A Fallstudie ORC Grontmij 1123
|
|
- Rasmus Oskar Larsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 För avslutade projekt hänvisas till rapportdatabasen. och avslutade projekt i Anläggnings- och förbränningsteknik Projektnr A Projektrubrik Effekter av fosfortillsats via bränsleadditiv/sameldningsbränslen på beläggnings- /korrosionsbildningen vid förbränning av biomassa A Titanoxidadditiv-En effektiv tillsats för att minska alkaliförångning A Ökad elproduktion med halm genom sameldning med träbränslen, etapp 1 Utförare Luleå Tekniska Universitet Energitekniskt Centrum i Piteå Energitekniskt Centrum i Piteå A Sänkt bäddtemperatur vid termokemisk omvandling av svåra bränslen SP 1140 A Fallstudie ORC Grontmij 1123 A On-line bestämning av oförbränt i flygaska försök med ett instrument med kort svarstid ÅF Avbrutit Ramprogram Åtgärder för samtidig minimering av alkalirelaterade problem Etapp 3, A S.E.P. CTH, SP, VPC, HTC Ramprogram Åtgärder för samtidig minimering av alkalirelaterade problem Etapp 3, A tillägg S.E.P. CTH, SP, VPC, HTC S.E.P. CTH, SP, VPC, HTC, E.ON S.E.P. CTH, SP, VPC, HTC, E.ON A Uppdatering av Bränslehandboken TPS/Värmeforsk Status/ rapportnr A SCR i bio- och avfallseldade anläggningar Grontmij AB 1156 A Förbränning av stubbar ÅF-Consult Ltd Avbrutit A Komplettering av bränslehandboken med risker Grontmij AB Avslutat A II Bränslerisker- rapport och införande i handbok Grontmij AB Avslutat A Flytande biobränslen för el- och värmeproduktion Grontmij AB 1132 A Miljöfaktabok för bränslen IVL 1183 A Konverterade skogsindustriella FB-pannor - Erfarenhetssammanställning S.E.P 1181
2 A Kiselkarbidbaserat sensorsystem för minimering av emissioner i rökgaser LiU A Optimal elverkningsgrad för biobränsleeldade kraftvärmeverk Grontmij AB A Erfarenhetssammanställning avseende förebyggande av slitage på bränsle- och askhanteringssystem A Utvärdering av teknik för småskalig kraftvärme A Bränslestudie cellulosaetanol i kombinat, SEKAB SEKAB Vattenfall Power Consultant Björn Kjellström Exergetics A Utveckling av mätmetoder för bäddövervakning av fluidbäddar i kraftvärmeverk, Etapp 1 Vattenfall R&D A Skrubberintegrerat vått elektrofilter, WESP Götaverken Miljö AB förlängt förlängt förlängt
3 och avslutade projekt i Materialteknik Projektnr M Projektrubrik Long term and pilot study of HAZ creep behaviour and simulation of weld repaired low alloy heat resistant steels M Creep damage development in welded X20 and P 91 components Utförare Swerea KIMAB Vattenfall A/S Thermal Power Status/ rapportnr Förlängt 6 m M Provtagningssystem för vatten och ånga Hellman Vatten 1120 M Motåtgärder mot eldstadskorrosion på panntuber-etapp 2 Inspecta technology 1168 M Förlängda driftperioder mellan underhållsstopp-etapp 1 Inspecta technology 1137 M Kartläggning av krypskador i ett T-stycke från ett utrangerat ångnät Inspecta technology 1118 M Erfarenheter av membranteknik för rening av rökgaskondensat Grontmij 1089 M Miljöinverkan på LCF-egenskaper vid långa drifttider hos superlegeringar Siemens Industrial Turbomachinery AB 1177 Förlängt 9 m M Förutsättning för sänkning av rökgastemperatur Swerea KIMAB Godkänd M Korrosion hos luftförvärmare och ekonomisers Swerea KIMAB Förlängt 26 m M On-Line Measurement of Boiler Tube Corrosion Rates using Dedicated EMAT SydTek 1119 M Kalibrering av elektrokemiska tekniker för mätning av rökgassidig högtemperaturkorrosion i pannor M Tubskyddsmaterial del 2 M Tubskyddsmaterial del2 etapp 3 Vattenfall Power Consultant Vattenfall Power Consultant Vattenfall Power Consultant Förlängt 22 m M Statusbedömning av polymera material i rökgassystem Swerea KIMAB 1165 M Avsaltning av havsvatten med membranteknik Hellman Vatten 1182
