Plats: Kävlinge kommunhus, fullmäktigesalen, Kullagatan 2, Kävlinge

Transkript

1 Kallelse/föredragningslista 1(3) Kommunfullmäktige Tid: , kl. 19:00 Plats: Kävlinge kommunhus, fullmäktigesalen, Kullagatan 2, Kävlinge Boriana Åberg (M), ordförande Det finns möjlighet till att ta porträttbild den 15 maj mellan kl. 16:00-18:00 i fotostudion som finns i kommunhusets källare. Bilderna kommer främst att användas till att uppdatera översiktsbilden som finns av placeringsordningen i kommunfullmäktigsalen. Kävlinge kommun kommunen@kavlinge.se Sida 1 av 189

2 Kallelse/föredragningslista 2(3) 1. Kungörelse av sammanträde 2. Upprop 3. Val av justerare 4. Fastställande av dagordning 5. Valärende 6. Kommunstyrelsens förslag till förvärv av aktier i Inera AB 7. Kommunstyrelsens förslag till godkännande av årsredovisning 2016 för Räddningstjänsten Syd 8. Kommunstyrelsens förslag till revidering och antagande av tillgänglighetsplan 9. Kommunstyrelsens förslag till besvarande av motion om kommunförbud mot ballongutsläpp 10. Enkel fråga till överförmyndarnämndens ordförande 11. Återrapportering av direktiv och uppdrag Kävlinge kommun kommunen@kavlinge.se Sida 2 av 189

3 Kallelse/föredragningslista 3(3) 12. Redovisning av inkomna skrivelser Kävlinge kommun Sida 3 av 189

4 Kommunstyrelsens förslag till förvärv av aktier i Inera AB Ärende 6 KS 2017/119 Sida 4 av 189

5 Tjänsteskrivelse 1(2) Dnr: KS 2017/119 Kommunfullmäktige Förvärv av aktier Inera AB Förslag till beslut Kommunfullmäktiges beslut Kävlinge kommun förvärvar av SKL Företag AB 5 (fem) aktier i Inera AB för en köpeskilling om totalt kronor, i enlighet med aktieöverlåtelseavtalet. Kävlinge kommun godkänner i ärendet redovisat aktieägaravtal och att inträda som part i aktieägaravtalet genom redovisat anslutningsavtal. Ärendebeskrivning Företaget Inera AB bildades 1999 och har hittills ägts gemensamt av alla landsting och regioner och verksamheten har varit inriktad på utveckling av e-hälsa. Verksamheten riktar sig till både invånare och medarbetare inom vård och omsorg. Genom bolaget sker samverkan kring gemensamma lösningar, gemensam infrastruktur och stöd för digitalisering. Bland de gemensamt utvecklade tjänsterna finns till exempel 1177 Vårdguiden, UMO (Ungdomsmottagning på nätet) och Journal via nätet. Frågan om ändrat ägande och ändrad verksamhetsinriktning för Inera AB har diskuterats under många år. Inte minst har företrädare för landsting och regioner uttalat sitt stöd för en förändring som innebär att verksamheten breddas och även omfattar kommunerna samt ger en närmare anknytning till SKL:s arbete med verksamhetsutveckling. Efter en omfattande förankrings- och beslutsprocess beslutade styrelsen för SKL den 7 oktober 2016 att godkänna att SKL Företag AB förvärvar merparten av aktierna i Inera AB. Samtliga landsting och regioner har sedan dess fattat beslut om att sälja 145 av sina 150 aktier i Inera AB. Efter den formella tillträdesdagen 16 mars 2017 kan nu landets kommuner erbjudas att köpa fem aktier vardera och bli delägare på samma villkor som landsting och regioner. Den ändrade inriktningen för bolaget finns formulerad i aktieägaravtal, bolagsordning och ägardirektiv. Styrningen över bolaget sker genom ägarråd och bolagsstämma. I bolagsstyrelsen finns 15 ledamöter, med politiska företrädare sex från kommunsidan, sex från landsting/regioner samt tre tjänstemän. Hittills har Ineras verksamhet alltså varit inriktad på hälso- och sjukvårdsområdet, men genom det breddade ägandet ska bolaget kunna verka inom betydligt fler verksamhetsområden, till exempel skola, omsorg och samhällsbyggnad. Genom att kommunen blir delägare i företaget, blir det möjligt att köpa tjänster från Inera AB, utan föregående upphandling (genom det så kallade Teckal-undantaget i upphandlingslagstiftningen). Som delägare kan kommunen också vara med och påverka utvecklingen av digitalisering i offentlig sektor. Ett breddat ägande ligger också i linje med SKL:s Kommunstyrelsen Jörgen Eriksson Jorgen.Eriksson@kavlinge.se Kävlinge kommun kommunen@kavlinge.se Sida 5 av 189

6 2 (2) uppdrag är att främja och stödja samverkan mellan medlemmarna i verksamhetsutveckling genom digitala lösningar. Beslutsunderlag Erbjudande om förvärv av aktier i Inera AB, skrivelse Bilaga 1 - Aktieöverlåtelseavtal Bilaga 2 - Anslutningsavtal Inera AB Bilaga 3 - Aktieägaravtal Bilaga 4 - Bolagsordning Bilaga 5 - Ägardirektiv Bilaga 6 - Inera årsrapport 2015 Kommunstyrelsens beslut 54/2017, Förvärv av aktier Inera AB Kommunkansliet Mats Svedberg Kanslichef Beslutet ska skickas till För kännedom Mikael Persson, kommundirektör Sida 6 av 189

7 Sida 7 av 189

8 Sida 8 av 189

9 Vårt dnr: 16/04367 MISSIV Verkställande direktören Till kommundirektören Erbjudande förvärv av aktier i Inera AB Sedan styrelsen för SKL den 7 oktober 2016 beslutade att godkänna att SKL Företag AB förvärvar Inera AB, har nu samtliga landsting och regioner tagit beslut om att sälja merparten av sina aktier i företaget till SKL Företag AB. Förvärvet trädde i kraft den 16 mars Därmed kan nu samtliga kommuner erbjudas att förvärva fem aktier vardera i Inera AB och på så sätt bli delägare i företaget och enklare kunna använda sig av företagets tjänster. Bifogat finner ni underlag för kommunens fullmäktigebeslut om förvärv av aktier i Inera AB. Beslutssatserna är tänkta som underlag och kan självklart ändras utifrån egna rutiner. Samtliga handlingar finns också på skl.se/inera. Ert beslut meddelas SKL Företag AB via mejl till inera@skl.se. Det finns idag ingen bortre tidsgräns då ni måste ha tagit beslut, men vi hoppas naturligtvis på att ni vill bli delägare och tar beslut så snart det är möjligt för att tidigt kunna få de fördelar som ett delägarskap innebär. Så snart vi registrerat ert beslut, kommer vi att översända handlingarna Aktieöverlåtelseavtal samt Anslutningsavtal på nytt till er, för underskrift. Som aktieägare kommer ni sedan att bjudas in till ägarråd och bolagsstämma. För frågor hänvisas till inera@skl.se Med vänlig hälsning Lena Dahl Tillförordnad VD Bifogade dokument: Kommunens beslutsunderlag för fullmäktiges beslut, samt bilagorna: o Aktieöverlåtelseavtal (bilaga 1) o Anslutningsavtal (bilaga 2) o Aktieägaravtal (bilaga 3) o Bolagsordning (bilaga 4) o Ägardirektiv (bilaga 5) o Årsredovisning 2015 för Inera AB (bilaga 6) Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se, Sida 9 av 189

10 Bilaga 1 AKTIEÖVERLÅTELSEAVTAL mellan SKL Företag AB och [KOMMUN] rörande INERA AB Sida 10 av 189

11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND ÖVERLÅTELSE OCH TILLTRÄDE KÖPESKILLING VILLKOR FÖR TILLTRÄDET AV AKTIERNA KÖPARENS GARANTIER SÄLJARNAS GARANTIER BEGRÄNSNING AV SÄLJARNAS ANSVAR ÖVRIGT...2 Sida 11 av 189

12 Detta aktieöverlåtelseavtal ("Avtalet") har denna dag ("Avtalsdagen") ingåtts av och mellan: A) SKL Företag AB, organisationsnummer ("Säljaren"); B) [KOMMUN] ("Köparen"). Envar av Säljarna och Köparen benämns i det följande var för sig som "Part" och gemensamt som "Parterna". 1. BAKGRUND 1.1 Säljaren äger aktier i Inera AB, organisationsnummer ("Bolaget") i vilket bolag samtliga Landsting och Regioner samt efter tillkommande köp ett antal kommuner äger aktier. 1.2 Säljaren är villig att till Köparen överlåta 5 (fem) aktier ("Aktierna") i Bolaget och Köparen önskar förvärva Aktierna från Säljaren. Aktiebrev avseende Aktierna har ej utfärdats. 1.3 Mellan befintliga aktieägare i Bolaget gäller ett aktieägaravtal ("Aktieägaravtalet") vilket Köparen genom särskilt anslutningsavtal ska biträda. 1.4 Mot ovanstående bakgrund har Parterna nu ingått detta Avtal. 2. ÖVERLÅTELSE OCH TILLTRÄDE 2.1 Tillträdet av Aktierna enligt detta Avtal ("Tillträdet") ska ske den dag som Parterna gemensamt bestämmer ("Tillträdesdagen"). 2.2 På Tillträdesdagen ska Säljaren överlåta Aktierna till Köparen och Köparen förvärva från Säljaren Aktierna mot att Köparen erlägger Köpeskillingen. 2.3 Aktierna överlåts med alla därtill hörande rättigheter och fria från alla belastningar, med undantag för belastningar som framgår av Bolagets bolagsordning respektive Aktieägaravtalet. 3. KÖPESKILLING 3.1 Köpeskilling Sida 12 av 189

13 2 3.1 Köpeskillingen för Aktierna ska uppgå till kronor ("Köpeskillingen"). 4. VILLKOR FÖR TILLTRÄDET AV AKTIERNA 4.1 Tillträdet av Aktierna är villkorat av att Köparen senast vid Tillträdet biträtt Aktieägaravtalet enligt punkt 1.3 ovan. 5. KÖPARENS GARANTIER Köparen garanterar att Köparen är behörig att ingå och fullfölja sina åtaganden enligt Avtalet och Aktieägaravtalet såväl per Avtalsdagen som per Tillträdesdagen. 6. SÄLJARNAS GARANTIER 6.1 Säljaren lämnar följande garantier till Köparen ("Garantierna") vilka lämnas per Avtalsdagen och per Tillträdesdagen: (a) (b) Bolaget är ett svenskt aktiebolag som är vederbörligen registrerat i enlighet med gällande svensk lagstiftning; Aktierna är fullt betalda och Säljaren är ägare till Aktierna. 7. BEGRÄNSNING AV SÄLJARNAS ANSVAR 7.1 Vid brott mot någon av Säljarens Garantier eller vid annat brott av Säljaren mot detta Avtal har Köparen ersättning med ett belopp som motsvarar den Skada (krona för krona) som Köparen lidit på grund av brottet. 7.2 Detta avtal är den fullständiga och enda regleringen av Köparens förvärv av Aktierna och Köparen bekräftar att Köparen avstår från att göra gällande varje slag av anspråk till följd av förvärvet på annan grund än som anges i detta Avtal. 7.3 Vid brott mot någon av Säljarens Garantier eller vid annat brott av Säljaren mot detta Avtal har Köparen ersättning med ett belopp som motsvarar den Skada (krona för krona) som Köparen lidit på grund av brottet. 8. ÖVRIGT 8.1 Överlåtelse Part får inte överlåta, delegera, vidareavtala eller på annat sätt överföra eller pantsätta eller skapa någon belastning över några av sina rättigheter eller skyldigheter hänförliga till detta Avtal, utan att dessförinnan ha erhållit de andra Partens skriftliga medgivande. 8.2 Kostnader Sida 13 av 189

14 3 Utöver vad som uttryckligen överenskommits enligt detta Avtal, ska alla kostnader och utgifter som uppkommit i samband med förhandlingen, förberedelsen och ingåendet av detta Avtal betalas av den Part som ådragit sig sådana kostnader och utgifter. Inga kostnader avseende transaktionen ska bäras av Bolaget. 8.3 Fullständig reglering Detta Avtal utgör Parternas fullständiga reglering av samtliga de frågor som Avtalet berör och detta Avtal ersätter samtliga tidigare skriftliga eller muntliga förhandlingar, avtal och överenskommelser rörande samtliga de frågor som Avtalet berör. 8.4 Ändringar Ändringar av och tillägg till detta Avtal ska endast betraktas som giltiga om de gjorts skriftligen och vederbörligen undertecknats av Parterna. Detta Avtal har upprättats och undertecknats i två likalydande exemplar av vilka Säljaren och Köparen tagit var sitt ett exemplar. DATUM: DATUM: [KOMMUN) SKL Företag AB Sida 14 av 189

15 Bilaga 2 ANSLUTNINGSAVTAL TILL AKTIEÄGARAVTAL avseende INERA AB Sida 15 av 189

16 1 1. BAKGRUND 1.1 SKL Företag AB, nedan benämnt "SKL Företag", äger aktier i Inera AB, org. nr , nedan kallat "Bolaget", i vilket bolag samtliga Landsting och Regioner samt efter tillkommande förvärv ett antal kommuner också äger aktier. 1.2 SKL Företag har genom köp från Landsting och Regioner förvärvat de aktier SKL Företag äger i Bolaget i syfte att bland annat kunna vidareöverlåta aktier i Bolaget till kommuner som ännu inte är aktieägare i Bolaget. 1.3 Mellan SKL Företag, Landstingen och Regionerna samt de kommuner som har förvärvat aktier i Bolaget gäller ett aktieägaravtal, nedan benämnt "Aktieägaravtalet", vilket fogats till denna Förbindelse, Bilaga Undertecknad kommun har genom särskilt avtal förvärvat aktier i Bolaget från SKL Företag. 1.5 Denna Förbindelse omfattar samtliga parts vid var tid innehavda aktier. 2. ANSLUTNINGSÅTAGANDE 2.1 Genom undertecknande av detta anslutningsavtal inträder undertecknade kommun som part i Aktieägaravtalet och ikläder sig samtliga rättigheter och skyldigheter i förhållande till övriga parter i Aktieägaravtalet. 2.2 Bestämmelserna i Aktieägaravtalets punkter 15 om meddelanden och 18 om överlåtelse ska tillämpas på motsvarande sätt avseende denna Förbindelse. Detta anslutningsavtal har upprättats i två exemplar, varav SKL Företag respektive undertecknade kommun erhållit var sitt. DATUM: DATUM: [KOMMUN] SKL FÖRETAG AB Sida 16 av 189

17 Bilaga 3 AKTIEÄGARAVTAL avseende INERA AB Sida 17 av 189

18 Bilaga 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Avsnitt Sida 1. PARTER BAKGRUND PARTERNAS MÅLSÄTTNING med bolaget FINANSIERING OCH VINSTUTDELNING PARTERNAS INFLYTANDE ÖVER BOLAGET ÄGARRÅD BOLAGETS STYRELSE STYRELSENS ARBETSFORMER VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR REVISOR VALBEREDNING aktiebrev RÄTT FÖR FÖRVÄRVARE ATT TILLTRÄDA AVTALET FÖRKÖP MEDDELANDEN handlingsoffentlighet ÄNDRING av BOLAGSORDNING ÖVERLÅTELSE AV AVTALET AVTALSTID ÖVRIGT...6 Sida 18 av 189

19 1 1. PARTER 1.1 Detta aktieägaravtal ("Avtalet") har ingåtts mellan nedan angivna parter och de parter som enligt vad som anges i Avtalet kan komma att tillträda avtalet; 1.2 SKL Företag AB ( ), (nedan benämnt "SKL Företag") 1.3 Samtliga landsting och regioner, enligt Bilaga 1.1 till Aktieöverlåtelseavtal. Samtliga ovan nämnda parter, samt eventuellt tillkommande parter, benämns nedan gemensamt "Parterna" och var och en för sig "Part", "Parten" eller, i förekommande fall "Tillträdande Part". 2. BAKGRUND 2.1 SKL Företag och de Parter som anges i punkt 1.2 och 1.3 äger sammantaget samtliga aktier i Inera AB, org. nr , nedan kallat "Bolaget". SKL Företag har genom köp från ett antal av Parterna enligt förvärvat de aktier SKL Företag äger i Bolaget. 2.2 Genom detta Avtal avser Parterna reglera sina mellanhavanden avseende ägandet av Bolaget och bedrivandet av Bolagets verksamhet. Vid bristande överensstämmelse mellan innehållet i bolagsordning och detta Avtal, ska Avtalets bestämmelser, Parterna emellan, äga företräde. Den bolagsordning som Parterna enats om har den lydelse som framgår av Bolagsordningen. 2.3 Detta Avtal omfattar samtliga Parts vid var tid innehavda aktier. 3. PARTERNAS MÅLSÄTTNING MED BOLAGET 3.1 Bolaget är efter SKL Företags förvärv av majoriteten av aktierna i Bolaget ett dotterbolag till SKL Företag. Syftet med att övriga Parter givits tillfälle att vara (eller i förekommande fall, bli) aktieägare är att, genom detta Avtal, tillförsäkra deltagande Regioner, Landsting och Kommuner ett avgörande inflytande över Bolagets strategiska mål och viktiga beslut. 3.2 I detta Avtal har införts bestämmelser om ett ägarråd ("Ägarråd") som ska utgöra det beslutsorgan i vilket samtliga Parter äger delta och som beslutar om ändring av bolagsordning, övergripande strategiska frågor och bolagsstyrning. Bolagets verksamhet ska bedrivas på ett sådant sätt att aktieägande kommuner och landsting kan utöva kontroll över bolaget motsvarande den som myndigheten utövar över sin egen förvaltning. Bolaget ska i huvudsak utföra verksamhet för ägarnas (eller andra enheter som ägarna utövar kontroll över) räkning. 3.3 Bolaget ska bedriva sin verksamhet i enlighet med dess bolagsordning samt i enlighet med från tid till annan antagna ägardirektiv, vilka ska gälla till dess beslut fattats om annat. 3.4 Bolaget ska så långt möjligt nyttja marknaden och föreliggande konkurrensförhållanden. Sida 19 av 189

20 2 3.5 Bolaget ska inom ramen för självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3c kommunallagen agera affärsmässigt. Bolagets olika delverksamheter ska långsiktigt vara självfinansierade. 4. FINANSIERING OCH VINSTUTDELNING 4.1 Bolaget ska finansieras genom i Bolagets verksamhet genererade medel samt, vid behov, genom extern upplåning. Part är inte skyldig att tillskjuta medel till Bolaget, ställa säkerhet eller pant eller på annat sätt bidra till Bolagets finansiering på annat sätt eller i större omfattning än vad som uttryckligen anges i detta Avtal. 4.2 Parterna har enats om verksamhetsföremål och att Bolaget inte ska drivas i syfte att bereda vinst åt aktieägarna på sätt som anges i bolagsordningen, Bilaga SKL Företag avser som ett led i förvärvet av aktierna i bolaget att ställa ut en förlustgaranti gentemot Bolaget på ett belopp om maximalt 35 MSEK. Till undvikande av tvivelsmål noteras att SKL Företag samma sätt som övriga Parter, och enlighet med punkt 4.1 ovan, inte har något åtagande att därutöver tillskjuta medel eller att annars bidra till Bolagets finansiering. 5. PARTERNAS INFLYTANDE ÖVER BOLAGET 5.1 Parterna ska utöva sitt inflytande över Bolaget vid Ägarråd och bolagsstämma på sätt som anges i detta Avtal. 5.2 Parterna förbinder sig att vid bolagsstämma i Bolaget rösta i enlighet med de beslut och val som sker vid Ägarråd enligt detta Avtal. 5.3 Parterna är överens om att Bolagets verksamhet ska ledas av Bolagets styrelse som har att verkställa vad Parterna från tid till annan fastställer i ägardirektiv och genom beslut vid Ägarråd respektive bolagsstämma. 6. ÄGARRÅD 6.1 Parterna ska tidigast åtta och senast fem veckor före årsstämma i Bolaget sammanträffa vid ordinarie Ägarråd. Vid ordinarie Ägarråd ska beslut fattas om fastställelse av ägardirektiv med strategiska mål för Bolaget avseende nästkommande räkenskapsår; övriga vid årsstämma i Bolaget förekommande ärenden; val av ledamöter till valberedningen; samt annat ärende som Part initierat enligt punkt 6.2. Sida 20 av 189

21 3 6.2 Envar Part äger att hos SKL Företag hemställa att ärende rörande bolaget ska behandlas vid Ägarråd. Sådan hemställan ska ha inkommit i så god tid att SKL Företag kan inta ärendet i kallelse till Ägarråd. 6.3 Annat Ägarråd än inför årsstämma får sammankallas av SKL Företag. SKL Företag är skyldigt att kalla till sådant Ägarråd om minst en tiondel (1/10) av samtliga Parter så begär. 6.4 SKL Företag kallar till Ägarråd och ska, om möjligt, tillse att deltagande vid Ägarråd ska kunna ske på distans. 6.5 För kallelse till Ägarråd ska följande gälla Kallelse till Ägarråd ska ske med brev på posten eller e-post till samtliga Parter ej senare än tre veckor före Ägarråd. Sådan kallelse ska innefatta förslag till dagordning. Förslag till beslut ska ange förslagets huvudsakliga innehåll, även förslag till ägardirektiv enligt Vid Ägarråd har Part så många röster som motsvarar antalet av sådan Part ägda aktier i Bolaget, dock att SKL Företag har lika många röster som samtliga övriga Parter tillsammans minskat med ett (1). 6.7 För giltigt beslut vid Ägarråd krävs att minst hälften (1/2) av de vid Ägarrådet företrädda rösterna röstar för beslutet samt att beslutet biträds av mer än en tredjedel (1/3) av de Landsting som är företrädda vid Ägarrådet samt mer än en tredjedel (1/3) av de kommuner som är företrädda vid Ägarrådet. 7. BOLAGETS STYRELSE 7.1 Bolagets styrelse ska bestå av lägst sex (6) och högst femton (15) ledamöter inklusive ordföranden. Suppleanter ska ej utses. 7.2 Minst 2/3 av ledamöterna i styrelsen ska utses bland representanter för aktieägande regioner, landsting och kommuner. Parterna är överens om att dessa ska representera samtliga delägande kommuner, landsting och regioner. 8. STYRELSENS ARBETSFORMER 8.1 Styrelsens arbetsformer ska fastställas i arbetsordningen för styrelsen vilken ska beslutas av styrelsen. 9. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR 9.1 Tillsättande och avsättande av Bolagets verkställande direktör beslutas av Bolagets styrelse. Sida 21 av 189

22 4 10. REVISOR 10.1 Revisor i Bolaget ska vara samma revisor som i SKL Företag. Därutöver ska två lekmannarevisorer utses. Som lekmannarevisor ska utses revisor som valts för granskning av styrelsens och övriga nämnders verksamhet hos aktieägande kommuner, landsting eller regioner. 11. VALBEREDNING 11.1 Bolaget ska ha en valberedning bestående av högst sju (7) ledamöter valda vid Ägarråd Valberedningens uppdrag ska vara att till Ägarråd lägga fram förslag till styrelse, styrelseordförande, revisorer och lekmannarevisorer samt arvoden till dessa. Valberedningen ska eftersträva att styrelsen får en med hänsyn till Bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bakgrund i övrigt. Valberedningen ska härvid särskilt beakta styrelsens sammansättning med avseende på kön och etnicitet samt representativitet för aktieägande regioner, landsting och kommuner. 12. AKTIEBREV 12.1 Aktiebrev ska ej utfärdas. 13. RÄTT FÖR FÖRVÄRVARE ATT TILLTRÄDA AVTALET 13.1 Parterna är överens om att, oaktat vad som i övrigt anges i detta Avtal, samtliga regioner, landsting och kommuner i Sverige som inte redan är aktieägare, ska ges tillfälle att från SKL Företag förvärva aktie i Bolaget samt att sådan Tillträdande Part äger rätt att ansluta sig till detta Avtal utan övriga Parters särskilda medgivande Tillträdande Part ska tillträda detta Avtal genom särskilt anslutningsavtal som ska undertecknas av den Tillträdande Parten och av SKL Företag. 14. FÖRKÖP 14.1 Part (nedan kallad "Erbjudande Part") äger inte, helt eller delvis, överlåta sina aktier i Bolaget till tredje man utan att först skriftligen erbjuda SKL Företag att lösa av Erbjudande Part sålunda erbjudna aktier. Erbjudandet ska innehålla uppgift om antalet aktier som erbjuds till inlösen för en köpeskilling motsvarande akties kvotvärde SKL Företag ska inom sextio (60) dagar ("Acceptfristen") från erbjudandet meddela Erbjudande Part om förköpserbjudandet accepteras eller inte. Erbjudandet måste accepteras i sin helhet och inte endast delvis Har inte SKL Företag accepterat förköpserbjudandet innan utgången av Acceptfristen ska detta i sin helhet anses förkastat. Sida 22 av 189

23 Accepteras förköpserbjudandet på sätt som ovan anges ska SKL Företag erlägga köpeskillingen för de erbjudna aktierna kontant senast trettio (30) dagar efter utgången av Acceptfristen. Äganderätten till förköpta aktier övergår den dag då köpeskillingen erlagts, varvid Erbjudande Part ska överlämna eventuellt utfärdade aktiebrev avseende de förköpta aktierna, vederbörligen endosserade, till SKL Företag Om förköpserbjudandet inte accepteras, eller om köpeskilling inte erläggs inom den tid som anges i punkten 14.4 ovan, ska Erbjudande Part ha rätt att överlåta förköpserbjudna aktier till tredje man under förutsättning att villkoren vid sådan överlåtelse ej är mer förmånliga för köparen än vad som hade gällt vid förköp enligt denna punkt 13. Såsom ytterligare förutsättningar gäller dels att sådan överlåtelse kommer till stånd inom sextio (60) dagar från utgången av Acceptfristen, dels att köparen i samband med sitt förvärv av aktierna skriftligen förklarar sig tillträda detta Avtal som part i Erbjudande Parts ställe. Utträdande Parts ansvar enligt detta avtal upphör ej dessförinnan. Inträde i detta Avtal förutsätter godkännande härtill av övriga Parter. 15. MEDDELANDEN 15.1 Meddelanden som enligt Avtalet ska lämnas skriftligen ska sändas med rekommenderat brev eller e-post till respektive Parts officiella adress Meddelandet ska anses vara motpart till handa: tre (3) arbetsdagar efter avsändandet, om avsänt med rekommenderat brev, den dag mottagaren bevisligen erhållit meddelandet, om detsamma översänts med e-post. 16. HANDLINGSOFFENTLIGHET 16.1 Bolaget ska tillämpa den s. k. offentlighetsprincipen i enlighet med vad som föreskrivs i lag och bolagsordning. 17. ÄNDRING AV BOLAGSORDNING Punkterna 3-4, 7-9, 12 och 14 i bolagsordningen får inte ändras utan godkännande av fullmäktige i minst 2/3 av de aktieägande regionerna, landstingen och kommunerna. 18. ÖVERLÅTELSE AV AVTALET 18.1 Part äger inte rätt att annat än då så följer av uttrycklig bestämmelse häri, utan skriftligt medgivande från behörig företrädare för övriga Parter, överlåta Avtalet eller sina rättigheter eller skyldigheter enligt Avtalet till annan. Sida 23 av 189

24 6 19. AVTALSTID 19.1 Detta avtal gäller från och med dagen för Parts undertecknande och intill dess sådan Part inte längre är aktieägare i Bolaget. 20. ÖVRIGT 20.1 Detta Avtal reglerar med uteslutande av lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag uttömmande alla frågor som Avtalet berör. Detta Avtal har upprättats i 2 exemplar, varav Parterna erhållit var sitt. DATUM: DATUM: [KOMMUN) SKL Företag AB Sida 24 av 189

25 Bilaga 4 BOLAGSORDNING (beslutad vid extra bolagsstämma ) 1. BOLAGETS FIRMA Bolagets firma är Inera AB. 2. SÄTE Styrelsen ska ha sitt säte i Stockholm. 3. FÖREMÅLET FÖR BOLAGETS VERKSAMHET Bolaget ska samordna, tillhandahålla och utveckla gemensamma tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhetsutveckling i kommuner, landsting, regioner, samt bolag och organisationer som de utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över, inom deras verksamhetsområden och ansvar. Bolaget ska inom ramen för de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. 1-2 och 7-8 kommunallagen och självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3c kommunallagen agera affärsmässigt. Bolaget får bara när det är förenligt med den kommunala kompetensen och aldrig till större omfattning än tjugo (20) procent av bolagets omsättning tillhandahålla tjänster till andra än direkta eller indirekta aktieägare. 4. BOLAGETS SYFTE Bolagets syfte är inte att bereda vinst åt aktieägarna utan att bidra till en effektivisering och utveckling av landstingens, regionernas och kommunernas verksamhet genom samordnade lösningar med optimalt resursutnyttjande och hög kvalitet. I händelse av bolagets likvidation ska vinst och bolagets behållning, efter det att bolagets förpliktelser fullgjorts, fördelas mellan aktieägarna i förhållande till deras andel i aktiekapitalet. 5. AKTIEKAPITALET Aktiekapitalet ska utgöra lägst och högst kronor. Sid 1/3 Sida 25 av 189

