Aula Medica Välkommen till Karolinska Institutets aula AULA MEDICA

Transkript

1 Aula Medica Välkommen till Karolinska Institutets aula AULA MEDICA

2 Att vi med den här byggnaden får en ny mötesplats kommer inte bara vara positivt för oss, utan också för hela Stockholmsregionen och Sverige. Anders Hamsten, Karolinska Institutets rektor 2 AULA MEDICA 2013

3 Redan år 2001 vann Wingårdh Arkitektkontor tävlingen om att få rita Karolinska Institutets aula. Men av ekonomiska skäl lades projektet på is. Sex år senare, 2007, donerade Familjen Erling-Perssons stiftelse 350 miljoner kronor vilket gjorde aulabygget möjligt. Efter att ha prövat olika placeringar på campus Solna beslutades i november 2008 att aulan skulle ligga vid Solnavägen vänd mot Karolinska universitetssjukhuset i Solna invid Hagastaden. Det första spadtaget togs i september Den 11 oktober 2013 invigdes Aula Medica. AULA MEDICA

4 KArolinska institutet är ett världsledande medicinskt universitet med uppdraget att genom forskning och utbildning bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och för det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. 4 Att vi nu har en vacker och funktionell aula tror jag har en positiv inverkan på de möten, diskussioner och debatter som ska äga rum här, säger Anders Hamsten, Karolinska Institutets rektor. AULA MEDICA 2013

5 Anders Hamsten, Karolinska Institutets rektor: Aula Medica blir en självklar mötesplats Den här aulan är en sedan länge efterlängtad byggnad, och inte bara av praktiska skäl. Med sin arkitektoniska form och skönhet blir den en signaturbyggnad för hela Karolinska Institutet. Den bidrar till att föra fram budskapet att Karolinska Institutet är ett universitet i världsklass. Den visar att vi tänker nytt och söker nya former. Med ett mötesrum som rymmer 1000 personer får vi väsentligt bättre möjligheter att arrangera vetenskapliga symposier i vår egen universitetsmiljö. Vi kan också anordna större föreläsningar och andra mer publika evenemang, och vi har en självklar plats för att ta emot många besökare. Att vi nu har en vacker och funktionell aula tror jag har en positiv inverkan på de möten, diskussioner och debatter som ska äga rum här. En unik och spatiös miljö bidrar till nytänkande, här kan helt nya idéer födas och bryta mot rådande paradigm. Miljön stimulerar kreativa diskussioner och ökar möjligheterna att vi gemensamt kommer fram till någonting nytt. Karolinska Institutet känner stor tacksamhet till Familjen Erling-Perssons stiftelse. Stiftelsens donation har gjort det möjligt för oss att förverkliga en önskan som har funnits sedan 1930-talet, men som det inte har funnits ekonomiska möjligheter att realisera förrän nu. Vi är speciellt tacksamma för det personliga engagemang som Stefan Persson och hans hustru Denise Persson har visat. Deras önskan har varit att den här aulan ska bli speciell. Karolinska Institutet är landets enda medicinska universitet, med den i särklass största akademiska biomedicinska verksamheten. Vi är ett internationellt framgångsrikt och högt rankat universitet. Att vi med den här byggnaden får en ny mötesplats kommer inte bara att vara positivt för oss, utan också ha betydelse för hela Stockholmsregionen och Sverige. Nobelföreläsningarna kommer att hållas här Aula Medica rymmer en hörsal med plats för 1000 personer. Här finns också 100 konferensplatser och cirka 90 arbetsplatser. Nobelpristagare kommer att hålla sina Nobelföreläsningar här. Vetenskapliga symposier får en självklar plats, liksom akademiska högtider. I den stora entrén på Nobels väg 6 ligger café Erik Jorpes och i entréplanet på Solnavägen 7 ligger restaurang Nanna Svartz, båda är öppna för allmänheten. AULA MEDICA

