksamheter inom kommungränsen. För verksamheter som kommunen inte har rådighet över gäller i första hand att genom energi- och klimatrådgivningens försorg informera och ge råd samt genom politiska beslut uppmuntra övergång till hållbar energianvändning och energiproduktion. Inom kommunen finns privat några småskaliga vattenkraftverk och en biogasanläggning vilket kommunen uppmuntrar. När det gäller den kommunala verksamheten har kommunen genom att medverka i energimyndighetens projekt Energieffektiviseringen inom kommunal verksamhet åtagit sig att genomföra energieffektiviserande åtgärder inom de flesta områden som kommunen har rådighet över. I Västra Götalandsregionens tillväxt- och utvecklingsstrategi för är klimatfrågan särskilt prioriterad inom fokusområdet En region som tar ett globalt ansvar. Essunga ingår i projektet Smart energi - strategiska vägval för ett klimatsmart Västra Götaland. Målet är att skapa en strategi för att regionen ska bli näst intill oberoende av fossil energi Genom överenskommelse ska varje kommun överföra dessa strategier till sin egen verksamhet. År 2009 beslutade regeringen om mål för vindkraftsproduktionen i Sverige och målet är att år 2020 ska det produceras 30 TWh årligen, För Essunga kommuns del handlar det om att förhålla sig till målet för landbaserad vindkraft. I Essunga kommun finns idag fyra vindkraftverk. Förslag till vindbruksplan har tagits fram där ytterligare kraftverk skulle kunna produceras. I nuläget finns dock inga planer på ytterligare vindkraftverk i kommunen så länge försvarsmaktens inflygning mot Såtenäs samt SMHI:s radarstation utgör en begränsande faktor. Framtagande av en energi- och klimatplan är ett pågående arbete i kommunen och anpassningar av energiförbrukningen i kommunens fastigheter pågår. (Gällande åtgärder för förväntade klimatförändringar se del 2.) Inriktning och rekommendationer Minskning av energianvändningen och beroendet av fossila bränslen vid utbyte av teknisk utrustning. Värna småskalig vattenkraft. Verka för transportlösningar som gagnar effektivt energiutnyttjande. Utveckla gång och cykelbanor. Essunga kommun planerar för laddningsstolpar för elbilar. Utbyte av kommunens belysning till energisnåla varianter ska fortgå. 19

73 Infrastruktur Kommunikation Kommunens mål: Det ska vara möjligt för kommuninvånare, företagare och besökare att nå service och arbete inom kommunen och regionen. En grundläggande och väl fungerande infrastruktur är viktig. Vägar, el- och telenät samt bredband ska ha fungerande standard oavsett var man bor. Kommunen är dock i flera av dessa frågor beroende av statliga, ideella och kommersiella aktörer. Trafikverket ansvarar till exempel för läns- och riksvägar medan vissa småvägar sköts av vägsamfälligheter genom ekonomiskt stöd från staten och kommunen. Regelbunden dialog förs mellan kommunen och berörda parter kring tillgänglighets- och säkerhetsfrågor. Gällande eldistribution ersätts gamla luftledningar av nya nedgrävda markledningar för att minska utsattheten. 20

74 En plan för gång- och cykelvägar har antagits i kommunen GC-vägar på och till landsbygden samt vägen längs 2504 mot Fåglum-E20 har hög prioritet. Belysning av gång- och cykelvägar ska sättas upp succesivt. Kollektivtrafik Kollektivtrafiken ska fortsatt utvecklas. Fokus ska ligga på stråket Trollhättan Nossebro Vårgårda. På landsbygden bygger kollektivtrafiken i allt större utsträckning på anropsstyrd närtrafik. Närtrafik är kollektivtrafik för alla som vill åka från landsbygd till tätort eller tvärtom. Resorna beställs men körs inom givna tidsintervaller. Gymnasieungdomar i kommunen ska ha bra möjligheter att pendla till gymnasium i Vårgårda och Trollhättan. Det fria gymnasievalet gäller givetvis men förutsättningar att ta sig till olika gymnasier i länet kan variera. Beroende på vilka förändringar som kan göras i kollektivtrafiken, kan till exempel ytterligare pendelparkeringar behöva skapas. Även ökad möjlighet att ta sin bil eller cykel till en lämplig hållplats bör också beaktas. 21

75 Nästan en tredjedel av de förvärvsaktiva i landet pendlar över kommungräns. Pendlingen ökar för varje år. Ökad pendling innebär färre och större lokala arbetsmarknader. Regionförstoring bidrar till ökad funktionalitet och matchning i de lokala arbetsmarknaderna. En förutsättning för fortsatt hållbar regionförstoring är fortsatt satsning på infrastruktur och kommunikationer. (Källa Arena för tillväxt Skövde). En gemensam målbild för kollektivtrafiken i Skaraborg år 2025 är framtagen i ett samarbete mellan Skaraborgs kommunalförbund, Västra Götalandsregionen och Västtrafik. ( Olika försöksverksamheter pågår inom regionen för alternativ kollektivtrafik på landsbygden. Vägar En förbättring av väg 2504 (Fåglumsvägen) har länge varit en högt prioriterad fråga och en viktig förutsättning för att utveckla företagande såväl som för kollektivtrafiken och övriga trafikanter till och från Essunga kommun. Trafikverkets åtgärdsplan för väg 2504 beräknas under 2018 vara klar och åtgärder påbörjade eller genomförda under Kommunerna längs vägen, Västra Götalandsregionen och näringslivet har under många år försökt att skynda på en utbyggnad av E20. VGR har tillsammans med ett antal västsvenska kommuner beslutat om medfinansiering av E20. I regeringens infrastrukturplan för har satsningar planerats för att göra E20 genom Västra Götaland mötesseparerad senast 2025 och på sikt ska den vara en fyrfältsväg. För E20 delen Ribbingsberg - Vara beräknas arbetsplanen vara klar Planeringen är 2+2 respektive 2+1 väg i olika delar. All planering skall dock förberedas för 2+2 väg hela sträckan i ett senare skede. Genomförande beräknas påbörjas efter år Trafikplatsen vid Lekåsa kommer att påverkas liksom utfarten vid södra Härene. År 2015 pendlade 758 personer in till Essunga för att arbeta samtidigt som antalet utpendlare var 1232 vilket ger ett negativt pendlingsnetto på 474 personer (SCB, 2016). I syfte att utveckla möjligheterna till att pendla till och från kommunen måste flera delar uppfyllas. En god kollektivtrafik, bra vägar och möjlighet att parkera sitt fordon i syfte att nyttja kollektivtrafik eller samåka. Det är stort behov av vägar till både nya och befintliga industri- och verksamhetsområden i Nossebro. Framförhållning i planering av nya vägar till kommande bostads- och verksamhetsområden ska beaktas. Elektronisk kommunikation En utbyggnad av fibernät förbättrar servicen och kvaliteten i det mobila bredbandsnätet vilket ger bättre täckning på landsbygden. Statliga anslag medfinansierar fiberbaserade stamnätslinjer. Så kallade vita fläckar inom kommunen har byggts bort och fiberföreningar har bildats. Att mobiltäckning finns i hela kommunen är ett starkt önskemål men har hittills varit svårt att påverka. Enligt operatörers uppgifter finns täckning i hela kommunen, dock mäts täckningen utomhus. Detta har visat sig vara ett problem i många delar av landet och är en fråga som är viktig att fortsatt försöka påverka. Även i Essunga kommun har invånare framfört klagomål på dålig mobiltäckning i vissa områden. 22

76 Inriktning och rekommendationer Kollektivtrafiken i kommunen ska fortsatt utgå från stråk. Samåkningsinitiativ som komplement till kollektivtrafiken bör uppmuntras. Närtrafik är en viktig faktor för landsbygden. Vägnätet bör hålla bra standard. Pendlingsparkeringar är viktiga. Fortsatt satsning på gång- och cykelvägar. Alla bör ha tillgång till fungerande bredband och mobiltäckning. Krisberedskap och säkerhet Kommunens arbete med krisberedskap styrs av lagen, 2006:544, om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Enligt lagen om extra ordinära händelser är det kommunens ansvar att kunna hantera en händelse som avviker från det normala, vilket innebär en allvarlig störning eller överhängande fara för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av kommunen. Kommunen måste känna till dels vilka risker som finns, dels vilken förmåga kommunen har att hantera en händelse. Kommunens risk- och sårbarhetsanalys redogör för de huvudsakliga risker som kommunen har att hantera och den uppdateras årligen. Enligt lag om skydd mot olyckor, 2003:788, ska kommunfullmäktige fastställa ett handlingsprogram för kommunens operativa räddningstjänst. Detta handlingsprogram omfattar Räddningstjänsten Västra Skaraborg, det vill säga Lidköping, Vara, Grästorp och Essunga kommuner. Utifrån dessa lagar regleras kommunens uppgifter och vilken statlig ersättning som erhålls för detta, i avtal mellan staten och svenska kommunförbundet. För att möta kraven finns kommunala planer för extraordinära händelser och krisinformation. Regelbundna övningar och utbildningar genomförs för att hålla krisberedskapen på en god nivå. Reservkraft finns på bland annat VA - verket, Räddningstjänsten och kommunhuset samt mobila reservkraftverk till äldreboende, med mera. Kommunen ingår i räddningstjänstområdet Västra Skaraborg och har en deltidsstation för räddningstjänst i Nossebro, med en inställelsetid på 5 minuter. 23

77 Bebyggelse 71 / \ ' '\. \,.,_... T rollhätta'} / l i l l l l l ", ' \ Grästorp Vara..., _ ;~ L., Teckenförklaring.. KommunikationsstrAk Nassebro tätort övriga större orter Vatten Akermarl< - Barr- och lövskog Alingsås ' r, , :.. : ' y- - i -l,-"' i.l r _j Herrljunga strategi boende i Essunga kommun nn 'li? E"""9" kommun Oazet"ad Kartan bygger på da1a dems trän Lanb'niter:~ t. 24

78 Bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet Riktlinjer för bostadsförsörjning antogs av kommunfullmäktige Riktlinjerna anger kommunens mål och strategier för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Underlag till riktlinjer för bostadsförsörjning beskriver nationella och regional mål och strategier för bostadsförsörjningen. Mål och strategier för byggande fördjupas i Riktlinjerna för bostadsförsörjningen. Övergripande mål Essunga kommun ska vara så attraktiv att den som flyttar till kommunen eller tidigare bor här vill stanna kvar. Det ska finnas ett bra utbud av boende. Kommunens invånare ska kunna bo i attraktiva lägen och trygga miljöer Mål 1: - Det befintliga bostadsbeståndet ska förvaltas och förädlas. Mål 2: - Det ska finnas ett bra och varierat utbud av boende för människor med olika behov. Mål 3: - Minst 100 nya bostäder ska tillkomma under perioden Mål 4: - Planering av bostadsbyggande ska ske ur ett hållbarhetsperspektiv såväl ur ekonomiska, ekologiska som sociala aspekter. Mål 5: - Stimulerande utemiljö i anslutning till bostäder ska eftersträvas för att stärka attraktiviteten. Mål 6: - Stallaholmsområdet i Nossebro ska vara spjutspets för kultur, fritid och friskvård. Mål 7: - Närheten till Nossan ska tas tillvara. En levande landsbygd är beroende av en blandad befolkningsstruktur där unga vuxna och barnfamiljer kan och vill leva och bo. Olika upplåtelseformer av boenden är viktiga för att få generationsväxling. Bostadsmarknaden på landsbygden har stagnerat under de senaste åren. Några faktorer som påverkat detta är bland annat att bankerna har varit restriktiva med utlåning till bostadsbyggande på landsbygden och att allt fler äldre är friska upp i hög ålder och vill bo kvar så länge som möjligt i sina hus. Många barnfamiljer vill bosätta sig på landsbygden om möjlighet ges. Det ger tillgång till attraktiva lägen med en lugn och trygg miljö, stora tomter med tillgång till stall, beteshagar eller byggnader för att starta upp egna verksamheter. Att bygga på landsbygden ser kommunen som en självklar möjlighet för de som önskar och strategin är att bygglovssökandes idéer ska förverkligas så långt detta är möjligt. Kommunen ska bidra med kunskap och kompetens samt möjliggöra den sökandes önskemål i den utsträckning som är möjlig. All byggnation måste dock vägas mot att utveckla och förvalta landsbygden även på lång sikt samt att byggnation sker i enlighet med Plan- och bygglagen. Bebyggelse måste även alltid lämplighetsprövas med hänsyn till riksintressen, landskapets karaktär, klimat-, natur-, rekreations- och kulturvärden samt till lämpliga VA-lösningar. Översiktsplanen anger förutsättningar för byggande inom kommunens olika områden i kommunen. Vid planering och utformning av ny bebyggelse ska det beaktas att intrång på jord- och skogsbruk begränsas samt att ny bebyggelse inte bör placeras i orörd skog eller på åkrar där långa framfartsvägar och ledningar krävs. Att hänsyn tas till landskapet och till natur- och kulturvärden är viktigt 25

79 Ortsutveckling i Essunga kommun Teckenförklaring Möjliga utvecklingsområden ~ Möjliga framtida områden för bostäder ~ Möjliga framtida områden för verksamheter Essunga kommun Daterad Ortofoto copyright Lantmäteriet 26

80 Planberedskap Det har funnits god tillgång till tomtmark och beredskap gällande detaljplaner för möjlighet till bostadsbyggande inom Essunga kommun. Efterfrågan av tomter och bostäder ökade under hösten 2015 och våren 2016 varpå nya områden för byggnation har initieras för planering. Nossebro, Främmestad och Jonslund > 200 invånare. Nossebro Centralorten Nossebro har en mindre centrumkaraktär som i möjligaste mån bör förstärkas för hela kommunens utveckling. Naturnära men ändå centrala tomter kan anvisas. En kulturhistorisk dokumentation och karaktärisering av Nossebro genomförd 2010 utgör grundmaterial för ortens plan- och bygglovshantering enligt Plan- och bygglagen. Idag (2017) finns områden för etablering av flerfamiljshus för nettotillskott av cirka 60 lägenheter. Efter detaljplaneändring kan ytterligare lägenheter byggas. Ett flertal detaljplanelagda tomter för enbostadshus kan erbjudas i Nossebro. Under hösten 2016 startades byggnation av 19 lägenheter för nytt Trygghetsboende intill Kerstinsås samt i Kvarteret Violen - Gullregnet påbörjades byggnation av flerbostadshus med hyresrätter. För verksamheter kan Nossebro utvecklas främst i söder och sydväst. Eventuella större etableringar bör göras i norr öster om Grästorpsvägen. Inom Stallaholmsområdet finns Nossebro aktivitetspark där processer startats för att uppnå ett samlat område för bland annat rekreation, hälsa, idrott, kultur och evenemang. Utgångspunkten är Stallaholmsvisionen antagen av Kommunfullmäktige. Främmestad Idag (2017) finns möjligheter inom detaljplanelagt område att bygga bostäder i enbostadshus eller flerfamiljshus med cirka 15 lägenheter. Nya bostadsområden kan även tillskapas i byar runt tätorten samt i anslutning till tätorten. Jonslund Idag (2017) finns möjligheter inom detaljplanelagt område för att bygga bostäder i enbostadshus eller i flerfamiljshus med cirka 10 lägenheter. Nytt bostadsområde kan tillskapas i anslutning till södra delen av tätorten. Öster om Jonslund i anslutning till E20 finns ett oetablerat detaljplanelagt industriområde. Essunga station, Essunga kyrkby, Fåglum, Lekåsa och Bredöl (med detaljplan) Essunga station Essunga station har tidigare haft överskott på bostäder. För närvarande finns inte några byggklara tomter men vid behov kan frågan aktualiseras. Noteras bör att tätorten har en god gång- och cykelvägskommunikation till centralorten. Essunga kyrkby Idag (2017) finns möjligheter inom detaljplanelagt område för att skapa bostäder i flerfamiljshus eller enbostadshus med cirka 10 villor och flerfamiljshus för cirka 10 lägenheter. Vid ytterligare behov av tomter får frågan aktualiseras. Fåglum I Fåglum finns detaljplanelagt område för bostadsbebyggelse i småskaligt utförande för cirka lägenheter i småhus, alternativt radhusform, med inslag av trygghetsboende. Genom en lokal VA - förening har orten under 2014 anslutits till det kommunala VA - nätet. 27

81 Lekåsa Karakteristiskt för orten Lekåsa är en typisk randbebyggelse vid gamla riksväg 6. En mera samlad bostadsbebyggelse finns centralt i Lekåsa med ett 10-tal lägenheter. Orten saknar detaljplaner förutom verksamhetsplan för område vid E20. Vid behov av utbyggnad eller nyetablering prövas detta separat. Lekåsakorset utgör en viktig trafikplats vid E20. Det är infart till Lekåsa, Jonslund, Essunga kyrkby och station samt till Nossebro och det är rekommenderad väg för lastbilstrafik. Bredöl Bostäder och verksamheter i Bredöl är i huvudsak placerade utmed väg 186. Bostäder består av ett antal äldre villor och där finns ett flertal verksamheter samt en av kommunens 3 skolor (F-5). Skolan har kapacitet till att öka elevantalet. Detaljplan för verksamhet finns framtagen i norra delen av Bredöl. Landsbygd Lokalisering av bostäder och verksamheter samt omhändertagande av överskottsbyggnader på landsbygden bör prioriteras för en fortsatt levande landsbygd. 28

82 Inriktning och rekommendationer I samverkan med privata aktörer kunna erbjuda attraktiva boenden både i tätorten och på landsbygden. Utökade boendemöjligheter inom kommunen ska underlätta generationsväxling. Detta kan innebära möjligheter för personer med funktionsnedsättning och för äldre som vill flytta från en villa eller gård eller för den som vill skaffa sitt första boende. Kommunen uppmuntrar byggnation och blandade upplåtelseformer på landsbygden. I samband med nybyggnation bör tomternas kvalitet och exteriör stämma bra in i den omgivande landsbygdsbilden och bystrukturen. God tillgång till kultur, fritids- och friskvårdsmöjligheter är en viktig faktor i kommunen. Kommunen ska med god framförhållning med markinnehav och genom planläggning medverka till att efterfrågan på byggklara tomter inom våra tätorter ska tillgodoses. Vid ny och ombyggnation ska särskilt tillgänglighets, trygghets, säkerhets- och folkhälsoaspekter liksom åtgärder som främjar integration beaktas. Stimulera efterfrågan genom högt ställda krav på kvalitet i utformningen av nya bostadsprojekt. Kommunen ska verka för energieffektivitet och miljömässigt hållbar uppvärmning i befintligt bostadsbestånd och nyproduktion. Vid nybebyggelse av bostäder eller verksamheter, skolor eller dylikt bör angivna skyddsavstånd till miljöstörande verksamheter och till vägar med farligt gods, utgöra riktvärden. Förorenade områden ska tas hänsyn till vid planering. Näringsliv Företagande, näringsliv och arbetsmarknad Kommunens mål: Företagsklimatet skall vara så gott att etablerade företag stannar kvar och utvecklas samt att nya företag finner det fördelaktigt att etablera sig i Essunga kommun. Essunga kommun antog 2014 en näringslivsstrategi. Grundläggande för allt arbete är: Behålla företag Kommunen erbjuder sin bästa service till företag och verksamheter. Kommunen ska ligga långt framme i planeringsprocessen för till exempel mark, lokaler och infrastruktur utifrån näringslivets behov. Stimulerar och skapar förutsättningar för stabilitet och tillväxt. Erbjuder utbildning och kompetensförsörjning. Erbjuder bra boende, kommunal basservice och meningsfull fritidssysselsättning. Utveckla Uppmuntra nytänkande, nyföretagande och innovationer. Utveckla upphandlingar som i möjligaste mån stödjer lokala producenter. Delta i utvecklingen av idag befintliga branscher. Stödja befintliga företag så mycket som möjligt. Skapa ett lokalt näringslivsnätverk/näringslivsråd. Attrahera Essunga kommun skall vara känd som en näringslivsvänlig kommun. Utnyttja befintliga företag som ambassadörer för att attrahera nya företag till kommunen. Ge snabb service och professionell handläggning. Upprätthålla samarbete med universitet och högskolor. Kontinuerligt satsa på att utveckla och förbättra all typ av infrastruktur. 29

83 Jämställdhet Essunga kommun ska aktivt medverka till etablering av en differentierad näringslivsstruktur. Jämställdhet är en självklarhet och beskrivs normalt i respektive bolags dokument. Stimulera kvinnligt ledarskap, företagande, nyföretagande och nätverkande. Integration och mångfald Aktivt delta i det arbete som pågår för att öka antalet utländska investeringar och etableringar i regionen. Stimulera nyföretagande hos nyanlända. Miljö Verka för företagsetableringar som innebär en positiv påverkan på miljön. Samverkan skola-näringsliv Samverkan skola-näringsliv skall stimuleras genom ökat samarbete. Målet med arbetet skall vara att ge eleverna bättre och mer välgrundade val till yrken och utbildning och att arbetslivet får sin kompetensförsörjning tillgodosedd. Landsbygden förknippas traditionellt med lantbruk och skogsbruk. Det har sedan länge skett en utveckling mot större och färre företag inom dessa näringar då mycket har mekaniserats. Jordbruket sätter dock sin prägel på trakten. Jämfört med riksgenomsnittet har kommunen betydligt fler arbetstillfällen inom tillverkning, bygg- och entreprenadverksamhet samt jord- och skogsbruk. För alla dessa näringsgrenar så är det arbetstillfällen för män som är klart dominerande. Förvärvsfrekvensen i kommunen under 2014 var dock något högre, för både kvinnor och män, jämfört med länet och riket. Totalt finns 30 % av arbetstillfällena i kommunen inom offentlig förvaltning och service medan 70 % finns inom näringslivet i övrigt. Essunga kommun ingår i Vara, Lidköpings och Trollhättans lokala arbetsmarknadsregioner men har stora pendlingsströmmar till och från Vårgårda och Göteborgsregionen. Livskraftiga företag, varierat utbud av arbetstillfällen samt en väl fungerande kommunal service är en viktig förutsättning för tillväxt i kommunerna. Då näringslivet inom kommunen domineras av tillverkningsindustri är det viktigt att försöka komplettera nuvarande struktur med flera verksamheter inom service- och tjänstenäringar. Det kan med fördel vara fåmansföretag eller medelstora företag och vara förlagda på landsbygden. Enligt staten och LRF är de gröna näringarna betydligt mer än jordbrukets primärprodukter. Tillväxtverket definierar gröna näringar som: all verksamhet som har sin bas i jord, skog, trädgård och i landsbygdens miljö. Forskningen betonar vikten av generell landsbygdsutveckling, det kommer på sikt stärka primärproduktionen som idag lider av dålig lönsamhet. Lönsamheten i den svenska primärproduktionen tillhör de fem sämsta i EU. Animalie- och mjölkproduktionen minskar drastiskt i Västra Götaland. Länsstyrelsen påtalar att animalieproduktionen i länet har katastrofalt snabbt sjunkande volymer och även den för Skaraborg viktiga mjölkproduktionen dras med betydande lönsamhetsproblem. Mjölkkonsumtionen (per person och år) har minskat. I Västra Götaland minskade antalet mjölkkor och grisar dramatiskt under perioden (Länsstyrelsen, 2013). Näringslivet på landsbygden har därmed förändrats mycket. Det finns exempelvis fler hästar än kor i Sverige idag. Inom Essunga kommun finns ändå cirka 400 lantbruk varav cirka 120 med djurbesättning av varierande sort. Kommunen har låga arbetslöshetssiffror, Essunga hade 2016 en andel arbetssökande på 4 %. I övriga länet låg samma siffror på 5 % och för hela riket 6 %. 30

84 Hästnäringen växer. Jordbruket har inte under en längre period haft potential att ge ökad sysselsättning vilket däremot exempelvis hästnäringen har. Essunga är en hästrik kommun. Här finns över 500 hästar och man brukar skämtsamt säga att "var tionde invånare är en häst i Essunga kommun". Hästsport är stort i kommunen både på professionell och amatörmässig nivå. På landsbygden finns ett antal träningsanläggningar och i Nossebro finns en ridskola med gamla anor. Turismen Trenden har blivit allt tydligare att resenärer vill uppnå spänning, äventyr, personlig utmaning och utveckling vilket innebär att det lokala samhället blir allt viktigare. Turism kräver fysisk tillgänglighet, information, aktivitets- och serviceutbud, bra attityder och samverkan i nätverk. Torgets, gatans eller platsens estetiska utformning och karaktär kan påverka hur en besökare trivs. Enskilda byggnader och omsorgen om detaljer såsom markbeläggning, planteringar, möblering, belysning och skyltar skapar den viktiga helheten. Ytterst finns det ett samband mellan hur dessa frågor behandlas och jobben inom turismnäringen. Besöksnäringen har potential att öka. Turister och andra besökare är en tillgång då de erbjuder fler inkomstmöjligheter på landsbygden. De som övernattar och stannar i flera dagar är särskilt värdefulla. Besöksmål som vårdar sitt varumärke ger ett välskött och välkomnande intryck. Flera viktiga och återkommande evenemang och olika attraktioner samt marknadsföringen har utvecklats inom Essunga kommun under ett antal år. Utveckling av den över hundra år gamla månadsmarknaden samt satsningar på sevärdheter och arrangemang som exempelvis aktiviteter med retroanknytning har satt Nossebro på kartan. Detta sammantaget har lett till att besöksnäringen i kommunen ökat väsentligt. Ökat behov finns dock exempelvis av fler boendeplatser inom besöks- och turismnäringen i Essunga kommun. Verksamheter inom de kulturella och kreativa näringarna har ökat och blivit en väsentlig del i våra vardagliga livs- och konsumtionsmönster. Kreativitet och innovation spelar därmed en allt större roll för den lokala utvecklingskraften. Det är en viktig insikt att traditionella industriella kluster inte längre har lika stor roll i den lokala utvecklingen som tidigare medan betydelsen av värden, baserade på kultur, kreativitet och innovation, ökat i betydelse. (Källa: Pier Luigi Sacco, professor vid IULM universitetet i Milano. Kultur, konst, delaktighet, utveckling) Inriktning och rekommendationer Företagsklimatet skall förbättras genom fler företagsbesök, ökad samverkan mellan skola - näringsliv och fler mötesarenor. Det är viktigt att generellt uppmuntra och verka för fler arbetstillfällen inom kommunen och gärna näringsgrenar med jämlik fördelning mellan kvinnor och män. Kommunen skall ha en god framförhållning med mark och lokaler (i samverkan med privata fastighetsägare) för företagsetableringar. Företagsamheten hos nyanlända och ungdomar skall tas tillvara. Stimulera en ökning inom de så kallade gröna näringarna. Besöksnäringen är en växande sektor som ska stimuleras. Befintliga turistattraktioner ska vårdas och utvecklas. Stimulera en ökning inom kulturella och kreativa näringar. Jord- och skogsbruk ska ses som en viktig näring inom kommunen. Tillgodose det framtida behovet av ny arbetskraft bland annat genom kompetensutveckling, inflyttning och arbetskraftspendling. Satsningar i infrastrukturen 31

85 Samhällsservice Vårt gemensamma ansvar är god hälsa och trygghet åt alla kommuninvånare. Barn och unga skall ha bra uppväxtvillkor. Människors möten är viktiga i vår kommun. Kommunen skall uppfattas som en bra arbetsgivare Välfärdens utmaningar Tillgänglighet och hållbara servicelösningar till såväl offentlig som kommersiell service är en viktig förutsättning för tillväxt. För att kunna förbli en bra kommun och även kunna utveckla kommunen står vi inför en mängd utmaningar. Fram till 2060 beräknas Sveriges befolkning öka med 2 miljoner invånare som samtidigt blir friskare och äldre parallellt med att urbaniseringen ökar. En åldrande befolkning samtidigt som den förvärvsarbetande befolkningen kommer att minska. Allt färre försörjer allt fler. Framtidskommissionens (DS2013:8), delutredning Framtidens välfärd och den åldrande befolkningen menar att anpassningar måste ske för att klara framtidens välfärd. Några exempel på sådan anpassning som nämns kan innebära tidigare inträde på arbetsmarknaden, högre sysselsättningsgrad och ett förlängt arbetsliv. Andra tänkbara förändringar är ökad effektivitet i offentlig sektor och välfärdstjänster samt ändrade skattesatser och privata alternativ. Stora utmaningar är dragkampen om befolkningen och krav på ökat bostadsbyggande och serviceutveckling. Investeringar för ungdomar och barnfamiljer kan öka inflyttning av unga men kvalitet i förskola, skola och omsorg är kostsamt och måste gå hand i hand med skatteunderlag. Beredskap för allt fler äldre krävs. För att lösa matchningsproblem och kompetensförsörjning krävs vuxenutbildning, praktikplatser och ett nära samarbete med det lokala näringslivet. Kommunerna måste bli mer attraktiva som arbetsgivare och mer klimatsmarta med gröna transporter och förnybara bränslen. Den demografiska utmaningen samtidigt med en omfattande generationsväxling kommer självfallet också påverka Essunga kommun och dess invånare. Det blir oerhört viktigt att hitta åtgärder som kan göra vår lilla landsbygdskommun än mer attraktiv, hitta möjligheter och det unika med Essunga kommun. Nuvarande samhällsservice Essunga kommun har en god samhällsservice. Inom kommunen finns en väl utbyggd förskola. Förskolorna är lokaliserade till Nossebro, Fåglum, Jonslund och Främmestad. Dessutom är en dagbarnvårdargrupp lokaliserad till Essunga station. Detta innebär att de som behöver service har nära till förskolorna. Varje förskola har sitt eget tillagningskök. Grundskolorna (förskoleklass åk 5) inom kommunen är belägna i Nossebro, Bredöl och Jonslund. Kommunens 6 9 skola finns belägen i Nossebro. Dagens grundskolor är kvalitativt väl fungerande. De flesta av våra gymnasieelever studerar i Trollhättan, Vårgårda eller Vara. Kommunen har en relativt stor andel vuxenstuderande. Det finns en musikskola och fritidsgård som 2012 fick nya och ändamålsenliga lokaler. Idag koncentreras den största delen av kommunens omsorg till Kerstinsås. Där finns platser för särskilt boende, korttidsboende, demensdagvård med mera. Hemvården har också sin lokal på Kerstinsås. Förutom detta finns ett demensboende (Lindbacken), ett trygghetsboende (Åsikten) samt ett seniorboende med dagcentral på Gullregnet. Ytterligare ett trygghetsboende beräknas klart 2017 i Nossebro. Trenden inom äldreomsorgen är att fler brukare väljer att bo kvar hemma och då så länge som möjligt. Antal personer med LSS-insatser ökar ständigt. Från att vara en kommun med få insatser är vi sedan en tid en kommun med många insatser framförallt för barn och ungdomar. På tre år har två LSS-boenden byggts upp (Torggatan och Eklövsgatan) men behov finns av ytterligare platser. Inom kulturen är vårt välfungerade bibliotek basen för det mesta av kulturlivet. Ett samarbete sker dessutom med ett antal föreningar med olika intressen och aktiviteter bland annat med teaterföreningen, biografföreningen samt med olika hembygdsföreningar. Essunga har över hundra livaktiga föreningar som bidrar till en aktiv och attraktiv kommun. Det nära samarbetet mellan kommunens anställda och de olika föreningarna bidrar till en positiv utveckling. 32

86 : r : E f / / l Fåglum 1... Teckenförklaring Utveckling fritidsverkssomraden för amhet B *. StaUa:holmso mradet - efmtl iga fritid sakttvite.. ter Strandpromenad Hälsans s.tig e Bad 0 Basketplan : Se~ch~leybollplan Elijusspår Fotbollsklubb e Golfbana Idrottsområd e lshocl:eyrink Ridklubb O Skateboa.rdramp Fritidsutvecklin g. l Essunga k om mun ~ Essungakom mun Daterad Kartan b ygger delvis på data f ra ~ n l antmäteriet 33