26 Bilaga 4 6. ANTAL AKTIER Antal aktier ska vara lägst och högst stycken. 7. STYRELSE Styrelsen ska bestå av lägst sex och högst femton ledamöter. 8. REVISORER Bolaget ska ha lägst en och högst två revisor(er) med högst två ersättare. 9. LEKMANNAREVISORER Bolaget ska ha två lekmannarevisor(er) med högst två ersättare. 10. KALLELSE TILL BOLAGSSTÄMMA Kallelse till bolagsstämma ska ske genom e-post eller brev med posten till aktieägarna tidigast sex veckor och senast två veckor före stämman. 11. ÄRENDEN PÅ ORDINARIE STÄMMA (ÅRSSTÄMMA) På årsstämman ska följande ärenden förekomma till behandling: 1) val av ordförande vid stämman 2) upprättande och godkännande av röstlängd 3) val av sekreterare och en eller två justeringsmän 4) prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad 5) godkännande av förslag till dagordning för stämman 6) framläggande av årsredovisningen och revisionsberättelsen 7) beslut a. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen, b. om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, c. om ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktör, 8) bestämmande av antalet styrelseledamöter samt i förekommande fall antalet revisorer, lekmannarevisorer och ersättare, 9) fastställande av arvoden åt styrelsen och i förekommande fall för revisorerna 10) val av styrelseledamöter samt i förekommande fall, revisorer, lekmannarevisorer och ersättare 11) val av styrelseordförande 12) annat ärende, som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. Sid 2/3 Sida 26 av 189

27 Bilaga BOLAGSSTÄMMANS KOMPETENS Beslut i följande frågor ska alltid fattas av bolagsstämman. 1) Årligt fastställande av verksamhetsinriktning med strategiska mål för de närmaste tre räkenskapsåren 2) Fastställande av rambudget för verksamheten 3) Ram för upptagande av krediter 4) Köp och försäljning av fast egendom 5) Bildande av bolag 6) Köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant 7) Ställande av säkerhet 8) Beslut i annat ärende av principiell betydelse eller annars av större vikt för bolaget 13. BOLAGETS RÄKENSKAPSÅR Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår. 14. OFFENTLIGHET Allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen. Om bolaget överlämnar verksamhet till privat utförare ska bolaget genom avtalet med utföraren tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över. Sid 3/3 Sida 27 av 189

28 BILAGA (4) Lena Dahl Ägardirektiv för Inera AB förslag inför ägarråd och bolagsstämma Ägare SKL Företag AB äger 97 procent av aktierna i bolaget. Övriga aktier ägs av landsting och regioner. Samtliga kommuner ska ges tillfälle att köpa aktier i bolaget. Vid full anslutning från kommuner, landsting och regioner kommer det innebära att SKL Företag AB äger 50,8 procent av aktierna. Sveriges Kommuner och Landsting äger samtliga aktier i SKL Företag AB. SKL Företag AB är moderbolag i SKL:s bolagskoncern. Bolagets verksamhet Bolaget ska samordna, tillhandahålla och utveckla tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhetsutveckling i kommuner, landsting, regioner, samt bolag och organisationer som de utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över, inom deras verksamhetsområden och ansvar. Föremålet för verksamheten är angivet i bolagsordningen för bolaget. Bolaget får ej bedriva verksamhet som inte är förenlig med bolagsordningen. Bolaget får ej heller bedriva verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen. Bolaget ska i första hand ta fram gemensamma tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhetsutveckling inom områden där marknaden inte bedöms kunna tillgodose ägarnas behov och intressen. Bolaget ska så långt möjligt nyttja marknaden och föreliggande konkurrensförhållanden. Beslut som fattats av ägarrådet återfinns i bilaga. Bolagets styrning Bolaget är efter SKL Företags förvärv av majoriteten av aktierna i bolaget ett intressebolag till SKL Företag. Syftet med att övriga parter givits tillfälle att vara (eller i förekommande fall, bli) aktieägare är att tillförsäkra deltagande kommuner, landsting och regioner ett avgörande inflytande över bolagets strategiska mål och viktiga beslut. I aktieägaravtal har införts bestämmelser om ett ägarråd som ska utgöra det beslutsorgan i vilket samtliga parter äger delta och som beslutar om övergripande strategiska frågor och bolagsstyrning. Bolagets verksamhet ska bedrivas på ett sådant sätt att aktieägande kommuner, SKL Företag AB Postadress: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20, Tfn: , Fax: Sida 28 av Epost: info@sklforetag.skl.se, Postgiro: , Bankgiro: , Org nr:

29 2 (4) landsting och regioner kan utöva kontroll över bolaget motsvarande den som myndigheten utövar över sin egen förvaltning. Bolaget ska i huvudsak utföra verksamhet för ägarnas (eller andra enheter som ägarna utövar kontroll över) räkning. Verksamhetens finansiering Bolaget ska inom ramen för de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. 1-2 och 7-8 kommunallagen och självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3c kommunallagen agera affärsmässigt. Bolagets olika delverksamheter ska långsiktigt vara självfinansierade. Bolaget får bara när det är förenligt med den kommunala kompetensen och aldrig till större omfattning än tjugo (20) procent av bolagets omsättning tillhandahålla tjänster till andra än direkta eller indirekta aktieägare. Bolagets syfte är inte att bereda vinst åt aktieägarna utan bidra till en effektivisering och utveckling av kommunernas, landstingens och regionernas verksamhet genom samordnade lösningar med optimalt resursutnyttjande och hög kvalitet. Strategier för koncernen Bolagen inom SKL-företagskoncernen ska skapa värde för SKL och dess medlemmar genom att stödja SKL:s verksamhetsidé: En fråga om demokrati. SKL är en medlemsorganisation för kommuner, landsting och regioner. Som arbetsgivar- och intresseorganisation driver vi deras frågor och erbjuder stöd och service. Vi väcker frågor, agerar kraftfullt och bildar opinion. Vårt uppdrag är att ge kommuner, landsting och regioner bättre förutsättningar för lokalt och regionalt självstyre. Målet är att utveckla välfärden. Det är en fråga om demokrati. SKL:s verksamhet styrs ytterst av kongressens inriktningsdokument som innehåller ett antal inriktningsmål för respektive kongressperiod. Varje år beslutar styrelsen i SKL om en verksamhetsplan och budget. Koncernens bolag ska bidra till förbundets inriktning och målsättningar. Sida 29 av 189

30 3 (4) Koncerngemensamma riktlinjer Riktlinjer för Sveriges Kommuner och Landsting ska i möjligaste mån tillämpas i dotterbolagen. Följande riktlinjer ska ingå i ägardirektiv: SKL:s alkoholpolicy SKL:s policy om rökfri arbetstid. Ledande befattningshavare i dotterbolagen ska ha en uppsägningstid om minst 3 månader. Styrelse- och vd-utvärdering ska genomföras vartannat år och resultatet ska rapporteras till styrelsen i SKL Företag AB. Dotterbolagen ska genomföra medarbetarundersökningar vartannat år. Vid nominering av styrelseledamöter samt ledande befattningshavare i bolagen, bör en jämn könsfördelning eftersträvas så att andelen män respektive kvinnor blir minst 40 procent. Bolagen inom koncernen ska aktivt arbeta med hållbarhetsfrågor. Varje bolag ska ha en hållbarhetsredovisning. Styrelsen Styrelsen ska bestå av lägst 6 och högst 15 ledamöter inklusive ordföranden. Styrelseledamöterna föreslås av en valberedning vilken ska bestå av högst 7 ledamöter. Valberedningens uppdrag är att till ägarmöte lägga fram förslag till styrelse, styrelseordförande samt arvoden till dessa. Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation. Styrelsen ska se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsen ska se till att SKL Företag AB:s tidplaner för ekonomisk- och verksamhetsmässig rapportering kan följas. Styrelsen ska årligen fastställa en skriftlig arbetsordning för sitt arbete. I arbetsordningen ska det bl.a. anges hur ofta styrelsen ska sammanträda. Styrelsen ska i skriftlig instruktion ange arbetsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande direktören. Sida 30 av 189

31 4 (4) Verkställande direktör Styrelsen utser, i samråd med SKL Företag AB:s vd, en verkställande direktör för bolaget. Lön och övriga anställningsvillkor fastställs, i samråd med SKL Företag AB:s vd, av styrelsen. Styrelsen ska i en skriftlig vd-instruktion ange ansvar och befogenheter för vd. Om vd ska skiljas från sina uppgifter, ska samråd ske med SKL Företag AB:s vd. Bolagets utveckling Styrelsen ska uppmärksamma bolagets långsiktiga utveckling och anpassningsförmåga till nya krav och förutsättningar. Detta ska beskrivas i bolagets affärsplan. Investeringar Bolagets behov av investeringar ska framgå av investeringsbudgeten. Beslut om större investeringar ska ske i samråd med SKL Företag AB:s vd. Ekonomiska krav Verksamheten i bolaget ska bedrivas på affärsmässiga grunder och bidra till medlemsnytta. Som ekonomiska mål gäller följande: Lönsamhetsmål nettomarginal Nettomarginalen beräknas som resultatet efter finansiella poster i procent av rörelsens intäkter. Nettomarginalen ska under perioden uppgå till minst 3 procent. Kapitalstrukturmål soliditet Soliditet beräknas som eget kapital, inklusive obeskattade reserver exkl. skatt, dividerat med balansomslutningen. Soliditeten ska långsiktigt uppgå till minst 15 procent. Utdelning Bolaget ska inte lämna utdelning. Uppkommen vinst ska återinvesteras i bolaget och långsiktigt förbättra bolagets soliditet. Sida 31 av 189

32 Årsrapport 2015 LANDSTING OCH REGIONER I SAMVERKAN FÖR E-HÄLSA 1 Sida 32 av 189

33 Innehåll 3 Inera i korthet 4 Styrelseordförande och vd har ordet 6 Delaktiga patienter förändrar och förbättrar vården 8 Nationell patientöversikt Vårdguiden och UMO i allmänhetens tjänst 12 Nu kan alla hålla koll på hur sjuka vi är 13 Lyckat byte av SITHS-certifikat 14 Ineras tjänster öppna för kommersiella företag 15 Vården i siffror 16 Nytt projekt för nöjdare kunder 17 Ineras kärnkompetens, styrning och ledning 18 Tjänster och projekt 22 Flerårsöversikt 24 Styrelse och ledningsgrupp 26 Revisionsberättelse 2 Sida 33 av 189

34 Inera i korthet Inera koordinerar landstingens och regionernas gemensamma e-hälsoarbete. Våra tjänster används av medarbetare inom vård och omsorg, invånare och beslutsfattare. Exempel på nationella tjänster som landstingen och regionerna har valt att samverka kring är 1177 Vårdguiden, Vårdhandboken, UMO, e-tjänsten Journalen och Nationell patientöversikt. Samverkan gäller även olika läkemedelstjänster och säkerhetslösningar. Inera ansvarar också för den tekniska infrastruktur och arkitektur som är förutsättningen för de nationella e-hälsotjänsterna. Inera är ett aktiebolag som ägs av landsting och regioner. Bolaget leds av en styrelse med två politiker från respektive hälso- och sjukvårdsregion. Vd ansvarar för verksamheten. Vi har ett nära samarbete med ehälsomyndigheten, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialdepartementet, Socialstyrelsen, journalsystemsleverantörer och övriga aktörer inom e-hälsoområdet. Under 2015 var Ineras omsättning drygt 626 mkr och hade vid årets slut 121 anställda. 3 Sida 34 av 189

35 Från vänster: Johan Assarsson, vd Anders Henriksson, styrelseordförande 4 Sida 35 av 189

36 STYRELSEORDFÖRANDE & VD: 2015 ett fantastiskt e-hälsoår! Utvecklingen inom e-hälsoområdet är verkligen en e-hälsolösningar är sammankopplade via Ineras och sjukvården planeras och införs. Detta kommer att ge patienter, vård- och omsorgspersonal och beslutsfattare bättre tjänster och verktyg för att nå och dela information mellan vårdgivare. Vi har under året utvecklat vår koordinerande roll och framför allt drivit frågan om samordnad arkitektur och ny teknik. Den gemensamma IT-arkitekturen prövades med stor framgång när en ny version av Nationell patient översikt utvecklades och infördes under All information till patientöversikten går via Ineras tjänsteplattform. Samma anslutningar används även för e-tjänsten Journalen. Journalen med patientens tillgång till sin egen journalinformation, breddinförs nu över hela landet och vi är övertygade om att det är en viktig del för patientmedverkan på riktigt. Besökssiffrorna för UMO och 1177 Vårdguiden blev högre än någonsin. Och konkret och lyckad samordning ser vi när alla vårdgivare via plattformen för stöd och behandling nu kan erbjuda internetbaserat stöd och behandling på ett säkert sätt, som ett komplement till traditionell kontakt. För att även kommunerna ska kunna dra nytta av våra tjänster fortsätter processen för att Inera ska bli ett bolag som ägs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), landsting, regioner och kommuner gemensam. På så sätt kan ännu bättre prioriteringar göras gemensamt för hela e-hälsoarbetet och lösningarna hänga ihop över vårdgivargränserna. Vi har tagit nästa steg i e-hälsoarbetet och fattade beslut under året att kunna erbjuda våra tjänster till kommersiella företag med vårdavtal på öppna marknaden. Tanken är att på så sätt kunna knyta ihop så stora delar som möjligt av hälso- och sjukvården i Sverige digitalt och att bidra till innovation och utveckling. Det vi ser är att tillsammans med andra skapar vi förutsättningarna och grunden till utveckling och rätt prioriteringar inom e-hälsa. Vårt uppdrag är engagerande och spännande. Vi ser optimistiskt fram emot JOHAN ASSARSSON, VD ANDERS HENRIKSSON, ORDFÖRANDE 5 Sida 36 av 189

37 Delaktiga patienter förändrar och förbättrar vården Snart finns Journalen i hela landet och forskningen visar att en mer informerad och delaktig patient är bra för vården. Som patient kommer man till en början att nå helt olika information i Journalen beroende på var i landet man har fått vård. Målet framåt är att vårdgivare enas kring vad patienten kan läsa. FAKTA: Man når Journalen via 1177 Vårdguidens e-tjänster Användare loggar in med e-legitimation Över personer har ett konto Under 2015 är den införd hos: - Uppsala - Skåne - Västmanland - Jönköping - Kalmar - Östergötland - Halland - Kronoberg - Västerbotten Under 2016 kommer alla landsting och regioner erbjuda Journalen DOME är ett VIN- NOVA-finansierat samarbetsprojekt mellan Lunds Universitet, Högskolan i Skövde, Örebro Universitet och Uppsala universitet. Införande som ger patienter tillgång till sin journal via nätet har pågått hela året över hela landet. Under 2016 kommer alla landsting och regioner att göra det möjligt för patienter att läsa sin journal via nätet. Studier av införandet visar att en mer informerad och delaktig patient i förlängningen är bra för vården och ökar vårdkvaliteten. En av DOMEs projektledare, Rose-Mharie Åhlfeldt, som är docent i Informationsteknologi inom området informationssäkerhet på Högskolan, i Skövde berättar om arbetet i DOMEprojektet och om hur hon började arbeta med dessa frågor. Patientens perspektiv Redan tidigt i karriären blev Rose-Mharie intresserad av patienterna och deras perspektiv inte följer patienten i vårdkedjan och hur patienten inte har tillgång till sin egen information. Patienten vet inte mycket om sin egen vård. Undermålig information leder till brister i patientsäkerhet och respektfullhet. Patienten kommer i kläm, informationen faller bort och patienten får vänta. När man skapar systemen behöver man tänka i processer utifrån patientens perspektiv. Svårt få helhetsbild Nu pågår införande nationellt av möjligheten att läsa journalen via nätet, men fortfarande kommer det vara svårt för patienten att få en helhetsbild av sin information då olika regler gäller för olika landsting och regioner. Det som visas eller inte visas i Journalen beror på var vården ägt rum, vilket innebär att den information patienten ser kan skilja sig mellan olika vårdgivare och landsting. Det är med andra ord inte patientens behov av information som är i fokus utan var patienten bor som bestämmer vilken information patienten kan ta del av. Det är väldigt långt kvar innan vi har patientens behov i fokus, anser Rose-Mharie Åhlfeldt. Patienten känner trygghet av möjligheten När journalen via nätet infördes i Uppsala var farhågorna att patienten skulle ställa många frågor till vården mellan mötena, men så har det inte blivit enligt patienterna. I en studie snarare på i lugn och ro, samlar sina frågor och bearbetar dem inför det planerade mötet. Rose-Mharie Åhlfeldt 6 Sida 37 av 189

38 Förstår innehållet i informationen Det forskarna även tagit upp i studien var den förväntade oro som fanns från vården om att patienten inte skulle förstå innehållet i sin journal, men det upplever de att de gör i stor utsträckning. Patienten har ju ofta först fått informationen muntligt och när de sedan läser och upptäcker något uttryck/ord de inte förstår, tar de reda på det själva. I studierna har man inte sett att patienter skulle lida av att ta del av information. Aktivt val att läsa eller inte Patienterna vet att vårdpersonalen är stressad och har ont om tid, så de avvaktar och tar med sig sina frågor till nästa besök. Vissa väljer aktivt att inte läsa, eller väntar med att läsa. Men de gör det som en aktiv handling och tycker inte att möjligheten att läsa borde tas bort, utan är nöjda med att kunna välja. Förväntar sig hög säkerhetsnivå När det gäller integritet och säkerhet förväntar sig patienterna att det är säkert och att systemet håller en hög säkerhetsnivå. Dessutom använder inte patienterna ofta möjligheten att dela sin journal med någon man utsett till ombud. Däremot kan de läsa eller visa journalen tillsammans med någon närstående. Murbräcka till något större Landsting och regioner som erbjuder tjänsten Journalen har gjort olika bedömningar för hur och när patienten kan ta del av journal informationen. Daniel Forslund, är innovationslandstingsråd i Stockholms läns landsting och ledamot i Ineras styrelse, berättar om sin syn på möjligheterna med journalen via nätet och regelverket. Möjligheten att läsa sin journal via nätet kommer att påverka hälso- och sjukvården mycket mer än vi tror. Just att få tillgång till sin journal via nätet kan kännas smalt, men det är en murbräcka till något mycket större. Det öppnar upp för dialog, ger praktiska verktyg för en mer informerad patient och driver fram en mer personcentrerad vård. En ny användning av information om vård och hälsa kommer leda till förändringar som vi inte ens kan överblicka idag, säger Daniel Forslund. I december beslutade Stockholms läns landsting att påbörja införandet av e-tjänsten Journalen och det kommer bli obligatoriskt att ansluta sig för alla vårdgivare med landstingsavtal. Nu pågår arbete med att ta fram regelverket och göra tekniska anpassningar. Detta ska vara klart direkt efter sommaren så att tjänsten kan lanseras under hösten Daniel Forslund Regelverket måste bygga på nationell kunskap Vi kommer såklart att diskutera regelverk och införande med professionen, men det är erfarenhet från andra landsting och regioner som underlättar vårt införande. Idag kan en patient nå helt olika information i Journalen beroende på var i landet man har fått vård. Vad är viktigast att ta tag i kring regelverk tycker du? Jag tycker man som patient har rätt att kräva lika behandling i alla landsting och regioner. Det är en märklig ordning när landsting och regioner ger helt olika möjligheter för sina invånare att nå sin information. en patient kan inte vara större hos ett landsting eller region än hos något annat. Gränser är bara streck på kartan vi måste enas om regelverket Läkarförbundet, Vårdförbundet och sjukvårdshuvudmännen behöver samla sig och anledning att ha olika. Gränser mellan landsting och regioner är ju bara streck på kartan! Det är inte rimligt att man som patient kan nå helt olika innehåll vid helt olika tillfällen, beroende på var man har fått vård. Målet är att nå full enhetlighet, men som ett första steg borde vi komma överens om en gemensam lägstanivå för vilken information kunna enas om! Under 2016 pågår ett arbete för att ta fram ett nytt nationellt regelverk. 7 Sida 38 av 189

39 Nationell patientöversikt en av de viktigaste nationella e-tjänsterna Den 8 december 2015, genomfördes en lyckad driftsättning av en ny version av Nationell patientöversikt (NPÖ). Den nya versionen bygger på modern teknik och därför finns det goda möjligheter till en fortsatt utveckling av innehåll och funktionalitet. FAKTA: Det är nu möjligt ta del av vaccinationer i NPÖ All information till NPÖ går via Ineras tjänsteplattform Antalet användare ökar stadigt Alla landsting och regioner och 10 kommuner visar sin information Cirka 230 kommuner kan läsa journalinformation Den 8 december 2015, genomfördes en lyckad driftsättning av en ny version av Nationell patientöversikt (NPÖ). Den nya versionen bygger på modern teknik och det utveckling av innehåll och funktionalitet. Den stora förbättringen av NPÖ har skett i tekniken även om utseendet och användarvänligheten också har utvecklats. Den nya versionen innehåller en hel del förbättringar som gör att användarna på ett enklare sätt kan hitta rätt information i NPÖ. Med den nya versionen kommer också möjligheten att redan nu ta del av ny information, som exempelvis genomförda vaccinationer, säger Ingela Jägerstedt-Larsson, ordförande i förvaltningsgruppen för NPÖ. Nationell patientöversikt gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. Att få tillgång till en heltäckande bild av tidigare dokumentation är viktigt för att personal i vård och omsorg ska kunna fatta rätt beslut och utöva en god vård. Statistiken i den här artikeln, visar hur många användare NPÖ har haft nationellt över hela landet och hur stort antal patienter de sökt information om per månad. Under 2009 började Örebro med NPÖ och de var först. Redan från start var verksamheterna med i diskussionerna och påverkade innehållet och prioriteringar för vad NPÖ skulle innehålla. En av fördelarna med att vara först var just det att kunna påverka innehållet. Vi tänkte säkert på självklara saker, men det var bra sionerna och prioriteringarna. Samtidigt var det ju lite svårt också eftersom systemet var så tomt, vi var de enda på plats. Som att vara först med telefon, det fanns ingen att ringa till, berättar Karin Rydberg, tjänsteansvarig. Användningen är hög i Örebro och NPÖ är en självklar del av arbetet och ger stor nytta just för att tjänsten har så mycket information som behövs för att göra en bra planering och bedömning med patienterna. Kommunerna är de största användarna och använder tjänsten 8 Sida 39 av 189

40 Användare Patienter JAN -15 FEB -15 MAR -15 APR -15 MAJ -15 JUN -15 JUL -15 AUG -15 SEP -15 OKT -15 NOV -15 DEC -15 JAN -16 framför allt för att ta del av dokumentation från sjukvården, för patienter i omsorg och hemsjukvård. I mitt yrke som sjuksköterska kan jag hämta värdefull information som jag behöver för att göra rätt bedömning och jag kan snabbt komma åt den. Det gör att jag kan planera bättre. Vi var tidiga med att använda NPÖ och det beror nog på att vi är lite framåt men också på att vi har haft en chef som tidigt förstod nyttan. Det gäller att komma över tröskeln och våga förändra sitt arbetssätt, säger Annalena Lönnqvist, sjuksköterska, Askerund hemsjukvård. NPÖ har funnits sedan länge och är en av de viktigaste nationella e-hälsotjänsterna. Den nya versionen bygger på Ineras tjänsteplattform, som integrerar Sveriges vårdsystem och hanterar journalinformationen på ett strukturerat och enhetligt sätt. Nu när den nya versionen fortsätta arbetet med att fylla NPÖ med innehåll och öka kännedomen, användningen och nyttan av tjänsten. Till vänster: Annalena Lönnqvist, till höger: Karin Rydberg. 9 Sida 40 av 189

41 1177 Vårdguiden och UMO i allmänhetens tjänst 1177 Vårdguiden och UMO (ungdomsmottagningen på nätet) har en positiv utveckling i såväl kännedom och antal besök som nöjdhet. Landstingen och regionernas gemensamma satsningar ligger bakom framgången, liksom tillkomsten av nya uppmärksammade e-tjänster. SAMMAN- FATTNING NKI 2015: TJÄNST NKI Klamydiaprovtagningstjänsten i 1177 Vårdguidens e-tjänster Vårdguiden på telefon 84 UMO.se se Vårdguidens e-tjänster 72 NKI = Nöjd Kund Index Riktmärken för NKI <55 Inte nöjd Nöjd >74 Mycket nöjd Källa: SCB Medborgarundersökning 2014 Det är Stockholms läns landsting som har det nationella utföraruppdraget för 1177 Vårdguiden och UMO. Kim Nordlander Under året har ett första steg tagits för att koppla ihop de öppna och inloggade tjänsterna genom att lyfta in e-tjänsterna som en tydlig del av 1177 Vårdguiden och ta bort namnet och varumärket Mina vårdkontakter, något som också syns i ökat antal besök. Särskilt positivt för hela 1177 Vårdguiden 2015 är den 30-procentiga ökningen av ärenden inom e-tjänsterna. 88 procent uppger att de följer råden när de ringt 1177 Vårdguiden på telefon och förbättringen av driftsäkerheten för telefoni plattformen, säger Kim Nordlander, chef för 1177 Vårdguiden och UMO inom Stockholms läns landsting som har det nationella utföraruppdraget. Införandet av Journal på nätet runt om i landet har gett uppmärksamhet åt e-tjänsterna bland annat genom medier, och säkert bidragit till ökat antal inloggningar. Även den nya plattformen Stöd och behandling, som är ett verktyg för vårdgivare att erbjuda stöd, utbildnings- och behandlingsprogram över nätet, förväntas öka intresset för e-tjänsterna på ett liknande sätt. Användningen har kommit igång och väntas öka kraftigt under de närmaste åren. teman Patientlagen och Våga berätta, med information för barn om psykisk hälsa. Våga berätta innehåller även information om barns rättigheter enligt Barnkonventionen, Patientlagen och rättigheter när någon i familjen är sjuk. Även ett nytt tema för vårdpersonal har tagits fram för att ge råd om hur 1177 Vård - guiden kan användas i kontakten med invånarna. I februari driftsattes en helt ny version av UMO.se med ny form och mobilanpassning som möjliggör att all information är tillgänglig i alla typer av enheter på samma sätt. Den nya formen bottnar i UMO:s verksamhetsidé om att vara en aktuell, levande och trovärdig digital kontaktyta för unga som söker information och dialog om sex, hälsa och relationer. Att lyfta ungas egna erfarenheter är en trovärdighetsfaktor. Ungas perspektiv har, som alltid i arbetet med UMO.se, tagits till vara i utvecklingen av den nya formen. Användartester har genomförts med unga i olika åldrar och med olika förutsättningar att ta till Åsa Sandler sig information. Vi har även gjort enkäter och följt upp trender i ungas webbanvändning. Allt för att skapa en lättanvänd och 10 Sida 41 av 189