6 Själva auditoriet har en mild, harmonisk färgskala och skapar en allmän närhet. I många möten mellan människor finns en anspänning hur mötet ska gå, hur man ska klara sin presentation. Jag tror att det är bra med ett rum som lugnar ner snarare än jagar upp, det tycker jag att vi har lyckats skapa. Gert Wingårdh, arkitekt 6 AULA MEDICA 2013

7 Behovet av en aula har länge varit stort. Studenter och åhörare från hela världen har köat i timmar till Nobelföreläsningarna utan att alla har fått plats. En plats för studenter, forskare och allmänhet Hörsalen fyller aulabyggnaden i hela dess bredd från fasad till fasad men kan också skärmas av för mindre evenemang. En avdelare sänks då ner bakom rad elva och ger intrycket av att salen är mindre. Scenen är stor nog för att fungera vid akademiska ceremonier som till exempel professorsinstallationer och examenshögtider. Hörsalen är förberedd för att TV ska kunna direktsända. Det finns sju åhöraringångar till aularummet: Du kan till exempel gå in mitt i salen, vid rad åtta. Eftersom det då ligger fler platser bakåt i salen än framåt vänder sig besökaren upp mot de som redan sitter där. Det ger en naturlig ögonkontakt mellan människor som skapar närhet och förväntan inför det som ska ske, säger arkitekt Gert Wingårdh, som ritat aulan. Från entréplanet går det i framtiden att ta sig vidare till forskningslaboratoriet Biomedicum som kommer att stå klart 2018: Det här ska vara en dynamisk miljö där det händer saker. Här ska allmänhet, forskare och studenter råka stöta på varandra. I mötet skapas möjligheter för kommande forskningsansatser, säger Hayar Gohary, projektledare vid Akademiska Hus. En grundregel för aulan har varit att ge utrymme för många verksamheter. I foajén på entréplanet finns till exempel receptionen för campus Solna, en utställningsyta och ett café som är öppet för alla. Härifrån leder trapporna upp till hörsalen, och ner till restaurangen vid entrén från Solnavägen. Mitt emot byggs det nya universitetssjukhuset i Solna. AULA MEDICA

8 AULA MEDICA 2013 Harriet Wallberg-Henriksson var rektor för Karolinska Institutet åren Hon tog initiativet till fundraisingkampanjen Genombrott för livet, inom vilken donationen till aulan gjordes.

9 Harriet Wallberg-Henriksson, professor, rektor vid Karolinska Institutet : Behovet av en aula var stort År 2005 startade fundraisingkampanjen Genombrott för livet. Karolinska Institutet hade inte arbetat med fundraising tidigare och som ny rektor var kampanjen något av det första jag drev igenom. Vi satte målet att få in en miljard kronor till vårt 200-årsjubileum år Som ett stöd till kampanjledningen formade vi en extern kampanjkommitté, där prinsessan Christina Fru Magnuson blev ordförande. Det var avgörande för kampanjen att vi lyckades få en kommitté med högprofilerade och engagerade personer, däribland Stefan Persson. Vi tog fram nio forskningsområden där Karolinska Institutet ligger i framkant, men där det behövdes ytterligare förstärkning för att kunna göra genombrott. Ett tionde område var att vi behövde pengar för att bygga en aula. Behovet av en tillräckligt stor aula har varit stort. Vi är ett internationellt universitet inom medicin och med ansvaret för Nobelpriset i fysiologi eller medicin har vi hela världens ögon på oss. Hittills har vi hållit Nobelföreläsningarna i vår största sal som rymmer drygt 300 personer. Studenter och annan publik har fått köa i timmar, men många har ändå inte fått plats. Vi var inte säkra på att vi skulle få pengar till en aula, och absolut inte säkra på att någon i kampanjkommittén skulle vara intresserad av att donera till den. Men Stefan Persson och styrelsen för Familjen Erling-Perssons stiftelse fastnade för aulan. Det är vi väldigt tacksamma för. Deras donation på 350 miljoner kronor blev också förlösande för hela kampanjen. Vi nådde målet på en miljard kronor redan sex månader innan kampanjens slut. Nu när jag kommer in i aulan känner jag stolthet och inspiration. Det är en sagolik atmosfär. Här kommer mycket att kunna ske, här kommer människor med olika inriktningar inom utbildning och forskning att träffas. Att som universitet nå nya vetenskapliga framgångar inom de närmaste femtio åren kommer att handla om att ta vara på olika toppkompetenser och skapa förutsättningar för samverkan. Aula Medica kommer att vara ett kitt i det att skapa möten för kreativitet och interaktion mellan människor. KAMPANJEN BLEV EN STOR FRAMGÅNG Tack vare stort engagemang och generositet från många människor gick kampanjen Genombrott för livet i mål som en av de mest framgångsrika i Europa någonsin. Kampanjen leddes med stöd av en kampanjkommitté där Prinsessan Christina Fru Magnuson var ordförande. Ledamöter i kampanjkommittén var även Claes Ekström, Peje Emilsson, Robert af Jochnick, Håkan Mogren, Madeleine Olsson Eriksson, Barbro Osher, Stefan Persson, Sven H. Salén, Bengt Samuelsson, Peter Thelin, Torgny Wännström och Håkan Åström. AULA MEDICA