4 M Normalstudie gällande lastvariation för rörupphängningar PA-Ingenjörssupport 1124 M Förebyggande underhåll och livslängdsbedömning med avseende på cyklisk drift Inspecta technology 1178 M Phase 2- On-site, On-Line Measurement of Boiler Tube Corrosion Rates using Dedicated EMAT M Creep crack growth in service-exposed 13 CrMo 4 4 weld joints below limit temperature Swerea KIMAB SydTek 1189 M Riktlinjer för rökgaskondenseringsanläggningar med avseende på korrosionsrisk mm Stenqvist Installed HB M Utvärderingsmetodik för projekt inom programområdet Material- och kemiteknik ÅF-Engineering AB Godkänd M Materials for higher steam temperatures (up to 600 C) in biomass and waste fired plants. Vattenfall R and D 1174 M Förhöjda prestanda vid kraft- och värmeproduktion - state of the art i materialu Inspecta Technology AB 1188 M Teknikval vid rökgaskondensatrening i avfallsförbränningsanläggningar Grontmij AB 1184 M Bedömningsunderlag för när kemiskrengöring är lämpligt för pannor ÅF-Engineering AB M A review of current and planned smooth surface technologies for dirt-resistance in boilers YKI M Inverkan på livslängen hos gasturbinkomponenter vid förekomst av H2S i drivmedel M Status, kvarvarande livslängd och kvalitetssäkring av PP-material i anläggningar för rening och kondensering av rökgaser Siemens Industrial Turbomachinery AB Swerea KIMAB AB Förlängt 6 m Förlängt 4 m Godkänd
5 och avslutade projekt i Processtyrning Projektnr Status/ Projektrubrik Utförare rapportnr P Vattenfall Research and Förl. 14 m Evaluation of IR sensors for monitoring of burner flame in bio fuel fired boilers and the potential for integrating these in the control system Development P Förbättrad behovsstyrd sotning etapp II Qring Technology AB Godkänd P Online fukthaltsmätning av biobränsle implementering Vattenfall Research and Development Avbrutet P Visualisering av anläggningsstatus utformning av innovativa gränssnittspresentationer Chalmers Tekniska Högskola 1172 P Automatisering av styrning av kransystem för fukthaltsmätning vid bränslemottagning Bestwood 1173 P Behovsstyrt underhåll baserat på processmodeller Mälardalens Högskola Ny sluttid P Iterative Feedback Tuning i värmeproduktionsanläggningar Grontmij 1153 P Modellbaserad framtemperaturreglering Vattenfall Research & Development 1155 P Model-based Power Plant Master Control Vattenfall Research & Development 1160 P Tillståndsbaserat underhåll med applikation på en värmeväxlare och en raffinör Grontmij AB Förl. 6 m P Styrning av SNCR med kiselkarbidsensorer Linköpings Universitet P Lastprognoser för fjärrvärme med hänsyn till scenarier och osäkerheter i vädret Meteopolaris AB c/o SWC Godkänd P Panntemperaturreglering med explicit MPC Grontmij AB P Optimerad framledningstemperatur för stora fjärrvärmenät Vattenfall Research and Development
6 och avslutade projekt i Systemteknik Projektnr SYS Projektrubrik Optimering och teknisk/ekonomisk utvärdering av biogasproduktion från bioslam från massa-/pappersbruk Utförare Status/ rapportnr Pöyry 1130 SYS Projektkoordinatorsfunktion Jenco Avslutat SYS Optimal integrering av energianvändningen vid energikombinatet i Norrköping Grontmij 1149 SYS Integrering av biogaseldad gasturbin i kraftvärmeanläggning Lunds tekniska högskola 1164 SYS Absortionsteknik med multifunktion i fjärrväremsystem KTH 1141 SYS Ökat elutbyte i biobränsleeldade kraftvärmeanläggningar med hjälp av förtorkning S.E.P SYS Biomassaförgasning för bränsleproduktion i stor- och småskaliga energikombinat S.E.P SYS Fjärrvärme för utökad biogasproduktion ÅF 1122 SYS Förstudie för biobaserat flygbränsle för Arlanda Airport Nykomb Synergetics AB 1125 SYS Ökat fjärrvärmeutnyttjande med hjälp av absorptionstekniken ÅF 1152 SYS Järnvägstransport av biobränslen Green Cargo 1138 SYS Mikroskopiska alger som kombinerad koldioxidsänka och energikälla i Sverige SP 1185 SYS Värmebehandling av trä - integrering med kraftvärmeproduktion, fjärrvärme ÅF 1179 SYS Elkraftproduktion ur processgas som idag facklas Siemens AB 1163 SYS Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat för värme, el, biodrivmedel S.E.P. AB 1187 SYS Elcertifikat och biokraftvärmens framtida lönsamhet ÅF-Engineering AB Avbrutet SYS Kritiska faktorer för lönsam produktion i Bioenergikombinat ÅF-Engineering AB SYS SYS Anaerob rening på reningsverk med utnyttjande av överskottsvärme från kraftvärmeverk eller Pöyry processindustri Sweden AB Högtemperaturförbehandling av biogassubstrat med fjärrvärme för utökad biogasproduktionsp Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