42 lockande webbplats för de allra viktigaste frågorna, säger Åsa Sandler, produktionsledare på UMO:s redaktion. Starka varumärken och ökad användning Satsningarna som landsting och regioner gör i att bygga erbjudanden till invånare via välkända varumärken är mycket framgångsrik. Varumärkesundersökningarna visar att känne - domen om UMO ligger på 79 procent i mål - gruppen. Och kännedomen om 1177 Vårdguiden ligger på hela 89 procent. Tjänsterna har haft en positiv utveckling vad gäller kännedom, användning och nöjdhet under de senaste åren: Invånarnas användning av 1177 Vårdguidens e-tjänster har ökat både i antal individer, inloggningar och ärenden. Drygt nya användare har tillkommit under året. Antalet anslutna vårdenheter har också ökat med omkring 9 procent. Antalet besök på 1177.se samt umo.se fortsätter öka Vårdguiden på telefon ligger på en stabil nivå. Införandet av Stöd och behandling En av de större händelserna under året är att 1177 Vårdguiden i mars utökades med en helt ny nationell tjänst och platt f orm, Stöd och behandling. Exempel på användning via nätet är behandling mot ångest och depression, smärta, tinnitus och screening vid alkohol- ANVÄNDNING Vårdguiden och UMO har tillsammans ca 100 miljoner kontakter med invånarna om året se sessioner Hitta jämför vård sökningar inkomna samtal 1177 inloggning e-tjäsnterna umo.se sessioner och drogproblem. Tjänsten kan också användas för att bygga program och utbildningar som stöd för patientens egen vård och omsorg, men även program som stöder vårdprocesserna för bättre interaktion mellan vård och patienter för att främja delaktighet och öka tillgängligheten. Utvecklar strategier för införanden och utbildning Arbetet med att ta fram en ny generell införande strategi och modell för införandeprogram som stödjer breddinföranden blev klart under första kvartalet Den strategin och modellen tillämpar vi nu i införandet av Stöd och behandling och det upplever vi som en stort steg framåt, berättar Eva Lindholm, ansvarig för införande av e-tjänster inom 1177 Vårdguiden. Införandeprogrammet för Stöd och behandling riktar sig till projektledare, kommunikatörer, vårdgivaradministratörer, designers, utgivare, behandlare och verk - samhetsutvecklare, fortsätter hon. Programmet erbjuder bland annat utbildning i Designerverktyget, utbyte av gemensam information om erfarenheter landstingen emellan och genomgång av juridiska frågeställningar, såsom upphovsrätt, upphandling, riskanalys och avvikelsehantering med utgångspunkt i att Stöd och behandling är ett Nationellt Medicinskt Informationssystem (NMI). FÖRÄNDRING 2015 I JÄMFÖRELSE MED 2014 De mätningar som genomförs visar att invånarna är mycket nöjda med tjänsterna. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% 1177.se sessioner Hitta jämför vård sökningar inkomna samtal 1177 inloggning e-tjäsnterna invånarkonton e-tjäsnterna umo.se sessioner UNDER ÅRET HAR WEBBPLATSERNA VUNNIT ETT ANTAL PRISER: Web Service Award till 1177 Vårdguiden på webben, priset som Sveriges bästa responsiva webbplats Motivering: 1177 Vårdguiden lyckas leverera all den information som användaren kan tänkas behöva i sin mobil. Det är enkelt att hitta rätt och användarna tar enkelt del av den information som eftersöks. Man har arbetat hårt med användarvänligheten, vilket verkligen har lönat sig. Web Service Award till UMO, priset som bästa sajt för samhällsinformation med högsta betyg i tävlingens historia! Motivering: Man har lyckats med det svåra uppdraget att nå en kräsen målgrupp genom att använda rätt tonalitet och tilltal. Med smarta funktioner har man uppnått fantastiska betyg i användarvänlighet och design. Svenska publishingpriset till UMO i kategorin digitala läromedel. Motivering: För en sajt med perfekt användarperspektiv och uttömmande, sakliga svar. Servicedesk forum awards 2015, branschpriset för Årets Servicedesk Manager 2015 gick till Camilla Widmark, Supportansvarig på Invånartjänster. Motivering: Hon såg tidigt helhetsbilden och var noga med att både verktyg och processer implementerades parallellt för att projektet skulle bli så lyckat som möjligt. 11 Sida 42 av 189

43 Nu kan alla hålla koll på hur sjuka vi är Statistiktjänsten har sedan två år gett möjlighet för landsting och regioner att följa utvecklingen av sjukskrivningsmönster för sina vårdverksamheter. Under 2015 öppnades en publik del av tjänsten, där även allmänheten kan få en bild över sjukskrivningsmönster i landet. I Statistiktjänsten kan alla invånare i Sverige nu följa bland annat hur många kvinnor respektive män som är sjukskrivna och hur andelen är fördelad per sjukskrivningar bland åldrar, hur länge de är sjukskrivna och för vad. Fortfarande saknas statistik i Statistiktjänsten från några landsting, men de kommer att anslutas under 2016, säger Anders Glennhage, tjänsteansvarig för Statistiktjänsten på Inera. Målet med Statistiktjänsten är att göra uppföljning av sjukskrivning på lokal, regional och nationell nivå möjlig. Tjänsten ger möjlighet att se hur hälso- och sjukvården arbetar med sjukskrivning, bland annat avseende könsuppdelad statistik. Målgruppen är bred, potentiella användare är bland andra verksamhetschefer, processledare och verksamhetsutvecklare. Statistik på vårdgivar- och vårdenhets nivå är endast nåbar via kommunikationsnätet Sjunet, för hälsooch sjukvårdspersonal med särskild behörighet och SITHS-kort. Landstingen har behov av att följa upp egna vårdenheter, men även privata enheter som ingår i respektive nationell källa över avtal har Inera valt att under 2015 utveckla en lösning som innebär att landstingen själva rapporterar in vilka enheter som ingår i landstinget och som man vill följa upp, berättar Anders Glennhage. Lösningen har utformats så att sekretessreglerad information inte utlämnas från de privata enheterna till landstingen, all statistik presenteras med tröskelvärden för att undvika att identiteter röjs. 63% 37% Anders Glennhage FÖRDELNINGEN MELLAN KÖN: 12 Sida 43 av 189

44 Lyckat byte av SITHS-certifikat Under 2015 har SITHS Förvaltningsgrupp tillsammans med SITHS-anslutna organisationer arbetat hårt med att byta ut gamla certifikat på SITHS-kort. Gamla certifikat, som utfärdats med SITHS CA v3, upphörde att gälla den 28 november 2015 och behövde därför ersättas med SITHS CA v1. Konsekvensen om utbytet inte skedde i tid skulle kunna använda sitt SITHS-kort för elektronisk få ett helt nytt SITHS-kort. Förberedelser och planering Hösten 2013 påbörjades förberedelserna inför bytet av tioner informerades, ny funktionalitet för att underlätta utbytet planerades, och många organisationer började planera för hur deras eget utbyte skulle gå till. Trots att förberedelserna startade i god tid, var det inte förrän vid halvårsskiftet 2015 som arbetet kom igång på allvar. Ny funktionalitet som underlättade SITHS Förvaltningsgrupp i november 2014 ny funktionalitet i SITHS Admin, som gjorde det möjligt att ta reda på vilka organisation. I maj 2015 kom ytterligare funktionalitet som kort till många personer samtidigt. Den nya funktionaliteten uppskattades mycket av verksamheterna som skulle arbeta med utbytet, berättar Kerstin Arvedson, tjänsteansvarig för SITHS. De upplevde att verktyget var enkelt att använda och under lättade arbetet med utbytet. Utbyte av certifikat tillhör också en vardag den vanliga rutinen, som är ett löpande arbete för SITHS. i fem år, och ska av säkerhet- och kvalitetsskäl alltid bytas efter denna tid. Det som krånglade till det denna gång, var att själva korten var giltiga längre än själva SITHS CA v3 Detta medförde att hanteringen av antal byten blev större och mer komplex än vad det vanligtvis är. Att något sådant händer igen måste vi undvika, säger Kerstin Arvedson. Det var en stor påfrestning för alla berörda anslutna organisationer, SITHS Förvaltning och Nationell kundservice. Resultat över förväntan sent med sitt utbyte, blev resultatet över förväntan. Efter den stora dagen var det hur lugnt som helst. I stort sett fungerade allt som vanligt för användarna. Fantastiskt roligt! Och vi vill återigen tacka alla SITHS-anslutna organisationer för ett mycket bra arbete. Gott samarbete, anpassat IT-stöd, samt tydlig och kontinuerlig kommunikation, gjorde att vi nådde ett lyckat resultat, säger Kerstin Arvedson. Det är vi jätteglada för! 13 Sida 44 av 189

45 Ineras tjänster öppna för kommersiella företag Inera har tagit nästa steg i e-hälsoarbetet och erbjuder sina tjänster till kommersiella företag på öppna marknaden. Avsikten är att bidra till innovation och utveckling. Möjligheten kommer göra Inera till ett nav för hela Sveriges vårdinformation, och leda till en positiv utveckling för både patienter och vårdpersonal. Hittills har i stort sett bara Ineras ägare, landsting och regioner, haft möjlighet att köpa tjänster från Inera. Men efter en juridisk utredning fattade Ineras styrelse beslutet att anslutning till exempelvis tjänsteplattformen, eller andra av Ineras tjänster, också ska kunna erbjudas direkt till kommersiella företag. Syftet är att stimulera utvecklingen inom e-hälsa, så att marknadsaktörer kan använda Ineras tjänster för att ta fram nya, innovativa applikationer och funktioner för patienter och invånare eller medarbetare i vård och omsorg. Förhoppningen är att marknaden ska bidra till att utbudet av tjänster ökar snabbare, så att patienter får större möjligheter till självservice och delaktighet i vården, och vårdpersonal får effektiva verktyg. Ingen information kommer att släppas ut från vårdsystemen via tjänsteplattformen om inte de vårdgivare som äger informationen har avtalat om detta. Inera kommer dessutom till plattformen. Allt för att hålla en hög säkerhet och kvalitet i hanteringen av känslig information. Flera leverantörer erbjuder tjänster till Inera och många av dem ligger långt fram när det gäller innovativa lösningar för vård och omsorg, och både vårdgivare och patienter har stor nytta av att deras tjänster kan utbyta information med alla vårdsystem som anslutits till tjänsteplattformen. De möjligheter som tjänsteplattformen ger är en mycket viktig pusselbit för att öka samverkan mellan det offentliga och privata aktörer på området. INERAS MARKNAD ENLIGT NY POLICY Regioner och landsting _ Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård Tandvård Kommuner _ Hälso- och sjukvård Privata utförade _ med avtal Övriga Statliga Myndigheter _ som bedriver hälso- och sjukvård _ med behov av informationsutbyte _ som utöver tillsyn & uppföljning Invånare _ Hälso- och sjukvård Leverantörer till hälso- och sjukvård 14 Sida 45 av 189

46 Vården i siffror Vården i siffror är en webbplats som visar en mängd olika mått och resultat inom svensk hälso- och sjukvård. Det kan till exempel handla om utfallet av en viss typ av behandling, hur lång väntetiden är för att få en viss typ av vård, eller hur många som fått en viss typ av behandling. Informationen som visas i Vården i siffror hämtas från nationella kvalitetsregister och andra register och databaser som innehåller kvalitativa mått av olika slag. Vården i siffror har sitt ursprung i den tryckta upplagan Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård, som nu gjorts om och istället visar all data i digital form. Nu öppen för alla Under 2015 har Vården i siffror utökats med ny data, som till exempel hjärtsjukvård, intensivvård, psykiatrisk vård, habilitering, reumatisk sjukvård, väntetider i vården, patientsäkerhet, överlevnad vid cancersjukdomar, minskning av övervikt efter obesitaskirurgi, med mera. Dessutom har ett arbete pågått med att visualisera indikatorer i nationella rapporter som skapar överblick över olika sjukdomsområden. Ett stort arbete har också gjorts med att öppna upp webbplatsen för allmänheten. Sedan december 2015 är Vården i siffror tillgänglig för alla som är intresserade av hur svensk hälso- och sjukvård utförs och dess resultat. Tidigare krävdes inloggning med SITHS-kort. Viktig källa som förbättrar vården Syftet med Vården i siffror är att skapa dialog om resultat och kvalitet mellan och inom olika ledningsnivåer hos vårdgivare. Ökad kvalitet genom förbättringsarbete och mer jämlik vård är önskvärda effekter. Syftet är också att göra hälso- och sjukvårdsstatistik tillgänglig för både invånare och vårdpersonalen, för att ge inspiration och skapa nya kontaktytor för erfarenhetsutbyte. Målet med Vården i siffror, är att webbplatsen ska vara sam lingsplatsen för all statistik av mått och resultat i vården. 15 Sida 46 av 189

47 Nytt projekt för nöjdare kunder Inera driver internt ett projekt som syftar till att vi ska bli en mer kundanpassad och professionell leverantör av nationella tjänster, projektet Kundfokuserade processer och stödsystem. Rolf Åström Syfte med detta projekt är att ta ett större grepp kring alla led i Ineras affär, och skapa bättre förutsättningar för en effektivare leverans. Målet med projektet är att Inera ska uppfattas som en professionell organisation, som på ett effektivt sätt levererar efterfrågade tjänster. I slutändan ska detta resultera i nöjdare kunder. Det är härligt att se all den energi och kreativitet som Rolf Åström som är projektledare. Utgångspunkten för hela projektet är alla synpunkter vid fått vid landstingsbesök, via ärenden som Nationell kundservice hanterat, och vid andra kontakter vi haft med kund. Detta har gett oss en hyfsat bra bild över vad kunder förväntar sig av oss, och det vill vi leva upp till. Förhoppningen är att Inera ska bli en ännu bättre samarbetspartner, som förenklar vardagen för alla som vill använda, förstå och hantera våra tjänster. Vi kommer inte att vara nöjda, förrän våra kunder är nöjda, lovar Rolf. Sömlös hantering mellan delområden Inom projektet Kundfokuserade processer och stöd - system ingår tio delområden, vars uppgifter ska sam - ordnas och koordineras med varandra. Gemensamt för alla delområden är att de styrs mot samma mål kundens nytta och behov. Delområden De delområden projektet omfattar är; En ny version av Inera.se. Kund, som ska ta fram interna processer för ett bättre kundmöte. Affär, som ska skapa tydlighet kring avtal och prismodeller. Processer och roller, där dessa ska beskrivas övergripande. kunder behöver använda och ta fram. Systemintegration, ansvarar för att alla tekniska kopplingar mellan system fungerar. Leverans, ska ta fram en leveransprocess som fungerar för våra kunder. Support, arbetar med att ta hem all support till Inera och skapa en nationell kundservice. Uppföljning, ska se över intern och externt behov av statistik och annan uppföljning. Ekonomi, tar fram stödsystem och ska införa e-fakturering. 16 Sida 47 av 189

48 SVERIGES LANDSTING OCH REGIONER STYRELSE PRESIDIUM INERA BEREDNINGSGRUPP PROGRAMRÅD FÖRVALTNINGS- GRUPPER FÖRVALTNINGS- GRUPPER FÖRVALTNINGS- GRUPPER FÖRVALTNINGS- GRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER Ineras kärnkompetens, styrning och ledning Ineras kärnkompetens utgörs av styrning, ledning och koordinering, samt kravställning och förankring i samverkan med våra ägare och kunder. Viktiga funktioner är även strategisk arkitekturstyrning, kundservice och kommunikationsverksamhet. Beredningsprocessen av ärenden och nya uppdrag via programråd, beredningsgrupp och styrelse är etablerad och fungerar bra. Styrelsen består av två politiker från respektive hälso- och sjukvårdsregion, en från den styrande majoriteten och en från oppositionen. De beslutar om övergripande planer och strategi för verksamheten. I deras ansvar är att bereda ärenden och få rekommendationer från sina respektive huvudmän i viktiga frågor. Beredningsgruppen bereder ärenden till styrelsen. De har ansvar för att berätta för och stämma av med sina huvudmän om de prioriteringar som Inera gör. Programrådet är Ineras kanal mot landsting och regioner för förankring, dialog och samverkan kring de gemensamma, nationella tjänsterna inom e-hälsa. Programrådet deltar i beredningen av de ärenden och uppdragsförslag som kommer in till Inera och medverkar till att ta fram en verksamhetsplan. Det är sammanhållande för landsting och regioners planer för anslutning till tjänster. De medverkar till att säkerställa deltagande med strategisk verksamhets-, kommunikations- och it-kompetens i förvaltning- och projektstyrgrupper. Rådet ansvarar för att samverkan sker med ledningsnätverken, det vill säga hälso- och sjukvårdsdirektörer (HSD), informationsdirektörer (ID), IT- direktörer (SLIT), samt ekonomidirektörer och de kommunala chefsnätverken. Programrådet är också rådgivande till beredningsgruppen. Det är Vd som ansvarar för att Ineras verksamhet sker enligt styrelsens riktlinjer. Till sitt stöd har vd en ledningsgrupp som består av avdelningschefer och enhetschefer. DET FINNS CIRKA 25 FÖRVALTNINGS- GRUPPER med representanter från landsting, regioner, kommuner och privata vårdgivare för tjänsterna hos Inera. 17 Sida 48 av 189

49 Tjänster och projekt 1177 Vårdguidens e-tjänster Genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster kan invånare i hela landet kontakta vården, utföra vårdärenden och läsa personlig information om sin vård på ett säkert sätt. Det kan till exempel handla om att boka tid, förnya recept, ta del av provsvar eller annan vårddokumentation och på andra sätt få stöd i sin vårdprocess. Under 2015 har utförda ärenden ökat med 30 procent inom 1177 Vårdguidens e-tjänster Vårdguiden på telefon 1177 Vårdguiden på telefon är en nationell tjänst. Om man behöver sjukvårdsrådgivning kan man ringa 1177 dygnet uppger att de följer råden när de ringer 1177 Vårdguiden på telefon. Rådgivningsstödet webb Rådgivningsstödet webb är ett stöd för legitimerad vårdpersonal, framför allt sjuksköterskor, att bedöma vårdbehov. Merparten av landstingen och regionerna använder Rådgivningsstödet webb inom primär- och öppenvården Vårdguiden på webben 1177 Vårdguiden på webben är landstingens och regionernas gemensamma tjänst till allmänheten för råd om vård på webb. Webbplatsens innehåll produceras av vårdpersonal och bearbetas både av en nationell redaktion och av regionala redaktioner/redaktörer se anpassas automatiskt beroende på var man bor och man kan få nyheter, information och länkar till de e-tjänster som är aktuella i det egna landstinget eller regionen. En av de större händelserna under året är att 1177 Vårdguiden utökades med en helt ny nationell tjänst och plattform, Stöd och behandling. Hjälplinjen Nationella hjälplinjen erbjuder kostnadsfri psykologisk hjälp och vänder sig till människor som är i psykisk kris eller i andra svåra livssituationer. Man kan kontakta Nationella hjälplinjen för egen del eller om man är orolig för någon närstående. Både den som kontaktar Hjälplinjen och den som svarar är helt anonyma. Hjälplinjen besvarar cirka samtal per år. De vanligaste orsakerna till kontakt är i nämnd ordning; relationsproblem, oro för närstående, ångest, depression samt kris och självmord. Journalen Sedan 2015 är det Inera som förvaltar och utvecklar Journalen. Tjänsten gör det möjligt för invånarna att läsa journal information från hälso- och sjukvården via nätet. I november genomförde Inera en nationell konferens för att diskutera Journalen via nätet ur olika perspektiv. Omkring 120 personer deltog och deltagarna var före - trädare för landsting, regioner och kommuner, vårdprofessioner, myndigheter och leverantörer. Utvärderingen visade att konferensen om Journalen via nätet var mycket uppskattad, men att man gärna vill ha mer tid för fortsatta diskussioner och Inera planerar Vårdens intyg 20 landsting/regioner har infört Läkarintyg som gör det möjligt för läkare och handläggare att skicka läkarintyg och meddelande elektroniskt mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. 20 landsting/regioner har anslutit till nya tjänstekontrakt som gör det möjligt för invånare att själva hantera sina intyg via Mina intyg en e-tjänst som man når via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Den riktar sig möjlighet att hantera två av Transportstyrelsens läkarintyg för högre körkortsbehörighet (Läkarintyg och Läkarintyg diabetes). tilläggsapplikationen Webcert Fråga/Svar och nu stödjer Webcert även av Transportstyrelsens läkarintyg för högre körkortsbehörighet (Läkarintyg och Läkarintyg diabetes). Arbete pågår för att ge privata vårdgivare möjlighet att hantera intyg i Webcert. Under året har Statistiktjänsten för ordinerad sjukskrivning lanserats. Det är en webbtjänst som gör det möjligt att följa upp och se samlad statistik för den i läkarintygen ordinerade sjukskrivningen. 18 Sida 49 av 189

50 Födelseanmälan gör det möjligt för förlossningskliniker att skicka födelseanmälan elektroniskt till Skatteverket och direkt få tillbaka ett personnummer till det nyfödda barnet. Tjugo landsting har infört tjänsten. Projektet Intygstjänster har under 2015 fortsatt vidare- Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att fortsätta det nationella utvecklingsarbete som påbörjades i projektet Intygstjänster 2013 genom att under åren uppfylla samtliga delmål under sjukskrivningsmiljardens villkor 5 Utökat elektroniskt informationsbyte samt tilläggsuppdraget Fördjupade medicinska utredningar. STÖD OCH BEHANDLING Tjänsten Stöd och behandling är en av 1177 Vårdguidens e-tjänster som möjliggör för landsting, regioner, kommuner och privata vårdgivare med vårdavtal att erbjuda invånare stöd- och behandlingsprogram via nätet. Några olika också ett elektroniskt verktyg för att kunna specialdesigna olika typer av stöd- och behandlingsprogram utifrån de behov den aktuella målgruppen har. Införandet pågår för fullt och i början av mars var 150 vårdenheter anslutna. UMO UMO.se är en nationell ungdomsmottagning på nätet där unga mellan 13 och 25 år kan hitta relevant, aktuell och kvalitetssäkrad information om sex, hälsa och relationer. illustrationer som ger unga kunskap och möjlighet att ner. Förhoppningen är att unga på så vis får verktyg för att fatta egna väl grundade beslut som rör viktiga frågor i deras liv. Kännedomen i målgruppen är 79 procent och under året har webben helt anpassats för mobilen. E-blankettjänsten E-blankettjänsten är anpassade blanketter som berör olika verksamhetsområden, framför allt inom kommunal förvaltning. Under 2015 påbörjades arbetet med att modernisera e-blankettjänsten. Formulären får nytt modernt utseende, men med samma innehåll som de nuvarande PDF-blanketterna, de får ett nytt tillgänglighetsanpassat format, kommer att kunna fyllas i på skärmen och sedan skrivas ut. Alla blanketter kommer även som PDF-er. Samtliga gränssnitt är responsiva och anpassar utseendet utefter besökarens typ av enhet. Det innebär exempelvis att formulären fungerar lika bra i mobiltelefon eller läsplatta som i dator. Eira och Socialtjänstbiblioteket Via landstingssamarbetet Eira, får vårdens personal tillgång till internationella forskningsresultat via ett stort antal e-tidskrifter. De gemensamma licensavtalen omfattar all vårdpersonal i landets 21 landsting och regioner men ger även privata vårdgivare med landstingavtal rätt till åtkomst. Under året infördes bland annat proxy åtkomst till Eira Discovery för privata vårdföretag. Från årsskiftet 2015/2016 erbjuder Inera inte längre Socialtjänstbiblioteket och från och med januari 2016 släcktes ned. eklient En viktig del av arbetet med eklient är att tillsammans med landsting och regioner ta fram standarder och sätta livscykelplaner för hur länge viktiga IT-komponenter ska användas. Detta underlättar både för till exempelvis landstingen och för samarbetsparter, som får en norm att förhålla sig till vid utveckling och framtagning av nya system och tjänster. Det underlättar också för andra nationella projekt, som får en samlad bild över hur till exempel landstingens IT-miljöer utvecklas över tid. Elektronisk remiss Elektronisk remiss skapar grunden för elektroniskt utbyte av remisser mellan vårdgivare inom det egna landstinget/ regionen samt utanför det egna landstinget/regionen. Det nationella tjänsteplattformen, men planering pågår inför det första införandet. Man har under året tagit fram en lösning för hantering 19 Sida 50 av 189

51 Hjälpmedelstjänsten Under 2015 togs all funktionalitet i drift för Hjälpmedelstjänsten. Hjälpmedelsleverantörer registrerar sina produkter, och information om dessa i tjänsten som hanterar en del av det totala utbudet i Nationell katalog för produkter och avtal som omfattar artiklar, varav En planerad uppdatering i slutet av 2015 med förbätt- Infektionsverktyget Syftet med Infektionsverktyget är att förebygga vård - relaterade infektioner, förbättra följsamhet till behandlings - rekommendationer samt att minska bruket av bredspektrumantibiotika. Via Infektionsverktygets rapportverktyg kan man ta fram rapporter över vårdrelaterade infektioner, antibiotikaordinationer, koppling till riskfaktorer etc. inom enskilda organisationer. Denna återkoppling hjälper bra underlag att använda i det lokala förbättringsarbetet. Under året har förbättringar gjorts i systemet samt anpassningar påbörjats av Infektionsverktyget till Primärvården. Flytt har skett av IT-driften till Inera. Nationell patientöversikt Nationell patientöversikt gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. utseende och några nya funktioner som en vy för kalendern, möjlighet att sortera informationen samt möjlighet att ta del av läkemedelsinformation och vaccinationer. Den stora utvecklingen under året skedde i den teknik för hur information från journalerna hämtas till Nationell patientöversikt och möjligheterna för vårdgivare att dela med sig av vårdsystem. Nitha Nitha är ett nationellt IT-stöd för händelseanalys. Nitha består av en operativ del där analysledare och experter registrerar och utför analyser av skador inom vården enligt en systematiserad metod. Nitha består också av en kunskapsbank, där vårdpersonal kan ta del av avslutade analysrapporter och ta lärdom av dessa erfarenheter. En händelseanalys är en systematisk metod som ska ge svar på frågan vad som hände, varför det hände och hur vården ska arbeta för att händelsen inte ska upprepas igen. Några få vårdgivare står för en stor del av överförda analyser till Nitha. Totalt överförda analyser till Nitha Kunskapsbank var i slutet av 2015 cirka 800 stycken. Pascal Pascal är en applikation för vårdpersonal att förskriva och beställa läkemedel och handelsvaror för patienter som får sina mediciner fördelade i påsar (dospatienter). Vid årets uppdatering infördes nya funktioner som sammantaget ger en bättre tjänst. Valet av funktioner har tagits fram tillsammans med, och utifrån de behov som, vård och omsorg har. Möjligheten att kunna se vilka läkemedel som ändrats för patienten är extra viktig för sjuksköterskor inom den kommunala vården. Tidigare har sjuksköterskan behövt kontrollera utifrån dosreceptet och jämföra datum och tider för att upptäcka om en förändring skett. En annan viktig funktion är att användarna av Pascal har möjlighet att nå läkemedelsförteckningen för alla patienter, inte bara dospatienter. Rikshandboken i barnhälsovård Rikshandboken är en webbplats som innehåller aktuell och kvalitetssäkrad kunskap om små barns hälsa och utveckling samt metoder och riktlinjer för barnhälsovårdens verksamhet. En viktig förutsättning för att nå jämlik och rättvis barnhälsovård är att barnhälsovårdsprogrammet följs och att Rikshandboken används. av Rikshandboken i barnhälsovård tillbaka till Inera efter några år hos Stockholms läns landsting. Svenska informationstjänster för läkemedel (Sil) Sil är en tjänst med kvalitetssäkrad läkemedelsinformation. Information om dosering och iordningsställandet av läkemedel till barn har inkluderats från eped som tas fram på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Via Sil tillhandahålls läkemedelsinstruktioner och tjänster för rimlighets kontroller för barndoseringar. Svenska biobanksregistret Genom att samla översiktlig information om prover i ett gemensamt system, blir det enklare att genomföra samtyckesbegränsningar och söka efter prover som kan vara till nytta för forskning. I skrivande stund är det 17 av 26 vårdgivare som har anslutit sina patologisystem till Svenska biobanksregistret, SBR. Sedan starten har 1,3 miljoner prov blivit överförda till registret. Under året har tjänsten genomfört en uppdatering av säkerheten i systemet, nytt gränssnitt har kommit på plats och en verksamhetsanalys har tagits fram. 20 Sida 51 av 189

