Vintermöte i Sälen. Coola trender i USA Skön snö resultat enkätundersökning SLAO SAMVERKAR FÖR ROLIGA OCH TRYGGA SKIDUPPLEVELSER

Transkript

1 nr 3 mars säsongen Vintermöte i Sälen Coola trender i USA Skön snö resultat enkätundersökning SLAO SAMVERKAR FÖR ROLIGA OCH TRYGGA SKIDUPPLEVELSER 1

2 Vi projekterar, offererar och bygger pumpstationer, rörsystem, elsystem, centralluftsystem, hydranter, brunnar och väderinformationssystem. Med garanti och fullständig service. LENKO Box ÖSTERSUND Tel

3 Innehåll Skidskolan...4 Hans Gerremo vd Hur går det? Det är en fråga som jag ofta får av journalister och kollegor. Vädret rår vi inte på, brukar jag säga, men vi gör någonting åt det genom snökanonerna som vi började med i våra skidanläggningar för 30 år sedan. Debatten om klimatet och växthuseffekten är intressant att följa. Förra vintern som var den snörikaste på 20 år enligt SMHI, var det ingen som talade om ämnet. På senare tid har olika experter och media, med Al Gore i spetsen, slagit på stora domedagstrumman. Och visst, klimatförändringen är ett allvarligt problem, men enligt en av Storbritanniens främsta klimatologer, Mike Humle, har den aktuella mediehysterin ingen eller svag vetenskaplig grund. Journalistiken handlar om katastrof och kaos som ostyrbara vapen i ett förtvivlat försök att skrämma samhället till beteendeförändringar, säger han. I vår egen bransch har till exempel mer effektiva och energisnåla snökanoner bidragit till minskad växthuseffekt. Jämför vi med de snösystem som byggdes i mitten på 80-talet har antalet kompressorer för snötillverkning minskat väsentligt idag. Det vi ytterligare kan göra är att effektivisera elmotorer, använda miljövänliga oljor och miljöbränsle samt byta ut energikrävande belysningssystem i anläggningarna. Många använder sig redan idag av energistyrningssystem som reglerar värmen i stugbyar och lägenheter, vilket är mycket energibesparande. Det senaste halvåret har varit positivt för turismen då vi på olika sätt fått ännu bättre villkor. Först och främst har den nya regeringen erkänt utförsåkning som en idrott och därmed sänkt momsen från 12 till 6%. Dessutom har de tidigare föreslagna hårda reglerna för säsongsanställning skrotats och flygskatten är borttagen. Från och med 1 juli 2007 slopas arbetsgivaravgiften för anställda som är år och samtidigt finns ett av EU godkänt förslag om att arbetsgivaravgiften för tjänstesektorn tas bort helt från 1 januari Från och med 15 februari tillhör dessutom turismbranschen en ny avdelning inom Näringsdepartementet; FIN Forskning, innovation och näringsutveckling. Företag som betecknas som basindustri ingår i FIN. Slutsatsen är väl då att turismen också är accepterad som basindustri! Det som då återstår är att övertyga regeringen om att satsa mer på marknadsföring gentemot utlandet. Läs mer på sid 30. Hur går det? frågar jag mig inledningsvis. Jag brukar säga att än så länge är det för tidigt att säga någonting. Sportloven verkar över lag varit bra i hela landet men vi tappade mycket under jul och nyår och det kan vi inte ta igen. Vi hoppas att påsken kan väga upp en del. Kul är det att många investeringar redan nu ligger i startgroparna inför nästa säsong. Glädjande är också att alpina VM i Åre gick så bra på alla sätt. Vilka framgångar för våra svenska åkare med Anja Pärsson i spetsen! Arrangemangs- och mediamässigt kan det nog inte heller bli bättre. Grattis till alla er som var med och gjorde VM så lyckat! Till sist vill jag önska er alla ett bra slut på säsongen. Hoppas vi ses på Vintermötet i Lindvallen april. Läs mer om det på sid Glad påsk! Rapport från Interski...5 Snösport för alla...6 Skidåkning i skolan, IVSS...7 Utbildning...8 Vintermöte Coola trender i USA...14 Dundret i Gällivare...18 Skön snö...21 Anläggningsnytt...22 Stenkällegården...24 TK; Boverkets nya regler...26 Recyclar skidliftar...27 Juridik...28 Notiser...30 Agenda Årgång 22. Tidningen utges 3 gånger per år i en upplaga på exemplar och distribueras till SLAOs samtliga medlemmar, massmedia, myndigheter, organisationer och övriga som berörs av svensk utförsåkning. Utgivningsdatum säsongen september, 20 december, 20 mars. Prenumeration 200 kr inkl moms (3 nr). Redaktion SLAO, Tullgatan 27, Östersund. Tel slao@slao.se Ansvarig utgivare Hans Gerremo hans.gerremo@slao.se Annonser Gunvor Odelberg gunvor.odelberg@slao.se Produktion Birgitta Svensson birgitta.svensson@slao.se 3

