Tillstånd enligt miljöbalken till Krematorieverksamhet

Transkript

1 Beslut Aktbilaga 14 1(18) Diarienr/Dossnr Miljöprövningsdelegationen Miljövård Per Ahlenius Tel: Svenska Kyrkan Bollnäs-Rengsjö församling Box 1013 BOLLNÄS Tillstånd enligt miljöbalken till Krematorieverksamhet Anläggning: St: Lars Kapell Fastighet: Säversta 5:4 N/S-koordinat: , O/V-koordinat SNI-kod: Beslut Miljöprövningsdelegationen lämnar Svenska Kyrkan Bollnäs-Rengsjö församling ( ) tillstånd enligt miljöbalken till att inom ovan nämnda fastighet bedriva krematorieverksamhet. Verksamheten begränsas till att omfatta maximalt 1200 kremationer per år. Miljöprövningsdelegationen beslutar med stöd av 6 kapitlet 9 miljöbalken (MB) att godkänna miljökonsekvensbeskrivningen i ärendet. För tillståndet gäller följande slutliga villkor: 1. Om inte annat följer av övriga villkor skall verksamheten i huvudsak bedrivas i enlighet med vad bolaget angivit i ansökan eller i övrigt åtagit sig i ärendet. 2. Buller från verksamheten inklusive transporter inom verksamhetsområdet ska begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder inte överskrider riktvärdena: 50 db(a) vardagar dagtid (kl ) 45 db(a) kvällstid (kl ), söndag och helgdag (kl ) 40 db(a) nattetid (kl ) Den momentana ljudnivån nattetid får inte överskrida 55 db(a) som riktvärde vid bostäder. Buller från verksamheten får ej innehålla störande impulsljud eller hörbara tonkomponenter. 3. Utsläppet av den samlade mängden kvicksilver och kvicksilverföreningar får inte överstiga 80 µg/m 3 norm torr gas 1. Värdena skall gälla som riktvärde vid besiktning och som medeltal under ett besiktningstillfälle. 1 Med norm torr gas avses en normalisering av rökgasen till tryck 101,3 kpa vid temperatur 273º K samt vid ett luftöverskott motsvarande 11 % syre.

2 4. Utsläppet av kvicksilver i samband med förstagångsbesiktningen får som riktvärde inte överstiga 5 % av ingående kvicksilvermängd till ugnen. Utsläppet ska mätas som till ugn ingående mängd minus avskiljd mängd. 5. Utsläppet av koloxid i rökgaserna från ugnen får inte överstiga 50 mg/m 3 norm torr gas. Värdet skall gälla som riktvärde för medelvärdet under en kremering. Utsläppet får som 1-minutsmedelvärde och riktvärde inte överstiga 500 mg/m 3 norm torr gas. 6. Utsläppet av stoft i rökgaserna från kremationssugnen får som riktvärde inte överstiga 20 mg/m 3 norm torr gas vid 9 % CO 2 eller 11 % O 2 som medelvärde under en kremering. 7. Utsläppen av kväveoxider (räknat som NO 2 ) i rökgaserna får inte överstiga 900 gram per kremering. 8. Utformningen av mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder skall regleras i ett kontrollprogram. Programmet skall följas. 9. Provtagningspunkter för uttag av representativa prover på utgående luft från kremationsanläggningen ska finnas. 10. Ugnen skall vara försedd med instrument för kontinuerlig mätning och registrering av koloxid, röktäthet och syre eller koldioxid. 11. Ugnstemperaturen får under en pågående kremering inte understiga 700 C. Temperaturen i efterbrännkammaren ska under kremering överstiga 800 C och rökgasernas temperatur skall under minst två sekunder uppgå till 800ºC. Värdena skall gälla som riktvärden. 12. Som bränsle för oljebrännarna i krematorieugnarna ska eldningsolja av minst miljöklass 1 (MK1) användas. 13. Förvaring av kemikalier och farligt avfall ska ske på tät yta som är beständig mot det avfall som lagras och så att det skyddas mot nederbörd. Behållare ska vara ändamålsenliga, säkra och skyddade mot påkörning. Förvaringsytorna ska förses med sekundärt skydd så att spill, läckage eller liknande hålls kvar och kan omhändertas. 14. Vid borttagning av den befintliga oljetanken ska den omgivande marken provtas med avseende på spill eller läckage av eldningsolja. Provtagningens utformning och planering av eventuella saneringsåtgärder ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Med riktvärde menas ett värde som, om det överskrids mer än tillfälligt, skall föranleda de åtgärder som behövs för att förhindra att överskridandet upprepas. Med gränsvärde menas ett värde som aldrig får överskridas. 2(18) Miljöprövningsdelegationen överlåter till tillsynsmyndigheten att, om det behövs, besluta angående kontroll av utsläppsvillkor med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod avseende kontrollprogrammet.