52 Svevac Vissa landsting använder Svevac som en journalhandling medan andra landsting använder e-tjänsten som ett kvalitetsregister. Svevac har cirka användare, det vaccinationer registrerade. Video- och distansmöten Video- och distansmöte fyller en viktig funktion när det gäller att effektivisera och underlätta arbetet inom vård- och omsorg. Tack vare den snabba tekniska utvecklingen ökar användningsområdena allt mer. Några av alla dessa användningsområden är ambulanssjukvård, arbetsterapi, barnhjärtoperationer och psykiatri på distans. få anmälda och godkända leverantörer. Ett nytt försök kommer genom föras Vårdhandboken Vårdhandboken är ett oumbärligt verktyg för den som snabbt vill få tillgång till uppdaterad kunskap i tillämpad hälso- och sjukvård. Den ger praktiska råd och tillförlitliga som hade drygt 2,6 miljoner besök under Årsskiftet boken tillbaka till Inera efter några år hos Stockholms läns landsting. Easy Tjänsten innehåller funktioner för att hantera verksamheters olika roller, regelverk, självdeklarationer samt avvikelser från en given standard/regelverk. Easy visar svart på vitt när ett regelverk inte efterföljs, och förenklar processen att utföra granskningar på ett strukturerat och effektivt sätt. Identifieringstjänsten SITHS SITHS är en tjänstelegitimation för både fysisk och elek- ett personligt Telia e-leg som visar vem du är, och ett SITHS-kortet har många användningsområden och är en av de viktigaste grundtjänsterna inom nationell e-hälsa. som går att läsa mer om i årsrapporten. Katalogtjänst HSA HSA är en elektronisk katalog som innehåller kvalitetssäkrade uppgifter om personer, funktioner och enheter i Sveriges kommuner, landsting och privata vårdgivare. Innehållsuppdateringar har genomförts under året, bland annat schemauppdatering. Förberedelser pågår för upphandling av ny teknisk plattform under Sjunet Sjunet är ett kvalitetssäkrat kommunikationsnät framtaget och anpassat för vård och omsorg. Sjunet har en garanterad tillgänglighet och ställs ofta som krav för att sprida verksamhetskritisk information. Under året genomfördes en upphandling för en ny driftleverantör som blev överklagad. Flytt av driftsleverantör har inte kunnat ske under året. Säkerhetstjänster Säkerhetstjänster är viktiga för att tillgodose lagliga krav och för att patienter ska känna förtroende för vårdens sätt driften till ny driftleverantör, etablerat SAMBI attribut förvaltning, samt genomfört en förstudie om kontexhantering, SSO och mobil autentisering. Ett nytt gränssnitt har tagits fram för spärr och logg. Arbetet med att ta fram en nationell PU tjänst pågår fortsatt även under Planerad upphandling planeras om och genomförs inom ramavtalsupphandling av applikationsförvaltning. Tjänsteplattform Tjänsteplattformen underlättar integrationer genom att vara navet mellan system och tjänster. Hela den IT-arkitektur som utgår från den nationella tjänsteplattformen prövades med stor framgång när en ny version av Nationell patientöversikt utvecklades under All information till patientöversikten går via Ineras tjänsteplattform. Samma anslutningar används även för e-tjänsten Journalen, som visar upp samlad journalinformation till patienter. En Varje vecka gör Inera cirka 60 nya anslutningar till tjänsteplattformen. Behovet från vårdgivare att ansluta sina vårdsystem ökar stadigt och totalt rör det sig om tusentals vårdenheter som kommunicerar med varandra via tjänsteplattformen varje dag. 21 Sida 52 av 189

53 Flerårsöversikt 2015 Intäkter (tkr) Nettoomsättning Övriga intäkter Summa Rörelsens kostnader (tkr) Material och tjänster Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar och övriga kostnader Summa Rörelseresultat 144 Räntor, bokslutsdisposition och skatt (tkr) Ränteintäkt och kostnad Periodiseringsfond Skatt Summa Årets resultat 258 Balansomslutning (tkr) Soliditet Antal anställda Sjukfrånvaro % 121 3,1 % 22 Sida 53 av 189

54 % 10 % 12 % 14 % 100 st 92 st 153 st 135 st 2,6 % 1,7 % 2,1 % 1,8 % 23 Sida 54 av 189

55 Styrelse Inera leds av en styrelse som består av två politiker från respektive hälso- och sjukvårdsregion. Anders Henriksson (S) Landstinget i Kalmar län, ordförande Marie Morell (M) Region Östergötland Martin Andréasson (M) Västra Götalandsregionen Jim Aleberg (S) Västra Götalandsregionen Anna Fransson (S) Region Kronoberg Carl Johan Sonesson (M) Region Skåne Daniel Forslund (L) Stockholms läns landsting Leif Dahlby (S) Region Gotland Fredrik Larsson (M) Landstinget i Värmland Marie-Louise Forsberg-Fransson (S) Örebro läns landsting Per Wahlberg (M) Landstinget Västernorrland Peter Olofsson (S) Västerbottens läns landsting 24 Sida 55 av 189

56 25 Sida 56 av 189

57 26 Sida 57 av 189

58 Formgivning: Kärnhuset Fotografer: Cecilia Phil (sid. 4, 7, 24), Anders Ekmark (sid. 9), Fredrik Persson (sid. 10), Ulrika Zwenger (sid. 10), Marie Andersson (sid. 12), Johan Olsson (sid. 12), Peter Nordahl (sid. 16) 27 Sida 58 av 189

59 Inera AB Box Stockholm 28 Sida 59 av 189

60 Kommunstyrelsens förslag till godkännande av årsredovisning 2016 för Räddningstjänsten Syd Ärende 7 KS 2017/113 Sida 60 av 189

61 Tjänsteskrivelse 1(2) Dnr: KS 2017/113 Kommunfullmäktige Årsredovisning Räddningstjänsten Syd 2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktiges beslut Årsredovisning för Räddningstjänst Syd 2016 godkänns. Direktionen beviljas ansvarsfrihet för 2016 års verksamhet Ärendebeskrivning Räddningstjänst Syd har översänt årsredovisning för 2016 års verksamhet jämte revisionsberättelse med tillhörande granskningsrapport för behandling i respektive medlemskommun. Förbundsordning för Räddningstjänsten Syd 6 : Revision sker i enlighet med bestämmelserna om revision i kommunallagen. Revisorernas berättelse skall tillsammans med årsredovisningen överlämnas till medlemskommunernas fullmäktige, som var och en beslutar om ansvarsfrihet för direktionen i dess helhet. Räddningstjänstens Syd uppvisar ett överskott på 141 tkr (2 126) för 2016 års verksamhet. Räddningstjänstens Syds resultat och måluppfyllelse i övrigt gör att kommunallagens balanskrav och förbundets mål för god ekonomisk hushållning har uppfyllts. (Siffror inom parantens avser föregående år). Revisionen tillstyrker ansvarsfrihet för direktionen och att årsredovisningen godkänns Beslutsunderlag Revisionsberättelse år 2016 för Räddningstjänsten Syd Räddningstjänsten Syd - Granskning av arbetsmiljöarbetet Yttrande över revisionens granskning av arbetsmiljöarbetet Räddningstjänsten Syd - Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2016 Yttrande över revisionens granskning av förebyggande verksamhet Räddningstjänsten Syd - Granskning av förebyggande verksamhet Årsredovisning för Räddningstjänsten Syd 2016 Kommunstyrelsens beslut 52/2017, Årsredovisning Räddningstjänsten Syd 2016 Kommunkansliet Kommunstyrelsen Kävlinge kommun Victoria Galbe Victoria.Galbe@kavlinge.se kommunen@kavlinge.se Sida 61 av 189

62 2 (2) Mats Svedberg Kanslichef Beslutet ska skickas till För kännedom Räddningstjänsten Syd Victoria Galbe, ekonomichef Sida 62 av 189

63 Sida 63 av 189

64 Sida 64 av 189

65 RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 65 av 189

66 INNEHÅLL Räddningstjänsten Syd på två minuter 4 Direktionens ordförande och förbundsdirektören har ordet 6 Resultatöversikt effektmål Stödjande mål 16 Utvecklingsuppdag 24 Femårsöversikt Ekonomisk måluppfyllelse 27 Ekonomisk översikt 28 Resultaträkning 31 Balansräkning 32 Kassaflödesanalys 33 Redovisningsprinciper 34 Noter 35 Revisionsberättelse 39 Förbundsdirektionen vid Räddningstjänsten Syd 40 Organisation 41 2 RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 66 av 189

67 Sida 67 av 189

68 RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD PÅ TVÅ MINUTER RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD PÅ TVÅ MINUTER Räddningstjänsten Syd är ett räddningstjänstförbund för kommunerna Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö. Vårt uppdrag är att förebygga olyckor och att snabbt och effektivt genomföra räddningsinsatser av olika slag. Dygnet runt tar vi oss an bränder, drunkningar och trafikolyckor, och vi agerar vid stormskador, ras, kemolyckor och farliga utsläpp. Vi arbetar också med samhällsplanering, organtransporter, tillsyn av brandskydd och utfärdar tillstånd för brandfarliga och explosiva varor. Vi stödjer den enskilde att ta sitt ansvar för liv och säkerhet genom utbildning, information och rådgivning till allmänheten, organisationer och näringsliv. Vi samverkar med flera andra aktörer. Tillsammans gör vi skillnad för att skapa medveten trygghet. Så planerar vi För varje mandatperiod beslutar direktionen om ett handlingsprogram som är vårt övergripande styrdokument. Detta utgår ifrån både lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och medlemskommunernas uppdrag och ligger till grund för hela verksamheten. I handlingsprogrammet beskriver vi riskbilden i vårt geografiska område, vår förmåga och vår utvecklingsinriktning. Med handlingsprogrammet som utgångspunkt gör vi varje år en verksamhetsplan. Planen beskriver uppdrag, strategier, resurser och mål för det aktuella året och hur förbundet ska uppfylla dem. All daglig verksamhet beskrivs sedan i produktionsplan och aktivitetsplaner. SÅ HÄR STYR OCH PLANERAR VI LSO (lag om skydd mot olyckor) Vision och mål Handlingsprogram Verksamhetsplan Produktionsplan Aktivitetsplaner Individuell plan riksdag direktion förbundsdirektör verksamhetschefer distriktschefer enhetschefer 4 RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD ÅRSREDOVISNING 2015 Sida 68 av 189

69 Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att stödja, rädda och utveckla. En effektiv olyckshantering är en del av välfärdssystemet, nu och i framtiden. Kvinnor och mäns, flickor och pojkars självklara rätt till trygghet och säkerhet är grundläggande i en demokrati. Det är dessa individer som både drabbas av och orsakar olyckor. Individer som vi ska kunna möta före, under och efter en olycka. STÖDJA Den bästa olyckan är den som aldrig händer. Därför stödjer vi den enskilde genom att aktivt dela med oss av vår erfarenhet och kunskap om hur man förhindrar olyckor och agerar om de ändå inträffar. Detta är en förutsättning för att den enskilde ska kunna ta sitt ansvar för liv och säkerhet. Vi samverkar med en lång rad andra aktörer. Tillsammans kan vi göra skillnad för att skapa medveten trygghet. RÄDDA Om olyckan ändå är framme är Räddningstjänsten Syd där för att rädda dem som är i nöd. Vi agerar snabbt, säkert och effektivt för att lösa den akuta situationen. Efter varje sådan insats finns också lärdomar att dra för att förbättra våra metoder. Här ska både vi, den enskilde och omgivningen få fullt utbyte av vår professionella kompetens. UTVECKLA Räddningstjänsten Syd vill utmana etablerade sanningar och vara banbrytare i utvecklingen mot ett säkrare samhälle. Det gör vi genom att ständigt förbättra vår verksamhet. Vi utvecklar såväl våra räddningsinsatser som det förebyggande arbetet och förnyar vår roll i ett samhälle i förändring. Detta kan vi bara åstadkomma i samarbete med andra. Vår vision Visionen för Räddningstjänsten Syd är Ett olycksfritt samhälle. Med den gör vi ett tydligt ställningstagande om att vi arbetar för en nollvision. Visionen blir konkret i våra effektmål, de mål som beskriver vilken effekt vår verksamhet ska ha i samhället hos den enskilde. Den nytta vi ska göra. Våra effektmål för strävar mot visionen och är mätbara: ÖKAD TRYGGHET Tryggheten vad avser olyckor ska kontinuerligt öka. FÄRRE OLYCKOR Antalet bränder och andra olyckor ska minska. ÖKAD KUNSKAP Allas förmåga att förebygga och hantera olyckor ska öka. SNABBARE & EFFEKTIVARE Följderna av inträffade olyckor ska minska genom snabba ingripanden och effektiva insatser. Våra stödjande målområden Mångfald och jämställdhet Säkerhet Kvalitet Kompetens Hälsa och arbetsmiljö Miljö Kommunikation och varumärke RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD ÅRSREDOVISNING 2015 Sida 69 av 189 5RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD PÅ TVÅ MINUTER

70 DIREKTIONENS ORDFÖRANDE OCH FÖRBUNDSDIREKTÖREN HAR OREDET FÖRBUNDSDIREKTÖREN 2016 HAR ORDET TIO ÅR AV UTVECKLING, FÖRNYELSE OCH RESULTAT För tio år sedan var jag på ett uppdrag för FN i Pakistan när telefonen ringde. Uppringaren kom från en rekryteringsfirma, som fått i uppdrag att hitta en förbundsdirektör till det räddningstjänstförbund som precis hade bildats i sydvästra Skåne. Jag hade inte sökt det. Varför inte? undrade rekryteraren. Nja, vi är faktiskt många som har undrat vem som ska ta det. Vem som än gör det kommer att åka ut igen ganska omgående. Men nog var jag lite nyfiken ändå. För vad är det som alltid har triggat mig? Jo, utveckling, förnyelse, att nå resultat och att få vara med och påverka. Och för att göra en lång historia kort så antog jag utmaningen efter att ha träffat politikerna och försäkrat mig om att de var beredda att backa upp mig i mitt uppdrag: att utveckla Räddningstjänsten Syd med fokus på förebyggande arbete. Framgångsrikt förebyggande En av de viktigaste utgångspunkterna från start var att det brann för mycket, framför allt i Malmö och framför allt i bostäder. Detta har vi nu under lång tid försökt möta genom förebyggande arbete, ofta genom hembesök, ofta hos de mest riskutsatta. Resultatet är att bostadsbränderna inom vårt område har minskat och att vi i dag bara har en tredjedel så många dödsbränder som i landet i genomsnittet. Under min tid har vi också mött stenkastning, hot, våld och kaos. Det borde vi ha varit mer förberedda på genom utvecklingen i andra länder, men vår förmåga till omvärldsbevakning var kanske inte så bra då. Så småningom har vi ändå lyckats hantera problemen genom att bli bättre på att förstå hur människor fungerar, att kommunicera med dem, finnas där och bygga relationer och vi har alltså gjort det bland annat genom att försöka förebygga bostadsbränder. effekt också på nätterna, och idag möter vi i syd sällan stenkastning eller hot mot vår personal. Och så har vi satsat på mångfald och jämställdhet. Vi har arbetat hårt med att utveckla förutsättningarna för att bredda rekryteringsbasen. Ibland har det varit tufft att övertyga alla om att även kvinnor kan vara brandmän, men idag är det helt självklart. Allt hör ihop Jag var ända från början övertygad om de enskilda delarna i detta arbete. Vad jag däremot inte såg då var att de hänger ihop. Att vi har kunnat lyckas med det förebyggande arbetet och komma nära människorna beror ju faktiskt på att vi har medarbetare av olika kön och med olika språk, med olika bakgrunder och olika sätt att nå människor. Naturligtvis borde det ha varit självklart från början. Framöver tror jag att vi ännu mer behöver se oss som en organisation som jobbar med kommunernas trygghetsoch säkerhetsfrågor inklusive social trygghet. Här har räddningstjänsten ett utrymme där vi kan utnyttja vårt stora förtroendekapital och bidra till att skapa trygghet och lugn även utanför vår egen kärnverksamhet. Från stridsfrågor till självklarheter Detta förebyggande arbete skulle vi utföra på dagarna, i samma områden där det kastades sten och brann och var förfärligt på nätterna och med samma personal. Självklart var detta inte helt lätt att mobilisera internt, men så småningom blev det självklart att de vi mötte på dagarna inte var stenkastarna utan de som ville att vi skulle komma när det brann. Med tiden gav denna verksamhet på dagarna PER WIDLUNDH förbundsdirektör 6 RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 70 av 189

71 DIREKTIONENS ORDFÖRANDE HAR ORDET MED NY KRAFT MOT SAMMA MÅL 2016 inleddes med förbundets årliga medarbetardagar där, som brukligt, även en politisk representant från arbetsutskottet deltog. Medarbetarna fick under dessa dagar ta del av det nya handlingsprogrammet, verksamhets- och produktionsplanerna och fick i grupper reflektera över hur dessa påverkar det dagliga arbetet. För vår räddningspersonal i beredskap (RiB) anordnade vi RiB-dagar, också där deltog politiker. I mars arrangerade vi en lärandekonferens för att presentera projektet En brandstation för alla och sprida erfarenheter från det. Det blev ett mycket lyckat evenemang med 265 deltagare från hela Sverige. De händelser som stack ut under året var framför allt bilbränderna i Malmö under sommaren och hösten. De innebar en hög belastning i förbundet, som dock klarade dem med egna resurser. Situationen bevakades dygnet runt och i samverkan med polisen, Malmö stad, fastighetsägare och flera andra. Även nyårsnatten blev stökig och hektisk för delar av vår operativa personal. I övrigt har vi sluppit katastrofer och stora olyckor. Rekrytering av ny förbundsdirektör Direktionen har under året arbetat mycket med rekryteringen av en ny förbundsdirektör. Det var en noggrann process där representanter från alla våra fem medlemskommuner, liksom ledningsgrupp och fackliga organisationer, var involverade. Vi ville ha med alla på resan, och innan vi utlyste tjänsten gjorde vi därför befattningsbeskrivningen tillsammans. Det innebar att när vi väl närmade oss beslut så var urvalskriterierna väl förankrade i organisationen. Valet av Linda Kazmierczak som ny förbundsdirektör kunde sedan tas i direktionen. Den nya förbundsdirektören har fått sin erfarenhet av blåljusorganisationer genom drygt åtta år som beredskapsdirektör i Kronobergs län. Kombinationen av handlingskraft, engagemang och förmåga att lyssna av olika åsikter innan hon fattar beslut var avgörande faktorer i beslutet. Nu ska Linda Kazmierczak driva arbetet med handlingsprogrammet. Kanske skruva på ett och annat, men i allt väsentligt är riktningen klar. I samband med att Linda Kazmierczak tillträdde som förbundsdirektör utsågs operativ chef Martin Gertsson till räddningschef i förbundet. Tio år av modigt och konsekvent arbete Linda Kazmierczak ersatte Per Widlundh, som avgick som förbundsdirektör i mitten av januari i år. Hans tio år på posten har naturligtvis präglat organisationen. Inte minst genom hans mod att driva utvecklingsfrågor i organisationen, vilket idag har tagit oss långt exempelvis när det gäller mångfalds- och jämställdhetsarbetet samt det förebyggande arbetet. Alla tre är faktorer som har varit viktiga för vårt framgångsrika arbete med att minska antalet bostadsbränder. Andra viktiga insatser under Pers tid som förbundsdirektör är införandet av en befälsskola, ett gediget kvalitetssystem, ett chefs- och ledarprogram samt ett tydligt varumärkesarbete. Jag vill tacka direktionen och medarbetarna i förbundet för ett stort engagemang och gott samarbete under året, det är en förmån att få vara ordförande här! SUSANNE JÖNSSON direktionens ordförande DIREKTIONENS ORDFÖRANDE OCH FÖRBUNDSDIREKTÖREN HAR OREDET RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD ÅRSREDOVISNING Sida 71 av 189

72 RESULTATÖVERSIKT EFFEKTMÅL 2016 RESULTATÖVERSIKT EFFEKTMÅL 2016 EFFEKTMÅL 1 ÖKAD TRYGGHET Tryggheten vad avser olyckor ska kontinuerligt öka för kvinnor och män, flickor och pojkar som bor, vistas eller färdas i våra medlemskommuner. Genom att arbeta nära och tillsammans med alla vi är till för kan vi nå längre för att öka tryggheten i våra kommuner. Både vad gäller att förebygga och kunna hantera olyckor, men också den sociala tryggheten. Under 2016 har vi fortsatt samverka i Örat mot marken veckovisa avstämningsmöten med kommun, stadsområde och polis med flera i Burlöv, Eslöv och flera stadsområden i Malmö. Dessa var särskilt viktiga i samband med sommarens och höstens många bilbränder för att kunna jobba med situationen, samordnat och på bred front. Den upplevda tryggheten är större, det visar en boendeundersökning som vi genomfört i området Herrgården i Malmö. Undersökningen visar också att de boende har tagit till sig vår information om vikten av brandvarnare och att de känner sig tryggare i hur de ska agera vid och förebygga bränder i bostäder. Räddningstjänsten i samarbete med kidsen Räddningstjänsten i samarbete med kidsen, RISK, har nu varit igång i sex år, och under hösten startade en ny grupp Våra medarbetare Nikola Obradovic och Attila Jensen deltar i samtal på Regeringskansliet om hot och våld med inrikesminister Anders Ygeman. högstadieelever från fem olika malmöskolor. I takt med att flickor ansluter utvecklas konceptet vidare också genom kvinnliga handledare. RISK har uppmärksammats nationellt när vi tillsammans med Sveriges övriga blåljusmyndigheter bjöds in av inrikesminister Anders Ygeman till samtal om förebyggande arbete med social trygghet. Vi har också berättat om RISK på konferensen Skolan brinner och på Länsstyrelsen i Kalmars årliga beredskapsdag. Under vintern beviljades RISK bidrag från BRÅ (Brottsförebyggande rådet) till en genomgripande utvärdering under ledning av forskare vid Malmö Högskola. #OVtillsammans Under benämningen #ovtillsammans drogs ett nytt samarbete igång mellan oss, polisen, Oxievångsskolan, Malmö FF och stadsområdesförvaltning Söder i Malmö. Syftet är att främja relationerna mellan elever och deltagande organisationer som kan vara goda samhällsförebilder så att eleverna når ökad förståelse och insikt i de olika verksamheterna. Vi medverkar genom att vi leder teorilektioner i brand-, olyckskunskap och sjukvård, och vi jobbar med värdegrundsfrågor och ger insikt i vår verksamhet. Utbilda en hel by Satsningen Vi utbildar en hel by har sedan premiäråret 2011 utvecklats och kan nu genomföras även i enskilda stadsdelar/områden. Under 2016 utbildade vi Dalby och Tygelsjö. I Dalby pågick utbildning av skolelever under flera dagar och vi passade på att prova våra nya utbildningskoncept för förskola och årskurs 5 (läs mer om utbildningskoncepten på sidan 13). På Skrylleängskolan testade vi även ett upplägg där eleverna gick runt till olika temastationer och fick öva med oss, polisen och Svenska livräddningssällskapet (SLS), inom såväl brandsäkerhet, hjärt- lungräddning (HLR), vattensäkerhet och trafiksäkerhet. I Dalby gjorde vi också extra hembesök och höll anpassad brandskyddsinformation för seniorer. Veckan avslutades som brukligt med ett stort trygghetsevent där flera andra aktörer deltog och dalbyborna kunde testa allehanda aktiviteter. I Tygelsjö satsade vi under ett par dygn med särskilda 8 RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD ÅRSREDOVISNING Sida 72 av 189

73 ÖKAD TRYGGHET BRANDSTATION FÖR ALLA hembesök i radhus, utbildning av förskolebarn och elever i årskurs 5, brandskyddsinformation för seniorer och utbildning av all personal på Pilbäckskolan i HLR med hjärtstartare. Vi medverkade också på Villaägarnas dag och hade HLR-kurs med hjärtstartare och andra prova på-aktiviteter kommer vi att utbilda stadsdelen Möllevången i Malmö. Människan bakom uniformen Vårt engagemang fortsätter i Människan bakom uniformen (MBU) tillsammans med Eslövs kommun, socialförvaltningen, polisen, ambulanssjukvården och väktare. Under 2016 genomfördes programmet för den sjunde kullen ungdomar mellan 14 och 18 år sedan starten Vårens träffar hölls tematiskt hos respektive yrkesgrupp för att stärka ungdomars kunskaper och relationer i de olika utövarnas yrkesroller. Detta sker genom lärande i olika utmanande situationer för att kunna möta och agera i krissituationer. Hösten fokuserades på samverkan och utveckling av ambassadörskapet, något som tar större del av verksamheten och som aktiverar tidigare MBU-ungdomar som fortsätter engagera sig i olika samhällsåtaganden. I början av oktober stod Eslöv värdar för en nationell nätverksträff för MBU. Tiotalet gästande MBU-föreningar, främst från södra Sverige, träffades för att lyfta aktuella frågor och fokusera kring utvecklingen av MBU samt kommande engagemang i ungdomars ambassadörskap. Hemmaträffar Hemmaträffar startade som ett samarbetsprojekt i Herrgården i Malmö, tillsammans med polisen och Malmö stad under hösten Vid hemmaträffar möter vi vissa målgrupper i hemmiljö för att prata om brandskydd och trygghet i hemmet. Under 2016 övergick hemmaträffar från en pilotfas till en etablerad verksamhet inramad av en konceptbeskrivning. Kontaktpersoner har utsetts på alla våra distrikt så att vi kan erbjuda hemmaträffar till alla medlemskommuner. Nästa steg för att kvalitetssäkra hemmaträffarna är att utbilda särskilda instruktörer på varje distrikt. EN REKTOR I MALMÖ SKRIVER OM HOPP Under hela förra året hade vi återkommande incidenter på skolan: någon satte eld på en papperskorg, någon kastade in ett brinnande föremål, någon avfyrade en raket i matsalen... och vid tröttsamt många tillfällen utlöstes brandvarnaren så att vi fick utrymma lokalerna. Varje gång fanns det en grupp som alltid var i närheten och som sågs springa därifrån. Vad som oroar mig personligen, är att dessa elever är i en brytningsperiod och riskerar att hamna snett. De tycker att skolan är viktig men har också dåligt självförtroende och hamnar ofta i konflikter. Därför är upplägget med RISK så bra för dem. De vet att ni kommer tillbaka och att nya aktiviteter väntar. De har varit väldigt positiva till träffarna och om era killar någon gång varit så mycket som fem minuter sena så har de stått och stampat otåligt. Vi kan se att de verkligen försöker göra rätt, de erkänner oftare när de gör fel och de ber om ursäkt, vilket de aldrig gjorde innan. Sedan de började på RISK har vi dessutom bara haft en enda brandincident, och för första gången på evigheter avfyrades inte en enda raket efter nyår. De är uppenbart stolta över att delta i RISK och berättar gärna vad de varit med om. De har inte alltid koll på vad vi ska göra i skolan, men de har stenkoll på när det är RISK och vilka aktiviteter som står på programmet. De är nästan alltid sena till skolan, men aldrig till RISK. Tack för ert engagemang! INDIKATORER Med vår information ska individen känna ökad trygghet (8,7 av 10) När olycka har hänt ska den drabbade känna trygghet NKI Sida 73 av 189 9

74 UTVECKLINGSUPPDRAG ANTAL HÄNDELSER per invånare EFFEKTMÅL 2 FÄRRE OLYCKOR Olyckor ska minska med 10 % 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Bostadsbränder ska minska med 15 % 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 före mål Bränder ej i byggnad ska minska med 10 % 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 före mål Brand i byggnad ska minska med 10 % 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 före mål före mål Antalet bränder och andra olyckor ska minska i medlemskommunerna. Brand i bostad hur minskar vi dem? Vi arbetar vidare för att minska antalet bostadsbränder och konsekvenserna av dessa. Fokus under 2016 har varit att tydligare sy ihop arbetet på våra olika distrikt och hitta samverkanspunkter mellan våra olika processer. Ett exempel på detta är att vi tydligare använder våra hembesöksresultat vid kommunikation och tillsyn med fastighetsägare. Vi fortsätter också med våra regelbundna och kostnadsfria hembesök där vi informerar om brandskydd i hemmet, och sedan starten 2010 är vi nu uppe i runt besök. Alla medarbete som genomför hembesök har utbildats i metodutvecklingen Hembesök 2.0 som blev klar Utbildningen för medarbetarna innebär att vi får en högre kvalitet i vårt möte med medborgarna, men också i vår planering och uppföljning av hembesöken. Vi inväntar nu bara vårt teknikstöd, som ännu inte är helt färdigutvecklat, för att Hembesök 2.0 ska kunna implementeras fullt ut i verksamheten. Anpassade koncept för olika målgrupper Vi har under året utvecklat fler målgruppsanpassade koncept. Förutom våra anpassade hembesök för personer som har behov av ett stärkt individanpassat brandskydd, har vi även en väl beskriven metodik vid hembesök i studentkorridorer, i radhus och vid hemmaträffar. Överlag får vi många förfrågningar från andra organisationer och räddningstjänster i Sverige som vill ta del av vårt brand i bostadsarbete. Tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Brandskyddsföreningen Skåne genomförde vi under året en inspirationsdag för räddningstjänsterna i Skåne där vi berättade om vår hembesöksmetodik. Även räddningstjänster och lokala brandskyddsföreningar från andra delar av landet fanns på plats denna dag. Vi är även en naturlig del i socionomprogrammet där vi informerar om brandskydd och riskutsatta, samverkan mellan olika aktörer med mera. Det känns fantastiskt att vi kan dela med oss av våra erfarenheter för att hjälpa andra att komma igång med sitt arbete. Brand i skola Under 2015 såg vi en ökning av antalet skolrelaterade bränder och vi kan se att dessa minskar något under 2016, 10 Sida 74 av 189