7 och avslutade projekt Skogsindustriella program Projektnr Projektrubrik Utförare S Operatörsverktyg för styrning av fiberkvalitet vid tillverkning av CTMP/TMP Pöyry Sweden AB 1190 S Utvärdering av samrötningspotential för bioslam från massa-/pappersbruk Pöyry Sweden AB 1175 S Utveckling av datormodell för simulering av mesaugn FS Dynamics Sweden AB S Aerob rening med lägre elförbrukning IVL/ÅF 1161 S Energieffektivisering för aerob rening Karlstads Universitet 1166 S CFD-simuleringar avsåpning FS Dynamics Sweden AB S Enzymatisk förbehandling av flis för energibesparing vid TMP-tillverkning; metod INNVENTIA AB 1159 S Studie av imångors inverkan på NOx-emissionen från SCA Östrands högtr-sodapanna ÅF-Engineering AB 1180 S Verifiering av hygroskopisk kondensering hos Holmen Paper Braviken Citec KPA Engineering AB Status/ rapportnr Förlängt S Sondera läget och intresset hos leverantörer samt legala aspekter Torsten Simonsson Avslutat
8 och avslutade projekt program "Miljöriktig användning av askor " Proj nr Projekt och utförare Status Rapport nr Q9-701 Tillförsel av aska på dikad torvmark skogsproduktion och emission av växthusgaser. Ulf Sikström. Skogforsk Q9-702 Långtidseffekter av askgödsling vid rörflensodling, Cecilia Palmborg SLU-Umeå Avslutat Rapport 1176 Q9-703 Vattenkemiska effekter av asktillförsel på en skogklädd och dikad torvmark, Eva Ring, Skogforsk Q9-704 Biologiska långtidsmiljöeffekter från vägar med, Annika Jägerbrand VTI Q9-705 Effektivt askuttnyttjande i vägar, Jenny Westin S G I Avslutat Rapport 1169 Q9-706 Potentialbedömning av flygaskor för S/S i muddermassor, Anna Wilhelmsson Ramboll Avslutat Rapport 1129 Q9-707 Processoptimering av asktvätt, Maria Vamling Sundsvall Energi Q9-708 Inverkan av laktestförhållanden, samt antagonistiska och ekotoxiska effekter avfallsklassificering av askor, Ola Wik S G I Q9-710 Långsiktiga damningseffekter från konventionella grusvägar och flygaskstabiliserade grusvägar, Göran Blomqvist VTI Q9-711 Bättre beslutsunderlag för askanvändning, Susanna Toller Ecoloop Avslutat Rapport 1170 Q9-712 Komplettering och publicering av arbeten om oförbränt och organiskt. Henrik Bjurström ÅFconsult Q9-714 Utformning av skyddsskikt beständighet, Josef Macsik Ecoloop Avslutat Rapport 1171 Q9-715 Kontroll pch uppföljning av befintliga askvägar- kommunikation och acceptans, Josef Macsik Ecoloop Q9-717 Möjligheter för REACH-registrering av bioaskor, Linnea Lövgren Pöyry Avslutat Rapport 1121 Q9-720 Produktionseffekter av askgödsling i äldre dikade torvskogsmarker, Björn Hånell SLU Q9-722 Från disponering till användning av slaggrus (DIANAS); Niklas Hansson (Holger Ecke) VF R&D Q9-723 Underlag för strategidiskussioner angående finansiering och parallell verksamhet till Askpprogrammet, Henrik Bjurström ÅF Avslutat Rapport 128 Q9-724 Förenklad metodik för kvalificering av aska enligt REACH, förstudie, Rolf Sjöblom Tekedo Avslutat Rapport 1127 Q9-726 Kopparspeciering i lakvatten från avfallsbottenaska en europeisk samsyn för geokemisk jämviktsmodellering, Susanna Toller Ecoloop Q9-727 Förvaltning av databasen Allaska under 2009, Henrik Bjurström ÅF Avslutat O129 Q9-731 Aska och trädtillväxt, Staffan Jacobsson Skogforsk Q9-732 Askbaserad gödsling av björk och hybridasp, Gunnar Thelin Ekobalans Sv Q9-734 Lagring av aska i anslutning till spridningsområde, Gunnar Thelin Ekobalans Sv Q9-736 Betydelsen av fast löslighet i järn(hydr) oxider för fastläggning av potientiellt miljöstörande ämnen i askor, Rolf Sjöblom Tekedo
