Framtidens hållbara hamn Risholmen. Ansökan om tillstånd till anläggande av hamn

Transkript

1 Framtidens hållbara hamn Risholmen Ansökan om tillstånd till anläggande av hamn och hamnverksamhet Underlag för samråd, februari 2015

2 Samrådsunderlaget är sammanställt av Ramböll Sverige AB på uppdrag av Göteborgs Hamn AB Utgivningsdatum:

3 Innehåll 1. Inledning Bakgrund göteborgs Hamn i ett nationellt och internationellt perspektiv Ny energihamn vid Risholmen Framtidens hållbara hamn 7 3. Ansökans omfattning och utformning Ansökan om tillstånd Samrådet Översiktlig tidplan för ansökan och planerad verksamhet Här kan du lämna synpunkter Planerad verksamhet och åtgärder Lokalisering Planerad hamnverksamhet energihamn Planerad vattenverksamhet och utformning av ny energihamn Infrastruktur ut till Risholmen Grönprogram Jämförande alternativ Omgivningsförhållanden Allmänt Planförhållanden och riksintressen Natur- och kulturmiljövärden Omkringliggande bostads-, verksamhets- och friluftsområden miljökonsekvenser Miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning Förutsedd miljöpåverkan Genomförda, pågående och planerade undersökningar Administrativa uppgifter...31 bilagor Bilaga 1: Ritning M Bilaga 2: Ritning M Bilaga 3: Förslag till innehållsförteckning miljökonsekvensbeskrivning risholmen framtidens hållbara hamn Göteborgs hamn samrådsunderlag februari

4 4 risholmen framtidens hållbara hamn Göteborgs hamn samrådsunderlag februari 2015

5 1. 1 Inledning Göteborgs Hamn AB planerar att anlägga en ny energihamn för import och export av olika energislag vid Risholmen i Göteborgs hamninlopp. Ansökan om tillstånd för verksamheten omfattar tre delar; anläggning av den nya hamnen, drift av den nya hamnen samt ett åtgärdsprogram för att stärka det intilliggande områdets ekologiska och sociala värden. Den planerade verksamheten med tillhörande åtgärder är prövningspliktig enligt 9 och 11 kap miljöbalken. Prövning enligt bestämmelserna om Natura 2000-områden enligt 7 kap 28 a miljöbalken och Artskyddsförordningen kan också bli aktuellt. Risholmen pekas ut som utvecklingsområde för hamnen i flera styrande dokument, bland annat i hamnens generalplan, i preciseringen av riksintresset för hamnen och i förslaget till fördjupad översiktsplan för västra Arendal och Torsviken. För att möjliggöra hamnverksamhet i området krävs bland annat utfyllnad av vattenområde för att skapa terminalområde och muddring i vattenområden för att öka vattendjupet vid de nya kajerna. Det kommer också behöva vidtas åtgärder för att förbättra infrastrukturen ut till området. Befintlig väg bedöms kunna nyttjas, med en breddning till två filer längst ut på Risholmen där det idag är enkelriktad väg. Denna handling, med tillhörande tre bilagor, är det skriftliga underlaget för det samråd som ska genomföras enligt 6 kap 4 miljöbalken för planerade åtgärder och verksamheter. Samråd sker med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten, Göteborgs Stad, de enskilda som kan antas bli särskilt berörda, övriga statliga myndigheter samt med den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Syftet med samrådet är dels att ge alla som berörs på ett eller annat sätt tidig kunskap om ansökan och möjlighet att komma med synpunkter så att den planerade verksamheten kan genomföras med så liten miljöpåverkan som möjligt. risholmen framtidens hållbara hamn Göteborgs hamn samrådsunderlag februari

6 2. 2 Bakgrund 2.1 göteborgs Hamn i ett nationellt och internationellt perspektiv Göteborgs Hamn är Skandinaviens största hamn med cirka fartygsanlöp om året. Nära 30 procent av svensk utrikeshandel passerar genom hamnen. Sveriges ekonomi är helt beroende av handelsutbyte och det långa avståndet till viktiga marknader innebär att transportkostnaderna är en viktig faktor för svensk industri. Göteborgs Hamn stärker näringslivets konkurrenskraft genom att vara ett starkt godsnav med ett brett linjeutbud till viktiga import- och exportmarknader. De många direktlinjerna innebär kostnadseffektiva, säkra och snabba transporter. Göteborgs Hamn har goda naturliga förutsättningar att utvecklas ytterligare som godsnav tack vare det strategiska läget som länk mellan Atlanten/Nordsjön och Östersjön. Målet är att fortsätta utveckla infrastrukturen i och utanför hamnen för att generera ännu större kapacitet och bättre tillgänglighet. Eftersom Skandinavien är glest befolkat krävs det att godsvolymerna koncentreras till ett fåtal starka godsnav för att transporterna ska bli effektiva. Den långsiktiga trenden är att världshandeln ökar och transporterna mellan världens produktionsoch konsumtionscenter behöver därför utvecklas. I linje med den internationella utvecklingen har Göteborgs Hamns verksamhet växt och godsvolymerna som hanteras i hamnen har ökat kraftigt under den senaste tjugoårsperioden. Ökningen förväntas hålla i sig under den kommande tjugoårsperioden. Hamnens stora nationella betydelse innebär att den är utpekad som riksintresse för sjöfarten. Riksintresset syftar till att skydda viktiga hamnfunktioner så att dess förutsättningar och utvecklingsmöjligheter inte försvåras. I riksintresset ingår även expansionsmöjligheter för hamnen (se figur 1). Den internationella betydelsen bekräftas av att EU utsett Göteborgs Hamn till Main node och Core-hamn i det transeuropeiska transportnätet (TEN-T). Nätverket syftar till att knyta ihop och förbättra infrastrukturen inom EU och utpekandet innebär att hamnen har en särskilt prioriterad ställning i transportflödet inom Europa. Göteborgs Hamn har, sedan den bildades år 1620, varit starkt sammankopplad med Göteborgs stad. Utveckling har skett i växelverkan, när staden behövt växa har hamnen flyttat till nya områden, när sjöfarten utvecklats har hamnen etablerat nya ytor. På 1960-talet, när godsflödet containeriserades, byggdes det som idag är Göteborgs ytterhamnar ut och områden i centrala staden har successivt lämnats tillbaks till staden. Nu står hamnen inför nästa utbyggnadsepok. 2.2 Ny energihamn vid Risholmen Hamnens verksamhet förutspås i olika ekonomiska prognoser att växa och den infrastruktur som hamnen erbjuder behöver därför också utvecklas i takt med den ökade efterfrågan. Hamnens direkta närhet till staden innebär att det finns begränsade möjligheter att expandera inom redan exploaterade områden. Därför är det viktigt att hamnen och verksamheter med hamnanknytning kan växa inom de områden som är utpekade för hamnutveckling i både preciseringen av riksintresset Göteborgs Hamn och i kommunens översiktsplan. 6 risholmen framtidens hållbara hamn Göteborgs hamn samrådsunderlag februari 2015