3 3(18) Miljöprövningsdelegationen överlåter med stöd av 22 kap 25 tredje stycket MB åt tillsynsmyndigheten även att föreskriva ytterligare villkor angående provtagning och åtgärder vid upptäckt av eventuell mark och grundvattenföroreningar av markområdet kring den befintliga oljetanken. Igångsättningstid Eftersom verksamheten pågår behövs ingen bestämmelse om igångsättningstid. Återkallelse av tidigare beslut Från och med det datum ombyggnationen påbörjas återkallar miljöprövningsdelegationen med stöd av 24 kap 3 första stycket MB länsstyrelsens tidigare meddelade tillstånd daterat den 12 januari 1998 (dnr ). Särskilda upplysningar Miljöprövningsdelegationen vill upplysa om att meddelat tillstånd enligt miljöbalken inte befriar tillståndsinnehavaren från skyldighet att iaktta vad som föreskrivs i annan författning i fråga om anläggning eller verksamhet som avses med tillståndet. Verksamhetsutövaren skall fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön (26 kap 19 MB) samt i övrigt iaktta vad som sägs i förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Enligt denna är verksamhetsutövaren bl a skyldig att omgående underrätta tillsynsmyndigheten om driftstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenhet för människors hälsa eller miljö. Tillsynsmyndigheten kan begära att verksamhetsutövaren skall lämna in ett förslag till kontrollprogram eller förbättrande åtgärder (26 kap 19 MB). Varje år före utgången av den 31 mars skall en miljörapport och eventuellt en köldmedierapport lämnas in till tillsynsmyndigheten (26 kap 20 MB respektive 16 SNFS 1992:16). Det är den sammanlagda köldmediemängden som avgör om bolaget är skyldig att lämna köldmedierapport eller inte. Verksamhetsutövaren skall till tillsynsmyndigheten lämna de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen samt utföra eller bekosta sådana undersökningar av verksamheten och dess verkningar som behövs för tillsynen (26 kap 21 och 22 MB). Enligt förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt MB skall avgift betalas årligen av den som bedriver miljöfarlig verksamhet. Bedrivs en miljöfarlig verksamhet av annan än den som meddelats tillståndet är den nye verksamhetsutövaren skyldig att snarast upplysa tillsynsmyndigheten om det ändrade förhållandet (32 SFS 1998:899). En kopia av informationen bör skickas till länsstyrelsen.

4 Det är förbjudet att utan anmälan enligt miljöbalken ändra en tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet (21 SFS 1998:899). Att upphöra med verksamheten är enligt miljöprövningsdelegationens bedömning en anmälningspliktig ändring. Redogörelse för ärendet 4(18) Tidigare tillståndsbeslut Länsstyrelsen lämnade den 12 januari 1998 (dnr ) Bollnäs-Rengsjö församling tillstånd enligt miljöskyddslagen att bedriva krematorieverksamhet vid St:Lars Kapell belägen på fastigheten Säversta 5:4 i Bollnäs kommun. Ärendets handläggning Ärendet har föregåtts av en MKB-process där samråd skett med länsstyrelsen och samhällsbyggnadskontoret i Bollnäs kommun. Skriftlig information har delats ut till de närmast boende. Allmänheten har erhållit information om de planerade förändringarna vid ett informationsmöte som utannonserades i lokalpressen. Den 10 december 2003 beslutade länsstyrelsen (dnr ) att verksamheten inte antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap 4 MB. Samhällsbyggnadskontoret i Bollnäs kommun samt Landstinget Gävleborg, enheten för miljömedicin har beretts tillfälle att yttra sig i ärendet. Sökande har beretts tillfälle att lämna synpunkter på de eventuella yttranden som kommit in Ansökan Av ansökningshandlingarna framgår bland annat följande: Lokalisering Krematoriet är lokaliserat å fastigheten Säversta 5:4 i Bollnäs centralort. Området är i stadsplanen som antogs 1958 avsatt som område för kyrklig verksamhet. Inom en radie av 200 m från krematoriet finns ett 10-tal fastigheter, i huvudsak bostäder. Bebyggelsen i närområdet domineras av enbostadshus men nordost om kyrkogården ligger också ett antal flerbostadshus. De närmaste bostäderna finns i kvarteret Björnen som ligger m sydost om krematoriets utsläppspunkt. Verksamhetsbeskrivning Svenska Kyrkan Bollnäs-Rengsjö församling har sedan drygt 40 år bedrivit krematorieverksamhet på den aktuella fastigheten. Krematoriet, som utgör en del av St: Lars Kapell, byggdes 1960 och krematorium har funnits i Bollnäs sedan dess. Antalet genomförda kremationer ligger i dag på i storleksordningen 900 st per år. Enligt den bedömning församlingen gör kommer det inte att finnas något behov av att utöka antalet kremationer inom de närmaste åren. Att man trots detta söker tillstånd för att få genomföra 1200 kremationer årligen hänger samman med att

5 man dels vill skapa en större flexibilitet i anläggningen och dels att man vill kunna biträda närliggande krematorier vid driftstörningar eller ombyggnationer. Det innebär att det under enstaka år kan komma att finnas ett behov av att genomföra betydligt fler kremationer än 900 st. Eftersom den nya kremationsutrustningen har en kapacitet som väl klarar 1200 kremationer årligen innehåller därför ansökan ett yrkande om att församlingen ska erhålla tillstånd att utföra 1200 kremationer per år. Kremeringar utförs normalt dagtid, vardagar mellan 07:00 14:00. Eftersom en kremering tar ca minuter att utföra hinner man normalt genomföra 5-6 kremeringar under en arbetsdag. Vid ett årligt behov av 900 kremeringar kommer verksamheten därför att bedrivas kontinuerligt ca tre dagar i veckan. Om ett större kremeringsbehov uppstår kan det komma att bli nödvändigt att utföra upp till 7 st kremationer dagligen. Då utökas driften så att ugnen är i gång mellan 07:00-16:00. Vid fullt utnyttjat tillstånd, 1200 kremationer per år, kommer anläggningen att vara i drift mellan 07:00-16:00 och köras 4 dagar i veckan. Den planerade krematorieanläggningen består av följande huvudkomponenter: ugn, rökgaskylare, reningsutrustning för rökgaserna samt rökgasfläkt och skorsten. Från ugnen leds rökgaserna via kanaler till de olika stegen i reningsanläggningen. Rökgaserna kan även ledas direkt till skorstenen via en bypassledning. Bypass-ledningen är försedd med kylluftsinsläpp och används normalt endast vid nödsituationer samt vid ugnens uppstart fram till dess temperaturen uppnår o C. Orsaken till detta är att kalla rökgaser kan orsaka kondens i kylare och filter, vilket kan skada dessa. Bypassystemet är automatiskt styrt och dess primära funktion är att skydda anläggningen. Normalt kan inte drift med öppen bypass ske om inte något fel uppträder i reningssystemet, tex om rökgastemperaturen före filter blir så hög att det kan skada filtret. Under drift kan inte bypasspjället öppnas manuellt så att rökgasreningen medvetet förbikopplas. Har bypassfunktionen trätt in så kan endast den pågående kremeringen avslutas. För att kunna sätta in en ny kista måste felet först åtgärdas eftersom insättningsluckan till ugnen inte går att öppna om rökgaserna inte går genom rökgasreningen. På morgonen innan den första kistinsättningen värms ugnens huvudkammare till minst 750 o C och efterbrännkammaren till minst 900 o C med hjälp av oljebrännare. När temperaturen uppnått ca o C stänger bypasskanalen så att rökgaserna leds genom kylare och reningsutrustning. Ugnen är utrustad med en automatisk insättningsanordning, som inte fungerar förrän såväl ugn som efterbrännkammare uppnått rätt drifttemperatur. Om temperaturen under kremationens gång faller under det förinställda börvärdet i huvudkammaren eller efterbrännkammaren återstartar oljebrännarna för att höja förbränningstemperaturen. När rökgaserna lämnar ugnen kyls de först ner till ca 150 o C i en vattenkyld rökgaskylare innan de når filtret, orsaken är att filtret riskerar att förstöras om temperaturen är högre. Vätskesystemet som för bort värme från rökgaskylaren är 5(18)