4 skidskolan Efter en intensiv utbildningsperiod är vi nu mitt inne i anläggningarnas högsäsong vilket för oss innebär att det på utbildningssidan är lite lugnare framöver. Antalet anmälda deltagare till vinterns utbildningar uppgår i dagsläget till cirka 600 personer, jämfört med fjolårets 440 deltagare totalt! Foto: Ola Rockberg Ett par crossoverutbildningar liksom fördjupningsutbildningarna på snowboard har tyvärr blivit inställda på grund av för litet intresse, medan andra utbildningar har fyllts på som aldrig förr. Glädjande är att deltagarantalet på Utbildning 3 och 4 har varit större än förväntat. Det återstår fortfarande ett par utbildningar innan vintern är till ända. Framför allt vill vi slå ett slag för den Grundutbildning 1 som kommer att gå av stapeln i Riksgränsen 7-13 maj. Ett ypperligt tillfälle för er som har funderingar på att arbeta som skidlärare säsongen Vi är nu inne på andra året med det nya utbildningssystemet för skidlärare. Där ingår separata testdagar som deltagarna genomför efter Utbildning 2, 3 och 4 för att kunna tillgodoräkna sig utbildningen. Under dessa tillfällen testas deltagarnas personliga skidfärdigheter i förhållande till genomfört utbildningssteg. Teoretiska kunskaper testas tillsammans med ledarskap och undervisning under utbildningens gång. Hittills har det varit två testtillfällen i Sälen och Vemdalen och när detta nummer av SLAO Xpress kommer ut har det varit ytterligare ett tillfälle geografiskt uppdelat på Sälen och Stockholm. Vemdalen och Tandådalen har varit till stor hjälp vid genomförandet av testdagarna och får en eloge för detta! Jag har dessutom hunnit med att ha semester i USA. En semester som också involverade lite arbete. Under första veckan genomförde ett par av oss som var på Interski i Sydkorea clinics för skidskolan i Vail om Interski och hur vi arbetar med utbildningar i Sverige. Vi hade också en del diskussioner med företrädare för PSIA, som är den utbildande organisationen i USA, om utbildningsstrukturer och hur man tänker i skidskolorna när det gäller kvalitet och utbud. Intressanta möten som avslöjade både likheter och skillnader i hur vi tänker och arbetar. Det är också intressant att se hur det arbetas i anläggningarna i USA och vilken påverkan det har på efterfrågan på skid-/snowboardinstruktörer. Utan att lägga några värderingar i resonemanget väcks ändå undran om det kan vara så att filosofin runt backarnas underhåll (pistning) har ett direkt samband till hur stor efterfrågan på instruktörer är. Det är gott om pucklar och backar som bara pistas någon gång per vecka. Varje morgon presenteras en rapport om vilka backar som Examen 2007 är pistade för dagen, resten är orörda. Det bäddar för stora ytor med skojig skidåkning skidåkning som många av våra gäster hemma i Sverige inte skulle acceptera idag. Vi är nog alltför vana vid att i princip alla backar numera ska vara nypistade varje dag. Ett uppskattat inslag på flera anläggningar i både USA och Kanada är den gästservicepersonal som servar gästerna kostnadsfritt i backarna. Bland annat genom att vara tillgängliga för guidningar i pisterna, svara på frågor och försöka se till att gästerna får en bra vinterupplevelse. De flesta av dessa personer arbetar en dag i veckan mot ett säsongskort som ersättning. Oftast är det bofasta på orten som brinner för sin produkt, ibland säsongare som vill ha ett liftkort mot rimlig insats. Bengt Bengtsson Skidlärarexamen går av stapeln vecka 13 i Klövsjö. 29 deltagare genomförde skrivningen i Sälen och Åre i januari, och 26 deltagare fortsätter med examensveckan i Klövsjö. Kompletterande examen genomförs vecka 15 i Klövsjö, 12 deltagare. Snowboardexamen genomfördes för första gången i fjol. Denna säsong blir det ett uppehåll då det saknas tillräckligt med deltagare för att genomföra examenstillfället varje år. Nästa tillfälle blir därför våren

5 Rapport från Interski 2007 I slutet av januari gick Interski 2007 av stapeln i Yong Pyong, Sydkorea. Cirka 1000 deltagare från 31 nationer världen runt deltog i detta arrangemang för att främja och utveckla snösport. Den svenska delegationen bestod av 60 personer från SLAO, Skidlärarföreningen, Friluftsfrämjandet, Skidförbundet, Skidåkning i skolan och Riksidrottsförbundet samt en av våra sponsorer Ivanhoe. Yong Pyong är Sydkoreas största och äldsta skidort som invigdes i början av 70-talet. Antalet bäddar och liknande ska vi inte orda om, däremot antalet åkare i backen en vanlig lördag. Det fanns väl ungefär tre åkare per kvadratmeter. Knappt det gick att se snön för alla människor...! Anläggningen kan beskrivas som en blandning av Sälen, Åre och Liseberg. Det fanns något för alla alltid. Och med öppettider som får svenska anläggningschefer att blekna. Liften var öppen kl Utom på fredag och lördag då liften stängde kl 02.00! Noterbart är att Korea under några få år lyckats fördubbla antalet skidåkare i landet, från två till fyra miljoner, och att nya anläggningar fortsätts att byggas. När det gäller den svenska delegationens arbete så pågår en sammanställning som snart kommer att göras tillgänglig för de som önskar information om vad som händer runt om i världen. I många länder arbetar man med samma problemställningar som vi gör i Sverige, samtidigt som den alpina sporten är på stark tillväxt i andra länder till exempel i de gamla öststaterna, Kina med flera. Bengt Bengtsson Workshop med Österrike i Yong Pyong, Sydkorea. Foto: Bengt Bengtsson 5

6 Snösport för alla! Reflektioner om Interski. Första gången Interski arrangerades var 1953 och andra gången var faktiskt i Storlien år Att få ta del av 31 länders skidskoleutveckling genom demonstrationer, workshops, seminarium och övriga sociala utbyten är mycket givande. Vad har vi fått med oss hem från årets kongress med temat Snösport för alla? En del länder presenterade väldigt bra utbildningsmaterial via cd, dvd och internet. Många vill satsa mer på nyrekrytering bland skolungdomar och Schweiz hade ett bra seminarium om hur de går till väga. Delegationen från Sverige bevakade olika länder, både vad gäller demonstrationer, clinics i backen och seminarium. Det handlade mycket om pedagogik och metodik. Vad vinner skidskolor/skidlärare i Sverige på att delta? Friluftsfrämjandet, Sv Skidförbundet, Skidåkning i Skolan, Skidlärarföreningen och SLAO agerar tillsammans. Vi är samspelta gällande utbildningsmaterial, undervisning, filosofi m m. Interski är en mycket viktig mötesplats internationellt och nationellt. Vi får stämma av våra kunskaper och lära av varandra. Vad gör vi nu på hemmaplan? Redovisar erfarenheterna från Interski för våra medlemsskidskolor. Fler skidskoleträffar på snö. Arrangerar workshops/seminarium. Förbättrar vårt utbildningsmaterial. Jag konstaterar att Sveriges gäng kom mycket väl förberedda till Interski. Alla skidskoleorganisationer agerade med stort självförtroende både i och utanför backen. Sverige som skidskolenation har mycket stor respekt utomlands. Jag fick dessutom bättre kontakt med högskolornas lärarutbildare som hade representanter med i delegationen. Det gynnar vårt samarbete ännu mer när vi agerar inom skidåkning i skolan framöver. Dessutom träffade jag driftschefer på skidanläggningen som hade mycket intressant att berätta om anläggningen. Hans Gerremo 6

7 Ny ordförande i IVSS Klas Åstrand Internationella förbundet för snösport, skolor och högskolor IVSS är en del i Interskis verksamhet. Klas Åstrand som varit vice ordförande ett antal år är IVSSs nye ordförande. IVSS bildades redan 1965 och har idag 25 medlemsländer. Nyinvald medlem är Bulgarien. Ny ordförande är alltså Klas Åstrand och ny vice ordförande Dieter Bubeck, Tyskland. Övriga medlemmar i styrelsen kommer från Polen, Finland, Japan och Österrike. Det ska vara en aktiv styrelse med uppbackning från alla medlemsländer. Tillsammans ska man arbeta för att få in mer skidåkning i skolan. IVSS ordförande har en styrelseplats i Interskipresidiet. Målsättningen är att påverka internationellt utbyte av erfarenheter kring specifika problem beträffande skidåkning och snösport på skolor och universitet inom utbildning och praktisering av detta. Vetenskapliga diskussioner angående frågor inom skidåkning och andra snösporter. Fokus ska ligga på utbildningsteorier inom sport angående psykologiska, sociala, medicinska och pedagogiska problem. Framtida planer för IVSS arbete som antogs i Sydkorea: Öka ungdomars intresse för snösport. Påverka lärarutbildningar så snösport blir en naturlig del av skolan. Ge lärare verktyg och förslag på hur de kan genomföra friluftsdagar. Verka för att vetenskapligt förtydliga det sunda i att barn och ungdom som rör på sig och är ute i friska luften och lär av naturen blir bättre i sitt skolarbete. IVSS tittar även på hur man i framtiden ska få större support från statliga myndigheter samt eventuella sponsoroch donationsintäkter. Läs mer på Nästa IVSS-kongress äger rum i Rovaniemi, Finland NYA SLAO XPRESS nr mars För mer information se Skidåkning i skolan är arbetsnamnet för IVSS i Sverige och hittills har Klas Åstrand haft ansvaret. I dess verksamhet ska vi arbeta för att i framtiden på ett ännu bättre sätt kunna sprida information angående betydelsen av elevers deltagande i skidåkning i skolan. Klas Åstrand (till vänster) tar över efter förre ordförande Sepp Redl, Österrike. Hans Gerremo 7