7 Transportbranschen är konjunkturberoende. Samtidigt är de åtgärder som behövs för uppgradering och nyetablering av hamnkapacitet både tidskrävande och investeringstunga. Därför krävs det framförhållning för att kunna erbjuda lämpliga anläggningar och infrastruktur när marknaden efterfrågar dem. I Göteborgs Hamn AB:s generalplan förutspås en tillväxt inom bland annat energisegmentet. För att detta segment ska kunna utvecklas förutsätts expansion på nya områden. Av de områden som ingår i hamnens generalplan bedöms Risholmen vara mest lämpligt för ändamålet. Risholmen har sedan tidigare funnits med i hamnens mer långsiktiga utbyggnadsplaner och i preciseringen av riksintresset ingår området i utvecklingsområde 2 och 3 (se figur 1). Figur 1: Precisering av riksintresset Göteborgs Hamn med befintliga hamndelar, utvecklingsområden på olika lång sikt samt anslutande infrastruktur och områden för industriell produktion som också är av riksintresse. Ur rapporten Riksintresset Göteborgs Hamn (Länsstyrelsen i Västra Götalands län, rapport 2009:67). På kartan har sedan området som studeras för den nya energihamnen vid Risholmen markerats med svart raster, se markering med Risholmen. 2.3 Framtidens hållbara hamn Göteborgs Hamn AB bedriver ett integrerat och proaktivt hållbarhetsarbete som syftar till att uppnå de lokala miljömålen och minimera negativ miljöpåverkan. I Göteborgs Hamn AB:s ägardirektiv anges att Göteborgs Hamn ska utgöra det självklara godsnavet för sjötransporter i Skandinavien och därigenom skapa förutsättningar för tillväxt, sysselsättning och hållbar utveckling i Göteborg. Det innebär bland annat att de tre hållbarhetsdimensionerna, den sociala, den ekologiska och den ekonomiska, ligger till grund för hamnens utvecklingsarbete. risholmen framtidens hållbara hamn Göteborgs hamn samrådsunderlag februari

8 För Risholmen innebär det en hög ambition att skapa framtidens hållbara hamn med mervärden i form av exempelvis optimerad resurshushållning och naturprofil samt möjlighet att också tillföra sociala värden. Nedan ges några exempel på hur Göteborgs Hamn AB avser att hantera de tre dimensionerna av hållbarhet vid utbyggnad av ny energihamn vid Risholmen. I den sociala dimensionen av hållbar utveckling ingår bland annat möjligheten att påverka sin närmiljö. Inom ramen för arbetet med planering för den nya energihamnen har Göteborgs Hamn AB inlett en särskild dialog med företrädare för lokala intressen. Det är i linje med hur Göteborgs Hamn AB arbetar i området sedan lång tid. Områdets sociala mervärden kommer att studeras närmare i den fortsatta processen. För den sociala dimensionen kan också nämnas att hamnverksamheten är en viktig del av Göteborgs identitet. Det ger liv och rörelse som uppskattas av många göteborgare. Risholmens närhet till friluftsområden innebär att fler människor kommer att få möjlighet att uppleva hamnen på närmare håll. Den ekologiska dimensionen handlar om hur vi använder och vårdar naturen. Göteborgs Hamn AB arbetar redan aktivt för att utveckla både den värdefulla naturen kring hamnen och samtidigt driva en hamn av stor nationell och internationell betydelse. Göteborgs Hamn AB ser därför goda möjligheter att stärka de redan höga naturvärden som finns i anslutning till Risholmen, både på land och i vatten, och kommer att ta fram ett grönprogram inom ramen för arbetet med tillståndsansökan. Särskild fokus kommer att ägnas Natura 2000-området Torsviken och här finns sedan tidigare både ett pågående förbättringsarbete samt förslag på flera åtgärder som kan stärka naturvärdena. I den ekonomiska dimensionen ingår att hushålla med mänskliga och materiella resurser. I processen för Risholmen samverkar Göteborgs Hamn AB med bland annat stadens förvaltningar och statliga verk, till exempel Trafikverket, så att utvecklingen av det nya hamnområdet sker på ett sätt som är ekonomiskt fördelaktigt för både samhället och hamnen. Nyttogörandet av överskottsmassor från infrastruktur- och stadsutvecklingsprojekt i staden för utbyggnad av Risholmen innebär ett hållbart nyttjande av gemensamma resurser och är en del av denna samverkan. En utbyggnad av Göteborgs Hamn, som redan idag utgör ett internationellt godsnav, är också i sig mer kostnadseffektivt ur ett samhällsperspektiv än att satsa motsvarande resurser på en hamn i ett annat läge. Stora delar av den infrastruktur som behövs är redan på plats. Idag står dessutom Göteborgs Hamn direkt och indirekt för cirka arbetstillfällen i Göteborg. Utveckling av Risholmen skapar tillväxt och nya arbetstillfällen. En undersökning från IMO (International Maritime Organization) visar att för varje nytt miljon ton gods en hamn hanterar skapas 800 nya arbetstillfällen. 8 risholmen framtidens hållbara hamn Göteborgs hamn samrådsunderlag februari 2015

9 3. 3 ansökans omfattning och utformning 3.1 Ansökan om tillstånd För anläggandet och driften av den nya energihamnen vid Risholmen kommer Göteborgs Hamn AB att söka tillstånd för både den vattenverksamhet som de planerade åtgärderna ger upphov till och den miljöfarliga verksamhet som själva hamnverksamheten utgör. Göteborgs Hamns AB:s bedömning är således att det är möjligt och lämpligt med en samlad prövning enligt 9 och 11 kap miljöbalken för den planerade energihamnen vid Risholmen. Det är också sannolikt att delar av den planerade verksamheten direkt eller indirekt kan påverka miljön på ett betydande sätt inom det intilliggande Natura 2000-området. Därmed kan även en prövning enligt 7 kap 28 a miljöbalken vara aktuell. Det kan också bli aktuellt med dispensprövning enligt bestämmelserna i Artskyddsförordningen. 3.2 Samrådet Processen för prövning av tillstånd enligt miljöbalken inleds alltid med samråd. Eftersom den planerade verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska samråd ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten, de enskilda som kan antas bli särskilt berörda, övriga statliga myndigheter, Identifierade samrådsparter Myndigheter: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Sjöfartsverket Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Kammarkollegiet Transportstyrelsen Trafikverket Tullverket Kustbevakningen Riksantikvarieämbetet Statens Maritima Museer Statens Fastighetsverk Naturhistoriska museet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Räddningstjänsten i Storgöteborg Västra Götalandsregionen Sveriges Geologiska Undersökningar Statens Geotekniska Institut Försvarsmakten Luftfartsverket Boverket Folkhälsomyndigheten Västtrafik Förvaltningar Göteborgs Stad: Stadsledningskansliet (samordnande) Miljöförvaltningen Fastighetskontoret Park- och Naturförvaltningen Kretslopp och Vatten Kulturförvaltningen Stadsbyggnadskontoret Trafikkontoret Stadsdelsförvaltningen Västra Hisingen Stadsdelsförvaltningen Västra Göteborg GRYYAB risholmen framtidens hållbara hamn Göteborgs hamn samrådsunderlag februari