87 Välskötta föreningsdrivna motionsspår och idrottsanläggningar finns på flera platser i kommunen. Vandrings- och cykelleder är genom kommunens geografiska litenhet lättillgängliga. Sverigeleden och Västgötaleden går genom kommunen. En strandpromenad längs Nossan i centrala Nossebro med förbindelse till elljusspåret har anlagts för att skapa bättre förutsättningar för naturvård, friluftsliv, motion och hälsa. Arbetet fortsätter med kompletterande anläggningar och aktiviteter. 2015/2016 har ett uteklassrum, häckningsflottar och insektshotell anlagts. I anslutning till strandpromenaden har också anlagts två våtmarksdammar. En mindre bro över Stallabäcken har byggts så att promenadstråket ansluter till elljusspåret. Stallaholmsområdet i Nossebro håller på att utvecklas till ett aktivitets- och fritidsområde i närheten av strandpromenaden och i nära anslutning till skolan samt Nossebro bad- och campinganläggning. I kommunen finns flera vandringsleder. Förutom konstoch kulturvandring i Nossebro fick kommunen 2012 projektmedel för att ta fram en del av den gamla medeltida vägen Lödöse-Skara, den delen som går mellan Essunga och Skara. En del av denna väg; de så kallade hålvägarna i Furet, ligger i ett skogsparti intill Essunga Stationssamhälle. Det finns även flera vandringsslingor bland annat i Jonslund och Främmestad. Kulturvandring i Nossebro invigdes 2009 och är en drygt två kilometer lång promenad genom Nossebro med nedslag vid olika byggnader, konstverk och platser. Berättelse om historiska personer från 1500-talet och många sevärdheter av retrokaraktär är några exempel på vad man får uppleva på Nossebros Kulturvandring. Hälsans Stig är 5 km lång och går runt Nossebro. Den är skyltad åt båda hållen och vid varje kilometer finns en särskild markering. Hälsans Stig är ett koncept som finns i många länder över hela världen. I Sverige är det Hjärt- Lungsjukas Riksförbund som ansvarar för konceptet ihop med den arrangerande kommunen. Målet med en Hälsans Stig är att få fler att komma ut och promenera och få en bättre hälsa. 34

88 Det viktigaste basutbudet av kommersiell service finns idag i centralorten Nossebro. Här finns en vårdcentral med läkarmottagning, distriktssköterska, BVC, ungdomsmottagning, psykisk hälsa samt rehab. Post- och bankservice finns lokaliserad i Nossebro. Essunga kommun och Polismyndigheten i Västra Götaland, Polisområde Skaraborg har tecknat en samverkansöverenskommelse i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Överenskommelsen bygger på en gemensam problembild som baserats på brott, ordningsstörningar, otrygghet och omfattar prioriterade åtgärder som harmonierar med parternas ordinarie handlings- och verksamhetsplaner. 35

89 Barns goda uppväxtvillkor är viktigt att värna om. Det är därför en nödvändighet att fortsätta ge goda förutsättningar för en bra förskola och en bra grundskola. Detta kan förhoppningsvis få goda effekter på invånarantalet. Det kan göra att barnfamiljer bor kvar och flyttar till kommunen samt att våra ungdomar vill återkomma efter studier eller arbete på annan ort. En framtida fråga och utmaning är hur det ser ut framöver beträffande antalet barn för planering av förskola och skolverksamhet. Det finns tre skolor i kommunen varav en för närvarande har viss överkapacitet. För att behålla en god kvalitet inom skolan får inte elevunderlaget vara allt för litet eller för stort. Barnantalet har tidigare minskat men de senaste åren har barnantalet ökat. Äldreomsorgen kommer att öka framöver och då framförallt på 2020/2030-talet. Antalet äldre ökar i kommunen och det gäller framförallt för åringar. Däremot är antalet äldre över 80 år konstant. 22,8 % av befolkningen är för närvarande över 65 år. Förändringarna kommer att ske på 2020 talet, då antalet äldre kommer att öka dramatiskt. En generationsväxling kommer att innebära många nyrekryteringar på arbetsmarknaden. Viktigt att det finns god arbetsmiljö tillsammans med goda möjligheter till kompetensutveckling i arbetslivet. Inriktning och rekommendationer Kommunens strategi är att bevara och utveckla landsbygdsskolorna så länge detta är möjligt med hänsyn till barnantalet. Det finns en smärtgräns då det inte är hållbart. Viktig att förskolan är nära människorna. Förskola på de små orterna. På grund av flera små orter och varierande barnunderlag måste vi ständigt hitta nya lösningar, ökad flexibilitet och anpassning av lokaler, personalorganisation, ålders- och årskursindelningar inom förskola och skola. Verka för god utemiljö vid våra skolor. Vid behov - samverkan över kommungränser gällande skola och förskola. Kommunen skall arbeta för att skapa en attraktiv kultur för olika åldrar. I detta arbete är det synnerligen viktigt att än mer fördjupa samverkan med olika föreningar. Med stora krav på oss gällande kompetens och kurser för såväl gymnasiesärskolan samt vuxenutbildningar bör det övervägas en nära samverkan med andra kommuner. Kommunen värnar om satsningar tillsammans med Arbetsförmedlingen för att Unga skall ha jobb. Våra nyanlända är en viktig resurs. Det är viktigt att de kommer in i samhället på ett bra sätt. Där är utbildning, praktik och arbete de viktigaste redskapen. En ökad samverkan med föreningar är en förutsättning för att kunna behålla bra kvalitet inom äldreomsorgen samt utveckla intressanta verksamheter för barn och unga. 36

90 LIS landsbygdsutveckling i strandnära läge Enligt proposition 2008/2009:119 finns möjlighet att redovisa landsbygdsutveckling i strandnära lägen för att stimulera den lokala och regional utvecklingen i områden som har tillgång till fria strandområden och där viss byggnation kan ske samtidigt som att strandskyddets syften långsiktigt tillgodoses. LIS-planers riktlinjer och allmänna förhållningssätt ska förenkla och underlätta handläggning, ge information till enskilda medborgare samt ge vägledning till exploatörer som i ett tidigt skede kan se om det finns förutsättningar för utbyggnad av olika boenden, anläggningar samt områden för friluftsliv i ett område. Den lagstiftning som reglerar LISområden är införd i plan- och bygglagen och miljöbalken. Kommunen ska enligt PBL i sina översiktsplaner redovisa lämpliga områden där det kan betraktas som ett särskilt skäl att ta strandskyddsområden i anspråk för byggnader, verksamheter, anläggningar eller andra åtgärder som kan bidra till utveckling av landsbygden. Redovisningen i översiktsplanen ska vara vägledande när dispenser prövas och när strandskyddet upphävs. Lämpliga Lis-områden Ett område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen ska vara: Lämplig för utvecklingen av landsbygden, vara av sådant slag och ha en så begränsad omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses långsiktigt. Om området finns i närheten av tätorter och det råder stor efterfrågan på mark så ska LISområdet endast ha en liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften. (I del 2 finns utförligare beskrivning av bestämmelser för strandskydd, dess syfte, förbud och dispens av särskilda skäl.) Essunga kommun har genomfört en inventering av åsträckor och sjönära mark enligt kriterier för LIS-områden. Det finns cirka 23 mindre sjöar och vattendrag i Essunga kommun som omfattas av strandskyddslagstiftningen. Av dessa har några områden valts ut för att granskas och undersökas närmare baserat på de urvalskriterier som finns. Dessa är: Främmestad egendom, Baljefors, Lions Östtorp (vikingaby), Nossebro norr, Nossebro öster, Krokstorp, Fåglum och Jämnesjön. Enligt genomförd inventering finns möjligheter för utveckling inom ett antal av de områden som omfattas av strandskydd. Om efterfrågan sker kan flera områden prövas mot strandskyddslagstiftningen. Främmestad Haga Jämnesjön 37

91 Riksintressen Områden av riksintresse ingår i Miljöbalkens, enligt kapitel 3 1, gällande grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden och ska enligt Plan- och bygglagen anges i översiktsplanen. Riksintressen avser områden och verksamheter som är av betydelse och värde ur nationell synpunkt. Det är de centrala sektorsmyndigheterna som beslutar om vilka områden som ska vara av riksintresse. Essunga kommun påverkas av tre kategorier riksintressen samt två av Totalförsvarets anspråk som kan likställas vid riksintressen. Enligt miljöbalken ska områden som är av riksintresse skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada deras värden eller möjligheten att utnyttja områdena eller anläggningarna för avsett ändamål. I översiktsplanen ska redovisas hur kommunen tänker tillgodose riksintressena. Kommunikationer: Områden som enligt 3 kapitlet 8 MB är av riksintresse för kommunikationer ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. I Essunga kommun är det E20 som europaväg som är ett riksintresse. Trafikverket ansvarar för vägen. Kulturmiljövård: Förhistorisk järnframställningsplats öster om Nossebro. Området utgör ett för kulturminnesvården riksintressant objekt genom att det är en värdefull fornlämningsmiljö. I ett område mellan Essunga kyrkby, Essunga stationssamhälle och Nossebro finns en koncentration av järnframställningsplatser. De myrlänta markerna väster om Essunga har sannolikt en kemisk miljö, som varit lämplig för utfällning av järnmalm. De flesta platserna består endast av slagg, kringspridd i åker. En bevarad blästerugn har visat sig ha en ålderdomlig konstruktion och innehålla keramik av äldre järnålderstyp. C 14 dateringar har bekräftat att det är en av landets äldsta kända järnframställningsplatser. Den är ovanligt välbehållen och platsen kommer därför att bevaras synlig och skyddad av en överbyggnad. Den tidigare eventuella gasledningen som avsågs kunna korsa området och som nämns i den gamla översiktsplanen utgår. Rekommendation: I samarbete med Länsstyrelsen bör behov av fortsatt skydd för det riksintressanta området utredas. Naturvård: Områden som enligt 3 kapitlet 6 MB är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur eller kulturmiljön. Store Mosse ingår i ett område som är av riksintresse för naturvården. Det omfattar cirka 900 hektar mark, varav cirka 390 hektar inom Essunga kommun. I Vårgårda kommun är delar av mosskomplexet naturreservat sedan Området utgör ett framstående exempel på ett i huvudsak opåverkat myrkomplex och innehåller sällsynta rikkärr. Området bedöms vara ekologiskt särskilt känsligt. För att områdets värde ska bestå bör myrkomplexet lämnas till fri utveckling och om möjligt ostört. På omgivande fastmark kan skogsbruk med särskild naturvårdshänsyn bedrivas. Naturvärdena påverkas negativt av skogsbruksåtgärder i våtmarkerna, dikning eller annan förändring av vattenförhållandena samt torvtäkt eller andra markarbeten. Även stora kalavverkningar, störande friluftsarrangemang, nya tillfartsvägar eller ny bebyggelse i omgivningarna kan minska naturvärdena. Inriktning och rekommendationer Till skydd för riksintresset bör någon form av naturvårdsförordnande upprättas. Detta är ett gemensamt intresse mellan Essunga kommun, Vårgårda kommun och Länsstyrelsen. Dikning, torvtäkt eller andra åtgärder, vilka kan förändra vattenförhållandena, bör inte tillåtas. För skogsbruket bör särskild naturvårdshänsyn gälla. Bebyggelse eller andra åtgärder, vilka kan medföra ökade störningar i området bör inte medgivas. 38

92 Totalförsvarets anspråk: Områden som är utpekade av intresse för totalförsvaret enligt kapitel 3 9 MB ska så långt det är möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan motverka totalförsvarets intressen. Såtenäs flygflottilj är ett utpekat riksintresse. Försvarsmakten har definierat riksintresset för verksamhetens bullerpåverkan att utgöra influensområde för buller och för säkerhet. Påverkansområdet avseende buller har definierats som beräknad utomhusnivå på 80 db. Väderradarstationen i Vara är också riksintresse för totalförsvaret och kan skadas av vindkraftsetableringar inom en radie av 5 km (stoppområde) och ut till 20 km måste särskilda analyser genomföras. För Essunga kommun innebär det att kommunen har en omgivningspåverkan som innebär stoppområde för vindkraft och höga objekt samt ligger inom influensområde för luftrum och väderradar. ( Skiss i del 2) Övriga bevarandeområden: Närströvområde i Västra Nossebro: Högaberget - Hagaberget Området är ett välutnyttjat närströvområde som ingår i den gamla fördjupade översiktsplanen för Nossebro. Avsikten med området är att bevara möjligheterna till friluftsliv nära centralorten och det utgör en del av elljusspår samt närhet till övrigt aktivitets- och friluftsområde för Stallaholmsområdet. Blåsippor vid Högaberget Rekommendation: Ny bebyggelse utan samband med befintlig behandlas restriktivt. Kyrkomiljöer och övriga bevarande intressen Kyrkomiljöer och särskilt intressanta naturområden samt kulturhistoriska intressanta objekt bör diskuteras med Länsstyrelsen för vilka åtgärder som bör vidtas för skyddsbevarande åtgärder. Regionala och mellankommunala frågor Kommunen i regionen Essunga kommun ingår i Skaraborgs kommunalförbund men gränsar till övriga kommunalförbund i Västra Götalandsregionen. Kommunen gränsar till sex övriga kommuner. Samarbete med närliggande kommuner och inom regionen är en nödvändighet i syfte att skapa samordningsvinster, bland annat för att öka kvaliteten i verksamheterna och reducera kostnader. Mellankommunal samverkan är också av största vikt för att uppnå tillväxt och utveckling i regionen. De mellankommunala frågorna är många som exempelvis större kraftledningar och vägnät. Vatten, luft och friluftsområden är andra delar. Övergripande frågor som kan nämnas är försurningar och föroreningar, av- och tillrinningsområden. Konkreta exempel är: Vattenkvaliten i Nossan. Högmossen mot Alingsås. Store mosse mot Vårgårda. Jämnesjön mot Herrljunga och Vara. Rolken mot Trollhättan och Alingsås. Kedumsbergen mot Grästorp och Vara. Avfallshantering och miljöfarliga transporter. Kollektivtrafik och pendlingsstråk. Gemensam arbetsmarknad. Grushushållningsplan bör utarbetas i samverkan med andra närliggande kommuner. Materialförsörjningsplan som beskriver kommunens behov av materialförsörjning i samband med fortsatt samhällsutbyggnad har påbörjats och sker delvis i samverkan med andra kommuner. Vindkraftsetableringar kan påverka ett mellankommunalt perspektiv: Vindbruksplanen bör aktualiseras när Försvarsmaktens restriktioner och anspråk har förändrats. Kommunen är medlem i Vattenvårdsförbundet Vänerns sydöstra tillflöden. Tre avrinningsområden finns i kommunen: Nossans, Göta Älvs och Lidans vilket medför beröringspunkter mellankommunalt och regionalt. Kommunen deltar i övrigt i ett antal mellankommunala projekt och processer som pågår inom flera olika verksamhetsområden. 39

93 Strukturbild Skaraborg Strukturbild Skaraborg drivs av Skaraborgs kommunalförbund och bygger på sju strategier som avser både kommunal och delregional nivå. De sju strategierna ska stärka Skaraborgs 15 kommuner att etablera en gemensam agenda. Strategi: 1: Mötesplatser en framtida arbetsmarknad och kompetensförsörjning av Skaraborg. 2: Tillgänglighet transportinfrastruktur och flexibla kollektivtrafiklösningar för en lokal arbetsmarknadsregion. 3: Boende: utveckla en gemensam plan. Behov av samplanering av boende med infrastruktur och kollektivtrafik samt tekniska system på delregional nivå. 4: LINK-områden lokal utveckling i natur- och kulturnära lägen. Områden där höga så kallade natur- och kulturvärden utgör den främsta resursbasen. Där är det särskilt angeläget att balansera målkonflikter mellan bebyggelseutveckling, jord- och skogsbruk samt bevarande av natur- och kulturvärden. 5: Integration ett samhälle där alla får och kan bidra. 6: Förvaltningssamarbete tekniska system och kommunal verksamhet för att uppnå skalfördelar och effektivitet samt säkra kompetensförsörjning. Utveckla en programskrivning för kommunernas översiktsplaner som redovisar hur riksintressen och mellankommunala intressen hanteras. 7: Samhällsbyggnadskollegium en resursstyrd genomförandeorganisation. Genomförande på kommunal nivå innebär: Att omsätta strategier och nyckelprojekt till goda livsmiljöer. Kompetens- och metodutveckling för den kommunala planeringen ska utvecklas i ett lokalt och regionalt perspektiv och samverka med andra. Genomförande på delregional nivå innebär: Processer och nyckelprojekt som identifieras ska samordnas för att kunna genomföras. Kunskap om hur kommuner och andra aktörer kan stödja utvecklingen i Skaraborgs ojämna geografi. Olika verktygslådor för olika landskapskategorier. Samverkan mellan kommuner, kommunalförbund och Västra Götalandsregionen ska öka kring samhällsplanering i vid bemärkelse. Kontinuerligt arbete ska ske med att identifiera och driva frågor som är viktiga för Skaraborgs utveckling på nationell och internationell nivå. Ett regionalt samhällsbyggnadskollegium har bildats för kunskaps- och kompetensutveckling och för att samverkan mellan kommuner och andra aktörer ska utvecklas. (Fördjupning i del 2) Leader Nordvästra Skaraborg I Skaraborg finns ett Leaderområde bestående av 10 kommuner i samverkan: Mariestad, Töreboda, Karlsborg, Gullspång, Götene, Lidköping, Skara, Vara, Grästorp och Essunga kommuner. Vision för området: Leader NordVästra Skaraborg där kreativitet och naturresurser ger livskraft. Övergripande mål: 1: Fler utvecklade besöksdestinationer och besöksmål av hög kvalité. 2: Naturresurser är en utgångspunkt för produkt och konsumtion som sker utifrån ett lokalt och globalt ansvarstagande. 3: Kreativiteten flödar och innovationskraften är hög. De uppsatta målen omfattas av ett antal insatsområden inom landsbygdsprogrammet, regionalfonden och socialfonden. De horisontella målen är: Jämställdhet och ickediskriminering. Kapaciteten i lokalsamhället stärks. Värden av ekosystemtjänster realiseras. Ekonomisk utveckling i lokalsamhället stimuleras. LAB 190 LAB190 är samverkansplattform för att skapa ett modellområde för hållbar utveckling. Vi fokuserar på gröna näringar, hållbar besöksnäring och infrastruktur för att binda ihop landskapet mellan Hjälbo och Nossebro längs väg 190. LAB190 ska verka för att koppla samman stad och land. Parter i samarbetet är Göteborg/SDF Angered, Lerums kommun, Alingsås kommun, Essunga kommun, Göteborgsregionens kommunalförbund, Skaraborgs kommunalförbund, Västarvet/VGR, BRG samt Länsstyrelsen. Ett antal målområden är beslutade samt en handlingsplan tas årligen fram. Målområden: Att samordna målbilder, resurser och insatser från offentliga aktörer. Att stärka den lokala delaktigheten i områdets utveckling. Att stödja utvecklingen av hållbara gröna näringar och hållbar besöksnäring. Att synliggöra och stärka ekosystemtjänsterna i området. Att utveckla hållbara transporter och kommunikationer. Att utveckla samverkan med universitet och högskolor. (Fördjupning i del 2) 40

94 Regler och rekommendationer översiktskarta Regler och rekommendationer Tedteniörtdaring --t~ --- C... ~!WqMI._.._,..., - ~~ --~ c: ~DW~--=---OI" _ C) Roe-V*"""""'-~ C) ~udl:-~ - ~ CJ IIt-~ - w e,., lid ~ Essunga kommun 41

95 Definitioner Regler är i juridisk mening fastlagda bestämmelser i lagar som plan- och bygglagen, miljöbalken, kulturmiljölagen och andra lagar som reglerar frågor gällande plan- och byggfrågor. Kommunen måste ta hänsyn till de gällande reglerna vid beslut om bygglov och planläggning i områden som omfattas av exempelvis detaljplaner och områden belagda med särskild naturskyddshänsyn. Rekommendationer är politiska ställningstaganden som visar hur kommunen i översiktsplanen förhåller sig till mark och vattenanvändningen i kommunen. Rekommendationer för mark- och vattenanvändningen ska i första hand finnas som vägledning vid beslut i områden utanför detaljplan och områdesbestämmelser. Det kan bestå av generella rekommendationer för hela kommunen eller vara geografiskt bundna till vissa delar av kommunen. I översiktsplanen föreslås rekommendationer för markområden där regler enligt annan lagstiftning gäller exempelvis för områden med strandskydd och områden med naturreservat. Områden kan också beröras av fler än en rekommendation. Regler enligt plan- och bygglagen PBL Område med detaljplan: Reglering av markens användning och av bebyggelsen sker genom detaljplan. Äldre planer som stadsplaner, byggnadsplaner och avstyckningsplaner gäller som detaljplaner. Utbyggnad och förändring ska ske enligt respektive detaljplans bestämmelse så länge detaljplanen inte ändras. Detaljplanelagda områden i Essunga kommun 42

96 Regler enligt Miljöbalken MB För Naturreservat gäller särskilda föreskrifter. Skötselplaner finns upprättade. Länsstyrelsen kan, om det finns särskilda skäl, ge dispens till att utföra åtgärder i strid med föreskrifterna. För Natura områden krävs tillstånd från länsstyrelsen för verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Detta kan också gälla åtgärder utanför ett sådant område som riskerar att ge en betydande påverkan. Åtgärder som kan skada ett Natura 2000-område får inte utföras. Essunga kommun omfattas inte av några Naturreservat eller Natura område i nuläget (2017). I kommunen gränsar dock Store Mosse/Fåglummossen utanför Kyrkås till Lärkemosse i Vårgårda kommun (F1på översiktskartan) som är klassat som naturreservat och Natura 2000 område. Strandskydd gäller vid kommunens sjöar och vattendrag. Syftet är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur-och växtriket på land och vatten. Det generella strandskyddet omfattar land- och vattenområden intill 100 meter från strandlinjen. Strandskyddet vid Nossan kan beröras om kommunen tar ställning till några LISområden. Regler enligt kulturmiljölagen KML Fornlämningar visas inte på översiktskartan men en övergripande översikt redovisas i del 2. Det är förbjudet enligt 2 kap KML att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning. Länsstyrelsen prövar ansökningar om tillstånd att undersöka eller ta bort fornlämningar. En fornminnesinventering genomfördes i Essunga kommun på 1980-talet som 1985 resulterade i en skrift om Essunga kommuns förhistoria (skriven av Gert Magnusson). Skriften beskriver bland annat fornlämningar, arkeologiska fynd, det fragmentariska kulturlandskapet, naturlandskapet och den kulturhistoriska utvecklingen från stenåldern till medeltiden. Detta utgör ett intressant underlagsmaterial kring fornlämningar som finns kvar än idag och ger en kulturhistorisk bakgrund om kommunen. Byggnadsminne En byggnad som är synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska värde eller som ingår i ett kulturhistoriskt synnerligen märkligt bebyggelseområde får förklaras för byggnadsminne enligt 3 kap KML. För byggnader som förklarats som byggnadsminnen gäller särskilda skyddsföreskrifter utfärdade av länsstyrelsen. I Essunga kommun genomfördes en Kulturhistorisk bebyggelseinventering 1983 av äldre fastigheter i stora delar av kommunen. År 2010 togs en Kulturhistorisk dokumentation och karaktärisering av Nossebro fram. Skriften beskriver delar i Nossebro med särskilt uppmärksammade fastigheter och områden. 43

97 Kyrkliga kulturminnen Samtliga kyrkobyggnader som uppförts innan 1940 och sådana som tillkommit efter 1939 och som Riksantikvarieämbetet beslutat har högt kulturhistoriskt värde, får enligt 4 kap KML inte på något väsentligt sätt ändras utan tillstånd från Länsstyrelsen. Samtliga kyrkor i Essunga kommun omfattas av den generella tillståndsplikten. Generella rekommendationer Allmänt De generella rekommendationerna är inte områdesbundna utan gäller allmänt inom kommunen vid prövning av bygglov och förhandsbesked utanför detaljplanelagda områden och som underlag då detaljplaner upprättas. De grundas på kommunala ställningstaganden i olika beslut, på tillämpningar av lagstiftningen och på rekommendationer från andra myndigheter. De kan behandla önskade kvaliteter i bebyggelsemiljön, hälsa- och säkerhetsfrågor som hantering av buller och farligt gods eller hantering av bebyggelse inom områden där det finns risk för översvämning vid höga vattenstånd. Prövning i områden utanför detaljplan Vid prövning av bygglov och förhandsbesked för nytillkommande bebyggelse utanför detaljplan ska lokaliseringsprövning ske utifrån allmän lämplighetsbedömning enligt 2 kap plan- och bygglagen och rekommendationer i översiktsplanen. Vid lokaliseringsprövning ska förutom rekommendationer i översiktsplanen också beaktas allmänna intressen som möjligheterna att lösa vatten- och avlopp och tillfart. Dessutom ska byggnader utformas och placeras med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärden på platsen samt så att de inte medför fara eller olägenheter för omgivningen. Landsbygdsområden utanför sammanhållen bebyggelse Inom glest bebyggda områden som saknar detaljplan och ligger utanför områden med sammanhållen bebyggelse gäller i normalfallet enligt PBL minskad bygglovsplikt för tillbyggnader av en- och tvåbostadshus och för komplementbyggnader till dessa. VA - anläggningar utanför kommunalt verksamhetsområde Utanför kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp kan VA lösas genom enskild anläggning alternativt genom att en förening kopplar på en tillgänglig kommunal anslutningspunkt. För en anslutning till allmän VA - anläggning förutsätts att det enskilda hushållet är ansluten till en förening som har avtal med kommunen. För enskilda anläggningar ska kommunens riktlinjer för enskilda avlopp följas. I riktlinjerna ställs olika krav på rening beroende på platsens förutsättningar. Häst och andra djuranläggningar Bedömning för avstånd mellan djuranläggningar och bebyggelse görs för varje enskilt fall i den aktuella planerings- och bygglovssituationen. Verksamhetens art och omfattning, lokala förhållanden som vind, topografi och vegetation och vilken typ av bebyggelsemiljö som planeras är parametrar att ta med i planeringen. Vid nybyggnation rekommenderas ett skyddsavstånd på 200 meter mellan bostad och områden där djur vistas. Trafikbuller: Kommunen tillämpar förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader för vägtrafikbuller. ( Förordning (SFS; 2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader ) Buller vid vindkraftverk: Kommunen tillämpar naturvårdsverkets riktvärden för industribuller som innebär 40dB vid bostad och 35 db vid planlagd fritidsbebyggelse. Transporter av farligt gods: Länsstyrelsen har efter samråd med kommunerna utarbetat ett förslag till vilka vägar det farliga godset skall transporteras. I Essunga kommun är det E20 och väg 186 som är rekommenderade för farligt gods. Kommunen tillämpar Länsstyrelsens rekommenderade primära avstånd på 150 meter från vägkant vid planering och prövning. Kraftledningar: Vattenfalls ledningar skyddas med ledningsrätt/servitut. Placering av anläggning och förändring av markanvändning eller marknivå får inte ske utan ledningsägarens i god tid inhämtande medgivande. Beträffande elektromagnetiska fält tillämpar kommunen försiktighetsprincipen och rekommenderar att högsta magnetnivå vid bostäder eller där människor stadigvarande vistas inte ska överstiga 0,4 mikrotesla. 44

98 Geoteknik och skredrisker: Vid planering och byggande måste stabiliteten klarläggas genom geoteknisk utredning i områden där det finns risk för bristande stabilitet. Risk för skred och ras ska alltid uppmärksammas vid planering av bebyggelse och andra åtgärder inom 100 meter från kommunens vattendrag. Översvämning och höga vattenstånd: Det kan finnas risk för översvämningar på grund av stigande vattennivåer i Nossan. En regnväderskartering har påbörjats inom Essunga kommun. Områden för tätortsutveckling i Essunga kommun: Enligt kartbild Ortsutveckling i Essunga kommun. Landsbygdsutveckling: Forskningen betonar vikten av generell landsbygdsutveckling. Kommunen uppmuntrar boende och verksamhetsutveckling på landsbygden. Lagstiftning Kravet att alla kommuner ska ha en kommuntäckande översiktsplan finns i 1 kapitlet plan- och bygglagen (PBL). Krav som skall beaktas vid planläggning och lokalisering av bebyggelse med mera finns i miljöbalken (MB) samt i 2 och 3 kapitlet plan- och bygglagen. Plan- och bygglagen (PBL) Plan- och bygglagen reglerar innehållet i och formalia för all fysisk planering i form av översiktliga och detaljerade planer. Lagen reglerar också åtgärder för genomförande av planer samt bestämmelser om bygglovsfrågor, tillsyn med mera. I 2 kapitlet anges vilka allmänna intressen som man ska ta hänsyn till vid planläggning och lokalisering av exempelvis bebyggelse. Bland annat skall planläggningen ta hänsyn till natur- och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur och ges en estetisk tilltalande utformning av bebyggelsen. 3 kapitlet reglerar innehåll och hantering av översiktsplanen. 5 kapitlet har motsvarande bestämmelser om detaljplan. Tillståndshantering i form av lov och bygganmälan regleras i 8-9 kapitlen. 11 kapitlet handlar om påföljder och ingripande vid överträdelser. Plan- och bygglagen (PBL 2010:900) PBL 1 kap 1 I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. PBL 2 kap 3 Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja: 1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, 2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper, 3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt, 4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och 5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1 5. Lag (2013:867) PBL 3 kap 5 ( ) Av översiktsplanen ska framgå: 1. grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark-och vattenområden, 2. kommunens syn på hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras, 3. hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och följa gällande miljökvalitetsnormer, 4. hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen, 5. hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder, och 6. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap18 första stycket i miljöbalken (Lag 2014:224). PBL 3 kap 6 Översiktsplanen ska utformas så att innebörden och konsekvenserna av den tydligt framgår. 45

99 3 kap. Översiktsplan Förslag till översiktsplan 7 Innan kommunen antar en översiktsplan eller en ändring i den ska kommunen 1. upprätta ett förslag till plan eller ändring som uppfyller kraven i 4 6, 2. vid upprättandet av förslaget samråda med myndigheter, kommuner och andra som är berörda enligt 9 11, och 3. ställa ut förslaget och låta det granskas enligt Om planförslaget kan antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 miljöbalken, ska kommunen låta det bli föremål för samråd och granskning på ett sätt som uppfyller också kraven i 6 kap och 22 miljöbalken. Om en miljökonsekvensbeskrivning upprättas ska den finnas tillsammans med planförslaget. Samråd om kommunens förslag 9 När kommunen upprättar ett förslag till översiktsplan eller ändring i planen ska kommunen samråda med länsstyrelsen samt med de berörda kommuner, regionplaneorgan och kommunala organ i övrigt som har ansvar för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering. Kommunen ska också ge kommunens medlemmar, de andra myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget tillfälle att delta i samrådet. Syftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Under samrådet ska kommunen redovisa förslagets innebörd, skälen för förslaget, förslagets konsekvenser och det planeringsunderlag som har betydelse från nationell, regional, mellankommunal eller annan synpunkt. 10 Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt 1. ta till vara och samordna statens intressen, 2. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som hänsyn bör tas till vid beslut om användningen av mark- och vattenområden, 3. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken Miljöbalken följs och att redovisningen (MB) av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap. 18 e första stycket miljöbalken, 4. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas Miljöbalken, som trädde i kraft den 1 januari 1999, ersatte ett 15-tal lagar inom bland annat miljö- på ett lämpligt och naturvårdsområdet. sätt, och Balkens fem grundstenar är: 5. verka - för Hälsa att bebyggelse och miljö och ska byggnadsverk skyddas inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken - för Naturolyckor, och översvämning kulturområden eller erosion. ska skyddas och vårdas 11 Kommunen ska redovisa resultatet av samrådet i en samrådsredogörelse som också ska innehålla de förslag som framförda - Den synpunkter biologiska har gett mångfalden anledning till. ska Samrådsredogörelsen bevaras ska finnas tillsammans med planförslaget. - En god hushållning av mark och vatten ska tryggas Miljöbalken (MB) Miljöbalken, som trädde i kraft den 1 januari 1999, ersatte 16 lagar inom bland annat miljö- och naturvårdsområdet, som därmed upphävdes. Balkens fem grundstenar är: Hälsa och miljö ska skyddas. Natur- och kulturområden ska skyddas och vårdas. Den biologiska mångfalden ska bevaras. En god hushållning av mark och vatten ska tryggas. Återanvändning och återvinning ska främjas. Miljöbalken är en ramlag och syftar till att främja en hållbar utveckling. Balken består av sju avdelningar som innehåller 33 kapitel och ungefär 500 paragrafer. Balken berör alla typer av åtgärder, oavsett om de ingår i den enskildes dagliga liv eller i någon form av näringsverksamhet. Bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden finns i kapitel 3 och 4. Dessa understryker miljöfrågornas betydelse i planeringen. Tillsammans med bestämmelserna i 2 kapitlet plan- och bygglagen om allmänna planeringsintressen, ger de utgångspunkter för översiktsplanens avvägningar. I 7 kapitlet finns bestämmelser om områdesskydd. De kan utgöra instrument för genomförande av kommunala planeringsintentioner när det gäller skydd av natur- eller kulturmiljöer. Miljökvalitetsnormer är ett styrmedel i det svenska miljöarbetet och regleras i miljöbalken. Naturvårdsverket ansvarar för vägledning kring miljökvalitetsnormer som rör luftkvalitet och omgivningsbuller. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för vägledning kring kvalitetsnormer som rör vattenkvalitet. Normer meddelas normalt av regeringen för att miljömål skall uppnås, för att åtgärda miljöproblem i Sverige eller för att vissa EU-direktiv ska kunna genomföras. Miljökvalitetsnormer gäller till exempel utsläpp från trafik och jordbruk och finns bland annat för kvävedioxid/kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar i utomhusluft samt för fisk- och musselvatten. 46

