Från fölning till dräktigt sto sid 12 Stoet spelar huvudrollen sid 9

Transkript

1 Nummer 3 maj 2002 Från fölning till dräktigt sto sid 12 Stoet spelar huvudrollen sid 9 I detta nummer: Ny artikelserie! Hästens hälsa, del 1 sid 6

2 PÅ OMSLAGET: Avelsföreningens Easy Lover, här med stoet Summerlove Gelj och föl, är en av få avelshingstar i svensk travavel som betäcker naturligt. FOTO: Lasse Åkerström, Halmstad. Svensk travsports situation är som vårvädret! Snabba kast, växlande väder, vinterbakslag. Man slits varje år mellan hopp och förtvivlan huruvida det ska bli någon vår eller ej och när solen verkligen tänker lysa på oss med full kraft igen. I samma anda kan man idag uppleva travsportens situation. Just nu är det verkligen växlande väder i travpolitiken. Helt i enlighet med Travhästuppfödarens oro kunde man inte lita på staten. De svek sporten i fråga om totolansering utomlands. Liknande kyla råkar trav och galoppsporten ut för avseende de närmast löjeväckande fördelar Svenska Spel ständigt erhåller av staten. Vem är det som genererar flest arbetstillfällen runtom i landet, kan vi lita på staten och har STC hunnit organisera om sig och skapat en stark, tuff delegation inför nästa förhandling hösten 2002? Man har rätt att undra. Många är frågorna som måste ha sin lösning under året. Däribland hur sporten ska kunna spara in 50 miljoner på årsbasis, hur ATG skall dra sitt strå till stacken avseende effektiviseringar och sänkta kostnader samt vilka positiva förändringar som kommer att föreslås för trav och galoppsporten via Curt Hardegård med den så kallade Carta-utredningen Dessa omvälvande och omfattande, för oss gräsrötter i nuläget svårförstådda frågeställningar, kommer vi att märka först genom ett än större antal praktiska tillämpningar vilka följer i travpolitikens kölvatten. En åtgärd som leder till minskad administration och därmed avsevärt lägre kostnader är förslaget om så kallad mörk anmälan. Åsikterna om förslaget från kanske främst stortränarhåll är många. Förutom att det innebär ett genombrott för anmälan via Internet kan en förhoppning vara att det skapar mer välfyllda travlopp, mindre taktik avseende såväl anmälningar som strykningar samt totalt bättre utnyttjade starttillfällen. Detta utöver minskade kostnader för sportens administration. Ledaren 3 Ressugen, Rättelse mm 5 Hästens hälsa, Del 1 6 Stoet spelar huvudrollen 9 A-Ö - Från fölning till dräktigt sto 12 In memorian 19 Avelsföreningens stämma Innehåll nr 3/02 Solglimtar på uppfödarna Självfallet känner Travhästuppfödaren väl till den tuffa ekonomiska verklighet som ASVT:s medlemmar kämpar med och som gör att framtidstron inte upplevs vara på topp just nu. Desto viktigare känns det då att få rapportera om ett par solglimtar som värmer Sveriges uppfödarkår. ASVT:s presidies konstruktiva överläggningar med STC:s verkställande ledning har resulterat i en mycket bra uppgörelse avseende de så kallade outlösta uppfödarpremierna (dessa har uppstått på grund av exempelvis konkurser, avslutade bolag och okända uppfödare). Totalt sett utgör nämnda medel nära 6 miljoner kronor. För år 2002 har beslut tagits att 1 miljon av dessa pengar skall fördelas till svenskfödda hästars uppfödare, vilka redan erhållit nuvarande maxbeloppet kronor i uppfödarpremier. Det innebär att de hästar som kanske utgör en enskild uppfödares främsta produkt i princip erhåller 10 procent på samma sätt som om hästen tävlat i Sverige. Vidare skall kronor nyttjas för att genomföra besluten i Avelsplanen, kronor skall utgöra ett ettårigt stöd och delfinansiering till de 20-procentiga uppfödarpremierna i Breeders Crown. Det finns dessutom mycket goda förhoppningar kring att uppfödarpremierna framledes kommer att utbetalas minst kvartalsvis. I sanning verkliga glädjeämnen och ASVT höjer på hatten för den nyvunna handlingskraft STC visat i frågorna. Publiken återvänder Solig till sinnes blir man även när man analyserar KRAFFT:s satsning på 2-årstävlandet och Svenskt Uppfödningslopp. Prissumman har sedan 1990 ökat från kronor till kronor bara i finalen. Därtill kommer prispengar för de så kallade testloppen och uttagningsloppen. Ur uppfödarhorisont ter sig utvecklingen som rena högtrycket. År 1990 utdelades kronor i uppfödarpremier för att med hjälp av KRAFFT:s satsning på 20-procentiga uppfödarpremier i Uppfödningsloppet samt uttagnings- och testloppen år 2001 uppgå till kronor. En nyhet för år 2002 är att alla som deltar i test- eller uttagningslopp dessutom erhåller första insatsen i Derbyt. Därtill har via en samfällig dialog med ASVT och tränarna såväl KRAFFT, Jägersro som STC åtagit sig att skapa en, för de tvååriga hästarna, sundare tävlingsmodell. Detta ska bland annat ske med en mer koncentrerad tävlingssäsong, fler lopp över 1640 meter med voltstart i början på säsongen samt i slutet av säsongen några lopp över 2140 auto för de bästa hästarna, med finalen i Svenskt Uppfödningslopp som grand finale. Än en gång dags att lyfta på hatten för ett skickligt lotsat projekt signerat KRAFFT och Jägersro. Glad blir man även av att notera att travpubliken återvänder till banorna när ett större fokus sker på sporten. Totalt har publiken ökat med personer under första kvartalet år Även fortsättningen ser positiv ut! Är inte det vårsol att värmas åt så säg Ove Konradsson Elitston 23 Statistik 26 Trottex 29 Hingstdepån informerar 30 Travkontakt 32 Krafft informerar 36 ASVT informerar 38 Ledaren 3

3 Ressugen? ASVT:s samarbete med Speedy Resor har tagit ny fart. Varje år arrangeras en eller flera studieresor i samregi mellan Speedy Resor och ASVT. Dessa resor är helt eller delvis avdragsgilla och upplagda enligt gällande regler. En uppfödarkunnig person följer med på resan som komplement till reseledare/guide. Från och med april 2002 införs en medlemsrabatt på 5 procent på de studieresor som arrangeras av Speedy Resor tillsammans med ASVT. Uppge ditt medlemsnummer vid bokning! De planerade resorna är: Hambletonian New York, 26/7 4/ Lexington Kentucky, 22 30/ Bologna, 26/10 2/ Auktionen i Harrisburg, november Australien/Nya Zeeland, 6 22/ För mer information, kontakta: Speedy Resor, Tel Se även annons sid 11. V64-pengar till Barncancerfonden Vid årsstämman gjorde ASVT traditionsenligt en V64-rad. Inför sista avdelningen, där 10 av 12 hästar var streckade, hade systemet fortfarande chans på 6 rätt. Tyvärr var inte fru Fortuna med oss i år heller. En av de två hästarna som inte var markerade spurtade vassast över upploppet och tog en komfortabel seger. Vi gick dock inte helt lottlösa från spelet. 10 femmor gav kronor men beloppet bedömdes för litet att dela ut så beslutet blev att skicka pengarna till Barncancerfonden. Rättelser Travhästuppfödaren nummer 2 innehöll dessvärre ett flertal fel. Det är därför på sin plats med följande rättelser: I verksamhetsberättelsen sidan 3 (Styrelsebilder) saknades två innehavare av Avelsföreningens guldnål. Dessa två är: Kerstin och Hans- Gunnar Tillander. Likaså saknades två personer bland hedersledamöterna. Dessa två är: Arne Eriksson och Olle Jönsson. Bilden på Travkontakt-sidan hade av misstag fått fel bildtext. Hästen som visas är Eric Trot och inte Uxer LB som det stod angivet. Även i Hingstkatalogen fanns en felaktig uppgift. Där stod att Running Sea uppstallas på Alebäcks stuteri i Lidköping. Detta är givetvis fel. Running Sea finns på Staro International i Ramkvilla och ingen annanstans. Vi beklagar dessa fel, samt att tidningen kom ut senare än beräknat. Det sistnämnda berodde på trycktekniska problem. Arne Eriksson hedersledamot Olle Jönsson hedersledamot Kerstin Tillander innehavare av guldnålen 2001 Hans-Gunnar Tillander innehavare av guldnålen