6 ett slutet system där värmen antingen kan kylas bort i en utomhusplacerad fläktförsedd kylare eller i en värmeväxlare som överför värmeöverskottet så att det kan återvinnas för uppvärmningsändamål. Vid Bollnäs krematorium kommer man att utnyttja den senare metoden och överskottsvärmen kommer i första hand att utnyttjas för uppvärmning av lokalerna och för produktion av tappvarmvatten. För att kunna ta tillvara så stor del av överskottsenergin som möjligt kommer även ett energilager i form av ackumulatortankar att installeras. Om processen visar sig ge ett större energiöverskott än vad som momentant kan lagras i ackumulatortankarna ser församlingen två tänkbara alternativ på hur överskottet kan komma att hanteras. - Överskottet kyls bort via en kondensor placerad på taket, - ett energilager anordnas i berget under kapellet, genom att växla om och pumpa ner överskottsenergin i berget där värmeenergi kan lagras i väntan på att återanvändas för uppvärmning av kapellet när behovet är större. Vilken av de alternativa metoderna som kommer att väljas är ännu inte bestämt, detta sker först när man vet hur stort överskottet blir. Efter ca 1-1½ timme är kremationen slutförd och allt brännbart har omvandlats till aska. Efter det att askan fått svalna i ett speciellt utrymme i ugnen överförs den till askberedaren där resterna mals ner till en kornstorlek på max 2-2,5 mm. Efter malning faller askan direkt ned i urnan, medan skrot i form av spik och gångjärn från kistan samt större kirurgiska detaljer som t ex höftleder, benskenor mm samlas i en separat behållare. Skrotet begravs på kyrkogården, medan urnan efter förslutning går ut för nedsättning alternativt spridning. För att styra krematorieanläggningen finns en datoriserad mät-, styr- och regleranläggning (PLC). På ugnsfronten finns en pekskärm för manövrering och övervakning. Samma bilder kan även ses på en dator som är kopplad till systemet. I datorn lagras också driftsdata, kremationsrapporter, statistik mm. Styrningen av förbränningen sker utifrån signalen från en syrehaltsgivare som är placerad i rökgasen efter ugnen. Utifrån denna signal styrs sedan sekundärlufttillförseln till ugnen. Till anläggningen är även kopplat instrument för kontinuerlig mätning och rapportering av koloxid och syre i utgående rökgas. För att säkerställa att förbränningen blir optimal även om ett elbortfall inträffar under en pågående kremering kommer en UPC och ett reservkraftaggregat att installeras. Aggregatet kan dock bara användas för att avsluta en pågående kremation. För att påbörja en ny kremation krävs att det ordinarie eldistributionssystemet är i funktion igen. Rökgasrening För rening av rökgaserna finns idag två metoder på marknaden, bäddmetoden och pulvermetoden. I båda fallen används aktivt kol för adsorbering av kvicksilver, det som skiljer metoderna är i vilken form kolet används. Av Sveriges totalt 69 krematorier är i dag endast ett 30-tal utrustade med rökgasrening. Av dessa utnyttjar det stora flertalet pulvermetoden. Pulvret i dessa anläggningar består av 6(18)