8 utbildning Investera i utbildning inför Att bemöta gäster i backen på ett professionellt sätt förutsätter väl utbildad personal. Utbildning ger trygghet och förmåga att förmedla en fin upplevelse. Utbildning är därför en bra investering! Denna vinter har cirka 1100 personer valt att utbilda sig hos oss vi siktar mot 1500 deltagare inför Arbetet med nästa säsongs utbildningar är redan påbörjat. Utbildningskatalog distribueras under juni/juli. Under samma period uppdateras hemsidan där du också kan anmäla dig och beställa fler exemplar av katalogen. Boka en SLAO-instruktör Utöver vårt ordinarie utbud anpassar vi gärna utbildningar efter era behov och önskemål. En dags sjukvårdsutbildning för samtliga anställda kanske tillsammans med grannanläggningen, är ett alternativ. Ring gärna så berättar jag mer, tel SLAO har nästan 100 instruktörer som verkar inom olika utbildningsområden; skidskola/snowboard, sjukvård/ säkerhet, lavin, lift/pist, arbetsledare med mera. Bland dessa instruktörer finns stor kunskap och branschkännedom, som de gärna delar med sig av. Om din skidanläggning är intresserad av att vara värd för någon av SLAOs utbildningar är ni varmt välkomma med en förfrågan. Ring oss på tel eller skicka e-post till utbildning@slao.se Kvalitetssäkring Har du gått någon av våra utbildningar denna säsong? Vi är angelägna att få höra hur du tyckte det var! Gå in på och besvara ett 10-tal frågor och du är med i utlottningen av ett presentkort värt kr! 96% av deltagarna förra året svarade att de kunde tänka sig att gå ytterligare någon SLAO-utbildning, det hoppas vi att även du vill. Några röster ur förra vinterns enkätsvar: Kursledaren var mycket proffsig och pålitlig. Jag blev till och med intresserad av de små kristallerna vi fick se i luppen. Kursledaren brann verkligen för sitt område. (Lavin 1) Riktigt bra utbildning, lärorik och oerhört engagerade ledare. (Skidlärare Grundutbildning 1 och 2) Mycket duktiga instruktörer. De har själva jobbat med sjukvård i backen och kunde svara på frågorna. (Första hjälpen i skidbacken) Att samverka för roliga och trygga skidupplevelser är SLAOs vision, och vi är övertygade om att kunskap är en av grundstenarna för att nå dithän. Torbjörn Lundqvist Prenumerera på SLAOs nyhetsbrev alltid aktuell information! asp Kommunikationsradio Box Falun (Gammelvägen 16) Tel: Mob: E-post: goran.nygard@gn-radio.se 8

9 Rekord i utbildning för pistmaskinsförare Årets pistmaskinförarutbildning slog rekord med dubbelt så många deltagare jämfört med normalt. Då vi kan ta max 20 personer/utbildning, på grund av maskintillgång, ordnades en extra utbildningshelg vilket var första gången i SLAOs historia. Tage Landmark och hans fantastiska förare i Tandådalen- Hundfjället stod för den praktiska körundervisningen som varvades med teorilektioner inomhus. Normalt brukar vi hålla utbildningen i december, men på grund av snöbrist var vi tvungna att flytta fram den. Totalt 40 förare deltog under båda helgerna, de kom från Blekinge i söder till Blåsjön i norr. Tandådalen januari. Tandådalen januari. REA Ivanhoe 100% ull Ett fåtal Ivanhoe skidåkartröjor kvar! Sista chansen: 125:- inkl moms (frakt tillkommer) 100% ull, dam- och herrstorlekar. Brodyr på vänster arm; Svensk skidskola. Perfekt som personaltröja eller under skaljackan i skidbacken! SLAO, tel , utbildning@slao.se 9

10 Vintermöte en bra säsongsavslutning! Utomhusutställning/demo Tisdag kl , onsdag kl Utställare: Anmälan till SLAO senast 13 april. Ski Lodge Lindvallen april. SLAOs medlemmar träffas samtidigt som leverantörer visar upp sina produkter och tjänster i dess rätt element det vill säga på snö. Minst hälften av mötestiden vistas vi utomhus. Provkörningar, demonstrationer, intressanta föredrag som ligger i tiden och inte minst utbyte av tankar och idéer. Många skidanläggningar passar på att göra Vintermötet till en bra säsongsavslutning. Vi kör återigen Risk Management då vi på skidor åker runt i Lindvallens anläggning tillsammans med deras skidpatrull, och diskuterar olika riskmoment som förekommer läs mer på sid 12. Intressanta seminarium ska vi också hinna med. Ingo Karl, Österrike, delger sina erfarenheter från den gångna snöfattiga vintern i alperna. Direkt därefter stämmer vi av den svenska säsongen i ett öppet forum. Vi har dessutom bjudit in Gunn Persson, som sedan 2001 arbetar som klimatforskare och hydrolog på Rossby Centre SMHI. Sveriges bästa pistmaskinsförare ska utses. Vem övertar mästartiteln från 2005 års segrare Lars Johansson, Idre Fjäll? Mer fighting spirit blir det i vårt traditionsenliga mästerskap i storslalom! En enkel och lekfull tävling som har en tendens att bli väl så prestigefylld. Mer om SLAO-mästerskapen på sid 12. Än är det inte för sent att anmäla sig! Gå direkt in på vintermote.asp för mer information och anmälan. 10