100 Övergripande nationella mål som relaterar till samhällsplaneringen Övergripande nationell tvärsektoriell strategi för hållbar utveckling Hållbar utveckling är ett övergripande mål för regeringens politik. Utgångspunkten är att vi människor inte får leva idag på ett sätt som förstör för våra barns eller framtida generationers möjligheter att leva ett gott liv. Hållbar utveckling är ett förhållningssätt som aktivt måste prägla och forma politiken. Fyra nationella strategiska utmaningar har identifierats: Bygga samhället hållbart Stimulera en god hälsa på lika villkor Möta den demografiska utmaningen Främja en hållbar tillväxt. Boverket har på uppdrag av regeringen gjort en sammanställning av nationella mål, planer och program av betydelse för fysisk samhällsplanering. (Rapport 2011:17) Boverket har identifierat 28 nationella myndigheter som har ansvar inom ett eller flera områden. Till områdena hör runt 100 relevanta nationella mål varav drygt 40 kan betecknas som övergripande mål. Därtill kommer nationella strategier, planer och program som initierats på EU- och internationell nivå. Boverket har särskilt definierat fem teman med särskild betydelse för den fysiska samhällsplaneringen. Demografi Omfattar frågor om demokrati, folkhälsa, jämställdhet, tillgänglighet och befolkningsstruktur. Folkhälsa: Det övergripande nationella målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.( Prop. 2010/11:1, mål 4.3) Det finns elva mål med särskild relevans för fysik samhällsplanering. De mest relevanta utifrån ett planeringsperspektiv är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället. 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar. 3. Barn och ungas uppväxtvillkor. 5. Miljöer och produkter. 9. Ökad fysisk aktivitet. Funktionshinder: De nationella övergripande målen för funktionshinderpolitiken är en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet samt jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. Jämställdhet: Det nationella jämställdhetsmålet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Störst relevans för samhällsplaneringen har strategierna att motverka könsuppdelning på arbetsmarknaden och i näringslivet och jämställt deltagande i arbetslivet. Integration och diskriminering: Målet för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Särskild relevans för fysisk samhällsplanering är delmålen: Ett effektivt system för mottagande och introduktion för nyanlända och en positiv utveckling för att motverka utanförskap. Bebyggelse Omfattar samhällsplanering, bostadsmarknad och kultur, kulturmiljöer och arkitektur. Målet för Samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. (prop.2011/12:1) Mål med särskild relevans för samhällsplaneringen: En tydlig roll för fysisk planering i arbetet för en hållbar utveckling av städer, tätorter och landsbygd Ett regelverk och andra styrmedel som på bästa sätt tillgodoser kraven på effektivitet samtidigt som rättssäkerhet och medborgerligt inflytande säkerställs Goda förutsättningar för byggnader av bostäder och lokaler, etablering av företag och för annat samhällsbyggande samtidigt som en god livsmiljö tryggas. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö 2020 innebär att bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. 47

101 Bostadsmarknad och byggande: Målet för bostadsmarknadspolitiken är: Långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Mål för byggande är Långsiktigt hållbara byggnadsverk Effektiva regelverk och andra styrmedel som utifrån ett livscykelperspektiv verkar för effektiv resurs- och energianvändning samt inomhusmiljö i byggande och förvaltning En väl fungerande konkurrens i bygg- och fastighetssektorn. Kultur, kulturmiljöer och arkitektur: Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefrihet som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Bland annat ska kulturliv som bevaras, används och utvecklas främjas. Särskilt ska barns och ungas rätt till kultur uppmärksammas. Gällande arkitektur ska kvalitet och skönhetsaspekter inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden. Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer ska tas tillvara och förstärkas. Offentligt och offentligt stött byggande, inredande och upphandling ska på ett föredömligt sätt behandla kvalitetsfrågor. Gällande kulturmiljöarvet uttrycks bland annat vikten av ett bevarat kulturarv där allas förståelse, delaktighet och ansvarstagande för den egna kulturmiljön stimuleras. Ekonomi Omfattar näringspolitik och regional tillväxt. Övergripande mål är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler växande företag, för att därigenom bryta utanförskapet. De näringspolitiska insatserna ska även bidra till att uppnå målen i EU:s gemensamma strategi för tillväxt och sysselsättning. Bygginnovation ska skapa en uthållig innovationsmiljö för den svenska samhällsbyggnadssektorn bland annat genom förbättrad samverkan mellan industrin, instituten och akademin. Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft och ökat lokalt och regionalt inflytande över och ansvar för statliga tillväxtresurser. Tillväxtpolitiken har tre mål med särskild bäring på samhällsplanering: 1. En god tillgång till kommersiell och offentlig service för medborgare och näringsliv i alla delar av landet. 2. Ökat fokus på demografiska utmaningar, internationalisering och hållbarhet med särskilt fokus på miljö, klimat och energi, jämställdhet, folkhälsa samt integration och mångfald i det regionala tillväxtarbetet. 3. Regionala strategier och program som genomförs i partnerskap och i samspel med nationell och europeisk nivå i syfte att stärka det lokala och regionala tillväxtarbetet. Internationella initiativ bland annat genom EU;s strukturfonder kan främja nya kunskaper, metoder och idéer som kan tillämpas i planeringen. Att ta tillvara potentialen i den kulturella och den kreativa sektorn är också en viktig faktor i ett tillväxtperspektiv. Areella näringar, landsbygd och livsmedel. De övergripande nationella målen är: Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik De gröna näringarna bidrar till en globalt hållbar utveckling (2011/12:1) Den svenska skogspolitiken har två övergripande jämställda mål, ett produktionsmål och ett miljömål: Produktionsmålet för skogsbruket är att skogsmarken ska nyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning ska ge handlingsfrihet i fråga om användningen av vad skogen producerar. Miljömålet är att skogsmarkens naturliga produktionsförmåga ska bevaras. Biologisk mångfald och genetisk variation i skogen ska säkras. Skogen ska brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar för att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper ska skyddas. Skogens kulturvärden samt dess estetiska och sociala värden ska värnas. Mål med särskild relevans för fysisk planering: Miljökvalitetsmålen: Levande skogar: Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Ett rikt odlingslandskap: Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena ska bevaras och stärkas. Resursanvändning: Övergripande nationellt mål med särskild relevans för fysisk samhällsplanering: God bebyggd miljö: Den totala mängden genererat avfall ska inte öka och den resurs som avfall utgör ska tas tillvara i 48

102 så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Särskilt finns exempelvis mål kring avfall från gruvor, livsmedelsindustrin, hushållsavfall, matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker. Källsortering och kompostering såväl i hemmen och central behandling. Återvinning av material av olika slag samt av sådant avfall som genom biologisk behandling kan återföras till produktiv mark. Grundvatten av god kvalitet: Delmål, Uttag av naturgrus innebär att: - naturgrus nyttjas endast när ersättningsmaterial inte kan komma i fråga och det inte är tekniskt möjligt eller ekonomiskt rimligt att använda annat material - naturgrusavlagringar med stort värde för dricksvattenförsörjningen och för natur och kulturlandskapet bevaras. Här finns också EU strategier och internationella intentioner för råvaruförsörjning som syftar till att trygga och öka råvaruförsörjningen inom EU. Energi. Den svenska energipolitiken ska byggas på tre grundpelare: ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Målen handlar om andelen förnybar energi av den totala energianvändningen, förnybar energi i transportsektorn och effektivare energianvändning. Miljökvalitetsmålet god bebyggd miljö handlar här bland annat om minskad energianvändning per uppvärmd arealenhet i bostäder och lokaler. Natur och miljö Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagen har beslutat om miljömål som beskriver det tillstånd som ska uppnås i ett generationsperspektiv. Miljökvalitetsmålen ska vägleda statliga myndigheter och andra samhällsaktörers åtgärder på miljöområdet. Mål med särskild relevans för fysisk samhällsplanering är: Begränsad klimatpåverkan, frisk luft. Bara naturlig försurning och giftfri miljö. Säker strålmiljö, ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag. Grundvatten av god kvalitet och hav i balans och levande kust och skärgård. Myllrande våtmarker, levande skogar och ett rikt odlingslandskap samt storslagen fjällmiljö. God bebyggd miljö samt ett rikt växt- och djurliv. Ett antal nationella strategier, planer och program finns för bland annat myrskydd, avsiktsförklaringar för att vårda hotade arter och biotoper och för förorenade områden. Handlingsplan för en giftfri vardag och användning av växtskyddsmedel med mera. Internationella miljöhandlingsprogram redogör för vilka åtgärder som behöver vidtas för att uppfylla EU:s strategi för hållbar utveckling. Fyra områden är prioriterade: Klimatförändringar, biologisk mångfald miljö och hälsa samt hållbar användning av naturresurser och hållbar avfallshantering. Syftet med EU:s miljöhandlingsprogram är bland annat att underlätta genomförandet av gällande lagstiftning, integrera miljöhänsyn i all EU:s politik, underlätta för medborgerligt deltagande och säkerställa att miljöhänsyn beaktas i den fysiska planeringen och markanvändning. Klimat: Den långsiktiga visionen för klimatpolitiken är att Sverige inte har några nettoutsläpp av klimatgaser Regeringen har antagit klimatpolitiska mål för att minska utsläppen av växthusgaser. Mål med särskild relevans för fysisk planering är miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan vilket innebär att halten av växthusgaser i atmosfären i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Övergripande klimatmål för EU är att begränsa temperaturökningen till två grader jämfört med den förindustriella nivån. Klimatmålen har förtydligats för varje EU-medlemsland. Hav, yt- och grundvatten: Miljökvalitetsmålen med särskild relevans för fysisk planering innebär: Hav i balans samt levande kust och skärgård. Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras och hänsyn tas till kulturarvet. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Ingen övergödning som innebär att halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte ska ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Levande sjöar och vattendrag innebär att sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras miljöer variationsrika livsmiljöer som ska bevaras. Grundvatten av god kvalitet innebär att grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Grundvattnets kvalitet ska inte påverkas negativt av mänskliga aktiviteter som markanvändning, uttag av naturgrus, tillförsel av föroreningar med mer. Det utläckande grundvattnets kvalitet ska vara sådant att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Förbrukning eller 49

103 annan mänsklig påverkan ska inte sänka grundvattennivån så att tillgång och kvalitet äventyras. Grundvattnet ska ha så låga halter av föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet att dess kvalitet uppfyller kraven för god dricksvattenkvalitet enligt gällande svenska normer för dricksvatten och kraven på god grundvattenstatus enligt EG:s ramdirektiv för vatten 2000/60/EG. Friluftsliv: Det övergripande målet för svensk friluftspolitik är att stödja människors möjligheter att vistas i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en grund för friluftslivet. Delmål med relevans för fysisk samhällsplanering är Naturen är tillgänglig för alla Friluftsliv med långsiktig planering och hållbart brukande Tätortsnära natur Landsbygdsutveckling och regional tillväxt Skyddade områden Fysisk aktivitet och folkhälsa (Prop. Framtidens friluftsliv 2009/2010:238) Infrastruktur Det övergripande nationella målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Under det övergripande målet har regeringen satt upp ett funktionsmål samt ett hänsynsmål. Funktionsmål: Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt för kvinnors och mäns transportbehov. Hänsynsmål: Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen och att ökad hälsa uppnås. Mål med särskild relevans för fysisk samhällsplaneringen handlar om att medborgarnas resor och näringslivets transporter ska förbättras med bland annat bättre trygghet och bekvämlighet samt stärka den internationella konkurrenskraften. Tillgängligheten ska öka mellan regioner och mellan Sverige och andra länder. Transportpolitiken ska medverka till ett jämställt samhälle och utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning samt att barns möjligheter att vistas i säkra trafikmiljöer ökar. Förutsättningar att välja kollektivtrafik och tillgång till gång- och cykelvägar ska förbättras. Krisberedskap Övergripande nationella mål för arbetet med samhällets krisberedskap är att: minska risken för och konsekvenserna av allvarliga störningar, kriser och olyckor trygga hälsan och den personliga säkerheten för barn, kvinnor och män hindra eller begränsa skador på egendom och miljö. Regeringens mål för säkerhet är att: värna befolkningens liv och hälsa värna samhällets funktionalitet värna förmågan att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet samt mänskliga fri- och rättigheter. MSB (myndigheten för samhällsskydd och beredskap) har tagit fram en samlad nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet. Strategi har även tagits fram för samhällets informationsverksamhet samt mål och indikatorer för förändrat klimat med avseende på naturolyckor. Informationsteknologi Målet för informationssamhället är: Säkra, robusta och lättillgängliga kommunikationer som i första hand tillhandahålls genom effektivt fungerande marknader. Det ska finnas ett stort utbud av tjänster som underlättar vardagen för hushåll och företag i hela landet. Mål med särskild relevans för fysisk samhällsplanering preciseras i tre delmål: 1. IT ska bidra till att förbättra livskvalitet och till att förenkla vardagen för människor och företag. 2. IT ska användas för att främja hållbar tillväxt. 3. Sverige ska ha bredband i världsklass. Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Regeringens bredbandsstrategi (2009) fastslår att 90 % av Sveriges hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år I regeringens IT-strategi är det övergripande målet att Sverige ska vara bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Dricksvatten Sveriges övergripande nationella mål gällande dricksvatten är Dricksvattendirektivet 98/83/EG. Målet innebär att allt dricksvatten ska vara hälsosamt och säkert. Mål med särskild relevans för den fysiska samhällsplaneringen: Inom ramdirektivet för vatten: mål för vattenskyddsområden mål för framtida vatten- och avloppsförsörjningsplaner både regionalt och lokalt. Miljökvalitetsmålet: Grundvatten av god kvalitet innebär att grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Nationella strategier, planer och program har tagits fram med gemensamt fokus på att långsiktighet och metodik 50

104 behöver systematiseras på nationell, regional och lokal nivå när det gäller dricksvattenfrågorna och framtida klimatförändringar. Energidistribution Den svenska energipolitiken ska bygga på tre grundpelare: ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Svenska kraftnät har arbetat med en nätutvecklingsplan med Svenska Kraftnäts prioriteringar och intentioner för utbyggnad av stamnätet med perspektivplan Inom EU finns ett elförsörjningsdirektiv. (Källa: Utdrag ur Boverkets sammanställning av nationella mål, planer och program av betydelse för fysisk samhällsplanering. Delrapport av Boverkets regeringsuppdrag 7, november 2011.) Regionala mål som relaterar till samhällsplaneringen Översiktsplaner ska ses som en ramplan som anger förhållningssätt och spelregler för efterföljande planering. Fokus ska ligga på aktuella lokala frågor och förutsättningar men med tydliga kopplingar till nationella och regionala strategier, planer och intressen. Regionala utmaningar Västra Götaland med sina 49 kommuner är ett stort och komplext län med såväl Sveriges andra storstad som glesbefolkad landsbygd och orörda naturområden. Västra Götalands län påverkas också till stor del av områden utanför länets gränser. Länet har goda förutsättningar för en uthållig utveckling med sina naturtillgångar, sin bebyggelsestruktur och sitt kommunikationsläge. Stor pendling vilket skapar större arbetsmarknadsregioner. En stor utmaning för kommunerna är att medverka och planera för en god bostadsförsörjning och en bostadsmarknad som blir alltmer regional. Stor del av pendlarna använder idag bil. Konsekvenserna av det blir trängsel, utökat behov av stor infrastruktur, ökande utsläpp av växthusgaser och annan miljöbelastning. De positiva effekterna av en ökad geografisk rörlighet står i konflikt med målen för klimatpolitiken. Det är en stor utmaning för kommunerna att planera framtiden för att erbjuda ett konkurrenskraftigt och miljövänligt alternativ till bilpendlingen. Viktigt för kommunerna att stärka och planera för stråk för möjlighet till ökad kollektivtrafik. Att arbetsmarknaden växer gynnar män mera än kvinnor. Män pendlar i genomsnitt längre och mera än kvinnor vilket är en viktig omständighet för den kommunala översiktsplaneringen och i den regionala infrastrukturplaneringen. Ett ökat resande ställer också krav på närmiljön till bostaden vad avser service, tillgänglighet, möjlighet till friluftsliv även under den mörka delen av året/dygnet. Lokalisering av externa handelscentra och koncentrationen av handeln till färre stora tätorter påverkar också förutsättningarna för mindre kommuner och tätorter. Ianspråktagandet av produktiv jordbruksmark ökar och är en fråga som Länsstyrelsen är angelägen att beakta. På samma sätt är förutsättningarna för att bevara ett öppet kulturlandskap viktigt att uppmärksamma. Turism- och besöksnäringen är stor, viktig och växande i länet. Det är en angelägen fråga att undvika att näringens utveckling inte kommer i konflikt med länets natur- och kulturvärden samt friluftslivet. Vision för Västra Götaland Det goda livet är en vision framtagen 2005 av Västra Götalandsregionen i samarbete med kommunerna i de fyra kommunalförbunden. Det centrala inslaget i visionen är Det goda livet. Det definieras enligt följande: 1. En god hälsa 2. Arbete och utbildning 3. Trygghet, gemenskap och delaktighet i samhällslivet 4. En god miljö där de förnybara systemen värnas naturen, boendet och arbetslivet 5. Möta behoven hos barn och ungdomar 6. Uthållig tillväxt, som skapar resurser för alla, och ett rikt kulturliv. Visionen består i övrigt av tre delar: Hållbar utveckling med dess tre dimensioner, den ekonomiska, sociala och miljömässiga. Fyra generella perspektiv som ska genomsyra allt Den gemensamma regionen, Jämställdhet, Integration och Internationalisering. Fem fokusområden, dit huvuddelen av utvecklingsarbetet inriktas på 1) Ett livskraftigt och hållbart näringsliv 2) Ledande i kompetens och kunskapsutveckling, 3) Infrastruktur och kommunikationer med hög standard, 4) En ledande kulturregion och 5) En god hälsa. 51

105 Regionala tillväxtprogram Regionala tillväxtprogram är ett instrument som regeringen infört i syfte att samordna insatser för hållbar tillväxt. Programmen utarbetas i regionala partnerskap och består av analyser av regionens tillväxtförutsättningar, program för hållbar tillväxt ur ett näringslivsperspektiv samt överenskommelser mellan de aktörer som skall genomföra och finansiera programmet. Det regionala tillväxt- och utvecklingsprogrammet Västra Götaland 2020 som gäller för perioden är huvudverktyget för att genomföra visionen om det goda livet. Västra Götaland 2020 ska bidra till att utveckla en region som är attraktiv, med hög produktivitet och kreativitet och som kännetecknas av solidaritet med alla invånare och med vår omvärld. En region som tar ansvar för framtiden. Fokus ska ligga på unga och kommande generationer. Grundfrågan för tillväxt och utveckling och för att ge invånarna en bra framtid handlar om att bygga en region där fler har möjlighet att utnyttja Västra Götalands samlade utbud av utbildning, arbete, kultur, fritid etc. När de lokala arbetsmarknaderna vidgas, och fler når ett större utbud, stärks företags och andra organisationers förutsättningar att utvecklas. Möjligheterna till specialisering och naturlig klusterbildning ökar med höjd produktivitet som följd. Andra effekter av mer täta och befolkningsrika marknader är att förutsättningarna att driva verksamheter med bas i den lokala marknaden förbättras, nyföretagandet stärks, utvecklingen blir mindre känslig för händelser i omvärlden, mer robust. Fortsatta satsningar på transportinfrastruktur, kollektivtrafik, IT-utbyggnad är en central del av strategin. Genomförandet av det Västsvenska paketet är ett nödvändigt första steg. Regionala framtidsbilder Det blir allt vanligare med regionala framtidsbilder, till exempel strukturbilder, för att ha gemensam syn på strukturen inom bland annat den fysiska planeringen för en hållbar utveckling. I Västra Götalandsregionens tillväxt-och utvecklingsprogram Västra Götaland 2020 står det att regionen ska utveckla en regional framtidsbild som stödjer en hållbar utveckling i Västra Götaland. Utvecklingen av en långsiktigt hållbar region förutsätter enligt programmet en gemensam övergripande framtidsbild av regionens fysiska struktur Sambandet mellan investeringar i fastigheter, lokalisering av samhällsservice och möjligheten till god kollektivtrafikförsörjning är viktiga områden liksom hur vi ska minska boendesegregationen i våra större städer. Utgångspunkten bör vara gemensamma principer för hållbar utveckling för kommunerna och Västra Götalandsregionen. En regional bild för Västsverige kommer att tecknas på mer övergripande nivå än till exempel de delregionala planer som finns idag för GR och Skaraborg. En regional strukturbild för Västsverige bör efterhand få genomslag i lokal, regional och nationell planering. Målet är att skapa en gemensam strukturbild för Västsveriges långsiktiga utveckling baserad på hållbar utveckling, vilken ger värdefulla bidrag till kommunala, regionala och nationella planprocesser. Arbetet med en regional stukturbild är inte påbörjad. Det finns Strukturbild för GR beslutad 2008 och Strukturbild för Skaraborg - beslutad Framtidsbild för Boråsregionen pågår (2017). Regional transportpolitik Regional plan för transportinfrastruktur: I gällande plan som antogs av regionfullmäktige 2014 anges målet att investeringarna i Västra Götalands transportinfrastruktur ytterst syftar till att främja tillväxten. Många intressenter är berörda. Västra Götalandsregionen och kommuner samverkar beträffande strategiska insatser och prioriteringar. Satsningarna på infrastrukturutbyggnaden i Västra Götaland behöver trefaldigas. Det akuta investeringsbehovet uppgår till ungefär 50 miljarder. Några viktiga målsättningar är följande: Förbättra och effektivisera godstransporter på väg och järnväg till och från hela Skandinavien via Göteborgs hamn Snabba resmöjligheter via Landvetters flygplats Högklassiga förbindelser på väg och järnväg till Oslo, Köpenhamn och Stockholm. Genom att infrastrukturen förbättras så blir det också möjligt för människor att nå fler arbetsplatser och högskoleorter. Regionalt handlingsprogram för hållbara transporter Handlingsprogram för hållbara transporter, antaget 2013, är ett samverkansprogram för regional tillväxt och utveckling inom fordon och transporter. Handlingsprogrammet syftar till att driva fram lösningar på kort och lång sikt, för en omställning till ett hållbart transportsystem. 52

106 Regionalt trafikförsörjningsprogram Trafikförsörjningsprogrammet är det viktigaste dokumentet i utvecklingen av kollektivtrafiken i Västra Götaland. Det är här det beskrivs hur kollektivtrafiken ska utvecklas, och var fokus på kollektivtrafiksatsningar ska ligga. I trafikförsörjningsprogrammet finns ett antal olika mål uppsatta. Målbild Tåg 2035 Målbild tåg 2035 är en konkretisering av trafikförsörjningsprogrammets intentioner och viljeriktning och fastställdes av regionfullmäktige Målet är att tågtrafiken år 2035 ska klara tre gånger så många resenärer. Målbilden förmedlar en vilja att utveckla Västra Götaland till ett konkurrenskraftigt tillväxtområde i norra Europa. Regional Godstransportstrategi Västra Götalandsregionen (VGR) har formulerat ett politiskt uppdrag om att ta fram en regional godstransportstrategi. Den handlar om hur Västra Götaland ska kunna utvecklas som konkurrenskraftig logistikoch transportregion, utifrån mål om ökad tillväxt och bättre miljö. Regional cykelstrategi Västra Götalandsregion har tagit fram förslag till cykelstrategi för regionen. Huvudsyftet med den regionala cykelstrategin är att skapa en gemensam målbild som stöd för prioritering och planering av cykelåtgärder på det statligt regionala vägnätet, både investeringar i infrastrukturen och åtgärder som underlättar och uppmuntrar att använda cykel. Ett återkommande steg utifrån strategin kommer att vara att en cykelåtgärdsplan tas fram med utgångspunkt från de prioriteringsprinciper som fastlagts i cykelstrategin. Detta arbete planerar Västra Götalandsregionen att göra tillsammans med kommuner, kommunalförbund och Trafikverket. Regional kulturpolitik Bakgrund och relevanta nationella och regionala mål: Västra Götalandsregionens kulturpolitik förhåller sig till två övergripande styrdokument; Vision Västra Götaland - Det Goda Livet och En mötesplats i världen - Kulturstrategi för Västra Götaland, antagen En mötesplats i världen utgår från kulturpolitikens fem dimensioner: demokratisk öppenhet, konstnärlig kvalitet, social relevans, ekonomisk potential och regional profilering. Kulturstrategin pekar också ut fem strategiska områden som vägledande och särskilt viktiga för regionens arbete: ett vidgat deltagande, utvecklade kapaciteter, gynnande av nyskapande, bättre nyttjande av tekniken samt ökad internationalisering. För att konkretisera styrdokumenten har Västra Götalandsregionen arbetat fram sex handlingsprogram som stöd för arbetet i olika områden. Sex handlingsprogram inom prioriterade områden inom kulturområdet har tagits fram i syfte att stärka demokratin och sätta medborgarnyttan i fokus. Verksamheten ska formas av och tillsammans medborgarna. Denna utveckling bygger på en bred samverkan i nya partnerskap och nätverk. Delaktighet och samverkan blir därför två viktiga nyckelord som genomsyrar programmen. När det gäller kulturhistoriskt värdefulla områden och bebyggelse är det angeläget att kommunen i översiktsplanen anger riktlinjer och rekommendationer. Genom att i översiktsplanen ta ställning till områden med särskilda värden och vilka egenskaper som gör dessa värdefulla, kan kommunen skaffa sig handlingsberedskap för att möta utvecklingen och oförutsedda förändringsanspråk och som ett redskap i handläggningen av exempelvis bygglov. Det är också lämpligt att i översiktsplanen markera kulturhistoriskt särskilt värdefull bebyggelse som inte får förvanskas. I en kommande översiktsplan bör bedömningar och konsekvensbeskrivningar finnas med för hur den föreslagna exploateringen i landskapet kan påverka kulturmiljöer och fornlämningar. I en översiktsplan bör det finnas med kartmaterial som tydligt redovisar fornlämningar och kulturmiljövärden. I exempelvis kartor över utvecklingsområden ska fornlämningar vara tydligt utmärkta. Miljömålet God bebyggd miljö I den nationella miljömålsuppföljningen som redovisas bland annat på miljömålsportalen kan man se hur respektive län klarar de uppsatta miljömålen. De kulturmiljörelaterade nationella målen kommer inte att vara möjliga att uppnås om inte kommunerna i större utsträckning arbetar aktivt med att säkerställa kulturmiljövärden i planeringen. 53

107 Miljökvalitetsmål Vid sidan av de nationella miljökvalitetsmålen har länsstyrelsen i Västra Götaland tagit fram regionala miljökvalitetsmål. Rapport nr 2015:50. De regionala miljömålen för God bebyggd miljö är särskilt väsentliga att ta med i planprocessen. Innebörden i flera miljökvalitetsmål behandlas i plan- och bygglagens 2 kap 5, där det går att läsa att bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat de boendes och övrigas hälsa, jord-, berg- och vattenförhållandena, möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp samt annan samhällsservice, möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar och risken för olyckor, översvämning och erosion, lämplighet med hänsyn till energiförsörjning och energihushållning. Flera kapitel i miljöbalken är också centrala vid tillämpningen av plan- och bygglagen. Enligt miljöbalkspropositionen (1997/98:45) ska miljökvalitetsmålen vara vägledande vid tillämpningen av miljöbalken, särskilt avseende innebörden i begreppet hållbar utveckling. I miljöbalkens sjätte kapitel framgår att syftet med miljöbedömningar av planer och program är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas (6 kap. 11 MB). Vidare ska en miljökonsekvensbeskrivning av en plan innehålla en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn beaktas i planen eller programmet (6 kap. 12 MB). Länsstyrelsen hänvisar ofta till miljökvalitetsmålen i olika ärenden som rör planer, tillsyn, tillstånd och utsläppsvillkor. Miljööverdomstolen har framhållit att miljökvalitetsmålen ofta fungerar som ledning för att bedöma vad som är att anse som skada och olägenhet för människors hälsa och miljön. Ett tema inom miljömålen som också knyter an till andra sociala och ekonomiska mål för samhällsplaneringen är ekosystemtjänster. Naturen ska enligt ekosystemansatsen ses som en livsviktig, levande infrastruktur som är lika viktig som elnätet och kollektivtrafiken. Tjänsterna som kommer från ekosystemen ger oss bland annat biologisk mångfald, bullerdämpning, luft- och vattenhantering, klimatreglering, markstabilisering, rekreation och välbefinnande. Konsekvenser övergripande Miljökonsekvenser På en övergripande nivå får planförslaget sammantaget små miljökonsekvenser. Planförslaget bygger vidare på befintliga strukturer med en förtätning av centralorten och tätorterna samt möjlighet till komplettering av byarna och en utveckling inom de delar av landsbygden som är lättillgängliga. Utgångspunkten är en god hushållning av mark och ett bra nyttjande av befintlig kollektivtrafik och övrig infrastruktur som finns i kommunen men med möjlighet till utökad kollektivtrafik och bättre vägar samt fler cykelvägar. Flera av kommunens områden är värdefulla kulturmiljöer. Planen möjliggör kompletteringar med nya bostadshus inom befintliga byar. Det finns risk för negativ påverkan på kulturmiljöer om kompletteringar eller förändringar av bebyggelsen genomförs på ett ovarsamt sätt. Den utbyggnad som föreslås är dock begränsad och bygger vidare på befintliga bebyggelsemönster. Det finns därför goda förutsättningar för en varsam komplettering utan att kulturmiljön tar skada. Eftersom miljöeffekterna av en kommuntäckande plan i allmänhet är svåra att överblicka är det på en översiktlig nivå svårt att utesluta att den medför betydande miljöpåverkan. Om det i några avseenden eller till följd av särskilda förslag i översiktsplanen finns risk för betydande miljöpåverkan ska detta redovisas. På den översiktliga nivån handlar det ofta om komplexa sammanhang till exempel när det gäller infrastruktur. I samband med fortsatt detaljplanering ska en bedömning av behovet av en MKB göras. En miljöbedömningsprocess där en särskild miljökonsekvensbeskrivning tas fram ska genomföras för de detaljplaner som kommunen bedömer kan innebära betydande miljöpåverkan. Miljökonsekvenserna ska då redovisas tillsammans med förslag på åtgärder för att minimera eller helt undvika negativa konsekvenser för miljön. 54