10 Föreningar/Organisationer: Göteborgs Ornitologiska förening Sveriges Ornitologiska förening Föreningen Torsvikens Naturreservat Sportfiskarna Naturskyddsföreningen Bohuskustens vattenvårdsförbund Svenska Västkustfiskarnas Centralförbund Sveriges Fiskares Riksförbund Föreningen Göteborgs Kultur- och miljöarv Torslanda Havsbadskoloni Långholmens samfällighetsförening Göteborgs Kungliga Segelsällskap Långedrags Segelsällskap Direkt berörda fastigheter med ägare: Allmänt vatten - Kammarkollegiet Arendal 764:717 Göteborgs Hamn AB Arendal 764:720 Danafjord Fastigheter AB Arendal S:65 Göteborgs Kommun och Danafjord Fastigheter AB Syrhåla 765:28 Göteborgs Kommun Syrhåla 765:30 Göteborgs Kommun Syrhåla 765:31 Göteborgs Kommun Syrhåla 765:34 Göteborgs Hamn AB Syrhåla 765:193 St1 Energy AB Syrhåla 765:248 Göteborgs Kommun Syrhåla 765:251 St1 Energy AB, Göteborgs Hamn AB Syrhåla 765:253 Göteborgs Hamn AB Syrhåla 765:255 Statens Fastighetsverk Syrhåla 765:256 Statens Fastighetsverk kommuner samt med den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Identifierade samrådsparter redovisas i fyra rutor nedan och på följande sida. Samrådet ska inledas tidigt i planeringsprocessen och avsikten är att redan i det tidiga skedet översiktligt presentera den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning samt förutsedda miljöpåverkan. Därmed får alla samrådsparter möjlighet att tidigt komma med upplysningar och synpunkter på den planerade verksamheten och åtgärderna samt vilka utredningar som bedöms nödvändiga för att kunna bedöma miljökonsekvenserna. Samrådet för den planerade nya energihamnen genomförs under senvintern och våren 2015, för tidplan och moment se figur 3 nedan i avsnitt 3.4 Här kan du lämna synpunkter. 3.3 Översiktlig tidplan för ansökan och planerad verksamhet Inom Göteborgsområdet pågår en stor satsning på förbättrad infrastruktur inom ramen för det så kallade Västsvenska paketet. Göteborgs Stad har också flera stora stadsomvandlingsprojekt på gång, bland annat vid Frihamnen och Gullbergsvass. Flera av projekten kommer att ge överskott av massor. Det finns möjlighet att nyttogöra överskottsmassor från dessa projekt för anläggningsändamål vid utvecklingen av hamnens verksamhet vid Risholmen. I och med detta nyttiggörande flyttas en stor mängd avfall högre upp i avfallstrappan, till nytta för samhället. Med start kring årsskiftet 2017/2018 beräknas massor för anläggandet av den nya hamnen finnas tillgängliga i den mängd som behövs för verksamheten vid Risholmen. För att kunna nyttogöra dessa avser Göteborgs Hamn AB att ansöka om tillstånd för de planerade verksamheterna hos mark- och miljödomstolen i oktober Förutom massor från anläggningsprojekt i och kring Göteborg planeras även förorenade mudder massor att behandlas och nyttogöras för skapande av hamnytor vid Risholmen. I figur 2 redovisas en översiktlig tidslinje från ansökans inlämnande till tidpunkt när hamnverksamheten vid Risholmen är klar för idrifttagande. 10 risholmen framtidens hållbara hamn Göteborgs hamn samrådsunderlag februari 2015

11 Figur 2: Översiktlig tidslinje för projektet. 3.4 Här kan du lämna synpunkter I figur 3 redovisas schematiskt de moment i prövningsprocessen där alla samrådsparter har möjlighet att inkomma med upplysningar och synpunkter och när dessa moment förväntas inträffa i tid. Figuren är indelad i tre skeden, ett för samrådet, ett för när ansökan lämnas in till mark- och miljödomstolen och avslutningsvis ett för de moment som ingår i själva Tidplan Risholmen domstolsprocessen. Samråd: Ansökan: Processen i Mark- och miljödomstolen: Februari 2015 Information om projektet och det skriftliga samrådsunderlaget finns tillgängligt på risholmen från och med 17 februari. Mars 2015 Synpunkter på projektet kan lämnas fram till 20 mars. Vintern 2017 Huvudförhandling bedömd tid 1:a kvartalet Mars 2015 Samråd med remissmyndigheter: Göteborgs Stads olika förvaltningar och myndigheter (Länsstyrelsen, Havs- och Vattenmyndigheten, Sjöfartsverket m fl ). Våren 2016 Ansökan kungörs och skickas ut för synpunkter våren 2016, synpunkter på ansökan kan lämnas. Februari 2015 Samråd med allmänheten: Öppna utställningar med information om projektet t ex planerade åtgärder, undersökningar februari. Mars 2015 Samråd med intresseorganisationer. Oktober 2015 Ansökan om tillstånd för planerad hamn- och vattenverksamhet lämnas in till Mark- och miljödomstolen. Hösten 2016 Eventuellt en ytterligare remiss hösten 2016, synpunkter på ansökan och Göteborgs Hamns yttrande kan lämnas. Våren 2017 Meddelad dom bedömd tid 2:a kvartalet Figur 3. Moment i processen då alla samrådsparter har möjlighet att lämna synpunkter. risholmen framtidens hållbara hamn Göteborgs hamn samrådsunderlag februari