9 Q9-738 Läckage från askor, Per-Erik Larsson SLU Q9-739 Bedömning av långtidsegenskaper hos tätskikt bestående av flygaskastabiliserat avloppsslam, FSA-beständighet, täthet och utlakning, Josef Macsik Ecoloop Q9-742 Långtidspåverkan av kalkrika askor vid våtlagring, Johan Lagerlund Vattenfall R&D Beställt med villkor Q9-743 Förbättring av bottenaskors kvalitet, Henrik Bjurström ÅF Q9-745 Bioackumulering i vegetation på geotekniska askkonstruktioner, Kristian Hemström S G I Q9-746 Internationell vetenskaplig publicering av Miljöriktlinjer för askanvändning i anläggningsbyggande, David Bendz S G I Q9-750 Askåterföring efter skogsbränsleuttag på bördig skogsmark, Ulf Sikström Skogforsk Q9-751 Trädtillväxt efter askspridning, Ola Langvall SLU Q Kopparspeciering i lakvatten från avfallsbottenaska en europeisk samsyn för geokemisk jämviktsmodellering, Susanna Toller Ecoloop Q Förvaltning av databasen Allaska under 2009, Henrik Bjurström ÅF Q9-753 Askåterföring till hygge efter skogsbränsleuttag, Ulf Sikström, Skogforsk Q9-754 Askor- långsiktiga ekotoxikologiska miljörisker,magnus Breitholz Inst för tillämpad miljövetenskap, SU Q9-755 Magnetiserbart- Avgränsningar och tillståndskartering för askkonstruktioner, Göran Blomqvist VTI Q9-756 Förstudie till syntesrapport, Henrik Bjurström, ÅF
10 Programmet "Grödor från åker till energi" avslutades under 2010 Rapporter kan sökas och laddas ned från Värmeforsks rapportdatabas rev
Värmeforskdagarna 29-31 januari 2013
Värmeforskdagarna 29-31 januari 2013 Energieffektivt - lönsamt säkert i skogsindustrin Få ut mer av din panna Nya bränslen - nya möjligheter Under tre intressanta dagar sammanfattar vi resultaten av fyra
Förgasningsforskning, utgångspunkt
Förgasningsforskning, utgångspunkt Ingen kommersiell anläggning med SNG-produktion i drift Forskning huvudsakligen i kategorier: Teoretiska undersökningar (studier, LCA analys, etc.) Praktisk forskning
Syntes av programmet Miljöriktig användning av askor
Syntes av programmet Miljöriktig användning av askor ÅF-Consult AB och Henrik Bjurström och Roger Herbert 1 Uppdragets syfte och mål Att sprida information om Askprogrammets förutsättningar och dess mål
Basprogram 2008-2011 Systemteknik
Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta
Basprogram 2012-2015 Material- och kemiteknik
Basprogram 2012-2015 Material- och kemiteknik Allmän inriktning Material- och kemitekniska frågor har stor betydelse för driftsäkerhet, tillgänglighet och prestanda liksom för teknisk och ekonomisk livslängd
Effektivare värmeåtervinning från våta gaser
Effektivare värmeåtervinning från våta gaser Maria Gustafsson 1 Energieffektivisering inom skogsindustrin genom värmeåtervinning från våtluft Förprojektering och lönsamhetsbedömning av anläggningsalternativ
Etanol från Cellulosa. BioEtanol. ETANOL - BRED RÅVARUPOTENTIAL Från Spannmål till biomassa med cellulosa. Barrskogsbältet. Processutvecklingssteg
från Cellulosa 1909 Den första sulfit etanol anläggningen 1925 (Lättbentyl, 25% EtOH) 1941 Domsjö, Örnsköldsvik Organisk syntes, långt före den petrokemiska industrin Från Pilot till kommersiella anläggningar.
Framtidens el- och värmeteknik
Framtidens el- och värmeteknik Programområdesansvarig El- och Värmeproduktion Lars Wrangensten 1 Nytt Elforsk-projekt: "Inventering av Framtidens produktionstekniker för eloch värmeproduktion" Bakgrund
Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné
Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé
Mer El Metodisk genomgång av befintliga anläggningar
Mer El Metodisk genomgång av befintliga anläggningar Fredrik Axby Grontmij Martin Båfält, Karin Ifwer, Niclas Svensson, Anna Öhrström, Inge Johansson 1 Agenda Inledning Analysmetodik - Weighted Sum Method
Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.
Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs Klimatpåverkan från Renovas avfallssystem En grov jämförelse
20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1
20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 Optimalt system för energi ur avfall i Göteborg Utbyggnad av Jonas Axner, Renova AB Renovas avfallskraft- värmeverk i Sävenäs Sävenäs AKVV Omvärld Teknik / begränsningar Åtgärder
Småskaliga kraftvärmeverk
Småskaliga kraftvärmeverk Delrapport i projektet Energiomställning för lokal ekonomisk utveckling Hassan Salman, EKS Consulting 2014-12-17 Små skåligå kråftvå rmeverk Biomassa är en energiresurs av hög
Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat
Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Jennie Rodin WSP Process Panndagarna 01, Örnsköldsvik WSP Process S.E.P. Scandinavian Energy Project WSP Process Consulting 1 Upplägg 1. Energikombinatstudie
Basprogram 2012-2015 Anläggnings- och förbränningsteknik
Basprogram 2012-2015 Anläggnings- och förbränningsteknik Allmän inriktning Den övergripande målsättningen med arbetet inom programområdet Anläggnings- och förbränningsteknik är att ta fram kunskap som
Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik
Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik Allmän inriktning Den övergripande målsättningen med arbetet inom programområdet anläggnings- och förbränningsteknik är att ta fram kunskap som
Strategi för interaktion mellan biogasforskning och branschaktörer för Biogas Väst
Strategi för interaktion mellan biogasforskning och branschaktörer för Biogas Väst Finansierat av Västra Götalandsregionen Miljönämnden och Länsstyrelsen Västra Götalands Län Projektsammanfattning Mål:
Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers
CHALMERS Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers Thore Berntsson, Styrkeområdesledare Energi, Chalmers Energiinitiativ 2010-03-05 CHALMERS World Other Sectors Road Electricity Transport
Överhettarkorrosion och materialavverkning. Anders Hjörnhede Vattenfall Power Consultant AB Göteborg
Panndagarna 2009 Jönköping, 4-5 februari 2009 Överhettarkorrosion och materialavverkning Anders Hjörnhede Vattenfall Power Consultant AB Göteborg Överhettarkorrosion och materialavverkning i pannor Exempel
TopCycle Framtidens kraftverk. Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion
TopCycle Framtidens kraftverk Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion IVA Symposium 2010-03-11 Hans Levander 1 TopCycle Biobränsle kraftverk lönsam elgenerering ute i skogen 30-100 MW
Basprogram 2012-2015 Systemteknik
Basprogram 2012-2015 Systemteknik Allmän inriktning Systemanalys innebär att studera samverkan mellan komponenter i en anläggning, samt samspelet mellan en anläggning och dess omgivning. För programområdet
Nytt FoU-program 2010 Demonstration 2015. Effektivare elproduktion med förnyelsebara bränslen. Lars Wrangensten. Elforsk AB
Effektivare elproduktion med förnyelsebara bränslen Lars Wrangensten Elforsk AB Programområdesansvarig El- och Värmeproduktion samt Kärnkraft 1 Effektivare elproduktion baserad på förnyelsebara bränslen
Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion i Lahti
Demonstration i Lahti av avfallsförgasning för effektivare elproduktion Metso Power, Claes Breitholtz Panndagarna 2013, Helsingborg Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion
Kunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader
Svensk Fjärrvärme AB 2015-01-08 Kunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader Målsättning om hållbar energiproduktion och energianvändning Svensk Fjärrvärmes målsättning är att driva
INFO från projektet 45
HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 45 CHP alternativ för energikooperativ Det finns ett
Svåra bränslen sänk temperaturen!
Svåra bränslen sänk temperaturen! Fredrik Niklasson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Varför vill man undvika alkali i rökgasen? Vid förbränning och förgasning är icke organiska föreningar oftast
Workshop, Falun 12 februari 2009. Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB
Askor till skog och mark Workshop, Falun 12 februari 2009 Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB www.energiaskor.se www.askprogrammet.com Svenska EnergiAskor AB ägs av 12 energiföretag retag arbetar som
Biokraftvärme isverigei framtiden
Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar
Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige
Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Bioenergidagen, 29 November 2017 Idag 7% av Sveriges el från kraftvärme
Utveckling och industrialisering av teknik för cellulosaetanol. För Sverige och övriga världen
Utveckling och industrialisering av teknik för cellulosaetanol. För Sverige och övriga världen Torbjörn van der Meulen SEKAB E-Technology 12:e mars 2008, Energitinget Utveckling B Utveckling 1. Utveckling
Biobränslebaserad kraftproduktion.
Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk
Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat
Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter El Värme Ingrid Nohlgren, Emma Gunnarsson,
Kiselkarbidbaserat sensorsystem
Kiselkarbidbaserat sensorystem Kiselkarbidbaserat sensorsystem Linköpings Universitet Kiselkarbidbaserade transistorer, ändring av elektriskt fält, billiga, tål hög temperatur, klarar låg syrehalt, mäter
Götaverken Miljö AB Från idéer till produkter.. för energi ur avfall
Götaverken Miljö AB Från idéer till produkter.. för energi ur avfall EfW - fördel och utmaningar Hushålls- och industriavfall har fördelen att till >85 % vara ett förnybart bränsle som därför ger ett lågt
Teknikval vid rening av rökgaskondensat i avfallsförbränningsanläggningar
Teknikval vid rening av rökgaskondensat i avfallsförbränningsanläggningar Benchmarking of flue gas condensate cleaning technologies in waste-to-energy plants Teknikval vid rening av rökgaskondensat i avfallsförbränningsanläggningar
Inspektion och OFP av GAP ny handbok och skadeatlas
Inspektion och OFP av GAP ny handbok och skadeatlas Energiforsks konferens 2016 Piperska muren Caroline Ankerfors caroline.ankerfors@swerea.se Vad är GAP och var finns det? Vad är OFP? Visuell inspektion
Tillförsel av aska på dikad torvmark
Tillförsel av aska på dikad torvmark Skogforsk, Göteborgs/Örebro Univ., SLU Ulf Sikström, Leif Klemedtsson, Robert G. Björk, Eva Ring, Maria Ernfors, Staffan Jacobson, Mats Nilsson, Tobias Rütting 1 Övergripande
ett driftnära program för energiproduktion Ett driftnära forskningsprojekt för energiproduktion
TILLÄMPAD Tillämpad förbränning FÖRBRÄNNING TT ett driftnära program för energiproduktion gp Ett driftnära forskningsprojekt för energiproduktion gp Mål Målet med Tillämpad förbränning är att driva forsknings
Flyg på biobränsle! Tomas Ekbom, Grontmij AB Fredrik Jaresved, Swedavia
Flyg på biobränsle! Tomas Ekbom, Grontmij AB Fredrik Jaresved, Swedavia 1 Förutsättningar Flera flygbolag har visat lyckade testflygningar med olika varianter av biobaserade bränslen. Fischer-Tropsch-baserad
Program och hålltider
Program och hålltider 9.30 Registrering och kaffe 10.00 Linnéuniversitetet aktuell forskning Projekt: Energi från skogen, sammanfattning och nuläge Sune Bengtsson Projekt: Mätning och analys av heta rökgaser
Ultimately our vision is about using science to make a difference in the world.
GRAND CHALLENGE GRAND CHALLENGE Ultimately our vision is about using science to make a difference in the world. GRAND CHALLENGE GRAND CHALLENGE GRAND CHALLENGE GRAND CHALLENGE Information & Communication
GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog
GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen
Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16
Problem med alkali och Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16 1 Upplägg Inledning Kort om olika åtgärder Resultat från Värmeforskprojektet Agglobelägg Slutsatser/diskussion
GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016
GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna 25-26 maj 2016 Produktion av förnyelsebar biogas genom förgasning av skogsråvara Distribution av producerad biogas
Energigrödor/restprodukter från jordbruket
Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter
Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige
Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Bioenergidagen, 29 November 2017 Idag 7% av Sveriges el från kraftvärme
Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?
Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter? Daniella Johansson Bioenergidagen 29 nov, 2017 Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem
Förnybara drivmedel i RED II Ingrid Nyström, Senior rådgivare, f3
Förnybara drivmedel i RED II 2019-01-31 Ingrid Nyström, Senior rådgivare, f3 Vision Genom vetenskapligt grundad kunskap bidra till utvecklingen av hållbara förnybara drivmedel f3 en samverkans- och nätverksorganisation
Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP
Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 Anders Hjörnhede SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bekväm och riskfri
CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL
CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast
Bioenergikombinat Status och Framtid
Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10
Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Syfte och mål Syftet med projektet är att verksamt bidra till att ett flertal förbränningsutrustningar
Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden
Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor
Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme
Strategi för Hållbar Bioenergi Delområde: Bränslebaserad el och värme Energiforskningens utmaningar Nio temaområden Transportsystemet Industri Bioenergi Hållbart samhälle Byggnader i energisystemet Elproduktion
Kortsiktig produktionsplanering med hjälp av olinjär programmering
Kortsiktig produktionsplanering med hjälp av olinjär programmering S. Velut, P-O. Larsson, J. Windahl Modelon AB K. Boman, L. Saarinen Vattenfall AB 1 Kortsiktig produktionsplanering Introduktion Optimeringsmetod
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB - en regional satsning på bioenergi för värme och el. Kort info vid seminarium den 21 mars 2012, LNU. Hans Gulliksson Historia Första mötet hölls den 26 september 1996 Ordföranden