4 Hästens hälsa Del 1 Olika typer av behandlingsmetoder för hästar, tänkta som ett komplement till traditionell veterinärvård, blir allt vanligare. Hur fungerar de och vad går de ut på? I tre nummer av Travhästuppfödaren kommer vi att skriva om hästmassage, akupunktur och homeopati. I detta nummer hälsar vi på hos Beatrice, Bea, Magnusson i Tierp som bland annat jobbar som hästmassör. Hon har det i fingrarna LYHÖRD OCH VAN. Bea masserar varmblodsstoet Katlin, en av hästarna på Markarbo gård. Alla hästar måste behandlas som indiviuder, understryker hon. En av stallväggarna på Markarbo gård utanför Tierp är försedd med ett stort Yin och Yang-märke. Symbolen stämmer bra in på Beatrice Bea Magnussons verksamhet. Det handlar om balans, sunt förnuft och individanpassning allt med hästens hälsa i fokus. - En bra massör måste ha förmågan att känna in djuret, säger Bea Magnusson och stryker med handen över ryggen på varmblodsstoet Katlin som står uppbunden i stallgången. Det är inte alls samma sak som att massera en människa. Djur kan inte protestera om någonting känns fel. Det är fredag eftermiddag, sommartid sedan några dagar, och de ljumma vårvindarna utanför fönstren talar sitt tydliga språk trots lite kvarliggande snö här och var. Bea är i grunden dressyrryttare. En dag fick hennes dåvarande unghäst problem och hon anlitade massör Marina Axelson-Callum från Axelssons Gymnastiska Institut i Stockholm. Marinas arbete med hästen väckte Beas intresse och hon skulle sedan finnas med i den första kullen hästmassörer som utexaminerades från Axelssons Men kunskapstörsten var långtifrån stillad. Hon byggde på med en 2-årig utbildning till equiatriker på Naturmedicinska fackskolan i Sköndal samt ett antal kortare och längre kurser inom närliggande områden. Så började hon bygga upp sin verksamhet och möttes ibland, liksom många andra av sina kollegor, av en viss skepsis. Idag har attityden förändrats menar hon. Människor visar en ökad förståelse för vilket 6

5 arbete blotta händerna kan utföra. Och trots ett visst motstånd i starten tror hon ändå att hon hade mer tur än många andra. - En av de första kunderna var Erik Svensson och vi kände varandra sedan tidigare så det var ett bra inhopp i branschen. Lite senare, när till exempel Stefan Melander och Cattis Lundström kontaktade mig var det rätt och slätt för att de behövde en hästmassör. Veterinärundersökning krävs Synen på exempelvis hästmassage har alltså blivit bättre, anser hon. Till och med bland travfolket som hon tidigare upplevt lite motsträvigare än ridfolket. En annan sak som förändrats genom åren är hennes eget hästhållande. Ridningen har fått stå åt sidan en smula. I det lilla stallet på Markarbo står den så kallade ridhästboxen tom. Däremot inhyser hon två travhästar som hon är ägare, respektive 50 procents-ägare, till. - Min helägda travare köpte jag som unghäst och det var ett rent projekt, berättar hon. Hästen hade bland annat Borrelia och lösa benbitar. Ingenting fungerade. Idag går den snabbjobb men har aldrig startat. Däremot lär jag mig någonting hela tiden och jag har kul. Innan Bea åtar sig att behandla en häst kräver hon att den genomgått en fullständig veterinärbesiktning för att kunna utesluta att problemen är av sådant slag att de först och främst ska behandlas av veterinär. Därefter går hon själv igenom hästen och beslutar, i samråd med ägaren, hur hon ska lägga upp arbetet. Hon gör både hembesök och tar emot hästar hemma. Det senare alternativet tilltalar henne mest eftersom behandlingen då känns mer sammanhängande. Och hon är minst sagt mångsidig då hon förutom massage arbetar med bland annat magneter, akupunktur och till viss del homeopati. Utöver det kompletterar hon med tömkörning och gärna ridträning för de hästar som lämpar sig för det. Där har hon givetvis stor nytta av sin mångåriga ridvana för att kunna arbeta hästarna i så bra och lösgörande form som möjligt. Höfter, bog och manke Bea tar maximalt emot 2-3 behandlingshästar åt gången för att kunna lägga ned så mycket tid som möjligt på varje häst. De hästar som kommer till Markarbo är i första hand tävlingshästar med allehanda problem eller låsningar som kommer sig av spända muskler. På ridhästsidan är ryggproblem vanligast medan travhästarna främst har spänningar i höfter, bog och manke. Detta är spänningar som i sin tur orsakats av knäproblem. Ibland stöter hon på hästar som är stela i jobb men vid en veterinärundersökning konstaterats fullt friska. - Det kan i sådana fall handla om rent stressade hästar. Ofta behöver man då inte knåda utan använder sig av en mjukare massage, säger hon. Bea önskar också att hästar som tävlar hårt masserades åtminstone var fjortonde dag, men någon gång då och då är i och för sig bättre än ingenting alls. Bea har ett fast pris för sina behandlingar oavsett vilken behandlingsform hon använder sig av. När hon åker ut till kunderna kräver hon att minst tre hästar ska åtgärdas och tar då 400 kronor plus moms per häst. Att ha sin häst inhyst hemma hos henne kostar 4000 kronor plus moms per månad. Katlin är färdigmasserad och får gå in i sin box igen under det att Bea försöker komma på ett gott råd till dem som vill låta massera sin häst men inte vet var de ska vända sig. Massage, liksom många andra behandlingsmetoder, har blivit lite av en modefluga och det är svårt att veta vilka som arbetar seriöst och vilka som inte gör det. - Visst finns det risker, menar hon. Olika människor har olika mycket självkritik och det är lätt att tro och tycka att man kan en massa. Likaså är det lätt att tro att de som pratar mest är de kunnigaste. Bäst av allt är nog ändå att höra sig för med folk som har egen erfarenhet av en viss massör och utifrån det göra sin egen bedömning. TEXT OCH FOTO: Lotta Isacsson Angående hästmassage Skadans onda cirkel: 1 Hästen får en skada. 2 Skadan leder till smärta. 3 Smärtan leder till muskelspännigar. 4 Muskelspänningarna leder till sämre cirkulation. 5 Muskelatrofi = förslappad muskel. 6 Påfrestning av ledband. 7 Rörelseinskränkningar - ger begränsad rörelse i lederna. 8 Sammanväxter och förtjockningar i bindväven. SMÄRTA! Massagen ska träda in i tredje stadiet. Källa: I nästa nummer: Akupunktur 7