10 SEPTEMBER Sten Wetterblad, regiondirektör för Akademiska Hus Stockholm, och dåvarande rektor Harriet Wallberg-Henriksson tar första spadtaget på den plats där aulan ska byggas, tillsammans med Stefan Persson och dåvarande kommunalrådet i Solna, Lars-Erik Salminen. Vi tyckte om tanken på att skapa en plats där olika vetenskaper kan mötas. Dessutom förtjänar Karolinska Institutet en riktig mötesplats, en riktig aula. Karolinska Institutet har en särställning inom svensk forskning och ett starkt varumärke nära förknippat med Nobelpriset. Stefan Persson, ordförande i Familjen Erling-Perssons stiftelse 10 AULA MEDICA 2013

11 Från start till mål. Sedan byggstarten 2010 till färdig aula har det gått tre år. Det har tagit runt timmar att bygga aulan. Närmare 200 företag har involverats och drygt 1100 personer har arbetat i bygget november Sex fackverksbalkar bär upp de översta våningarna i aulabyggnaden. Här lyfts den första in för att monteras på aulans skelett av stål och betong. Den längsta balken är drygt 60 meter och väger 63 ton. AULA MEDICA

12 Stefan Persson, ordförande i och grundare av Familjen Erling-Perssons stiftelse som år 2007 donerade 350 miljoner kronor till bygget av Karolinska Institutets aula. 12 AULA MEDICA 2013

13 Stefan Persson, ordförande Familjen Erling-Perssons stiftelse: Det viktiga är vad som sker här inne Jag tycker att det är roligt och hedrande att få hjälpa till på det här sättet. Jag var med i fundraisingkommittén inför Karolinska Institutets 200-årsjubileum och när aulabygget kom på tal tyckte jag att det var ett väldigt intressant område. En aula är något som kan binda samman olika forskningsområden. Vi tyckte om tanken på att skapa en plats där olika vetenskaper kan mötas och allt spännande som kan hända i det nya uppfinningar och idéer kan födas. Jag är en förespråkare för det tvärvetenskapliga, jag tror att det främjar forskningen när olika inriktningar möts. Dessutom förtjänar Karolinska Institutet en riktig mötesplats, en riktig aula. Karolinska Institutet har en särställning inom svensk forskning. Det är välkänt, inte bara i Sverige utan även i världen, och har ett starkt varumärke nära förknippat med Nobelpriset. Den här aulan är värdig Karolinska Institutet. Det är en aula man med stolthet kan visa upp, ha möten, seminarier och föreläsningar i. Med den här fantastiska skapelsen kan dessutom aulan i sig bli ett varumärke i världen, en byggnad man talar om. Men det viktiga för oss var egentligen inte byggnaden som sådan, utan vad som sker inne i den. Det var den tanken som gjorde oss intresserade av att donera. För stiftelsen var det viktigt att huset skulle andas en skandinavisk look och vara en modern byggnad. Under byggprocessen har vi fått vara delaktiga och komma med synpunkter, men till slutresultatet har vi, jag och min fru Denise, bidragit blygsamt. All ära går till Gert Wingårdh och projektgruppen, och inte minst till de som har byggt. Man ser med vilken hög kvalitet arbetet är gjort. Jag tycker att resultatet är fantastiskt. Jag tror att det här kommer att bli en omtalad byggnad, men jag hoppas att man kommer att tala lika mycket om vad som kommer ut från den. Det är en stimulerande miljö och det kan bidra till att kreativa lösningar föds. Det här är en plats jag trivs på och om jag får chansen återkommer jag gärna. AULA MEDICA