108 Sociala konsekvenser Målet med planförslaget är en försiktig tillväxt av befolkningsmängden både i tätorter och på landsbygden. Genom att erbjuda alternativa boendemiljöer vill vi vända den tidigare negativa befolkningsutveckling som dock vänt med en liten uppåtgående trend de senaste åren. Risken med en minskad befolkning är dels ett minskat underlag för offentlig service och dels att upplevelsen av landsbygden och kommunen som helhet på sikt blir negativ om gårdar och hus står övergivna. De förtätningsmöjligheter som föreslås i tätorter och den utveckling som föreslås på landsbygden syftar i stor utsträckning till att locka unga att stanna kvar och att få unga familjer att återvända eller nyetablera sig i kommunen. Medelåldern i kommunen är relativt hög och andelen unga i familjebildande ålder är liten. En föryngring av befolkningen är nödvändig för att på sikt uppnå en balanserad ålderssammansättning och för tillväxt i kommunen. Genom att eftersträva ett varierat utbud av bostäder med fler hyresrätter kan också fler nyanlända med utrikes härkomst erbjudas bostad i kommunen vilket kan bidra till en positiv befolkningsutveckling. En utveckling av centralorten föreslås med områden för flerbostadshus i centrala lägen som riktar sig till alla åldersgrupper. Parker och rekreationsområden görs tillgängliga för alla samt att fler satsningar görs på gång och cykelvägar, vilket kan få betydelse för barns och ungas möjlighet att ta sig fram på ett säkert sätt inom och utanför tätorten. Ekonomiska konsekvenser Sammantaget innebär förslaget små ekonomiska konsekvenser. Planen går att genomföra utan att den kommunala servicen utökas nämnvärt. En förtätning av tätorter och byutveckling kan vara förenat med vissa investeringar i infrastruktur som exempelvis gång och cykelvägnätet. Ett ökat befolkningsunderlag bedöms ge positiva effekter i form av ökade skatteintäkter, ett ökat kundunderlag för handeln, större möjligheter för företag att anställa lokal arbetskraft och fler som kan starta och driva nya företag. Hållbar utveckling och hushållning med mark och vatten: I både Miljöbalken och Plan- och Bygglagen talas om att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Begreppet hållbar utveckling har sitt ursprung i den så kallade Brundtlandskommissionen från Kommissionen definierade begreppet som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Kommissionen påpekade vidare att ekologiska aspekter måste kombineras med hänsynstagande om såväl ekonomisk som social rättvisa. År 1992 utvecklades begreppet hållbar utveckling till att omfatta tre dimensioner: Ekologiskt, Socialt och Ekonomiskt hållbar utveckling. Den fysiska planeringens uppgift är således att göra avvägningar mellan olika mark- och vattenanspråk utifrån ett helhetsperspektiv. På så sätt främjas en god hushållning med mark- och vattenresurserna så att en långsiktig hållbar utveckling uppnås så långt möjligt sett utifrån de tre dimensionerna. Relevanta frågor för konsekvensbeskrivningen Nuvarande miljösituation. Särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer, och om dessa påverkas på ett negativt eller positivt sätt av planens förslag. Risker för översvämning, ras och erosion. Miljöaspekter kring vattenfrågor, vattenkvalitet och vattentillgång. Eventuella LIS-områden. MKN för luft, vatten och buller ska belysas samt avstämning mot miljömål. Nollalternativet ÖP-93 En miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla minst ett alternativ till huvudalternativet som i detta fall är planförslaget. Det enda alternativ som tas upp i konsekvensbeskrivningen är det så kallade nollalternativet eftersom det inte finns några andra rimliga alternativ att jämföra med. Nollalternativet ska spegla en trolig utveckling om en ny översiktsplan inte tas fram, antas eller genomförs. Om inte en ny översiktsplan tas fram kommer den gamla planen från 1993 att fortsätta gälla. Eftersom översiktsplanen är så gammal och innehållet inte svarar upp mot tillväxtmål och dagens syn på bebyggelseutveckling är nollalternativet inget rimligt alternativ. Det kan dock användas som ett jämförelsealternativ till huvudalternativet. 55

109 Planförslaget Planförslaget följer kommunens vision om att skapa goda boendemiljöer och bra förutsättningar för näringslivet, särskilt de gröna näringarna, att utvecklas. Det ska finnas valfrihet mellan att bo i tätort med tillgång till service och att bo på landsbygden som har andra kvaliteter. Huvuddelen av den framtida utbyggnaden av bostäder, service och verksamheter ska även fortsättningsvis tillkomma i centralorten. Ny bebyggelse föreslås i första hand som komplettering och förtätning på obebyggda markområden inom samhället. Möjligheterna att bo, bygga nytt och starta verksamheter på landsbygden ska dock underlättas. I det öppna jordbrukslandskapet med stora sammanhängande jordbruksområden är jordbrukets intressen prioriterade framför ny bebyggelse som kan inverka störande på jordbruksdriften. Gång- och cykelvägnätet inom tätorterna och mellan tätorter och byar föreslås bli förbättrat genom nybyggnad och olika standardhöjande åtgärder. Konsekvenser av planförslaget Miljöbedömning och MKB Enligt Plan- och bygglagen (PBL) 3 kap 8 och Miljöbalken (MB) 6 kap 11, ska genomförandet av en ny ÖP eller ändring av ÖP generellt antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det innebär om det efter bedömning anses finnas risk för betydande miljöpåverkan i samband med planerade förslag i ÖP ska en miljöbedömningsprocess med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) genomföras. Samråd om avgränsning Essunga kommun och Länsstyrelsen har haft ett samråd om avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen. Det geografiska området för miljöbedömning är Essunga kommun. Vissa frågor är dock kommunöverskridande som bullerstörningar från flyg samt vissa vattenfrågor, infrastruktur och grushållningsfrågor med mera. Miljökonsekvensbeskrivningar, sociala och ekonomiska konsekvenser ska hållas på en översiktlig och strukturell nivå det vill säga inte gå in på detaljer i enskilda olika projekt. Avstämning mot nationella miljömål och andra adekvata direktiv kopplas till planen för att avgöra vilka miljömål som är mest relevanta för Essunga kommun. Mänskliga rättigheter De mänskliga rättigheterna är universella och gäller för alla. De slår fast att alla människor, oavsett land, kultur och sammanhang, är födda fria och lika i värde och rättigheter. I Sverige har de mänskliga rättigheterna skyddats i Agenda 21, som antogs vid FN - konferensen om miljö och utveckling i Rio de Janeiro Kommunerna fick då ett tydligt ansvar för att driva på arbetet för en hållbar utveckling. Där betonades boendet och människornas livsvillkor. I de mänskliga rättigheterna ingår även rättigheter för personer med funktionsnedsättning och barnkonventionen. Agenda 21-direktivet innebar nya bestämmelser för medlemsländernas vattenplanering och vattenvård. Förvaltningen av de samlade vattenresurserna ska utgå från de naturliga avrinningsområdena, vilket bland annat ställer krav på mellankommunal samverkan. I Rio de Janeiro 2012 enades man om att utforma nya utvecklingsmål för hållbar utveckling. Vid ett toppmöte 2015 beslutade FN om en Agenda 2030 för hållbar utveckling, med 17 globala mål och 169 delmål. Flera av målen handlar om miljödimensionen av hållbar utveckling, till exempel att hejda förlusten av biologisk mångfald. Miljö och utveckling behandlas inte längre som två separata frågor. Vi talar om hållbar utveckling som består av tre sinsemellan lika viktiga perspektiv: socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. Målen gäller alla länder. Varje land ska göra målen mer specifika utifrån landets aktuella situation och förutsättningar. Varje land ska också utveckla indikatorer (sätt att mäta målen), på lokal, regional och nationell nivå. 56

110 Hållbar utveckling Under de senaste decennierna har en ny insikt vuxit fram kring miljöfrågornas betydelse och nödvändigheten av att verka för en hållbar samhällsutveckling, ett samhälle som inte överutnyttjar tillgängliga resurser. Denna insikt har resulterat i en rad överenskommelser och lagar som påverkar samhällsplaneringen. Även det ökande samarbetet inom regionen, Europa och världen påverkar planeringen. Regeringen har identifierat fyra strategiska utmaningar för hållbar utveckling: Bygga samhället hållbart Stimulera en god hälsa på lika villkor Möta de demokratiska utmaningarna Främja en hållbar tillväxt. EU;s tillväxtstrategi Sverige är sedan mer än ett decennium medlem i den europeiska unionen. Många av de beslut som påverkar samhällsutvecklingen fattas nu i unionens parlament. EU;s tillväxtstrategi för EU lyder smart och hållbar tillväxt för alla. En anpassning sker av medlemsländernas lagstiftning till en gemensam lagstiftning. Allt fler områden påverkas av medlemskapet. Inom EU pågår arbetet med en sammanhållen regionalutvecklingsplanering, det så kallade ESDP arbetet. Kommunerna bör ha ett EU perspektiv på sitt utvecklingsarbete, vilket även bör komma till uttryck i översiktsplanen. Ett exempel på gemensam lagstiftning är det ramdirektiv för vatten som antogs år Syftet är att en god ekologisk vattenstatus ska uppnås och bibehållas. Miljölagstiftning Miljöbalken gäller sedan 1999 och är direkt kopplad till målet om hållbar utveckling. Här behandlas särskilt skyddet av människors hälsa och av miljön, den biologiska mångfalden och värdefull natur- och kulturmiljö. Miljöbalken ska främja en användning av mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt för att trygga en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning. Hushållning med material, råvaror och energi liksom återanvändning och återvinning ska främjas och kretslopp eftersträvas. Miljökvalitetsmål Riksdagen har ställt upp 16 nationella miljökvalitetsmål, som tillsammans med riksdagens övriga riktlinjer för effektiv och hållbar resursanvändning ska vara vägledande för fysisk planering och samhällsbyggande. Miljökvalitetsmålen vilar på fem grundläggande värden:1. Att främja människors hälsa 2. Att värna den biologiska mångfalden 3. Att ta tillvara de kulturhistoriska värdena 4. Att bevara ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga 5. Att trygga en god hushållning med naturresurserna. Vid sidan av de nationella miljökvalitetsmålen har länsstyrelsen i Västra Götaland tagit fram regionala miljökvalitetsmål. Länsstyrelsen hänvisar ofta till miljökvalitetsmålen i olika ärenden som rör planer, tillsyn, tillstånd och utsläppsvillkor. Miljööverdomstolen har framhållit att miljökvalitetsmålen ofta fungerar som ledning för att bedöma vad som är att anse som skada och olägenhet för människors hälsa och miljön. Avstämning mot miljömål Nationella och regionala miljömål I en hållbar samhällsutveckling ingår hänsyn till ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Miljömålen tydliggör den ekologiska miljödimensionen i en hållbar utveckling. Det övergripande målet för miljöpolitiken i Sverige är det så kallade generationsmålet att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö-och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Sveriges riksdag har antagit sexton mål för miljökvaliteten. Ansvaret för arbetet med miljökvalitetsmålen är spritt på flera statliga myndigheter. Varje år redovisas en samlad bedömning av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen och uppställda etappmål. Naturvårdsverket redovisar i samverkan med berörda myndigheter en fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen minst en gång varje mandatperiod. Länsstyrelsen har en samordnande roll som regional miljömyndighet och har utarbetat regionala mål för Västra Götaland som antogs 2015 (Rapport nr 2015:50). Målen är framtagna av Länsstyrelsen i samverkan med Skogsstyrelsen och Västra Götalandsregionen. Essunga kommun har en handlingsplan för miljömålen antagen av kommunfullmäktige 2005 som ska aktualiseras i en ny miljöplan. De kommunala miljömål som är mest relevanta för översiktsplanen är: Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt odlingslandskap. Dessutom har det nationella miljömålet God bebyggd miljö stor relevans för översiktsplanen. 57

111 Generationsmålet 1. Begränsad miljöpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddade ozonskikt 6. Säkerstrålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Miljömålen Hav i balans och levande kust och skärgård samt Storslagen fjällmiljö är utan relevans för Essunga kommun. länder. Generationsmålet för Sverige anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Detta mål är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. I målet står också att arbetet med att lösa de svenska miljöproblemen inte ska ske på bekostnad av att vi exporterar miljö- och hälsoproblem till andra Miljöpolitiken ska fokusera på att: Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad. Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart. Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas. Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen. En god hushållning sker med naturresurserna. Andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön. Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås." Precisering av miljömålskvalitetsmålet: Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till 2 grader celsius jämfört med den förindustriella nivån. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. Sveriges klimatpolitik 58

112 ska utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter. (CO2e är ett mått på utsläpp av växthusgaser) Regionala tilläggsmål: En ekonomi oberoende av fossila bränslen: År 2030 är den västsvenska ekonomin inte längre beroende av fossil energi och medborgarna och näringslivet har en trygg och långsiktigt hållbar energiförsörjning. Boende, transporter och produktion såväl som konsumtion av varor och tjänster är resurssnåla, energieffektiva och baserade på förnybar energi. Sammantaget har detta bidragit till en stark ekonomi och ett innovativt och konkurrenskraftigt näringsliv. Minskade utsläpp av växthusgaser: År 2020 ska alla verksamheter som ligger utanför handeln med utsläppsrätter sammantaget ha minskat utsläppen av växthusgaser med 40 procent jämfört med år År 2030 ska utsläppen vara 80 procent lägre jämfört med år Utsläppen av växthusgaser minskas enligt följande: Vägtrafik; År 2020 med 40 procent jämfört med År 2030 med 80 procent jämfört med Jordbruk (exklusive arbetsmaskiner); År 2030 med 20 procent jämfört med Energiförsörjning och industriprocesser; År 2020 med 40 procent jämfört med År 2020 med 80 procent jämfört med Arbetsmaskiner; År 2020 med 25 procent jämfört med År 2030 med 80 procent jämfört med Ökad andel förnybar energianvändning: År 2020 ska andelen förnybar energi öka till minst 60 procent. År 2030 ska andelen förnybar energi öka till minst 80 procent. Minskad klimatpåverkan från vår konsumtion: År 2030 har en klimatsmart konsumtion minskat utsläppen av växthusgaser med 30 procent jämfört med År 2050 har utsläppen, sett ur ett konsumtionsperspektiv, minskat till en klimatmässigt hållbar nivå vilket idag beräknas till 1-3 ton koldioxidekvivalenter per person. Essunga kommun: Framtagande av en klimat- och energiplan är ett pågående arbete. Anpassningar av energiförbrukningen i kommunens fastigheter pågår. Minska energianvändningen och beroendet av fossila bränslen vid utbyte av teknisk utrustning. Kommunen värnar småskalig vattenkraft. Verka för transportlösningar som gagnar effektivt energiutnyttjande och därmed minskar skadliga utsläpp. Främja anläggandet av gång- och cykelvägar. Förtätning i centralorten med närhet till service kan bidra till att begränsa beroende av bil samtidigt uppmuntras utveckling och boende på landsbygden som kan motverka målet då det oftast behövs bil för att nå service och arbetsplatser för de som bor utanför tätorten. Essunga kommun planerar för laddningsstolpar för elbilar. Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Precisering av miljömålskvalitetsmålet: Det finns riktvärden för halter av luftföroreningar för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärden sätts med hänsyn till känsliga grupper och beräknas som ett årsmedelvärde, dygnsmedelvärde, timmedelvärde eller del av året. Mätningar görs av: Bensen Bensapyren Butadien Formaldehyd Partiklar(PM10) Korrosion Marknära ozon Ozonindex Kvävedioxid. Regionala tilläggsmål: Minskade utsläpp av kväveoxider: 2020 ska utsläppen av kväveoxider (NOx) ha minskat till ton per år. Minskade utsläpp av flyktiga organiska ämnen: 2020 ska utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) ha minskat till ton per år. Minskade utsläpp av partiklar (PM2,5): 2020 ska utsläppen av partiklar (PM2,5) ha minskat till ton per år. Minskade utsläpp av svaveldioxid: 2020 ska utsläppen av svaveldioxid (SO2) ha minskat till ton per år. Essunga kommun: Essunga kommun är en liten kommun med relativt små tätorter och lite trafik och trafiksituationen och användningen av energi i kommunen är i stor sett jämförbar med andra landsbygdskommuner. Energi- och transportsektorn berörs inte i någon större utsträckning av planens förslag. 59

113 Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. Precisering av miljömålskvalitetsmålet: Påverkan genom atmosfäriskt nedfall: Nedfallet av luftburna svavel- och kväveföreningar från svenska och internationella källor medför inte att den kritiska belastningen för försurning av mark och vatten överskrids i någon del av Sverige. Påverkan genom skogsbruk: Markanvändningens bidrag till försurning av mark och vatten motverkas genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens försurningskänslighet. Försurade sjöar och vattendrag: Sjöar och vattendrag uppnår oberoende av kalkning minst god status med avseende på försurning enligt förordningen (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. Försurad mark: Försurningen av marken ska inte påskynda korrosion av tekniska material och arkeologiska föremål i mark och inte skada den biologiska mångfalden i land- och vattenekosystem. Regionala tilläggsmål: Färre försurade vatten: År 2020 ska högst 30 procent av sjöarna och 15 procent av vattendragen i länet vara försurade. Minskade utsläpp av kväveoxider: År 2020 ska utsläppen av kväveoxider (NOx) ha minskat till ton per år. Minskade utsläpp av svaveldioxid: År 2020 ska utsläppen av svaveldioxid (SO2) ha minskat till ton per år. Essunga kommun: Undersökningar gjorda i Essunga kommun visar att det finns påverkan av försurning i skogsmark. Låga ph-värden förekommer främst i kommunens södra delar. Skogsbruket berörs inte av planens förslag och påverkar inte miljömålet. Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Precisering av miljömålskvalitetsmålet: Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringsvägar ska inte vara skadlig för människor eller den biologiska mångfalden. Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört. Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper: Spridningen av oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är mycket liten och uppgifter om bildning, källor, utsläpp samt spridning av de mest betydande av dessa ämnen och deras nedbrytningsprodukter är tillgängliga. Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön. Kunskap om kemiska ämnens miljöoch hälsoegenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning. Information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig. Regionala tilläggsmål: Minskning av farliga ämnen: År 2020 ska förekomsten av nedanstående ämnen i slam och utgående vatten från kommunala reningsverk successivt minska jämfört med år 2010: Cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen, samt sådana ämnen som är hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande. Högflourerade ämnen, nonylfenol, kadmium, kvicksilver och bly. Läkemedelsrester. Koppar, nickel, krom och zink (i reningsverk > personekvivalenter). Minskad förekomst av växtskyddsmedel i ytvatten: År 2020 ska uppmätta halter av substanser från växtskyddsmedel i länet inte överskrida riktvärdena för negativa effekter. Alla områden med mycket stor risk eller stor risk för människors hälsa eller miljön ska åtgärdas: År 2020 har användningen ökat av annan teknik än schaktning följt av deponering, utan föregående behandling av massorna. 60

114 År 2025 är minst 25 procent av områdena med mycket stor risk för människors hälsa eller miljön åtgärdade. År 2025 är minst 15 procent av områdena med stor risk för människors hälsa eller miljön är åtgärdade. År 2050 har alla områden med mycket stor risk eller stor risk för människors hälsa eller miljön blivit åtgärdade. Ökad ekologisk andel konsumtion i den offentliga sektorn: År 2020 ska andelen certifierade ekologiska livsmedel utgöra minst 50 procent av den offentliga sektorns totala livsmedelsbudget. Essunga kommun: Hantering av kemiska ämnen förekommer. Kommunen kan bidra med tillsyn, information samt kontroll av bland annat förorenade områden med syfte att förhindra läckage. Ställa miljökrav i samband med inköp av varor. Bedriva kampanjer för att ta hand om hushållens farliga avfall. Användande av kemikalier i jordbruket har betydelse för att nå målet. Översiktsplanen pekar ut jordbruket som en av de viktigaste näringsgrenarna som bör värnas i kommunen. Vilken typ av jordbruk som ska bedrivas kan inte påverkas genom förslag i översiktsplanen. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV strålning." Precisering av miljömålskvalitetsmålet: vändpunkten för uttunningen av ozonskiktet har nåtts och början på återväxten observeras. Halter av klor, brom och andra ozonbrytande ämnen i de övre luftlagren understiger den nivå där ozonskiktet påverkas negativt. Inga regionala tilläggsmål finns och förslagen i översiktsplanen påverkar inte miljömålet. Säker strålmiljö "Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning." Precisering av miljömålskvalitetsmålet: Strålskyddsprinciper: Individens exponering för skadlig strålning i arbetslivet och i övriga miljön begränsas så långt det är rimligt möjligt. Radioaktiva ämnen: Utsläppen av radioaktiva ämnen i miljön begränsas så att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. Ultraviolett strålning: Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning är lägre än år Elektromagnetiska fält: Exponeringen för elektromagnetiska fält i arbetslivet och i övriga miljön är så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte påverkas negativt. Inga regionala tilläggsmål finns. Essunga kommun Kommunen består till största delen av mark med låga strålningsrisker för radon. Mindre områden med högre risker kan dock förekomma. Kommunen medverkar i nationell bevakning av bakgrundsstrålning. Syftet med detta är att ha referensvärden vid en eventuell strålningsolycka. I översiktsplanen anges högsta magnetfältsnivå vid bostäder i anslutning till kraftledningar. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Precisering av miljömålskvalitetsmålet: (Precisering av mål för påverkan och tillstånd i havet finns men har här ingen relevans) Påverkan på land - miljön: Atmosfäriskt nedfall och brukande av mark ska inte leda till att ekosystemen uppvisar några väsentliga, långsiktiga, eller skadliga effekter av övergödande ämnen i någon del av Sverige. Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten: Sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten ska uppnå minst god status för näringsämnen enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. 61

115 Regionala tilläggsmål: Minskade utsläpp av kväveoxider: 2020 ska utsläppen av kväveoxider (NOx) ha minskat till ton per år. Minskade utsläpp av ammoniak: 2020 ska utsläppen av ammoniak ha minskat till ton per år. Minskad transport av näringsämnen i vattendrag: 2020 ska transporterna av kväve och fosfor i länets kustmynnande och Vänermynnande vattendrag vara minskande jämfört med referensperioden Essunga kommun: Det finns problem främst med kväve- och fosforföreningar som bidrar till övergödning. Genom Vattenvårdsförbundet Vänerns sydöstra tillflöden och Länsstyrelsen har prover tagits i Nossan under lång tid. Vid Fåglabäcken genomförs noggranna studier av växtnäringsläckage och en mätpunkt ligger i Bredöl. Huvudsaklig källa till övergödningen är jordbruket och endast en mindre del orsakas av enskilda avlopp. Kommunens målsättning är att antalet hushåll på landsbygden med anslutning till kommunalt VA via vatten- och avloppsföreningar ska öka. Ny och befintlig bebyggelse på landsbygden kommer antingen att anslutas till kommunalt VA via avtalsanslutning eller till enskilda avloppsanläggningar som uppfyller de högsta kraven på rening. Förslagen i översiktsplanen kommer därför inte att försämra möjligheten att uppnå miljömålet. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas." Precisering av miljömålskvalitetsmålet: God ekologisk och kemisk status: Sjöar och vattendrag ska ha minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag har naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna. Ytvattentäkters kvalitet: Ytvattentäkter som används för dricksvattenproduktion har god kvalitet. Ekosystemtjänster: Sjöar och vattendrags viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna. Strukturer och vattenflöden: Sjöar och vattendrag har strukturer och vattenflöden som ger möjlighet till livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur. Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation: Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till sjöar och vattendrag har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer. Hotade arter och återställda livsmiljöer: Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla sjöar och vattendrag. Främmande arter och genotyper: Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden. Genetiskt modifierade organismer: Genetiskt modifierade organismer som hotar den biologiska mångfalden är inte introducerade. Bevarade natur- och kulturmiljövärden: Sjöar och vattendrags natur- och kulturmiljövärden är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. Friluftsliv: Strandmiljöer, sjöar och vattendrags värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad. Regionala tilläggsmål: Bevarade värdefulla vatten: År 2020 ska minst 50 procent av nationellt särskilt värdefulla vatten med natur- och kulturmiljövärden som har skyddsbehov ha ett långsiktigt skydd. Skyddade ytvattentäkter: År 2020 ska alla kommunala och större enskilda dricksvattentäkter i länet ha inrättade vattenskyddsområden med aktuella skyddsföreskrifter. Säkrade dricksvattenresurser: År 2020 ska hela länet omfattas av vattenförsörjningsplanering. Essunga kommun: Nossan är klassad som ett ekologiskt känsligt område som värnas och mätningar av kemisk status sker kontinuerligt. I och kring Nossan finns en relativt stor artrikedom av olika djur- och växtarter som är viktiga att bevara. Utmed Nossan förekommer hagmarker, lövskogar och kärrängar som är av stort värde för djurlivet och landskapsbilden. I Nossan finns också småskaliga vattenkraftverk för elproduktion som kommunen starkt värnar om. Mål finns i planen att närheten till Nossan ska tas tillvara inte minst för ökade friluftsändamål. 62

116 Grundvatten av god kvalitet "Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag." Precisering av miljömålskvalitetsmålet: Grundvattnets kvalitet: Grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning. God kemisk grundvattenstatus: Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kemisk status. Kvaliteten på utströmmande grundvatten: Utströmmande grundvatten har sådan kvalitet att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i källor, sjöar, våtmarker, vattendrag och hav. God kvantitativ grundvattenstatus: Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kvantitativ status. Grundvattennivåer: Grundvattennivåerna är sådana att negativa konsekvenser för vattenförsörjning, markstabilitet eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem inte uppkommer. Bevarande av naturgrusavlagringar: Naturgrusavlagringar av stor betydelse för dricksvattenförsörjning, energilagring, natur-och kulturlandskapet är fortsatt bevarade. Regionala tilläggsmål: Skyddade grundvattentäkter: År 2020 ska alla kommunala och större enskilda dricksvattentäkter i länet ha inrättade vattenskyddsområden med aktuella skyddsföreskrifter. Säkrade dricksvattenresurser: År 2020 ska hela länet omfattas av vattenförsörjningsplanering. Essunga kommun: Allt dricksvatten som produceras i Essunga kommun härrör från grundvatten och det finns två avgränsade grundvattenförekomster. Förekomsterna finns i grusåsarna i Jonslund och Essunga och det är från dessa bildningar som det kommunala dricksvattnet tas ur. Grundvattenförekomsterna har god status både avseende kvantitet och kemisk status. Problem med salt grundvatten kan förekomma i vissa vattentäkter inom kommunen på grund av salthaltiga havssediment från istiden. Arbete pågår med vattenskyddsområden runt vattentäkterna. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." Precisering av miljömålskvalitetsmålet: Våtmarkstypernas utbredning: Våtmarker av alla typer finns representerade i hela landet inom sina naturliga utbredningsområden. Ekosystemtjänster: Våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakthållna. Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter: Våtmarker är återskapade, i synnerhet där aktiviteter som exempelvis dränering och torvtäkter har medfört förlust och fragmentering av våtmarker och arter knutna till våtmarker har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sitt naturliga utbredningsområde. Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation: Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till våtmarkerna har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer. Hotade arter och återställda livsmiljöer: Hotade våtmarksarter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts. Främmande arter och genotyper: Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden. Genetiskt modifierade organismer: Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. Bevarade natur- och kulturmiljövärden: Våtmarkernas natur- och kulturvärden i ett landskapsperspektiv är bevarade och förutsättningarna finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. Friluftsliv och buller: Våtmarkernas värde för friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad. 63

117 Regionala tilläggsmål: Hållbar markanvändning vid våtmarker: År 2020 ska markanvändning såsom skogsbruk, vägbyggnation, torvtäkt och annan exploatering ske på ett skonsamt sätt så att inte våtmarker påverkas negativt. Skydd av objekt i Myrskyddsplanen: Samtliga våtmarksområden i Västra Götalands län som ingår i Myrskyddsplanen ska ha ett långsiktigt skydd. Fram till år 2020 ska arbetet ha slutförts i de objekt där skyddsarbete hade påbörjats år Förbättrad hävd av våtmarkstyper med hög biologisk mångfald: År 2020 ska andelen hävdade rikkärr ha ökat jämfört med år År 2020 ska hävdkvaliteten på strandängar, samt förutsättningar för strandängsberoende fåglar, ha förbättrats jämfört med år Essunga kommun: Inom kommunen genomfördes 2011 en inventering och bedömning av potentiella våtmarker. Flera våtmarker finns men har radikalt minskat under flera årtionden. Kommunens mest värdefulla våtmarkskomplex Store mosse delas med Vårgårda kommun. Den del som ligger i Essunga kommun är Fåglumsmossen. Mossen utgör ett stort och mångformigt myrkomplex med stor biologisk mångfald och har en myrskyddsplan. Inga nya våtmarken pekas särskilt ut i översiktsplanen men genomförd inventering finns som underlag med målsättningen att flera nya områden som pekas ut kan komma till stånd. Levande skogar "Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas." Precisering av miljömålskvalitetsmålet: Skogsmarkens egenskaper och processer: Skogsmarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna. Ekosystemtjänster: Skogens ekosystemtjänster är vidmakthållna. Grön infrastruktur: Skogens biologiska mångfald är bevarad i samtliga naturgeografiska regioner och arter har möjlighet att sprida sig inom sina naturliga utbredningsområden som en del i en grön infrastruktur. Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation: Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till skogslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer. Hotade arter och återställda livsmiljöer: Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla skogar. Främmande arter och genotyper hotar inte skogens biologiska mångfald. Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. Bevarade natur- och kulturmiljövärden: Natur- och kulturmiljövärden i skogen är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns. Friluftsliv: Skogens värden för friluftslivet är värnade och bibehållna. Regionala tilläggsmål: Förstärkt biologisk mångfald: Arealen äldre lövrik skog, arealen gammal skog och mängden hård död ved ska fortsätta öka på produktiv skogsmarksareal utanför reservat och nationalparker. Skydd av kulturmiljövärden: År 2020 ska minst 95 procent av kända kulturlämningar som omfattas av begreppet övrig kulturhistorisk lämning vara oskadade vid hänsynsuppföljning av föryngringsavverkning. Essunga kommun: Enligt inventeringar gjorda av Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen finns ekologiskt känsliga områden inom kommunen, de är bland annat lokaler för ädellövskogar. Några områden nämns i översiktsplanen som skyddsvärda träd. Någon förändrad markanvändning av skogsbruk föreslås inte i översiktsplanen men en uppdatering av särskilt skyddsvärda träd föreslås. Ett rikt odlingslandskap "Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks." 64

118 Precisering av miljömålskvalitetsmålet: Åkermarkens egenskaper och processer: Åkermarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna. Jordbruksmarkens halt av föroreningar: Jordbruksmarken har så låg halt av föroreningar att ekosystemens funktioner, den biologiska mångfalden och människors hälsa inte hotas. Ekosystemtjänster: Odlingslandskapets viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna. Variationsrikt odlingslandskap: Odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande inslag av hävdade naturbetesmarker och slåtterängar, småbiotoper och vattenmiljöer, bland annat som en del i en grön infrastruktur och erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter. Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation: Naturtyper och arter knutna till odlingslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer. Växt- och husdjursgenetiska resurser: Husdjurens lantraser och de odlade växternas genetiska resurser är hållbart bevarade. Hotade arter och naturmiljöer har återhämtat sig. Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden. Genetiskt modifierade organismer som hotar den biologiska mångfalden är inte introducerade. Bevarade natur- och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig skötsel är bevarade eller förbättrade. Kultur- och bebyggelsemiljöer i odlingslandskapet är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. Friluftsliv: Odlingslandskapets värden för friluftslivet är värnade och bibehållna samt tillgängliga. Regionala tilläggsmål: Bevarande och skötsel av ängs- och betesmarker: År 2020 ska minst hektar ängs- och betesmarker bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden, varav hävdad ängsmark ska utgöra minst 1500 hektar. Bevarande av åkermark: År 2020 ska den totala arealen åkermark i regionen inte ha minskat med mer än 200 ha jämfört med 2015, för att så långt det är möjligt kunna användas i produktion. Ökad andel ekologisk produktion: År 2020 har andelen ekologisk produktion ökat till 30 procent certifierad areal av länets åkermark. Kunskap om värdefulla kulturmiljöer på landsbygden: År 2020 ska 30 procent av länets kommuner ha aktuella (inte äldre än 10 år) kunskapsunderlag gällande bebyggelsen på landsbygden som är värdefull ur kulturmiljösynpunkt. Essunga kommun: Stora delar av landskapet vid Nossan är uppodlad slättbygd med mossmarker och inslag av flygsandfält. I samband med planering ska hänsyn tas till natur- och kulturmiljövärdena i odlingslandskapet. Verka för att lokalt producerade produkter kan efterfrågas i kommunens kök. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas." Precisering av miljömålskvalitetsmålet: Hållbar bebyggelsestruktur: En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur har utvecklats både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart utformade. Hållbar samhällsplanering: Städer och tätorter samt sambandet mellan tätorter och landsbygd är planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor. Infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering och vatten- och avloppsförsörjning är integrerade i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering samt att lokalisering och utformning av infrastrukturen är anpassad till människors behov, för att minska resurs och energianvändning samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn är tagen till natur-och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet. 65