11 Ingo Karl Säsongen i alpländerna Seminarium tisdag 24 april kl Diplomingenjör Tekn Dr Ingo Karl är skidanläggningschef i St Johann nära Kitzbühl. Han är sedan lång tid engagerad i Österrikes liftanläggningsorganisation och är nu dess ordförande. Han är även ordförande i FIANET. Ingo Karl har lång erfarenhet av vinterturism och är bland annat engagerad i Tyrolens turistorganisation. Han är en flitigt anlitad föredragshållare och kommer att ge oss sitt perspektiv på senaste vinterns varma väder och vad det betytt för alpländerna. Och hur har gäster, stat och kommun reagerat och hur ser man på framtiden? Forum; Säsongen i Sverige Forum tisdag 24 april kl Direkt efter Ingo Karls seminarium kör vi vidare med ett öppet forum där vi stämmer av säsongen som gått. Hur har vi hanterat bristen på snö och kyla som många drabbats av? Förhoppningsvis kan vi lära av varandra när det gäller hantering av bland annat gäster, snögaranti, personal och ekonomi. Gunn Persson program april tisdag 24 april Inledning och utomhuslunch Utställning och demo Risk Management på snö i Lindvallens liftsystem Säsongen i alpländerna Ingo Karl, Österrike Forum; Säsongen i Sverige Middag Restaurang Majkens onsdag 25 april Frukost Genomgång för deltagare i SLAO-mästerskap Pistmaskin Klimatet idag och i framtiden Gunn Persson, SMHI SLAO-mästerskap Pistmaskin Utställning och demo Utomhuslunch SLAO-mästerskap Storslalom SLAO-mästerskap Pistmaskin After ski Middag med prisutdelning på Restaurang Snögubben Foto: Per Eriksson Klimatet idag och i framtiden Seminarium onsdag 25 april kl Fil dr i markvetenskap Gunn Persson arbetar som klimatforskare och hydrolog på Rossby Centre, SMHI. Där bedrivs klimatforskning med tyngdpunkt på modellering av framtidens klimat. Man fokuserar på Sverige men beräkningarna sträcker sig oftast över Europa och ibland även över andra geografiska områden. Eftersom klimatet innefattar både land, hav och atmosfär har Rossby Centre kompetens inom de tre SMHI-områdena meteorologi, hydrologi och oceanografi. Gunn Persson har föreläst om klimat från norr till söder, från hembygdsgård till Rosenbad. Som en av SMHIs 12 vakthavande hydrologer har hon också en fot i väderverkligheten. Snögubben i Lindvallen. torsdag 26 april Frukost Med reservation för eventuella ändringar. Forts nästa sida» 11

12 » Forts: Vintermöte april Risk Management på snö Tisdag 24 april kl Förebyggande säkerhet i våra skidanläggningar är något vi alltid ska sträva efter att bli bättre på. Därför genomför vi återigen Risk Management på snö då vi åker runt på skidor i Lindvallens nedfarter tillsammans med anläggningens skidpatrullörer samt vår jurist Håkan Müntzing. Vi går igenom faromoment inom fyra områden terrängparker, nedfarter, liftar samt fordon i backen. Ta del av viktiga diskussioner och bidra med dina egna erfarenheter och idéer. Storslalom både individuellt och i lag Onsdag 25 april kl Anmälan vid start. Ingen anmälningsavgift. SLAO-mästerskapet i storslalom körs både individuellt och i 3-mannalag. Stig Dahlberg, Falköping Alpin, kammade hem den individuella klassen 2005 och fick därmed packa ned ett par nya carvingskidor inför hemresan. Lagtävlingens åtråvärda vandringspokal befinner sig just nu i Hovfjället och frågan är om de är villiga att lämna den ifrån sig... Kom och utmana dem i Sälen! Vem blir Sveriges bästa pistmaskinsförare? Onsdag 25 april kl Anmäl dig på Startavgift 350 kr per förare 1:a pris 5000 kr! Nu är det dags för andra upplagan av SLAOs mästerskap för pistmaskinsförare. Tävlingen är öppen för SLAOs medlemsanläggningars personal. På en bana stor som en hockeyarena, med uppbyggda kullar och diverse hinder, utför förarna olika moment och visar sin skicklighet. Den skickligaste av dem alla får ta emot folkets jubel och ett första pris värt kr. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. (1) Lars Johansson, Idre Fjäll, segrade storstilat i Åre (2) Avståndsbedömning 1,1 cm (!) för mästerskapets segrare. (3) Strålande vårvinterväder som vanligt... 12

13 NYA SLAO XPRESS nr nU NRPSHWHQV ± 'LQ IUDPJnQJ cv 6XQQH 6:('(1 7HOHIRQ )D[ ZZZ VQRZWHFK VH LQIR#VQRZWHFK VH 13

14 Coola trender i USA Lättåkta skidor och välpreparerade backar har lyckats hålla kvar 50- och 60-åringarna på de amerikanska skidorterna. Samtidigt förväntas dagens våg av unga duktiga skid- och brädåkare bli nästa rekordgeneration i backarna. Hur det ska gå till och mycket mer berättar Mike Porter, Booth Creek Ski Holdings. Text och foto: Robert Kjessel Det är uppiggande att diskutera skidturism med någon som har paletten så full av yrkesroller inom skidsvängen som Mike Porter. Före detta medlem i PSIAs demoteam, professionell alpintränare, skidskolechef i världens största skidskola (Vail/Beaver Creek) och produktutvecklare åt K2, där han fortfarande är verksam. När vi träffas är det hos en av hans andra uppdragsgivare, Booth Creek Ski Holdings. Ett bolag som står bakom sex skidorter på den amerikanska väst- och östkusten, grundat av George Gillett som tidigare ägde Vail/Beaver Creek. Med tanke på Mikes bakgrund kan jag inte låta bli att börja med frågan om carvingskidorna har räddat skidturismen? Jag tror inte de har räddat den, men den teknologiska utvecklingen har säkert haft en stor inverkan, svarar Mike och drar hela floran av specialskidor med carvingmidjor, feta midjor och skid- spetsar fram och bak. Samtliga med den gemensamma nämnaren att göra skidåkningen roligare och enklare. All mountain dominerar De utpräglade carvingmodellerna, som vunnit terräng i Europa har däremot inte fått samma fäste i USA, här är det de fetare modellerna som betytt mest för nytändningen bland skidåkarna. De är mångsidiga och gör åkningen i allt från orörd snö till pucklar lättare för gemene man, förklarar Mike. 14