14 2 OKTOBER Byggnadsställningarna är nu på väg att rivas och trägolvet i ek har just börjat läggas. Ovanför träpanelerna i taket finns teknikbryggor som gör det möjligt att höja och sänka ljud- och ljusutrustning. Här syns den övre halvan av en av de sex fackverksbalkar som går mellan våning sex och sju. Med betongbjälklagen på plats har fackverken böjts åtta centimeter i peken längst ut, helt enligt planerna. Fasadens glas hålls upp av 15 kilometer limträ där varje träbalk är unik och har skapats med sin slutgiltiga placering i åtanke. Konstruktionen möjliggör aulans organiska form och lutning. I färdigt skick ska den breda trappan som byggs precis innanför glasfasaden mot söder leda besökare mellan våningsplanen och in till aularummet, byggnadens hjärta. 14 AULA MEDICA 2013

15 OKTOBER Nu syns några av de 6000 triangelformade glasrutorna under täcket av plast. Varje ruta väger runt 15 kilo, och med fasadens yta på totalt 5000 kvadratmeter utgör glasen en vikt på sammanlagt 90 ton. Trianglarna består av både täta och transparenta delar i sex olika kulörer: transparent, dovt gul, tät vit, tät guld och två transparenta varianter i vitt och guld. Glasrutorna är dubbla och består omväxlande av genomskinligt glas och täckande, isolerade rutor som ska klara de höga energikraven. Ett samverkansprojekt med många involverade Byggherren Akademiska Hus, arkitekter på Wingårdh Arkitektkontor och entreprenören NCC Construction har arbetat tätt tillsammans med många andra entreprenörer och projektörer för att klara sluttiden. Vissa områden har drivits i princip som separata projekt inom ramen för huvudprojektet. Fasaden, till exempel, som vi visste skulle bli en utmaning. En grupp bestående av arkitekt, projektör och glasspecialist har drivit det i en parallell process. Därigenom har vi haft möjlighet att fokusera på komplexa delar och på så sätt vara mer proaktiva, säger Hayar Gohary, projektledare för aulan vid Akademiska Hus. Aulabyggnaden i färdigt skick har en lokalyta på nästan kvadratmeter. Fasaden lutar som mest 33 grader och har ett överhäng på 23 meter ut över Solnavägen. AULA MEDICA

16 16 AULA MEDICA 2013

17 2013 Det långa och höga foajérummet breder ut sig längs hela byggnadens sydsida. Trappan leder upp till aularummet och fortsätter mot kontorsplanen högst upp, och följer i princip fasadens lutning hela vägen. För varje våningsplan sticker den ut lite mer. Aularummet har entréer både från våningsplan tre och fyra. Våningarna ovanför rymmer konferensrum och kontor för bland annat Karolinska Institutets ledning. Högst upp i det rundade hörnet, den så kallade peken, ligger fakultetsklubben Svarta Räfven med Solnavägen rakt nedanför. AULA MEDICA