6 - Naturligt betäckningsbeteende hos häst - Stoet spelar huvudrollen En ofta återkommande fråga, såväl bland veterinärer som hingst-hållare, är vad som orsakar nedsatt fruktsamhet och betäckningssvårigheter hos våra avelshingstar. För att kunna hitta svaren är det väsentligt att känna till hur hästar i frihet utövar sitt sexuella beteende. En som lagt ner mycket tid, kraft och forskning i ämnet är beteendeforskare och filosofie doktor Sue M.McDonell från veterinärhögskolan New Bolton Center i Pennsylvania, USA. Genom otaliga timmars beteendestudier av en frilevande hästflock har Sue M.McDonell och hennes forskarteam konstaterat att betäckningsbeteendet skiljer sig betydligt mellan frilevande (naturligt hållna) och uppstallade (av människor hanterade/styrda) hästar. En av skillnaderna är bland annat betäckningsfrekvensen som är mycket högre hos frilevande hästar. Under naturliga förhållanden kan hingstar betäcka sina ston var eller varannan timme under brunsten, dygnet runt, och med bibehållen fruktsamhet. Hos de flesta uppstallade hingstar däremot störs fruktsamheten mer eller mindre om de betäcker eller tappas på sperma mer än en till två gånger per dag. Ett typiskt beteende när stoet är redo för betäckning är att hon vänder på huvudet för att på så sätt bjuda in hingsten. FOTO: Lasse Åkerström, Halmstad. Haremsflockar I naturligt tillstånd lever hästar i flockar som består av en haremshingst och tre till fem ston med avkommor. Året runt har stona och hingsten social kontakt med varandra. Hingsten kontrollerar sin haremsflock genom att valla stona, lukta på deras urin och träck samt periodvis ha närmare social kontakt. När ett sto kommer i brunst blir kontakten mellan sto och hingst än mer intensiv, uppemot hundratalet gånger per dygn. Sekvenser av ett slags förspel förekommer så ofta som var femte minut. Detta kan jämföras med uppstallade hingstar och ston som i de flesta fall inte har någon som helst kontakt utom möjligen strax före en betäckning eller samling på fantom. Det finns avelshingstar som under hela sin avelskarriär i princip aldrig varit i närheten av ett sto men som ändå fungerar tillfredsställande i aveln. Det beror antagligen på hingstars förmåga att svara på ett icke optimalt stimuli, antingen naturligt eller som ett resultat av träning. Det finns dock hingstar som måste ha kontakt med ston för att fungera vid betäckning eller fungerar mycket bättre då stokontakter finns. 9

7 Frilevande hästar lever i flockar som består av en haremshingst och tre till fem ston med avkommor. FOTO: Sue McDonnell Det finns hopp Hingstar som remitterats till New Bolton Center för att de inte fungerat, tröttnat i slutet på säsongen eller inte alls velat betäcka har blivit utmärkta beskällare genom att de fått större tillgång till kontakter med ston. Stokontakten har ökats genom att hingsten placerats i en box bredvid ett sto eller i ett stall med många ston. Man har också haft hingstarna i hagar nära stona, eller till och med i en teasing box inne i stohagen. De har också släppt hingsten tillsammans med stona. När stona exponeras för hingsten ger detta en positiv effekt på frisättningen av hormoner vilket i sin tur leder till ökad sexuell lust. Att placera avelshingstar i särskilda hingststallar förefaller därav rent olyckligt och hämmande för fertiliteten. Stoet mest aktivt I frihet spelar stoet själv en stor och viktig roll i att hon blir dräktig. Både hingsten och stoet tar aktivt kontakt med varandra vid brunst, men i början av brunsten är det nästan uteslutande stoet som söker kontakt med hingsten. I början kan dock stoet visa lätt aggressivitet och ambivalens mot hingsten vilket i sig lockar honom. När brunsten övergår i högbrunst tar hingsten över den mest aktiva rollen i kontakterna, men det är ändå stoet som tar initiativet till uppemot 90 procent av den aktiva kontakt som leder till en fullbordad betäckning. Kontakterna mellan hingst och sto inleds vanligtvis nos-mot-nos för att sedan följa utefter sidan mot bakdelen där det är stoet som rör sig framåt förbi hingstens huvud. Detta beteende tycks vara det mest viktiga stimulit för att väcka hingstens sexuella intresse för ett särskilt sto. Det kan jämföras med styrd hästhållning där det i de flesta fall är hingsten som förs till stoet. Vänder på huvudet Hingstens uppvaktning av stoet under brunst gör att hon blir mer attraherad och mottaglig för betäckning. Det är ändå uppenbart att stoets aktiva beteende, mer än hingstens uppvaktning, bestämmer tidpunkten för en enskild parning. Genom sina rörelser och kroppsställning underlättar stoet för hingsten att betäcka. Förutom sågbocksställning bjuder stoet in hingsten genom att vända huvudet bakåt samt oftast lyfta ett framben. När stoet sedan är färdigbetäckt kliver hon något steg framåt så att hingsten kan vila en stund för att sedan slutligen sakta glida av hennes kropp och mjukt landa på sina framfötter. Flera naturliga steg saknas Generellt i modern hästhållning har stoet mycket begränsade möjligheter till aktiv kontakt med hingsten och att utföra naturligt betäckningsbeteende. Tvärtom mot naturen begränsas oftast stoets rörlighet vid betäckning. När ett sto ska betäckas är det inte ovanligt att hon bremsas antingen på överläppen eller i ett öra för att hon ska stå still. Huvudet hålls upp och stoet ges ingen möjlighet att inta naturlig betäckningsställning. Hingsten leds sedan fram direkt till stoets bakre region utan att först ha haft den viktiga huvud- och kroppskontakten. När han sedan ska hoppa av stoet eller tappningsfantomen tvingas han backa av, med stor påfrestning på bakbenen som följd. När framhovarna når marken landar dessa också tvärt och hårt. Många avelshingstar får en mycket obehaglig upplevelse av detta vilket leder till att de blir ovilliga att hoppa på sto eller fantom eller helt enkelt inte ejakulerar. Tillbaka till naturen Även om det vid nutida hästhållning av praktiska och säkerhetsmässiga skäl kan vara svårt att låta hingst och sto utföra ett naturligt betäckningsbeteende, så finns det flera metoder för att höja hingstens sexuella gensvar och betäckningsförmåga. Att till exempel leda stoet till hingsten och gå med henne fram Betäckningsfantomens höjd har inverkan på hingstens betäckningsbeteende. FOTO: P&R 10

8 och tillbaka framför honom är mer stimulerande för hingsten än om han förs till stoet. Likaledes är det mer upphetsande för såväl hingsten som stoet om stoet först leds fram till hingstens huvud, så att han sedan kan nosa på henne utefter kroppen, istället för att hingsten direkt tas till stoets bakdel. För att ytterligare höja hingstens sexuella intresse bör stoet få möjlighet att röra sitt huvud bakåt mot magen samt att lyfta ett framben. Även det ibland lätt aggressiva beteendet hos ett sto kan i början av brunsten stimulera de flesta hingstar sexuellt. Att hingsten slipper gå bakåt när han ska hoppa av är praktiskt svårt när hingsten tappas på en fantom men att golvytan är mjuk, till exempel med hjälp av en gummimatta, sparar hingstens ben. Samling på fantom Fantomens höjd och utformning har också betydelse för om samlingen av sperma ska bli lyckad. Oftast är fantomen för låg vilket leder till att hingsten försöker kravla framåt. Det kan få till följd att hingsten skadar sina framknän och på grund av detta inte vill hoppa för samling. Är fantomen för låg har hingsten också en hängande stil över fantomen till skillnad från en korrekt fantom eller vid naturlig betäckning då hingsten har en mer upprätt ställning. En naturlig fas i hingstens betäckningbeteende är också att han hoppar på stoet flera gånger utan att ha erektion. I genomsnitt hoppar hingsten dubbelt så många gånger utan som med erektion. Detta är således helt naturligt precis som övriga betäckningsbeteenden. Vid samling på fantom får vanligtvis hingsten inte tillåtelse att hoppa utan erektion eller blir bestraffad av sin skötare såvida han tänker hoppa utan erektion. Det finns en rad möjliga förklaringar till detta, bland annat att det anses förlänga den totala samlingstiden för hingsten. Tidsstudier har dock visat att dessa hopp snarare snabbar på hela samlingsproceduren. Ökad rörlighet efter fölning Observationer på frilevande hästar tyder på att ston redan i den första brunsten efter fölning, den så kallade fölbrunsten, är högfertila I den frilevande hästflock som Sue M. McDonell följde lät sig 95 procent av stona bli betäckta i fölbrunsten varav nästan alla sedan genomgick en fullgången dräktighet. Stona visade inga symptom på livmoderinflammationer eller andra fölningsrelaterade komplikationer. Det visade sig också att stona i frihet avsevärt ökade sin fysiska aktivitet strax efter fölning, antagligen som ett led i hingstens ökade vaksamhet samt sitt eget övervakande beteende kring den nyfödda fölungen. Rörligheten hade sin topp vid tiden för fölbrunsten för att efter cirka tre veckor vara nere i det normala. Detta skiljer sig dramatiskt från uppstallade ston som oftast ges begränsad rörlighet strax före och efter fölningen, detta beroende på uppstallning och övervakning. Den här typen av studier är mycket värdefulla för att öka kunskapen om hästens naturliga beteende, i synnerhet för personer som arbetar med hingstar och ston för avel. Det är kanske så att hingstar med begränsad sexuell förmåga kan hjälpas till nöjaktigt bra beskällare om rutinerna vid betäckning/samling av sperma förbättras. Det krävs dock ytterligare undersökningar för att ge klarhet i de positiva effekter som fysisk aktivitet tycks ha på stoets fertilitet efter fölning. Ulrika Lundberg Källor: McDonell, S. M., Reproductive behavior of stallions and mares: comparison of free-running and domestic in-hand breeding. Animal Reproduction Science 60-61, McDonell, S. M., Equine reproductive behavior; selected topics. Seminarium för Svensk Stuteriveterinärförening och Hingsthållarförening, Norrköping, Sverige. 11