119 Kollektivtrafik, gång och cykel: Kollektivtrafiksystem är miljöanpassade, energieffektiva och tillgängliga och det finns attraktiva, säkra och effektiva gång-och cykelvägar. Natur- och grönområden: Det finns natur- och grönområden och grönstråk i närhet till bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet. Kulturvärden i bebyggd miljö: Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas. God vardagsmiljö: Den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur. Hälsa och säkerhet: Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker. Hushållning med energi och naturresurser: Användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och att främst förnybara energikällor används. Hållbar avfallshantering: Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Regionala tilläggsmål: Lätt att gå, cykla och åka kollektivt: År 2020 ska ny sammanhållen bebyggelse såsom arbetsplatser, skolor, bostäder, service, kultur- och fritidsverksamhet lokaliseras så att alla funktioner kan nås till fots eller med cykel. Där det inte är möjligt finns kollektivtrafik inom gång- eller cykelavstånd. Många åker kollektivt: År 2025 ska en tredjedel av invånarnas resor göras med kollektivtrafik, för Göteborgsregionen gäller 40 procent. Nära till naturen: År 2020 ska avståndet till närmsta tillgängliga grön- eller vattenområde om minst 1 hektar, inte vara större än 300 meter från bostäder, skolor och förskolor. Det är viktigt att den bostadsnära naturen innehåller kvaliteter så att den kan tillfredsställa människans behov av rofylldhet, naturupplevelse, lek och umgänge. Synliggjorda ekosystemtjänster i den fysiska planeringen: Senast år 2020 ska ekosystemtjänster synliggöras i översiktsplaner, detaljplaner och vägplaner. Bevarad tätortsnära skog och brukningsvärd jordbruksmark: År 2020 ska städer, tätorter och annan bebyggd miljö, anläggningar och transportinfrastruktur utvecklas utan att tätortsnära skogsmark som har högt socialt/ ekologiskt värde eller att tätortsnära brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk så att möjligheten till stadsnära odling och rekreation inte försämras. Värnade kulturhistoriska och arkitektoniska värden: År 2020 ska bebyggelsens kulturhistoriska och arkitektoniska värden vara identifierad och analyserad. God ljudmiljö År 2020 ska antalet personer som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder och vid en uteplats i anslutning till en bostad minska årligen. Minskad energianvändning i bostäder och lokaler: År 2020 ska den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minska med 25 procent och till år 2030 med 50 procent i förhållande till användningen Samhället anpassas till klimatförändringarna: Bebyggelse och infrastruktur ska lokaliseras och utformas med hänsyn till extrema väderhändelser och den pågående klimatförändringen. Essunga kommun: Cirka hälften av kommunens innevånare bor i planlagda områden (tätorter). Buller och luftföroreningar härrör mestadels lokalt från trafik. Kulturhistoriskt intressanta miljöer finner man oftast kring Nossan. Högaberget är ett exempel på lokalt naturområde med stor betydelse för Nossebro tätort. 66

120 Radonsituationen i kommunen är relativt god, ett mindre antal objekt kan behöva saneras för att nå gränsvärdena. Hälsoproblem beroende på inomhusmiljön är relativt ovanligt i kommunen. Effektivisering och uppföljning av energianvändningen i kommunala byggnader pågår. Gällande energianvändning, se även avsnittet Begränsad klimatpåverkan. Inventering av kulturvärden och estetiska värden i den byggda miljön finns samlade i flera äldre skrifter. En inventering genomfördes inom delar av Nossebro En inventering bör göras av material som finns samlat genom hembygdsföreningar och andra för att få en helhetsbild av kommunen när det gäller kulturhistoriska- och arkitektoniska värden. Ett rikt växt- och djurliv "Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd." Precisering av miljömålskvalitetsmålet: Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation: Bevarandestatusen för i Sverige naturligt förekommande naturtyper och arter är gynnsam och för hotade arter har statusen förbättrats samt att tillräcklig genetisk variation är bibehållen inom och mellan populationer. Påverkan av klimatförändringar: Den av klimatscenarier utpekade förhöjda risken för utdöende har minskat för de arter och naturtyper som löper störst risk att påverkas negativt av klimatförändringar. Ekosystemtjänster och resiliens: Ekosystemen har förmåga att klara av störningar samt anpassa sig till förändringar, som ett ändrat klimat, så att de kan fortsätta leverera ekosystemtjänster och bidra till att motverka klimatförändringen och dess effekter. Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. Tätortsnära natur som är värdefull för friluftslivet, kulturmiljön och den biologiska mångfalden värnas och bibehålls samt är tillgänglig för människan. Regionala tilläggsmål: Ökat antal arter i vardagslandskapet: År 2020 ska vardagslandskapet uppvisa en ökning av antalet arter. God miljö för pollinerare: År 2020 ska miljön för pollinerare inte försämrats, baserat på att: Antalet arter av vildbin ska ha ökat, jämfört med utgångsläget år Antalet tambisamhällen som dör under vintern ska ha minskat till mindre än 10 procent. Ökad kunskap om skyddsvärda träd: År 2020 ska förekomsten av skyddsvärda träd vara känd i länets samtliga kommuner och markägarna informerade om trädens värden. Ökad kunskap om främmande arter: År 2020 ska förekomsten av främmande invasiva arter (en art som introducerats till områden utanför sitt ursprungliga utbredningsområde) i Västra Götalands län inte ha ökat, jämfört med tidigare undersökning från år Essunga kommun: Inventering och sammanställning av befintligt material samt nya inventeringar bör komma till stånd för ökad kunskap och kunskapsspridning av kommunens växt- och djurliv. 67

121 - ~ J.. - ~ -.4E,_ 'l' TtdltnfOtklaring -,,..., ---- e.._--,..,.. -~)Jr --- ~- o-c.... c::j F1,._, o-- [[)] - c::j' IIID,.., -sr...--.,.l PI'- II'Oldu"" Bt» [ _:j Wo; e III...U.I&~-If.wlio!'Q.,._t:# ~ Wlh...,.,._._... l c::j N< W!IIN ~...,,... t:j M. Odl..,... El-d '-'' W..ph.tl.O._..,. D ~t-vtt Ut ~'III...,'O 1\ ~...-tlolom Niln~ '-'_.... ft'(.~mm~.-- Regler och rekommendationer Essunga kommun 68

122 Samrådshandling Översiktsplan för Essunga kommun Del 2 Planeringsförutsättningar Underlag Dokumenttyp Fastställande/upprättad Underlag till översiktsplan 2017-xx-xx Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid Dokumentansvarig Kommunchef Dnr

123 Översiktsplan för Essunga kommun Efter antagandet av Essunga kommuns översiktsplan kommer Essunga kommuns samlade översiktsplan att bestå av följande två delar: Del 1 Översiktsplan för Essunga kommun och Del 2 - Översiktsplan för Essunga kommun Planeringsförutsättningar. Översiktsplanens samrådshandling består av två delar Planförslag och planeringsförutsättningar, underlag och utgångspunkter samt konsekvenser av planens genomförande utifrån sex temaområden Demografi, natur och miljö, infrastruktur, bebyggelse, näringsliv och samhällsservice. Del 1 Översiktsplan för Essunga kommun - Planförslag Redovisar planförslaget i text och kartor hur kommunens mark- och vattenområden planeras att användas utifrån gällande regler och rekommendationer. Del 2 - Översiktsplan för Essunga kommun - Planeringsförutsättningar Redovisar beskrivningar, underlag och fördjupningar av temaområdena. 2

124 Innehåll Inledning... 5 Essunga kommun och dess karaktär... 5 Essunga kommuns orter och delområden... 6 Nossebro... 7 Essunga... 8 Främmestad... 9 Bäreberg Malma Bredöl Jonslund Fåglum Barne-Åsaka Kyrkås Lekåsa Utveckling av kommunen...16 Demografi Befolkningsutveckling Miljö, natur och kulturvärden...21 Natur och miljö Biologisk mångfald och naturmiljö Riksintresse Biotopskydd Naturvårdsavtal Naturvärdesobjekt Nyckelbiotop Sumpskogar Skyddsvärda träd Ängs- och hagmarksinventering Våtmarksinventering Geologi Kulturmiljö Retrotransformatorer i kommunen Fornlämningar Vatten/Miljökvalitet Nossans vattensystem

125 Nossan avseende natur- och kulturmiljö Miljö och Hälsa Luftkvalitet Markradon Buller Tysta opåverkade områden Farligt gods Förorenade områden Resurshushållning och minskad klimatpåverkan Geoteknisk undersökning vid omfattande bebyggelse nära Nossan Klimatanpassning Vindbruk Strandskydd Delområden Mellankommunala frågor...46 Strukturbild Skaraborg Västra Götaland LAB Landskapskonventionen

126 Inledning Essunga kommun och dess karaktär Essunga är en liten landsbygdskommun som ligger söder om Vänern i mitten av Västra Götalandsregionen. Kommunen ingår i Skaraborgs kommunalförbund men gränsar till kommunalförbunden i Göteborgsregionen, Fyrbodal och Sjuhärad. Kommunens storlek till ytan är cirka 236 km² (landareal: 234,6 vattenareal: 1,1). Kommunen är till ytan 242:e största av 290 kommuner. Folkmängden är cirka invånare (år 2016). Befolkningstäthet: 23,96 inv/km². Medelålder: 44,1 år. Kommunen består av ett frodigt kulturlandskap och karaktäriseras som en gränsbygd mellan de skogrika västra delarna och jordbruksmark i öster. De centrala delarna av kommunen utgörs av Nossans dalgång som är det enda vattendraget av betydelse i kommunen. Nossans dalgång och slättbygden innehåller huvuddelen av kommunens befolkning, service och näringsliv, medan skogsbygden främst i väster är glesare bebyggd. Kommunen ligger geografiskt lite vid sidan av stora kommunikationsstråk som E20 och Västra stambanan och består till stora delar av landsbygd med mindre byar och en liten centralort. Kommunens två större företag är etablerade i Främmestad respektive Jonslund. Centralorten Nossebro har cirka invånare vilket innebär ett ganska litet underlag för ett större serviceutbud. Närmare hälften av de förvärvsarbetande pendlar ut från kommunen, medan strömmen av inpendlare är ungefär hälften så stor. Utpendlingen sker främst till grannkommunerna Vara och Trollhättan, men också pendling till Vårgårda och Alingsås har kommit att bli allt vanligare de senaste åren. Flera av kommunens mindre orter har historiskt en riktning och pendling åt olika andra centralorter nämligen Vara, Trollhättan, Vårgårda, Alingsås och Göteborg samt även Grästorp, Lidköping och Herrljunga. Detta gör att det ibland är svårt att "hålla samman kommunen. Det är cirka en timmes bilresa till nordöstra delen av Göteborg. Inom en radie på åtta mil når man cirka 1,3 miljoner människor, sex högskolor och tolv städer. Infrastrukturfrågorna är således viktiga för kommunen. Det geografiska läget innebär också många samverkansarenor i flera olika riktningar inom regionen. Det finns stora utmaningar men också goda möjligheter till att bevara och utveckla olika delar i Essunga kommun när det gäller att leva, verka och bo i kommunen. En slogan som tidigare använts i marknadsföringen av kommunen är Landsbygden mellan slätt och skog där historiska platser möter färgstarka sevärdheter och kultur som sticker ut är fortfarande en bra beskrivning av kommunen. Ett långsiktigt strategiskt utvecklingsarbete inom hela kommunen i samverkan med våra invånare och andra aktörer är av stor vikt för framtidens utmaningar och för att bidra till tillväxten i Skaraborg och Västsverige. Nossebro 5

127 Essunga kommuns orter och delområden År 1983 bildades Essunga kommun för andra gången. Första gången var i samband med den stora kommunsammanslagningen som genomfördes generellt i Sverige Det var då åtta socknar, som slog sig samman till Essunga kommun; socknar, vilkas indelning än idag är starkt förankrade i bygden och lever kvar som naturliga gränser. År 1974 blev det en ny stor kommunsammanslagning i Sverige. Essunga kom då att tillhöra Vara kommun men den 1 januari 1983 blev Essunga åter en egen kommun. Områden motsvarande de gamla socknarna Barne-Åsaka, Bäreberg, Essunga, Främmestad, Fåglum, Kyrkås, Lekåsa samt Malma. Samtliga var socknar redan under medeltiden. Centralort är Nossebro. Många intressanta fornlämningar vittnar om en mångtusenårig historia. Den artrika ån Nossan rinner åt norr genom Essunga kommun och är ett vattendrag som har haft stor betydelse för bygden. Ån är en viktig natur- och kulturresurs även för framtiden. Över ån finns 14 broar, såväl äldre som yngre. Omkring Nossan finns en rik fauna och flora. Många stigar, vandringsleder och vägar har naturligt följt åns sträckning. Vid fallen fanns förr sågverk och kvarnar. Några av dem finns fortfarande kvar. Ett rikt och aktivt kultur- och föreningsliv präglar kommunen som helhet. Aktiva hembygdsföreningar har intressanta sevärdheter på sina hembygdsgårdar och i hela kommunen finns välbevarade kulturmiljöer och vackra platser att besöka. Inom kommunen finns flera vandrings- och cykelleder. 6

128 Nossebro Fakta 2013 Nossebro är den största tätorten och tillika centralort i Essunga kommun. Nossebro är beläget i Essunga och Bärebergs gamla socknar. Areal: 185 ha. Folkmängd: varav 888 män och 957 kvinnor. Nossebro öster om Nossan: 787 invånare. Nossebro söder om Storgatan: 593 invånare. Nossebro norr om Storgatan: 465 invånare Historia Så sent som i mitten av 1800-talet fanns Nossebro på kartor bara utmärkt som bro över ån Nossan. På den mark, där Nossebro ligger idag, hittar man istället Stallaholm eller Stora Stall vilket var namnet på ett säteri och en mindre by. Det som kom att få avgörande betydelse för Nossebro var Västergötland-Göteborgs Järnväg mellan Göteborg och Gårdsjö. Denna invigdes Orten var då en liten by med omkring 150 invånare. Med järnvägen kom handlare och hus byggdes. Företag startades, post och bank öppnade. År 1916 fick Nossebro även järnvägsförbindelse med Trollhättan. Galvaniseringsfabriken Necks Verkstäder etablerades. De var stora leverantörer av smidesprodukter och hade mellan 300 och 400 anställda. Under de första årtiondena på 1900-talet etablerades också Nossebro Mejeri, Nossebro Bryggeri, Centralföreningen och Sollebrunns Spannmålshandel. Av dessa finns endast det sistnämnda kvar under namnet Svenska Foder. Mellan 1918 och 1963 var Nossebro ett municipalsamhälle, vars fullmäktige kunde besluta om bebyggelse, gator, vatten och avlopp, belysning, brandväsende och egen beskattningsrätt. När kommunsammanslagning ägde rum 1952 blev Nossebro den givna centralorten. Här bodde då omkring invånare. Kyrkan i Nossebro är från 1927 och kom till genom insamlade medel. På 1960-talet infördes den nioåriga grundskolan, vilket medförde att en ny skola för elever i årskurs 7-9 uppfördes 1964 i Nossebro. Samtidigt drogs gamla byskolor in i de olika socknarna. Nuläge Trots sin litenhet finns relativt god kommunal och privat service i form av butiker med ett förhållandevis brett utbud. Här finns barnomsorg och skola. Äldrevård och vårdcentral, bibliotek, bank, apotek, systembolag och kommunhus. Det mest kända är troligtvis den över hundra år gamla Nossebro marknad. Exempel på sevärdheter i Nossebro är världens största fungerande sax på Stureplan. På Gustavsplatsen finns ett industriminne från Necks Verkstäder Hejaren, som användes till smidesarbeten. Intill skolan finns konstnären Algot Galles konstverk, som heter Det är bättre med stimmet utanför. Konstverket Vattentrappa av Roland Andersson uppfördes 1975 vid Fontäntorget. Genom de många hembygdsgårdarna i kommunen, stationshuset och Kerstinsås kvarn i Nossebro samt den skyltade och markerade kulturvandringen i centralorten kan man ta del av hembygdens historia. I Nossebro finns inom-och utomhusbad, flera cykel- och vandringsleder. Nossan är ett av norra Europas artrikaste fiskedrag. Sommartid kan man åka ångbåten s/s Nossan af Stallaholm, paddla kanot eller fiska i ån. Övernattningsmöjligheter finns på campingen i Nossebro, lägenhetsboende i retromiljö samt lägenheter i lantlig stil. Retro Nossebro med Retrolägenheten "Andra Våningen" och biograf Stjärnan lockar besökare. I Nossebro utvecklas Stallaholmsområdet som natur- och friluftsområde. Utveckling av kvarteret Amiralen och Marknadsplatsen planeras. Flera bostäder ska tillkomma genom förtätning och nya områden samt fler gästboenden samt utveckling av verksamhetsytor sker. 7

129 Essunga Fakta 2013 Essunga stationssamhälle: Belägen en halvmil öster om Nossebro. Areal: 21 ha. Folkmängd 2013: 132 varav 64 män och 68 kvinnor. Befolkningstäthet: 6,57 inv/ha. Essunga kyrkby: Belägen ett par km söder om stationssamhället. Areal: 47 ha. Folkmängd 2013: 131 varav 52 män och 79 kvinnor. Befolkningstäthet: 3,62 inv/ha. Övriga delar av Essunga församling (landsbygd): Folkmängd 2013: 641 varav 333 män och 306 kvinnor. Totalt i Essunga: 904 inv Historia Essunga station kom till i samband med att järnvägen Västergötland - Göteborgs Järnväg byggdes Det fanns vid den tiden ingen bebyggelse förutom ett par bostäder. När järnvägsstationen byggdes 1908, tog byggnationen fart och orten blev ett expansivt samhälle. Olika affärer startades, så som speceri- spannmåls- och manufakturaffärer och kaféer. Mejeri, slakterier, jordbrukskassa, livsmedelstillverkning, trätoffelfabrik och post är andra exempel på verksamheter. I och med att persontrafiken på järnvägen upphörde 1970 och sista godståget gick 1986, slog merparten av verksamheter igen. Essunga kyrkby ligger mitt i socknen och växte upp kring kyrkan, då gårdarna i byn före skiftet 1850 låg runt kyrkan. Essungatrakten har alltid varit en lantbruksbygd med stora gårdar och kvarnar. Nuvarande kyrka är den tredje i ordningen. Den första kyrkan, en träkyrka, på 1100-talet var i bruk till Åren byggdes en stenkyrka och nuvarande kyrka byggdes En av medeltidens stora farleder gick vid Essunga och här finns idag en del av den gamla vägen bevarad. Under medeltiden passerade vid Essunga den gamla kända färdleden, som gick mellan Lödöse och Skara. I skogen Furet, intill Essunga station finns en bit bevarad av denna månghundraåriga väg, som registrerades som fornlämning Det är en så kallad hålväg; en stig, som användes under medeltiden och in på 1600-talet. På dessa stigar färdades de resande till fots eller till häst och genom århundraden av slitage nöttes marken till en stig. Vägen hade stor betydelse när Lödöse var centralorten i västra Sverige. Den lär ha varit en av områdets äldsta allfartsvägar redan på tidig medeltid. En gammal järnugn som finns intill Heljesgården från tiden 400 f Kr e Kr är troligen en bland Sveriges äldsta. Skyltar berättar dess historia. Nuläge Inom Essunga finns ett antal lantbruk och flera företag av olika slag. Bland annat finns det två plantskolor och en privat vårdanläggning. Hembygdsgård med bland annat ett skolmuseum och radiomuseum. Intill kyrkan ligger ett litet attraktivt hotell. Nära kyrkbyn längs väg 186 ligger Krokstorp som bland annat är känd för en liten unik lanthandel, såg och kvarn. Här ligger också Djupsås festplats. Essunga station har haft överskott på bostäder. För närvarande finns inte några byggklara tomter här men vid behov aktualiseras frågan. I Kyrkbyn finns möjligheter inom detaljplanelagt område för att skapa fler bostäder i flerfamiljshus eller villor. Verksamhetsområden för enskilda objekt prövas separat vid nya eller befintliga områden. Mellan Essunga station och Nossebro finns en gång- och cykelväg där järnvägen tidigare fanns. 8

130 Främmestad Fakta 2013 Främmestad är en tätort Areal: 51 ha. Folkmängd 2013: 364 varav 188 män och 176 kvinnor. Övriga delar av Främmestad gamla församling. (Landsbygd) Folkmängd 2013: 562 varav 286 män och 276 kvinnor. Dagsverksstugan Totalt i Främmestad socken: 926 inv. Historia Främmestad är en socken med gamla anor. Bland annat är Främmestad gods är en gammal sätesgård med anrik historia. Till godset hörde en kvarn och såg, som låg i Baljefors. Här fanns i början av förra seklet ett tegelbruk och en torvströfabrik. En liten kraftstation finns fortfarande kvar i drift. Enligt sägner fanns en kyrka i Främmestad redan på 1000-talet eller 1100-talet som ska ha legat längre österut i Annestad. Nuvarande kyrka byggdes Den har sedan om- och tillbyggts flera gånger. Annestad by är en rik kulturbygd med spår från 1000-talet. I Annestad by finns liksom på flera andra ställen i socknen ett mycket stort antal fornminnen - alltifrån bautastenar till kulturbyggnader. Strax intill byn finns bland annat kommunens enda K-märkta gårdsmiljö, som idag är en verksam gård. Främmestad samhälle, som ligger sydväst om kyrkan, kom till i samband med invigningen av järnvägen år Kring den växte tätorten upp. Affärer, mejeri, slakteri, hantverkare och andra verksamheter blomstrade. Nuläge Föreningslivet är mycket aktivt. Exempelvis har Främmestads Hembygdsförening nyttjanderätt till en dagsverksstuga med områden runt omkring. Där finns även en statarbostad, en gårdssmedja i tegel, en ryggåsstuga och en ladugård, som flyttades till området Främmestad bygdegård används flitigt som mötesplats för olika tillställningar. Omgivningen intill Nossan har en mycket attraktiv miljö. Varje sommar anordnas filmkollo för hundratals barn- och ungdomar från hela landet vid ett lokalt filmproduktionsbolag. I Främmestad finns flera motionsspår däribland ett elljusspår samt en idrottsplats. Baljeforsbron Råglannaparken är en gammal känd folkpark/dansbana som fungerar än idag. Över ån Nossan går Baljeforsbron som byggdes Den 100 meter långa valvbron i tre spann är byggd i en båge, som gör den unik. Andra broar är Herrgårdsbron och Kanalbron. Inom orten ligger en av kommunens största arbetsgivare, Componenta. Här finns också flera mindre företag bland annat inom byggnadsindustrin, verkstads- och snickeribranschen samt ett bussbolag med mera. Här finns även förskola 1-5 år. Det finns möjligheter inom detaljplanelagt område för att skapa nya bostäder i flerfamiljshus eller villor. Nya bostadsområden kan även skapas i byar runt eller i anslutning till tätorten. Idag finns inte några tillgängliga verksamhetsområden men förslag till nya möjliga områden. 9

131 Bäreberg Fakta 2013 Bäreberg består av en liten by med en areal på 6 ha och en kyrkby med en areal på 19 ha i Bärebergs socken Totalt: Bärebergs g:a församling. Folkmängd 2013: 373 inv. varav 191 män och 182 kvinnor. Historia Bäreberg stationssamhälle uppstod vid järnvägens tillkomst 1916 och var en sammanhållen bebyggelse och områdets kommersiella centrum. Här fanns bank, post, speceributiker, ett charkuteri och flera trädgårdsmästerier. Spannmålshandeln var också stor. När järnvägen avvecklades i slutet av 1960-talet försvann de flesta verksamheterna. I kyrkbyn i Bäreberg har både kyrkan och lantbruket satt sin prägel. När det gäller kyrkan har den medeltida rötter. Enligt sägnen skall en dragkamp ha utspelats om var den lilla stenkyrkan skulle ligga. Både Bärebergs by och Östtorps by ville ha kyrkan. Östtorpsborna skulle ha påbörjat ett kyrkobygge men sent en natt flyttades stenarna till den plats där kyrkan nu ligger och där har den fått stanna kvar. Predikstolen är från 1700-talet. I Bäreberg fanns för länge sedan ett betydelsefullt gästgiveri, som var ett av de viktigaste stoppen längs den medeltida vägen mellan Skara och Lödöse. Nuläge År 2010 invigdes en forngård, som kompletterade hembygdsgården nedanför kyrkan. Forngården låg tidigare vid den nya kyrkogården några hundra meter därifrån. Sedan 1940-talet drivs ett familjeföretag som bland mycket annat säljer militärt överskott, maskiner och verktyg och som återvinner metallskrot. En Hällkista i Hult från yngre stenåldern kallas för Jättestugan och lockar många besökare. I Hagavad finns en unik hängbro över ån Nossan. 10

132 Malma Fakta 2013 Malma ligger sydost om Grästorp med Nossan i sydväst och Kedumsbergen i öster. Areal: 29 km² Folkmängd 2013: 280 inv varav 139 män och 141 kvinnor. Malma är ett geografisk stort område med medeltida ursprung. Malma påträffas första gången i skrift 1530, då med samma namn som idag. I området kring Malma finns bland annat Malma säteri, som har anor från Karl XII:s tid. Från samma tidsepok under 1700-talet, byggdes intill säteriet ett fängelse, som man kan besöka. På 1100-talet byggdes en kyrka, som brann ner tvåhundra år senare. En modell av denna gamla kyrka finns i Malma kapell, som byggdes på 1940-talet. Kapellet kom till efter insatser från bygdens invånare, som tyckte att det var för långt att ta sig till Fridhems kyrka, som ligger i nuvarande Grästorps kommun. I nära anslutning till fängelset ligger Malma gamla kyrkplats som härstammar från samma tid som dess gamla kyrka från 1100-talet. Ett mindre antal gravstenar minner om denna tid. På 1300-talet byggdes en mindre stenkyrka, som revs på 1860-talet. Socknen består av slättbygd i väster och kuperad skogsbygd i öster. Det finns fornlämningar från järnåldern som gravfält, stensättningar, domarringar och resta stenar. I området ligger gårdsmuseet Blåbärja. Här finns samlat föremål från Västgötabygden cirka 100 år tillbaka; bland annat en gammal skola, lanthandel, skomakeri och bysmedja. Vid kommungränsen mot Vara står en minnessten Mig till ära. En man i Apelbacken, som levde i början av 1900-talet reste en minnessten av sig själv då han tyckte att hans arbete skulle kommas ihåg för all framtid. I Malmaområdet finns en konstgjord badsjö, som kom till 1963 då en lärare upptäckte att simkunnigheten bland eleverna endast var 20 %. Bredöl Bredöl är en historiskt aktiv jordbruksbygd som ligger dels i Malma, dels i Bäreberg. Namnet Bredöl kommer från breda höljet, en vattensamling, som på fornnordiska hette öl. I denna vattensamling, som är Nossans bredaste punkt innan den norrut mynnar ut i Vänern, svänger ån nittio grader. I Bredöl finns mycket av den gamla bebyggelsen kvar. Som exempel kan nämnas det gamla mejeriet, som idag används som ostlager och de tidigare vattendrivna, numera elektrifierade ramsågen och kvarnen. Här finns också en bilverkstad och en turistanläggning med kafé, butik med bland annat många sorters dahlior samt utställningar och öppen trädgård Bostäder och verksamheter i Bredöl är i huvudsak placerade utmed väg 186. Bostäder består av ett antal äldre villor och där finns ett flertal verksamheter samt mitt i byn ligger Bredöls skola år F-5 och fritidshem. Detaljplan för verksamhet finns framtagen i norra delen av Bredöl. 11

133 Jonslund Fakta 2013 Jonslund är en tätort Areal: 57 ha. Folkmängd 2013: 283 varav 150 män och 133 kvinnor. Historia I Jonslund ligger bland annat Essunga kommuns största företag, Dahréntråd, som startades i mitten av 1940-talet och är en av Europas största företag inom omspunnen och lackerad koppartrådstillverkning. Dahréntråds historia: Jonslunds utveckling tog fart då familjen Dahrén startade en silverrävsfarm Företaget var ett av de största och mest välskötta inom sin nisch i Sverige. När modet växlade och efterfrågan minskade, lades farmen ner år Dessförinnan, 1945 startades Dynamotrådfabriken, som bytte namn till Dahréntråd. Företaget utvecklades, byggdes efter hand ut och mer arbetskraft efterfrågades. Då ordnades det med bostäder till anställda under förutsättning att man bosatte sig i byn. Företaget stöttade senare Röda korset med ekonomiska resurser så att Jonslunds uppvärmda utomhusbad kunde byggas 1967 vilket vid den tiden var ovanligt. I takt med att samhället växte byggdes Jonslunds skola Även hembygdsstugan har hundraåriga anor. Den flyttades från Essunga från mitten av 1800-talet och var huvudbyggnad på den plats där nuvarande skola byggdes Nuläge Utomhusbadet drivs sedan många år tillbaka av en förening. Jonslunds skola är idag en. F-5 skola med tillhörande fritidshem. Det finns möjligheter inom detaljplanelagt område att skapa bostäder i flerfamiljshus eller enbostadshus. Nytt bostadsområde kan skapas i anslutning till södra delen av tätorten. Öster om Jonslund i anslutning till E20 finns ett oetablerat detaljplanelagt industriområde. I dagsläget finns inte några tillgängliga verksamhetsområden inom tätorten Jonslund men förslag till möjliga områden finns. Fåglum Fakta 2013 Fåglum (kyrkby) cirka en mil söder om Nossebro. Areal: 20 ha. Folkmängd 2013:330 (Fåglum g:a församling) varav 177 män och 153 kvinnor. Historia Namnet på orten Fåglum återfinns på 1400-talet som Fughlehem och anses betyda fåglars hem. På flera ställen i Fåglum finns järnåldersgravar, bland annat tre stycken vid kvarnen. På vägen mot Södra Härene ligger Bultabacka. Där finns inknackat på en bergshäll från bronsåldern 25 fotsulor i par och 20 enstaka fotsulor samt skålgropar. Fåglums högsta punkt, 119 meter över havet, är Vårdkaseberget. Där är uppbyggt ett röse, som kallas för stenkärn. Här finns tre hällkistor, som är Fåglums äldsta byggnadsverk. Samtliga är från tiden mellan 1800 och 400 år f Kr. Fåglums kyrka är med dess äldsta delar Sveriges sjunde äldsta kyrka, från 1130-talet. År 1732 tillkom kor i öster byggdes en sakristia och 1929 uppfördes nuvarande träsakristia i norr och nuvarande trävapenhus vid långhusets västra kortsida. En halvöppen klockstapel av trä är byggd I stapeln hänger två klockor som båda är gjutna 1893.Tävlingscyklisterna i världsklass, Bröderna Fåglum gjorde på 1960-talet orten känd. 12

134 Nuläge Mitt i Fåglums by ligger en välbevarad väderkvarn från 1885 som flyttats från Bergsgården. År 1955 köptes den in av Fåglums Hembygdsförening som på platsen har utställningar under sommaren. Krumbo är en festplats, som uppfördes 1914 och som fortfarande används. I Fåglum finns förskola för barn 1-5 år. Postorderföretaget Ginza AB är etablerat i Fåglum. Andra företag är en mekanisk verkstad, byggföretag och serviceverkstäder. Landsbygdsföretag finns även i dessa trakter och här finns även ett par travträningsanläggningar. I Fåglumtrakten ligger Store Mosse numera kallad Fåglumsmossen med ett rikt fågelliv. Tillsammans med Lärkemosse i Vårgårda kommun bildar de två ett av regionens större mosskomplex. En detaljplan för utvidgning av befintligt bostadsområde finns framtagen. Genom en lokal VA-förening har orten anslutits till det kommunala VA-nätet. I Fåglum finns idag flera lokala verksamheter. Vid behov av utbyggnad eller nyetablering prövas detta separat. Fåglumsbron Store mosse Den vackra stenbron med sina två valv förbinder Fåglum med Barne-Åsaka. Den lär vara den sista valvbron, som byggdes i Sverige. Barne-Åsaka Fakta 2013 Barne -Åsaka. (g:a församling) Areal: 26 km² Folkmängd 2013:292 varav 151 män och 141 kvinnor. Trakten vid Barne-Åsaka är anrik med flera historiska sevärdheter. Barne-Åsaka har medeltida ursprung och återfinns med namnet Assaghe redan 1492 och Asacka Trakten är anrik med flera historiska sevärdheter - runstenar, hällkista och gamla kvarnar utmed Nossan. En runsten står strax söder om kyrkan med texten Rividr reste denna sten. En annan runsten hittades i Abrahamstorp och användes som en så kallad sköljesten i samband med tvätt och sköljning. Den flyttades 1792 till Dagsnäs av en man, som samlade på runstenar. En kopia gjordes på 1970-talet. Den står idag intill hembygdsstugan i Jonslund. Barne Åsaka kyrka byggdes På den plats där kyrkan ligger, har tidigare funnits en kyrka från talet. Den ödelades i en brand Den nuvarande kyrkan har restaurerats flera gånger under åren. Barne- Åsaka är en variationsrik kulturbygd med vidsträckta slätter med inslag av mossar och skog med ån Nossan som i stort sett är en naturlig gräns åt söder och väster. 13