7 rent aktivt kol eller olika blandningar mellan aktivt kol och kalk. Metoden går ut på att det textilfilter som följer efter rökgaskylaren beläggs med pulvret och när kvicksilverångorna når textilfiltret binds kvicksilvret i kolet. Den andra reningsmetoden, bäddmetoden innebär att man istället för att belägga textilfiltret med kolpulver monterar ett bäddfilter efter textilfiltret. Bäddfiltret innehåller granulat av svaveldopat aktivt kol och när kvicksilverångorna når bäddfiltret binds det kemiskt till svavlet genom bildande av kvicksilversulfid. Förutom att rena bort kvicksilvret har det framförallt i Skåne prövats ytterligare ett sätt för att omhänderta kvicksilvret vid kremering. Då kistan ställs in i ugnen läggs en liten träklots på kistan innehållande en selenampull. Tanken är att selenet och kvicksilvret skall förenas till kvicksilverselenid redan i ugnen. Denna metod har dock inte rönt någon större framgång bland krematorierna. En av orsakerna till detta är att det inte finns någon leverantör som i dagsläget kan lämna några utsläppsgarantier när selenampull väljs som kvicksilverabsorbent. Pulvermetoden och bäddmetoden uppvisar väldigt likartade avskiljningsresultat vilket innebär bättre än 95 %:ig kvicksilveravskiljning och ett partikelutsläpp som ligger under 20 mg partiklar per m 3 normaliserad torr gas. Reningsgraden vid användning av selenampullen visar på utsläppsvärden som ligger lägre än 80 µg/m 3 norm torr gas vilket motsvarar ~ 95 %:ig avskiljning av kvicksilver om man utgår från att varje kista innehåller 3 g kvicksilver. Bollnäs - Rengsjö församling har beslutat att installera en rökgasrening enligt pulvermetoden. Avgörande faktorer vid val av metod har varit att pulvermetoden har bedömts vara den mest beprövade och vedertagna av de två huvudmetoderna. Pulvermetoden Innan anläggningen startas på morgonen beräknas antalet kremationer som kommer att utföras under dagen. Utifrån antalet planerade kremationer sprutas den mängd adsorbent i form av en blandning av aktivt kol och kalk som kommer att behövas under dagen på filtrets insida med hjälp av tryckluft. Filtret består av ett så kallat kassettfilter med tre utbytbara filterkasetter med en total filterytan på ca 65 m 2. När filtret belagts med kol-kalkblandningen får det vara orört under resten av dagen för att minska risken för att absorbent ska lossna från filtrets yta. När de nedkylda rökgaserna leds in och passerar filtret avskiljs stoftpartiklar samtidigt som kvicksilverångorna adsorberas i det aktiva kolet. Den flygaska som uppstår vid förbränningen följer med rökgaserna genom systemet och skiljs av i filtret där det blandas med kolet. Efter dagens sista kremation utförs en mekanisk rensning, skakning av filtret. Den kvicksilverkontaminerade kol-kalkblandningen lossnar från filterytan och rasar ned till filtrets botten. Härifrån skruvas sedan vidare till en cellmatare varifrån materialet släpps ner i den lagringsbehållare i form av ett lockringsfat med invändig plastpåse där det förvaras i väntan på borttransport. 7(18)

8 Förutom den ovan beskrivna automatiska sotning som genomförs efter dagens sista kremation kommer efterbrännkammaren att sotas efter var tusende kremation. Denna sotning sker genom ugnsleverantörens försorg. Sotning av rökgaskanalerna kommer att skötas av det ordinarie sotningsväsendet. Mängden kvicksilverkontaminerat avfall som uppstår under ett år är givetvis beroende av hur många kremationer som genomförs. Vid 900 kremationer årligen beräknas mängden bli ca 270 kg, vilket motsvarar mellan tre och fyra tunnor. Vid fullt utnyttjat tillstånd visar beräkningarna att mängden kvicksilverkontaminerat avfall stiger till närmare 360 kg årligen. Församlingen har valt att även fortsättningsvis utnyttja EO1 som stödbränsle under kremationerna. Oljeförbrukningen beräknas uppgå till ca 22 liter per kremation vilket innebär en årlig förbrukning på ca 22 m 3 vid 900 kremationer årligen. Den befintliga oljetanken kommer att tas bort och ersättas av en ny tank på 5 m 3 som placeras i ett speciellt iordningställt avloppsfritt utrymme i närheten av det nya kistintaget. Utrymmet kommer att vara gjutet i betong och förses med en inspektionslucka så att tanken kan inspekteras. Utsläpp till luft Krematoriets huvudsakliga miljöpåverkan beror på de utsläpp till luft som förekommer. Eftersom en ny ugn med förbättrad förbränningsstyrning samt rökgasrening installeras kommer de totala utsläppen till luft från verksamheten att minska även om antalet kremationer stiger till 1200 st per år. I tabellen nedan görs en jämförelse mellan dagens utsläpp av partiklar och kvicksilver (Hg) och motsvarande utsläpp efter installation av ny ugn med förbränningsstyrning samt rökgasrening och utsläpp i nivå med de yrkanden som gjorts i tillståndansökan. Som underlag för de utsläpp som redovisas för år 2003 används de emissionsmätningar som gjordes i maj 1998, där resultatet visade att det i medeltal emitterades 400 mg kvicksilver per kremation.. Partiklar kg/år Hg gram/år 2003 års utsläpp från befintlig ugn vid 900 kremationer årligen Ny ugn med rökgasrening och 1200 kremeringar /år. Utsläpp enligt yrkanden 40,8 100 De genomförda beräkningarna visar att utsläppen av såväl kvicksilver som partiklar kommer att minska med minst 70 %. Om den nya reningsanläggningen uppnår samma avskiljningsgrad som andra krematorier med motsvarande reningsanläggning kommer utsläppsreduktionen vad avser kvicksilver troligen att bli avsevärt högre. Avfall Det avfall som genereras vid krematoriet består i huvudsak av: - hushålls- och kontorsavfall, - blomsterdekorationer, - kvicksilverhaltigt avfall från rökgasreningen. 8(18)

9 9(18) Hushålls- och kontorsavfall omhändertas av det kommunala renhållningsbolaget medan komposterbart avfall som tex blomsterdekorationer från kistor läggs i kyrkogårdens kompost för blommor och trädgårdsavfall. Det avfall som genereras i kremeringsprocessen är sot i ugn, kylare och kanaler, flygaska och kvicksilverbemängt aktivt kol. Avfallet klassas i sin helhet som farligt avfall (EWC- kod *) och hanteras, förvaras och transporteras efter de regler och föreskrifter som gäller dylika produkter. Mängden sot och flygaska eller annat kvicksilverkontaminerat avfall är ca 270 kg vid 900 st genomförda kremationer per år och ca 360 kg vid fullt utnyttjat tillstånd. Kylanläggning Eftersom tiden mellan dödsfall, begravningsceremoni och kremering kan bli utdragen förvaras kistorna i kylutrymme i väntan på kremering. Den befintliga kylanläggningen för kylrummet kommer att bytas ut i samband med ombyggnaden av krematoriet. Den nya anläggningen är ännu inte upphandlad, men den kommer som det ser ut i dagsläget att innehålla kg av köldmediet R404A. Allmänna hänsynsreglerna Kunskapskravet Personal som arbetar med kremationerna har genomgått Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbunds utbildningspaket för krematoriepersonal. Personalen har även mångårig vana av denna typ av arbete och besitter därför en gedigen kunskap om hur förbränningen bör ske för att minimera störningarna för omgivningen och miljön. Försiktighetsprincipen Bollnäs Rengsjö församling anser att det faktum att man valt att installera den bästa möjliga teknik för rökgasrening som finns på marknaden är ett bevis på att man följer försiktighetsprincipen. Lokaliseringsprincipen Krematoriet är lokaliserat i St:Lars kapell, på fastigheten Säversta 5:4 i Bollnäs centralort. Området är i stadsplanen avsatt som område för kyrklig verksamhet och församlingen har sedan 1960 bedrivit krematorieverksamhet på den aktuella fastigheten. En flytt av krematoriet till en alternativ jungfrulig lokalisering bedöms medföra betydligt större störningar på miljön. Mot bakgrund av detta anser Bollnäs församling att den aktuella lokaliseringen är lämplig. Hushållnings- och kretsloppsprincipen Församlingen anser att det faktum att man omhändertar den överskottsvärme som uppstår vid kylning av rökgaserna för uppvärmning av lokalerna och för produktion av tappvarmvatten är ett gott exempel på att man uppfyller såväl hushållnings som kretsloppsprinciperna.