18 Gert Wingårdh, arkitekt, Wingårdh Arkitektkontor: En byggnad som tar för sig För oss har det här varit en process som började 2001 när vi vann tävlingen om att rita Karolinska Institutets aula. I alla våra förslag på vägen har vi velat göra en aula där det är ett kort avstånd mellan den som talar och den som lyssnar. En aula för kommunikation. Eftersom aulan placerades på en ganska trång tomt ligger själva auditoriet upplyft i byggnaden. I och med det blev det nivåskillnader från Solnavägen upp till auditoriet, och då var det naturligt att skissa på en trappa och en rörelse upp längs fasaden. Som ett resultat av auditoriets form och den trånga tomten fick vi en närmast triangulär byggnad. Att den lutar sig ut mot söder och öster har att göra med att vi ville skeva iväg byggnaden för att få den volym vi behövde. Sedan funderade vi på hur man kan klä in byggnaden i något. Eftersom vi fick dubbelkrökta fasader blir det naturligt att tänka sig trianglar, för att approximera det dubbelkrökta. Så kom en geometri och det triangulära fram. När vi ritade var det i hög grad de röda, ganska låga tegelbyggnaderna som dominerade på campus Solna. Vi ville göra något som står i direkt kontrast till det, men vi har vetat att det kommer att bli en helt annan skala med det nya Karolinska universitetssjukhuset i Solna och forskningslaboratoriet Biomedicum. Därför har vi gjort en byggnad som är visuellt stark och tar för sig. Jag är väldigt nöjd med mycket i byggnaden. Jag tycker att det har blivit en tydlig och enkel exteriör, det är enkelt att rita en karikatyr på byggnaden och människor skulle kunna förstå vilken det är. Foajén och auditoriet är också karaktärsstarka rum som lever upp till det vi ville. Själva auditoriet har en mild, harmonisk färgskala och skapar en allmän närhet. Det stilla ljuset, som kommer lite uppifrån och de gula inslagen i fönstren minner om solljus, även när det inte är sol. Jag tror att det skapar en harmonisk grund för möten. I många möten mellan människor finns en anspänning hur mötet ska gå, hur man ska klara sin presentation. Jag tror att det är bra med ett rum som lugnar ner snarare än jagar upp, det tycker jag att vi har lyckats skapa. LÅNG VÄNTAN PÅ EGEN AULA Planer på att uppföra en aula har funnits tidigare. Redan år 1937 ritades en skiss på en stor aula för Karolinska Institutet, men så kom andra världskriget och projektet lades på is. Bristen på pengar för nybyggnation har hindrat planerna på att förverkliga bygget av en aula, och i stället har resurser satsats på att modernisera laboratorier och att ordna föreläsningssalar. I mitten av 1990-talet byggdes flera nya hus på campus Solna. Men det fattades fortfarande en viktig byggnad en aula. Trots att finansieringen ännu inte var klar började planeringen, och 2001 utlystes arkitekttävlingen som tolv år senare skulle resultera i Aula Medica. 18 AULA MEDICA 2013

19 Arkitekterna Gert Wingårdh och Jonas Edblad, Wingårdh Arkitektkontor, har ritat aulabyggnaden. AULA MEDICA

20 Vi ser den här aulan som en viktig mötesplats i den akademiska världen, men också för mötet mellan oss och allmänheten och våra samarbetspartners, som Stockholms läns landsting, näringslivet och andra universitet i Stockholm. Rune Fransson, innovations- och infrastrukturdirektör vid Karolinska Institutet 20 AULA MEDICA 2013