9 A till Ö - Från fölning till dräktigt sto - Mycket har skrivits om fölningens olika faser. I denna artikel kommer tonvikten att läggas på hur man får stoet dräktigt och vad det är man gör rent tekniskt. Till hjälp har vi engagerat Cecilia "Cissi" Roepstorff som torde vara en av de mer erfarna veterinärerna inom hästsemin. Inte minst eftersom hon haft eget stuteri och därmed själv utfört alla de moment vi redovisar. Travhästuppfödaren ställer frågorna - Cissi ger svaren När stoet fölat vad ska man tänka på avseende fölets och stoets välbefinnande, och vad ska man tänka på för att stoet ska ha lätt att åter bli dräktigt? - Viktigast av allt är att fölet kommer upp på benen och diar sin mor, inleder Cissi. Fölet bör vara uppe på benen inom max 2,5 timme, dia själv efter ca 4 timmar och därefter bör det äta en gång per timme. Tarmbecket går normalt om fölet äter. Ibland kan det vara svårt att se det, men visar fölet inga tecken på kolik kan man sannolikt känna sig lugn. Normalt sett sköter stoet och fölet detta själva om deras naturliga beteende får ha sin gilla gång, men är man själv oerfaren alternativt har en förstföderska är det bra att kontrollera dessa enkla tumregler. Ett litet tips från Cissi är att titta på stoets spenar. Är de svarta, blanka och platta så fungerar fölets diande. Ett annat viktigt påpekande är att boxen ska vara mycket ordentligt ströad så att ingen risk föreligger för skavsår på hasorna, vilket annars är en ingång för infektioner. För stoets del är lugn och ro med sitt föl viktigast. Sedan finns det ett flertal modeller för hur man ska hjälpa stoet att "dra ihop sig". Att gå en promenad med stoet utan föl är en, att släppa henne ensam i hage cirka 15 minuter tre gånger per dag i två till tre dygn är en annan. - Fast vissa stuterier har stona inne och det fungerar det också. Själv tillhör jag den skolan, säger Cissi. Vad händer med stoet de första dagarna efter fölning? - Alla som fött barn inser att det är en omvälvande process, menar Cissi. Stoets livmoder drar ihop sig från liters volym till ingenting på några dagar, om allt fungerar. Denna renings- och ihopdragningsprocess sker främst beroende på att stoet utsätts för ständiga små oxytocinduschar när fölet diar. Oxytocin frigörs i stoets blod när fölet buffar på juvret och hormonet i sig har fiffigt nog dubbel verkan. Dels släpper det mjölken, dels drar det samman livmodern. Det är därför man ibland kan se att ston gnyr eller skriker till när det nyfödda fölet diar. - Utöver oxytocinet är det bra om stoet får röra på sig och vara ute i hage tidigt. Helst ensam tillsammans med sitt föl eftersom båda har behov av att prägla sig på varandra och fölet behöver träna på att följa sin mor, betonar Cecilia. När ska man gynekologiskt börja "känna" på stoet efter fölning? - Är ambitionen att hon ska semineras på fölbrunsten är det lämpligt på åttonde eller nionde dagen. Har hon då redan haft ägglossning torde det ändå varit små möjligheter att få en dräktighet, hävdar Cissi. Vad gör man när man undersöker stoet med ultraljud? - Jag brukar inleda med att titta på äggstockarna och se om det finns någon äggtillväxt (follikel) eller om hon har någon så kallad gulkropp som är ett tecken på tidigare ägglossning. Sedan tittar jag på slemhinnan. I början av brunsten bildar brunstslemmet nästan ett ekerverk i livmodern. Jag fortsätter 12

10 Cecilia Roepstorff, en av landets mest välrennomerade stuteriveterinärer, hjälper oss att reda ut begreppen under fölningen och i arbetet med att få stoet dräktigt på nytt. FOTO: Travronden. med att kontrollera om det står någon så kallad fri vätska i livmodern, för det kan vara tecken på infektion eller otillräcklig sammandragning och rening efter fölning. Slutligen tittar jag på om livmoderns slemhinna ser normal ut och noterar samt dokumenterar därefter i journalen eventuell förekomst av cystor på livmoderväggarna, berättar Cissi. Hur ser man att stoet är färdigt för insemination eller betäckning på till exempel nionde dygnet? Kräver det särskilda aktiviteter? Är naturlig, färsk eller fryst sperma att föredra? - Första förutsättningen är att det finns ett ägg, follikel, som är tillräckligt stort och mjukt. Ska hon betäckas på fölbrunsten måste hon "dragit ihop sig väl". Dessutom måste slemhinnan se så bra ut den kan efter nio dagar. Fryst sperma avråder jag normalt bestämt ifrån eftersom livmodern inte fullt ut hinner återhämta sig så snabbt. Det är på fölbrunsten och även andra brunster inte ovanligt med ett stort fint ägg som inte ovulerar (ägglossning uteblir) utan tillbakabildas eller att ett nytt ägg bildas på motstående äggstock. Bra att veta är också att nio dygns-brunsten normalt är längre än övriga brunster samt att även om man får dräktigt så är den så kallade resorptionsgraden (tillbakabildningen) av dräktigheten högre. Oavsett vilken brunst det är tycker jag att man ska följa stoet genom gynkontroller varannan dag. Då känner och ultraljudsundersöker man livmoder och äggstock, förklarar Cissi. 13

11 Har man hjälpt en häst i en svår förlossningssituation glömmer de det aldrig menar Cecilia Roepstorff. FOTO: P&R. Om man inte betäcker på nio dygn utan väntar till 30 dygn, innebär det några åtgärder? När börjar man känna på stoet och när brukar brunsten respektive ägglossningen ske? - Stoet skall in och "kännas på" vid dag efter fölning för att inte tappa ett ägg på grund av tidig ovulation/ägglossning. Det kan bero på naturlig variation mellan individerna men också på varmt väder eller väderomslag, alternativt stress orsakad av exempelvis transporter. Vid 30 dygn har livmodern vanligtvis återgått till normalstatus, stoet har haft möjlighet att rena sig, så det är den brunsten jag rekommenderar särskilt i inledningen på säsongen. Vad kännetecknar en bra brunst, finns det utöver ultraljudsobservationer några andra goda kännetecken? - Inledningsvis så är en jämn äggtillväxt samt bra tonus/spänst i livmoderväggen bra yttre brunsttecken, likaså är förstorad vulva och psykisk brunst viktigt. En del ston har svaga brunsttecken vilket kan bero på transportstress eller obehag på grund av ny miljö hos hingsthållaren. I dessa fall är ultraljudet ovärderligt för de kan trots detta bli dräktiga. God hjälp kan det då vara att ha en "teaserhingst", även om jag personligen klarat mitt arbete på stuteriet utan det. Jag vill istället än en gång betona vikten av att följa stona varannan dag genom brunsten, understryker Cissi. Hur går en seminering till och vad gör man egentligen? - Om vi tar det steg för steg så börjar jag med att ha en steril seminkateter i min handskbeklädda hand. Jag för försiktigt in handen med katetern gömd i handflatan in i vulva och vaginan tills jag når cervix, eller den så kallad livmodermunnen. Cervix är övergången mellan vagina och livmoder (reds anmärkning). Jag för in fingret i livmodermunnen samtidigt som jag för katetern längs fingret. Väl igenom livmodermunnen skjuter jag in katetern ytterligare ett par centi- 14