Sodahuskommittén Året som gått 2012/2013 Ragnar Stare - ÅF. Sodahuskommittén The Swedish Norwegian Recovery Boiler Committee
Året som gått 2012/2013 Ragnar Stare - ÅF Innehåll 1. Organisation 2. i tiden 3. Sodapannor i Sverige och (Norge) 4. Anmälda incidenter 5. Rekommendationer 6. Utbildning 7. Standardiseringsarbete 8. Erfarenhetsutbyte
Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret
Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen Emissonsklustret Emissioner från småskalig värmeförsörjning med biobränslen - Ett fristående projekt
Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning
Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Denna vägledning beskriver hur man ska beräkna minskade utsläpp av växthusgaser i ansökningar till Klimatklivet. Växthusgasutsläpp vid utvinning,
Framtida utmaningar att lösa inom förgasning av biomassa
Framtida utmaningar att lösa inom förgasning av biomassa Henrik Thunman Energiteknik Institutionen för Energi och Miljö Förgasning en teknik för att producera ett substitut för råolja från biomassa Kemikalier
Teknikutveckling framtida energi, bränsle & råvaruförsörjning
Teknikutveckling framtida energi, bränsle & råvaruförsörjning Erfarenheter från processindustrin Lars-Ove Olsson Rintekno AB www.rintekno.com Teknikutveckling framtida energi, bränsle & råvaruförsörjning
Aktuella projekt och initiativ i regionen
Aktuella projekt och initiativ i regionen Det händer mycket Sju nya block för värme eller kraftvärmeproduktion tas i drift i Småland under 2014 och 2015. Och fler planeras efter det. Industriföretag har
Elforsks representanter inom Energibranschens standardiseringsprogram
1(6) Elforsks representanter inom Energibranschens standardiseringsprogram Senast uppdaterad 2011-07-07 Ledamot Företag Grupp Benämning Henrik Harnevie Vattenfall Power Consultant SIS/TK 423 Luftkvalitet
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB En regional satsning på bioenergi för värme och el. Hans Gulliksson Historia Första mötet hölls den 26 september 1996 Ordföranden har varit Christer Langner, Sören Romberg,
skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB
skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB Rya Kraftvärmeverk en anläggning för framtiden Vår energigasvision:
GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Effektiv omvandling av biomassa till biogas av hög kvalitet
GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Effektiv omvandling av biomassa till biogas av hög kvalitet Vänersamarbetet - referensgrupp sjöfart och transportinfrastruktur 2/3 2012 Ingemar Gunnarsson
Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion
Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,
Förnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Biogas från många bioråvaror
Biogas från många bioråvaror Städer Jordbruk Skogsbruk Slam Hushållsavfall Industriellt organiskt avfall Deponier Gödsel Restprodukter Energigrödor Restprodukter från skogsbruk och skogsindustri Biogas
Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL
Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor
Identifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten
Identifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten Projekt på uppdrag av Värmeforsk Grödor från åker till energi Projektgrupp
Flexibel drift av kraftvärmeanläggningar - förstudie Jan Storesund Inspecta Technology SEBRA konferens 15/
Flexibel drift av kraftvärmeanläggningar - förstudie Jan Storesund Inspecta Technology SEBRA konferens 15/6 2016 1 Utgångspunkt och syfte med förstudien Ökat framtida behov av reglerkraft bidrag från kraftvärmeverk
Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige
Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Bioenergidagen 2015-11-20, Växjö Med delfinansiering från EU:s program
Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 SP Sveriges Tekniska
Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Anders Hjörnhede Mål Genom dosering av svavel
RISE BEDRIVER FORSKNING OCH UTVECKLING I FRAMKANT
RISE BEDRIVER FORSKNING OCH UTVECKLING I FRAMKANT Birgitta Sundblad SVP RISE Bioeconomy RISE Research Institutes of Sweden RISE en internationellt ledande partner för innovation 43% 2 RISE divisioner samverkar
Salix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Salix som bränsle Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP-KONCERNEN Svenska Staten RISE Holding AB Huvudkontor: Borås Övriga orter: Stockholm Göteborg Malmö/Lund Uppsala Växjö Skellefteå
Vattenfall Värme Uppsala
Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson
Teknikbevakning och utredningar. Björn Kjellström Exergetics AB
Teknikbevakning och utredningar Björn Kjellström Exergetics AB Teknikbevakning och utredningar Syfte: Bevaka utvecklingen och undersöka konkurrenskraften främst av småskalig kraftvärme men även flytande
Bio2G Biogas genom förgasning
Bio2G Biogas genom förgasning Jan-Anders Svensson, E.ON Gasification Development AB Gasdag Karlstad 2012-02-09 EUs klimatmål 20/20/20 år 2020 Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med
Askor i e) hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB
Askor i e) hållbart energisystem Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Svenska EnergiAskor Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar för miljöriktig hantering av de askor som uppstår vid
Ännu mera kraftvärme!