15 Något som också syns i försäljningsstatistiken: tre av fyra skidor som säljs i USA är av typen all mountain. Betydelsen av den nya skidteknologin blir ännu tydligare när Mike talar om baby boomers, efterkrigstidens stora barnkullar som nu nått årsåldern. Lättåkta skidor och välpreparerade backar har haft en avgörande betydelse för att behålla äldre skidåkare, förr blev skidåkningen för påfrestande för den här gruppen. Mer än 50 procent av liftkortsinköpen i USA görs faktiskt av folk som är 40 plus. Ännu mer preparering Ju mer vi diskuterar baby boomers ju tydligare framträder behovet av att kunna erbjuda upplevelser som är bekväma, lättillgängliga och inte minst säkra. Därför satsar många större skidorter på ännu mer preparering och erbjuder nypistade nedfarter även mitt på dagen. För att öka tillgängligheten ordnar vi platser där skidåkarna kan köra ända fram till backen och lasta av skidorna och ta liften. Samma sak gäller förvaring, som placeras bekvämt vid foten av berget så att gästerna slipper kånka skidor och pjäxor några längre sträckor. Ett annat tecken i tiden är klubbhus där medlemmarna erbjuds all bekvämlighet samlat intill backarna, som afterski vid brasan, mat och förvaring. Mike poängterar säkerhet som en viktig komponent för att behålla den äldre generationen. Det handlar bland annat om aktiv fartkontroll och lågfartszoner. När man blir äldre ökar rädslan för att bli påkörd. Ett sätt att minska trängseln i nedfarterna är att preparera fler nedfarter, säger Mike. Stor datorvana bland äldre Mycket av marknadsföringen mot baby boomers sker enligt Mike genom mun till mun och via e-post. Varje gästkontakt resulterar i uppdatering av e-postlistor, med hjälp av vilka orterna regelbundet kommunicerar nyheter och erbjudanden. Vad som fascinerar mig är hur mycket tid den här gruppen spenderar på internet. Vi har funnit att procent av dem har besökt våra anläggningars hemsidor innan de kommer hit. De köper liftkort via internet, där rabatterbjudanden finns, och vi har folk över hela De breda skidmodellerna har betytt mycket för göra every given day easier. Alltfler orter har medlemsklubbar som gör tillvaron lite bekvämare för gästen, som att erbjuda tofflor på den privata lunchrestaurangen. USA som varje morgon klickar in på hemsidorna för att se hur snöläget är. Echo boomers nästa rekordgeneration En grupp som i antal kommer att överträffa baby boomers är echo boomers eko av baby boomers-generationen. De är år eller yngre och till skillnad mot generation X, som hoppade mellan massor av olika aktiviteter, är echo boomers mer lojala. De är också hälsomedvetna och vill hålla sig i form. Det här har en enorm betydelse för skidorterna, menar Mike. Statistiken visar att de här ungdomarna inte bara har gått mycket i skid- och snowboardskola de tar lektioner oftare än någon annan grupp har gjort tidigare. Forts nästa sida» 15

16 » Forts: rån Coola föregående trender sida. i USA De är duktiga åkare som trivs i svarta backar. Som vuxna kommer de inte att behöva skid-/brädskolorna längre, så där kan det bli en nedgång. Utmaningen blir att behålla dem på skidorterna. För att lyckas med detta pekar Mike bland annat på trenden med att tilllåta åkning utanför skidområdet, vilket är nytt i USA. Bland annat Aspen och Jackson Hole sträcker sig numera utanför sina ursprungliga skidområden för att åkarna ska kunna nå orörd snö. Är det något mer som skidorterna gör för att behålla ungdomarna? Ja, den stora grejen just nu är att skidorter erbjuder billiga säsongskort. Mike tar Vail Resorts som exempel där man erbjuder ett billigt säsongskort som gäller på samtliga anläggningar, men begränsar giltigheten till tio dagar på prestigeorterna Vail och Beaver Creek. Säkerhet har blivit en viktig komponent för att behålla äldre åkare kvar i sporten. You have to keep it cool! Det är viktigt att stilen är cool så att de unga åkarna kan identifiera sig med orten, hävdar Mike när han förklarar vilken imagekänslig marknad man har att göra med. Han beskriver hur noga man är på Booth Creeks egna orter när det kommer till fotograferingar, för att bilderna ska innehålla rätt åkare, rätt skidor och brädor i terrängparken och att kläderna har modernt stuk. You have to keep it cool! En annan tydlig marknadsåtgärd på de amerikanska orterna är att anordna konserter med kända namn, aktiviteter på berget, modevisningar m m. Särskilt under vårloven då man konkurrerar med kustorternas bad, sol och party. Kan det inte bli en konflikt på skidorten när man marknadsför sig hårt mot två så olika generationsgrupper? Absolut. Det finns orter där man har satsat så mycket på ungdomar och terrängparker att man har skrämt iväg äldre gäster, vi har själva gått för långt ibland. Vi försöker lägga terrängparker på lättillgängliga platser i området, gärna under en lift så att alla kan se vad som händer. Men utan att lägga beslag på andra gästers favoritbackar. Det är en svår balans, vi vill ju inte heller säga till parkåkarna att de är i vägen och hänvisa dem bakom parkeringsplatsen längst bort. Samhörighet viktig för nya grupper Ett marknadssegment som aldrig har varit särskilt lätt att bearbeta är nybörjarna. Än mindre bland de stora invandrargrupperna. Booth Creek, vars skidorter ligger nära stora städer, har dock gjort framsteg enligt Mike som kan berätta om hur man bearbetar invandrartäta områden bland annat via lokalpress med olika erbjudanden. Men det räcker inte. Samhörighet är viktigt för alla som kommer till en skidort. När jag börjar en ny sport ser jag mig runt. Om jag inte ser någon i min ålder tänker jag: det här är kanske inte något för mig. Samma är det för den som kommer från ett annat land: Hur välkommen är jag? Hur mycket bryr de sig om mig? Det här bör enligt Mike reflekteras i att det finns personal med samma bakgrund som gästen och att skid- och snowboardlärarna kan undervisa på flera språk. En gång är ingen gång När det kommer till skid- och snowboardskolan har Booth Creek tagit NSAAs (National Ski Areas Association) program för att behålla nybörjare ett steg längre. Mike förklarar det som ett slags belöningssystem i flera steg. 16

17 Mike Porter ser många möjligheter för skidorter att behålla och förnya sina gästgrupper. Det inleds med att nybörjaren tar tre lektioner till överkomligt pris. Når han eller hon en viss färdighetsnivå väntar ett fritt liftkort för resten av säsongen. Vi har också valt att arbeta med heldagslektioner, till skillnad mot de flesta andra orter som bara erbjuder tvåtimmarslektioner. Säg att jag är nybörjare, jag har kört långt för att komma till backen och tar en tvåtimmarslektion. Vad gör jag resten av dagen? Om eleven sedan kommer tillbaka år två, och tar fyra lektioner, är belöningen ett rabatterat liftkort i tio dagar. När man nått det här stadiet behärskar man blå backar och ser sig själv som skid- eller brädåkare. Identifikationen till sporten finns där. Erbjuder man bara en lektion uteblir den effekten menar Mike. One is not enough! SUPERVISION by GT-450 Stort urval av inbytes maskiner; Formatic Super-G -00 Formatic Super-G SÅLD -02 Formatic P6-200 SÅLD -96 Formatic P Prinoth Leitwolf -02 Prinoth Everest -01 Prinoth Everest SÅLD -01 Prinoth Everest -01 Prinoth Everest -01 Prinoth Everest W -01 PistenBully PistenBully PistenBully PistenBully 300 SÅLD -01 PistenBully Leitner LH Leitner LH Leitner LH500W -01 Rolba TT trade in w w w. f o r m a t i c. f i Mats Carlson Kenneth Jakobsson