12 Cecilia Roepstorff har haft eget stuteri och därmed utfört alla moment i fölnings- och betäckningsprocessen. FOTO: Travronden. meter. Därefter drar jag ut fingret, och normalt även armen, ur stoet och deponerar sperman som trycks in i stoet via seminkatetern med hjälp av 1-2 spermiefyllda injektionssprutor, förevisar Cissi. Är det någon skillnad om man betäcker stoet naturligt med hingst? - Hingsten ejakulerar sin sperma i vaginan vid livmodermunnens mynning istället för, som vid semin, i livmodern. En del ston blir säkert av naturliga skäl stimulerade av hingsten - konstigt vore det väl annars, säger Cecilia med ett skratt. Men hon blir snabbt allvarlig och betonar att man faktiskt övergick till semin för att minska skaderisken på såväl stona som hingsten. Dessutom ville man minska smittspridningen. Det är också ett bra sätt att kunna utnyttja en genetiskt överlägsen individ bättre. Sedan har de facto levande fölprocenten ökat sedan vi övergick till semin. Berätta kort om follikel, storlek, mjukhet, när ägglossning brukar ske och vad en gulkropp är? - Follikel är äggblåsan som sitter på äggstocken och som brister vid den så kallade ägglossningen, varvid ägget släpps loss i livmodern. Jag brukar följa stona extra noga från att de har en follikel på 3,5 cm, visar brunstsymtom och har lite brunstödem i livmodern. Men mjukheten kan variera under brunsten, jag tycker inte det är ett optimalt sätt att förutsäga ovulationstidpunkten. Bäst brunster och ägg har vi under maj till juni. Seminerar gör jag från att follikeln är 35 mm och ovulation sker normalt mellan mm, men såväl 60 som 70 mm kan förekomma. I en liten studie jag gjorde visade det sig att procent av alla ston ovulerade på natten. Med andra ord kanske det stämmer att vi både kommer till, föds och dör på natten, skrattar Cissi. Hon övergår till att förklara vad en gulkropp är: - Efter ägglossningen fylls ärrvävnaden/äggskalet med blod och den börjar sedan producera dräktighets- 15

13 hormonet progesteron. Att den kallas gulkroppen beror helt enkelt på att den är gul. Om stoet ej blir dräktigt tillbakabildas gulkroppen efter 14 dagar och en ny brunst startar. Ibland händer det att gulkroppen inte tillbakabildas. Stoet är då antingen dräktigt eller också har hon "hängt sig". Det är då man behandlar stoet med hormonet prostaglandin, kallat PG, för att få till en ny brunst. Man kan med prostaglandin även lura stoet till en ny brunst fem till sex dagar efter ovulation om något gått fel. Vad gör man när man sköljer ett sto? - Själv är jag ingen stor förespråkare av sköljning även om många kollegor har nått bra resultat med den metoden. Det går ut på att man sköljer bort kvarstående vätska efter fölning. En del tillsätter antibiotika, andra oxytocin för att livmodern skall dra ihop sig. Vissa använder både och. Viktigaste konsekvensen är nog ändå att man skapar en retning av slemhinnan som gör att en egen produktion av prostaglandiner skapas. Vid dräktighetsundersökning med ultraljud på 16:e - 18:e dygnet, respektive 28:e 30:e dygnet, vad ser man? - Vid 16:e 18:e dygnet ser man den befruktade fosterblåsan flyta omkring som en fri blåsa i livmodern, vilken ännu ej etablerat kontakt med livmoderväggens slemhinna. Vid denna kontroll letar man också noga efter eventuella tvillingblåsor. Observeras bör att om två blåsor ligger bakom varandra är det nästan omöjligt att finna dem och det är den vanligaste orsaken till oupptäckta tvillingdräktigheter. Livmodern kan dock innehålla cystor och ärrvävnad som är snarlik en fosterblåsa. Därför är det viktigt att kartlägga deras läge innan man seminerar. Fostret implanteras sedan mellan dag Vid dag kan man skönja fostret och vid dag kan man se hjärtat slå i fostret som nu sitter fast i livmoderväggen, berättar Cissi. Vad ska man tänka på för att inte störa brunst och tidig dräktighet? Kan man avmaska stoet och skall man vaccinera, i så fall med vad? Stoets könsorgan sett uppifrån. - Välkänt är att man under dag noga bör överväga transporter och stressituationer för att inte störa fostrets implantation. Avmaskning anser jag skall ske i maj, juli och september på grund av maskarnas utvecklingskurvor. Att vaccinera stona mot abortvirus rekommenderar jag absolut. Det är en billig försäkring mot katastrofer, även om inget preparat ger hundraprocentigt skydd. Här vill jag passa på att göra reklam för Equiffa som är ett vaccin, aktivt mot såväl A2-influensa som abortvirus. Mitt råd är att grundvaccinera stona och fölen med detta preparat, säger Cissi. Slutligen: har du någon annan kommentar kring ämnet ston med föl? - Nej, men jag vill gärna poängtera min övertygelse att hästarna är betydligt klokare än vad vi tror. Har man hjälpt en häst eller ett sto i en svår förlossningssituation glömmer de det aldrig. På motsvarande sätt glömmer de inte en negativ behandling. Jag tycker att vi, lite till mans inom hästbranschen, borde tänka på det innan vi utsätter våra hästar för än det ena och än det andra, avslutar Cecilia Roepstorff FAKTA - HORMONER Östrogen: Brunsthormon som stimulerar psykisk och fysiologisk brunst. FSH: Follikelstimulerande hormon är, just vad namnet säger, ett hormon som gör att folliklar utvecklas. Progesteron: Dräktighetshormon som bildas i gulkroppen. LH: Luteiniserande hormon som startar bildandet av gulkroppen. Prostaglandin: Hormon som produceras i livmodern och som bryter ner gulkroppen om stoet inte blir dräktigt för att sedan starta brunstprocessen igen. Ove Konradsson Support för stuteriveterinärer och hingst- samt mottagarstationer Många såväl yngre som äldre stuteriveterinärer och de som arbetar på hingst- samt mottagarstationer upplever att de i dagens konkurrensutsatta klimat inte har något bollplank/mentor att diskutera uppkomna problem med. Särskilt stort behov har de veterinärer som nyligen genomgått hästseminutbildningen, men även "gamla ringrävar" behöver på sin nivå någon att utbyta erfarenheter med. Vid det veterinära läkemedelsföretaget Veter AB som bland annat marknadsför Ivomec pasta och Equiffa vaccin mot A2 och virusabort tjänstgör två av landets mest välrenommerade stuteriveterinärer. Dessa är Cecilia Roepstorff och Johan Hellander. Båda är också engagerade inom ASVT. Veter AB har som service till sina kunder beslutat erbjuda en telefonjour där Cecilia respektive Johan med sin samlade erfarenhet i möjligaste mån ska försöka uppfylla detta behov. Har du som stuteriveterinär eller hingst- mottagarstation något problem du vill diskutera med ovanstående mycket branscherfarna personer är du välkommen att ringa Cecilia Roepstorrf på eller Johan Hellander på Vi vill dock för att göra arbetsbördan rimlig påtala att servicen riktar sig och erbjuds till just stuteriveterinärer och hingst- samt mottagarstationer! 16