75 FÄRRE OLYCKOR ANTAL HÄNDELSER per invånare Trafikolyckor ska minska med 5 % men ligger fortsatt på en relativt hög nivå i jämförelse med tidigare år. Tyvärr ser vi en ökning av skolrelaterade bränder i Burlöv både när det gäller bränder i skolbyggnaden samt ute på gården. För att minska dessa bränder samverkar vi med Burlövs kommun. Vi skickar kontinuerligt ut information till skolor i våra medlemskommuner i samband med skollov, där vi bland annat rekommenderar att brännbart material inte ska förvaras på skolgården. Ett extra utskick gjordes även till skolor i Malmö under augusti månad i samband med vågen av bilbränder, för att försäkra oss att skolorna minimerade risken att drabbas av en brand. Vi jobbar även med att öka medvetenheten på skolor där vi har incidenter. Vattensäkerhet Färre ska drunkna i våra kommuner och under våren arbetade vi med ett koncept för vattensäkerhet, som handlar om att känna trygghet vid vatten. Det kan vara vid badplatser i sjöar eller hav, såväl som vid pooler eller vattendammar i anslutning till hemmet. Med grundbudskapet att okunskap är farlig, inte vatten, lanserades konceptet i sommarens kampanj Simma lugnt. Kampanjen byggde på närvaro och prova på-aktiviteter på stränder och badplatser. Vi anpassade våra budskap efter olika målgrupper och översatte informationsmaterial till flera språk. Malmö stad hjälpte till att skylta upp på bland annat olika reklamplatser i Malmö. Vattensäkerhetskonceptet spreds vidare genom arbetsgruppen Skåne, där alla räddningstjänster i Skåne finns representerade, med gemensamma budskap i radio, på film och i informationsblad. 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 före mål ANTAL SKOLBRÄNDER PER ÅR Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafiksäkerhet Under året har antalet trafikolyckor i vårt område minskat och det är framförallt i Malmö och Kävlinge som vi ser denna nedgång. Kopplat till detta ser vi även att antalet skadade och omkomna i trafiken minskar. Vi har påbörjat ett analysarbete inom trafikområdet och träffat några medlemskommuner och fört en dialog kring olyckorna och hur vi tillsammans kan arbeta vidare med detta område under Sida 75 av

76 RESULTATÖVERSIKT EFFEKTMÅL 2016 EFFEKTMÅL 3 ÖKAD KUNSKAP Alla människors förmåga, oavsett kön, ålder, etnicitet etc. att förebygga och hantera olyckor ska fortlöpande öka. Tillsyn Årets tillsynsbesök resulterade i ett flertal tjänsteanteckningar, föreläggande och förbud och trenden fortsätter med ökande antal förelägganden och förbud gentemot tidigare år. Våra tillsyner på studentnationerna i Lund har varit särskilt uppmärksammade, framför allt i media. Dessa tillsyner resulterade i att flera nationer numera har eller kommer att få ett brandskydd som är betydligt bättre än tidigare, i synnerhet när det gäller utrymningssäkerheten. Även förskoleverksamheten i våra medlemskommuner har fått besök av oss genom tillsyner. Ett flertal förskolor har förelagts om åtgärder för att höja säkerheten, och vi fattade beslut om att stänga en verksamhet i Malmö på grund av avsaknad av utrymningsvägar. Förskoleförvaltningen i Malmö hittade dock en snabb och smidig lösning för denna. Vi har genomfört tillsyn på farlig verksamhet på fyra anläggningar i oljehamnen i Malmö. Arbetet med dessa anläggningar har lett till säkerhetshöjande investeringar i mångmiljonklassen. Under året har vi förändrat delar av vårt arbetssätt och skapat så kallade tillsynsteam där flera tillsynsförrättare ingår i ett team som fokuserar på ett specifikt tillsynsområde. Detta ska bidra till att vi får ett större kunnande, bättre kommunikation och en mer likvärdig bedömning av brandskyddet. Det finns team för följande områden; boendeformer, vårdanläggningar, skolor, publika lokaler och industri. Tillsyn finns även med som ett av våra utvecklingsuppdrag, där vi tittar på hur vi kan förbättra vår tillsynsverksamhet ytterligare. Läs mer om det på sidan 24. Brandens omfattning ska minska över tid Vi vill på sikt att fler bränder ska vara begränsade till startutrymmet och för att nå dit jobbar vi med information om hur man begränsar branden samt att vi agerar stödjande när man larmar. Det vi bland annat informerar om är att många små bränder kan släckas av personer på plats och om man inte kan släcka är det bra att stänga dörrar när man lämnar sin bostad för att begränsa brandens spridning till andra rum eller närliggande bostäder. En brandutredares vardag, utredning efter en brand. Nå riskgrupper Under året har vi jobbat vidare med att målgruppsanpassa våra metoder och budskap. En målgrupp som vi har satsat särskilt på är unga vuxna och studenter, som vi har mött i olika sammanhang. I Lund har vi gjort hembesök i studentkorridorer enligt ett särskilt framtaget koncept, samt utbildat personer som arbetar på de olika nationerna i brandsäkerhet. Dessutom har olika informationsaktiviteter genomförts, bland annat gentemot de internationella 12 RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 76 av 189

77 studenterna. Totalt har vi under året träffat över studenter vid olika informationstillfällen. Studentkonceptet ska nu spridas vidare till Malmö, genom en särskild arbetsgrupp med representanter från våra malmödistrikt. De har påbörjat en kartläggning av målgruppen studenter i Malmö och kommer under 2017 att planera in olika informationsaktiviteter. Under året har vi även haft andra riktade aktiviteter för att nå riskgrupper, såsom målgruppsanpassade hembesök gentemot seniorer samt deltagit vid seniormässan och FN:s internationella äldredag. Utbildning till barn och unga En av våra prioriterade målgrupper är barn och unga. Efter att vi under föregående handlingsprogramsperiod genomfört ett utvecklingsuppdrag om Barn och unga, har det under 2016 varit dags att realisera idén om att möta de yngre barnen oftare. Vi hoppas att de yngre barnens påverkan på sin omgivning ska öka kraften i att prata brandskydd i hemmet och skolan. Vi tror också att det är viktigt att vi som organisation har en återkommande relation med målgruppen under skolgången. Kanske kan vi också locka någon att välja oss som sin framtida arbetsplats resulterade i framtagandet av koncept för årskurs 5 och för förskola, som vi under året har testat på skolor i våra medlemskommuner. Vi har utrustat alla våra stationer med kompletta barn och unga-väskor med material, vi har informerat stora delar av våra medarbetare om koncepten och är nu snart redo att komma igång i alla våra fem medlemskommuner. Målet är att vi under 2017 ska vara igång med skolutbildning i alla våra medlemskommuner. Brandens omfattning ska minska över tid 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% före mål ÖKAD KUNSKAP MYNDIGHETSUTÖVNING Tillsyner LSO Föreläggande LSO Förbud LSO Vitesföreläggande LSO 5 10 I tabellen redovisas endast siffror avseende LSO. UTREDNINGAR Förundersökningar Sakkunnigutlåtande Insatsutvärderingar 3 1 Uppföljning efter brand i bostad Arbetsmiljöutredningar 2 2 UTBILDADE OCH INFORMERADE Totalt antal Varav hembesök RESULTATÖVERSIKT EFFEKTMÅL 2015 Utredning och lärande Det utredningsarbete som görs har som syfte att stödja ett lärande inom vår organisation men även till andra aktörer. Det är stor efterfrågan från externa aktörer om att få tillgång till våra utredningar och flertalet av dessa utredningar gäller bostadsbränder. Även forskningsfinansierade bostadsbrandsprojekt tar del av informationen och använder den i sin forskning. Vi ska nå riskgrupper och anpassa vårt budskap 25% 20% 15% 10% 5% 0% före mål Sida 77 av

78 RESULTATÖVERSIKT EFFEKTMÅL 2016 EFFEKTMÅL 4 SNABBARE OCH EFFEKTIVARE Konsekvenserna av inträffade olyckor ska minska genom ett snabbt ingripande och effektiva skadeavhjälpande insatser. Särskilda insatser I maj inträffade en brand i ett större hotell i Malmö. Flertalet resurser sattes in och släckningsarbete pågick samtidigt både invändigt som utvändigt. Släckningsarbetet gick bra och stora delar av hotellet kunde räddas, trots detta blev rökskadorna stora och över 100 gäster blev evakuerade. Under sommaren och tidig höst drabbades Malmö av en våg av bilbränder och andra bränder i det fria. När det var som mest intensivt inträffade ett 15-tal bränder i fordon per natt. Även övriga medlemskommuner fick se en ökning av denna typ av händelser men i betydligt lägre omfattning. I Eslöv såg vi även en ökning av anlagda bränder i övergivna byggnader och särskilda insatser sattes in, samverkan med kommun och andra myndigheter intensifierades och beredskapen sågs över för att kunna möta det ökade antalet insatser. För att förbättra stödet till den som drabbats av en olycka och för att stärka ledningsförmågan har bemanningen utökats och larmbefäl finns numera i tjänst dygnet runt. Den ökade ledningsförmågan kom väl till pass när vi under hösten drabbades av flera stormar med stor påverkan på våra medlemskommuner i form av nederbörd, nedfallande föremål och högt vattenstånd. Flera samtidiga händelser kan nu prioriteras och vi kan säkerställa att hjälpen kommer fram där den behövs som mest. Påven besökte Lund och Malmö under hösten, ett stort arrangemang med en oklar riskbild. Besöket krävde en särskild planering och förstärkning av vår beredskap. Under själva besöket var ett 50-tal brandmän, befäl och andra personer engagerade för att säkerheten för arrangemanget och beredskapen för händelser skulle fungera på ett bra sätt. Tillsammans med kommunerna och andra myndigheter bidrog vi till att det blev ett mycket bra besök utan att några allvarliga händelser inträffade. Nyårsveckan och nyårsnatten blev en ovanligt hektisk period. Vi fick en ökning av brand i det fria och det var flera tillbud med fyrverkerier. Vid några händelser sköts fyrverkerier mot vår personal och fordon och insatsmetodiken fick förändras för att skapa en bra arbetsmiljö. Nyårsnatten drabbades Malmö stad och delar av Burlöv av ett omfattande strömavbrott. Strömavbrottet var kort, men på grund av tidpunkten orsakade det flertalet automatiska brandlarm och larm om personer som fastnat i hiss. Ökad förmåga Utöver utökningen av larmbefäl har den operativa förmågan stärkts ytterligare inom flera områden. På vår deltidsstation i Kävlinge har en s.k. FIP-enhet (första insatsperson) invigts och medborgarna i Kävlinge kan nu få snabbare hjälp i samband med olyckor. Styrkeledaren som har som har Fip-enheten med sig till hemmet/arbetsplatsen har möjlighet att snabbt Värnet fyller på våra depåer under påvebesöket. Invigning av Fip-enheten på deltidsstationen i Kävlinge. 14 RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 78 av 189

79 SNABBARE & EFFEKTIVARE kunna göra en första insats tills dess att förstärkning kommer från stationen. Under året har den nya drönaren, en flygande kamera, använts vid ett flertal tillfällen för att snabbt skapa överblick vid svåröverskådliga situationer. Det har handlat om bränder, utsläpp av farliga ämnen, drunkningstillbud och befarade personer på spårområde. Drönaren finns placerad på en av våra deltidsstationer. ANTAL UTRYCKNINGAR INOM VÅRT GEOGRAFISKA OMRÅDE TILL OLYCKOR Brand i byggnad varav bostad Brand ej i byggnad Trafikolyckor Övriga olyckor Delsumma olyckor TILL ANDRA HÄNDELSER Automatlarm ej brand gas Övriga olyckor utan tillbud Sjukvårdslarm Övriga insatser Utryckningar totalt Under hösten genomfördes en större övning på Öresundsbron där samverkan med andra myndigheter och med resurser från Danmark övades. Resultatet från övningen visar på att samarbetet fungerar allt bättre och att vi på ett bra sätt kan hantera en större händelse på bron. Under året ökade vi vår ledningsförmåga genom ett nytt skånegemensamt ledningsfordon som togs i drift. Detta användes också under ett flertal tillfällen, då det fanns behov av en mobil ledningsplats. Fler ska göra mer Den bästa olyckan är ju den som aldrig inträffar, och skulle olyckan ändå vara framme är det näst bästa att personer som är närmst olyckan kan agera. Vår strategi att fler ska göra mer innebär att vi behöver involvera fler människor i såväl vårt förebyggande som vårt skadeavhjälpande arbete. Sedan vi utbildade Billinge (2015) i konceptet Utbilda en hel by har arbetet med att engagera medborgarna fortsatt. Som ett led i utvecklingen av medborgarengagemang påbörjades 2016 pilotprojektet Trygga Billinge ett samverkansprojekt mellan oss och Billinge by i Eslövs kommun. Fokus har varit att engagera och förbereda frivilliga i att kunna agera stödjande i akuta situationer med första hjälpen, livlös person och vid brand. Samverkan med byföreningen har förstärkts, utbildning i HLR har genomförts och brandskåp och hjärtstartare köpts in. Under 2017 intensifieras arbetet med att bland annat etablera hållbara larmvägar mellan vår räddningscentral (RC Syd), SOS Alarm och frivilliga på orten. Annan person hanterar olyckan 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% före mål Vid en olycka ska vi vara effektiva 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% före mål Vi ska vara snabbt framme före mål Sida 79 av

80 STÖDJANDE MÅL STÖDJANDE MÅL MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET Under 2016 ska fokus ligga på att gå från projekt till daglig verksamhet och fastställa det systematiska mångfalds- och jämställdhetsarbetet. Från projekt till vardag Aktiviteterna inom området mångfald och jämställdhet har varit många under året. Först ut var planeringen av den lärandekonferens som vi arrangerade i mars för vårt femåriga och nyligen avslutade projekt Brandstation för alla (BFA). Konferensens syfte var att sprida våra erfarenheter från projektet, och 265 deltagare från hela Sverige kom till Malmö för att höra om projektet och de resultat och lärdomar vi dragit under projekttiden. Konferensen var mycket uppskattad och många deltagare uttryckte att de var väldigt nöjda med upplevelsen och innehållet under dagarna. I början av april hölls också en intern workshop för att ytterligare reflektera över hur vi som organisation kan dra lärdomar från BFA och dess genomförande. Malmö högskola har också gjort en extern utvärdering av BFA och en intern projektrapport har sammanställts. En av aktiviteterna som startade upp inom ramen för BFA är våra samtal om normer och attityder på arbetsplatsen, SONA. Dessa samtal har fortsatt även efter projektets slut och en utvärdering av samtalsmodellen genomfördes under hösten med syfte att utveckla och förbättra metoden. Under hösten genomfördes en nationell seminarieserie på temat mångfald och jämställdhet. Nätverket för jämställd räddningstjänst (NJR) stod som arrangör och flera av våra medarbetare deltog och delade med sig av sina erfarenheter från bland annat projektet BFA. I juni beslutade direktionen om en uppdaterad version av vårt inriktningsdokument En räddningstjänst för alla. Detta beskriver våra långsiktiga mål och arbete inom områdena likvärdig service och likabehandling. Under sommaren deltog flera medarbetare i Pridetågen i Lund och Malmö. Vi går i pridetåget i Lund under parollen "En räddningstjänst för alla". 16 RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 80 av 189

81 STÖDJANDE MÅL SÄKERHET Vi ska sträva efter att ha ett säkerhetsarbete som både förebygger och hanterar vardagshändelser och krissituationer i förbundets verksamhet. I takt med att säkerhetsläget i omvärlden har förändrats och diskussionerna om civilt försvar intensifierats har vi under året arbetat med att se över skalskyddet på våra fastigheter i organisationen. Det resulterade i en riktlinje som anger vem som har tillträde till vår verksamhet. Under hösten genomförde vi också en intern krisledningsövning där vi testade vår interna krisplan. De erfarenheter och förbättringsmöjligheter som vi identifierade under krisledningsövningen tar vi med oss och arbetar vidare med under KVALITET Vi ska fortsätta att förbättra våra arbetssätt och metoder i syfte att arbeta effektivare. Under året som gått har vi påbörjat en utvärdering av den nya processen Utbilda och informera. Detta är ett led i den förändring vi genomförde av processerna 2015, då vi slog ihop två huvudprocesser till en. Vi har också fokuserat på att kartlägga hur våra olika processer interagerar med varandra. Kartläggningen visade att vårt kvalitetssystem fungerar bra, men att kunskapen om processerna behöver förbättras i organisationen. Arbetet med detta samt arbetet med efterlevnaden av våra processer kommer att vara i fokus under Inre befäl Daniel leder en insats från vår räddningscentral RC Syd. RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 81 av

82 STÖDJANDE MÅL KOMPETENS Våra medarbetares kompetens är grunden för att nå dit vi strävar, därför krävs ett aktivt, strukturerat och kvalitetssäkrat arbete med kompetensutveckling och omvärldsbevakning. Rekrytering Under 2016 har vi rekryterat 35 nya medarbetare; dels för att ersätta avgångar och dels för att öka grundbemanningen i brandmannakollektivet. Bland de rekryterade finns styrkeledare, registrator, hr-strateg, löne- och HR-administratör, brandinspektör, brandingenjör, larmbefäl, instruktör med flera. Vi har också anställt tjugo nya brandmän varav fjorton i tillsvidaretjänst, en på vikariat och fem på timanställning. Två brandmän påbörjade sin anställning under året och övriga börjar under januari Under sommaren rekryterades också räddningspersonal i beredskap (RiB), även kallade deltidsbrandmän, till vikariat på timbasis till heltidsstationerna. De utbildades under hösten och sex deltidsbrandmän arbetar nu som vikarie på timmar på våra heltidsstationer. Det är generellt en utmaning att rekrytera deltidsbrandmän och därför sker ett aktivt och löpande arbete med att hitta rätt rekryteringsbaser. Bland annat har vi genomfört prova på-dagar för att attrahera nya kandidater, och det arbetet kommer att fortsätta under Vi har under året inlett arbetet med strukturerade avgångssamtal för de som slutar sin anställning hos oss. Detta gör vi för att bättre kunna utveckla verksamheten. Ledarskap I juni avslutades det första ledarprogrammet för där 15 medarbetare (9 män och 6 kvinnor) examinerades. I augusti inleddes ledarprogrammet för för ytterligare 15 medarbetare (8 män och 7 kvinnor). Programmen löper under nio månader och bygger på fyra moduler som genomförs på internat, samt en uppstartsdag och en examinationsdag. Utöver det bedrivs egna studier, trioträffar och omvärldsspaning. Ledarprogrammet syftar till att skapa en enhetlig ledarkultur som baseras på att leda med omtanke och resultat för ögonen. Programmet är en viktig del i vår chefs- och ledarutveckling och bygger på det personliga ledarskapet, rollen som ledare i Räddningstjänsten Syd och ledarskap utifrån ett organisatoriskt perspektiv. Vår befälsskola startade upp två utbildningar under året; sex deltagare rekryterades till utbildningen till styrkeledare och sex deltagare rekryterades till utbildningen till yttre befäl. Befälsskolan startades upp innan sommaren med introduktion i form av självstudier för att sedan intensifieras under hösten med såväl teori som praktik. Innan jul examinerades styrkeledarna som nu är aktiva i verksamheten. Befälsskolan för yttre befäl fortsätter under våren 2017 med examination till sommaren. Kompetens Arbetet med kompetensförsörjning går framåt och har resulterat i en ny processbeskrivning. Denna beskrivning utgjorde grunden i ett förfrågningsunderlag till upphandlingen av ett nytt IT-stöd för kompetensförsörjning som pågår och ska avslutas våren Parallellt med detta arbete har vi inlett en översyn av våra befintliga rollbeskrivningar som vi kommer att kunna använda i det nya IT-stödet framöver. Kompetensrådet har fortsatt sitt arbete och tagit ny fart med nya medlemmar i rådet. Kompetensrådets uppgift är att samordna kompetensarbetet på en strategisk nivå, att arbeta fram en kompetensförsörjningsplan samt att följa upp och kommunicera detta arbete. Attraktiv arbetsgivare Vi arbetar kontinuerligt med bilden av oss som en attraktiv arbetsgivare och under året har vi fortsatt arbetet med att utveckla hur vi uttrycker oss i mötet med medborgare och i våra olika kanaler både i text och bild. Exempel på genomförda aktiviteter är: Mångfalds- och jämställdhetscheck av alla våra rekryteringsannonser Tydligare profilering av vem vi vänder oss till i olika rekryteringar Tydligare målgruppsanpassning av budskap i rekryteringssammanhang Deltagande i yrkesmässor. 18 RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 82 av 189

83 STÖDJANDE MÅL Personalen i siffror ANTAL ANSTÄLLDA I FÖRBUNDET Verksamhet Tillsvidare Visstid Män Kvinnor Män Kvinnor Totalt 2016 Totalt 2015 Förbundsledning Verksamhetsstöd Operativ ledning Produktionsområde E6 & E RiB (Räddningspersonal i Beredskap) Totalt I procent 81,5% 15,1% 2,5% 0,9% 100,0% 100,0% Antal årsarbetare exkl RiB, antalet heltidstjänster under året 334,8 326,1 Medelålder Medelålder SJUKFRÅNVARO FÖRDELAD PÅ MÄN/KVINNOR SAMT LÅNGTIDSSJUKSKRIVNINGAR Män Kvinnor Totalt Varav långtidssjukskrivna Totalt ,1% 4,5% 4,2% 34,0% Totalt ,1% 4,9% 5,9% 52,5% SJUKFRÅNVARO PER ÅLDERSGRUPP Totalt 2016 Totalt 2015 Åldersgrupp 29 år 7,3% 3,7% Åldersgrupp år 3,2% 4,8% Åldersgrupp 50 år 4,6% 8,1% Kommentar till sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har minskat från 2015 till 2016, där minskningen i andelen långtidssjukskrivningar har haft stor påverkan. Vi fortsätter arbetet med att fastställa det systematiska mångfalds- och jämställdhetsarbetet. RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 83 av

84 STÖDJANDE MÅL HÄLSA & ARBETSMILJÖ Vi ska skapa möjligheter för friskvård i syfte att förebygga skador för våra medarbetare. Vi ska bli effektivare i vår hantering av riskobservationer och tillbud i syfte att förebygga ohälsa. I mars trädde en ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) i kraft. Med anledning av detta höll företagshälsovården en workshop för skyddskommittén, chefer och medarbetare på HR. Vi har också genomfört utbildning i föreskriften i egen regi för ett antal medarbetare. För alla nya medarbetare genomför vi även kontinuerligt en introduktionsutbildning i arbetsmiljö. Centrala Skyddskommittén (CSK) har genomfört fyra planerade möten under året där förbundsövergripande arbetsmiljöfrågor behandlas. På ett av mötena bjöd vi in gästföreläsare inom temat HBTQ. Med anledning av den nya diskrimineringslagen har skyddskommittén även deltagit i SKL/PACTAS fortbildning på området. Avtal med Avonova Hälsa AB för företagshälsovård löper enligt avtal. Terminsvisa möten har hållits planenligt med leverantören. Som ett led i det förebyggande arbetet med friskvård har personalansvariga chefer haft dialog med dagtidspersonalen kring vikten av att använda sina friskvårdstimmar. Arbetet med att se över effekterna av förmånen av att ha friskvårdstimmar fortsätter under Alla avvikelser inom arbetsmiljöområdet anmäler vi i det webbaserade systemet RIA som AFA försäkring tillhandahåller. De rapporterade händelserna ska riskbedömas, följas upp och åtgärdas. Totalt 120 anmälningar har gjorts i RIA under året fördelat på de fem rubrikerna: Riskobservation Olycks- Färd- Arbets- Tillbud fall olycksfall sjukdom Totalt 43 (69) 38 (43) 31 (29) 3 (3) 5 (3) 120 (147) 2015 års siffror inom parentes. Under 2016 har arbetsmiljöarbetet fortsatt uppmärksammat förekomsten av hot och våld i arbetet. Vid sex tillfällen har medarbetare utsatts för hot eller hot om våld i tjänsten. Dessa händelser hanteras i enlighet med gällande riktlinjer. 15 avlastande samtal har genomförs för medarbetare efter särskilt påfrestande insatser. Samtalen leds av utbildade samtalsledare i den interna samtal- och avlastningsgruppen (SALT). SALT-gruppen har förstärkts med en ny samtalsledare under hösten 2016 och ytterligare fyra nya samtalsledare har rekryterats och ska utbildas under våren Tre allvarliga olycksfall i arbetet har anmälts till Arbetsmiljöverket. I två av dessa fall har vi gjort en särskild olycksutredning i samarbete med vår interna utredare. Arbetsmiljöverket har i båda fallen avslutat ärendena och meddelat att ställda krav har uppfyllts. Det tredje ärendet var en allvarlig skada som inträffade i samband med fysisk träning och den utreddes internt. I juni tog vi fram en ny riktlinje för arbetsmiljöåtgärder i samband med trafikolyckor. 20 RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 84 av 189

85 STÖDJANDE MÅL MILJÖ Vad är miljöfrågan för dig? Vi ska minska vår negativa miljöpåverkan. Miljön i fokus Miljöfrågorna har varit i fokus inom många områden i förbundet under året. Som ett led i arbetet att vara en del av det hållbara samhället har vi genomfört flera åtgärder för att i första hand minska vår negativa miljöpåverkan. Vi har, i dialog med VA Syd, infört rutiner för att hantera oavsiktliga utsläpp av skum på våra brandstationer och vi övar med övningsskum som är snällare mot naturen på våra övningsplatser. Vi valde också att avveckla den bensinstation som vi haft vid brandstationen Lund. Sysav och Miljöförvaltningen i Lund har besökt brandstationen i Lund för att ge vägledning för att kunna skapa rätt förutsättningar i vårt miljöarbete på lång sikt. Minskade utsläpp Under året har vi vid tillsyn fått två förelägganden från miljöförvaltningen i Kävlinge kommun och Malmö stad. Det ena föreläggandet gällde utsläpp av olja i en smörjgrop i bilverkstaden på station Löddeköpinge, Kävlinge. Vi valde att avveckla denna eftersom den inte användes i någon större utsträckning. Det andra föreläggandet gällde provtagning av vattnet som släpps ut från våra tvättmaskiner när vi tvättar larmställ som varit exponerade för brandrök (vid rökdykning). Provtagningen visade att vattnet innehöll ämnen som vi inte fick släppa ut. I dialog med VA Syd beslutades att vi skulle hitta en lösning för att rensa tvättvattnet innan den sista december Eftersom det inte fanns någon färdig lösning på marknaden hittade vi två olika filteranläggningar som vi testade genom provtagningar. Ett av dessa filter fungerade väl och värdena förbättrades avsevärt efter provtagningarna. Nu pågår en installation av dessa filter i hela förbundet och vi är med detta en av de första räddningstjänsterna i Sverige som renar tvättvattnet och därmed minskar utsläpp av farliga ämnen i naturen. Lisa Lokkin, brandman För mig är det en självklarhet att alla ska bidra med det man kan. Och där måste vi hjälpas åt. Det handlar också om miljön i arbetet, med exponering av brandrök och andra farliga ämnen; för att jag som brandman ska kunna leva ett långt och friskt liv. Peter Källman, driftansvarig andningsskyddet Miljöfrågan är en viktig del i vardagen för mig och ligger mig varmt om hjärtat. Ju mer vi hjälps åt desto bättre arbetsmiljö får vi, vilket ju gagnar alla i framtiden. Jag ser en stor skillnad på min arbetsplats bara de tre senaste åren, och vi har gjort stora framsteg här. Men vi kan göra mer, och där måste alla bidra för att vi ska nå resultat. Attila Jensen, distriktschef För min egen del känns det angeläget att sätta miljöfrågan i ett större perspektiv, framför allt konsekvenserna av vår hantering av utsläpp, som i förlängningen handlar om en global påverkan. Oavsett om det är på fritiden eller på arbetsplatsen så bör vi vara medvetna om vår miljöpåverkan och att vi behöver ta större ansvar, både i det lilla och det stora. Som arbetsgivare i offentlig verksamhet, med samhällsnyttan i fokus, känns det angeläget att jobba aktivt med vår personal för att öka medvetenheten om miljöfrågan. RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 85 av