135 Kyrkås Fakta 2013 Areal: 12 km² Folkmängd 2013:82 varav 44 män och 38 kvinnor. Kyrkås ligger i ett vackert kulturlandskap med anor från medeltiden och med en bäckravin vid vattendraget Sandbäcken. Det är en småkuperad skogsbygd med slättbygd i nordost. I trakten finns flera fornminnen bland annat resta stenar i Sandbäck, en skålgropsten med 14 gropar och gravhögar. Den nuvarande träkyrkan är från slutet av 1600-talet men en del interiörer som till exempel dopfunten härrör från 1100-talet. Utanför kyrkan finns en klockstapel med två kyrkklockor, den äldsta är från Klockstapeln fick vid senaste renoveringen sin ursprungliga röda färg, som även kyrkan hade en gång i tiden. Senaste större renovering av kyrkan skedde Strax söder om Kyrkås kyrka ligger Sandbäck. Namnet finns dokumenterat sedan 1540 som Sandbech. Här fanns under första hälften av 1900-talet två affärer och ett mejeri. Sågverket i den näraliggande byn Sandbäck är ett av få i landet, som sågar lövträvirke till bland annat möbeltillverkning. Strax intill finns bland annat en offerhäll, som tidigare har legat i en intilliggande åker. I byn finns en gammal skola som används som samlingslokal. I anslutning till den finns en aktivitets- och lekplats. Att "cykla i södra Essunga" från Kyrkås till Fåglum, Krokstorp, Essunga Kyrkby, Essunga stationssamhälle, Nossebro tillbaka till Kyrkås är en lättrampad och varierande väg omkring 3,5 mil lång. Laxfiske är ett uppskattat utflyktsmål. Dammen innehåller regnbågslax, Det finns möjlighet att grilla eller röka fångsten. Fisket är handikappanpassat. I närheten finns två övernattningsställen, som är med i riksföreningen Bo på Lantgård. 14

136 Lekåsa Fakta 2013 Areal: 7 ha Folkmängd 2013:203 inv. varav 110 män och 93 kvinnor. Namnet Lekåsa tros ha kommit efter den ås, där kyrkan är belägen. Namnet Lekaasa påträffades 1448 och Laeksasza Området ligger i en gammal kulturbygd. Domarringar, skålgropar och bautastenar vittnar om detta. Vid Skaraberget finns ett bronsåldersröse med ett unikt brätte. Vid kyrkan har en hällkista funnits, det finns två stenar kvar som minner om detta. Här finns tre skålgropar, som kallas för jättefötter. I området lär också ha gått en av ridvägarna mellan Skara och Lödöse och passerat Virkelsborg, vars rester är en av ett fåtal fornborgar daterade till äldre bronsålder i Sverige. Kyrkan av idag är uppförd på murarna av den kyrka, som byggdes Den härjades av en ödeläggande brand Allt i kyrkan gick förlorat förutom kyrksilvret och brudkronan, som förvarades i prästgårdsarkivet. Kyrkmurarna stod dock kvar ganska välbehållna och samma år som kyrkan brann, beslöt kyrkostämman att kyrkan skulle återuppbyggas. Den blev klar två år senare Riksantikvarieämbetet begärde att den gamla kyrkplatsen skulle friläggas och kartläggas. Den är nu markerad med en gammal gravhäll och ett träkors. I Lekåsa finns ett skomakerimuseum och ett lantbruksmuseum. Den före detta fattigstugan och numera hembygdsstugan Örnstugan i Lekåsa flyttades från Frostagården i början av 1900-talet. Den ligger på Bragnums örn, det vill säga Bragnums bys grus, där ordet örn härstammar. Den är inredd i stort sett intakt från 1940-talet. Nedanför kyrkan i Lekåsa finns den så kallade Barnestenen, som ägs av Lekåsa Hembygdsförening. Inskriptionerna på stenens fyra sidor innehåller olika sagor hämtade från det uråldriga kultcentrum som Lekåsabygden en gång var. Karakteristiskt för orten Lekåsa är en typisk randbebyggelse vid gamla riksväg 6. En mera sammanhållen bostadsbebyggelse finns centralt i Lekåsa med ett 10-tal lägenheter. Orten saknar detaljplaner förutom verksamhetsplan för område vid E20. Vid behov av utbyggnad eller nyetablering prövas detta separat. 15

137 Utveckling av kommunen En huvudfråga är att kunna bevara och förbättra livskvaliteten och attraktiviteten för invånare och entreprenörer/företagare. Hög attraktivitet förutsätter bland annat ett positivt socialt kapital och att klyftorna i samhället inte blir för stora. Det handlar om allt från inflyttning, boende och gästboende till företagande och arbetsmöjligheter. Frågor som kommunikationer, infrastruktur, service och servicepunkter är av central betydelse. Utbildning, föreningsliv, kultur och fritid, miljö, trygghet och säkerhet, folkhälsa, sociala villkor och jämställdhet är också viktiga frågor. Kommunens övergripande mål gäller kommunen i sin helhet. Målsättningen för kommunen är således en utveckling där såväl boende och företagande, fritid, natur- och kulturvärden samt jord- och skogsbruk ska samverka för en levande och attraktiv bygd. Ett samspel mellan landsbygd och centralort och en hållbar utveckling både ur social, ekonomisk och ekologiskt hänseende är viktig. Beslut som fattas i en nämnd eller styrelse kan ibland få negativa konsekvenser för annan nämnd, styrelse eller bolag eller för den kommunala ekonomin i sin helhet. Ett sätt att minimera en sådan hantering är att säkra beslut. En konsekvensanalys kan ligga till grund innan kommunala beslut tas så att påverkan på bygden beaktas i ett helhetsperspektiv. Exempel på konsekvensanalys av beslut: Ekonomisk påverkan/effekt - Hur påverkas: Tillgången på arbetskraft och kompetensförsörjning. Näringslivsklimatet och förutsättningarna för entreprenörskap och mindre företag. Ekologisk påverkan/effekt - Hur påverkas: Naturen avseende kvalitet, kvantitet och biologisk mångfald. Nyttjandet av mark, vattenområden, grönområden och byggnader. Social påverkan/effekt - Effekt på: Tillgång på utbildning och kommunikation. Mångfald och jämlikhet. Behov av ersättningssystem. Inriktning och utgångspunkt Kommunen ser det som en avgörande utmaning att tillsammans med näringslivet, den ideella sektorn samt andra myndigheter och organisationer, stödja initiativ och arbeta i samverkan för att klara en god tillväxt och välfärd. Fokus på näringslivsutveckling, turism och besöksnäring, service och föreningsstöd. Utvecklingsmöten för service, besöksnäring, handel, marknad och kultur är särskilt viktiga att driva vidare. Lokala handlingsplaner med lokalt ansvar för genomförande. Fortsätta att utveckla våra former för att mötas och samverka på olika nivåer så att invånare kan känna delaktighet oavsett ålder, kön eller ursprung. Ett rikt och varierat kulturliv bidrar till ökad livskvalitet. Vårt arbete ska präglas av att vi analyserar och drar slutsatser från fakta, material och kunskap som finns tillgängliga inom olika områden och olika delar av kommunen. (omvärldsanalyser, genomförda undersökningar, statistik, verksamhetsplaner, verksamhetsberättelser, forskning, med mera) Skapa en tydlig framtidsbild och framtidstro i kommunen. Befintlig checklista gällande folkhälsan, miljön och barnkonventionen belyser ett kommunalt besluts konsekvenser i olika frågor. Denna checklista är ett bra instrument för värdering av konsekvenser för hur olika beslut påverkar kommunen som helhet. Demografi Befolkningsutveckling Enligt Boverkets analys Vision för Sverige En urbaniserad värld bor det år 2025 drygt 10 miljoner människor i Sverige och fram till 2050 beräknas befolkningen vara närmre 11,3 miljoner. De flesta bor i våra tre storstadsregioner och omgivande landsbygd är tätbefolkad, särskilt de som är nära en knutpunkt eller station. Glesbygden och mindre orter utanför pendlingsstråken har länge haft en negativ befolkningsutveckling. Urbaniseringen medför att denna utveckling fortsätter. Folkmängden i Västra Götaland förväntas öka men i lugnare takt är de två andra storstadslänen. Befolkningsutvecklingen i Västra Götaland (VGR) beräknas bli 1,7 miljoner år Det är en ökning med personer och en årlig befolkningstillväxt med 0,6 %. Den beräknade ökningen är ett resultat av förväntad hög invandring samt ett högre barnafödande de närmsta åren. Prognosen för VGR visar att andelen äldre kommer att öka markant under prognosperioden. 16

138 Åldersfördelning i Essunga kommun 2015 (Källa: Västra Götalandsregionen) Totalt Befolkningsmängd i Essunga kommun (Källa: Befolkningsstatistik, SCB) Under hösten 2015 förändrades situationen gällande befolkningsprognoser främst med anledning av stor invandring. Från och med årsskiftet 2015/2016 är befolkningsantalet för Essunga kommun prognostiserad till invånare år Ett positivt flyttnetto och ökat antal födslar förväntas. Under en längre period har Essunga kommun tappat invånare, främst till grannkommuner och till Göteborg. Anledningarna är oftast för att studera, komma närmare sitt arbete, flytta ihop med en partner eller på grund av bättre kommunikationsmöjligheter. Sedan 1983, det vill säga under drygt 30 år minskade befolkningen med cirka 400 invånare medan mellan 2013 till 2016 ökade befolkningen med drygt 100 personer. Barnfamiljer flyttar till Essunga för att ge sina barn trygg uppväxt och bra grundutbildning. De som är uppväxta i kommunen och återvänder hem är oftast för att ta över föräldrahem eller tillbringa sina äldre dagar i lugn och ro och ofta nära sina barn. Enligt demografiska rapporter från forskning inom området kan flyttströmmarna i stora drag beskrivas på följande sätt: En stor del av ungdomarna i åldern år flyttar till en större kommun antingen för studier eller arbete. Vinnare är storstäderna och universitet- och högskolekommunerna. I åldrarna går flyttströmmen från universitets- och högskolestäderna till storstäderna. I åldrarna strax över 30 flyttar barnfamiljer från storstäder och regioncentra till mindre kommuner av förortskaraktär inom pendlingsavstånd till den större kommunen. I övriga åldrar är flyttströmmarna så pass små att de inte i någon större utsträckning påverkar befolkningsutvecklingen. Generellt fortsätter befolkningen att koncentreras till områden som har positiva flyttnetton, exempelvis storstäder. Detta medför att barnafödandet koncentreras till dessa områden och underlaget för en bred arbetsmarknad säkerställs därmed. I områden som karakteriseras av utflyttning minskar däremot bredden i arbetsmarknaden. Majoriteten av flyttningen från Essunga har fram till 2012 i följande ordning skett till: Vara, Trollhättan, Alingsås, Göteborg, Grästorp och Vårgårda. Värt att notera är att det är flera som flyttat från Göteborg till Essunga än tvärtom. (Källa: Utdrag ur: Ur Folkströmmar till och från Essunga kommun , Siiri Tamm. Bygger på telefonintervju med 160 personer samt mindre fallstudie för fastställande av flyttorsak). Folkmängd per församlingsområde, Källa: SCB Befolkningsutveckling Nossebro öster om Nossan Nossebro söder om Storgatan Nossebro norr om Storgatan Främmestad Främmestad gamla församling Malma gamla församling Bärebergs gamla församling 373 Essunga kyrkby 131 Essunga station 132 Essunga gamla församling 641 Jonslund 281 Barne Åsaka gamla församling 292 Kyrkås gamla församling 82 Fåglum gamla församling 330 Lekåsa gamla församling 203 Totalt:

139 Befolkningsutveckling enligt prognos SKL Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter är en minimistandard för vilka rättigheter som gäller för alla. Följande grundläggande principer gäller enligt Förenta Nationernas (FN:s) allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna: - Alla människor är lika i värde och rättigheter, det vill säga alla människors behov är lika viktiga - Rättigheterna gäller alla människor, dvs oberoende av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, sexuell läggning, funktionsnedsättning, egendom, börd eller ställning i övrigt - De mänskliga rättigheterna är universella - De mänskliga rättigheterna är odelbara och inbördes beroende av varandra. Barnperspektiv och barns perspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling Barnkonventionen ska stärka barnets värde och rättighet som samhällsmedborgare och brukare. Med barn avses varje människa som är under 18 år. Barnen har enligt konventionen rätt till att få känna trygghet och att få växa upp i en god och stimulerande miljö. Det är även grunden till en socialt hållbar utveckling inom den fysiska planeringen. Det är särskilt viktigt att barn har inflytande och får vara delaktiga i den egna närmiljöns utformning då det gäller möjlighet till lek och fritidssysselsättningar. Folkhälsa Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Sverige är elva övergripande målområdena för folkhälsa. De anger centrala bestämningsfaktorer för hälsan. Folkhälsa berör och påverkas av många samhällsområden, därför är det viktigt med gemensamma målområden som vägledning. 1.Delaktighet och inflytande i samhället 2.Ekonomiska och sociala förutsättningar 3.Barn och ungas uppväxtvillkor 4.Hälsa i arbetslivet 5.Miljöer och produkter 6.Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7.Skydd mot smittspridning 8.Sexualitet och reproduktiv hälsa 9.Fysisk aktivitet 10.Matvanor och livsmedel 11.Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. Mål med särskild relevans för fysisk samhällsplanering: - delaktighet och inflytande i samhället - ekonomiska och sociala förutsättningar - barn och ungas uppväxtvillkor - miljöer och produkter (Hänger samman med nationella målen för natur & miljö, bebyggelse och ekonomi) - ökad fysisk aktivitet. Skillnader mellan olika grupper i samhället ökar trots att befolkningen i Sverige får det bättre. Det finns stora skillnader i dödlighet och sjuklighet mellan olika socioekonomiska grupper samt mellan kvinnor och män. Dessutom finns det systematiska skillnader mellan utrikes- och inrikesfödda, samt mellan personer med funktionsnedsättning och befolkningen i sin helhet. Detta är ett stort folkhälsoproblem. För att minska dessa skillnader är det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik; Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsa handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Det finns många myndigheter som mer eller mindre arbetar med målområdena, men Statens folkhälsoinstitut har ett övergripande ansvar för uppföljning och utvärdering. Bostaden, närmiljön, tillgänglighet till handel, rekreationsområden, service och transporter påverkar vår hälsa och livskvalitet. Skillnader i behov och möjligheter att påverka sin livsmiljö hänger samman med och är 18

140 beroende av sociala och ekonomiska skillnader, kön ålder och funktionshinder. Delaktighet och inflytande påverkar i sig hälsan. Genom att vara lyhörd för och beakta människors olika behov kan den fysiska planeringen bidra till att utjämna hälsoskillnader och skapa förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Jämställdhet mellan könen, ett samhälle som stimulerar integration och mångfald samt tillvaratar barns rättigheter stärker förutsättningarna till hälsa på lika villkor. För att människor ska känna sig trygga även under dygnets mörka timmar är det viktigt att offentliga platser samt huvudstråk för gång och cykel är integrerade i bebyggelsen, har god belysning samt att det finns god överblick. Känslan av trygghet är en av de grundläggande förutsättningarna för om människor trivs på en plats eller inte. Det gröna utanför bostaden är lika viktig för vårt välbefinnande som storskogen. Vid tätare bebyggelse krävs extra omsorg om de gröna miljöerna. Det är särskilt viktigt att parker och grönområden är bra utformade, väl integrerade med övriga funktioner i samhället samt lätta att nå. Tätortens inre delar ska utformas för att underlätta för gående och cyklister. Cykelnätet i tätorten ska bli ännu mer sammanhängande och ska kopplas till cykelvägar mot landsbygden och dess tätorter. Ett väl utbyggt och genomtänkt gång och cykelvägnät leder ofta till att människor i större utsträckning väljer att gå eller cykla. Det ger effekter på folkhälsan. En viktig förutsättning för att människor ska gå och cykla är en struktur som är anpassad för gående samt att de känner sig trygga i den miljö som de vistas i. Skaraborg och Essunga kommun Tre av fyra uppger att de har en bra eller mycket bra hälsa. Hälsotillståndet varierar inom länet och har starka samband mellan ålder och socioekonomiska förhållanden. Personer med lång utbildning och hög inkomst mår bäst. Sämst mår personer födda utanför Sverige och personer med svag ekonomi. Andelen överviktiga eller med fetma är högre i Skaraborg än övriga länet. Övervikt och fetma är vanligare på landsbygd än i större städer. Detta gäller både män och kvinnor och Essunga kommun avviker inte från Skaraborg. Andelen personer som är stillasittande är högre i Essunga kommun än övriga kommuner i Skaraborg. Andelen rökande blivande mödrar är högre i Essunga kommun än snittvärdet i Skaraborg. Andelen ej ammande mödrar efter sex månader år också högre än snittvärdet i Skaraborg. Andel barn, 0-17 år, som lever i ekonomiskt utsatta hushåll 2010 var högre än snittvärdet för Skaraborg. Däremot upplever en stor del av befolkningen i Essunga kommun att det är tryggt att bo och leva i kommunen. Utmaningar för Essunga kommun: Åldrande befolkning och ungas framtida hälsa. Mål och inriktning: Kommunens nämnder och förvaltningar ska fortsätta sitt samarbete för att bygga upp sociala och goda miljöer. Jämställdhet Det övergripande nationella målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Politiken för jämställdhet hänger samman med de nationella målen för Infrastruktur, Bebyggelse och Ekonomi. Nationell myndighet är Diskrimineringsombudsmannen. Mål med särskild relevans för fysisk samhällsplanering: - En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. - Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämställdhet är en viktig aspekt inom fysisk planering. Alltför ofta har jämställdhetsaspekten glömts bort vilket resulterat i miljöer som inte utnyttjas av både män och kvinnor som var tänkt. Det kan också resultera i att byggda miljöer ibland kan bidra till att förstärka skillnaderna mellan män och kvinnors möjligheter i det vardagliga livet. Jämställdhetsintegrering avser verksamhetsutveckling med medborgarna i fokus. Det innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i samtliga verksamhetsområden för att säkerställa jämställd fördelning av resurser och att alla medborgare får ett likvärdigt bemötande, oavsett kön. Tillgänglighet Fysisk tillgänglighet är en förutsättning för människors delaktighet i samhället. En otillgänglig omgivning inskränker rörligheten och valfriheten. Att inte kunna ta sig dit man vill därför att miljön inte är tillgänglig innebär att inte kunna bestämma över sin tillvaro vilket kan bidra till att skapa utanförskap, maktlöshet och ett praktiskt beroende av andra människor. Tillgänglighet kan delas upp i olika delar: Fysisk - att kunna ta sig fram i staden utan att stoppas upp av fysiska hinder. Psykisk - att förstå, uppfatta och våga använda stadens möjligheter. Social - att kunna träffa andra människor och delta i stadens liv. Organisatorisk - att ha tillgång till användbar information och service inför resan. Ekonomisk - att ha råd att använda lämpliga färdmedel. En viktig del i det goda samhället är att platser och byggnader är tillgängliga för alla. Hinder och barriärer mot tillgänglighet ska identifieras och undanröjas. Detta gäller bland annat byggnader, vägar, transportmedel och 19

141 andra inom- och utomhusanläggningar, däribland skolor, bostäder, vårdinrättningar och arbetsplatser. ( FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning) Funktionshinder Funktionshinderspolitiken handlar bland annat om att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet. Politiken för Funktionshinder hänger samman med de nationella målen för natur & miljö, infrastruktur, bebyggelse och ekonomi. Nationell myndighet är Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam). De nationella målen för funktionshinderspolitiken är: en samhällsgemenskap med mångfald som grund - att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet - jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. Mål med särskild relevans för fysisk samhällsplanering: att samhället ska utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet. För att nå målen för politiken ska det funktionshinderspolitiska arbetet bland annat särskilt inriktas på att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionshinder. Regeringsstrategi 2011, med bland annat följande delmål: Den fysiska tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska förbättras, bland annat genom att enkelts avhjälpta hinder undanröjs. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personal med funktionsnedsättning (Regeringsbeslut III:5, S2010/4319/ST). Integration och diskriminering Det övergripande nationella målet för integrationspolitiken är att alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Politiken för integration och diskriminering hänger samman med de nationella målen för bebyggelse och ekonomi. Nationell myndighet är Diskrimineringsombudsmannen. Delmål med särskild betydelse för planeringen: ett effektivt system för mottagande och introduktion för nyanlända och en positiv utveckling i områden med utbrett utanförskap. Befolkning Sverige kommer framöver att se en stadig ökning av antalet äldre. Medellivslängden bedöms öka ytterligare och skälen till ökningen torde vara förbättrade livsvillkor och levnadsvanor, effektivare sjukvård samt medicinska framsteg. Undersökningar av äldres levnadsförhållanden visar att fler äldre klarar sig själva. Förbättrad hälsa och bättre bostadsförhållanden har skapat bättre förutsättningar för att bo kvar i hemmet. De kommande generationernas äldre är både fler till antalet och har andra värderingar, krav och levnadsvanor än motsvarande grupp idag. Det är framför allt inom fyra områden av välfärd som det finns ett tryck på ökade offentliga kostnader: pensioner, hälso- och sjukvård för äldre, omsorg om äldre samt utbildning. Kommunens nämnder och förvaltningar ska fortsätta att arbeta utifrån fokus: Delaktighet och inflytande i samhället. Ekonomiska och sociala förutsättningar. Barn och ungas uppväxtvillkor. Miljöer och produkter. Ökad fysisk aktivitet. Barnen har enligt barnkonventionen rätt till att få känna trygghet och att få växa upp i en god och stimulerande miljö. Det är även grunden till en socialt hållbar utveckling inom den fysiska planeringen. Det är särskilt viktigt att barn har inflytande och får vara delaktiga i den egna närmiljöns utformning då det gäller möjlighet till lek och fritidssysselsättningar. Utmaningar för ett samhälle som människor vill bo och leva i: Rent vatten viktigt att kommunen ser till att man kan försörja invånarna med rent vatten. Viktigt att man har moderna och säkra reningsverk. Gång och cykelvägar ska finnas både i och utanför tätorterna. Viktigt att skapa ett samhälle som stimulerar till fysisk aktivitet. Grönområden - viktigt att parker och grönområden är bra utformade, väl integrerade med övriga funktioner i samhället samt lätta att nå. Viktigt att dessa är väl planerade för att passa alla åldrar och både kvinnor och män, flickor och pojkar. Trygghet - För att människor ska känna sig trygga även under dygnets mörka timmar är det viktigt att offentliga platser samt huvudstråk för gång och cykel är integrerade i bebyggelsen, har god belysning samt att det finns god överblick. Känslan av trygghet är en av de grundläggande förutsättningarna för om människor trivs på en plats eller inte. Bebyggelsen Viktigt att man bygger ett utbud av bostäder för människor i olika skeden av livet och med olika ekonomiska möjligheter som kan minska risken att områden skapas där människor upplever utanförskap och isolering. Utbildning Viktigt att alla, politiker, tjänstemän, föreningar och företag får en kontinuerlig kunskap om de grundläggande tankarna för folkhälsa, jämställdhet, demokrati och tillgänglighet. Närheten till bra service viktigt att invånarna har tillgång till Vårdcentral, tandvård, mataffärer, bensinstation, förskolor, skolor m.m. 20

142 Ett jämställt, jämlikt och mångkulturellt samhälle Att skapa detta är en av de viktigaste utmaningarna. Som en första punkt att börja med är att öka medvetandet och kunskapen i dessa frågor. Ett samhälle för alla åldrar. Viktigt att skapa ett samhälle som både andas utveckling och tar tillvara kulturskatter. Det är också viktigt att det finns mötesplatser och bostäder för alla åldrar. Miljö, natur och kulturvärden Natur och miljö Biologisk mångfald och naturmiljö Många inventeringar har gjorts som ökat kunskaperna om vilka områden som kan anses vara ekologiskt känsliga. Exempel på sådana områden är vissa våtmarker i kommunen, Jämnesjön, stora delar av Nossan, de värdefulla ängs- och hagmarkerna samt ädellövskogarna. De flesta lövskogarna inom kommunen har högt skyddsvärde. För fisket är det mycket viktigt att en skyddande träd- och buskridå behålls utmed vattendrag men även vid andra ytvattenförekomster. I kommunen finns det höga naturvärden trots att det saknas skyddad natur såsom naturreservat eller Natura 2000 områden. Store mosse/fåglummossen har pekats ut som ett riksintresseområde som bör skyddas. På 1980-talet togs ett naturvårdsprogram fram av länsstyrelsen i samarbete med kommunerna i Skaraborg. Naturvärdet bedömdes med hänsyn till bland annat växtlighet, djurliv, geologi, landskapsbild och friluftsliv. I Essunga kommun redovisas tre värdefulla naturområden: Nossans dalgång, Store mosse/fåglummossen och flygsandfält söder om Vara. Effekterna av att jordbruket specialiserats har bland annat lett till igenplantering av marginell jordbruksmark, utdikningar, ett mera ensartat landskap, igenväxt och ökad användning av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. För växter och djur har detta inneburit utslagning av vissa arter eller akuta hot. En ökad hänsyn, en fortsatt småskalighet, måttlighet med bekämpningsmedel, sparande av åkerholmar och diken bör därför eftersträvas. Det moderna skogsbruket kan sägas ha liknande effekter som det storskaliga jordbruket. Ädellövskogar, sumpskogar och lövskogar med lång kontinuitet bör undantas från rationellt skogsbruk. Essunga kommun ska ta hänsyn till naturvärden vid eventuella lokaliseringar av verksamheter i eller i närheten av Fåglummossen, biotopskyddade områden, områden med naturvårdsavtal, sumpskogar, inventerade ängs- och hagmarker, lövskogar, våtmarker och skyddsvärda träd. Med andra ord ta hänsyn till den biologiska mångfalden i den fysiska planeringen. Samråd ska genomföras med Skogsstyrelsen respektive Länsstyrelsen även vid nybyggnation, anläggande av väg och luftledning samt vid schaktning, fyllning och täkt inom och i anslutning till objekt med höga naturvärden. Ädellövskogarna, men även annan lövskog, bör skyddas mot avverkning och igenplantering med barrskog. Ängs- och hagmark bör betas även i fortsättningen. Olika inventeringar genomförda av länsstyrelsen och skogsstyrelsen har identifierat marker med olika slags värden. Nedan följer en kortfattad uppräkning av värdefull natur i kommunen. Riksintresse Riksintressen definieras och regleras i 3 och 4 kap miljöbalken. Att ett område eller ett objekt är av riksintresse innebär att detta har så stora värden att det är av betydelse för landet som helhet. Syftet med att avgränsa ett riksintresse är att säkerställa en användning eller att bevara något för framtiden. 21

143 Store mosse/fåglumsmossen (beteckningen NRO 14112) är ett våtmarksområde av riksintresse. Den omfattar ca 900 hektar mark, varav 390 ha inom kommunen. I Vårgårda kommun är delar av mosskomplexet naturreservat sedan Området utgör ett framstående exempel på ett i huvudsak opåverkat myrkomplex och innehåller sällsynta rikkärr. Lärkemosse - Store Mosse/Fåglumsmossen är variationsrik med ren högmosse, fattigkärr av olika typer, medelrikkärr, höljor och dråg. Området avvattnas mot Nossan av en bäck, Dänningen som går genom området. Myren delas i två delar, Store Mosse/Fåglumsmossen och Lärkemosse, av stora fastmarksholmar. Store Mosse i norr är en svagt välvd mosse. Den torvtäkt som har bedrivits i det nordöstra hörnet, synes inte ha påverkat den hydrologiska balansen. Själva mosseplanet är intakt och genomkorsas på ett par ställen av dråg. Strax norr om fastmarksholmarna finns ett vidsträckt kärrområde med stort botaniskt värde med flera rikkärrsarter. Store mosse ingår i naturvårdsverkets myrskyddsplan, som anger de värdefullaste våtmarkerna i landet. Det är angeläget att områdets höga naturvärden skyddas långsiktigt genom att någon form av naturvårdsförordnanden bildas. Åtgärder på eller i närheten av den del av mossen som ligger i Essunga kommun kan behöva tillstånd om de kan påverka Lärkemossen som är Natura 2000 område förutom att det är ett naturreservat. Biotopskydd Biotop är ett ekologiskt begrepp för ett område med en enhetlig miljö och med vissa bestämda djur och växter. Enligt 7 kap 11 miljöbalken får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förklara att mindre mark- eller vattenområde förklaras som biotopskyddsområde. Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen är de myndigheter som får utfärda sådant skydd. Två äldre naturskogsartade skogar på vardera en till två hektar, finns i Bäreberg. Det är en barrblandskog och en ädellövskog som har biotopskydd. Biotopskyddad skog (Skogsstyrelsen) Naturvårdsavtal Skogsstyrelsens naturvårdsavtal finns i Malma på två platser. Det är en hagmark med blandad barr- och lövskog på 6,2 ha och en ädellövskog på 1,1 ha. Naturvårdsavtal finns även för två ädellövskogar där Högabergets motionsspår går i närheten av Nossebro tätort. Den ena finns på Högaberget och den andra är Toltorp, i samma område. Länsstyrelsens WebbGis/infokarta Naturvärdesobjekt Vid inventering 1996 av naturvärdesobjekt lövskogar, har elva skogar inventerats. Ett av de större områdena är den vackra ädellövskogen Främmestad Haga på cirka 20 hektar. Kombinationen med forsande vatten över kala berghällar omgivet av de stora lövträden är imponerande. Baljeforsen med den unika svängda valvbron hyser en lövskog på ca 5 hektar. Det finns en mindre lövskog nära Nossan vid Kvarnkroken på fastigheten Gnicke. I dess närhet finns det också en gammal kolerakyrkogård. I Högabergets motionsspår finns ytterligare en ädellövskog på 2,5 ha på Toltorp. I Kyrkås, Stora Lunnabol är det en lövskog omfattande 8,5 hektar. Nyckelbiotop En nyckelbiotop är ett skogsområde som från en samlad bedömning av biotopens struktur, art innehåll, historik och fysisk miljö har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter. Vid inventering 1996 av nyckelbiotoper har sex skogsområden identifierats 22

144 Sumpskogar Det finns ett femtiotal sumpskogar markerade i Essunga kommun. Sumpskogar: Länsstyrelsen Västra Götalands WebbGis/ infokarta. Skyddsvärda träd Ett hundratal skyddsvärda träd har pekats ut i Essunga kommun vid en inventering Länsstyrelsens WebbGis. Ängs- och hagmarksinventering Uppdatering Länsstyrelsen. 23

145 Våtmarksinventering År 2011 genomfördes på uppdrag av Länsstyrelsen en inventering och bedömning av potentiella våtmarkslägen i Essunga kommun. Syftet med inventeringen var att hitta lägen för våtmarker inom kommunen och då i första hand för att minska näringsläckaget. Genom att minska näringsläckaget ökar förutsättningarna för att Nossan och dess biflöden ska uppnå en god ekologisk status i enlighet med EU;s vattendirektiv. Essunga kommun har historiskt förlorat stor del av sina våtmarker under jord- och skogsbrukets rationaliseringar. I flera delar har 90 % eller mer av våtmarkerna dikats och dränerats bort. Denna förändring ger stora effekter på landskapets förmåga att rena vattnet, biologisk mångfald och jorderosion. Totalt har 97 potentiella våtmarkslägen studerats. Många av dessa lägen har visat sig inte lämpliga eller möjliga att genomföra inom dagens ekonomiska stödram och/eller varit olämpliga då de inte kan anläggas utan att skada befintliga biologiska eller kulturhistoriska värden. Foto: Naturfotograf Ove Eriksson. Våtmark vid Nossan, Baltorp. Innan sänkningen av ån på 1890-talet hade Nossan ca 4 meter högre vattennivå. Den nivån var troligen högre än dagens våtmarksnivå. Enligt bedömning har 24 lägen prioriterats men det är 15 lägen som bäst uppfyller kriterier för ett bra våtmarksläge. En del av dessa lägen är möjliga sidoanläggningar till Nossan. Exempelvis har två sådana anlagts i Nossebro. ( Inventering och bedömning av potentiella våtmarkslägen i Essunga kommun - Naturvårdsgruppen ) Det övergripande arbetet med att förbättra vattendragen i kommunen till god status enligt EU:s vattendirektiv är ett helhetsarbete som kräver samarbete mellan markägare, kommun och statliga myndigheter. En detaljerad åtgärdsplan för bredare åtgärder bör tas fram i kommunen tillsammans med Vattenråd och Länsstyrelsen. Det fortsatta arbetet med åtgärder för att minska näringsläckaget med hjälp av våtmarker och fosfordammar bedöms har god potential i Essunga kommun. Geologi Bergvägg i Klevaberget På en vertikal bergvägg i Klevaberget i Essunga kommun, 1800 m ÖNÖ om Ribbingsberg, finns flera halva jättegrytor med ca 1 5 meter i diameter. Endast den understa delen är helt ursvarvad i berg. Avståndet mellan jättegrytornas övre och undre del varierar mellan ca 5 och 10 meter. Sådana ursvarvningar i berg, som går under namnet jättegrytor, har främst bildats genom att nedstörtande smältvatten vid isfronten eller under landisen har roterat grus och stenar, så kallade löpare, vilka ibland anträffas på bottnen av grytorna. I de flesta fall är jättegrytorna cirkelrunda. På samma sätt bildades jättegrytor i kontakt mellan ismassan och nästan vertikala bergväggar. I dessa fall återfinns på bergväggarna halva jättegrytor. (Källa: SGU;s, beskrivning av jordartskarta) 24

