HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR OCH NEGATIVA HÄNDELSER I JOKKMOKKS KOMMUN

Transkript

1 1(15) HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR OCH NEGATIVA HÄNDELSER I JOKKMOKKS KOMMUN Handlingsprogrammet är framtaget av riskhanteringsgruppen i Jokkmokks kommun. Fastställd av kommunstyrelsen , 173 Fastställd av kommunfullmäktige , 97

2 2(15) Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Sammanfattning Kommunens tjänstemannaorganisation Kommunens politiska organisation Riskhantering Åtgärder för att eliminera eller minimera negativa händelser :1 Systematiskt brandskyddsarbete :2 Skade- och incidentrapportering :3 Information :4.1Utbildning av anställda inom kommunen :4.2Utbildning av barn och skolelever :5 Installationer för tidig upptäckt av brand och skydd mot brands uppkomst :6 Skydd mot andra negativa händelser än brand Uppföljning och dokumentation Riskhanteringsgruppen... 15

3 3(15) 1. Inledning Lagen om skydd mot olyckor (LSO) 2003:778 och Förordningen om skydd mot olyckor 2003:789, som är knuten till lagen, trädde i kraft den 1 januari Lagen och förordningen ersätter den tidigare Räddningstjänstlagen 1986:1102 respektive Räddningstjänstförordningen 1986:1107. I propositionen till den nya lagen har det framhållits att en strävan i samhället bör vara att minska olycksriskerna, att färre dör, att färre skadas och att mindre förstörs till följd av olyckor. Ambitionen med den nya lagstiftningen har varit att förbättra möjligheterna för enskilda, kommuner och statliga myndigheter att minska antalet olyckor och konsekvenser av dessa. 3 kapitlet 1 i Lagen om skydd mot olyckor kan man läsa: För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ska kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Ovan nämnda lagtext är en anledning till att man i Jokkmokks kommun, i kommunens riskhanteringsgrupp, beslutat att ta fram ett handlingsprogram för skydd mot olyckor. I handlingsprogrammet, där kommunen omnämns, omfattas hela kommunkoncernen. Idag finns ett handlingsprogram för räddningstjänstens verksamhet, räddningstjänst samt räddningstjänstens förebyggande verksamhet. Målet är att upprätta ett gemensamt handlingsprogram för den förebyggande verksamheten i Jokkmokks kommun.

4 4(15) 2. Bakgrund Jokkmokks kommun har sedan en tid tillbaka jobbat med riskhantering. Under hösten 2003 tog man klivet fullt ut och skapade en organisation som skulle leda kommunens säkerhetsarbete mot de nya lagarna, Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor samt Lagen (2006:544) om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting. Kommunens riskhanteringsgrupp har beslutat att prioritera riskhanteringsarbetet med inriktning mot Lagen om skydd mot olyckor eftersom man redan organiserat jobbet mot Lagen om extraordinära händelser. Arbetet mot Lagen om extraordinära händelser har startats upp. En krisledningsnämnd (kommunstyrelsen) har bildats, ett reglemente har skapats och en organisation som ska träda in vid en negativ händelse av nämnda karaktär finns också. Även en arbetsgrupp som ska jobba med risk- och sårbarhetsanalyser samt planer för extraordinära händelser har bildats. Jokkmokks kommun har valt denna prioritetsordning av ett antal olika anledningar. En av anledningarna var att Jokkmokks kommun påbörjade jobbet med extraordinära händelser, en annan anledning var att kommunens försäkringsbolag klev in och ställde andra krav på kommunens säkerhetsarbete. Nedan redovisas delar av försäkringsbolagets synpunkter: Att riskidentifiering och riskbedömning sker. Att incidentrapportering görs. Att kontroller och uppföljningar av skadeförebyggande åtgärder, skador och skadestatistik görs. Att det finns tidsplaner för genomförandet av skyddsåtgärder. Att det finns ett ledningssystem för systematiskt brandskyddsarbete. Att intern utbildning genomförs och information ges. Att det finns budgeterade medel för skadeförebyggande åtgärder.

5 5(15) 3. Sammanfattning I detta handlingsprogram redovisas de åtgärder kommunen ska vidta för att minska negativa händelser i kommunen. Samtliga åtgärder ska vara väl förankrade hos avdelnings- och enhetscheferna vilket medför ett enklare genomförande. Stora delar av säkerhetsarbetet handlar om att göra människor riskmedvetna. Detta gör att delar av handlingsprogrammet handlar om utbildning och information. Handlingsprogrammet nämner även en hel del rent fysiska åtgärder som gör att man eliminerar eller minskar risken för att negativa händelser ska ske. De åtgärder man beslutat att vidta i detta första skede är väl förankrade och väl anpassade efter kommunens ekonomi och resurser. I handlingsprogrammet redovisas kommunens organisation men även vilken metod som används i riskhanteringsarbetet. Metoden ska vara en del av säkerhetsutbildningen som är riktad mot kommunens personal. Stor vikt ska läggas på uppföljning, utvärdering och revidering i syfte att hålla handlingsprogrammet levande.