10 10(18) Yrkande Svenska kyrkan, Bollnäs-Rengsjö församling ansöker om tillstånd enligt 9 kapitlet Miljöbalken att få bygga om och ersätta befintlig kremationsugn med en ny modern ugn med tillhörande rökgasreningsutrustning vid St:Lars kapell på fastigheten Säversta 5:4, Bollnäs kommun. Samfälligheten yrkar vidare på att länsstyrelsen meddelar tillstånd för att få utöka antalet kremationer till 1200 st per år. Församlingen föreslår att följande slutliga villkor ska gälla för verksamheten: 1) Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden uppgett eller åtagit sig i ansökningsärendet om inte annat framgår av beslutet. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten. 2) Den ekvivalenta ljudnivån från verksamheten får utomhus vid närmaste bostäder inte överskrida följande riktvärden. 50 db (A) vardagar dagtid (kl 07:00-18:00) 45 db(a) kvällstid (kl 18:00-22:00) Söndagar och helgdagar (kl 07:00-18:00) 40 db(a) nattetid (kl 22:00-07:00) Den momentana bullernivån nattetid får inte överstiga 55 db(a) som riktvärđe vid närmaste bostäder. Ovan angivna värden ska sänkas med 5 db(a)-enheter om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter. 3) Utsläppet av stoft i rökgaserna från ugnen får inte överstiga 20 mg/m 3 norm torr gas. Värdet skall gälla som riktvärde vid besiktning och som medelvärde för en kremationscykel. 4) Ugnstemperaturen skall under pågående kremering överstiga 800 C. 5) Utsläppet av koloxid (CO) i rökgaserna från ugnen får som medelvärde under en kremation och som 5 minutersmedelvärde inte överstiga 100 respektive 500 mg/m 3 norm torr gas. Värdena skall gälla som riktvärde. 6) Avfall och kemiska produkter skall lagras på icke genomsläpplig yta och på så sätt att spill eller läckage inte kan nå avloppsnätet eller omgivningen. 7) Emissionen av kvicksilver skall kontrolleras i utgående renade rökgaser efter filter (=reningsutrustning) och får som medeltal per kremation som riktvärde vid besiktning inte överstiga 0,3 g.

11 11(18) 8) Att det föreskrivs att kväveoxiden inte får överstiga riktvärdet 900 g som medelvärde per kremation under besiktning. När det gäller förslaget till emissionsvillkor för kvicksilver (Villkor 7) vill församlingen anföra att den kunskap som föreligger om mätförhållandena gör att det inte går att på ett 100 %-igt sätt kontrollera kvicksilveravgången från ugnen och därmed inte heller reduktionen över anläggningen. Mot bakgrund av detta yrkar man på att villkoret avseende Hg-emissionen sätts som en totalmängd per kremation och inte som en halt per m 3 normal torr gas. Om villkor föreskrivs för NO x yrkas på att detta avser summan av NO och NO 2. I villkor där norm torr gas anges avses följande : Rökgaserna ska vara normaliserade till 101,3 kpa, 273 K samt att luftöverskottet ska motsvara 9 % koldioxid (CO 2 ) eller 11 % syre (O 2 ). Miljökonsekvensbeskrivning Utsläpp till luft Den nya kremationsugnen med rökgasrening kommer att innebära minskade utsläpp till luft. De genomförda beräkningarna visar att utsläppen av kvicksilver kommer att minska med minst 70 % medan utsläppen av partiklar minskar till ca 30 % av de utsläpp som sker med befintlig anläggning. Om den nya reningsanläggningen uppnår samma avskiljningsgrad som andra krematorier med motsvarande reningsanläggning kommer utsläppsreduktionen troligen att bli avsevärt högre. Utsläpp till vatten Eftersom ingen våtsotning förekommer på krematoriet sker inga vattenutsläpp från den krematorietekniska delen av verksamheten. Det sanitära avloppsvattnet från personalutrymmen, lokalvård och från publika toaletter i byggnaden leds till kommunens avloppsnät. Avfall Vid krematoriet genereras avfall i form av : - hushålls- och kontorsavfall, - blomsterdekorationer, - kvicksilverhaltigt avfall från rökgasreningen. Eftersom mängden kvicksilverhaltigt avfall från rökgasreningen är direkt beroende på hur många kremeringar som utförs kommer denna typ av avfall att öka som följd av den utökade verksamheten. Vid 900 kremationer årligen beräknas mängden bli ca 270 kg. Det kommer att lagras i plastpåsar inuti ett lockringsfat. Fyllda lockringsfat lagras i ett separat låst utrymme i garagebyggnaden i väntan på transport till SAKAB för omhändertagande.