12 4. 4 Planerad verksamhet och åtgärder 4.1 Lokalisering Den nya hamnen planeras på den östra sidan av den halvö som idag utgör Risholmen. Berört område består av öppet vatten samt några mindre öar och skär. Området ligger inom eller invid flera områden som är av riksintresse, bland annat för kommunikation och kulturmiljö. Även Natura 2000-området Torsviken, som ligger norr om berört område, är av riksintresse enligt 4 kap miljöbalken. Riksintressen och andra intressen samt värden i och kring det berörda området redovisas i avsnitt 5 Omgivningsförhållanden. En lokaliseringsutredning kommer att genomföras och förutom alternativens miljöpåverkan kommer även de ekonomiska, ekologiska och sociala aspekterna av en etablering av energihamnen på olika platser att utvärderas. En referensgrupp, bestående av bland annat representanter från energimarknadsbranschen, sjöfartsmyndigheter och lokala intresseorganisationer, kommer att sammankallas för att bedöma konsekvenserna ur olika perspektiv. Resultatet från lokaliseringsutredningen beaktas sedan i den samhällsekonomiska värderingen som görs för att bedöma den planerade verksamhetens samlade samhällsekonomiska nytta. Utgångsläge för lokalisering av ny hamnverksamhet på lokal nivå är att utveckling av befintlig verksamhet bör eftersträvas inom de områden som ingår i riksintresset för hamnen och där hamnverksamhet förväntas ha stöd i gällande översiktsplanering, vilket i båda fallen gäller för Risholmen. Inom det område som ingår i generalplanen och riksintresset för Göteborgs Hamn gör Göteborgs Hamn AB bedömningen att Risholmen är mest lämpad för den planerade energihamnsverksamheten. För alternativa lokaliseringar i det regionala perspektivet gör Göteborgs Hamn AB preliminärt bedömningen att verksamheten behöver förläggas till Göteborg eftersom den infrastruktur med intilliggande anläggningar som finns här efterfrågas av de olika aktörerna. Därmed kan inte motsvarande hamnkapacitet mötas fullt ut genom utveckling eller utbyggnad av andra hamnar på västkusten eller i övriga Sverige. Att som alternativ anlägga motsvarande hamnanläggning inom ett helt oexploaterat område bedöms inte vara rimligt ur samhällekonomiskt perspektiv och därför avses inte sådana lokaliseringar studeras. 4.2 Planerad hamnverksamhet energihamn Göteborgs Hamn AB planerar att anlägga en ny energihamn för import och export av olika energislag vid Risholmen. Behovet av utbyggd energihamn finns beskrivet i Göteborgs Hamn AB:s Generalplan, som bland annat anger att Göteborgs Hamn i framtiden behöver kunna erbjuda lagringskapacitet för nya energiprodukter. Göteborgs Hamn AB ser ett behov av nya ytor för att kunna möjliggöra utveckling av Sveriges energisystem. Befintlig energihamn, Skarvik, har slagit i taket produktionsmässigt. Samexistens för de nya energiprodukterna med befintlig verksamhet i Skarvikshamnen är dessutom svårt på grund av säkerhetskrav och risker. Frakterna av flytande energi slag sker idag med allt större tonnage världen över och Skarvikshamnen är både för trång och för grund för dessa större fartyg. De största fartygen (VLCC och Suezmax) kan inte alls komma in till Skarvik och klassen under (så kallade Aframax) kan inte lastas fullt för att hamnen är för grund. 12 risholmen framtidens hållbara hamn Göteborgs hamn samrådsunderlag februari 2015

13 Det gods som kommer att hanteras i den nya energihamnen behöver både kaj, terminalyta och bakland. Bakland kan dels vara tillhörande lagringsanläggningar i en energihamn men också markyta för hamn anknuten verksamhet. Terminalytan kommer framförallt att bebyggas med cisterner för lagring av flytande bulk ovan jord, men sannolikt även silos för fasta bränslen som exempelvis biobränlsen. Övriga byggnader utgörs av hamnmagasin, kontor och servicebyggnader. Typen av byggnader är de samma som i nuvarande Skarvikshamnen, se figur 4. Utöver byggnader krävs även infrastrukturanläggningar i form av bland annat gator och pipe-lines, samt ytor för omhändertagande av dagvatten. För att minska störningen på det närliggande Natura-2000-området bör verksamheter som genererar buller läggas i östra delen av området. Den tystare delen av energihamnen planeras därför till den västra delen av området. De energibärare som förväntas vara aktuella att hantera i energihamnen är både fasta och flytande bränslen, biobränslen och nya bränslen. Göteborgs Hamn AB tar i och med ansökan höjd för utveckling av Göteborgs Hamns energisegment, men det är ytterst marknaden och konjunkturen som styr utvecklingen. Göteborgs Hamn AB måste därför vara förberedda för utveckling över tid och låta utrymmet bli tillräckligt stort för att kunna möta den förväntade efterfrågan. Större djup vid kaj ger skalfördelar och möjliggör att kunna lasta fullt i fartygen. Detta ger i sin tur större möjlighet att skapa ekonomiska förutsättningar att driva en framtida energihamn. Samtidigt minskar miljöpåverkan då antalet fartygstransporter kan minimeras. Energihamnen på Risholmen beräknas vid full drift hantera miljoner ton energiprodukter per år. Detta baseras på den mängd som hanteras i Skarvikshamnen på motsvarande yta. Hamnen på Risholmen beräknas vidare ha fartygsanlöp per år och generera fordonsrörelser ( i vardera riktningen) per dygn på Hjärtholmsvägen. Andelen tunga fordon (lastbilar) förväntas uppgå till 45 % av det totala antalet fordonsrörelser. Figur 4: Vy över Skarvikshamnen med cisterner och andra byggnader som behövs för drift av en energihamn. risholmen framtidens hållbara hamn Göteborgs hamn samrådsunderlag februari