14 In memorian: Torbjörn Svensk Torbjörn Svensk, engagerad och mångårig medlem i ASVT, har den 12 april efter en kort tids sjukdom hastigt lämnat sina vänner, nära och kära vid den ringa åldern av 70 år. Torbjörn missade i princip inte ett enda av ASVT:s årsmöten. Han deltog också i de flesta övriga evenemang som hölls i närheten av de platser han bodde på. Under flera år var han dessutom lekmannarevisor i Avelsföreningen. På denna post, liksom i princip allt annat, tog han sig an uppgiften med stor noggrannhet och intresse. I sin yrkesroll agerade Torbjörn Svensk inledningsvis som bilförsäljare. Genom sin gedigna branschkunskap och sitt raka och rejäla sätt som alltid värnade om sanningen åtnjöt han snart ett stort anseende hos sina uppdragsgivare. Detta resulterade i att Torbjörn Svensk tjänstgjorde som VD för såväl Philipssons respektive SAAB i Norrland för att sluta sin bana som i princip företagsdoktorerande VD vid SAAB i Uppland. Intresset för travsport och travhästuppfödning väcktes hos Torbjörn för drygt 20 år sedan. Uppstarten med någon tävlingshäst och ett par mindre lyckade avelsston gav inledningsvis inget större eko inom sporten. Det gjorde däremot köpet av Happy Secret, ett av många duktiga Big Lama-ston, genom dennas fantastiska avkommor. Happy Secret som synnerligen välförtjänt blev Elitsto beredde Torbjörn Svensk mycken glädje genom sina avkommor: dubbelmiljonärerna Pale Amber (pappa till Fridhems Ambra) och Fay Topline. Därutöver lämnade hon, som sin sista avkomma, Svensk Uppfödningslöpningsvinnaren Omega Topline. Hästägarskrået provade Torbjörn i liten skala under åren med Happy Secret-avkomman Lystra Topline som en av de bästa. Torbjörn brukade ofta till sina vänner hävda att det var lätt att vara "happy" (glad) som hästägare när man har förmånen att äga Happy Secret. Torbjörn Svensk sörjs av de närmaste och en stor skara goda ASVTvänner. Börje Johansson och Ove Konradsson 18

15 In memorian: Lennart Cedergren Hedersmedlemmen och den mycket framgångsrika uppfödaren och tävlingshästägaren Lennart Cedergren har efter en lång kamp mot svår sockersjuka och hjärtbesvär lämnat oss vid en ålder av 78 år. Lennart var en mycket engagerad person som gav sitt yttersta för allt som intresserade honom. Han hade till exempel ett förflutet som såväl friidrottare på landslagsnivå som rallyförare. Yrkesmässigt hade Lennart en mångfacetterad gärning, men mest känd var han som "portis" - fastighetsägaren. Med sin sedvanliga glimt i ögat berättade Lennart ofta hur han tillsammans med sin kära hustru, som han benämnde med smeknamnet "Siggan", skötte om allt själv avseende fastighetsägandet. Vi skötte allt ifrån att skriva ut hyreslappar till att laga droppande kranar brukade Lennart säga. Skämtsamt, men med stor kärlek till travsporten, brukade Lennart också hävda att när han började med trav ägde han en travhäst och 37 fastigheter för att efter bara några år i sporten endast äga en fastighet, men däremot 37 travhästar. Oeftergivliga är även Lennarts historier när han tillsammans med en annan av travsportens profiler, Håkan Wallner, köpte hästar i USA. Att tillbringa tid tillsammans med Lennart var aldrig tråkigt enär hans stora engagemang i allt från travpolitik till barnuppfostran samt konsten att ge en god historia liv var ett av hans adelsmärken. Oberörd av Lennart Cedergren som person var ingen och ju mer man lärde känna honom desto mer uppskattade man honom. Uppfödargärningen saknar sannolikt motstycke på 80- och 90-talet. Främst skördade Lennart framgångar med sina USA-inköpta ston såsom Tamerlane, Make Magic och sist men naturligvis inte minst Ata Donna Y. Speedy Crown-dottern Ata Donna Y, som lämnade en av svensk travsports största talanger någonsin - Ata Star L - lämnade sammanlagt fyra avelshingstar. Dessa var, utöver Ata Star L, VMvinnaren Atas Fighter L, UET-vinnaren Atas Rocket och Atas Ace L. Hon lämnade också flera habila travare och sammanlagt är hon kanske landets bästa fölsto någonsin. Lennart Cedergrens mest vinstrika uppfödning är dock en ännu aktiv gammal hedershäst i form av Scandal Play som vunnit 12,2 miljoner kronor. Han sörjs av de nära och alla vänner som verkligen uppskattade hans ärlighet, heder, skämtsamhet och inte minst spjuvern, berättaren samt provokatören Lennart Cedergren. Frid över hans minne! Ove Konradsson 19

16 Vår och vinter när Avelsföreningen höll års Ingen kan begära att en 61-åring ska vara fullt lika pigg som en 60- åring. Men Avelsföreningen åldras med heder och årets stämma blev en lyckad tillställning med intressanta diskussioner och trevlig samvaro. Detta trots att uppgivenheten bland uppfödarna är märkbar. En tveksam vårsol skymtade utanför fönstren när ordförande Margareta Wallenius-Kleberg förklarade stämman öppnad. Så uppmanade hon de cirka hundra deltagarna att resa sig och i tystnad hedra den avlidne tidigare styrelsetillika hedersledamoten Stig Ahlberg. Därefter inleddes de traditionella stämmoförhandlingarna med Elis Ljungek som mötesordförande. Engagemanget fortsätter. Det var kontentan av generalsekreterare Ove Konradssons beskrivning av verksamheten under året. Avelsföreningen arbetar vidare för ett ökat kunnande bland de aktiva inom svensk avel. Likaså fortgår det travpolitiska arbetet, givetvis med det tioprocentiga avkastningskravet till de aktiva som hjärtefråga. Konradsson övergick därefter till det ständiga samtalsämnet pengar. Årets vinst blev kronor och summan beslutades överföras i ny räkning. Medlemsavgiften beslutades höjas till 425 kronor från och med nästa år, detta på grund av ökade kostnader för bland annat Travhästuppfödaren. Dessutom ska mer pengar satsas på kontaktpersonerna för att sporra till fler aktiviteter runtom i landet. Avtackningar är närmast en regel vid årsmöten och denna stämma var inget undantag. De färgstarka blomsteruppsättningar som stod uppradade på podiet längst fram i Kongressen utdelades en efter en, såväl till avgående styrelsemedlemmar som framgångsrika uppfödare med flera. De sistnämnda prisades under eftermiddagens Oscarsgala. ETT HAV AV BUKETTER. Generalsekreterare Ove Konradsson delade ut många av blomsterarrangemangen under stämman. FOTO: Claes Kärrstrand/P&R Orkar uppfödarna? Trots den bitvis mycket positiva stämningen präglades stämman av en märkbar uppgivenhet bland många uppfödare. Två motioner hade lämnats in. Den ena var skriven av Peter Rexhammar och uppmanade till lika uppfödarpremie för A- och B- tränade hästar. Motionen som hade ett starkt stöd hos många deltagare bifölls också av styrelsen. Den andra motionen, skriven av Jan Olsson från stall Maglö AB, bifölls inte. Detta berodde mycket på att motionen ändrats sedan den skickats in och även var publicerad i Travhästuppfödaren nummer 2 vilket ledde till en del oklarheter. Syftet med motionen i dess nya form var dock att i lopp upp till kronor bör svenskfödda hästar ha företräde och detta fick styrelsen ett fortsatt uppdrag att arbeta för. 15:35 inleddes det som många väntat på: paneldebatten. Deltagare var STC:s ordförande Stefan Holmgren, ATG:s VD Bengt Jönsson, ASVT:s ordförande Margareta Wallenius-Kleberg och RST:s ordförande Claes-Göran Wallenius. Moderator var Anders Fredriksson. TR:s ordförande Jan Jönsson kunde dessvärre inte komma. Debatten blev aldrig riktigt livlig ASVT:s Guldnål 2002: Den tolfte guldnålen tilldelades Avelsföreningens ordförande Margareta Wallenius-Kleberg. Ur guldnålskommitténs motivering: Margareta har kombinerat en långvarig lysande uppfödning och avel med ett betydelsefullt arbete som ordförande för landets uppfödare. Ett arbete som fortsätter till allas fromma och en uppfödning som nått den absoluta toppen de senaste två åren och säkerligen kommer att ytterligare förstärkas. Ny hedersmedlem: Lars-Erik Hofstedt valdes till ny hedersmedlem. Ur motiveringen: Vi inväljer idag som hedersmedlem en av travsportens riktigt stora, inte minst sett ur Avelsföreningens och de övriga basorganisationernas perspektiv. Lars-Erik är den av STC:s ordföranden som på ett helt enastående sätt har förstått den betydelse alla envolverade i travsporten har. Årets uppfödare: Priset utdelas till en uppfödare som nått exceptionella framgångar under det gångna året hette det när AB Lavec och Johan Dieden fick mottaga utmärkelsen. Johan Dieden är mannen bakom hästar som First Lavec, Egon Lavec och Gatzy Lavec. Under 2001 tjänade AB Lavec:s hästar drygt nio miljoner kronor. 20