12 12(18) Kemikalier Den egna kemikalieanvändningen är ytterst begränsad. Den består nästan uteslutande av bränslen i form av Eo 1 och gasol till ugnen samt bränsle till reservkraftsaggregatet. Eldningsoljan kommer att förvaras i en ny 5 m 3 stor oljetank som placeras i ett gjutet rum utan avlopp i närheten av det nya kistintaget. Årlig förbrukning vid 900 kremationer blir ca 22 m 3 och i storleksordningen 30 m 3 när tillståndet utnyttjas maximalt. Gasolen används för att tända oljebrännaren i ugnen och förvaras utomhus i låst skåp. Den befintliga oljecisternen kommer att tas bort, ett saneringsintyg kommer att upprättas och inlämnas till berörda myndigheter. En mindre mängd kemikalier kommer även in i verksamheten när balsamerade kroppar kremeras. Men eftersom tiden mellan dödsfall, begravningsceremoni och kremering numera är relativt kort samtidigt som kapaciteten i krematoriets kylutrymme är stor är det ytterst ovanligt att balsamerade kroppar kommer in för kremering. Buller Ett ökat antal kremationer innebär onekligen att antalet transporter ökar. Detta torde kunna ge en upplevelse av en något förhöjd bullernivå mot dagens verksamhet. Det är antagligen inte det ökande antalet bilar från begravningsbyråerna som kommer att upplevas bullra utan de tunga varutransportbilarna. Dessa transporter är dock relativt sällsynta, i normalfallet sker dessa leveranser en gång per månad. En annan tänkbar bullerkälla på krematorier är de fläktar som ofta används för att ventilera bort den överskottsvärme som uppstår vid kylning av rökgaserna. Detta kan komma att ske på St:Lars kapell om värmeöverskottet från rökgaskylningen blir för stor. Inget beslut är dock taget i frågan eftersom man även tittar på att i stället lagra den eventuella överskottsenergin i berget under kapellet. Församlingen räknar dock inte med att någon förändring i den totala bullerbilden kommer att ske jämfört med dagens verksamhet. Transporter Med ökat antal kremeringar följer givetvis ett ökat antal transporter. Vid fullt utnyttjande av tillståndet ökar transporterna av kistor proportionerligt mot antalet kremationer från 1800 till 2400 st. De tunga transporterna är relativt få, ca en transport per månad. Energi Den energiförbrukning som förekommer består till största delen av den eldningsolja som används vid uppvärmning av krematorieugn och efterbrännkammare samt som stödbränsle senare i kremationsprocessen. Förbrukningen uppgår till i genomsnitt liter olja per kremation. Överskottsvärmen uppstår kommer i första hand att utnyttjas för uppvärmning av lokalerna och för produktion av tappvarmvatten. För att kunna ta tillvara så stor

13 del av överskottsenergin som möjligt kommer även ett energilager i form av ackumulatortankar att installeras. Om energiöverskottet visar sig bli större än vad som kan omhändertas i ackumulatortankarna finns även planer på att eventuellt anordna ett energilager i berget under kapellet. Med hjälp av detta kan värmeenergi lagras och återanvändas för uppvärmning av kapellet när behovet är större. Sammanfattning Den inverkan den planerade verksamheten bedöms kunna få vid ett fullt utnyttjat tillstånd sammanfattas enligt nedanstående tabell: ++ Mycket positiv effekt + Viss positiv effekt 0 Ingen förändring jmf dagens verksamhet - Viss negativ effekt -- Mycket negativ effekt Faktor Bedömd Kommentar förändring Utsläpp till luft + Den totala emission kommer att minska även om antalet kremationer utökas till 1200 per år Utsläpp till vatten 0 Ingen förändring jmf dagens verksamhet Utsläpp mark 0 Ingen förändring jmf dagens verksamhet Buller 0 Ingen förändring jmf dagens verksamhet Kemikalihantering - Ytterligare kemikalier i form av aktivt kol kommer att hanteras i verksamheten Avfall - Större volymer farligt avfall kommer att produceras jmf med i dag Hushållning med resurser ++ Genom förbättrad energiåtervinning minskar energibehovet för lokaluppvärmning Transporter 0/- Transporterna ökar marginellt i jmf med dagens transporter Yttrande Samhällsbyggnadskontoret i Bollnäs kommun tillstyrker ansökan men anför bland annat att man anser att riktvärdet för utsläpp av kvicksilver till luft bör sättas utifrån den 95%:iga avskiljningsgrad som reningsutrustningen har och inte en 90 % som församlingen föreslår. Sökanden har inte inkommit med några synpunkter på yttrandet. 13(18) Miljöprövningsdelegationens motivering Miljöprövningsdelegationen anser sammanfattningsvis att, om föreskrivna villkor följs, kan verksamheten förenas med de allmänna hänsynsreglerna och målen i miljöbalken samt med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och