14 Port engineering göteborg ab kaserntorget göteborg tfn Enligt prognosen presenterad i Göteborgs Hamn AB:s generalplan kommer även containerhante ringen att öka över tid, varför även en hamnverksamhet bestående av både energihamn och containerhantering har utretts. Kombinationen med containerhantering har valts bort då det bedöms bli mer effektivt att öka lagringskapaciteten i den befintliga containerterminalen. Genom förstärkningar av terminalytorna kan containrarna staplas högre än vad som görs idag. Kombinationen med RoRo trafiken har valts bort då det bedöms finnas tillräckliga expansionsmöjligheter i anslutning till dagens terminal i Älvsborg. 4.3 Planerad vattenverksamhet och utformning av ny energihamn För anläggandet av den nya energihamnen vid Risholmen kommer det att krävas dels utfyllnad av befintliga vattenområden för att skapa ytor för terminalområde och kajer och dels fördjupning av vattenområdena fram till och invid de nya kajplatserna. Utfyllnaden görs dels med massor, huvudsakligen lera och sprängt berg, från olika anläggningsprojekt i och kring Göteborg och dels med muddermassor från andra delar av hamnen. Massorna omges av vallar bestående av framförallt sprängsten. Större vattendjup skapas både genom muddring av fina sediment och genom sprängning av berg. Berörda vattenområden redovisas i form av planritningar i figur 5 och 6 samt i bilaga 1 och 2. I figur 7 har alternativet i figur 5 lagts in i en 3D-modell för att visualisera hur den nya terminalytan förhåller sig till omgivande land- och vattenområden. I figurerna 5 och 6 samt i bilagorna 1 och 2 redovisas två alternativa layouter för den planerade anläggningen. I ritningarna visas både utfyllnad för nytt terminalområde och vattenområden som fördjupas genom muddring/sprängning för de båda alternativen. Cirklarna visar vändzoner för fartyg. Figur 5: Planritning som visar föreslagen utformning enligt alternativet med indragen kajlinje i söder. Ritningen redovisas också i större format i bilaga risholmen framtidens hållbara hamn Göteborgs hamn samrådsunderlag februari 2015

15 Port engineering göteborg ab kaserntorget göteborg tfn De två alternativen skiljer sig åt i den södra delen. I alternativet som visas i figur 5 har den södra kajen närmast den nuvarande halvön för Risholmen flyttats norr ut och vinklats något jämfört med alternativet i figur 6. Därmed har också den pir som fartygen lägger till vid vinklats något mer mot sydväst. Detta alternativ (figur 5) är bättre ur nautisk synvinkel medan det i andra alternativet (figur 6) tillskapas en mer funktionell terminalyta. Utformningen av ett nytt terminalområde tas fram genom en analys som kräver att flera olika förutsättningar i området beaktas. Dessa förutsättningar och andra aspekter av betydelse vägs således samman i arbetet med utformningen av en optimal terminallayout. Det kan i det fortsatta arbetet som pågår och under samrådsprocessen framkomma nya förutsättningar som innebär att de redovisade layoutalternativen behöver justeras ytterligare. Om det finns möjlighet att utforma terminalområdet på olika sätt kommer dessa alternativ att redovisas i ansökan med en motivering för valt alternativ. Nedan redovisas de förutsättningar som hittills varit styrande och lett fram till de utformningsförslag som redovisas för samrådet, se figur 5 och 6 samt bilaga 1 och 2. Av de layoutalternativ som studerats bedöms dessa bäst uppfylla ställda krav avseende genomförbarhet, drift av planerad hamnverksamhet samt miljöpåverkan. Den urvalsprocess som leder fram till den eller de bästa layoutlösningarna kommer att redovisas utförligt i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen för ansökan. I detta urval kommer även kunskap inhämtad under samrådsprocessen att vägas in. Följande aspekter/förutsättningar har huvudsakligen varit styrande för utformningen av den planerade hamnanläggningen: Planerad hamnverksamhet energihamn Geotekniska och bergtekniska förutsättningar i området Nautiska förhållanden Natura 2000-området Torsviken Figur 6: Planritning som visar föreslagen utformning enligt alternativet med mer utskjuten kajlinje i söder. Ritningen redovisas också i större format i bilaga 2. risholmen framtidens hållbara hamn Göteborgs hamn samrådsunderlag februari

16 Planerad hamnverksamhet energihamn För att möta marknadens krav på effektiva transporter behöver hamnen anlägga kajplatser för både dagens och framtidens stora fartyg som transporterar energiprodukter. Med den föreslagna utformningen kommer den nya energihamnen fullt utbyggd att bestå av fem kajplatser och cirka 60 hektar terminalområde. Ytan rymmer därmed tillräckligt med lagringsmöjligheter för de fem nya kajplatserna. Eftersom godset huvudsakligen är flytande och pumpas mellan fartyg och terminalen kan fartygen i en energihamn lossas och lastas vid pirar som ligger en bit från land vilket minskar anläggningskostnaden. Pirarna består i princip av pålade betongdäck, som har lång livslängd i vatten. Motsvarande pir finns i Torshamnen, se figur 8. Figur 7: Visualiseringsbild för den nya energihamnen enligt alternativet som visas i figur 5 ovan. På terminalytan saknas byggnader. Som illustration över ett terminalområde för energihamn se därför figur 4 som visar hur nuvarande energihamn vid Skarvik är disponerad. 16 risholmen framtidens hållbara hamn Göteborgs hamn samrådsunderlag februari 2015

17 Geotekniska och bergtekniska förutsättningar Sjömätningar inklusive geofysiska undersökningar omfattande penetrerande ekolod har varit underlag för att genomföra geotekniska undersökningar i området. Kunskap om djup till fast botten samt jordlagrens geotekniska egenskaper är viktiga för utförandet och placering av vallar respektive terminal ytor. Egenskaperna påverkar såväl stabilitet som framtida sättningar av terminalytan. Ur geoteknisk synpunkt är det optimalt att placera vallar där avståndet till fast botten är så begränsat som möjligt. Kajerna måste också läggas på ett säkert avstånd ifrån farleden. Detta medför att den planerade kajen skär igenom Knippelholmarna. Att anlägga kajen där medför flera fördelar ur ett tekniskt perspektiv, bland annat minimeras stabilitetsproblemen. Möjligheten att spara Knippelholmarna har utretts men bedömts som sämre alternativ än de två valda alternativen. Bedömningen gäller för såväl ett tekniskt som ett verksamhetsperspektiv. Nautiska förhållande För båda de redovisade alternativen är kajplatserna i så stor utsträckning som möjligt placerade med hänsyn till förhärskande vindriktningar, strömmar och säkerhet till passerande fartyg i de omgivande farlederna. Dialog har hållits med bland annat ansvariga för lotsverksamheten för att inhämta information om den nya hamnens natuiska förutsättningar och behov av tillgänglighet vid och fram till kajplatserna. Alternativet där den södra kajen har flyttats in och piren vridits mot sydväst är fördelaktigt ur nautisk synvinkel. För att säkerställa att hamnen, oavsett alternativ, uppfyller alla nautiska krav kommer det också att genomföras en simulering. Beroende på resultatet av simuleringen kan utformningen av hamnytan komma att ändras något. Ur ett nautiskt perspektiv är det mest optimalt att placera kajerna väster om Risholmen, detta med hänsyn till de förhärskande vindarna från väst/sydväst. På grund av de bergrum som är belägna vid Hjärtholmen och Risholmen har detta alternativ valts bort. Bergrummen behöver ett konstant grundvattenflöde och vattentryck och en förändring kan komma att påverka bergrummens funktion. Figur 8: Pir i Torshamnen där det lossas flytande energiprodukter. risholmen framtidens hållbara hamn Göteborgs hamn samrådsunderlag februari