18 Foto: Ingela Hansson Ingela Emmoth, Dundret, vd med stora planer. Dunderanläggning i Gällivare Dundretanläggningen i Gällivare är på väg att åter bli den dunderanläggning som den en gång var. Namnet är oskadat, men anläggningen har inte hängt med i utvecklingen. Det säger Ingela Emmoth, 43, infödd Gällivarebo och ny vd i Dundret Björnfällan AB, som sedan i våras ägs av hennes far Kurt och bror Staffan Emmoth, bosatta i Stockholm. Dundret har varit en eftersatt pärla, säger Ingela. Dundret i Gällivare har fram till nu haft sammanlagt 220 bäddar i 25 stugor och ett hotell. Dessutom finns 90 privata stugägare i området. Nu har man en treårsplan: nya kvadratmeter boende/1 200 bäddar ska byggas i form av stugor både för eget bruk och försäljning, ett nytt snökanon- och liftsystem ska byggas, och sist men inte minst byggs en ny hotellänga, allt kostnadsberäknat till 150 miljoner kronor. Dessutom har företaget funderingar på nya nedfarter. Det här krävs för att vi ska hänga med, säger Ingela. Vi bygger på nyförvärvad mark och vi börjar till sommaren, fortsätter hon. Familjen Emmoth köpte företaget av Enar Sardén, som varit anläggningens ensamägare, och som dessutom ägt bland annat Riksgränsenanläggningen. Dundret hamnade på pistkartan 1972 då Gällivare kommun byggde pister och liftar på berget. För att inte tala om bygget av Björnfällan, Europas då största timmerbyggnad, som innehöll restaurang och servicefaciliteter. Kommunen drev anläggningen fram till 1990 då den köptes av Gällivarebon Göran Remahl som i sin tur behöll den fram till 1996 då han sålde till Sardén. Ingela Emmoth dirigerar Dundret på heltid. Dessutom ägnar hon sig åt sitt självspelande pianoföretag IQ Responsum, som sysslar med läkarsekreterartjänster på distans och sammanlagt har 70 anställda i Gällivare, Luleå och Uppsala. SWING 18

19 Snösäkert med Vinterteknik Vinterteknik projekterar och bygger kompletta snösystem. Vi erbjuder: YORK Neige snökanoner, manuella och automatiserade snösystem samt Snomax. Säkerhetsutrustning, hela sortimentet från MBS-ADIC. B-nät, avspärrningsnät, skyddsmadrasser, markeringskäppar mm. Biljettsystem Tagger2000 anpassat för mindre anläggningar. Kyltorn från MITA. Besök oss på Vinterteknik Sundsvall AB, Stuvarvägen 7, Sundsvall, Tel: , Rolf: , Hans:

20 Foto från Romme av Pär K Olsson Kompletta snösystem JL Toppteknik är totalleverantör av material för snöanläggningar. Vi har mycket stor erfarenhet av projektering, projektledning och byggnation av snösystem. Vi har ett komplett program av rör och rördelar, ventiler, hydranter och andra komponenter för ett komplett snösystem. JL Toppteknik har ett stort lager av slangar, kamlok kopplingar, ventiler, hydranter och annat som kan behövas med snabb leverans. Snökanoner Vi saluför våra egna snökanoner TopGun som är en av världens mest levererade snökanoner. De är av typen lågenergitorn. Kanonerna finns från de fastmonterade 11 meters modeller till 3 meters slädkanoner. De senare finns både som standardkanon och speciella spårkanoner. Rörsystem Svebra har alla tryckklasser och typer av rör som behövs för att bygga ett komplett fungerande snösystem. Vi håller ett stort lager med både rör och rördelar för snabba leveranser. Garanterad kvalité och låga priser. PED godkända enligt AFS 1999:4 97/ 23/EC SVEBRA Tel JOJO och Band TopKey Väderstationer och Internetkameror Vi har JoJo till lägsta pris och bästa kvalitet. Expressleverans inom några dagar. Modeller tillverkade i plast eller guldoch silver metall. Vi har också logoband med hållare i flera modeller. TopKey ställ finns för både skidor och snowboard och som fristående eller väggmonterade ställ. Vi har väderstationer och internetkameror med automatisk uppdatering av hemsida. JL Toppteknik AB Ring till: Jens Eide Leif Ågren Box 126 Tel Tel S SUNNE, SVERIGE Fax Fax Hemsida: jens.eide@toppteknik.se leif.agren@toppteknik.se 20

21 Foto: Dist Hur resonerar ungdomar kring skidåkning? Skön snö resultat från enkätundersökning. Många gymnasieelever vill åka utför, men färre realiserar den önskan. SLAO och skidanläggningarna måste bli bättre på att hantera och minska de hinder och trösklar som man upplever. Här följer en sammanfattning av Peter Bild, Dist Communication som under januari hjälpte oss utföra en enkätundersökning bland 500 gymnasieelever i åldern år. Många av landets ungdomar vill åka utför i svenska fjäll och skidbackar i vinter (70%), men få planerar att göra det (29%). Det är alltså många som vill åka utför, men betydligt färre som faktiskt realiserar sina planer. Det finns med andra ord en stor potential att faktiskt få fler att ta sig till en skidbacke! En hög andel av landets ungdomar åker sällan eller aldrig utför under en normal vinter. Drygt fyra av tio ungdomar uppger att de aldrig brukar åka slalom/snowboard (utför) under en normal vinter. Två av tio ungdomar har aldrig i sitt liv åkt slalom/ snowboard. Det finns med andra ord fortfarande grupper som inte har någon vana av att åka utför. Cirka sex av tio ungdomar skulle vilja åka slalom/snowboard oftare än man gör idag. Återigen, många vill åka men färre realiserar sina åkplaner. Tre av tio ungdomar (29%) deltog i en skidresa för att åka slalom/snowboard under den senaste vinterfriluftsdagen. Hälften av ungdomarna (51%) skulle vilja resa med skolan/ klassen till en skidbacke på en vinterfriluftsdag oftare än man gör idag. Ungdomar med utländsk härkomst vill åka oftare än svenska (63% vs 49%). När ungdomarna får välja helt fritt bland alla aktiviteter som erbjuds om fler aktiviteter finns tillgängliga, vad de helst skulle vilja göra på nästa års vinterfriluftsdag väljer en majoritet (52%) att åka på skidresa. Om man får välja helt fritt, så är skidresa ett attraktivt val för många! Vad skulle få de som inte valt skidresa med skolan att bli mer intresserade? Om det var billigare (32%) Om man gjorde det enklare för ovana att följa med (31%) Om man kunde få lära sig åka slalom/ snowboard (30%) Bland de som aldrig åkt slalom: Om man kunde få lära sig åka slalom/ snowboard (52%) Om man gjorde det enklare för ovana skidåkare att åka med (52%) En majoritet av de som inte valt skidresa med skolan (54%) uppger att de skulle bli mer intresserade att åka slalom/snowboard på vinterfriluftsdagen, om det gjordes insatser för att göra det lättare för fler skolelever att åka med. Fyra av tio ungdomar anser att det känns mycket eller ganska krångligt att åka på skidresa med skolan. En majoritet av ungdomarna med utländsk härkomst (53%) upplever en skidresa som mycket/ganska krånglig. Hans Gerremo 21

