Kostpolitiskt program

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kostpolitiskt program 2012-2015"

Transkript

1 Styrdokument Kostpolitiskt program Giltighetstid

2 2 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM Beslutshistorik Gäller från Beslutad i Antagen av kommunfullmäktige Ändring av kommunfullmäktige Ägare 1 - Förvaltarskap 2 - Uppföljning Hur: Kontroll mot... Inhämta erfarenheter och eventuella synpunkter från När: - månader innan giltighetstiden upphör. 1 Ägarskapet innebär ansvar för att styrdokumentet beaktas i beslutsprocessen samt för att efterfråga och ta del av uppföljning. Vidare att vid behov besluta om förändringar. 2 Förvaltarskapet innebär ansvar för att - dokumentet efterlevs - är tillgängligt - följa eventuellt ändrade förutsättningar för dokumentet - dokumentet följs upp och revideras - dokumentet är aktuellt och uppdaterat

3 Kostpolitiskt program (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM Bakgrund Katrineholms kommun antog i mars 2009 ett kostpolitiskt program. Då programmet sträckte sig till 2011 påbörjades en revidering av programmet i slutet av Kommunens kostchef utsåg en arbetsgrupp bestående av den kostkompetens som finns inom kommunen för att ta fram ett förslag på hur det kostpolitiska programmet skulle revideras. Alla förvaltningar har haft möjligt att ge synpunkter. Utgångspunkten har varit de nationella målen och föreskrifter för området: Bra mat i skolan, Statens livsmedelsverk 2007 Bra mat i förskolan, Statens livsmedelsverk 2007 Svenska näringsrekommendationer 2005, Statens livsmedelsverk 2005 Bra mat för äldre, Statens livsmedelsverk 2011 Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring, Socialstyrelsen 2011 Mat och måltider inom hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen 2011 Undernäring åtgärder för att förebygga, Sveriges Kommuner och Landsting 2011 Skollagen SFS 2010:100: lagstadgade krav om att skolmaten skall vara näringsriktig Det kostpolitiska programmet innehåller riktlinjer för maten som tillagas, serveras och transporteras i kommunen och är ett styrmedel för hur arbetet med kosten ska fortskrida i kommunens olika verksamheter. Dokumentet baseras på Vision 2025 och kommunplanen samt gällande lagar, förordningar på det aktuella området. Programmet ska vara vägledande för hur kommunen ska agera i kost- och miljöfrågor. Den gäller för kommunens all berörd verksamhet och ska beaktas vid alla beslut och handlingar. Varje nämnd har ansvar för att mål och åtgärder genomförs. Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret för att sammanställa uppföljningen, men varje nämnd ska rapportera hur åtgärder fortskrider i samband med det årliga bokslutet.

4 Del 1, övergripande politiska delen 4 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm läge för liv & lust Detta är vår ledstjärna, som strävar mot ett Katrineholm med ett gynnsamt läge, sjudande av liv och en plats präglad av lust. Mat är grunden för liv och hälsa och kan vara en upplevelse för alla sinnen. I Katrineholm produceras och serveras mat med omsorg om såväl människor som miljö. Mat är i sann mening både näring och näringsliv. Ett måltids- och hälsofrämjande arbete är en ständigt pågående process och i Vision 2025 har vi en ledstjärna att guida arbetet åt rätt håll. För Katrineholms bästa kommunplan Denna utgör första etappen på vägen mot Vision I planen presenteras olika åtgärder som bedöms nödvändiga för att ta de första viktiga stegen i den riktning Visionen pekar ut. Det räcker dock inte bara med att tala om vad som ska göras. En avgörande förutsättning är de värderingar och den kultur som genomsyrar organisationen. Miljö Varje dag serveras tusentals måltider inom kommunens olika verksamheter. Dessa måltider ska vara goda, näringsriktiga och av hög kvalitet samt serveras i en tilltalande miljö med flexibilitet i tid och innehåll. Vår ambition är att de också ska vara klimatsmarta och producerade med högt ställda krav på etik och miljö. Äldreomsorg I Katrineholm ska man få åldras i trygghet med självbestämmande. Som brukare ska man själv få styra mer av vårdens och omsorgens innehåll. Inom hemtjänsten ska brukaren själv kunna välja utförare av vård- och service. Anhörigstödet ska utvecklas ytterligare. För att säkerställa kvaliteten i vård och omsorg ska satsningarna fortsätta med kompetensutveckling av personalen.