18 Natura 2000-området Torsviken Utbredningen norrut begränsas av Natura 2000-området. Förutom att inte göra intrång i det skyddade området behöver vattenströmning in till Torsviken via Arendalsviken särskilt beaktas. Hur den föreslagna utformningen påverkar vattenutbytet kommer att studeras genom en hydrodynamisk modellering. Resultat från denna modellering kan komma att påverka utformningen, framförallt i den norra delen. Åtgärder för anläggning av hamnen Utbyggnaden kommer att ske genom utfyllnad med överskottsmassor från infrastrukturprojekt i regionen, primärt från Västsvenska Paketet, och muddermassor från hamnens underhållsmuddring. Hanteringen av muddermassor respektive överskottsmassor kommer att skilja sig åt och olika tekniska lösningar studeras för respektive fall. Utredningar genomförs både i form av laboratorieförsök och ett planerat fältförsök i närområdet. När stora infrastrukturprojekt genomförs kan inte alltid alla schaktmassor tillvaratas inom projektet. Trafikverket eftersträvar t ex att överskottsmassor, som består i huvudsak av lera och sprängt berg, om möjligt utnyttjas för andra ändamål. Göteborgs Hamns målsättning är att utnyttja överskottsmassor från regionen i bygget av den nya hamnen. Att ta tillvara överskottsmassor är samhällsekonomiskt fördelaktigt men kräver en noggrann planering och samordning mellan projekten för att bli lyckat. En kravspecifikation på fyllnadsmassorna har tagits fram tillsammans med Trafikverket som levererar en stor del av fyllnadsmassorna (lera och sprängsten). Den lera som kommer att erhållas är en mellansensitiv låghållfast lera. Bedömningen har gjorts att hållfasthets- och deformationsegenskaper kommer att reduceras med 50 procent i samband med transport och utläggning. En känslighetsanalys avseende effekten av sämre egenskaper har genomförts. Släntstabiliteten för vallar och terminalytor påverkas främst av egenskaperna hos den befintliga leran i området runt Risholmen. En försämring av egenskaperna hos utfyllnadsmassorna har endast en begränsad effekt på släntstabiliteten. Sättningarna under terminalytan påverkas av både underliggande lera och utfyllnadsmassornas egenskaper. Sämre egenskaper kommer att leda till större sättningar för området, vilket även beaktas i projekteringen av terminalytan bland annat genom överlaster. Utbyggnaden av området kommer att ske från vallar med utrustning anpassad efter de aktuella förutsättningarna. Utförandet har bedömts som genomförbart utifrån att de transporterade utfyllnadsmassorna har motsvarande egenskaper som områden där man med geonät/överbyggnad och rätt utrustning bygger transportvägar. Detta kommer att följas upp via försök i laboratorium och med ett storskaligt försök. Ett kontrollprogram avseende massornas egenskaper på plats i samband med byggnation kommer dessutom att tas fram. Massor från de olika anläggningsprojekten i Göteborg kommer i så stor utsträckning som möjligt att transporteras sjövägen med pråm till hamnen. Pråmarna, som transporterar fyllnadsmassorna, kommer att vara såväl bottentömmande som pråmar som urlastas med grävmaskin. Med bottentömmande pråmar går det att fylla upp till ca 5 m djup. När fyllningen nått över denna nivå måste lossningen ske på anna sätt, t ex vid kaj med grävmaskin. Fyllnadsmaterialet kommer då att transporteras sista biten till utfyllnadsfronten med dumper. En begränsad del av transporterna kan också komma att gå landvägen via Hjärtholmsvägen. Mängden massor från anläggningsprojekten i Göteborg som nyttjas vid Risholmen beräknas till drygt 2 miljoner kubikmeter. Den totala tiden då det förväntas transporteras massor från dessa projekt är 8 10 år. Muddermassorna består i huvudsak av eroderat material som har transporterats med älven och sedimenterat inom hamnområdet. Sedimentet måste avlägsnas genom underhållsmuddringar, för att behålla tillräckliga djup för fartygen som ska angöra hamnen. De muddrade sedimenten transporteras i pråmar eller fartyg till Risholmen. Mängden förväntas uppgå till cirka kubikmeter. 18 risholmen framtidens hållbara hamn Göteborgs hamn samrådsunderlag februari 2015

19 För att det ska gå att använda muddermassorna för utfyllnaden kan de behöva stabiliseras. Vid stabiliseringen tillsätts bindemedel. Flygaska kan komma att tillsättas för att öka tätheten på det färdiga materialet och minska urlakningen av föroreningen Tributyltenn (TBT) som härstammar från tidigare tillåtna fartygsbottenfärger. Stabiliseringen kan göras i en blandningsstation som påminner om en vanlig betongstation. Stabiliseringen utförs i detta fall i anslutning till den planerade hamnen så att materialet kan pumpas till utfyllnaden. Alternativt placeras muddermassorna inom ett separat område där de under en längre tid belastas med en överlast för att uppnå tillräcklig täthet/hållfasthet. Göteborgs Hamn är dessutom delfinansiär av ett forskningsprojekt speciellt inriktat på hantering och stabilisering av olika massor. Resultaten i detta projekt kommer att nyttjas i arbetet med Risholmen. Massorna som används för att bygga upp terminalytan kommer att omges av täta vallar. Vallarna byggs av sprängsten med en tätare kärna som överlagras av grövre fraktioner. Sjösidan förses med ett erosionskydd av större stenblock och landsidan tätas för att minimera utläckaget av föroreningar. Hur tätningen ska utformas utreds fortfarande, men den kan t ex komma att bestå av ett geomembran, rena lermassor eller annan lösning som uppfyller täthetskraven. Där lerlagren är mäktiga kan vallen komma att behöva pålas. Den totala mängden massor som behövs för anläggning av vallarna beräknas till drygt 1 miljon kubikmeter. Fördjupning av vattenområdet invid och fram till de nya kajplatserna görs både genom att muddra sediment och genom att spränga bort berg. Den totala mängden massor som behöver avlägsnas för att tillskapa tillräckligt djup är cirka 6 8 miljoner kubikmeter. Av dessa massor är cirka 20 % berg varav huvuddelen kommer från vattnet invid den södra kajen vilket inkluderar del av Knippelholmen. Bergmassorna kan användas inom projektet exempelvis för vallar eller för överbyggnad på terminalytan. Sedimenten bedöms som möjliga att deponera vid Vinga. Tillstånd för kvittblivning av motsvarande massor vid denna plats hanteras i annan särskild ordning. Figur5: Befintlig väg, Hjärtholmsvägen, ut till Risholmen. På den norra delen av Risholmen är vägen enkelriktad idag och behöver därför breddas till två filer risholmen framtidens hållbara hamn Göteborgs hamn samrådsunderlag februari