86 STÖDJANDE MÅL KOMMUNIKATION OCH VARUMÄRKE Vår kommunikation ska förbättra kännedomen om och förtroendet för Räddningstjänsten Syd, liksom intresset för oss som samhällsaktör och arbetsgivare. Den ska även förbättra den enskildes förmåga att skydda sig samt att kunna agera vid en olycka. I förbundet bär vi alla varumärket Räddningstjänsten Syd; allt vi gör och allt vi säger påverkar hur vårt varumärke uppfattas. En av årets utmaningar har varit att börja kommunicera om vårt nya handlingsprogram, som anger vår inriktning de närmsta fyra åren, såväl inom förbundet som med alla vi jobbar för och tillsammans med. Vi började med att ta fram en kortversion av handlingsprogrammet, som vi paketerade och lämnade ut både internt och externt. Vidare, för att nå ut på ett hitintills oprövat och annorlunda sätt, skapade vi Risktestet hur farlig är du? Ett online-test med 15 frågor med flera valmöjligheter i olika situationer rörande brand-, trafik- och vattensäkerhet. Beroende på resultatet blir man olika risktroll och det kan sedan delas vidare i sociala medier. Arbetet med att kommunicera vår verksamhet kommer att fortsätta framöver, för alla behöver förstå att man har ett eget ansvar, varför det är så, och hur man ska ta det ansvaret. Intern kommunikation Vår interna kommunikation behöver ständigt förbättras, därmed blir vi också bättre på att genomföra vårt uppdrag. Under 2016 började vi förbereda en nödvändig uppgrade- ring av vårt intranät. Vi genomförde en användarundersökning och arbetade med interna fokusgrupper för att få en bild av vad som behöver förbättras och utvecklas i den kommande uppgraderingen. Förbättrad olyckskommunikation Utvecklingsarbetet för vår kommunikation i samband med olyckor och händelser har fortsatt under året. Vi har tagit fram en ny riktlinje som ska införas under Inre befäl vid RC Syd har utökat twitteranvändandet från det gemensamma för alla räddningstjänster i område Syd. Därutöver har kommunikatörerna utbildats för att i samband med större händelser smidigt kunna förstärka stabsarbetet vid RC Syd. Ett system med veckoansvariga kommunikatörer har införts för att bevaka och kommunicera kring aktuella händelser och nyhetsflöden i våra kanaler. Kampanjer och arrangemang Kampanjåret blev intensivt. Vi rivstartade i januari med en rad aktiviteter för inhemska och internationella studenter Dagtidspersonal och operativ styrka genomför hembesök tillsammans under julkampanjen. 22 RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 86 av 189

87 STÖDJANDE MÅL vid Lunds universitet. Distrikten turades sedan som brukligt om att arrangera öppet hus på stationerna under sport-, påsk- och höstloven, och vi hann med att utbilda både hela Dalby och Tygelsjö liksom att träffa seniorer på Seniormässan i Malmö. Deltagandet i Pride Lund och Pride Malmö blev succé, och i Malmö anslöt upp emot hundra personer för att gå tillsammans med oss i paraden. Sommarens vattensäkerhetskampanj Simma lugnt genomfördes med ett väl genomarbetat koncept som byggde på närvaro och prova på-aktiviteter på stränder och badplatser. Malmöfestivalen inledde hösten och för tredje året i rad deltog vi i barnområdet och på Gustav Adolfs Torg med informationstält och aktiviteter. Nytt för i år var risktestet som vi lanserade brett, bland annat genom närvaro av vårt risktroll som uppskattades av både unga och gamla. Hösten innehöll också information om seniorsäkerhet runt om i våra kommuner samt en reflexkampanj för att öka synligheten i trafiken. Jul- och nyårskampanj drog igång första advent med information om brandsäkerhet på gator och torg. Vi gjorde hembesök där alla verksamheter i organisationen deltog, vi besökte julmarknader och vi samverkade med Skånes övriga räddningstjänster i radiojingel och film i sociala medier. Inför nyår ökade vi dessutom informationen om säkert fyrverkerianvändande. Medier och sociala medier Att medierna bevakar och följer oss är viktigt, både för att berätta om vår verksamhet, granska det vi gör, och nå ut med våra förebyggande budskap. Tillsynsarbetat har väckt uppmärksamhet och vi har under året utbildat flertalet brandingenjörer och inspektörer i mediekunskap. Sensommarens och höstens bilbränder skapade stort medietryck och vi jobbade brett i alla våra kanaler för att tillsammans med samverkande aktörer ge en rättvis bild av läget. Under året har vi fortsatt att utveckla våra kanaler och kommunikationsuttryck, särskilt vad gäller rörlig bild där vi ser egenproducerade filmer som en stor möjlighet. För seniorer gör vi anpassade hembesök. Öppet hus med uppvisning "trafikolycka" i Eslöv. Risktestet lanserades under Malmöfestivalen, test gjordes RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 87 av

88 UTVECKLINGSUPPDRAG UTVECKLINGSUPPDRAG 2016 Fyra utvecklingsuppdrag har kommit igång under året. Automatiska brandlarm Syftet med uppdraget är att utveckla och förbättra nuvarande hantering av automatiska brandlarm avseende ansvarsfördelning, avtal, respons, arbetsmetoder med mera. Under sommaren och hösten har fokus legat på att göra en nulägesanalys och man har bland annat genomfört en intern workshop för att fånga idéer och förslag på framtida arbetssätt. Många medarbetare har även fått svara på remisser som skickats ut efter de arbetsmöten som projektgruppen genomfört för att komma med input för vidare arbete. Slutrapport med åtgärdsförslag kommer vid halvårsskiftet Lärandeuppdraget Uppdraget om att bli en lärande organisation startades upp under året. Stora delar av det arbete som har gjorts 2016 är att ta fram en bas på var vi i Räddningstjänsten Syd befinner oss och hur vi utifrån det bör jobba vidare med denna fråga under de kommande tre åren. För att inte göra om andras misstag i vår strävan mot målet arrangerade vi en workshop där vi såg bakåt. Men framförallt fokuserade på vad som är framgångsfaktorer för att lyckas med att bli mer lärande. Det som vi tar med oss i vårt arbete är framförallt två delar; dels att vi ska jobba med det som är enkelt att rätta till, men som skapar oreda i vardagen. Dels ska vi jobba med kulturen och våga prata om vad vi gör bra och vad vi kan göra bättre. Radhusprojektet Under året har radhusrapporten och radhusbroschyren färdigställts och publicerats på vår hemsida vilket uppmärksammades i media och väckte visst intresse hos allmänheten. Riktade hembesök mot radhus genomfördes av distrikt Hyllie utifrån radhusbroschyren. Under hösten skedde en utvärdering av detta och därefter har ett särskilt hembesökskoncept för radhus tagits fram. Tillsynsuppdraget Uppdraget syftar till att förbättra vår tillsynsverksamhet och besvara de tre frågorna: Gör vi tillsyn där vi behövs som mest och där våra tillsyn gör bäst nytta? Är vår tillsynsprocess rättssäker och likvärdig? Hur kan vi mäta nytta och effekt av de tillsyner vi genomför? Under året har fokus legat på omvärldsbevakning och nulägesanalys. Arbetsgruppen har bland annat gjort ett studiebesök på Rogaland Brann og redning i Stavanger där de också deltog i ett seminarium om Norges nya föreskrift om brandförebyggande arbete. De har också besökt Räddningstjänsten Storgöteborg samt Förvaltningshögskolan där man diskuterade deras syn på rättssäker tillsyn. Uppdraget kommer att fortsätta under första halvan av RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 88 av 189

89 KOMMUNIKATION OCH VARUMÄRKE RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 89 av

90 FEvMÅRSÖVERSIKT FEMÅRSÖVERSIKT RESULTATRÄKNING I SAMMANDRAG I TKR Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande post AFA Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande post pensioner Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Finansiellt netto Jämförelsestörande post pensioner Årets resultat Eget kapital Utgående avsättning till pensioner Finansiella placeringar Likvida medel Investeringsutgifter Antalet anställda Sammanlagt invånarantal i medlemskommunerna RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 90 av 189

91 EKONOMISK MÅLUPPFYLLELSE EKONOMISK MÅLUPPFYLLELSE Mål för god ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska alla kommuner, landsting och kommunalförbund ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Direktionen har i december 2015 fastställt mål för god ekonomisk hushållning i Räddningstjänsten Syd för perioden Dessa mål har reviderats av direktionen i december MÅL Övergripande verksamhetsmässigt mål Räddningstjänsten Syds verksamhet ska bedrivas med god ekonomisk hushållning. Förbundet ska ha en stor ekonomisk medvetenhet och en helhetssyn på alla resurser vi disponerar. Personal, material, fordon, lokaler med flera resurser ska nyttjas på ett sådant sätt att vi når våra mål och uppdrag till nytta för våra medlemskommuner, dess medborgare och övriga intressenter. Övergripande finansiella mål Resultat och eget kapital Räddningstjänsten Syd ska ha en ekonomi i balans och en beredskap att möta ekonomiska risker och oförutsedda händelser. Det årliga överskottet ska vara positivt. Tidigare uppsatt mål på ett eget kapital om 12 Mkr är uppnått. Pensioner Varje år ska Räddningstjänsten Syd göra maximal avsättning till pensioner för att garantera förbundets pensionsförpliktelser. Likviditet Likvida medel ska placeras räntebärande. Ränteintäkterna ska i relation till genomsnittlig behållning kassa bank om möjligt uppgå till inflationen KPI (12-månader). Investeringar Förbundets investeringar ska finansieras med egna medel. Investeringsram sätts i samband med rambudget. Eventuella investeringsbidrag kan adderas till detta belopp. Kvarvarande investeringsmedel från tidigare år kan ombudgeteras. Uppföljning och analys Uppföljning, analys och prognostisering ska ske löpande under året och ha en direkt koppling till verksamhetsplanen. Avvikelser ska noteras och åtgärder ska vidtagas. MÅLUPPFYLLELSE/ KOMMENTAR En helhetssyn präglar förbundets arbete och hushållning av resurser. Några exempel från 2016: Fortsatt utveckling av brand i bostadsarbetet. Fortsatt utveckling av konceptet vi utbildar en hel by med besök i Tygelsjö och Dalby. Fortsatt fördjupad samverkan mellan räddningstjänsterna inom område Syd samt inom Skånesamverkan. Ett antal miljöåtgärder har genomförts och påbörjats för ett mer hållbart samhälle genom exempelvis avveckling av bensinstation och installation av reningsanläggningar för tvättvatten. Införande av elektronisk fakturahantering. Det övergripande verksamhetsmässiga målet anses i allt väsentligt vara uppfyllt. Årets resultat uppgår till 141 tkr. Det utgående egna kapitalet uppgår till 14,9 Mkr. Målen är uppfyllda. Maximal avsättning har gjorts till pensioner utefter beräkningsunderlag från förbundets pensionsadministratör KPA. Målet är uppfyllt. Ränteintäkter/genomsnittlig likviditet cirka 0,1 % KPI 12-månder ,7 %. Då möjligheterna till ränta på transaktionskonton idag är närmast obefintlig anses målet i stort uppfyllt. Investeringsutgifterna för 2016 uppgår till tkr Ram tkr Finansiering har skett med egna medel. Avvikelsen ligger främst i några tidigarelagda investeringar. Målen är i stort uppfyllda. Uppföljningar och analyser av verksamhet och ekonomi har skett under 2016 enligt plan. Korrigerande åtgärder har initierats för avvikelser. Målet är uppfyllt. BERÄKNING OCH REDOVISNING AV BALANSKRAVSRESULTAT (tkr) Årets resultat enligt balansräkningen 141 Realisationsvinster 0 Återföring orealiserade förluster i värdepapper Årets resultat efter balanskravsjusteringar Balanskravsresultat års balanskravsresultat är negativt. Förbundets upparbetade egna kapital överstiger dock beslutad nivå. Ekonomiska mål i övrigt är i stort uppfyllda och ekonomisk buffert finns för delfinansiering av framtida investeringar. Direktionen anser med beaktande av detta att synnerliga skäl föreligger i enlighet med kommunallagens 6 kap 5b, varvid det negativa balanskravsresultatet inte ska regleras. RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD ÅRSREDOVISNING Sida 91 av 189

92 EKONOMISK ÖVERSIKT EKONOMISK ÖVERSIKT RESULTATÖVERSIKT (tkr) Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse 2016 Utfall 2015 Medlemsavgifter och tilläggsuppdrag Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Personalkostnader Övriga driftskostnader Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat Allmänt om resultatet Räddningstjänsten Syd uppvisar ett positivt resultat för år 2016 med 141 tkr vilket jämfört med budgeterat resultat på 100 tkr vilket ger en positiv budgetavvikelse med 41 tkr. I 2016 års resultat ingår under finansiella intäkter en återföring av föregående års reservering för icke realiserad värdeminskning i förbundets värdepappersportfölj kopplat till utvecklingen på räntemarknaden med tkr. I övrigt präglas 2016 års resultat av ökade operativa intäkter, högre personalkostnader jämfört med budget kopplat till pensionsavsättningar. För övriga driftskostnader har förbundet haft en del ökade kostnader för medveten komplettering av materiel, miljösaneringar och köpta tjänster. Verksamhetens intäkter Medlemsavgifter och tilläggsuppdrag Intäkter från medlemskommunerna i form av medlemsavgifter för basuppdrag följer budget. Medlemsavgiften för basuppdrag räknades inför 2016 upp med 2,46 %. Under 2016 har förbundet inte haft några tilläggsuppdrag från någon medlemskommun. Övriga intäkter Räddningstjänsten Syds övriga intäkter omfattar tillsyn- och tillståndshantering, hantering av automatlarm, operativa intäkter som är kopplade till vissa typer av utryckningar, extern utbildning, lokaluthyrning, övrig försäljning och övriga bidrag. Jämfört med budget uppkommer en positiv budgetavvikelse på totalt tkr. Jämfört med år 2015 är övriga intäkter 928 tkr högre, främst beroende pris och volymförändringar. Intäkterna från tillståndsverksamheten har en sammanlagd negativ budgetavvikelse på 71 tkr. Budgetavvikelsen är avsevärt mindre än tidigare år. Tillsynsverksamheten uppvisar en negativ budgetavvikelse på 725 tkr. Avseende tillsynsverksamheten så har viss omprioritering fått ske under året i verksamheten kopplat till rådande personalbemanning inom verksamhetsområdet. Automatlarm har en positiv budgetavvikelse på 145 tkr där såväl årsavgifterna som intäkter för teknisk service ökar. Intäkter från operativa insatser har en positiv budgetavvikelse med totalt tkr. Flera delposter har positiva avvikelser exempelvis fler debiterade insatser i andra kommuner samt ett högre antal sjukvårdslarm än budgeterat. Samverkansavtalet avseende RC Syd med räddningstjänsterna i område syd har också inbringat högre intäkter än beräknat då viss arbetstid ersatts med ekonomisk ersättning. Extern utbildning visar på en positiv budgetavvikelse på 249 tkr. Jämfört med föregående år har intäkterna ökat med 330 tkr. Delar av intäktsökningen beror på ökad samverkan med medlemskommunerna. Hyresintäkterna uppvisar ett överskott jämfört med budget på 163 tkr beroende på viss utökad uthyrning till ambulansentreprenören vilken ej var med i ursprunglig planering. Intäkter från övrig försäljning av material och viss utlåning av personal visar på ett överskott jämfört med budget på 45 tkr. Främsta orsaken till överskottet är utlåning av personal till externa projekt. Övriga bidrag överstiger budget med 288 tkr. Bidragande orsaker här är användande av icke budgeterade bidragsmedel för utveckling av hembesöksverksamheten. Bidragsmedlen har i sin tur motsvarats av köpta tjänster och materiel. Verksamhetens kostnader Personalkostnader Personalkostnaderna överstiger budget med tkr. Personalkostnaderna kan delas upp i två delposter. Löner och ersättningar uppvisar ett överskott på sammanlagt 688 tkr. Kostnader för ordinarie bemanning har varit lägre genom ökad frånvaro och vissa vakanser. Den genomsnittliga lönekostnadsökningen i samband med lönerevisionen 2016 var cirka 2,5 %. Sociala avgifter och pensionskostnader överstiger budget med 28 RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 92 av 189

93 EKONOMISK ÖVERSIKT tkr. Här är det främst pensionskostnaderna, som varit högre än de pensionsprognoser på vilken budgeten baserats på. Jämfört med 2015 har personalkostnaderna totalt ökat med tkr. Övriga driftskostnader Bland de övriga driftskostnaderna är de större kostnadsposterna IT och telekommunikation, köpta tjänster, fordon, materiel och information, fastigheter, utbildning och konferenser. Sammantaget har övriga driftskostnader ett underskott jämfört med budget på tkr. Bakom budgetavvikelsen ligger medvetna satsningar för komplettering av material, köpta tjänster m.m. Jämfört med 2015 har de övriga driftskostnaderna ökat med tkr. IT och telekommunikation följer i stort budget och visar på ett överskott jämfört med budget på 178 tkr. En bidragande orsak är något lägre abonnemangskostnader för Rakel. Köpta tjänster visar ett underskott på totalt 771 tkr jämfört med budget. Högre kostnader för konsulter inom rekrytering, upphandling m.m. samt köp av operativa tjänster från andra räddningstjänster bidrar till budgetavvikelsen. Fordonskostnader, inklusive långtidshyra av samtliga fordon, uppvisar ett överskott mot budget med 363 tkr. Bidragande orsaker är lägre hyreskostnader kopplat till ränteläget samt lägre reparations- och underhållskostnader. Materiel och information visar på ett underskott jämfört med budget tkr. Beklädnad är en delpost som kostat mer än beräknat på grund av ett utökat utbytes- och kompletteringsbehov. Till detta kommer en del satsningar på komplettering av material och utrustning inklusive miljö och säkerhet. Vidare kostnader för informationsmaterial och insatser i samband med kommunikation av det nya handlingsprogrammet. Fastighetskostnaderna redovisar ett underskott jämfört med budget på 394 tkr. Bidragande orsak till underskottet är vidtagna miljöåtgärder på några av förbundets brandstationer. Utbildning och konferenser uppvisar ett överskott jämfört med budget på 577 tkr. En bidragande orsak är att externa utbildningar ersatts av interna. Avskrivningar Kostnader för planenliga avskrivningar på förbundets anläggningstillgångar uppgår till tkr vilket är 98 tkr över budget. Avvikelsen beror på högre investeringsvolym i kombination med något kortare avskrivningstider än vad som antagits i ursprunglig budget. Jämfört med år 2015 har avskrivningskostnaderna ökat med 175 tkr vilket främst beror på högre investeringsvolym. Finansiella poster Finansiella intäkter Räddningstjänsten Syds finansiella intäkter består främst av räntor och utdelningar på kortfristiga finansiella placeringar samt enstaka ränteintäkter på fastränteplaceringar. De finansiella intäkterna uppgår sammanlagt till tkr jämfört med budgeterade tkr vilket ger en positiv budgetavvikelse på tkr. I budgetavvikelsen ingår tidigare nämnd återföring av icke realiserad kursfallsreserv med tkr. Bortser man från denna återföring så har de finansiella intäkterna ökat med 436 tkr jämfört med år Finansiella kostnader De finansiella kostnaderna består av bankavgifter, övriga räntekostnader, den finansiella delen av förbundets pensionsavsättning. De finansiella kostnaderna uppgår totalt till tkr jämfört med budgeterade 803 tkr vilket ger en negativ avvikelse med 221 tkr. I föregående års utfall ingår avsättning till kursfallsreserv med tkr. Exkluderas denna post så har de de finansiella kostnaderna minskat med 112 tkr jämfört med Pensionsåtagande Räddningstjänsten Syd svarar för intjänade pensioner från och med förbundets start den 1 januari Direktionen har i december 2015 antagit pension för förtroendevalda (OPF-KL) att gälla från och med 1 januari Förbundet har en pensionspolicy som reglerar pensionshanteringen. Utryckningspersonalens särskilda avtalspension, förtroendevalda samt enstaka särskilda avtalspensioner tryggas genom pensionsavsättningar. Övriga pensionsåtaganden tryggas genom en så kallad försäkringslösning genom pensionsbolaget KPA. Utryckningspersonalen har rätt att gå i pension vid 58 års ålder, under förutsättning att de arbetat inom räddningstjänst i 30 år, varav 25 år i utryckningstjänst. Pensionsrätten inarbetas löpande av personalen och kostnaden beräknas av förbundets pensionsadministratör KPA. Historiskt sett har pensionsåldern varit högre än 58 år. I beräkningen har antagits en genomsnittlig pensionsålder om 60 år. Till detta kommer att särskild avsättning har gjorts till utfästelse om avtalspension till förbundsdirektören från i enlighet med gällande anställningsavtal. Upplysningar om pensionsförpliktelser (tkr) Avsättning för pensioner (inkl löneskatt) Ansvarsförbindelser Finansiella placeringar Återlånade medel Med start från januari 2014 har Räddningstjänsten Syd vissa finansiella placeringar i obligationer, räntebevis och aktier i enlighet med fastställd policy. Återstående medel används i verksamheten genom så kallat återlån, bland annat till att finansiera investeringar utan att förbundet behöver ta upp extern finansiering. Avkastning på finansiella placeringar Årets avkastning real (tkr) Mål inflation + 0,5 % 2,2% 0,7% Avkastning under året 2,5% 2,4% RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 93 av

94 EKONOMISK ÖVERSIKT Investeringsredovisning Övergripande objekt (tkr) Utfall Varav pågående Budget* Avskr. tid Program och licenser år Räddningsutrustning år IT, radio och kommunikation år Övriga inventarier år Lokalrelaterade investeringar år Fordon icke operativa personbilar år Totalt * inklusive medel från tidigare år Investeringsutgifterna under 2016 uppgår till tkr vilket ska jämföras med budgeterade inklusive kvarvarande medel från tidigare år på tkr som ger en negativ avvikelse på 642 tkr. I avvikelsen ligger främst några tidigarelagda investeringar samt tillkommande investeringar i samband med nya operativa fordon samt vissa säkerhetshöjande investeringar kring lokaler. Bland program och licenser har nya licenser till navigationssystemet T80 anskaffats. Ett nytt rökdykarradiosystem har anskaffats under året. Likaså har komplettering och utbyte av vissa Rakelterminaler skett. Bland lokalrelaterade investeringar kan nämnas vissa ombyggnader av övningsplatsen Barbara samt reningsutrustning av tvättvatten till ett par stationer. Till detta kommer vissa ytterligare säkerhetshöjande investeringar i några lokaler. I övrigt har kompletterande investeringar gjorts i bland annat räddningsutrustning i form av verktyg för dörrforcering, larmställ, IR-kameror. Vidare har investeringar gjorts i fyra icke utryckande personbilar. Driftsredovisning I Räddningstjänstens Syds budgetmodell fördelas alla intäkter och kostnader ut till verksamheterna med tillägget att ett visst överskott ska redovisas i enlighet med förbundets mål för god ekonomisk hushållning. För 2016 var detta mål 100 tkr. Driftsredovisningen innehåller förbundsinterna poster såsom interna intäkter och interna kostnader, vilket kan leda till avvikelser gentemot externredovisningen. Förbundsledning Förbundsledningen uppvisar ett överskott på tkr vilket ger en positiv budgetavvikelse på tkr. Positiva avvikelsen beror främst på ökade finansiella intäkter och upplösning av tidigare kursfallsreserv. Negativa avvikelser finns främst bland pensionskostnader. Verksamhetsstöd Verksamhetsstöd uppvisar sammantaget ett underskott på tkr. Positiva avvikelser finns bland personalkostnader hänförligt till vakanser under delar av året. Negativa avvikelser ligger främst i ökade kostnader för beklädnad samt riktade satsningar för komplettering av material och utrustning. Till detta kommer kostnader för vidtagna miljöåtgärder. Operativ ledning Operativ ledning uppvisar ett överskott på 671 tkr. Anledningar till detta är ökade intäkter genom samverkansavtal med kringliggande räddningstjänster gällande RC Syd samt lägre kostnader för larmkommunikation. Produktionsområdena E6 och E22 Resultatet för båda produktionsområdena sammantaget är ett underskott på 542 tkr. På intäktssidan finns underskott bland tillstånds- och tillsynsintäkter. De operativa intäkterna visar ett överskott. Personalkostnaderna är högre än budget kopplat till kostnader för övertid, timanställda och riktade utbildningsinsatser med fyllnadstid. Bland övriga driftskostnader bidrar bland annat lägre kostnader för underhåll av lokaler samt köpt personalutbildning. (Belopp tkr) Intäkter Kostnader Nettokostnad exkl. medlemsavgifter Del av medlemsavgift och tilläggsuppdrag Resultat Budgetavvikelse Förbundsledning Verksamhetsstöd Operativ ledning Produktionsområdena E6 och E Totalt RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 94 av 189

95 RESULTATRÄKNING RESULTATRÄKNING RESULTATRÄKNING, REDOVISNING I TKR Not Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse 2016 Utfall 2015 Verksamhetens intäkter - Medlemsavgifter Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader - Verksamhetens kostnader Avskrivningar 5, Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Årets resultat RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 95 av

96 BALANSRÄKNING BALANSRÄKNING BALANSRÄKNING, REDOVISNING I TKR Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital vid årets början Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Panter och andra jämförliga säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser, pensionsförpliktelser som inte upptagits bland avsättningar och skulder Inga Inga 32 RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 96 av 189

97 KASSAFLÖDESANALYS KASSAFLÖDESANALYS KASSAFLÖDESANALYS, REDOVISNING I TKR Not Tillförda medel Resultat efter finansiella poster Justering för av och nedskrivningar 5, Utrangerat under året Ökning/Minskning avsättningar Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/Minskning kortfristiga fordringar Ökning/Minskning kortfristiga placeringar Ökning/Minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar Investeringar i materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning/Minskning av långfristiga skulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Förändring av likvida medel RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD ÅRSREDOVISNING Sida 97 av 189

98 REDOVISNINGSPRINCIPER REDOVISNINGSPRINCIPER Årsredovisningen är upprättad enligt Kommunallagen, Lag om kommunal redovisning och i enlighet med rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Principerna är oförändrade. Immateriella anläggningstillgångar Utgifter för uppgradering av IT-sytem motsvarande redovisas som immateriell tillgång under förutsättning att anskaffningsvärdet överstiger fem prisbasbelopp ( kr 2016) och tillgången förväntas ge upphov till framtida ekonomiska fördelar under minst tre år. Immaterialella anläggningstillgångar har i balansräkningen tagits upp till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivningarna påbörjas månaden efter att anskaffningen tagits i bruk och kopplas till gällande licensavstal dock längst fem år. Materiella anläggningstillgångar Inventarier, utrustning med mera med minst tre års ekonomisk livslängd och ett anskaffningsvärde på minst ett prisbasbelopp ( kr 2016) redovisas som materiella anläggningstillgångar. Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivningarna påbörjas månaden efter anskaffningen och att anläggningen tagits i bruk. De huvudsakliga avskrivningstider som tillämpas är: Ombyggnation i fastighet 10 år Räddningstjänstmaterial 5 10 år Kommunikationsutrustning 5 10 år IT-utrustning 3 5 år Personbilar 5 10 år Leasing Förbundets fordonsvagnpark leasas enligt beslut i direktionen från Vagnparken i Skåne AB (VISAB). Sedan 2015 kan icke operativa fordon ägas av förbundet. För närvarande leasas cirka 110 (109) fordon. Dessa leasingavtal klassificeras som operationella avtal. Leasingkostnaden uppgick under 2016 till tkr (6 820 tkr) Framtida leasingavgifter för nuvarande vagnpark beräknas uppgå till: 6,4 Mkr (5,6 Mkr) som förfaller inom ett år. 19,0 Mkr (16,1 Mkr) som förfaller inom två till fem år. 24,6 Mkr (20,2 Mkr) som förfaller senare än fem år. Kortfristiga placeringar Förbundets placeringar i värdepapper i aktier, obligationer och räntebevis avseende pensionskapitalet klassificeras som kortfristiga placeringar i enlighet med rekommendation RKR 20. Portföljen värderas kollektivt och värdering sker till lägsta värdet av anskaffningsrespektive marknadsvärdet. Anskaffningsvärdet för obligationer och räntebevis beräknas enligt effektivräntemetoden. För obligationer noterade i utländsk valuta har valutasäkring skett genom valutaswap och säkringsdokumention upprättats varvid värdering sker till rådande växelkurs för respektive anskaffningstillfälle. Avsättningar Under avsättningar redovisas pensionsskuldsökningen för den del av utryckningspersonalen som har SAP-avtal. Dessa har rätt att gå i pension vid 58 års ålder. Denna pensionsrätt inarbetas löpande av personalen och kostnadsförs enligt beräkningar gjorda av förbundets pensionsadministratör KPA. Pensionsåldern har historiskt varit högre än 58 år. För 2015 har dessa beräkningar gjorts med ett antagande om genomsnittlig pensionsålder på 60 år (60 år). Under år 2015 har direktionen antagit bestämmelser för pension för förtroendevald (OPF-KL) och avsättningar har gjorts enligt bestämmelserna för intjänad pensionsrätt från och med år Till detta kommer redovisning av avtalade enstaka särskilda avtalspensioner. Skuldökningen redovisas under verksamhetens kostnader förutom den finansiella delen som redovisas under finansiella kostnader. Pensionsrätt som inarbetats före den 1 januari 2006 för personal som vid förbundsbildningen övergick till anställning i Räddningstjänsten Syd bekostas av medlemskommunerna. Detta innebär att förbundets pensionsskuld redovisas helt och hållet i balansräkningen. Långfristiga skulder Under långfristiga skulder redovisas statligt investeringsbidrag till ombyggnad och utrustning av räddningscentral. Skulden kommer att lösas upp och intäktsföras i den takt utrustningen skrivs av. Medlemmar INVÅNARE Burlöv Eslöv Kävlinge Lund Malmö Summa GENOMSNITTLIG MEDLEMSAVGIFT BASUPPDRAG PER INVÅNARE Räddningstjänsten Syd totalt 508 kr 505 kr 34 RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 98 av 189