14 vattenresurserna samt med den för området gällande detaljplanen. Tillstånd skall därför lämnas till verksamheten. Lokalisering Enligt 2 kap 4 MB skall en plats väljas för verksamheten som är lämplig bland annat med hänsyn till miljöbalkens mål och så att en god hushållning av markoch vattenområden uppnås (kap 3 och 4 MB). Platsen ska väljas så att ändamålet med verksamheten kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljö. Med hänsyn till de skyddsåtgärder som sökande åtagit sig och de villkor som ställs i detta tillståndsbeslut anser miljöprövningsdelegationen att den föreslagna lokaliseringen uppfyller kraven på plats i 2 kap 4 MB. Ansökan avser befintlig och utökad verksamhet inom fastigheten Sävstaås 5:4 i Bollnäs kommun. Enligt gällande stadsplan som fastställdes i september 1958 framgår att fastigheten, nuvarande Säversta 5:4 (tidigare Bollnäs Prästbord 1:22) är avsatt som ett specialområde för endast kyrkliga- och begravningsändamål. Området för lokaliseringen är inte av riksintresse enligt 3 eller 4 kap MB. Inte heller några andra intressen enligt 3 kap berörs. Miljöprövningsdelegationen anser sammanfattningsvis att, om föreskrivna villkor följs, kan verksamheten förenas med de allmänna hänsynsreglerna och målen i miljöbalken samt med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna samt med den för området gällande stadsplanen. Tillstånd skall därför lämnas till verksamheten. Miljökvalitetsnormer och miljömål Miljöprövningsdelegationens bedömning är att verksamheten inte kommer att bidra till att de idag fastställda miljökvalitetsnormerna överskrids. Den aktuella verksamheten berör såväl miljökvalitetsmålet giftfri miljö som målet begränsad klimatpåverkan. Miljöprövningsdelegationens bedömning är att en ombyggnation av krematoriet kommer att minska emissionerna av såväl kvicksilver som koldioxid vilket innebär att ombyggnationen aktivt medverkar till att öka möjligheterna att nå såväl de regionala som nationella miljömålen. Motivering av villkor 14(18) Buller (villkor 2) Miljöprövningsdelegationen anser att buller från verksamheten skall begränsas så att det motsvarar Naturvårdsverkets riktlinjer för nyetablerad verksamhet. I riktlinjerna anges att tillåten bullernivå bör sänkas med 5 db(a) om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter. Orsaken till sänkningen är att dessa ljudtyper anses mer störande (även om de inte alltid ger en ökad ekvivalentnivå). Dessa ljudtyper har inte angetts förekomma i ansökan. Miljöprövningsdelegationen anser att sådana ej heller kan accepteras vid angivna begränsningsvärden i sådan omfattning att de medför störningar.

15 Miljöprövningsdelegationen vill upplysa om att ljudnivåerna gäller alla bostäder, inte enbart de närmaste. 15(18) Utsläpp till luft (villkor 3, 4, 5, 6, 7, 10 och 11) Krematorier är en av de största enskilda utsläppskällorna av kvicksilver i dag. Toxiska effekter på människa från luftutsläpp av kvicksilver finns beskrivet vid koncentrationer som överstiger 50 µg/m 3. I detta fall torde utspädningseffekten innebära att det inte är troligt att någon direkt toxisk effekt uppkommer man andas luften i omgivningen. Det finns dock en viss risk för att en successiv upplagring av kvicksilver i omgivande mark och vattendrag sker. Eftersom Gävleborgs län redan i dag har förhållandevis stora problem med kvicksilver i mark och sjöar anser miljöprövningsdelegationen att en begränsning av dessa utsläpp är en prioriterad fråga. Miljöprövningsdelegationen anser därför att det är såväl tekniskt som ekonomiskt rimligt att föreskriva om utsläppsvillkor som kräver bästa möjliga reningsteknik för att uppnås. Det är miljöprövningsdelegationens uppfattning att det i samband med förstagångsbesiktningen förutom en kvicksilverbalans även bör genomföras en mätning som klargör anläggningens avskiljningsgrad. Vid denna mätning bör utsläppet av kvicksilver mätas som till ugn ingående mängd minus avskiljd mängd, d.v.s. det är inte tillräckligt att enbart mäta reningsgraden över filtret. Det av sökanden yrkade villkoret för Hg-emissioner är enligt miljöprövningsdelegationens bedömning inte acceptabelt. Ett mätresultat på utgående emission som uppvisar en låg totalmängd kvicksilver per kremation beskriver på intet sätt reningsanläggningens funktion. Ett låg totalmängd kan lika gärna vara en följd av att de stoft vars kremation mätningen genomförts på saknar eller har litet innehåll av kvicksilver. Utsläpp av stoft, kolmonoxid och gasformiga kolväten är till största delen beroende av hur fullständig förbränning som uppnås i processen. För att uppnå en fullständig förbränning är det viktigt att temperaturerna är tillräckligt höga under hela kremationsprocessen. Temperaturen bör därför överstiga 700 C i ugnen och 800 C i efterbrännkammaren. Miljöprövningsdelegationen anser att temperaturvillkoret gäller under hela kremeringen, från det att kistan insätts i ugnen till dess att förbränningen av stoftet är avslutad. Det är även viktigt att rökgasernas uppehållstid i efterbrännkammaren är tillräckligt lång för att de oförbrända kolväten som kommer in i kammaren ska hinna brännas ut. För att bättre kunna styra och reglera förbränningsprocessen ska ugnen förses med kontinuerlig mätning och registrering av kolmonoxid, röktäthet och syre eller koldioxid. Som alternativ till mätning av röktätheten i utgående rökgaser kan en kontinuerlig mätning av differenstrycket över partikelfiltret accepteras. Det föreligger en tydlig korrelation mellan kolmonoxidhalten och andelen oförbrända kolväten i rökgaserna. Ett lågt kolmonoxidvärde är sålunda en