20 4.4 Infrastruktur ut till Risholmen Den nya hamnen vid Risholmen anläggs för att hantera olika energislag. Det innebär en stor förändring jämfört med pågående verksamhet på Risholmen som huvudsakligen omfattar hantering (tvätt, reparation m.m.) av tomma containers samt utlastning av bulkgods till fartyg vid två kajer. Befintlig verksamhet ersätts med den som ansökan avser att omfatta, det vill säga energihamn enligt beskrivning i avsnitt 4.2. Den planerade verksamheten bedöms inte skapa en sådan betydande ökning av transporterna till och från Risholmen jämfört med befintlig verksamhet att det krävs nya infrastruktur lösningar. Det finns exempelvis inte ett direkt behov av järnvägstransport till och från en energihamn eftersom en stor del av godset är flytande. Befintlig transportväg (Hjärtholmsvägen) bedöms därför klara gällande standardkrav för förväntade transporter. Vissa mindre åtgärder kan dock komma att behövas, bland annat breddning till två filer av den idag enkelriktade vägen på norra delen av Risholmen (se figur 5). Det finns också behov av att förbättra säkerheten för de pipelines som löper parallellt med Hjärtholmsvägen. Ytterligare rörledningar i samma stråk kan också bli aktuellt. För att minska spridningen av buller från trafiken på Hjärtholmsvägen ut i Natura 2000-området kommer bullerskyddsåtgärder att vidtas. Åtgärder är aktuella för att minska spridningen av buller till områdena på båda sidorna av vägen. Läge, omfattning och utformning av sådana skyddsåtgärder kommer att studeras vidare i den bullerutredning som ska genomföras. Fysiska skyddsåtgärder kan i vissa delar komma att innebära mindre utfyllnader i vattenområde och Natura 2000-området. 4.5 Grönprogram I arbetet med Risholmen som framtidens hållbara hamn studerar Göteborgs Hamn AB åtgärder för att stärka områdets ekologiska och sociala värden samt lyfta områdets ekosystemtjänster. Dessa åtgärder ska sammanställas i ett grönprogram, vilket är tänkt att ingå som en del i den tekniska beskrivningen och därmed i prövningen av den nya hamnen. Några av åtgärderna kan i sig kräva tillstånd för exempelvis vattenverksamhet. Som en del i arbetet med grönprogrammet genomförde Göteborgs Hamn AB den 30 september 2014 en workshop tillsammans med berörda förvaltningar inom Göteborgs Stad samt lokala företrädare för naturvårdsintresset med syfte att inventera behov och förslag på förbättrande åtgärder. På denna workshop framkom nedanstående förslag på åtgärder och Göteborgs Hamn AB jobbar nu vidare med grönprogrammet utifrån dessa förslag. Restaurering av strandängar i Torsviken (Karholmsbassängen) med närområde Anläggning av våtmarker i lägen där bäckar och dagvatten avvattnas till Natura 2000-området Förbättrat vattenutbyte i Natura 2000-området Samlingslokal för bland annat skolor och föreningar med möjlighet till exempelvis ringmärkning Slänta ut befintliga branta sprängstensslänter i tidigare utfyllnadsområden som inte används eller kommer att användas för kajändamål Skapa lungare och grundare vatten för att underlätta etablering av ålgräsängar Anlägga geogena rev och mindre öar 20 risholmen framtidens hållbara hamn Göteborgs hamn samrådsunderlag februari 2015

21 4.6 Jämförande alternativ Alternativ för utformning och drift av den nya hamnen ska jämföras med ett nollalternativ för de olika miljöaspekterna. Nollalternativet beskriver miljöns sannolika utveckling i området om inte de planerade åtgärderna och verksamheterna kommer till stånd. Nollalternativet är inte en beskrivning av aktuella förhållanden eller ett antagande om oförändrat tillstånd, utan inkluderar de åtgärder och de förändringar som kan förväntas även utan de planerade åtgärderna vid valt horisontår (se avsnitt 6.1 om miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning). För det direkt berörda området förutsätts en allmän utveckling av de verksamheter som finns här idag vid nollalternativet. Samtidigt förväntas energisegmentet både växa och inriktas på nya bränslen och för nollalternativet görs därför även en översiktlig beskrivning av vilka konsekvenser en utebliven hamnutbyggnad innebär för Göteborgs Hamn och den regionala utvecklingen. I vissa avseenden är det också behövligt att jämföra konsekvenserna av de planerade åtgärderna och verksamheterna med dagens situation (nuläget) och för aspekter som är av betydelse för Natura 2000-intresset kommer jämförelser att göras med situationen när området pekades ut för Natura 2000-nätverket, vilket är år risholmen framtidens hållbara hamn Göteborgs hamn samrådsunderlag februari

22 5. 5 Omgivningsförhållanden Följande är en mycket översiktlig beskrivning av befintliga förhållanden och kända intressen. Beskrivningarna kommer att fördjupas, bland annat genom de utredningar och undersökningar som genomförs inom ramen för arbetet med ansökan. 5.1 Allmänt Ursprungligen var Risholmen en ö, Stora Risholmen, som låg i den yttre delen av Torslandaviken. Under 1900-talet fylldes stora delar av Torslandaviken ut, bland annat för att skapa en landförbindelse till Hjärtholmen och Torshamnen. Idag är Risholmen en långsmal landtunga av huvudsakligen utfyllnadsmassor som sträcker sig söderut från landområdet mellan Torsviken och Arendalsviken. I den norra delen finns den ursprungliga ön Stora Risholmen kvar som ett område med öppna berghällar. De utfyllda delarna består till stor del av grusade ytor. 5.2 Planförhållanden och riksintressen I Göteborgs Stads kommunövergripande översiktsplan redovisas Risholmen och vattenområdet öster om Risholmen dels som utredningsområde för verksamhetsområde som kan vara störande för omgivningen och dels som område för vindkraft. I den fördjupade översiktsplan som Göteborgs stad tagit fram för ytterhamnsområdena (antaganden 2006) definieras lämplig markanvändning för Risholmen till Huvudsakligen arbetsplatser med specifikationen kontor, industri, lager, hamn m.m. Göteborgs Stad arbetar just nu med ytterligare en fördjupad översiktsplan som bland annat berör Risholmen. Förslaget är ute på samråd under perioden 11 februari 2015 till 14 april Syftet med den fördjupade översiktsplanen är att säkerställa hamn på Risholmen med tillhörande infrastruktur samt säkerställa Torsvikens natur- och friluftsvärden. Processen för planarbetet och Göteborgs Hamn AB:s planering för ny hamnverksamhet vid Risholmen samordnas. Göteborgs Hamn är av riksintresse för kommunikation enligt 3 kap 8 miljöbalken. Risholmen ingår i detta riksintresseområde och redovisas i preciseringen som utvecklingsområde 2 och 3 (se figur 1). Riksintresseområdet för hamnen gränsar till ett område som har pekats ut som riksintresse för industriell produktion enligt samma paragraf i miljöbalken. Den tänkta placeringen av den nya energihamnen ligger också inom ett stort område som är av riksintresse med särskilda geografiska bestämmelser, högexploaterad kust, enligt 4 kap miljöbalken. Bestämmelserna innebär bland annat att allmänna farleder endast får komma till stånd där det redan finns sådana anläggningar. I anslutning till Risholmen finns ett område av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap 6 miljöbalken och Natura 2000-området Torsviken är av riksintresse enligt 4 kap 8 miljöbalken (för beskrivningar av dessa områden se nedan 6.3 Natur- och kulturmiljö). 22 risholmen framtidens hållbara hamn Göteborgs hamn samrådsunderlag februari 2015