6 6(15) 4. Kommunens tjänstemannaorganisation Kommunstyrelsen Kommunchef Kommunledningskontor Utvecklingsenheten Administrativa enheten Teknik- och serviceenheten Ekonomienheten IT-enheten Personalenheten Barn- och utbildningsavdelningen Socialtjänsten Samhällsbyggaravdelningen Kulturoch fritidsavdelningen

7 7(15) 5. Kommunens politiska organisation Kommunfullmäktige Valberedning Revision Valnämnd Kommunstyrelse Socialnämnd Barn- och utbildningsnämnd Samhällsbyggarnämnd Kultur- och fritidsnämnd

8 8(15) 6. Riskhantering Figuren illustrerar hur kommunens riskhanteringsgrupp klassar in negativa händelser, detta dokument behandlar vardagsolyckor och bränder. Sannolikhet Olycksförebyggande åtgärder Vardagsolyckor Skadebegränsande åtgärder Bränder Katastrofer Konsekvenser Figuren nedan illustrerar vilka åtgärder kommunens riskhanteringsgrupp kan vidta beroende på typ av negativ händelse, olycksförebyggande åtgärder eller skadebegränsande åtgärder, enligt Haddons 10 strategier Eliminera risker Separera risker Isolera risker Modifiera risken Utrusta för att klara risken Träna och instruera för att klara risken Varna för risker Övervaka risker Rädda om olycka inträffar Lindra och återställa Exempelvis rökförbud i kommunens anläggningar. Exempelvis rökrum i kommunens anläggningar. Exempelvis ventilerat skåp för gasolbehållare. Exempelvis öka användandet av miljövänliga produkter. Exempelvis personlig skyddsutrustning. Exempelvis utbildning/information. Exempelvis skylta upp vattendjup vid badbrygga eller badplats. Exempelvis automatiska brandlarm, takfotslarm och liknande. Exempelvis räddningstjänsten, polis, ambulans och liknande. Exempelvis ta hand om, krishantering med mera.

9 9(15) 7. Åtgärder för att eliminera eller minimera negativa händelser Kommunens riskhanteringsgrupp har efter ett antal sammankomster, krav från myndigheter och andra aktörer samt efter en sammanställning av en enklare riskinventering beslutat att vidta ett antal åtgärder för att minska risken för negativa händelser. Dessa åtgärder finns dokumenterade i kommande kapitel. I kommande kapitel där text är infogad presenteras kommunens ambition eller mål. I övrig text redovisas de fysiska åtgärder kommunen ska vidta för att nå varje enskilt mål. Kommunens arbete med avseende på Lagen (2006:544) om extraordinära händelser i fredstid, risk och sårbarhetsanalyser samt planer för extraordinära händelser redovisas i ett särskilt dokument.

10 10(15) 7:1 Systematiskt brandskyddsarbete Risken för brand samt konsekvenser av brand ska elimineras eller minimeras. Samtliga avdelningar inom kommunen ska jobba aktivt för att införa ett systematiskt brandskyddsarbete på respektive verksamhet. Kommunens säkerhetssamordnare och räddningstjänsten ska vara ett stöd i detta arbete. 7:2 Skade- och incidentrapportering Det ska finnas rapporteringssystem som stöd för riskidentifiering och riskbedömning. Skade- och incidentrapportering ska fortgå, rutiner för uppföljning och utvärdering ska finnas. Rutiner och system för skade- och incidentrapportering ska vara kända av alla medarbetare. 7:3 Information Människor som bor eller vistas i kommunen ska kunna finna information om kommunens säkerhetsarbete. Information om kommunens säkerhetsarbete ska finnas lättillgänglig, företrädesvis på kommunens webbplats,

11 11(15) 7:4.1 Utbildning av medarbetare inom kommunen Medarbetare inom kommunen ska vara medvetna om vilka risker som finns och på vilket sätt man som enskild kan påverka händelseförloppet vid en negativ händelse. Medarbetare ska utifrån handlingsplanen för sin verksamhets genomgå anpassad brandskyddsutbildning regelbundet. Personal med placering på enheter där det finns påtagliga risker ska ha adekvat utbildning, till exempel heta arbeten för gatukontorets personal. På varje enhet där man inom kommunen bedriver verksamhet där olyckor kan förekomma ska medarbetarna vara utbildade, till exempel utbildning i barnolycksfall för förskolelärare. Verksamhetsansvariga ska genomgå utbildning med inriktning på kommunalt säkerhetsarbete. 7:4.2 Utbildning av barn och skolelever Barn och elever inskrivna i kommunal verksamhet ska vara medvetna om vilka risker som finns och på vilket sätt man som enskild kan påverka händelseförloppet vid en negativ händelse. Förskolebarn ska på initiativ av förskolans pedagoger få möjlighet att besöka räddningstjänsten minst en gång per läsår. De ska där få enklare information och ta del av hur en brandstation fungerar och hur larmkedjan fungerar. Elever i årskurs 2 och årskurs 7 ska utbildas av skolan, med hjälp av räddningstjänsten och med material framtaget av räddningsverket. Information om konsekvenserna av brand, inbrott, skadegörelse, stöld med mera ska genom skolans försorg lämnas till skolelever i grundskolan, med hjälp av polis, räddningstjänst eller annan i ämnet insatt organisation.