99 NOTER NOTER Beloppen är i samtliga fall i tkr om ej annat anges. NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Verksamhetens intäkter avser bidrag från medlemskommunerna, tilläggsuppdrag, externa intäkter för exempelvis tillsyn och tillståndshantering, automatiska brandlarm, ersättningar för vissa operativa insatser, utbildning, övriga bidrag m.m. MEDLEMSAVGIFT OCH TILLÄGGSUPPDRAG Förbundsmedlem Medlemsavgift Tilläggsuppdrag Totalt bidrag Medlemsavgift Tilläggsuppdrag Totalt bidrag Burlöv Eslöv Kävlinge Lund Malmö Summa ÖVRIGA INTÄKTER Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse 2016 Utfall 2015 Tillståndshantering Tillsyn Automatlarm Operativa insatser Extern utbildning Hyresintäkter Övrig försäljning Övriga bidrag Summa RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD ÅRSREDOVISNING Sida 99 av 189

100 NOTER NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse 2016 Utfall 2015 Löner och ersättningar Sociala avgifter och pensionskostnader Delsumma personalkostnader IT, radio och telekommunikation Köpta tjänster Maskiner och förbrukningsinventarier Fordon Materiel och information Fastigheter och lokaler Utbildning och konferenser Representation och personalvård Resor och övriga kostnader Delsumma övriga driftskostnader Summa NOT 3 FINANSIELLA INTÄKTER Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse 2016 Utfall 2015 Ränta på Räddningstjänsten Syds koncernkonto hos Malmö stad Övriga bankkonton Fasträntekonton Övriga ränteintäkter Räntor och aktieutdelningar m.m. avseende kortfristiga placeringar Återföring nedskrivning kortfristiga placeringar ej realiserad Summa NOT 4 FINANSIELLA KOSTNADER Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse 2016 Utfall 2015 Bankavgifter Övriga räntekostnader Finansiell del pensionsavsättning Övriga finansiella kostnader kortfristiga placeringar Nedskrivning kortfristiga placeringar ej realiserad Summa RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 100 av 189

101 NOTER NOT 5 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Ingående anskaffningsvärde Investeringar under året Utrangerat under året 0 0 Utgående anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Avskrivningar hänförliga till utrangeringar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Bokfört värde immateriella anläggningstillgångar NOT 7 FORDRINGAR Typ av fordran Kundfordringar Ingående mervärdesskatt skattefri verksamhet Diverse kortfristiga fordringar Delsumma Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter Delsumma upplupna intäkter och förutbetalda kostnader Totalt fordringar NOT 6 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Ingående anskaffningsvärde Investeringar under året Pågående investeringar Utrangerat under året Utgående anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Avskrivningar hänförliga till utrangeringar Utgående ackumulerade avskrivningar Bokfört värde materiella anläggningstillgångar Bokfört värde per kategori Maskiner och inventarier Byggnadsinventarier Fordon Pågående investeringar Summa bokfört värde NOT 8 KORTFRISTIGA PLACERINGAR Aktier Obligationer Räntebevis Värdereglering icke realiserad värdeminskning Bokfört värde Marknadsvärde 31 december NOT 9 KASSA OCH BANK Typ av placering Kassa och plusgiro Malmö stad koncernkonto Nordea depåkonto Fasträntekonton Totalt kassa och bank RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD ÅRSREDOVISNING Sida 101 av 189

102 NOTER NOT 10 AVSÄTTNINGAR AVSEENDE PENSIONER Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Ny intjänad pension Avsättning förtroendevalda OPF-KL 9 8 Avsättning särskild avtalspension förbundsdirektör Ränte- och basbeloppsuppräkningar Förändring av särskild löneskatt Övrig post Utgående avsättning Aktualiseringsgrad 100 % 100 % Överskottsfond avseende förmånsbestämd ålderspension tryggad genom försäkring NOT 11 LÅNGFRISTIGA SKULDER Investeringsbidrag RC Syd utrustning Avgår ackumulerad avskrivning utrustning Totalt långfristig skuld NOT 12 KORTFRISTIGA SKULDER Typ av skuld Leverantörsskulder Utgående mervärdesskatt Personalens källskatt Övriga kortfristiga skulder 0 9 Delsumma Upplupna semesterlöner Upplupna löner och kompledighetsskuld Upplupen pensionskostnad individuell del Upplupen särskild löneskatt pensioner Upplupna sociala avgifter enligt lag Upplupna övriga kostnader Förutbetalda projektbidrag Brandstation för alla Förutbetalda intäkter Delsumma upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Totalt kortfristiga skulder RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 102 av 189

103 REVISIONSBERÄTTELSE REVISIONSBERÄTTELSE REVISIONEN Till Kommunfullmäktige i Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2016 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer i Kommunalförbundet Räddningstjänsten Syd, har granskat den verksamhet som bedrivits av direktionen. Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Den ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt pröva om verksamheten bedrivits enligt de uppdrag, mål och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet, förbundsordningen och revisionsreglementet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Revisorerna har under året särskilt granskat förbundets arbetsmiljöarbete och det förebyggande arbetet riktat till medlemskommunernas skolenheter. Vi bedömer sammantaget att direktionen i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande, liksom att direktionens interna kontroll har varit tillräcklig. Förbundet redovisar ett negativ balanskravsresultat på 2,5 milj och åberopar synnerliga skäl för att inte behöva reglera underskottet under de kommande tre åren. I delårsrapporten prognostiserade förbunden ett överskott i balanskravet men har därefter fått göra avsättningar för pensionsåtaganden. Storleken på avsättningarna har förbundet inte kunnat beräkna själv. Synnerliga skäl kan utgöras av en rimlig finansiell handlingsberedskap avseende den delen av pensionsskulden som avser tiden före Då så är fallet bedömer vi att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella målen som direktionen uppställt samt även de verksamhetsmässiga målen som direktionen beslutat om. Vi tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Vi tillstyrker att direktionens årsredovisning för 2016 godkänns. Lund den 15 mars 2017 Sten Dahlvid Birgitta Kuylenstierna Nadel Dietmar Olbrich Berit Sjövall Jan Holm *) Håkan Elleström *) Håkan Elleström har inte deltagit i det revisionsarbetet under Till revisionsberättelsen hör de sakkunnigas rapporter som avlämnats: Granskning av bokslut och årsredovisning 2016 Granskning av arbetsmiljöarbetet Granskning av förebyggande arbete Granskning av delårsrapport per RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD ÅRSREDOVISNING Sida 103 av 189

104 FÖRBUNDSDIREKTIONEN VID RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD FÖRBUNDSDIREKTIONEN VID RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD Direktionen består av 10 ledamöter och 10 ersättare Malmö stad utser 5 ledamöter och ersättare Lunds kommun utser 2 ledamöter och 2 ersättare Eslövs, Kävlinge och Burlövs kommuner utser vardera 1 ledamot och 1 ersättare Direktionen är vald på en mandatperiod om fyra år räknat från och med 1 januari året efter valår. Under 2016 har direktionen haft fem protokollförda sammanträden. Till detta kommer en utbildningsdag i brandkunskap och hjärt- och lungräddning. Direktionens ordinarie ledamöter Direktionens ersättare Susanne Jönsson, ordförande (S) Malmö Louise Arndt (MP) Malmö Johan Ericsson. 1:e vice ordförande (M) Kävlinge Bernt Bertilsson (C) Lund Tony Hansson, 2:e vice ordförande (S) Eslöv Johan Eklöf (M) t o m oktober Malmö Anna-Karin Bengtsdotter (S) Malmö Mohammad Mohammad (M) fr o m november Malmö Lilian Gerleman (M) Malmö Elin Gustavsson (S) Lund Björn Gudmundsson (S) Malmö Larserik Johansson (S) Kävlinge Hans-Åke Mårtensson (S) Burlöv Adrian Kaba (S) Malmö Ulf Nymark (MP) Lund Peter Melinder (M) Eslöv Magnus Olsson (SD) Malmö Jörgen Neldestam (S) Malmö Louise Rehn Winsborg (M) Lund Sven Sonesson (M) Burlöv Richard Åhman-Persson (SD) Malmö 40 RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 104 av 189

105 ORGANISATION DIREKTION ORGANISATION FÖRBUNDSDIREKTÖR STRATEGER VERKSAMHETSSTÖD PRODUKTIONSOMRÅDE E6 PRODUKTIONSOMRÅDE E22 OPERATIV LEDNING Verksamhetsutveckling HR Ekonomi Kommunikation Processer och kvalitet Administration Ekonomi HR IT Fordon Fastigheter Teknik Kommunikation Information och utbildning (till allmänheten) Myndighetsutövning Utredning och lärande av olyckor Intern utbildning och övning Automatlarm Planläggning Utveckling RAKEL Räddningscentral Operativa ledare Insatser Administration Distrikt Jägersro (Malmö) Teknik Distrikt Hyllie (Malmö) Distrikt Lund Service och underhåll Distrikt Centrum (Malmö) - Burlöv Distrikt Eslöv Distrikt Kävlinge Deltid (RiB) Våra medlemskommuner Burlöv Eslöv Kävlinge Lund Malmö Marieholm Eslöv Kävlinge Löddeköpinge Löberöd område E6 Lund Revinge Heltidsstationer RiB, deltidsstation (Räddningspersonal i beredskap) Räddningsvärn RC Syd (Räddningscentral område Syd) Centrum Burlöv Jägersro Veberöd Genarp område E22 Hyllie RÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD ÅRSREDOVISNING Sida 105 av 189

106 Sida 106 av 189

107 Sida 107 av 189

108 ID kommunikation POSTADRESS Räddningstjänsten Syd Box Malmö TELEFON E-POST FÖLJ OSS GÄRNA PÅ twitter.com/rtjsyd twitter.com/rc_syd instagram.com/rtjsyd linkedin.com/company/r-ddningstj-nsten-syd VI GÅR FÖRE I UTVECKLINGEN MOT ETT OLYCKSFRITT SAMHÄLLE Sida 108 av 189

109 Sida 109 av 189

110 Sida 110 av 189

111 Sida 111 av 189

112 Sida 112 av 189

113 Sida 113 av 189

114 Sida 114 av 189

115 Sida 115 av 189

116 Sida 116 av 189

117 Sida 117 av 189

118 Sida 118 av 189

119 Sida 119 av 189

120 Sida 120 av 189

121 Sida 121 av 189

122 Sida 122 av 189

123 Sida 123 av 189

124 Sida 124 av 189

125 Sida 125 av 189

126 Sida 126 av 189

127 Sida 127 av 189

128 Sida 128 av 189

129 Sida 129 av 189

130 Sida 130 av 189

131 Sida 131 av 189

132 Sida 132 av 189

133 Sida 133 av 189

134 Sida 134 av 189

135 Sida 135 av 189

136 Sida 136 av 189

137 Sida 137 av 189

138 Sida 138 av 189

139 Sida 139 av 189

140 Sida 140 av 189

141 Sida 141 av 189

142 Sida 142 av 189

143 Sida 143 av 189

144 Sida 144 av 189

145 Sida 145 av 189

146 Sida 146 av 189

147 Sida 147 av 189

148 Kommunstyrelsens förslag till revidering och antagande av tillgänglighetsplan Ärende 8 KS 2017/134 Sida 148 av 189

149 Tjänsteskrivelse 1(1) Dnr: KS 2017/134 Kommunfullmäktige Tillgänglighetsplan - Revidering Förslag till beslut Kommunfullmäktiges beslut Reviderad tillgänglighetsplan, enligt bilaga Kf x/2017, antas. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsens behandlade under 126 /16 uppföljning av tillgänglighetsplanen. Då uppmärksammades att pga. ändrad lagstiftning var några hänvisningar felaktiga. Med anledning här av föreslås att planen ändras så att rätt hänvisningar finns med. Beslutsunderlag Förslag till reviderad tillgänglighetsplan (antagen av KF ) Kommunstyrelsens beslut 57/2017, Tillgänglighetsplan - Revidering Kommunkansliet Mats Svedberg Kanslichef Beslutet ska skickas till För kännedom Handikapprådet Pensionärsrådet Socialnämnden Bildningsnämnden tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Mats Svedberg Mats.Svedberg@kavlinge.se Kävlinge kommun kommunen@kavlinge.se Sida 149 av 189

150 Sida 150 av 189

151 Tillgänglighetsplan för Kävlinge kommun Antagen av kommunfullmäktige Sida 151 av 189

152 Innehåll för Kävlinge kommun...1 Antagen av kommunfullmäktige UPPDRAGET...3 UPPFÖLJNING AV TILLGÄNGLIGHETSPLANEN...3 NATIONELLA HANDLINGSPLANEN...3 Nationella mål för handikappolitiken:...3 Det handikappolitiska arbetets inriktning:...3 Prioriterade arbetsområden:...3 FN:s STANDARDREGLER - Agenda FN:s BARNKONVENTION...4 FN:s KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 4 LAGAR och REGLER...4 DEFINITION...6 BEMÖTANDE...7 SOCIAL SERVICE...8 Uppsökande verksamhet...8 Information... 8 Stöd och service...8 Trygghetstelefon...8 Kontaktskapande verksamhet...8 Socialpsykiatri... 8 Personlig assistent...8 Ledsagarservice...9 Avlösarservice... 9 Kontaktperson och stödfamilj...9 Korttidsvistelse... 9 Färdtjänst... 9 Bemötande... 9 FÖRSKOLA OCH SKOLA...10 Inför barns/elevs start i förskola/skola...10 Vårdnadshavares information...10 Resursförstärkning och anpassat undervisningsmaterial...10 Uppföljning Sida 152 av 189

153 Program och yrkesval...10 Bemötande FRITID OCH KULTUR...12 LOKALER/TILLGÄNGLIGHET/ANVÄNDARBARHET...13 Samråd BOSTÄDER...15 Bostäder med särskild service...15 Bostadsanpassningsbidrag...16 TRAFIKMILJÖ OCH KOMMUNIKATIONER...16 Trafikmiljö Allmänna kommunikationer...18 Färdtjänst Riksfärdtjänst Bemötande ARBETE OCH SYSSELSÄTTNING...19 Bemötande Sida 153 av (19)

154 UPPDRAGET Den första handikapplanen i Kävlinge kommun tillkom 1990 enligt uppdrag från kommunstyrelsen, och antogs senare samma år av fullmäktige. Planen skall revideras vart fjärde år. Syftet med planen är att ge förtroendevalda ett underlag för beslut om åtgärder och inriktning av insatser för att göra samhället tillgängligt för alla. Planen skall beaktas i samband med det årliga budgetarbetet. Det åligger nämndsansvariga chefer att ansvara för att tillgänglighetsplanen efterföljs, liksom att uppföljning görs. UPPFÖLJNING AV TILLGÄNGLIGHETSPLANEN Uppföljning av tillgänglighetsplanen skall göras vartannat år, och dokumenteras för redovisning till respektive nämnd och till kommunstyrelsen. Dokumentationen av uppföljningarna skall också tillsändas handikapporganisationerna i Kävlinge NATIONELLA HANDLINGSPLANEN Riksdagen beslutade år 2000 att anta förslaget om en nationell handlingsplan. En grundläggande utgångspunkt för hur samhället skall utformas är människors lika värde. Nationella mål för handikappolitiken: En samhällsgemenskap med mångfald som grund. Att samhället utformas så att personer med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet. Jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning. Det handikappolitiska arbetets inriktning: Förebygga och bekämpa diskriminering av personer med funktionsnedsättning. Identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionsnedsättning. Ge barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Prioriterade arbetsområden: Förbättra bemötandet. Skapa ett tillgängligt samhälle. Se till att handikapperspektivet genomsyrar alla samhällssektorer. Sida 154 av (19)

155 Regeringen har senare sammanställt En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken , som bygger vidare på den Nationella handlingsplanen. Strategin presenterar politikens inriktning, konkreta mål för samhällets insatser, samt hur resultat skall följas upp. FN:s STANDARDREGLER - Agenda 22 FN:s generalförsamling antog standardreglerna Det innebär ett politiskt och moraliskt åtagande för medlemsländerna att anpassa samhället så att personer med funktionsnedsättning kan delta på jämlika villkor. Handisam och diskriminerings- ombudsmannen, (DO), de statliga myndigheter som bevakar rättigheterna för personer med funktionsnedsättning, skall tillse att myndigheterna lever upp till standardreglerna. (Kan hämtas på FN:s BARNKONVENTION I FN:s konvention om barnets rättigheter framgår av 23:e artikeln att konventionsstaterna erkänner att ett barn med fysiskt eller psykiskt handikapp bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhällslivet. Barnets rätt till hälso- och sjukvård, habilitering, undervisning och utbildning, förberedelser för arbetslivet och möjligheter till rekreation, skall enligt konventionen säkerställas och vara effektivt tillgängligt för barnet med funktionsnedsättning. (Kan hämtas på ) FN:s KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Konventionen har till syfte att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning att åtnjuta sina mänskliga rättigheter. Den skapar inte i sig några nya rättigheter. Konventionen fokuserar på icke-diskriminering och listar åtgärder som krävs för att personer med funktionsnedsättning skall kunna åtnjuta såväl medborgerliga och politiska som ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Sverige har ratificerat konventionen samt antagit det frivilliga protokollet, vilket ger möjlighet för den som anser sina rättigheter kränkta att klaga till en övervakningskommitté inom FN. (Började gälla den 15 januari 2009.) (Kan hämtas på LAGAR och REGLER Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. (Började gälla den 1 januari 2009.) (Gäller från 2015). Sida 155 av (19)

156 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och personlig assistans enligt sociala försäkringsbalken, SFB, skall genom individinriktade insatser (exempelvis särskilda boendeformer eller personlig assistans) ge personer med stora och omfattande funktionshinder goda levnadsvillkor. Socialtjänstlagen, SoL, betonar mål som trygghet, jämlikhet och delaktighet, frigörande av enskildas och gruppers resurser. I 2 2 stadgas om kommunens yttersta ansvar för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Lagen om valfrihet, LOV, kan efter kommunalt beslut möjliggöra för brukaren att själv välja utförare inom exempelvis hemvård. Skollagen reglerar bland annat rätt för barn med funktionsnedsättning till särskilt stöd inom förskola, grundskola, gymnasium och särskolans alla stadier. Arbetsmiljölagen (i vilken den som genomgår utbildning likställs med arbetstagare i flera av lagparagraferna) ålägger arbetsgivare att anpassa arbetsförhållandena till människors olika fysiska och psykiska förutsättningar. Arbetsgivaren har också visst ansvar för den anställdes rehabilitering. Lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder anger bland annat regler som har till syfte att ge personer med funktionsnedsättning ökade möjligheter att få arbete på den öppna arbetsmarknaden. Hälso- och sjukvårdslagen anger som mål för hälso- och sjukvården en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Plan- och bygglagen, PBL, ställer bland annat krav på byggnaders och platsers tillgänglighet och användarbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Följande föreskrifter och allmänna råd ställer också krav på tillgänglighet och användbarhet i Plan- och bygglagens mening: Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser, HIN, började gälla i december De ålägger kommuner, fastighetsägare och näringsidkare att undanröja hinder (t ex nivåskillnader, dålig skyltning, svag belysning eller brister i ljudnivån). Hindren skulle enligt HIN ha åtgärdats till år Plan- och byggförordning, PBF. Boverkets byggregler, BBR. Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader, ALM. (Lagtexterna kan hämtas på Sida 156 av (19)

157 DEFINITION I WHO:s (Världshälsoorganisationen) definition om funktionshinder finns tre centrala begrepp. Dessa är skada, funktionsnedsättning och handikapp. En skada drabbas man av genom en olyckshändelse eller en sjukdom. Den kan inträffa redan på fosterstadiet eller senare i livet. Skadan ger upphov till en funktionsnedsättning. Denna kan yttra sig i exempelvis nedsatt rörelseförmåga, intolerans mot vissa ämnen eller nedsatt intellekt. Man blir handikappad när omgivningens krav överstiger den egna funktionsförmågan. Den som är rörelsehindrad blir handikappad av hinder och brister i miljön; när det är svårt att ta sig fram på grund av kuperad miljö, trappor, avsaknad av hiss o s v. Den som har nedsatt intellekt blir handikappad när hon inte kan förstå information, när förändringar i tillvaron kommer för snabbt, när människor i omgivningen brister i förståelse o s v. Skadan i sig kan vara långvarig eller kronisk, medan handikappet alltid är relativt i förhållande till omgivningen - hur den ser ut och vilka krav den ställer. Socialstyrelsens terminologiråd definierar funktionsnedsättning som en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Funktionshinder är de begränsningar som en funktionsnedsättning kan innebära för en person i relation till omgivningen. Funktionhinder är inte något som en person har, utan det är miljön som är funktionshindrande. Sida 157 av (19)

158 BEMÖTANDE Ett gott bemötande handlar bland annat om att visa respekt, ha förmåga till empati, skapa trygghet i mötet, och som tjänstemän eller annan yrkesutövare också ha tillräckliga kunskaper, samt välkomna såväl synpunkter som frågor. Dock handlar bemötande om mer än det enskilda mötet. Vilhelm Ekensteen skrev som ordförande i Sisus kompetensutvecklingsråd i en antologi om bemötande på tre nivåer: 1. Den kollektiva nivån Det grundläggande bemötandet uppstår i politiken. Handikappolitiken och handikapplagstiftningen men också den allmänna rikspolitiken och utvecklingen i stort anger ton och förutsättningar med spridningsverkan till de offentliga verksamheternas alla nivåer. Detta får stor betydelse för deras möte med den funktionshindrade individen. Regering och riksdag bär med andra ord ett avgörande ansvar för hur människor med funktionshinder bemöts i vårt land. 2. Den organisatoriska nivån Denna del av bemötandet berör hur enskilda förtroendevalda, tjänstemän, handläggare och personal ute i myndigheterna och verksamheterna var och en tillsammans uppfattar och tolkar rådande handikappolitik och handikapplagstiftning samt de värderingar och intentioner som dessa bygger på. Denna nivå är av nyckelkaraktär, och det är inte minst här som en förändringsprocess är angelägen och kan ge genomgripande framsteg. 3. Den individuella nivån Denna tredje del av bemötandet, det nära mötets nivå, rör den enskilde tjänstemannens, handläggarens eller personalmedlemmens etiska grunder och förmåga till empati i det individuella mötet med den funktionshindrade människan. Också dessa förutsättningar och hållningssätt är avgörande för den samlade kompetensen att föra ut och konkret förverkliga handikappolitikens intentioner. ÅTGÄRDER Verksamhetsansvariga chefer skall verka för att ett gott bemötande blir en självklarhet i alla möten med kommunens invånare med funktionsnedsättning; kontinuerligt Tillvägagångsättet för hur man arbetat med detta skall redovisas av varje nämnd vid uppföljningarna av tillgänglighetsplanen. Vid upphandlingar av tjänster skall ett avsnitt om bemötande föras in i kravspecifikationen, alternativt i avtalsdelen Sida 158 av (19)

159 SOCIAL SERVICE Enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artikel 26, skall konventionsstaterna vidta effektiva och ändamålsenliga åtgärder, däribland genom kamratstöd, för att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att uppnå och vidmakthålla största möjliga oberoende, full fysisk, mental, social och yrkesmässig förmåga samt fullt inkluderande och deltagande i livets alla aspekter. Enligt artikel 19 b skall personer med funktionsnedsättning ha tillgång till olika former av samhällsservice både i hemmet och inom särskilt boende och till annan service, bl.a. sådant personligt stöd som är nödvändigt för att stödja boende och deltagande i samhället och för att förhindra isolering och avskildhet från samhället Uppsökande verksamhet Arbetet med att, som socialtjänstlagen stadgar, göra sig förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen, informera om socialtjänsten och bedriva uppsökande verksamhet är angeläget. Att kontinuerligt skaffa kunskaper om vilka behov som finns hos kommunens invånare är nödvändigt för att kunna utforma och erbjuda en väl fungerande service och omsorg. Information Information skall skrivas så att den blir tillgänglig och är lätt att läsa och att förstå. Kommunal information skall skrivas så att den blir tillgänglig på läsbart media och på begäran skickas ut till synskadade och övriga med behov av särskilt anpassad informationsteknik, till exempel telefonstöd till personer med tal-, minnes- och språksvårigheter. Stöd och service Hemvård är liksom boendestöd för många människor med funktionsnedsättning en förutsättning för att kunna bo kvar i sin hemmiljö och klara ett eget boende. Servicen måste utformas så att den såväl kvantitativt som kvalitativt sett har en miniminivå som kan anses skälig. Trygghetstelefon Möjligheten att ha en trygghetstelefon bedöms i enlighet med SoL. Kontaktskapande verksamhet För många är det viktigt att det på dagtid, och även kvällstid, finns något ställe dit man kan gå och träffa andra människor. På kommunens servicecentra och andra träffpunkter skall verksamhet bedrivas som har till syfte att vara kontaktskapande. Socialpsykiatri För personer med psykisk ohälsa och som är mellan 18 och 65 år tillhandahåller kommunen en särskild dagverksamhet. Ett personligt ombud och en psykiatrisjuksköterska skall finnas tillgängliga för målgruppen. Personlig assistent Personer med svår funktionsnedsättning och som är under 65 år, kan få rätt till personlig assistent. En personlig assistent skall öka den enskildes möjligheter till ett självständigt liv. För att få en assistent skall man ha behov av assistans för att klara till exempel personlig hygien, intagande av måltider eller för att kunna kommunicera med andra. Sida 159 av (19)

160 En personlig assistent kan anställas av kommunen, ett kooperativ, en organisation eller ett företag, eller genom att den som blivit beviljad personlig assistans själv är arbetsgivare. (se personlig assistans enligt LSS 9 2 och SFB, sociala försäkringsbalken). Ledsagarservice Många med funktionsnedsättning är i behov av ledsagarassistans för att kunna delta i aktiviteter ute i samhället. Rätten till ledsagarservice för personer som kan anses tillhöra LSS personkrets stadgas i lagen. För den som inte tillhör LSS personkrets men som likväl är i behov av assistans, skall ledsagarservice kunna ges som ett bistånd enligt SoL, socialtjänstlagen. (se LSS 9 3 och SoL 4 1). Avlösarservice Föräldrar till barn med funktionsnedsättning har ofta en mycket hög vårdnadsbörda. Det kan också gälla vuxna som vårdar anhöriga. För att dessa anhöriga skall kunna ges möjlighet till avkoppling eller egna aktiviteter, fordras att någon löser av dem. Kommunen skall bistå med avlösarservice (se LSS 9 5 och SoL 4 1). Kontaktperson och stödfamilj En kontaktperson hjälper till att bryta isolering genom samvaro och genom hjälp till fritidsverksamhet. Denna form av stöd kan också ges av en familj, en så kallad stödfamilj (se LSS 9 4 och SoL 4 1). Korttidsvistelse Genom korttidsvistelse utanför det egna hemmet kan personer med funktionsnedsättning få miljöombyte och rekreation, och anhöriga får därigenom tillfälle till avlösning i omvårdnadsarbetet. En korttidsvistelse kan förläggas i korttidsboende eller hos en stödfamilj. Lägervistelser, kortkurser eller helgaktiviteter kan utgöra andra former av korttidsvistelse. (se LSS 9 6). Färdtjänst Se under rubriken Trafikmiljö och kommunikationer, sidan 15. Bemötande Se under rubrik Bemötande sidan 6. ÅTGÄRDER uppsökande verksamhet utökas och intensifieras uppföljningar om hur brukaren tycker att sociala serviceinsatser fungerar skall göras; kontinuerligt individinriktade insatser tillhandahålles enligt respektive beslut enligt LSS och SoL, och utformas i samråd med brukaren Sida 160 av (19)