21 Korta fakta om aulabyggnaden Höjd: 32 meter. Stomme av 900 ton stål och bjälklag av betong. Sex stycken fackverk bär upp de översta våningarna utan pelarstöd. Fasadens konstruktion består av 15 kilometer österrikiskt limträ. Totalytan utvändigt är ungefär 5000 kvadratmeter och utgörs av 90 ton glas. Varje glasruta väger ungefär 15 kilo. Totalt har byggnaden 6000 triangelformade glasrutor sammanfogade av gummilister. Glasrutorna har sex olika färger: dovt gult, tät vit, tät guld, transparent och två transparenta varianter i vitt och guld, tillverkade i Tjeckien. De glasskivor som inte är transparenta innehåller 5 centimeter tjock vakuumisolering med samma termiska isoleringsförmåga som 30 centimeter mineralull. Lokalytan är drygt kvadratmeter. Golv och trappor invändigt är gjorda av ek, i aularummet vitlaserad ek och i foajén rökt ek. Aulans hörsal sträcker sig över tre våningar med en takhöjd på 13 meter och med plats för 1000 personer. Väggpanelerna är gjorda av vitlaserad furu liksom panelundertaket. På taket är fetbladiga sedumväxter utlagda på en särskild matta vilket bland annat isolerar byggnadens innerutrymmen och sparar energi. Byggnaden är certifierad enligt EU GreenBuilding och Miljöbyggnad. Huvudentrén ligger på plan två, adressen är Nobels väg 6. Framför ligger byggnadsminnet Gammelgården. Entrén från Solnavägen ligger på plan ett med adress Solnavägen 7A. Mittemot byggs det nya universitetssjukhuset i Solna och bredvid byggs forskningslaboratoriet Biomedicum. AULA MEDICA

22 Direkt när du kommer in i huset blir du varse aularummets utformning. Aularummet är hjärtat i byggnaden, var man än är får man en dos av det, säger projektledaren för hyresvärden Akademiska hus, Hayar Gohary. Hayar Gohary, projektledare på Akademiska Hus: Det har varit en utmaning Min dotter föddes när projektet började när vi bestämde att huset skulle ligga på just den här platsen. Aulan har varit som en andra bebis för mig, jag har hela tiden tänkt: Vad blir bäst för huset? Men nu lämnar jag det ifrån mig. När man startar ett projekt är det viktigt att ha målbilden klar för sig. Vad är det man vill? Många gånger gör man misstaget att direkt gå in på de tekniska kraven: till exempel att vi vill ha en byggnad som har fem rum, som är tio kvadratmeter stora, med trägolv... Men man får inte missa vad man ska man ha byggnaden till. Här ska allmänhet, forskare och studenter råka stöta på varandra. I mötet skapas möjligheter för kommande forskningsansatser. För att uppnå det är en grundregel att skapa många verksamheter på ytan. I foajén har vi reception, café, utställningsyta och trappan upp mot aularummet. Härifrån kan vi också ta oss vidare mot forskningslaboratoriet Biomedicum när det blir klart. Nu när vi gör bokslut ser vi att vi klarar alla målen. Det är en härlig känsla, nästan lite overklig. Det har varit ett tekniskt komplext projekt med målmedvetna och starka intressenter. Dessutom har vi arbetat med en sluttid som lades för fyra år sedan. Det har varit en utmaning. Men det är inte jag som gör projektet, jag har haft fantastiska kollegor alla inblandade, entreprenörer och projektörer har varit väldigt involverade hela vägen. 22 AULA MEDICA 2013

23 Tidigare skymtade några tegelhus långt här inne. Inget avslöjade att det här är ett världsledande medicinskt universitet, säger Rune Fransson, Karolinska Institutets övergripande representant i byggprocessen. Rune Fransson, innovations- och infrastrukturdirektör, Karolinska Institutet: Aulan blir ett bra blickfång Man måste vara tålmodig när det handlar om byggnader, det har tagit tretton år sedan vi började planera för aulan. Men då blir det desto roligare när det väl är klart. Särskilt när det blir så här bra. Innan vi kom fram till den utformning vi ser byggd i dag prövade vi olika varianter och placeringar på campus Solna. Eftersom aulan ska vara en mötesplats är det viktigt att den inte ligger gömd inne på campusområdet, och eftersom vi har mycket kontakt med Karolinska universitetssjukhuset var det naturligt att lägga aulan så att vi båda kan använda den och mötas här. Framför aulan blir det en bred gångväg, Akademiska stråket, över Solnavägen fram till sjukhuset. Just nu byggs det väldigt storskaligt här i området runt aulan och den nya Hagastaden. Därför ville vi ha en djärv arkitektur så att aulan sticker ut, även om den inte är störst. När allt är klart kommer det att bli en helt ny upplevelse längs Solnavägen, som ska kantas av träd. Samtidigt bevarar vi de relativt låga tegelhusen i grönska längre in. Vi ser den här aulan som en viktig mötesplats i den akademiska världen, men också för mötet mellan oss och allmänheten och våra samarbetspartners, som Stockholms läns landsting, näringslivet och andra universitet i Stockholm. Att ha möten och ordna konferenser är en naturlig del i ett universitets dagliga liv och den verksamheten har stärkts av universitetets ökade närvaro i samhället. AULA MEDICA