12 12(15) 7:5 Installationer för tidig upptäckt av brand och skydd mot brands uppkomst Utrymning av människor som vistas i kommunala anläggningar ska vid ett tillbud ske på ett tryggt och säkert sätt. Kommunala anläggningar ska ha ett gott egendomsskydd. Enligt lagar, bestämmelser, synpunkter från försäkringsbolag samt kommunens egna ambitioner ska brandlarm och utrymningslarm och andra typer av detektering installeras. En översyn av samtliga automatiska brandlarm och utrymningslarm med myndighetskrav ska genomföras. I de anläggningar man finner brister ska bristerna åtgärdas. Fastigheter för boende ska utrustas med brandvarnare. Ägaren tillhandahåller brandvarnare och hyresgästen ansvarar för montering, underhåll och liknande. I kommunägda anläggningar där kommunen bedriver verksamhet ska risken för uppkomst av brand elimineras eller minimeras. Elektriska uttag för spisar, trinetter, strykjärn och annan elektrisk utrustning bör i största möjligaste mån förses med en timer som gör att strömförsörjningen bryts efter viss tid. Strömförsörjning till befintliga spisar, trinneter och liknande som inte används aktivt i verksamheten ska brytas. Glimtändare i belysningsarmaturer ska vid byte ersättas till säkerhetsglimtändare. Rutiner för låsning av obevakade entréer, soprum, containrar och liknande ska finnas.

13 13(15) 7:6 Skydd mot andra negativa händelser än brand Allmänheten, kommunmedborgare, besökare eller anställda ska inte utsättas för onödiga risker. All typ av skadegörelse ska elimineras eller minimeras. Rasolyckor Fastigheter ska förses med rasskydd ovan entré där människor passerar dagligen. Under de perioder av året när risk för ras av snö eller is finns, ska varningsskyltar tillfälligt placeras ut. Rutiner för borttagning av snö och is från tak och liknande ska finnas och efterlevas. Halkolyckor Rutiner för halkbekämpning av kommunägda färdvägar, fastigheter och dylikt ska finnas och efterlevas. Av dessa dokumenterade rutiner ska framgå var halkbekämpning utförs. Kommunägda anläggningar ska utrustas med en sandlåda för att ge möjlighet för hyresgäster eller andra nyttjare att halkbekämpa i anslutning till entréer eller passager vid behov. Fallolyckor Tillsyn av utrustning på lekplatser ska utföras rutinmässigt. Dokumentation av tillsyn ska finnas. Av dokumentationen ska framgå var tillsynen skett, hur tillsynen gjorts, vem som gjort tillsynen och när tillsynen gjorts. Om brister åtgärdats ska även dessa finnas med i tillsynsprotokollet. Drunkningsolyckor Kommunala bryggor ska förses med skyltar om vattendjup vid brygga. Kommunala badplatser ska ha varningsskyltar om plötsligt vattendjup förekommer. Kommunala badplatser och bryggor ska ha livräddningsutrustning som livboj eller liknande. Elever ska vid utgången av årskurs 5 ha genomgått sim- och livräddningsundervisning.

14 14(15) Trafikolyckor Utredning och beslut om åtgärder som övergångsställe för fotgängare, sänkt hastighet eller liknande ska genomföras vid passager på hårt trafikerade vägar. Enklare trafikundervisning ska finnas under grundskoletiden. Personlig skyddsutrustning Kommunanställd personal ska ha tillgång till skälig skyddsutrustning i det dagliga arbetsutövandet. Sjukvårdsutrustning I samtliga kommunala verksamheter ska det finnas tillgång till enklare sjukvårdsutrustning. Utrustningen ska kontinuerligt kompletteras vid behov. Inbrott, stöld och skadegörelse Inbrottslarm, låssystem och liknande installationer bör anpassas enligt försäkringsbolagets krav och kommunens egna ambitioner. Rutiner för låsning av kommunala anläggningar ska finnas enligt försäkringsbolagets krav. Interna rutiner om åtgärder vid inbrott, skadegörelse, stöld och liknande ska finnas.

15 15(15) 8. Uppföljning och dokumentation Kommunens riskhanteringsgrupp ska följa upp och utvärdera åtgärder som vidtas för att minska negativa händelser. Väsentliga åtgärder som vidtas enligt detta handlingsprogram ska dokumenteras. Deltagarlistor från genomförda utbildningar, installationer, rutiner som skapas och information i olika former ska finnas. Kommunens riskhanteringsgrupp ska delges ett exemplar av respektive dokument. 9. Riskhanteringsgruppen Följande representanter ingår i Jokkmokks kommuns riskhanteringsgrupp: Säkerhetssamordnare Försäkringsmäklare Räddningschef Teknisk chef Skolchef Socialchef Kultur- och fritidschef VD AB Jokkmokkshus Kommunchef Försäkringsansvarig Riskhanteringsgruppen får vid behov kalla in andra enheter eller avdelningar till möten.