161 FÖRSKOLA OCH SKOLA FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, stadgar i artikel 2; I alla åtgärder som rör barn med funktionsnedsättning ska barnets bästa komma i främsta rummet. Artikel 3h; respekt för den fortlöpande utvecklingen av förmågorna hos barn med funktionsnedsättning och respekt för funktionsnedsatta barns rätt att bevara sin identitet. Se i övrigt artikel 24 om utbildning. Inför barns/elevs start i förskola/skola Personal skall inför barnets/elevens start i förskola/skola redan innan barnet/eleven börjar, inhämta information om barnet/eleven och om dess särskilda behov. Inför ett barns/elevs placering skall förskola/skola tillsammans med vårdnadshavare upprätta en individuell handlingsplan med fastställd tid för uppföljning. All berörd personal skall kontinuerligt kompetensutvecklas för att få bättre kunskap om, och ökad förståelse för de barn/elever med funktionsnedsättning som de möter i sin verksamhet. Vårdnadshavares information Det är angeläget att man från verksamhetens sida förstår väsentligheten av att vårdnadshavare har viktig information att lämna om sitt barn. När ett barn/en elev med funktionsnedsättning kommer till förskolan/skolan, är det viktigt att berörd personal får kunskap om funktionsnedsättningen och om vad det innebär för eleven som har den. Lämpligen förmedlas denna kunskap i samarbete med vårdnadshavare och elevhälsan. Barn/elev och vårdnadshavare skall kunna känna sig trygga i verksamheten. De skall också få det stöd och den hjälp som behövs. Resursförstärkning och anpassat undervisningsmaterial Barnets/elevens behov skall avgöra hur resursförstärkningen skall utnyttjas och vilka pedagogiska hjälpmedel som skall införskaffas. Samtliga aktiviteter, även fysiska aktiviteter, skall anpassas på ett inkluderande sätt. Vårdnadshavare med funktionsnedsättning skall ha möjlighet att följa och stödja sina barn i deras skolgång. Anpassad litteratur och media skall tillhandahållas dessa. Uppföljning Förutom utvecklingssamtal skall barnets/elevens situation i förskolan/skolan kontinuerligt följas upp. Vid uppföljningsmöten skall alltid berörd personal och vårdnadshavare delta. Program och yrkesval Studie- och yrkesvägledaren har en särskilt viktig uppgift inför studie- och yrkesval som elever med funktionsnedsättning gör. Det bör vara studie- och yrkesvägledarens uppgift att i god tid, också inför elevens övergång till gymnasieskolan, tillse att elevens behov tillgodoses. Bemötande Se under rubrik Bemötande sidan 6. Sida 161 av (19)

162 ÅTGÄRDER Förskola/skola skall redan innan barnet/eleven börjar, inhämta information om barnet/eleven och om dess särskilda behov inför ett barns/en elevs placering skall en handlingsplan upprättas med fastställd tid för uppföljning barnets/elevens behov skall avgöra om och hur resursförstärkningen skall utnyttjas; kontinuerligt anpassat undervisningsmaterial skall införskaffas; kontinuerligt samtliga aktiviteter, även fysiska aktiviteter, skall anpassas på ett inkluderande sätt skolpedagogiska myndigheten, SPSM, skall konsulteras vid behov all berörd personal skall kompetensutvecklas för att få bättre kunskap om, och ökad förståelse för de barn/elever med funktionsnedsättning som de möter i sin verksamhet; kontinuerligt Sida 162 av (19)

163 FRITID OCH KULTUR Enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artikel 30, som handlar om deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott, skall konventionsstaterna enligt 1c säkerställa att personer med funktionsnedsättning bereds tillträde till platser för kulturella föreställningar eller tjänster, såsom teatrar, muséer, biografer, bibliotek och turistservice och så långt som möjligt till minnesmärken och platser av nationell kulturell betydelse. I art. 30 punkt 5 åläggs konventionsstaterna att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att på lika villkor som andra delta i rekreations- och fritidsverksamhet och idrott, se vidare övriga stycken under punkt 5. Personer med funktionsnedsättning ska ha goda möjligheter att aktivera sig på sin fritid och ta del av det ordinarie fritids- och kulturutbudet. Föreningslivet är en viktig arena för att kunna knyta sociala kontakter och ska vara möjligt för alla utifrån intresse och engagemang. Kommunen ska arbeta aktivt för att underlätta kontakterna mellan föreningar och personer med funktionsnedsättningar. Arrangemang som ske på platser som inte vanligen används för fritid- eller kulturaktiviteter ska också anpassas för att alla ska kunna få tillträde. Fritid- och kultur ska kontinuerligt bevaka den tekniska utveckling som sker inom hjälpmedelsområdet och utvecklingen av nya pedagogiska verktyg. Vara lyhörd för de lokala behoven och individbehoven för att möjligöra för alla att ha ett aktivt deltagande och kunna ta del av upplevelser på fritiden. All berörd personal ska fortbildas för att få bättre kunskap om och öka förståelsen för de behov personer med funktionsnedsättning har för att kunna ta del av den verksamhet som erbjuds. ÅTGÄRDER Tydligare information till föreningar om att det är möjligt att få ekonomiska stöd för att kunna erbjuda personer med funktionsnedsättning att delta. Biblioteket utökar beståndet av media som möjliggöra för personer med funktionsnedsättning att ta del av litteratur, nyheter och information. Kulturskolan utvecklar samverkan med skolan för att öka kännedomen om kulturskolans verksamhet och hitta nya samarbetsformer för olika grupper/individer med funktionsnedsättning. Utöka sommarprogramsutbudet för ungdomar med funktionsnedsättningar. Öka informationsinsatserna om aktiviteter internt, främst till LSS och handikappomsorgen. Sida 163 av (19)

164 LOKALER/TILLGÄNGLIGHET/ANVÄNDARBARHET Enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artikel 9 punkt 2b, skall konventionsstaterna säkerställa att enskilda enheter som erbjuder anläggningar och service dit allmänheten äger tillträde beaktar alla aspekter av tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Kommunens samtliga lokaler skall vara tillgängliga för alla. Samtliga personer med funktionsnedsättning, även de som exempelvis använder elrullstol, skall kunna komma in i byggnaden, orientera sig inom den, vistas i den och använda dess faciliteter. Hissar, utformade enligt tillgänglighetskrav, skall finnas i byggnader med mer än ett plan. Handikapptoaletter, utformade enligt tillgänglighetskrav med bland annat vändytor även för elrullstol, och med tillräckligt utrymme för hjälpare på båda sidor om toalettstol, med armstöd försedda med toalettpappershållare på båda sidor om toalettstol, med lågt sittande handfat och spegel, samt med larm, skall finnas i varje byggnad. När ett barn/en elev med funktionsnedsättning skall börja i förskola, fritidshem eller skola skall en särskild inventering göras utifrån det barnets/den elevens behov. Åtgärder för anpassning av den fysiska miljön skall vidtas. Belysning och färgsättning skall utformas på ett sådant sätt att personer med nedsatt orienteringsförmåga, om möjligt, lättare skall kunna orientera sig och använda sig av lokalerna. Ljusstyrkan i lysrör och annan armatur skall kontinuerligt mätas mätas vid behov. Färgsättningen skall överensstämma med de normer som gäller för utformning av offentliga lokaler, exempelvis bör kontrastfärger användas. Ljuddämpande åtgärder skall vidtas. Särskilt viktigt är detta i bullriga miljöer. Den höga ljudnivå som ofta finns på exempelvis förskolor, fritidshem och skolor är besvärlig och på flera sätt mycket ogynnsam. För hörselskadade barn kan språkutvecklingen komma att hämmas ytterligare och deras möjligheter att knyta kontakter med andra och känna delaktighet i en social gemenskap kan påverkas negativt i en alltför bullrig miljö. Även för normalt hörande är en för hög ljudnivå riskabel, då den kan skada hörselorganen och orsaka tinnitus och/eller hörselnedsättning. Mätning av ljudnivån bör göras kontinuerligt samt vid behov. Resultaten av dessa bör redovisas och granskas av berörd förvaltning. Hörsalar och samlingslokaler anpassas för personer med hörselnedsättning eller hörselskada. Definition av begreppen hörsal och samlingssal ska göras och ansvaret för funktionalitet ska klargöras. Naturvårdsverkets riktvärden för buller är ett viktigt planeringsverktyg som skall användas. För nya bostäder gäller även Boverkets allmänna råd 2008:1 Buller i planeringen. Vid all ny bebyggelse skall God bebyggd miljö, ett av 16 nationella miljökvalitetsmål, eftersträvas. Miljöåtgärder skall vidare vidtas för att eliminera allergiframkallande ämnen. Mätning av inomhusluften skall göras enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem. Kommunens lokaler bör skyltas med tydliga bildsymboler liksom med taktila skyltar och orienteringstavlor, så att det blir lättare att hitta till exempelvis bibliotek, cafeterior, övriga offentliga lokaler och toaletter. Sida 164 av (19)

165 Samråd Funktionsnedsättningsaspekt ska läggas vid planering inför ny- eller ombyggnad av offentliga lokaler. Miljö- och byggnadsnämnden ska vid behov samråda med berörda handikapporganisationer. ÅTGÄRDER arbetet med att förbättra tillgängligheten för alla till kommunens lokaler skall göras enligt gällande lagstiftning; kontinuerligt arbetet med undanröjande av enkelt avhjälpta hinder, enligt HIN, skall intensifieras och göras Vilka lokaler som klassas som samlingslokal/hörsal och ansvaret för funktionalitet av dessa för personer med hörselnedsättning ska klarläggas. Tidsplan En kommunövergripande inventering om behov med kostnadsberäkningar ska göras 2014 samtliga kommunala lokaler skall skyltas med tydliga bildsymboler och orienterings-tavlor; tidplan En kommunövergripande inventering om behov med kostnadsberäkningar ska göras2014 vid ny- och ombyggnad av offentliga lokaler samt vid planläggning, skall funktionsdätt i kt b kt k ti li t Sida 165 av (19)

166 BOSTÄDER Enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, skall konventionsstaterna enligt artikel 19 a, säkerställa att personer med funktionsnedsättning har möjlighet att välja sin bosättningsort och var och med vem de vill leva på lika villkor som andra och inte är tvungna att bo i särskilda boendeformer. Alla människor skall själva kunna välja bostadsort och boendeform. Man skall oavsett omsorgsbehov kunna bo kvar i sin lägenhet i livets olika skeden. Det är väsentligt att tillgängligheten är god, inte enbart i bostäder, utan också i miljön runtomkring. Kontakten med andra människor får inte begränsas genom exempelvis besvärliga trappor, dåligt tillgängliga entréer, lekplatser och parkeringar. Att bostäder utgör arbetsplatser för många arbetstagare inom vård- och hemtjänst bör beaktas, då kraven på en god arbetsmiljö skall uppfyllas. Genom att redan från början planera och bygga basanpassat utöver det som är lagstadgat, kommer boendekvaliteten att höjas samtidigt som kommunens kostnader för anpassningsåtgärder (bostadsanpassningskostnader) kommer att minska. Beslut om basutformningsprogram för Kävlinge kommun antogs av kommunfullmäktige år När flerbostadshus (med mer än en våning) projekteras bör fördelarna med att redan från början installera hiss beaktas. Hiss underlättar också för barnfamiljer och övriga. Det är inte enbart vid planering av nybyggnation som byggherren har skyldigheter när det gäller tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Arbetet med att förbättra det befintliga bostadsbeståndet bör intensifieras. T o m 1 augusti 2015 är et möjligt för kommunen att söka ekonomiskt stöd för att inventera tillgängligheten i flerfamiljshus. Bostäder med särskild service För närvarande finns i kommunen sju gruppbostäder med särskild service enligt LSS, (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Gruppbostad enligt LSS skall vara ett eget boende, och med stöd från personal skall man få möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Servicebostad, som också finns, utgörs av ett antal lägenheter där det finns tillgång till personal dygnet runt och gemensam service. Somliga bor i egna lägenheter och får insatser genom boendestöd enligt SoL, (socialtjänstlagen). Genom hemvården finns särskilt boende enligt SoL (socialtjänstlagen) att tillgå för personer med behov av särkskilt stöd och service. Det är angeläget att en fortsatt kartläggning av framtida bostadsbehov görs, och att resultatet bearbetas i samråd med berörda handikapporganisationer. Nödvändigheten av samverkan finns för övrigt uttryckt i förarbetena till bostadsförsörjningslagen. Enligt Översiktsplanen för Kävlinge kommun skall nyproduktion av bostäder omfatta ett allsidigt lägenhetsutbud med god tillgänglighet samt blandade upplåtelseformer lämpade för olika former av boende. Att byta bostad skall vara möjligt också för personer med funktionsnedsättning. Sida 166 av (19)

167 Bostadsanpassningsbidrag För individuell handikappanpassning av bostäder lämnas ett finansiellt stöd i form av bidrag. Från 1993 gäller "Lagen om bostadsanpassningsbidrag". Lagen innebär att kommunerna har en skyldighet att lämna stöd till bostadsanpassning och även till återställning av lägenheter. Bidraget är förbehållet enskilda personer. Kommunerna har hela kostnadsansvaret för verksamheten. Bedömning av rätt till bostadsanpassningsbidrag görs enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag. ÅTGÄRDER regelbundna inventeringar skall göras för att kartlägga behov av boende och olika boendeformer specialanpassade servicelägenheter och gruppboenden av olika slag skall upprättas i enlighet med de behov som föreligger för personer med funktionsnedsättning kommunen skall utifrån kartlagda behov, i samråd med berörda handikapporganisationer, diskutera den framtida bostadsfrågan; kontinuerligt fördelarna med hissinstallation skall beaktas, främst vid nybyggnation av flerbostadshus (med mer än en våning), men också vid ombyggnad; kommunens fastställda basutformningsprogram skall följas; kontinuerligt arbetet med att förbättra det redan befintliga bostadsbeståndet vad gäller bostäder med särskild service skall fortgå; kontinuerligt bostadsanpassningsbidrag skall beviljas i sådan omfattning att en individuell bostadsanpassning kan genomföras utifrån lagen om bostadsanpassningsbidrag; kontinuerligt Sida 167 av (19)

168 TRAFIKMILJÖ OCH KOMMUNIKATIONER Enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, skall konventionsstaterna enligt artikel 20 a; vidta effektiva åtgärder för att säkerställa personlig rörlighet med största möjliga oberoende för personer med funktionsnedsättning, bl a genom att.. Trafikmiljö För att personer med funktionsnedsättning skall kunna vistas och röra sig i trafikmiljön, fordras att denna utformas med hänsyn till deras förutsättningar. Den på många ställen i kommunen för höga kantstenen måste även fortsättningsvis åtgärdas, eftersom den i hög grad försvårar framkomligheten för personer med rörelsehinder. I det fortsatta arbetet med att utforma en bättre trafikmiljö bör bland annat följande beaktas: Gångytor och gångvägar, exempelvis trottoarer, bör vara minst l,5 meter breda och ha en markbeläggning som är jämn och fast. De skall vara fria från hinder. Skyltar och dylikt ovanför gångvägen placeras minst 2,2 meter över mark. Reklamskyltar och gatupratare får inte utan polistillstånd placeras på allmän platsmark, exempelvis gångväg. Utplaceringen skall därefter ske enligt tillståndets anvisningar, och i enlighet med Boverkets byggregler och de lokala ordningsföreskrifterna, så att god framkomlighet medges för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Gångytor och gångvägar skall vara väl belysta i tätorterna. De skall ha en för synskadade kännbar gräns mot andra ytor. Häckar och buskage intill vägar och gångytor skall inte begränsa sikten. Viloplatser bör finnas på lämpliga ställen utefter vägen. Ledstråk över större gångytor, exempelvis torg, skall markeras genom avvikande beläggning. Cykelbana i central del av tätort bör avskiljas från gångväg genom annan markbeläggning eller mellanliggande plantering. Enbart målad linje är inte tillräckligt. Övergångsställen skall ha tillfredsställande säkerhet för synskadade personer. Samtidigt måste det vara möjligt för rullstolsburna personer att kunna ta sig över. Växter som är kända för att förorsaka besvär bland allergiker bör undvikas. En del växter, bland annat poppel och pil bör undvikas på grund av att deras rotsystem ibland tränger upp över marken och medför risk för gående att snubbla och försvårar framkomligheten för rullstolsanvändare. Parkeringsplatser Parkeringsplatserna för rörelsehindrades fordon skall vara så pass breda och plana, att en person i rullstol skall kunna komma i och ur en parkerad bil. För övrigt bör parkeringsplatser för rörelsehindrade utformas enligt gällande rekommendationer i Boverkets författningsregler. Olycksförebyggande åtgärder Då olyckshändelser i trafiken orsakar funktionsnedsättning hos många människor, finns det all anledning att i större utsträckning arbeta förebyggande. Åtgärder bör snarast vidtas för att förändra trafikbetingelserna på sådana ställen i kommunen som av många betraktas som särskilt farliga. Inventeringar för att försöka kartlägga vilka dessa ställen är skall göras av miljö- och teknikförvaltningen i samråd med polisen och Trafikverket. Sida 168 av (19)

169 På det kommunala planet kan förebyggande arbete förutom direkta förbättringar av trafikmiljön ske genom bland annat informations- och kampanjverksamhet, där olika faktorer för en säkrare trafikmiljö fokuseras. Allmänna kommunikationer Möjligheten att resa med allmänna färdmedel är starkt begränsad för många människor med funktionsnedsättning. Utrymmena på färdmedlen är ofta för trånga. För höga säten, stödhandtag och andra anordningar som underlättar för rörelsehindrade saknas i stor utsträckning. På stationer och terminaler utgör nivåskillnaden mellan gata och entré, mellan byggnad och perrong och så vidare svåra hinder. Biljettförsäljningsställen, telefonplatser, spärrar för passkontroll och toaletter, är ofta inte tillgängliga för rullstolsburna och synskadade. Personer med nedsatt syn eller hörsel, utvecklingsstörda med flera, har svårt att få information om exempelvis linjenummer, avgångs- och ankomsttider, byten och så vidare. Vad beträffar den lokala kollektivtrafiken, bör kommunen fortsätta att uppvakta trafikföretagen med krav om att åtgärder vidtas för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning på bussar och tåg. På dessa, liksom på stationerna, skall hörbar information ges. Färdtjänst Många människor med funktionsnedsättning är på grund av hinder och dålig tillgänglighet på de allmänna kommunikationerna hänvisade till att anlita färdtjänst för sina resor. Det är då av stor vikt att denna service är anpassad för att möta resenärernas behov. Med färdtjänst kan man resa upp till fem mil från hemadressen. Om man vill resa en längre sträcka kan man ansöka om riksfärdtjänst. Resor i annan kommun beviljas om man är placerad på ett stöd- eller vårdboende i en annan kommun av socialtjänsten eller om man under minst en termin bedriver studier i en annan kommun. Riksfärdtjänst Riksfärdtjänst är avsedd för personer med omfattande funktionshinder. Kommunen ger ersättning för merkostnader som man har på grund av sitt funktionshinder, t ex för ledsagare. Idag reser ledsagare ofta utan avgift på tågen och med de nya tågen har man ofta möjlighet att resa även om man har behov av hjälpmedel, vilket innebär att behovet av riksfärdtjänst har minskat. Det är idag mycket få personer som behöver taxi för riksfärdstjänstresor. Bemötande Se under rubrik Bemötande sidan 6. ÅTGÄRDER trafikmiljön och allmänna platser skall anpassas och göras tillgängliga för personer med funktionsnedsättning; kontinuerligt Sida 169 av (19)

170 ARBETE OCH SYSSELSÄTTNING Enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artikel 27, skall konventionsstaterna bland annat skydda och främja förverkligande av rätten till arbete, skydda rätten för personer med funktionsnedsättning på lika villkor som andra till rättvisa och gynnsamma arbetsvillkor, säkerställa att skälig anpassning på arbetsplatsen erbjuds personer med funktionsnedsättning. Sjukersättning och aktivitetsersättning betalades i december 2013 ut till 907 Kävlingebor under 65 år (598 kvinnor och 309 män). Det samlade ekonomiska stödet till denna grupp uppgick år 2013 till över 100 miljoner kronor. Brister vad gäller habilitering och rehabilitering bidrar till utanförskap och ohälsa. Det är dessutom samhällsekonomiskt ofördelaktigt. Arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning är hög. Rätten till arbete är en grundläggande fråga. Såväl FN-konventionen som diskrimineringslagen uppmanar till lika villkor, samt förbjuder diskriminering även på arbetsmarknaden. För den enskilde bidrar ett arbete till en bättre social situation, till naturliga kontakter med andra och till ett egenvärde. Det faktum att de äldre blir fler och att behovet av yngre arbetskraft kommer att öka, framtvingar ett bättre tillvaratagande av de resurser som faktiskt finns att tillgå. Genom ett mer systematiserat och målinriktat arbete skulle många med funktionsnedsättning kunna komma ut i arbetslivet. Arbetsgivaren har också ett långtgående ansvar för sina anställdas rehabiliteringsplaner och för att samarbete med försäkringskassan kommer till stånd. Försäkringskassans ekonomiska resurser som är avsedda för rehabiliteringsverksamhet måste användas fullt ut. För att ytterligare förstärka arbetsförmedlingens insatser i arbetet med arbetshandikappade kan arbetsförmedlingen i kommunen rekrytera konsulthjälp från AF Rehabilitering i Skåne. SIUS-konsulenter arbetar med särskild uppföljning och introduktionsstöd. Det är väsentligt att insatserna är intresseväckande och motivationshöjande för den enskilde och att de kommer till stånd så tidigt som möjligt. Utgångsläget är sämre om man blir fast i rollen som arbetsoförmögen och har vant sig vid ett passivt liv. En arbetsanpassning bör planeras i samverkan med den enskilde och de olika instanser som är inkopplade. För den som genom sin funktionsnedsättning inte kan beredas plats på den öppna arbetsmarknaden skall kommunen, i enlighet med vad LSS stadgar, tillse att vederbörande ändå får en meningsfull sysselsättning. Det bör finnas olika slag av aktiviteter som kan erbjuda var och en stimulerande sysselsättning och sociala kontakter. (se LSS 9 10, 15 4) Arbetsmiljölagen ålägger arbetsgivaren ett ansvar för arbetsmiljöns beskaffenhet. Lagen stadgar bland annat "att arbetsgivaren skall ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet. Vid arbetets planläggning och anordnande skall beaktas att människors förutsättningar är olika". Lönebidragsanställning och OSA, offentligt skyddad anställning, är former av anställningar för personer med funktionsnedsättning som kommunen bör stödja. Sida 170 av (19)

171 Bemötande Se under rubrik Bemötande, sidan 6. ÅTGÄRDER samverkan skall utökas ytterligare för att planera fortsatta insatser så att personer med funktionsnedsättning skall kunna beredas plats på arbetsmarknaden; kontinuerligt kommunen skall tillhandahålla en väl fungerande och stimulerande daglig verksamhet Sida 171 av (19)

172 Kommunstyrelsens förslag till besvarande av motion om kommunförbud mot ballongutsläpp Ärende 9 KS 2016/315 Sida 172 av 189

173 Tjänsteskrivelse 1(2) Dnr: KS 2016/315 Kommunfullmäktige Motion om kommunförbud mot ballongutsläpp Förslag till beslut Kommunfullmäktiges beslut Bildningsförvaltningen uppmanas generellt att vara vaksam på att verksamheten drivs i linje med kommunens uppsatta miljömål. Därmed anses motionen besvarad. Ärendebeskrivning Lars Andersson (SD) och Henrik Ekberg (SD) föreslår i motion att Kävlinge kommun inför ett förbud mot alla former av ballongutsläpp i vår kommun i syfte att värna miljön. Motionärernas syfte är gott, men att införa ett totalt förbud för ballongutsläpp i kommunen ligger utanför den kommunala kompetensen. Frågan om ett totalförbud har av miljöorganisationer väckts hos regeringen, som har möjlighet att verka för en nationell lagstiftning om förbud mot ballongutsläpp. Vad gäller kommunens egna verksamheter förekommer ballongutsläpp i mycket ringa omfattning. Motionärerna skriver själva att kopia av motionen har skickats ut till samtliga rektorer på våra skolor. Jag tycker att motionärernas initiativ om att uppmärksamma rektorerna på frågan är en bättre väg att gå än att initialt införa ett förbud. Låt oss därför ge förvaltningen en möjlighet att beakta problematiken och ta fram alternativa sätt att fira som bättre ligger i linje med allas vår strävan att värna vår miljö Beslutsunderlag Motion om kommunförbud mot ballongsläpp i samband med bland annat skolavslutningar, motion Motion om kommunförbud mot balongutsläpp, motionssvar Kommunstyrelsens beslut 59/2017, Motion om kommunförbud mot ballongutsläpp Kommunstyrelsen Mats Svedberg Mats.Svedberg@kavlinge.se Kävlinge kommun kommunen@kavlinge.se Sida 173 av 189

174 2 (2) Kommunkansliet Pia Almström Kommunstyrelsens ordförande Beslutet ska skickas till För kännedom Lars Andersson Henrik Ekberg Bildningsnämnden för distribution till berörda Sida 174 av 189

175 Sida 175 av 189

176 Sida 176 av 189

177 Sida 177 av 189

178 Sida 178 av 189

179 Sida 179 av 189

180 Sida 180 av 189

181 Tjänsteskrivelse 1(2) l Dnr: KS 2016/315 Kommunstyrelsen Motion om kommunförbud mot ballongutsläpp Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Bildningsförvaltningen uppmanas generellt att vara vaksam på att verksamheten drivs i linje med kommunens uppsatta miljömål. Därmed anses motionen besvarad. Ärendebeskrivning Lars Andersson (SD) och Henrik Ekberg (SD) föreslår i motion att Kävlinge kommun inför ett förbud mot alla former av ballongutsläpp i vår kommun i syfte att värna miljön Motionärernas syfte är gott, men att införa ett totalt förbud för ballongutsläpp i kommunen ligger utanför den kommunala kompetensen. Frågan om ett totalförbud har av miljöorganisationer väckts hos regeringen, som har möjlighet att verka för en nationell lagstiftning om förbud mot ballongutsläpp. Vad gäller kommunens egna verksamheter förekommer ballongutsläpp i mycket ringa omfattning. Motionärerna skriver själva att kopia av motionen har skickats ut till samtliga rektorer på våra skolor. Jag tycker motionärernas initiativ att uppmärksamma rektorerna på frågan är en bättre väg att gå än att initialt införa ett förbud. Låt oss därför ge förvaltningen en möjlighet att beakta problematiken och ta fram alternativa sätt att fira som bättre ligger i linje med allas vår strävan att värna vår miljö Beslutsunderlag Kommunkansliet Pia Almström Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsen Pia Almström Mats.Svedberg@kavlinge.se Kävlinge kommun kommunen@kavlinge.se Sida 181 av 189

182 2 (2) Beslutet ska skickas till För kännedom Efter kommunfullmäktige till bildningsnämnden för distribution till berörda För verkställighet Sida 182 av 189

183 Enkel fråga till överförmyndarnämndens ordförande Ärende 10 KS 2017/164 Sida 183 av 189

184 Tjänsteskrivelse 1(1) Dnr: KS 2017/164 Kommunstyrelsen Enkel fråga till överförmyndarnämndens ordförande Förslag till beslut. Ärendebeskrivning Lars Lundström (MP) ställer fråga till överförmyndarnämndens ordförande Ann-Britt Svensson (L) om hur den arbetsrättsliga tryggheten för Kävlinges goda män säkerställs. Beslutsunderlag Enkel fråga till överförmyndarnämndens ordförande, enkel fråga Beslutet ska skickas till För kännedom För verkställighet Kommunstyrelsen Kävlinge kommun Marie Göransson Sida 184 av 189

185 Fråga till ordförande i Överförmyndarnämnden Arvode som minskar efter att uppdraget utförts och redovisats trots att uppdraget utförts i enlighet med krav. Fördröjning av utbetalt arvode upp till åtta månader efter utfört uppdrag. Detta är en verklighet som gode män för ensamkommande flyktingbarn beskriver i olika chattrum när frågan ställs. Många goda män hoppar av uppdragen då de anser arbetet ohållbart. Man ska stötta en ung person i sin process med Migrationsverket, hålla kontakt med boende och skola och säkerställa stöd för psykisk hälsa bland mycket annat. Detta för en ung person som kan ha mist kontakten med sina biologiska släktingar, saknar identitetshandlingar för att de är födda i ett flyktingläger där ingen bryr sig om identitet, utsatts för övergrepp på sin resa till Sverige och mycket annat. Att då samtidigt behöva bedriva en kamp för sitt eget arvode ökar inte motivationen, snarare tvärtom. Ingen vanlig arbetstagare accepterar en sådan situation. Arbetsgivare som bryter mot arbetsrätten döms till stora skadestånd. Men en god man räknas inte som arbetstagare. Regelverket som omger goda män är till för att skydda uppdragstagarens rättigheter. Om den unge förflyttas av Migrationsverk eller om verkligheten med bostadsbrist tvingar fram ett bostadsbyte, ska också överförmyndare bytas. Det får till följd att den gode mannens arbetsrättsliga möjligheter ställs på ända. Plötsligt har man en ny arbetsgivare/ uppdragshandläggare som man inte avtalat villkoren för att arbeta med! Och denna arbetsgivare kan ha helt andra villkor för uppdraget, eftersom det kommunala självstyret ger denna rätt. Och detta gäller retroaktivt enligt tillämpningen i de flesta kommuner. Hur arbetar Överförmyndarmyndigheten i Lomma för att säkerställa att den arbetsrättsliga tryggheten för Kävlinges goda män innehålls? Barsebäck Lars Lundström/ Miljöpartiet de gröna Kävlinge Sida 185 av 189