E.ON Värme Ännu mera kraftvärme! 2 Sedan några år satsar E.ON stort på en genomgripande utbyggnad av biokraftvärme på flera platser i Sverige. Vi har tidigare lovat att bygga kraftvärmeverk i Kalmar, Norrköping
Industriellspillvärme
Affärerien effektivareenergiframtid: Industriellspillvärme Matteo Morandin, PhD (VoM) Institutionen för Energi och Miljö Workshop inom samarbetet med Göteborg Energi CHALMERS, Göteborg - 6 nov 2012 6 nov
Jämförelse med uppsatta mål
2009 2012 Kommunseminarier 21 kommuner i AC och BD Energianvändning idag Scenarier Uppskatta potentialer förnybar energi Diskussioner om lokala mål och åtgärder 2 Exempel på mål Ökad andel förnybar energi
MCP-direktivet Kommande regler för pannor 1-50 MW
MCP-direktivet Kommande regler för pannor 1-50 MW Henrik Lindståhl Senior R & D advisor Tekniska Verken i Linköping Medlem i WI BREF TWG för CEWEP och i LCP BREF TWG för Euroheat & Power För Värme- och
Statens energimyndighets författningssamling
Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Jenny Johansson (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd 2014:xx om vissa kostnads-nyttoanalyser på energiområdet.
Klimatmål. Sveriges mål EU 2020. Förnybar energiproduktion. minst 50% Uppnått 2030 Fossilfri fordonsflotta. Förnybar energi till transporter = 10%
Klimatmål 2020 Förnybar energi till transporter = 10% Uppnått 2020 Förnybar energiproduktion minst 50% Uppnått 2030 Fossilfri fordonsflotta 2020 Energieffektivisering + 20% Sveriges mål 2050 Nettobidrag
Fokusgruppens roll inom Futureheat
ENF2000, v1.0, 2015-06-15 Sida 1 (6) Fokusgruppens roll Fredrik Martinsson Programansvarig FutureHeat 08-677 27 57 fredrik.martinsson@energiforsk.se Datum 2018-03-21 Fokusgruppens roll inom Futureheat
Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB
Askor i ett hållbart energisystem Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Energi Askor vad är det? Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar För miljöriktig hantering av de askor som uppstår
Livslängdsbedömning av blandskarvar
Livslängdsbedömning av blandskarvar DTU IPL SydTek Jan Storesund, Weilin Zang, Kristian Vinter Dahl, Kjeld Borggreen, John Hald 1 Etapp 1 Litteraturstudie och erfarenhetsinventering Blandskarvar mellan
Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige
Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB EnergiTing Sydost 12 November 2015, Västervik Med
Integrerad torkning av biobränsle i kraftvärmeanläggningar och skogsindustri
Integrerad torkning av biobränsle i kraftvärmeanläggningar och skogsindustri Föredrag vid Panndagarna 2011 av Ola Thorson (VD) S.E.P. Torkning av biobränsle har flera fördelar Torkning ökar bränslets effektiva
Design of Partial CO 2 Capture from Waste Fired CHP Plants
Design of Partial CO 2 Capture from Waste Fired CHP Plants The impact of seasonal operation optimization Simon Öberg Department of Energy and Environment Division of Energy Technology Chalmers University
Klimatpåverkan av rötning av gödsel
Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp
Sandvik 3. Nytt kraftblock 104 MW varav 39 MW el 1200 mkr
Sandvik 3 Sandvik 3 Nytt kraftblock 104 MW varav 39 MW el 1200 mkr Organisation Overall Project Manager Björn Axberg Control Styrgrupp committee HSE & Risks Roland Jonsson / Per Eriksson Communication
I-Energiteknik (Ie) 2.0 En ännu bättre teknisk inriktning på I-programmet!
I-Energiteknik (Ie) 2.0 En ännu bättre teknisk inriktning på I-programmet! Joakim Wren Bakgrund Ett stort och ökande behov av kompetens inom energiteknikområdet finns Klimatförändringar, grön omställning
Skogens roll i en växande svensk bioekonomi
Skogens roll i en växande svensk bioekonomi Gasdagarna 2017 1 juni, Båstad Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet Potential för ökad tillförsel och avsättning av inhemsk biomassa i en
Framtidens avloppsvattenrening
Framtidens avloppsvattenrening Behovet av samverkan på FoU-anläggningar för att bemästra framtiden och skapa utveckling. Bakgund > 2 miljarder människor har vattenbrist Sjukdomar på grund av dålig vattenkvalitet
Småskalig kraftvärme från biomassa - väderoberoende elproduktion när behovet är som störst
Småskalig kraftvärme från biomassa - väderoberoende elproduktion när behovet är som störst Daniella Johansson, Energikontor sydost Arne Andersson, Ronneby Miljö och Teknik AB Bioenergidagen, 25 januari
Sysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012