22 anläggningsnytt från norr till söder Riksgränsen har inför säsongstarten 9 februari fått ny platschef, Robert Lindstedt. Han kommer närmast från Clarion Hotell i Stockholm där han verkade som operativ chef. Björklidens Fjällby kommer till nästa säsong ha 24 nya stugor klara, finansiering sker bl a med bidrag från Nutek. Hittills i år har man investerat i ny snöbar, liftkontor samt renovering. Abisko satsar på norrskenet med ett nytt upplevelserum, Aurora Sky Station, på fjället Nuolja. Dit tar man sig med sittliften för att i nattens mörker uppleva norrskenets dans på himlavalvet. Bräntberget i Umeå tog i mitten av januari sin nya knapplift i bruk. Umeå kommun som äger anläggningen har satsat 6 mkr, bl a i den nya liften samt ny snökanonanläggning som tas i drift nästa säsong. Kullstabacken i Hammarstrand drivs sedan årsskiftet återigen av Ragunda kommun. Funäsdalsberget vars nya ägare har stora utvecklingsplaner, fick lagom till jul positivt besked från Nutek som beviljat 25 mkr till utbyggnad. Det ska satsas i bl a ny toppstuga, nya liftar, nedfarter och leder. Tännäskröket har nyligen invigt fyra nya nedfarter i Mellankröket. Ägarna satsar hårt på skidåkningen men ska under en 5-årsperiod även investera i flera stugor och ny restaurang. Lofsdalen har en ny kopplingsbar 6-stolslift som invigdes med pompa och ståt i januari. Skidåkarna tar sig numera snabbt och bekvämt upp till Hovärkens topp. Idre Fjäll och Fjätervålen är grannanläggningar som samarbetar med ett gemensamt skipass. Köper man ett 3- eller 6-dagars skipass är det fritt fram att nyttja båda anläggningarna. 22

23 Branäs har denna säsong ny stugby och ett förbättrat snökanonsystem. Det mest spektakulära bygget är dock den 125 m långa, 6 m breda och 25 m höga skidbron som förbinder toppstationen med ett annat skidområde. Det lär bli Sveriges högst belägna träbro! Ekebyhovsbacken i Ekerö har rustats upp. Ny teleskoplift, Familjebacken har breddats, större parkering, utökad caféverksamhet m m. Dessutom nya elljusspår i anslutning till anläggningen. Storstenshöjden i Garphyttan har startat en ideell förening, Storstenshöjdens Alpina Vänner, som bl a ska stödja och främja anläggningens utveckling. Föreningen är i nuläget inriktad på att hjälpa till med sjukvård i backen. Olika medlemsaktiviteter ska genomföras. Tolvmannabacken i Kisa har fått ny ordförande efter Curth Johansson som innehaft posten sedan Curth ingick även i SLAOs styrelse i många år. Ny ordförande är Jimmy Bexell. Kinnekullebacken har en ny driftsansvarig, Lars Eriksson, som sedan några år tillbaka är väl förtrogen med anläggningen. I år har man bl a anlagt ett Big Jump samt några mindre hopp. Isaberg i Hestra firar 70-årsjubileum i år gavs tillstånd att anlägga en slalombacke och 1936 röjdes den blivande nedfarten. Säsongen kunde skidåkarna ta backen i bruk. SKIDLÄRARE GRUNDUTBILDNING MAJ 2007 RIKSGRÄNSEN Ta chansen och utbilda dig till skidlärare! Under sju intensiva dagar varvas teori, praktik och härlig vårskidåkning. Inga förkunskaper krävs mer än att du är god skidåkare och har ett brinnande intresse för att arbeta med människor i alla åldrar. Anmälan senast 7 april. Läs mer på SLAO tel utbildning@slao.se 23

24 Stenkällegården Det är knappast med brutal skidåkning som man i första hand förknippar Stenkällegården, belägen vid Tivedens nationalpark, mellan Karlsborg och Askersund. Dock är det mycket tack vare sådana anläggningar som företag i mera höglänt terräng på sikt förses med publik. Knattarna tycker att det är stort att åka i en 700 meter lång pist med 80 meters fallhöjd, och man vet ju vad det så småningom blir av knattar Det säger Roger Widhage, 47, som tillsammans med sambon Inga-Lill Hedén helt privat driver anläggningen. Stenkällegården är som skidanläggning Rogers arvegods efter Ann-Marie och Allan Widhage, som i början av 50-talet började tillverka de berömda Tivedstrollen som såldes i naturreservatet. Inkomsten från Tivedstrollen blev grunden för företaget Stenkällegården som Inga-Lill och Roger nu förvaltat så pass att det är en helårs inkomstkälla för dem. Utvecklingen startade 1960 Utvecklingen till en turistanläggning inleddes med att Widhages 1960 byggde ett litet kafé på platsen, varefter följde små lägenheter för sommarbruk föddes den första skidbacken, som höggs upp i skogen, en backe som var kemiskt fri från trivialiteter såsom liftar. Vi trampade backen på morgonen och folk gick till fots upp med skidorna på axeln, berättar Roger föll man för trycket och satte upp den första liften, som följdes av ytterligare en året därpå. Det var lite snöfattigt de första av mina vintrar, men så kom både Ingemar Stenmark och snön. När Roger 1976 slutade skolan tog han över anläggningen. Det var lite snöfattigt de första av mina vintrar, men så kom både Ingemar Stenmark och snön. Det blev med ens köer, något som allt eftersom påkallade köp av både en tredje lift, en pistmaskin och en snökanon. Behoven ökade och i mitten av 80-talet kände man sig manad att bygga en ny nedfart. I dag innehåller anläggningen tre liftar med tre nedfarter 300, 500 och 700 meter långa. Satsar även sommartid I slutet av 80-talet togs beslutet om en sommarsatsning för att skaffa familjeekonomin ytterligare ett ben, något som ledde till byggandet av servicehus för husvagnscamparna. Lockbete för sommarturisterna är nationalparken och intilliggande fiskesjöar samt Fagertärn, en sjö försedd med röda näckrosor. SWING Inga-Lill Hedén och Roger Widhage driver Stenkällegården. Knattarna tycker att det är stort att åka i en 700 meter lång pist. 24

25 Vi renoverar dina slitna linklämmor och pendelarmar! Vår certifierade renoveringsmetod av linklämmor och pendelarmar för släpliftar bygger på omfattande kemiska och mikroskopiska undersökningar av både grund- och tillsatsmaterial. Provningsresultat visar klart att renoveringsmetoden uppfyller kraven som är liktydiga med nya. Renoveringsmetoden är godkänd och certifi erad av SA, AB Svensk Anläggningsprovning. PRISLISTA Proffs på svårsvetsade liftdetaljer! Motstål...150:-/st Linklämma mm...450:-/st Linklämma över 20 mm...570:-/st Fastsvetsning av lösa vingar, mm...785:-/st Pendelarmar...330:-/st Lev fraktfritt. Alla priser i SEK exklusive moms. GÄVLE RÖREKONOMI AB Gävlevägen 2, Skutskär. Tel Fax Mobiltel eller