17 PRISAD. ASVT:s ordförande Margareta Wallenius-Kleberg tilldelades årets guldnål. FOTO: Claes Kärrstrand/P&R stämma 2002 SVERIGE PÅ FRAMMARSCH. Per Eriksson (t h) talade mycket väl om svensk avel när han intervjuades av Anders Fredriksson. FOTO: Claes Kärrstrand/P&R men däremot mycket bred. Till att börja med tog Fredriksson pulsen på hur deltagarna anser att svensk travsport mår idag. Därefter handlade det om alltifrån det negativa beskedet från regeringen gällande internationellt poolspel till Harry Boy, sjunkande publiksiffror och den nya regionindelningen av landets banor. Debatten avrundades med tankar och idéer inför framtiden och det visade sig att deltagarna trots allt var tämligen optimistiska. Den enda som tvekade en smula var ASVT:s ordförande Margareta Wallenius-Kleberg. Detta kanske med rätta eftersom alla vet att en stark travsport kräver ett bra hästmaterial och hon satte ord på det som många av åhörarna säkert funderat över: Orkar uppfödarna?. Heder åt svensk avel Strax efter klockan halv fem intog en solbränd Per Eriksson podiet. Den trefaldige Hambletonianvinnaren delade frikostigt med sig av sina erfarenheter, tankar och idéer om alltifrån träningsmetoder till uppfödning och val av unghästar. Den uppgivenhet som skymtat bland deltagarna under dagen givetvis främst när det handlat om svårigheterna med att få ekonomin att gå runt tycktes också luckras upp en smula. Eller rättare sagt: Per Eriksson entusiasmerade med sina positiva ord angående svensk avel idag. - Jag ser ingen skillnad alls på de 2-åringar jag har i stallet idag och de 2-åringar jag hade i USA, sa den nyblivne Mantorp-tränaren och värmde därmed säkert många uppfödarhjärtan. Vid halv sju-tiden avtog plötsligt vårvädret och vintern visade att den inte ämnade släppa taget riktigt än. Stora snöflarn föll från himlen när det var dags för supé och gemensamt V64-spel, däribland Avelsföreningens Jubileumslöpning i lopp 6 och Victory Tillys årsdebut i lopp 3. Liksom i fjol var systemet snubblande nära att gå in (även om den missade prissumman detta år inte var i närheten av fjolårets hisnande fyra miljoner). Tradition tycks också vara att stämman måste omgärdas av lite trassel. I år var det hotellet som missat två rum i bokningen. En av stämmodeltagarna fick därmed tillbringa natten på tältsäng i ett av hotellets konferensrum, en annan sov på Centralstationen(!). Med tanke på det känns fjolårets byggarbetsplats Billingehus närmast godtagbar Lotta Isacsson Uppfödare till årets klassiska vinnare: Svensk uppfödningslöpning: Hövding Lavec. Uppfödare: AB Lavec Kriteriet: From Above. Uppfödare: Menhammar Stuteri AB Derbyt: Hilda Zonett. Uppfödare: Tomas & Peter Wiklund Årets hingst samt Elitston: Alf Palema - Alf Palema presenterades i nummer 2 av Travhästuppfödaren. Elitston: Heaven Can Wait, Fifth Avenue Girl, Via De Vrie, Yvonne M och Skogsbotösen. Heaven Can Wait, Fifth Avenue Girl och Yvonne M. presenteras i detta nummer av Travhästuppfödaren. Via De Vrie och Skogsbotösen läser ni mer om i nummer 4. Nya styrelsemedlemmar och kontaktpersoner: Revisorer: Björn Fällström (ersätter Peter Rexhammar), Carina Dahling (ersätter Marie Andersson). Revisorssuppleant: Nils-Åke Rusk (ersätter Tor Larsson). Valberedningen: Henry Andersson (ersätter Sune Arnesson). Ny sammankallande i valberedningen: Åke Wall (ersätter Sune Arnesson). Ny kontaktperson för Gästrikland: Jan From (ersätter David Rehn). 21

18 Travhästuppfödaren presenterar: Heaven Can Wait Elitston Heaven Can Wait kom 1990 till Erikssunds Säteri, på villkor att de gamla ägarna skulle få första fölet. - Det blev Ideal Sund som vann Stora Treåringspriset. En bra affär både för dem och oss, konstaterar Bengt Larsson på Erikssund. När Ideal Sund en junikväll 1994 på Romme stormade förbi Vygotsky T.J. och även tangerade det svenska och europeiska rekordet ,5ak - innebar det två saker. Dels att 22-årige Fredrik Larsson hade tagit sin första storloppsvinst, dels att avkommorna till Heaven Can Wait i fortsättningen skulle visa sig mycket lättsålda. Men vi börjar med mödernets intåg i Sverige och riktar blickarna mot Gotland, där Uno Larsson i Hemse fött upp sina Roy-hästar. Heaven Can Waits danska mormor Kara Mia blev där mor till systrarna Regina Roy, för övrigt mor till Stochampionatsvinnaren Gina Roy samt Una Roy, som själv tog 21 segrar och sprang in närmare halvmiljonen kronor. Unas första partner i aveln blev nye Idéal du Gazeau - inte oväntat med tanke på att en viss Håkan Lillis Olsson delägde Una och managerade hingsten! Resultatet Heaven Can Wait såg dagens ljus 1985 och såldes till ett stort konsortium i Stockholm som satte stoet i träning hos Stig H Johansson. Där slog Heaven Can Wait som treåring nytt svenskt rekord med 1.16,0k och vann V65, men slutade tävla redan som femåring efter blott 20 starter (varav 7 segrar). Till Erikssund gick hon i nämnda bytesaffär, och betäcktes med stuteriets populäre andraårshingst Sugarcane Hanover som hon därefter fick nio föl i rad med - på åtta år föddes nämligen ett tvillingpar, som båda kom till start men inte lyckades. Ideal Sund fortsatte tävla i årgångstoppen som unghäst och slog bland annat Gum Ball som fyraåring. - Men i Derbykvalet klappade han igenom fullständigt och därefter blev han sig aldrig lik. Våra hästar fick i den vevan en virusinfektion som slog ut allihop i nästan ett helt år, minns Bengt Larsson. Ideal är numera avelshingst med tvååringar som de äldsta. Redan med sitt andra föl fick Heaven Can Wait nya framgångar i och med stoet Jippie Sund, som delägdes av Loket Olsson och för Roger Walmann bland annat blev svensk mästarinna för ston. Jippie såldes rätt dyrt på Erikssunds egen auktion, och detsamma gäller för Katinka Sund som gick till Norge och där vann 14 lopp på 27 försök. Efter tvillingarna följde Napoleon Sund som Stall Staffan köpte i paket och lämnade till Leif Witasp. Tidigt en snackhäst, men det blev aldrig mycket visat på tävlingsbanan för Napoleon som kanske ändå är orsaken till att Witasp såg till att få in Heaven Can Waits 1998:a Perfect Sund, Kriterietvåa i fjol och högaktuell även i årets klassiska uppgörelser för sin nye tränare Timo Nurmos. - Det är frågan om inte Perfect Sund är den som har bästa kapaciteten av Heaven Can Waits avkommor. Vi har i alla fall inte på något vis sett botten i honom, säger Bengt Larsson. För ovanlighetens skull gick Heaven Can Wait gall ett år, men därefter har hon två avkommor efter minst sagt intressante Viking Kronos, som kom till Erikssund när Sugarcane skickades till Italien. - Starlet Sund köptes i paket av Michael Schröer, Stall November, och uppges träna bra i Tyskland. Ettårige Titan Sund ser jäkligt bra ut och är på väg att säljas nu i dagarna, det är lite kamp om honom faktiskt... Heaven Can Wait ska snart föla efter ett besök hos General November (som fanns tillgänglig med transportsperma på Erikssund), och till årets säsong ska hon (i likhet med ytterligare två av årets andra elitston!) gå till Pine Chip. Mikael Armstrong 23