146 Geologi i Essunga Förutom de olika biologiska värdena är geologin i kommunen värd att nämna. När inlandsisen smälte i denna del av Sverige för ca år sedan, var stora delar av kommunen täckt av hav, det så kallades Yoldiahavet, benämnt efter en förkommande snäcka. Smältvatten samlades i tunnlar inuti landisen och vattenströmmen förde med sig grus och sand. Rullstensåsar bildades vid avsättning av materialet i havet. Åsarna är en tillgång på flera sätt. Här är det lätt att bygga hus och vägar, åsarna ger god tillgång på grundvatten, samt gruset kan användas som ballastmaterial. Rullstensåsarna genomkorsar kommunen i riktningen sydväst-nordost på flera ställen, men främst i kommunens södra delar. Nordväst om Essunga kyrka har en av rullstensåsarna en långsträckt åsform och bär en uråldrig landsväg på sin rygg. I Jonslund löper en ås som fortsätter mot Barne-Åsaka och Baltorp. Dessa båda åsar är så kallade grundvattenförekomster som vattenmyndigheten har bedömt och finns med i VISS (VattenInformationsSystem Sverige, databasen med alla Sveriges större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten.) Rullstensåsarna har gett namn åt byar och gårdar, t ex Åsa i Essunga, Barne-Åsaka, Stora Djupsås och Kyrkås. I samband med avsmältningen steg havet och där det var som djupast sedimenterade lera. Leran blev salthaltig. Sydost om Essunga kyrka har ett skelett av grönlandsval på 3,6 meters djup, påträffats i slutet av 1800-talet. Landhöjningen medförde att markområden torrlades. Den bördiga lerslätten, åsarna, moränryggarna och de många mossmarkerna är tydliga spår efter istiden. I kontakten mellan ismassan och bergväggar har det skett ursvarvningar i berg, så kallade jättegrytor bildades. I Klevabergets bergvägg finns flera halva jättegrytor med ca 1-5 m i diameter. Även på andra platser i kommunen finn det jättegrytor. I kommunens västra och södra delar präglas terrängformationer av sprickdalar med låga bergryggar. Finsediment förkommer i dalgångar och sänkor. Vänerslätterna berör kommunens östra och norra delar och omfattar slättbygderna söder om Vänern. 25

147 Kulturmiljö Kulturhistoriska värden har exempelvis kyrkomiljöer, gamla stenvalvsbroar, säterier med mera. Byar som Almetorp, Annestad och Sandbäck bedöms vara värdefulla. Även Fåglums väderkvarn och vattenkraftsanläggningar har ett stort kulturhistoriskt värde. Värdefulla fornlämningar är Jättestugan i Främmestad, gravhög vid Herrgården i Barne-Åsaka, hällristningarna i Fåglum, järnframställningsplatser i Främmestad, flatmarksgravfält i Essunga och hålvägarna i Furet. Järnframställningsplatsen öster om Nossebro är riksintressant. C14 dateringar har bekräftat att det är en av landets äldsta kända järnframställningsplatser. De myrlänta markerna väster om Essunga har sannolikt en kemisk miljö som varit lämplig för utfällning av järnmalm. De flesta platserna består endast av slagg, kringspridd i åker. En bevarad blästerugn har visat sig ha en ålderdomlig konstruktion och innehålla keramik av äldre järnålderstyp. Järnframställningsplatsen är i behov av rekommendationer för att skydda riksintresset. För kulturminnen gäller den så kallade kulturminneslagen. Lagen innehåller bland annat bestämmelser om skydd och vård av vår kulturmiljö, fasta fornlämningar, kyrkobyggnader och begravningsplatser. Det centrala stråket, Storgatan i Nossebro, representerar ett stort värde med sin gamla linjesträckning, stenvalvsbron över Nossan, de två kvarnbyggnaderna och den blandade bebyggelsen med bostäder och olika centrumfunktioner. Här blandas samhällets äldre bebyggelse uppförd omkring med byggnader uppförda fram till början av 1960-talet. De största kulturhistoriska värdena bör anses finnas i partiet med stenvalvsbron och kvarnarna samt enstaka byggnader i samhället. En Kulturhistorisk dokumentation och karaktärisering genomfördes i Nossebro (Skriften har tagits fram i samverkan mellan Länsstyrelsen, VGR; Västarvet och Västergötlands museum samt Essunga kommun) Mål och inriktning: Ta fram ett program som anger hur kulturhistoriska och estetiska värden ska bevaras i kommunen. Kulturmiljö, byggnadsminnen och gårdar (Länsstyrelsen) 26

148 Retrotransformatorer i kommunen I Essunga kommun finns sex murade transformatorer byggda på 1950-talet. Dessa blir alltmer ovanliga i Sverige. De är 6-7 meter höga; höjden var viktig så att man kunde få in ledningarna i dem. Elektriciteten kom till Nossebro Den första transformatorstationen byggdes av tegel på Kvarngatan. Den blev utbytt 1956 mot en arkitektritad betongkiosk. En dokumentation om alla transformatorer har genomförts under Transformatorn ovan står i Fåglum på vägen mot Sandbäck-Kyrkås Denna transformator står i Svenstorp, Jonslund I Sandbäck vid lövträdssågverket finns denna transformator Intill väg nr 2500 i Sandlid finns denna fortfarande fungerande transformator Nordost om Essunga Kyrkby finns denna transformator I en skogsdunge längs väg 186 i Jonslund står denna transformator Ytterligare en transformator finns i Malma. Den tillverkades på Necks Verkstäder och byggdes "personsäker", det vill säga att när man öppnade den, bröts spänningen som en säkerhetsåtgärd. Det finns planer på att flytta den från befintlig plats i Malma till Nossebro. 27

149 Fornlämningar En fornminnesinventering genomfördes i Essunga kommun på 1980-talet som 1985 resulterade i en skrift om Essunga kommuns förhistoria (skriven av Gert Magnusson). Skriften beskriver bland annat fornlämningar, arkeologiska fynd, det fragmentariska kulturlandskapet, naturlandskapet och den kulturhistoriska utvecklingen från stenåldern till medeltiden. Detta utgör ett intressant underlags material kring fornlämningar som finns kvar än idag och ger en kulturhistorisk bakgrund om kommunen. Fornlämningar - Länsstyrelsen Vatten/Miljökvalitet De miljökvalitetsnormer som kommunen främst berörs av är de som gäller för vatten. Vatten är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för allt liv. De flesta växt- och djurarter är helt beroende av bra vattenmiljöer för sin överlevnad. Vatten har också ett stort värde genom att det ger möjlighet till upplevelser och ett aktivt friluftsliv. Om vi inte är rädda om våra vattenekosystem kommer detta att slå tillbaka på oss själva. Essunga kommuns målsättning för vatten i kommunen är att miljön i sjöar, vattendrag och grundvatten ska uppnå den status som gäller enligt beslutade miljökvalitetsnormer. Vidare ska Essungas sjöar och vattendrag erbjuda bra möjligheter till rekreation och rörligt friluftsliv. Samtliga vattenförekomster i kommunen ska ge förutsättningar för en rik biologisk mångfald och bidra till uppfyllelsen av miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Grundvattenförekomster I Essunga kommun finns det två avgränsade grundvattenförekomster. Förekomsterna finns i grusåsarna i Jonslund och Essunga och det är i från dessa bildningar som det kommunala dricksvattnet tas ut. Grundvattenförekomsterna har god status både i avseende på kvantitet och kemi. 28

150 Ytvatten För landsbygden är det åtgärder mot övergödning som är den stora frågan att lösa. Tre avrinningsområden finns i kommunen: Nossans, Göta Älv och Lidans. Nästan hela kommunen ligger inom Nossans avrinningsområde. Den västra delen av Djäknemossen avvattnas mot Lerumsån och Göta älv, medan den östra delen söder om Kedumsbergen ligger inom Lidans avrinningsområde. Nossan och Jämnesjön är de större vattnen i kommunen. För ytvatten gäller att fem vattendrag i kommunen inte når god ekologisk status eller potential. Den ekologiska statusen är måttlig för Nossan, Getån och Mjölån medan den är otillfredsställande för Lillån vid Trökörna och Lerumsån. Samtliga dessa ytvattenförekomster når dock god kemisk status. För att uppnå god vattenstatus har Vattenmyndigheten beslutat om ett åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt dit Essunga kommun hör. Åtgärdsprogrammet anger bland annat vilka åtgärder och krav kommunen ska ställa på enskilda avlopp och i vilka områden som miljöhänsyn ska prioriteras. Kommunen är medlem i Vattenvårdsförbundet Vänerns sydöstra tillflöden. Vattenvårdsförbundet övervakar fortlöpande vattenförhållanden i bland annat Nossan genom fysikaliska, kemiska och biologiska undersökningar. Statusen av grundvatten och ytvatten påverkas i nämnd ordning av utsläpp från jordbruk, enskilda avlopp, det kommunala reningsverket och dagvatten. Genom att bedriva tillsyn på lantbruk kontrolleras gödselhanteringen. Det är gödselspridning, spridningsmetoder, lagring, skyddszoner, markkartering, växtodlingsplaner som är viktiga att följa upp. Rötrester från en biogasanläggning är ett nytt gödselmedel som kommer att hanteras på några av de större lantbruken i kommunen. Tack vare att kommunen är belägen i ett nitratkänsligt område finns stränga restriktioner vid spridning av gödsel som främst reglerar när och hur man får sprida gödsel. Kommunen arbetar med att minska utsläpp från de enskilda avloppen. Det finns en handlingsplan för enskilda avlopp beslutad av Kommunfullmäktige 2010, därefter reviderad Huvudsyftet är att samtliga avlopp i kommunen ska ha den reningsgrad som Naturvårdsverket föreskriver. Särskild miljöhänsyn tas, enligt kraven för hög skyddsnivå, till utsläpp nära Nossan, Ulvebäcken, Lillån (vid Trökörna), Mjölån, Getån och Store mosse. Hänsyn tas även till hög skyddsnivå med avseende på hälsoskydd inom grundvattenförekomsterna i Essunga och Jonslund, vattenskyddsområdet Furet, de planerade vattenskyddsområdena Jonslund, Åsa och Råglanna i Främmestad, inom sammanhängande bebyggelse, samt vid badplatserna Malma badsjö och Jämnesjön. I planen finns ställningstaganden om att skapa långsiktiga lösningar genom att ansluta enskilda avlopp till det kommunala avloppsnätet där så är möjligt. Områden som är lämpliga att ansluta till kommunalt nät är områden som ligger i närheten av kommunalt avlopp. Handlingsplanen för enskilda avlopp är det lokalt beslutade verktyg som kommunen har. I en kommande vatten- och avloppsstrategi bör lämpliga områden för kommunal anslutning bestämmas. Inriktningen för arbetet med anslutning till allmän VA anslutning är att fastigheterna ges möjlighet att gå samman och bilda en så kallad vatten - och avloppsförening. Dricksvatten För dricksvatten bör livsmedelsverkets och socialstyrelsens rekommendationer och gränsvärden följas. Arbetet med att fortsätta upprätta vattenskyddsområden där detta saknas är också viktigt. Dagvatten Liksom för enskilda avlopp innebär införandet av lagen om allmänna vattentjänster (LAV, 2007) att miljöhänsyn fått större betydelse för rening av dagvatten. Dagvatten innehåller ofta föroreningar. Dessa ska reduceras innan vattnet når vattendragen. Nuvarande hantering av dag- och dräneringsvatten kan innebära negativa faktorer som att föroreningar går utan rening direkt till vattendrag, översvämningar och/eller fuktproblem i byggnader med mera. Ett av de instrument man kommer arbeta mer med är genom lokalt omhändertagande av dagvatten, så kallat LOD. Med lokal hantering uppnås positiva faktorer som rening av dagvatten, utjämning av flöde i vattendrag, minskad risk för översvämning/fuktskador i byggnader, behagligare lokalklimat, öppna vattenspeglar som är en tillgång för vattenorganismer och människor samt minskat kapacitetsbehov i ledningsnät. 29

151 Nossans vattensystem Nossans avrinningsområde är 812 km². Knappt hälften av den totala markarealen i området består av skog, medan andelen jordbruksmark uppgår till ungefär en tredjedel av totalarealen. Området är sjöfattigt, endast knappt 2 % av arealen utgörs av sjöar. Åarna i området har hög biologisk produktion och rinner genom välbuffrande lerjordar. Nossan har sitt källflöde 200 meter över havet och sitt utlopp i den grunda vänerviken Dättern. Tillförseln av näringsämnen, från framför allt Nossan, har här inneburit kraftig utrofieringsproblematik. Sedan hösten 1995 har recipientkontrollen i Dättern samordnats med kontrollprogrammet för Vänerns sydöstra tillflöden. I avrinningsområdet finns ett antal punktutsläppskällor, främst allmänna reningsverk men också mindre industrier. Dessutom finns ungefär 15 gårdar med över 100 djurenheter inom avrinningsområdet. Vattenrådet - Vänerns sydöstra tillflöden och dess föregångare Lidan - Nossans vattenvårdsförbund har under mer än ett halvt sekel genomfört undersökningar i bland annat Nossan samt övriga avrinningsområden i syfte att kontrollera den samlade påverkan på vattendragen från olika verksamheter. Under har Medins Havs- och Vattenkonsulter AB och Eurofins AB på uppdrag av Vattenrådet utfört provtagningar, analyser och utvärderingar i sjöar och vattendrag. Vattenrådet har fått resultat i form av månadsoch årsrapporter. Nuvarande kontrollprogram är nytt från Vattenförekomster ska statusklassas och bland annat har biologiska parametrar givits stor vikt vid bedömning. Landskapet i det undersökta området präglas till största delen av jordbruk, och det är därför främst den höga näringsämnesbelastningen som karaktäriserar områdets sjöar och vattendrag. Däremot innebär de kalkrika och bördiga lerjordarna att vattendragen generellt har god buffertkapacitet mot försurning. Syftet med kontrollen är att vara till hjälp vid uppföljningen av miljömålen som innefattar att minska övergödningen och läckaget av kväve och fosfor till vattendragen samt att långsiktigt säkerställa en god vattenkvalitet och en god vattenmiljö för växter och djur. Statusklassning av bottenfaunan i Vänerns sydöstra tillflöden Näringsämnen/Eutrofiering Eutrofiering avser i egentlig mening en förändring mot ett näringsrikare tillstånd. Orsaken är ökad tillförsel eller ökat tillgängliggörande av växtnäringsämnen. De växtnärings ämnen som reglerar växtsamhällenas utveckling är i första hand fosfor (P) och kväve (N). I svenska sjöar förekommer fosfor vanligen i relativt underskott och sägs då vara det begränsande ämnet. (bättre: reglerande ämnet). En tillsats av detta ämne väntas då vara direkt produktionsstimulerande. Stor tillsats kan emellertid leda till överskott och att ett annat ämne (oftast kväve) blir reglerande. I sjöar ökar bland annat växtplankton, bakterier, fastsittande trådalger, samt vass och andra övervattensväxter. 30

152 Status totalfosfor Statusklassningen har beräknats med hänsyn tagen till andelen jordbruksmark i tillrinningsområdet. Mätplats Nossan, Bredöl Statusklassning av totalfosforhalter vid stationerna i Vänerns sydöstra tillflöden Medins Havs- och Vattenkonsulter AB. Status kvävehalter Vid mätplats 760 Bredöl var 2015 artantalet måttligt högt och bottenfaunasamhället dominerades av fjädermyggslarver. Artsammansättningen tyder på god näringstillgång. Endast två syrekrävande arter påträffades i låga tätheter, vilket motiverade expertbedömningen god status. En viss förbättring kan märkas jämfört med 2012 då statusen expertbedömdes som måttlig med avseende på näring (gränsfall till god), vilket avspeglar sig i högre index. Den ovanliga dagsländan Baetis buceratus förekommer på lokalen. Tillståndsklassning av totalkvävehalter baserat på 2015 års medelvärden vid stationerna i Vänerns sydöstra tillflöden. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB. 31

153 Ekologisk status - Vatteninformationssystem Sverige (VISS) 2016 Stöd och bidrag för miljöförbättrande åtgärder Länsstyrelsen har sammanställt en rapport, Var finns pengarna? sammanställning av stöd och bidragsmöjligheter till åtgärder och insatser för att nå miljömålen för att underlätta för länets aktörer att vidta åtgärder för att lättare uppnå miljömålen. Målet med sammanställningen av stöd och bidrag är att underlätta för kommuner, föreningar, vattenråd, företag, markägare och flertalet andra aktörer som vill arbeta med miljöförbättrande åtgärder. Sammanställningen ska ge en övergripande introduktion kring de stöd och bidrag som finns att söka och var man hittar mer detaljerad information. Sammanställningen har begränsad fokus på forsknings- och innovationsstöd utan främst fysiska åtgärder och projekt- och samverkansstöd av olika slag. 32

154 Avrinning från typområden på jordbruksmark Länsstyrelsen i Västra Götaland genomför undersökningar i tre typområden på jordbruksmark. Syftet är att kvantifiera variationer av halter och transporterade mängder av kväve och fosfor under en längre tidsperiod i ytvatten i områden som domineras av jordbruksdrift. Resultaten kan användas för att på avrinningsområdesnivå, med godtagbar precision skatta avrinningen av kväve och fosfor från åkermark. Fåglabäcken och Järnsbäcken ingår i det regionala programmet medan Uveredsbäcken tillhör det nationella programmet. Typområdena är cirka 10 km² stora och representerar olika typer av jordbruksområden med varierande odlingsinriktning och jordartsförhållanden. Typområde Fåglabäcken ligger i utkanten av Varaslätten i Essunga kommun. Området avvattnas först till Nossan som i sin tur mynnar i Vänern. Lättare jordarter som finmo- och sandjordar dominerar i området. Andelen åkermark upptar 55 procent av det 975 hektar stora avrinningsområdet. Jordbruket har främst varit inriktat mot animalieproduktion med grovfoder men djurtätheten har minskat och är nu endast 0,1 djurenheter per hektar. Typområde Järnsbäcken ligger på Dalboslätten i Dalsland. Området avvattnas via Gärdsrudsbäcken och Holmsån till Vänern. Typområde Uveredsbäcken ligger i en utpräglad slättbygd och avvattnas via Lidan till Vänern. Växtnäringsläckaget i de tre typområdena har följts i ca 20 år. På varje station mäts vattenföring och vattenkvalitet. Analyserna är koncentrerade på att mäta de olika fraktionerna av fosfor och kväve. Vattenprover tas varannan vecka i det regionala programmet och varje vecka i det nationella programmet. Vissa år utförs inventeringar av odling och djurhållning för att kunna sätta resultaten av mätningarna i relation till förändringar i exempelvis odlingsinriktning och gödselmedelsanvändning i området. 33

155 Nossan avseende natur- och kulturmiljö Nossan är ett av få vattendrag i Sverige som rinner mot norr. Ån är 10 mil lång och rinner upp i Nosse källa strax utanför Borgstena i Borås och mynnar ut i Dättern i Vänern. Avrinningsområdet, det vill säga det område vars nederbörd förr eller senare rinner ut i Nossan, är cirka 810 kvadratkilometer stort. Vattendraget Nossan har haft stor betydelse för bygden. Många stigar, vandringsleder och vägar följde naturligt åns sträckning. Vid de många fallen fanns förr många sågverk och kvarnar. Några av dem finns fortfarande kvar. Nossan har ett rikt växt- och djurliv, såväl ovan som under ytan. Ån anses ha en av norra Europas artrikaste fiskevatten. Närmare 20 olika fiskarter lever i ån, abborre, gädda, lake och mört är vanligast. Vid undersökningar av vattendragets bottenlevande djur, som till exempel kräftdjur, insektslarver, maskar, musslor och snäckor, har 14 arter som är ovanliga i regionen hittats. Utmed Nossans stränder växer bland annat svalting, vasstarr och vattenpilört. Troll-, flick- och jungfrusländor flyger över de öppna vattenspeglarna och vilar ibland på blad och strån. Under vintern är det lätt att få syn på strömstaren då den dyker efter småkryp i forsande vatten. Forsärlan kan man se på våren och sommaren. Gräsand och svartvit flugsnappare är en vanlig syn. För att vattenorganismer ska trivas är det bra om det finns många olika typer av miljöer i ån. Till exempel en varierad botten med både sand, grus och sten. Träd och buskar som skuggar delar av vattnet och deras rötter ger skydd. Gamla döda trädstockar och grenar bidrar också till variationen. Nätverk av stammar och grenar fungerar som bostad, gömsle och skafferi för alltifrån vattenlevande småkryp till fisk. Exempel på vattenlevande småkryp som gemensamt kallas för bottenfaunan är trollsländelarver, sötvattensmärla, bäckbagge och sötvattensgråsugga Forsärla Konstgjorda häckningsflottar är små öar som uppskattas av gräsänder och andra andfåglar. Flottarna är trygga häckningsplatser, utom räckhåll för rovdjur och ger även små andungar skydd från många faror. Vattenpilört Vasstarr Svalting På träden som står utmed Nossan har 30 fågelholkar satts upp under Nästan alla insekter är organismer som spelar en viktig roll i det ekologiska systemet, till exempel som pollinatörer. Insektshotell har ställts ut för att gynna olika insekter. Många vildbin (humlor och solitärbin), rovsteklar och guldsteklar letar efter hål där deras larver kan utvecklas. Detta kan bidra till mångfalden i naturen och gör att exempelvis blommor och fruktträd frodas. Namnet Nossan kommer från isländskans hnoss som betyder smycke. Sedan lång tid tillbaka har ån varit traktens livsnerv. Det finns många fornminnen som visar att området kring Nossan, från källan till Vänern, har varit bebott i många tusen år. Nossan faller cirka 20 meter mellan Herrljunga och Essunga. Kraften från det forsande vattnet har sedan länge nyttjats i kvarnar, sågar och smedjor. I exempelvis Kerstinsås kvarn maldes säd ända fram till 1950-talet tog Nossebro Hembygdsförening över kvarnen och renoverade den så att kvarnhjulet åter snurrade Nossekvarn har anor från 1600-talet men är inte längre i bruk. 34

156 Över ån går ett stort antal broar både äldre och yngre. I Essunga kommun finns det 14 broar; från Fåglumsbron i sydost till Kanalbron vid Främmestads Herrgård i nordväst. (Källa: Naturcentrum AB, Stenungsund, Illustrationer: N. Forshed och P. Elfman och Referens: Rune Niklasson, Bilder från Nossebro, förr och nu, nr samt Broar över Nossan i Essunga kommun 2007) Fåglumsbron Kanalbron Essunga kommun värnar ån Nossan som det smycke den ses som och vill verka för att bevara och utveckla den som en viktig natur- och kulturresurs även för framtiden. Längs Nossan finns även områden där privata initiativ tagits för att bland annat återskapa ängs- och hagmarker samt våtmarker med syfte att bevara den artrikedom och tillgång som ån utgör. Baljeforsbron 35

157 Miljö och Hälsa Luftkvalitet Enligt miljökvalitetsmålet Frisk luft ska luften vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Till miljökvalitetsmålet finns miljökvalitetsnormer för halter av olika föroreningar som inte får överskridas. En detaljplan får till exempel inte antas om dess genomförande skulle innebära att en miljökvalitetsnorm överskrids. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft gäller i hela landet. Det finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid/ kväveoxider, partiklar (PM 10/PM 2,5), marknära ozon, bensen, kolmonoxid, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. De flesta normerna är så kallade gränsvärdesnormer som ska följas, medan några är så kallade målsättningsnormer som ska eftersträvas. Normerna baseras huvudsakligen på krav i EU-direktiv. I Essunga kommun bedöms föroreningarna främst bero på källor utanför kommunen. Essunga kommun saknar stora tätorter och luftföroreningarna ligger generellt på en låg nivå. Lokalt kan luften försämras av olika utsläpp till exempel från öppen eldning som sker tillfälligt, fastbränsleeldning, trafikerade vägar, samt från industrier med lösningsmedelsutsläpp. I kommunen finns fem tillståndspliktiga verksamheter enligt miljöbalken. Ett tiotal har anmälningsskyldighet till kommunen enligt miljöbalken. Det är viktigt att rekommenderade skyddsavstånd till större verksamheter beaktas i planarbetet. Markradon Flygkartering av geostrålning har gjorts för delar av kommunen. Större delen av kommunen torde utgöras av lågradonmark. I områden med stor förekomst av sand och morän kan dock högradon eller mellanradonmark förekomma. Kommunen saknar underlag i form av radonriskbedömning. Oavsett markradonrisken ska byggnader uppföras radonsäkert. För radonhalter inomhus respektive i dricksvatten gäller Socialstyrelsens riktvärden och livsmedelsverkets föreskrifter. Nybyggda bostäder ska följa Boverkets gränsvärden för radonhalten inomhus som är 200 Bq/m3 luft. Buller I mars 1997 fastställde riksdagen riktvärden för trafikbuller som gäller vid nybyggnad av bostäder eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Planlösning och utformning av utemiljön ska anpassas så att en god inomhusmiljö skapas samtidigt som boende får tillgång till en uteplats där bullervärdet inte överskrider 55 db(a). Bullerstörningar vid bostäder, industrier, skjutbanor, motorbanor och liknande verksamheter styrs vid prövning och tillsyn enligt miljöbalken med ledning av Naturvårdsverkets allmänna råd. Vägbuller skraffering/flygbuller prickat Tysta opåverkade områden Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast är obetydlig påverkade bör så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdets karaktär. Rolken, Kedumsbergen, Kyrkås Store Mosse/Fåglumsmossen och Jämnesjön är stora opåverkade områden. Avsikten är att normal jordbruksdrift och skogsskötsel skall kunna bedrivas utan annan inskränkning än de hänsynstagande som rör känsliga naturområden. Även bebyggelse för bostäder och verksamheter, som inte har stor påverkan på omgivningen, skall kunna tillkomma. Farligt gods Med farligt gods menas ämnen som är explosiva, brandfarliga eller giftiga för djur och växter. Miljöfarligt gods transporteras främst på de större vägarna, europaväg E 20 och de genomgående länsvägarna. Länsstyrelsen har efter samråd med kommunerna utarbetat ett förslag till vilka vägar det farliga godset skall transporteras och i Essunga kommun är det E20 och väg 186. Riskhanteringsavstånd som länsstyrelsen rekommenderar är 150 meter. För att undvika olyckor med transporter av farligt gods och/eller mildra konsekvenserna av en eventuell 36

158 olycka ska särskilda skyddsavstånd beaktas för bebyggelse eller andra personintensiva anläggningar utmed transportvägarna för farligt gods. Riskhanteringsavstånd som länsstyrelsen rekommenderar är 150 meter. Förorenade områden Med förorenade områden menas mark- och vattenområden samt byggnader och anläggningar som är så förorenade att människors hälsa eller miljön kan påverkas negativt. Förorenade områden som är kända och nya som upptäcks förs till ett särskilt markföroreningsregister. I miljöbalken anges vem som har ansvar för att utreda och efterbehandla förorenade områden. Den som utför en åtgärd och upptäcker en förorening är skyldig att omgående underrätta bygg- och miljökontoret. Alla efterbehandlingsåtgärder inom ett förorenat område eller förorenad byggnad är anmälningspliktiga. Även om marken/byggnaden är förorenad kan den i de flesta fall ändå användas. Genom sanering eller särskilda skyddsåtgärder för att eliminera risken för spridning av föroreningar kan området utnyttjas till nya verksamheter. Kravet på åtgärder och sanering är särskilt omfattande om området planeras för bostäder. Länsstyrelsen har pekat ut potentiellt förorenade områden och gjort en riskbedömning. Verksamheter är indelade efter riskklasser: 1. Mycket stor risk, 2. Stor risk 3. Måttlig risk, 4. Liten risk och ej riskklassad. I kommunen finns ett objekt med riskklass 1 vilket är verkstadsindustri med halogenerade lösningsmedel. Pågående eller icke pågående verksamheter som har klass 2 eller klass 3 är skrotverksamheter, en industrideponi, avfallsanläggningar, träimpregneringsanläggning samt verksamhet där det förekommit betning av säd. Branschorganisationen Spimfab har inventerat och sanerat nedlagda bensinstationer i kommunen. Några anläggningar saknar ännu riskklassning. Skjutbanor är exempel på markområden som kan vara förorenade. Skjutbana i Barne-Åsaka Skjutvägg för den korta banan Skjuthall Förutsättningar och utgångspunkt Vid nybebyggelse av bostäder eller verksamheter, skolor eller dylikt bör åtgärder vidtas för att radongashalten inomhus inte ska överstiga 200 Bq per kubikmeter luft. Vid planering (planläggning) och vid nybebyggelse av bostäder eller verksamheter, skolor eller dylikt bör angivna skyddsavstånd till miljöstörande verksamheter och till vägar med farligt gods, utgöra riktvärden. Förorenade områden ska tas hänsyn till vid planering. Tidstypisk bensinstation i Sverige under 1950-talet Nuvarande reservat för gasledning i den gamla översiktsplanen 1993 utgår. 37

159 Resurshushållning och minskad klimatpåverkan Långsiktig resurshushållning ska ligga till grund för allt arbete i Essunga kommun. En giftfri miljö håller våra dricksvattentäkter rena och minskad energianvändning möjliggör en snabbare omställning till förnybar energi. Lägre och smartare resursanvändning både minskar vår klimatpåverkan och skapar bättre beredskap för framtiden. Minskad klimatpåverkan är en global fråga och kommunens ambition är att kommunen i stort sett ska vara oberoende av fossila bränslen år Antal värmepumpar som anmälds mellan är 71 stycken. Klimatet är sommarvarmt med tämligen milda vintrar och nederbörden är låg eller måttlig. Utifrån den klimatförändring som skett i Västsverige kommer vi i framtiden få ett varmare klimat med ökade regnmängder. Till följd av utsläpp av växthusgaser påverkas både mängden och kvaliteten på vattnet i vår omgivning. Ökade nederbördsmängder ska i första hand hanteras där de faller och samhällsviktiga funktioner ska placeras så att de inte riskerar att översvämmas vid kraftiga regn. Geoteknisk undersökning vid omfattande bebyggelse nära Nossan De geotekniska förhållandena ska vara säkra för att bebyggelse ska ske. Om förhållandena inte är kända måste undersökningar göras för att kartlägga stabilitet, risker för sättningar etc. Bebyggelsen ska utföras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till grundförhållandena. De hydrologiska förhållandena med bland annat översvämningsrisker ska också beaktas. Räddningsverket - Översiktlig stabilitetskartering, Essunga kommun PM Geoteknik Någon kommuntäckande skredriskundersökning har inte bedömts erforderlig i den gamla översiktsplanen. Mindre strandras utefter Nossan kan förekomma på enstaka ställen. Dock bör stabilitetsförhållandena undersökas före byggandet om detta bedömts erforderligt. Skredrisker - Stabilitetskartor där skredrisker bedömts har utförts av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 38

160 Klimatanpassning Den globala uppvärmningen fortsätter och forskningen visar att den till största delen kan knytas till människans aktiviteter. Klimatförändringar påverkar stora delar av samhället och naturmiljön och tar inte hänsyn till geografiska gränser. Detta innebär att vi måste arbeta gemensamt för att anpassa vårt samhälle och skydda vår naturmiljö utifrån dessa förutsättningar. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har formulerat mål för arbetet med klimatanpassning Ett samhälle som står robust inför klimatförändringar. Handlingsplanen ska bidra till arbetet med att utveckla ett långsiktigt robust samhälle och utgör utgångspunkter för det fortsatta klimatanpassningsarbetet på regional och kommunal nivå. Handlingsplanen vägleder Länsstyrelsen, kommunerna och övriga berörda aktörer i arbetet med konkreta åtgärder för att klimatanpassa Västra Götaland. Prioriterade åtgärder som kan vidtas på lokal nivå: Kommunerna bör integrera klimatanpassningsperspektivet i högre grad i fysisk planering för byggande och infrastruktur. Vid planering använda mångfunktionella lösningar och lösningar med synergieffekter för hållbar utveckling. Kommunerna bör kartlägga översvämnings- och skredrisker inom sitt geografiska område i syfte att identifiera befintlig riksutsatt bebyggelse och infrastruktur. Vid val av skyddsåtgärder bör både tekniska och biologiska skydd övervägas. 39