16 indikator på en god förbränning. Detta innebär att halten av kolmonoxid i rökgaserna bör hållas så låg som möjligt. För att minska risken för dioxinbildning anser miljöprövningsdelegationen även att ett korttidsvärde för CO-halten bör fastställas. Församlingen har i sin ansökan åtagit sig att utnyttja bästa tillgängliga teknik vid ombyggnationen av krematoriet. I Danmark ställs regelmässigt krav på att CO utsläppen från krematorier ej får överstiga 50 mg/m 3 norm torr gas samt att utsläppet som 1-minutsmedelvärde och riktvärde inte får överstiga 500 mg/m 3 norm torr gas. Eftersom dessa krav ställs på motsvarande anläggningar i Danmark anser miljöprövningsdelegationen att tekniken för att nå ner till dessa värden är tillgänglig och föreskriver därför att dessa även ska gälla i detta ärende. Miljöprövningsdelegationen anser i att mätningar av NO x -emissioner bör kunna begränsas till att ske i samband med förstagångsbesiktningen. Därefter behöver mätning endast ske om modifieringar som kan förändra ugnens förbränningsegenskaper har gjorts. Genomförda utredningar visar att det finns ett klart samband mellan sjuklighet i både lung- och hjärtsjukdom samt partikelhalter i omgivningsluft. För den oftast mätta partikelstorleken (PM 10 ) finns samband med ökad sjuklighet beskriven redan vid halter understigande 50 µg/m 3. För uteluft finns det även en miljökvalitetsnorm för partiklar på 50 µg/m 3 i form av ett dygnsmedelvärde som inte får överskridas mer än 35 dygn per år. Inga mätningar av PM 10 är genomförda i Bollnäs centralort. Däremot påvisar sotmätningar måttliga sothalter (medelvärdet för vinterhalvåret uppgick till ca 6,5 µg/m 3 ). En teoretisk omräkning till PM 10 ger vid hand att dessa värden torde ligga i spannet mellan 11 och 13 µg/m 3 Krematoriet inte ligger i den centralaste delen av Bollnäs, varför värdena vid krematoriet torde vara lägre. Stoftutsläppen från krematoriet torde ej heller ha någon nämnvärd inverkan på nivåerna stans centrala delar. Eftersom betydelsen av partiklar är svårbedömd anser miljöprövningsdelegationen trots detta att ett begränsningsvärde för tillåtna stoftutsläpp bör föreskrivas. En lämplig nivå på detta begränsningsvärde anser miljöprövningsdelegationen vara de 20 mg/m 3 som föreslås i remissversionen av naturvårdsverkets branschfaktablad för krematorieverksamhet. Kontroll av anläggningen (Villkor 8, 9 och överlåten fråga) Uppföljning av utsläppsvillkoren kräver kontroll. Denna bör regleras i ett kontrollprogram där såväl mätmetod, mätfrekvens som utvärderingsmetod anges. Miljöprövningsdelegationen anser att de förändringar som behövs i kontrollprogrammet bör utföras av kyrkogårdsförvaltningen i samråd med tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten bör ges rätt, att där så behövs, besluta om fastställelse av kontrollprogrammet. För att kunna kontrollera villkoren anser miljöprövningsdelegationen att det är viktigt att det går att ta representativa prover. Miljöprövningsdelegationen 16(18)

17 föreskriver därför om ett särskilt villkor angående provtagningsplatser för utgående luft. Eldningsolja (villkor 12) Det finns i dag inte någon teknik som medger att alternativa bränslen används vid uppvärmning av ugnarna utan dessa måste värmas med hjälp av fossila bränslen. Miljöprövningsdelegationen inser att det är oundvikligt att ej förnyelsebara bränslen används men anser att miljöbelastningen från dem bör minimeras. Ett såväl tekniskt som ekonomiskt rimligt sätt att göra detta är att enbart utnyttja eldningsoljor MK1 med lågt svavelinnehåll. 17(18) Farligt avfall (villkor 13) Miljöprövningsdelegationen anser att det föreligger risk för såväl hälsopåverkan som förorening av mark vid hantering av flygaska och sot som innehåller kvicksilver. Ett villkor bör därför föreskrivas som förtydligar verksamhetsutövarens ansvar att se till att risken för utsläpp är så liten som möjligt vid hantering av dessa fraktioner. Villkoret innebär att verksamhetsutövaren aktivt skall identifiera, förebygga och begränsa riskerna vid förvaring, lastning, lossning, interntransport och annan hantering. Som ett komplement till förebyggande åtgärder skall skyddsåtgärder vidtas som minskar konsekvenserna av ett utsläppstillbud. Det finns många olika tekniska eller administrativa sätt att konkret uppfylla villkoret. Exempel på åtgärder för att förebygga tillbud är att det finns kontrollrutiner vid kritiska hanteringsmoment, att förvaringsbehållare, invallningar och eventuella ledningar skyddas mot påkörning som kan orsaka läckage eller att överfyllningsskydd finns vid påfyllning av tankar. Exempel på åtgärder för att minska konsekvenserna är att hantering där det finns risk för spill sker på tät yta, att saneringsmedel finns tillgängligt och att närliggande avlopp och dagvattenbrunnar skyddas. Vilken åtgärd som är lämpligast beror på platsspecifika förutsättningar vilka kan komma att ändras vid begränsade anmälningspliktiga förändringar av verksamheten. Miljöprövningsdelegationen anser vidare att allt farligt avfall minst en gång om året bör transporteras bort från verksamheten till anläggning som har tillstånd att mellanlagra eller slutligt omhänderta farligt avfall. Överlåtna frågor Miljöprövningsdelegationen anser att den aktuella verksamheten och förutsättningarna är av sådan art att tillsynsmyndigheten kan ges möjlighet att föreskriva om ytterligare åtgärder eller villkor som kan föranledas av villkorspunkterna 8 och 14 angående kontroll av anläggningen samt provtagning och eventuell marksanering vid befintlig oljetank. Övrigt Med hänsyn till verksamhetsutövarens skyldigheter och tillsynsmyndighetens möjligheter, se särskilda upplysningar sidan 3, så bedömer miljöprövningsdelegationen att några särskilda villkor om kontrollprogram eller besiktning inte behöver meddelas.

18 Bedömning av miljökonsekvensbeskrivningen Diarienr/Dossnr Enligt 6 kap 7 MB skall en miljökonsekvensbeskrivning för verksamheter som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan innehålla de uppgifter som behövs för att uppfylla en miljökonsekvensbeskrivnings syfte i den utsträckning som behövs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning. Miljöprövningsdelegationen bedömer att den upprättade miljökonsekvensbeskrivningen motsvarar de krav som ställs i 6 kap MB Detta beslut har fattats av miljöprövningsdelegationen efter föredragning av Per Ahlenius. Upplysningar om hur man överklagar samt beslut om kungörelsedelgivning, se bilaga. 18(18) Gösta Törnblom Sven H Jansson Bilaga: Beslut om kungörelsedelgivning och Hur man överklagar Kopia till: Samhällsbyggnadskontoret i Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg, enheten för miljömedicin Naturvårdsverket Yrkesinspektionen Aktförvararen Inger Sveden