26 tekniska kommittén TK Det har det senaste året skett en del förändringar i regelverket hos Boverket och Arbetsmiljöverket, vilket berör oss som driver skidanläggningar. Tekniska kommittén ger här information om de viktigaste förändringarna. Boverket Boverket har gjort ändringar i sina föreskrifter och allmänna råd om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, BFS 1994:25. Beslut om dessa ändringar togs, efter remiss, 6 november Föreskrifter om ändring BFS 2006:26 H10. Dessa och tidigare föreskrifter finns att hämta på Varje drift- eller anläggningsansvarig bör ha en uppsättning av föreskrifterna. I de nya föreskrifterna, BFS 2006: 26 H10, är det två förbättringskrav som berör oss extra mycket: 1 Kapitel 5, 3: Befintliga linbanor som installerats före den 3 maj 2004 skall senast den 31 december 2008 vara så utförda och installerade att de ger ett tillfredsställande skydd för säkerhet och hälsa vid oavsiktlig backgång. Denna paragraf gäller endast linbanor, ej släpliftar. Om linbanan (stolliften) inte är försedd med backgångsövervakning, så måste det installeras ett system som hindrar linbanan att gå okontrollerat baklänges. Exempel på detta kan vara någon form av backspärr (mekanisk) eller att säkerhetsbromsen träder ikraft. Är ni som driftansvariga osäkra på om ert system är tillfredsställande så kontakta ert besiktningsorgan. Kapitel 5, 4 Befintliga linbanor och släpliftar som installerats före den 3 maj 2004 skall senast den 31 december 2008 vara så utförda och installerade att de ger ett tillfredsställande skydd för säkerhet och hälsa vid slitage, brister eller haveri på driv- eller vändskivornas lagringar. Småliftar med en motoreffekt av högst 7 KW är undantagna från detta krav. Detta betyder att man måste montera någon form av brytare/övervakning vid driv-/vändskivorna som stoppar liften vid eventuellt lagerhaveri. Våra leverantörer arbetar med att ta fram olika satser som kan monteras på liftarna, ta kontakt dem. Montaget av detta är inget stort ingrepp. 2 Kapitel 4, 7: Särskilda regler för linbaneanläggningar för persontransport. Där står det generella regler om drift och vad en driftledare bör känna till. Vidare så finns det också reviderade regler för skötsel, service och underhåll. De kapitel som berör daglig tillsyn och månatlig tillsyn har utvecklats och är ganska omfattande så det är viktigt för en driftledare att vara väl insatt i dessa. Den dagliga tillsynen är väsentligt utökad jämfört med tidigare och den fortlöpande är förändrad från var 14:e dag till en gång i månaden. Dokumentation på fortlöpande tillsyn bör sparas i 10 år. Arbetsmiljöverket AV Arbetsmiljöverket har omarbetat en del AFS:ar, bl a den som rör användning av lyftanordningar AFS 2006:6. En lyftanordning är enligt AFS 2006:6 en anordning för att lyfta eller sänka last. Det vill säga allt ifrån traversen till lyftblocket i skotern. Föreskrifter finns att hämta på AVs hemsida, Reglerna träder ikraft 1 juli 2007 och finns på webben april Enligt dessa regler krävs att alla lyftanordningar, lyftinrättningar, stroppar och lyftredskap som används i det dagliga arbetet skall ha en journalförd fortlöpande tillsyn. Detta innebär att varje redskap eller inrättning, måste ha ett eget dokument där tillsynen är registrerad. Förutom fortlöpande tillsyn kräver AV dokumenterad utbildning för att använda lyftredskap och lyftinrättningar. Är ni som driftansvariga osäkra på ovanstående så kontakta ert besiktningsorgan. Vid avvikelse från ovan kan AV eventuellt belägga er med vite. Kjell Skoglund Säkerhetsanalyser/-rapporter Vid installation av lift är det viktigt att säkerhetsanalys och säkerhetsrapport finns framtagen i god tid till besiktningen och byggherren (anläggningen) har alltid ett visst ansvar. Det är av stor vikt att uppstart av installationen inte försenas p g a brister i eller avsaknad av ovanstående. Anläggningen bör vid upphandlingen klargöra vad entreprenören har för åtaganden. Nya eller begagnade Pist- & spårmaskiner Europas största urval av fabriksrenoverade maskiner Dygnet-runt-jour för reservdelar Tack vare att vi säljer trygga välkända märken som Pisten Bully kan vi hålla reservdelar även till 20 år gamla maskiner. Ring oss SJÄLVKLART ÄR VI ISO 9001 OCH CERTIFIERADE! 26

27 Recyclar skidliftar Visst finns det en marknad för begagnade skidliftar. En som anser sig veta är Fredrik Biehl, 32, i grund och botten skogsmästare och ägare av Alpinpoolen AB, Björnlunda, Gnesta, där han har sitt kontor. Min affärsidé har hittills handlat om att åka ner till alperna och söka bra begagnade anläggningar till försäljning som jag tar hem till Sverige och säljer. Fredrik Biehl recyclar skidliftar. Upptäck en ljefri värld De enda luftkompressorer som är TÜV-certifierade som oljefria (ISO KLASS 0) Om din industriprocess kräver fullständigt oljefri lufttillförsel kan du nu välja Atlas Copcos kompressorsortiment som är certifierat som 100 % oljefritt. Våra oljefria skruvkompressorer i Z-serien är de första på marknaden som har certifierats för ISO Klass 0 av den tyska provningsanstalten TÜV. Vid TÜV-testningen upptäcktes inga oljeföroreningar alls i tryckluftsutflödet. När du måste undvika alla risker för oljeföroreningar kan du alltså lita på Atlas Copcos oljefria luftkompressorer. Vill du veta mer? Besök Vi strävar efter att din produktivitet ska vara på topp. Biehl åtar sig även att nosa upp anläggningar för kunders räkning och berättar att han varit engagerad i byggandet av ett 40-tal anläggningar runt om i världen, varav ett 15-tal begagnade, främst i Sverige och Norge. De liftar som han köper byggs om, kortas eller förlängs efter behov. Sådant är ju egentligen inte möjligt inom ramen för CEnormen, men jag har studerat regelverket och hittat en lösning för hur den här sortens recycling ändå kan fungera. Inte alla har råd att köpa nya, dyra liftar och det här är ett sätt att skaffa en bra lift till vettigt pris, säger Fredrik Biehl. Inför den här säsongen har han levererat fem anläggningar, två till Orsa, justerat två i Björnrike/Vemdalen och levererat en kopplingsbar fyrstolslift till Oppdal, Norge. SWING 27