161 Översiktliga - översvämningskarteringar 40

162 Exempel på skyfallskartering Nossebro samhälle Förutsättningar och utgångspunkt Ta hänsyn till riskområden för översvämning, skred, stabilitet och erosion vid planering och lokaliseringar. Mark i strandnära lägen ska undersökas geotekniskt inför markanläggningar och bebyggelser Främja en bebyggelsestruktur med förnyelsebara bränslen. Förbättra energihushållningen i fastighetssektorn. Vindbruk Regeringens mål (2009) för vindkraftsproduktionen i Sverige är att år 2020 ska det produceras 30 TWh årligen, varav 20 TWh/år ska komma från landbaserad vindkraft och 10 TWh/år ska komma från havsbaserad vindkraft (i vattenområden). Planeringsramen markerar behovet av att kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter aktivt bidrar till förbättrade förutsättningar för planering av en lokalt förankrad, förnybar och långsiktigt hållbar elproduktion från vindbruk. En planeringsram ger därmed signaler om hur mycket vindkraft som ska kunna hanteras i den kommunala översiktsplaneringen. För Essunga kommuns del handlar det om att förhålla sig till målet för landbaserad vindkraft. I kommunen finns (2017) fyra vindkraftverk. Ett förslag till vindbruksplan för Essunga kommun är framtagen år 2010 som ett underlag för den kommunala planeringen. I planen föreslås ett antal kriterier utifrån vilket framtida exploateringar ska bedömas. Bygg- och miljönämnden beslutade att enligt Länsstyrelsens yttrande inte förslå ett antagande av vindbruksplanen. Vindbruksplanen bör aktualiseras när Försvarsmaktens restriktioner och anspråk har förändrats. Förslaget kan dock ligga till grund för eventuella vindbruksansökningars prövning. 41

163 Strandskydd Det generella strandskyddet regleras i miljöbalken 7 kapitel Det innebar sedan 1975 att hav, sjöar och vattendrag var skyddade 100 meter från strandkanten både på land och i vattnet. Länsstyrelsen kan upphäva strandskyddet samt har möjlighet att utvidga det så att det istället för 100 meter skyddar 300 meter. Sedan 1 december 2014 utvidgades strandskyddet till 300 meter i de flesta kommuner i Västra Götalands län. Essunga kommun ingick inte i utvidgningen och omfattas fortfarande av 100 meters regeln. Syftet med strandskydd är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv på land och i vatten. Inom strandskyddat område råder förbud mot ett antal åtgärder bland annat får inte nya byggnader uppföras, byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle få färdas fritt. Inte heller får åtgärder vidtas som väsentligen förändrar livsvillkoren för djur- och växtarter. Kommunen får ge dispens från förbuden endast om följande särskilda skäl åberopas: 1. Området har redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. 2. Området är genom väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering väl avskild från området närmast strandlinjen. 3. Området behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga i vattnet och behov kan inte tillgodoses utanför området. 4. Området behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen kan inte utföras utanför området. 5. Området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området. 6. Området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. Lis-områden landsbygdsutveckling i strandnära lägen Allmänt: Från den 1 juli 2009 gäller nya regler för strandskydd i miljöbalken och PBL. Reglerna för strandskyddet har förändrats för att göra strandskyddet mer ändamålsenligt och för att bättre kunna ta hänsyn till behovet av utveckling i hela Sverige samtidigt som ett långsiktigt skydd av strändernas natur- och friluftsvärden äventyras. I och med de nya strandskyddsbestämmelserna har kommunen möjlighet att i översiktsplanen peka ut landsbygdutvecklingsområden i strandnära lägen, så kallade LIS-områden. 42

164 Lis kan vara ett bra planeringsinstrument som ger vägledning i detaljplaneringen och vid hantering av strandskyddsdispenser. Det finns cirka 23 mindre sjöar och vattendrag i Essunga kommun som omfattas av strandskyddslagstiftningen. Av dessa har några områden valts ut för att granskas och undersökas närmare baserat på urvalskriterier som finns. Dessa är: Främmestad egendom, Baljefors, Lions Östtorp (vikingaby), Nossebro norr, Nossebro öster, Krokstorp, Fåglum och Jämnesjön. Enligt genomförd inventering finns möjligheter för utveckling inom ett antal av de områden som omfattas av strandskydd. Om efterfrågan sker kan flera områden prövas mot strandskyddslagstiftningen. Essunga kommun föreslår följande områden som LIS- områden: Xxxxxxxxxxxx diskussion på KS. I samband med åtgärder i strandnära lägen bör geotekniska undersökningar genomföras beroende på vilken typ av åtgärd som planeras för området. Delområden Främmestad egendom Beskrivning av området Inom området som har undersökts finns en kraftstation, smedja, fem bostadsfastigheter och anrika ladugårdar. Det finns även tre skyddsvärda träd inom området som blivit inventerade av Länsstyrelsen fram till november 2014 samt tre fornlämningar som finns med i Riksantikvarieämbetets Fornminnesregister. Träden och fornminnena är placerade norr om vägen som leder till Främmestad kyrka. Området väster och öster om Nossan vid Främmestad egendom mellan bron vid hembygdsgården och Bruksgården bedöms som bevarandevärt ur bland annat natursynpunkt. Någon ytterligare etablering än vad som finns i dagsläget torde vara olämpligt. Dock bör de etablerade verksamheterna, om behov finns, få möjlighet att utvecklas inom de områden som omfattas av strandskydd. Området utmed Nossan är väldigt vackert och rekreationsmöjligheter bör tillåtas och prioriteras. ((Bedömning utifrån urvalskriterierna Området vid Främmestad egendom bedöms inte kunna vara ett LIS-område utifrån de urvalskriterier som har tagits fram. Det finns ingen efterfrågan på bebyggelse eller etablering av nya verksamheter. Dessutom finns det utpekade skyddsvärda träd i området som anses vara ett kriterium för att ett område ska anses som olämpligt. 43

165 Främmestad egendom är däremot väldigt vacker på våren ur rekreationssynpunkt och området bör snarare behålla sin nuvarande utformning för att gynna det rörliga friluftslivet. Att göra detta område till ett LIS-område skulle vara att inverka på strandskyddets syften i för stor utsträckning. )) Baljefors Beskrivning av området Området norr och söder om bron i Baljefors är ett naturskönt område med en gammal stenvalvsbro från år Bron är unik då den är 100 meter lång i tre spann och byggd i en båge. Under bron forsar vattnet från Nossan. På den västra sidan finns en etablerad kraftstation och några äldre bostadshus med kompletteringsbyggnader. Inom Baljefors finns två utpekade fornlämningar i Riksantikvarieämbetets Fornminnesregister samt ett potentiellt förorenat område som finns i Länsstyrelsens register. Söder om bron mot Åbo finns utefter dess lilla väg en åkerremsa som skulle kunna inrymma en randbebyggelse med tre nya bostadsfastigheter. Detta område skulle etableras väster om vägen. Vid Baljeforsbrons östra sida finns ett nedlagt sågverk och utmed den allmänna vägen 2537 finns 3-4 bostadsfastigheter. Ingen nyetablering av bostadsfastigheter bedöms lämplig där. Bedömning utifrån urvalskriterierna ((Området i Baljefors bedöms inte vara lämpligt att utse som ett LIS-område. Detta då alla kriterier inte uppfylls. Det finns bland annat ingen efterfrågan på ny bebyggelse i området. Infrastrukturen och närheten till befintlig service är undermålig. I övrigt bör området bevaras utifrån den unika stenbro som finns i Baljefors. För kultur och friluftsintresserade människor är Baljefors väl värt ett besök.)) Bredöl Beskrivning av området Området vid Bredöl består av en randbebyggelse utefter väg 186 i anslutning till Nossan. Bebyggelsen och vägen är på Nossans östra sida. I söder finns en bensinstation med bilverkstad och några bostadshus. Mellan avfarten mot Östtorp och korsningen med Malmavägen finns det cirka sju bostadsfastigheter och verksamheter som sågverk, ostlager och kvarn invid Nossan. Öster om detta område på fastigheten Bredöl 2:5 finns en höjdplatå som skulle kunna tillåta nyetablering av 4-5 bostadsfastigheter. Vidare torde även viss nybyggnation utefter väg 2547 mot Malma vara lämplig. Området från Malmavägen mot Grästorp har en randbebyggelse på vägens östra sida medan området mellan väg 186 och Nossan är byggnadsfri. Vid korsvägen till Malma finns idag en skola för år F-5, ett par bostadshus och inom ett detaljplanelagt område finns en mekanisk industri samt ett upplevelseområde med stor besöksfrekvens. Vidare finns även några bostadshus och några kräftdammar. Inom detta område anses bostadsbebyggelse mindre lämpligt medan upplevelseanläggningar har en potential att växa norröver. Nossans västra sida är mer ett naturområde och lämpat för det rörliga friluftslivet och ingen byggnation. Bedömning utifrån urvalskriterierna ((Bredöl är ett område som uppfyller många av urvalskriterierna och skulle kunna vara ett lämpligt område. Det har bland annat nära till befintlig infrastruktur och utbyggd service såsom skola. Det som gör att Bredöl inte anses lämpligt att utse till ett LIS-område är dels bristen på bebyggelsetryck samt att det finns begränsningar i möjligheten att bebygga den yta som omfattas av strandskydd. Det område som hade potential att vara ett LISområde är ett stycke mark som är beläget öster om Nossan på fastigheten Bredöl 2:5. Området som omfattas av strandskydd utgör inte en så stor yta att det skulle vara lämpligt att bebygga med bostäder. Området väster om Nossan är näst intill oexploaterad mark som bör bevaras för det rörliga friluftslivet. )) Östtorp (Lion vikingaby) Beskrivning av området På en ö invid Nossans västra sida har på Club Lions fastighet Östtorp 3:4 etablerats en så kallad vikingaby. Området nås med båt och på sommaren åker ångbåten från Nossan till vikingabyn och anlägger vid en brygga. Ön är vidare bebyggd med hyddor och vindskydd i vikingastil. Från Lionsgården, som nyttjas som klubblokal för Lions och scouter, leder en spång ner till ön. I övrigt är inte området bebyggt utan det är oexploaterad natur. 44

166 Bedömning utifrån urvalskriterierna ((Östtorp är ett naturskönt område. Baserat på urvalskriterierna anses inte heller Östtorp som ett lämligt LISområde. Det grundar sig främst på att den platsen består nästan uteslutande av naturmark. Det finns ingen tidigare bebyggelse inom strandskyddat område. Det finns inte heller någon utbyggd infrastruktur eller service och bebyggelsetrycket har varit lågt det senaste decenniet.)) Nossebro norra och östra Beskrivning av området Området utefter Nossan, norr om Nossebro, ingår i Nossebro FÖP 1983 och viss del i detaljplanelagt område för Nossebro. Detta område bör inte användas för bostadsbebyggelse utan här finns möjlighet att utveckla ett rekreationsområde. Det bör dock upprättas en detaljplan för detta område på grund av dess storlek och omfattning. Området utefter Nossan, sydöst om Nossebro, ingår i Nossebro FÖP 1983 och gränsar till detaljplanelagt område för Nossebro. Detta område, söder om Nossan, anses lämpligt att bebygga men bör studeras närmare i detaljplan. Bedömning utifrån urvalskriterierna ((Områdena som studerats som möjliga LIS-områden i Nossebro är alltså ett område norr och öster om Nossebro tätort. Områdena skiljer sig åt då området i norr bör utvecklas för rekreation och området i öster bör utvecklas till bostadsbebyggelse. Av de urvalskriterier som tagits fram uppfylls alla i största möjliga mån och de verkar inte heller beröra något riksintresseområde, skyddat område som räknas upp enligt 7 kapitlet miljöbalken eller inneha observerade höga naturvärden. Dock är just dessa områden snarare en utveckling av tätorten än landsbygden som lagstiftningen syftar till. Därför görs bedömningen att områden i anslutning till Nossebro tätort inte bör utses till LIS-områden utan snarare planeras i samband med en detaljplan.)) Krokstorp Beskrivning av området Området vid Krokstorp innehåller flera verksamheter som lagerhallar, kvarnar, sågverk, lanthandel, bondgård, före detta cementgjuteri och en före detta bilskrot. Inom området Krokstorp finns även ett tiotal bostadshus. Bebyggelse finns på Nossans östra sida utmed väg 186 samt vid väg Några nyetableringar torde inte vara aktuellt utan endast utveckling av redan befintliga verksamheter. Bedömning utifrån urvalskriterierna ((I det område som har strandskydd i Krokstorp och som har undersökts som möjligt LIS-område består främst av redan gamla befintliga verksamheter. En del är fortfarande aktiva medan andra används mer sällan. I Krokstorp finns i nuläget ingen efterfrågan på ny exploatering. Det området som ligger öster om Nossan och väster om Länsväg 186 mellan fastigheterna Krokstorp 7:1 och Kvarnjorden 1:2 diskuterades som möjligt LISområde för bostäder. Dock lämpar det sig inte för bebyggelse då byggnader dels ska placeras med ett säkerhetsavstånd om 12 meter från vägområdet och dels bör inte fastigheten sträcka sig ända ner till strandkanten då fripassage ska tillämpas. I detta område bör snarare redan befintlig bebyggelse och verksamhet utvecklas.)) Fåglum Beskrivning av området Fåglum by är belägen vid Nossans nordvästra sida. På Nossans östra sida som ligger åt Barne Åsaka socken, finns cirka sju bostäder med komplementbyggnader som är belägna inom strandskyddat område. Ingen ytterligare bebyggelse bedöms vara aktuell på denna sidan om Nossan. Fåglum gamla by, inom strandskyddat område, består av cirka äldre bostadshus. Området som nämns ovan är inte detaljplanelagt. Det finns även en återvinningsanläggning, samlingslokal och några före detta butiker. På bykullen står en väderkvarn med anslutning till hembygdsgårdsbyggnaderna. Ingen verksamhet bedrivs inom strandskyddat område i denna bybildning och ytterligare etableringar bedöms inte möjliga. Söderut mellan byn och den före detta skolan har byborna anlagt en badplats. Den finns vid Nossans sydvästra strand. Väster om Nossans strandskydd har detaljplan för bostäder, förskola och begravningsplats etablerats. Eventuell ny bostadsetablering i Fåglum bör ske inom denna detaljplan. Befintlig bebyggelse och anläggningar bör kunna utvecklas och kompletteras inom strandskyddet. 45

167 Bedömning utifrån urvalskriterierna ((Utifrån de urvalskriterier som tagits fram anses inte heller Fåglum utgöra ett passande LIS-område. Detta grundar sig exempelvis på att marken på Nossans västra sida, fastighet Fåglum 6:8, ofta drabbas av översvämningar och gör därmed marken sank. I och med det bedöms det området inte som lämpligt. Det bebyggelsetryck som finns i Fåglum är förlagt utanför strandskyddat område och där finns det redan en etablerad detaljplan som bebyggelse bör lokaliseras inom.)) Jämnesjön Beskrivning av området Jämnesjön är Essungas största insjö med en area på cirka 0,236 kvadratkilometer. Den är belägen både inom Essunga kommun och Herrljunga kommun. Området inom Essunga kommun vid Jämnesjön och inom strandskyddat område är inte lämpligt att bebygga. Dock kan och har viss fritidsbebyggelse etablerats norr om sjön. Detta område är beläget utanför strandskyddet. Vid Jämnesjöns nordvästra sida har sedan tidigare Vara kommun anlagt en badplats. Bedömning utifrån urvalskriterierna ((Jämnesjön är en vacker sjö som förutom den anlagda badplatsen är oexploaterad. Det finns fritidsbebyggelse men denna är som nämns ovan etablerad utanför strandskyddat område. Det finns ingen etablerad infrastruktur, service eller bebyggelse inom strandskyddat område. Den bedömning som görs är att Jämnesjön inte bör utses till ett LIS-område då naturen i den mån det är möjligt ska bevaras utan att exploateras.)) Mellankommunala frågor Strukturbild Skaraborg Västra Götaland 2020 Västra Götaland 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt och utveckling mellan år 2014 och 2020 och är huvudverktyget för att, i samverkan i Västra Götaland, genomföra den gemensamma visionen om Det goda livet. Hållbar utveckling i dess tre dimensioner den ekonomiska, sociala och ekologiska är ram for arbetet. Västra Götaland 2020 är avstämd mot svensk utvecklingspolitik och möter utmaningar och målsättningar i EU2020. I båda fallen med höga ambitioner. Detta är den övergripande kontexten också för arbetet med strukturbild Skaraborg. Sammantaget kan sägas att den regionala utvecklingsplanen ger god ledning och lägger en grund för prioritering i strukturbildsarbetet. Följande perspektiv i Västra Götaland 2020 (VG2020) är identifierade med särskild bäring på strukturbildsarbetet: Fokus på hållbar tillväxt och utveckling, ett inkluderande förhållningssätt, en region för alla, kompetensförsörjningens centrala roll för regionens utveckling, öppenhet mot omvärlden och att bryta ned barriärer. I Skaraborg finns barriärer som kan hindra tillväxt och utveckling. Förutom naturhinder som Vänern, Vättern och mer glesbefolkade områden i Tiveden och gränsområdet mot Sjuhärad finns också mönster i relationer, sociala nätverk och rörlighet som begränsar utbyte med andra regioner. Kopplingarna till Örebro, Sveriges sjätte största, och Jönköping, Sveriges nionde största stad är svaga trots att infrastrukturen i någon mån finns på plats. Också mellan olika delar av Skaraborg finns mentala eller vanemässiga hinder för utökad samverkan. I princip samtliga kommuner i Skaraborg beskriver i översiktsplaner eller andra visionära dokument att de strävar efter tillväxt i form av fler invånare och ökad ekonomisk aktivitet. En grundläggande tanke i dessa dokument är att kommuner som lyckas profilera sig och på olika sätt skapa och framhäva goda levnadsvillkor ska attrahera ekonomiska investeringar och få fler att flytta dit. Med det skall ökad ekonomisk kvalitet följa. Samma typ av tänkande finns kring en utökad besöksnäring och handel. Handelsutveckling mäts med hjälp av handelsindex, som visar hur många som färdas från sin egen till en annan ort för att göra sina inköp. Det ligger nära till hands att anta att de invånare, besökare eller konsumenter som ska lockas också är attraktiva för andra kommuner och att det i grunden handlar om konkurrens, kanske till och med konkurrens mellan Skaraborgs kommuner. 46

168 Genom ökad inomregional samordning och en övergång från kommunal planering som konkurrerar och tävlar till ett planeringsperspektiv som stärker Skaraborgs nätverk av orter, landsbygd, platåberg och vatten kan samverkan stärkas och synergier realiseras. Den största utmaningen för att åstadkomma denna förändring ligger sannolikt i att olika beslutsfattare behöver omfatta ett annat tänkande än idag. I förstudien för Strukturbild Skaraborg nämns tre viktiga frågor för dagens samhällsutveckling med särskilt fokus på Skaraborg: Måste stad och stadstillväxt innebära en ökad koncentration till storstäderna och en dränering av mindre orter och landsbygd? Måste Skaraborg härma storstadsmodellen och satsa allt på koncentrationen till huvudorter? Eller kan vi i arbetet med utveckling av Skaraborg tänka stad och stadstillväxt på nya sätt för att nå en mer långsiktigt hållbar utveckling med en balans mellan ekonomisk tillväxt, ökad social jämlikhet och minskad påverkan på miljö och klimat? Strukturbild Skaraborg drivs av Skaraborgs kommunalförbund och bygger på sju strategier som avser både kommunal och delregional nivå. De sju strategierna ska stärka Skaraborgs 15 kommuner att etablera en gemensam agenda. LAB 190 Detta är samverkansplattform för att skapa ett modellområde för hållbar utveckling som kopplar samman stad och land. Landskapet längs väg 190 skär genom fyra kommuner. Det ingår i en av de gröna kilar som i Strukturbilden för Göteborgsregionen lyfts fram som viktiga för en hållbar samhällsutveckling. Det är den gröna kilen med störst sammanhållen jordbruksmark som utgör en levande landsbygd i direkt kontakt med storstaden. Väg 190 är ett stråk som inte utgör ett huvudstråk i Göteborgsregionens strukturbild men där det skett/sker/planeras exploatering. Stråket har funktion som pendlingsstråk och att tillgängliggöra den gröna kilen. Den möter även i den norra delen Strukturbilden för Skaraborg. Området utgörs av landskapet längs väg 190 från Hjällbo till Nossebro och är cirka 7 mil lång. En gräns för kartläggningsområdet har dragits 4 km ut från vägen i varje riktning men en absolut gräns för området har inte varit fruktbart att definiera. Under processen har arbetet med strukturbilderna för Göteborgsregionen och Skaraborg följts och inneburit ett intressant möte mellan dessa bilder. Arbetet med LAB190 grundar sig också i den Europeiska landskapskonventionen och intentionerna i den. Landskapskonventionen Landskapskonventionen är en regional konvention för Europa om att slå vakt om och erkänna betydelsen av det omgivande landskapet. Konventionen har arbetats fram inom Europarådet och omfattar de länder som är medlemmar av Europarådet. Landskapskonventionen undertecknades 2000 och trädde i kraft Sverige har ratificerat konventionen och den trädde i kraft 1 maj Sveriges regering gjorde bedömningen att lagstiftningen i Sverige lever upp till de generella krav som ställs i konventionen och som handlar om att landskapets betydelse ska erkännas i lag. Landskapskonventionen spänner brett över många frågor. Därför måste berörda myndigheter ta ett självständigt ansvar för konventionens genomförande inom de områden de verkar. Riksantikvarieämbetet har ett särskilt ansvar att återkoppla till regeringen och Europarådet om hur genomförandet av konventionen går. Syfte Den europeiska landskapskonventionen syftar till att förbättra skydd, förvaltning och planering av landskap i Europa. Den syftar också till att främja samarbetet kring landskapsfrågor inom Europa och till att stärka allmänhetens och lokalsamhällets delaktighet i det arbetet. Konventionen innefattar alla typer av landskap som människor möter i sin vardag och på sin fritid. Landskapet är viktigt för oss av kulturella och sociala skäl, för att det har miljövärden och för att det ligger till grund för ekonomisk utveckling. Konventionens parter erkänner att landskapet betyder mycket som uttryck för en mångfald av natur- och kulturarv och för att skapa identitet. Syftet med konventionen är att skapa en gemensam europeisk ram för arbetet med de europeiska landskap som är utsatta för ett förändringstryck genom samhällsutvecklingen och/eller på något sätt i sin tur kan påverka den. Konventionen gäller alla landskap, från tätt bebyggda områden till helt obefolkade, landskap som anses 47

169 synnerligen värdefulla och landskap som är vanskötta eller av andra skäl har en så negativ prägel att ingen av den anledningen i vardagligt tal skulle beteckna dem som landskap. Landskapskonventionen gäller med andra ord alla typer av landskap som människor möter i sin vardag, eller kan välja att vistas i på sin fritid. Konventionen förutsätter att det lokala landskapet i någon mening utgör en grund för en gemensam europeisk identitet. Konventionen lyfter därför särskilt fram målet att stärka möjligheterna för allmänhetens och lokalsamhällets aktiva demokratiska medverkan i arbetet med skydd, förvaltning och planläggning av landskap. Det betyder i klartext att arbetet med att omsätta de politiska målen i praktiken kommer att bli en fråga för kommuner och andra lokala organisationer. Konventionens praktiska konsekvenser Konventionen förutsätter ett antal generella åtgärder: Att landskapets roll som identitetsskapande element i människors livsmiljö och uttryck för det gemensamma kulturarvet i ett mångkulturellt samhälle prioriteras i lagstiftningen. Att landskapets skydd, planering och förvaltning, verkställs utifrån utvecklingsbara och realistiska politiska mål. Att landskapet integreras som ett tema i all planerings- och sektorpolitik som påverkar det direkt eller indirekt. Att demokratiska processer för den lokala allmänhetens, kommuners och regionala myndigheters samt övriga intressenters möjligheter att delta i arbetet utvecklas och nyttjas. Konventionen talar också om specifika åtgärder för konkret och målinriktad uppföljning, vilket uttrycks som att man måste utveckla: Medvetenhet om landskapens värden hos allmänhet, näringsliv och myndigheter. Kompetens hos experter och allmänhet i näringsliv och offentlig sektor samt i skolan. Kunskap genom kartläggning och värdering, med deltagande av allmänhet, sakkunniga och förvaltning. Kvalitetsmål för vissa landskap, utvalda genom processer där både allmänhet och förvaltning deltar. Andra nödvändiga, men opreciserade, åtgärder för att nå målen. Övergripande mål för konventionen förefaller vara att man ska övergå från ett objektsorienterat synsätt i samhällsplaneringen till planering utifrån en helhetssyn och att en del av makten över besluten ska flyttas från statliga och regionala myndigheter till lokala myndigheter och de enskilda medborgarna. Arbetet med införandet Landskapskonventionen kommer efter ratificering att påverka alla svenska myndigheter som på något sätt deltar i samhällsplanering och beslutsfattande om det, vare sig de i nuläget är medvetna om det eller ej. Regeringen har gett Riksantikvarieämbetet uppdraget att ta fram en plan för hur konventionen ska införas i Sverige. Det betyder inte att förändringarna enbart kommer att beröra det som traditionellt kallas kulturmiljöer, det vill säga gamla byggnader, fornlämningar och liknande. Konventionens perspektiv är framåtriktat och bevarande av kulturminnen utgör därmed endast en liten del av det som konventionen reglerar. 48

170 Ökade kostnader för inköp av enbart svenska animaliska produkter Andelen svenskt kött som köpts in under 2016 är 92% av totala inköpen. Genomsnittspriset för färskt och fryst kött och köttprodukter var för hela året kr kg. Den totala mängden inköpta kött produkter kg. Ägg idag köper vi av huvudgrossist. Efter 1 okt 2017 (nytt anbud)så är det en lokalproducent som levererar ekologiska ägg. Osten vi har på anbud idag är till största delen ej svensk producerad. Vi köpte kg ost under 2016 för ca kr. Pris per kg är ca 42 kr. Då är alla olika former av ost inräknat, skivad, riven och hel. Jag kan bara uppskatta vad kostnaden skulle vara om all ost vi köper är på svensk råvara. Priset per kg kommer att vara minst dubbelt så mycket troligen närmare 100 kr/kg.

171 Tjänsteskrivelse/Yttrande Motion angående djurskyddskrav vid inköp av animaliska produkter Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar Med kostchef Anna-Lena Karlssons tjänsteskrivelse anse motionen besvarad. Sammanfattning av ärendet Tomas Johansson (C) inkom till kommunfullmäktige , 94 med en motion där de yrkar på att Essunga kommun ska ha som krav vid framtida upphandlingar att animaliska produkter ska vara producerade enligt svenska djurskyddskrav, i nuläget ställs detta krav på upphandlade köttprodukter i kommunen. Kommunstyrelsens arbetsutskott , 3 beslutade inhämta yttrande och kostnadsberäkning från kostchefen med anledning av förslaget i motionen. Yttrande Upphandling - Det är inte möjligt att ställa sådana krav fullt ut, det är dock möjligt att utgå från de UHM* krav som finns. (*Upphandlingsmyndigheten, gamla Miljöstyrningsrådet) De är uppdelade i olika nivåer. - I den upphandling som vi nu gör tillsammans med Lidköpings upphandlingsenhet och som träder i kraft 1 okt Där har vi använt oss av dessa i vår upphandling och då inte bara på basnivå utan även högre nivåer. - Att ställa krav på djuromsorg går bra men vår upphandling har visat att våra grossister ibland har svårt att uppfylla dem för vissa produkter. Kostnadsberäkning Jag kan inte alls i nuläget bedöma vad det skulle kosta kommunen i ökade livsmedelskostnader om vi skulle ställa dessa krav vid en upphandling vid inköp av animaliska livsmedel. Anna-Lena Karlsson Kostchef

172 Motion angående djurskyddskrav vid inköp av animaliska produkter Essunga kommun har sedan beslut i kommunfullmäktige 2012 haft som krav att köttprodukter som köps in i kommunen skall vara producerade enligt svenska djurskyddskrav. I detta ingår bl a salmonellafrihet, max åtta timmars djurtransport, bedövning innan slakt, samt antibiotikafrihet. Beslutet fullmäktige tog då var gällde köttprodukter. Centerpartiet vill nu gå ett steg längre och ställa dessa krav på alla animaliska produkter. Dvs. att det förutom kött även innefattar exempelvis mejeriprodukter. Ett exempel är djurskyddslagstiftning för mjölkkor, som skiljer sig mycket inom EU. Sverige utmärker sig bl.a. genom krav på bete och hur korna avlivas, vilket gör att de importerade mejeriprodukterna i många fall producerade på ett sätt som skulle vara straffbart i Sverige. Trots detta köper kommunen in stora mängder importerad ost. För oss i Centerpartiet är viktigt att vi ställer samma krav på maten som vi köper in som lagar ställer på våra lantbrukare. Centerpartiet yrkar: Att: Essunga kommun har som krav vid framtida upphandlingar att animaliska produkter skall vara producerade enligt svenska djurskyddskrav Tomas Johansson (C)

173 ~moderaterna Motion om laddstationer for el bilar Ett av de mest effektiva sättet att minska utsläppen av växthusgaser och skadliga ämnen från bilar är att gå över till eldrivna bilar. Mycket händer på elbilsmarknaden och nya modeller kommer fram med förbättrade prestanda vad gäller hur långt det går att köra med en fulladdad bil. Med en Tesla kan man köra nästan 50 mil på en laddning, men for de flesta elbilar är körsträckan väsentligt kortare, normalt mil per laddning. LAD D BARA LADDHY8RIDER FORDON l SVERIGE 61% ELI I LAR TO T A L TANTAL 39% Till VAXT 95% PROGNOS l Kalla: För att underlätta för elbilsägare, såväl för lokalt boende samt besökare, så bör det finnas tillgång till offentlig faddstation centralt placerad i Nossebro. Samt även på parkeringsplatser i anslutning till flerbostadshus. Det som krävs för en sådan anläggning framgår av bilagan till denna motion; Vägledning Laddinfrastruktur för elfordon. Den visar vilka krav som ställs vad gäller säkerhet, regelverk samt typer av laddare. Genom att skapa denna möjlighet för elbilsägare att också "tanka" sina fordon, öppnar vi upp för nya grupper av besökare till Nossebro Marknad, Retrovägen (www retroyagen se), och liknande evenemang. För att inte tala om allmän turism i vår vackra bygd. Jag föreslår mot ovanstående bakgrund att kommunfullmäktige beslutar: 1. Att ge Kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag på placering av en laddstation för elbilar i Nossebro tätort. 2. Att ge Kommunstyrelsen i uppdrag att i samverkan med privata och offentliga aktörer som t. ex. Nossebro Energi, Essunga Bostäder att svara för att förslaget förverkligas. Nossebro 28 april 2016 ~-=---~ Leif Aviskarl För Moderaterna Essunga Bilaga : Vägledning - Laddinfrastruktur för elfordon

174 rm SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Essunga kommun Sammanträdesdatum Utbildningsnämnden Sida 16(25) 11 Dnr Reducerade avgifter för kulturskolan Utbildningsnämndens förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar Ämnena dataprogrammering, bild, teater och rytmik i kulturskolan erbjuds vara avgiftsfria. Sammanfattning av ärendet För att leva upp till kraven för beviljade stadsbidrag till kulturskolan behöver avgifterna förändras. Dataprogrammering, bild, teater och rytmik ska enligt kraven erbjudas avgiftsfritt. Ärendets gång Utbildningsnämndens arbetsutskott Justerandes sign

175 Ansökan om bidrag för säkerhetsuppgradering av kulfång. Då vårt kulfång har blivit utdömt av polismyndigheten och har fått ett skjutförbud på sig för det vanliga skyttet, ska vi göra en justering av själva vallen. Vi kommer att gräva ur framför vallen och sätta i sk. L-stöd nere vid kanten påtavelgraven och fulla upp med massor, dels vid L-stöden och även mot den gamla vallen för att komma högre upp samt närmare tavlorna. Den gamla vallen kommer inte att röras utan nya massor läggs alltså mot och över denna. Ett ytskikt på minst 50 cm med stenmjölläggs sedan för att fånga upp gevärsammunitionens nedslag. Budget: Gjutna L-stöd :- Transport L-stöd frön gjuteri :- Makadam och stenmjöl :- Entreprenadarbeten :- summa :- Vi har sökt bidrag från Riksidrottsförbundet på :- Vi har planerat att börja med arbetet i maj månad Bilagor, offerter på l, L-stöd, 2, Transport, 3, Entreprenadarbeten, Skiss på kulfång efter utfört arbete. Essunga skytteförening ( ' l Rolf Eriksson Ordförande sekreterare

176 E t c o E E o L!) N Il Befinligt markörsskydd D Befintlig dörr till Markörskydd Befintliga massor (fyllnad) Befintligt Mål (tavla) Il L-stöd Massor (fyllnad) D stenmjöl