23 5.3 Natur- och kulturmiljövärden I norr gränsar Risholmen till Natura 2000-området Torsviken (SE ) (se figur 10) som är utpekat enligt Fågeldirektivet (79/409/EEG). Området är av stor betydelse för flera fågelarter och syftet med Natura 2000-området är att långsiktigt bevara de utpekade arterna brushane, salskrake, sångsvan, knipa, vigg och bergand för vilka Torsviken är rast- och övervintringsplats. Det förekommer även många andra fågelarter i området, varav flera är rödlistade, bland annat årta och storspov som båda definieras som sårbara enligt senaste rödlistan. Området är också utpekat som ett så kallat IBA-område (Important Bird Area). Andra naturvärden i området är knutna till växtligheten på det som tidigare var Stora Risholmen. Här växer bland annat den rödlistade engelsk fetknopp (nära hotad). Vattenområdet öster om Risholmen hyser också naturvärden som ålgräsängar och musselbankar, vilket är två naturmiljötyper med viktiga funktioner för det marina ekosystemet. Här söker flera fågelarter, bland annat ejder (rödlistad som nära hotad) efter föda. Här finns också flera mindre skär och sydost om Risholmens ytterspets ligger den lite större ön Knippenholmen. På ön häckar fågel, som exempelvis knölsvan, och på skären vilar periodvis knubbsäl. Knippelholmen omfattas av strandskydd. För övriga land- och vattenområden är strandskyddet upphävt. Vattenområdet kring Risholmen är Rivö fjord som är utpekad ytvattenförekomst enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF). Kustvattenområdet omfattas därmed av miljökvalitetsnormer enligt 5 kap miljöbalken, 4 kap VFF samt Länsstyrelsen Västra Götalands läns föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster (14 FS 2009:533). Fjorden har vidare definierats som kraftigt modifierat vatten beroende på de fysiska förändringar som Göteborgs Hamn med farled har orsakat. Därmed gäller kvalitetskravet god ekologisk potential istället för god ekologisk status. Aspholmarna, som ligger öster om Risholmen, utgör tillsammans med Nya Älvsborg riksintresse för kulturmiljövården (se figur 10). På Risholmen finns en registrerad fornlämning i form av en tomtning. Lämningen är undersökt och borttagen. I det strandnära vattenområdet sydost om den ursprungliga ön Risholmen har det genom geofysiska observationer (sonarundersökning) identifierats en möjlig fartygseller båtlämning vid utredning av ledningsdragning från planerade vindkraftverk i Hakefjorden. 5.4 Omkringliggande bostads-, verksamhetsoch friluftsområden Den bostadsbebyggelse som ligger närmast Risholmen är fritidshusen och kolonistugorna på Skeppstadsholmen (Torslanda havsbadskoloni). Det finns också verksamhetsområden i närområdet, flera med koppling till hamnen, bland annat Torshamnen och Hjärtholmen med bergrum för lagring av olja. Från Hjärtholmen går också pipe-lines för petroleumprodukter mellan Torshamnen och raffinaderierna på Hisingen. Befintligt landområde på Risholmen används idag för uppställning, rengöring och reparation av tomma containers. Här finns även fyra vindkraftverk varav ett är det så kallade Big Glenn som står längst ut på Risholmens sydspets. På den södra delen av Risholmen finns också en utlastingskaj för huvudsakligen bulkgods. risholmen framtidens hållbara hamn Göteborgs hamn samrådsunderlag februari

24 Området kring de västra vattenbassängerna som ingår i Natura 2000-området för Torsviken är välfrekventerat för olika typer av friluftsliv. Av naturliga skäl är det mycket populärt för fågelskådning och här finns flera fågeltorn. Men området är också av betydelse som närrekreationsområde för boende på västra Hisingen och det finns bland annat anlagda promenadstigar i området. Det finns även välfrekventerade promenadstråk norr om vattenområdet på Risholmens östra sida. Här har det anlagts ett promenadvänligt grönområde på en tidigare deponi och delar av gångstigarna löper alldeles utmed vattnet. Amhult Vattenreservoar Avfallsanl. Sörredsvägen ± Torslandavägen Stampered Vadskär Ardalsberget Reningsv. Motorbana Bergtäkt Lilla Rödjan Hembygdsgård Rågskär Lyse Ridhus Sälebådarna Södskär Rödjan Skansen Torslandavägen Karholmen Golfbana Hisingen Golfbana Varv Arendal Skeppstadsholmen Hästholmen Skuteskären Skeppstadsholmen Gateskär Musskären Småbåtshamn Nötötången Risholmen Älvsborgshamnen Skandiahamnen Yngskärsbukten Brureskären Kulturmiljövård Natura 2000-område Hjärtholmen Knippleskären Aspholmarna Ödekyrkogård Hög/sluten bebyggelse Låg bebyggelse Torg Industriområde Saltskaven Nya Älvsborgs fästning Skog Öppen mark Vitskär Torshamnen Kilometer Gryteskären Knippleholmarna Sankmark ÄlvsborgsfjordenVattenyta Mark, övrig Figur 10. Karta med utbredning för natura 2000-området och område av riksintresse för kulturmiljövård. 24 risholmen framtidens hållbara hamn Göteborgs hamn samrådsunderlag februari 2015