19 Elitston Travhästuppfödaren presenterar: Fifth Avenue Girl Elvaåriga Fifth Avenue Girl är det yngsta Elitstoet hittills, ensam om att vara född på 1990-talet. Sedan hon fick sin första avkomma, First Lavec, har hon skiftat ägare två gånger, senast i höstas. Johan Dieden är ansvarig för att stoet kom till Sverige. - Jag bytte henne rakt av mot en andel i Sierra Kosmos, avslöjar Johan. Därför var det Johan Dieden som mottog Elitsto-diplomet, och det är ju också hundraprocentiga Lavecindivider som gett Fifth Avenue Girl-utmärkelsen. Historien om hur han fick tag i stoet är värd att berättas: - Jag ägde en del i Sierra Kosmos, som jag ville bli av med då jag dels inte kände för hingsten och dels tänkte ta hem alla mina ston från USA. Därför bad jag stuteriförmannen kolla om det fanns något intressant Supergill-sto att byta till sig, och en dag ringde han och sade sig ha ett visserligen ostartat men fint och korrekt sto. Fifth Avenue Girl betäcktes med Johans förstaårshingst Mr Lavec, flögs hem och gav liv åt Mr Lavecs första svenskfödda avkomma: februarifödde First Lavec. First Lavec tävlade därefter med moderat framgång i Nordamerika som unghäst, innan han kom till Jim Frick och i somras blev klassisk vinnare i och med segern i Sprintermästaren. Årsdebuten på 1.12,9ak i Gävle i slutet av mars var allt annat än dålig. Året därpå föddes Gatzy Lavec (e. King Lavec), som i Åke Lindbloms händer kämpade i kulltoppen för treåriga ston hela fjolåret och till exempel slutade tvåa i Breeders Crown och korta E3, samt trea i långa E3. Också hon har fina pengar framför sig som fyraåring. Dieden äger fortfarande hälften av såväl First som Gatzy. - Jag måste påpeka hur märkligt det är med avel, säger Dieden. Med jättelike Mr Lavec lämnade Fifth Avenue Girl den närmast pygmélike First Lavec, men med lille King Lavec fick hon stora Gatzy! När Fifth Avenue Girl varit i Sverige två år ringde Svante Båth för att höra sig för om Johan Dieden hade något Supergill-sto att sälja. Det hade Johan, och stoet kom i ägo hos Bonny Ekman som fött upp två hästar undan Fifth Avenue Girl, båda med Ekmans kennelnamn Maxi som prefix. Men i höstas ville Bonny Ekman göra sig av med sin uppfödningsverksamhet och Håkan Karlsson, som satsar hårt på uppfödning och tävling med sitt Misty Trotting AB, slog till. De unga Maxi-hästarna heter Javelin (treåring e. King Lavec) och Kingsize (tvååring e. Mr Lavec). Båda är i träning hos Svante Båth på Bergsåker, den äldre är inkvalad men ostartad medan tvååringen redan hunnit gå premielopp. Fifth Avenue Girl har inget föl därefter, men är nu dräktig med Muscles Yankee och ska föla i maj. Därefter går hon till Pine Chip, som Håkan Karlsson är delägare i. - Därför står hon också redan på Stuteri Broline. Jag skickar ytterligare tre av mina ston till Pine Chip: Destriero (e. Armbro Goal- U.S. Cash Income), Ezambles mamma Revenge Broline samt Raging Samantha, berättar skrivbordsuppfödare Karlsson, som totalt har att planera betäckningar för 14 ston i år. Fifth Avenue Girls möderne är annars något gammalmodigt: hon har Speedy Scot som morfar och Matastar som mormorsfar. Genom mamma Private Screening är hon syster till On the Waterfront (e. Bonefish), kvartsmiljonär i dollar, samt Empire Rose (också e. Supergill) som tjänade nästan dollar men inte lämnat något extra hittills på Hanover Shoe Farm. Mormor Silent Screen lämnade bland 16 avkommor bland annat Silencio (e. Speedy Crown), som kom till Sverige och visade kapacitet. Mikael Armstrong 24

20 Travhästuppfödaren presenterar: Yvonne M. Elitston Snygga hästar som betalas bra och därefter presterar toppresultat på banan. Yvonne M. är drömmen för en uppfödare! - Att fölen har utstrålning är väldigt värdefullt i branschen och det är en styrka Yvonne M. har, konstaterar Lennart Petersson-Brodda. Själv var nu 18-åriga Yvonne M. en mycket talangfull tävlingsindivid, som slutade tvåa (bakom Blitzy Sund) i Stora Treåringspriset och underskred ett svenskt rekord, dock som slagen. Fyra år gammal kom hon till Sprintermästarfinal och Peterson- Brodda var intresserad av att köpa henne redan efter avslutad karriär. - Vi erbjöds henne, men hon var för dyr. Hur som helst kom hon hit för att bli fölsto och det var precis vid fastighetskraschen så vi kunde köpa henne för ett betydligt rimligare pris, berättar han. För anrika Stuteri Brodda är Yvonne M. inte på långt när det första Elitstoet, och så sent som i fjol kunde Lennart konstatera att deras uppfödning Brilliant Brodda fått titeln (Mack Abb, Lady Abb, mormor till Marco Abb). De två Elitstona är faktiskt släkt, genom Yvonne M:s mormor Benti Ribb, stochampionatsvinnare som är syster till Brilliant Broddas mamma Benba Ribb, samt till klassige Ben Brodde. De första två åren fick Yvonne M. chansen med Lord of All, som Peterson-Brodda tänkte skulle passa bra korsningsmässigt. Det resulterade i Young och Yvette Brodda, som båda hamnade i Norrland och tjänade kring en kvarts miljon kronor. Året därpå föddes Yes Brodda (e. Probe), som efter försäljning från Stig Lindmark till Italien lyckats komma över en miljon intjänat. - Hon bjöd inte till för sulky, så de provade henne under sadel och det är faktiskt i monté hon tjänat sina stora pengar, över kronor. Jag tänkte kolla om jag kanske kunde köpa tillbaka henne nu när hon blivit för gammal för att tävla i Italien. Silverdivisionaren Yukon Brodde (e. Alf Palema) såldes på auktion till Lennart Bäwerholm och började som en blivande stjärna hos Olle Goop, med fem raka segrar. Efter lite problem på vägen har Yukon tjänat fina pengar i Dan-Åke Olssons regi. - Yukon mötte ju Victory Tilly på Derbydagen i fjol och gjorde ett fantastiskt lopp, men efter det har han inte varit sig lik. Bara att hoppas att han kommer tillbaka, kommenterar Lennart, och visst verkar Yukon vara på rätt väg igen efter några raka segrar på vårkanten. Ylva Brodda (e. Smasher) är inget för eliten men vann lopp så sent som i slutet av mars, och året därpå kom storstjärnan: Yatzy Brodda. Förra året var det hon och Hilda Zonett som systerligt delade på de stora loppen, med fullträffar för Yatzy i exempelvis Stochampionatet och Breeders Crown. Av årets första starter att döma har Stefan Melander-tränade Yatzy en framtid i allra yppersta stoeliten också i år. Ännu ostartade är tvåårige Yacht Brodde (e. Defi d Aunou), hos Stefan Söderkvist, och Yamaha Brodde (e. Buvetier d Aunou), hos Håkan Eriksson, bägge två rejäla typer som var dyringar på auktion. Enda felet med Yvonne M. är egentligen att hon i år inte är dräktig och heller inte har föl vid sidan. - Typiskt nu när Yatzy gått så bra. Annars har hon varit väldigt pålitlig, så det har varit lite överraskande; båda åren har hon tagit sig med Alf Palema, men kastat. I år satsar Brodda stort på Yvonne M. och skickar henne till självaste Pine Chip. Mikael Armstrong I nästa nummer presenteras Via De Vrie och Skogsbotösen. 25