24 Formgivaren Ingegerd Råman har gjort konstverket Falling water 10.6 and 95 light cones för Aula Medica, ett elektroniskt vattenfall som täcker 40 kvadratmeter av väggen i foajén samt 95 handslipade kristallkoner som placerats i det sluttande taket intill. Hon har också varit med i färgsättningen av fasaden, draperier och en avskiljningsvägg i aularummet, i samarbete med Wingårdh Arkitektkontor. 24 AULA MEDICA 2013

25 Ingegerd Råman, formgivare och professor: Vatten känns rätt i ett hus som handlar om upptäckter Förslaget att gestalta något med vatten i Aula Medica kom från Stefan Persson. Han hade besökt Sveriges ambassad i Washington, House of Sweden, en byggnad där jag också samarbetade med Wingårdhs, och där han hade sett ett av mina verk som består av vatten. Efter en tid föreslog jag ett elektroniskt konstverk. För mig känns det som något som pekar rakt in i framtiden. Vatten har alltid varit centralt i mitt arbete. Det är ursprunget till allt liv på vår jord och det känns rätt att ha vatten just här i ett hus där det handlar om forskning och upptäckter. Jag valde att göra ett elektroniskt poem som innehåller ett vattenfall. Det filmade vattenfallet är Skånes högsta vattenfall, Forsakar. Det ligger nära vår bostad och är en plats jag ofta besöker och alltid längtar till. Trappan som går utefter verket gör att betraktaren kommer tätt intill bilden. På nära håll löses bilden av vatten upp, till ljusa och mörka fläckar likt skuggan av ett bladverk. Det är ett helt tyst verk, men jag tror ändå att man inom sig kan förnimma ljudet av vatten. Som del av Falling water 10.6 har jag placerat 95 ljuskoner i taket intill den elektroniska väggen, handslipade kristallkoner med åtta olika mönster. De är bland de sista arbetena som gjordes på Orrefors glasbruk. Hela husets gestaltning består av trianglar; väggar, tak och golv. Det upplevde jag som ett starkt uttryck. Skärningspunkterna för trianglarna framstår för mig som oerhört laddade, och där trianglarnas spetsar möts placerade jag mina sköra koner. AULA MEDICA

26 Aula Medica har uppförts genom en generös donation från Familjen Erling-Perssons stiftelse i samband med Karolinska Institutets 200-årsjubileum.

27 En stenrabatt löper längs fasaden vid foten av byggnaden på Nobels väg 6. Den kantar även början på det framtida Akademiska stråket som ska leda fram till Karolinska universitetssjukhuset i Solna. REDAKTÖR: Madeleine Svärd TEXT: Sara Nilsson FOTO: Ylva Sundgren ARKIVFOTO: Erik Cronberg (sidorna 7, 10, 11, 14 och 15) och Staffan Larsson (sidan 7). FORM: Sofia Lindberg TRYCK: Lenanders Grafiska AB 2013 ISBN: AULA MEDICA

28 AULA MEDICA invigdes Men planeringen för en tillräckligt stor aula på Karolinska Institutet började långt tidigare. Redan år 2001 vann Wingårdh Arkitektkontor tävlingen om att rita den aula som så länge hade saknats. Sex år senare med donationen från Familjen Erling-Perssons stiftelse blev bygget möjligt. Här berättar Karolinska Institutets rektor och flera personer med betydelse för aulans tillkomst om den nya självklara platsen för möten kring vetenskap, samverkan och akademiska högtider. Välkommen hit! 28 AULA MEDICA 2013