5 5 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM Handikappomsorg Barn och vuxna med funktionsnedsättning ska få ett kvalificerat och individanpassat stöd. Vi vill fullfölja satsningen på kompetensutveckling inom handikappomsorgen för att synliggöra, använda och utveckla personalens kunskaper. Förskolan Förskolan ska tillsammans med föräldrarna lägga grunden för det livslånga lärandet i en verksamhet som är trygg, lärorik, lustfylld och jämställd. Verksamheten ska utgå från barnens behov och barns och föräldrars önskemål. Skolbarnsomsorgen En stor del av barnen upp till 12 år är inskrivna i skolbarnsomsorgen både före och efter att skolan slutat. Det innebär att fritids är en viktig del av barnens vardag. Fritidshemmen ska bedriva pedagogisk verksamhet, erbjuda en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen samt ge en god omsorg. Fritids ska bidra till förbättrade kunskapsnivåer och måluppfyllelse i skolan. Grundskolan Vi ser det som angeläget att skolan organiseras så att olikheter möts och integration främjas. En god arbetsmiljö med ordning och reda, frånvaro av mobbning och diskriminering i klassrummet, är grunden för lärande. Resurserna ska styras så att alla elever kan nå kunskapsmålen. Tidiga insatser ska leda till att fler elever, både flickor och pojkar, når höga kunskapsresultat. Det ska finnas en nära samverkan mellan föräldrarna och skolan. Eleverna och deras föräldrar har rätt att ställa krav på skolan och skolan ska också kunna ställa krav på dem. Gymnasieskolan Gymnasieskolan i Katrineholm ska hålla hög kvalitet och erbjuda ett brett utbud av högskoleförberedande program och yrkesprogram. Elevernas engagemang i föreningsliv och organisationer ska uppmuntras och underlättas. Särskolan Särskolan är till för dem som har svårt att nå de nationella målen i grundskolan eller gymnasieskolan på grund av utvecklingsstörning. Utbildningen ska i så stor utsträckning som möjligt motsvara den som finns i grundskolan och gymnasieskolan. I särskolan ska eleverna ges möjlighet att utvecklas för att vara väl förberedda för ett liv som vuxen med egen bostad, arbete och en innehållsrik fritid.

6 6 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM Folkhälsa Kommunens verksamheter påverkar invånarna genom hela livet och har därför stor betydelse för folkhälsan. Vi ska verka för en god och jämlik hälsa genom att påverka de faktorer som kommunen kan ansvara för; levnadsförhållandena i samhället, miljön och tillgången till hälso- och sjukvård. Utmaningar för år Folkhälsa, samverkan och matkvalité Kommunens verksamheter påverkar invånarna genom hela livet och har därför stor betydelse för folkhälsan. Kommunen ska verka för en god och jämlik hälsa. tiden är ett av livets stora glädjeämnen. Den ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen värd att se fram emot. Mat innebär inte bara njutning utan ger oss också nödvändig näring och energi. Maten och måltiden ska således skapa förutsättningar för att vi ska hålla oss friska och kunna bibehålla en så god livskvalitet som möjligt. Matens roll i folkhälsoarbetet är självklar. Näring och ätande är viktiga beståndsdelar i ett friskt liv. Att erbjuda våra medborgare goda och näringsriktiga måltider till ett konkurrenskraftigt pris är en gemensam utmaning för kommunens verksamheter. När måltider serveras inom kommunens olika verksamheter sker det med flera olika aktörer inblandade. Exempelvis kan en verksamhet tillaga maten, en annan distribuera den och en tredje servera den. För att uppnå högsta kvalité och måltidsupplevelse krävs samverkan, förståelse och samsyn mellan dessa verksamheter. tiden ska ge en positiv upplevelse och vara en av höjdpunkterna på dagen värd att se fram emot. Maten ska ge den energi och de näringsämnen som den enskilde behöver. För att uppnå detta måste måltiderna vara näringsriktigt komponerade och samtidigt så tilltalande att våra gäster väljer att äta av måltidens alla delar. Maten ska också vara livsmedelssäker ur hygiensynpunkt, från jord till bord. Kommunens måltider är näringsriktiga och livsmedelssäkra. tiderna är tilltalande för alla sinnen. Kommunens olika verksamheter har en god samverkan, förståelse och samsyn i frågor som rör kommunens måltider. Kostnaderna ska hålla sig inom anslagna ramar. 1a Förskola, grundskola, skolbarnomsorgen och gymnasieskola Goda matvanor är en förutsättning för att må bra, växa, utvecklas, leka och idrotta. Förskolan, skolbarnomsorgen och grundskolan har enastående möjligheter att på ett positivt och naturligt sätt främja en hälsosam livsstil med bra matvanor hos våra barn och ungdomar. Hem och familj har naturligtvis det

7 7 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM grundläggande ansvaret för barnens och ungdomarnas matvanor. Men eftersom de flesta äter många av sina måltider utanför hemmet har andra vuxna än föräldrarna också inflytande över deras matvanor. Barn och ungdomar tar efter vuxnas vanor och beteenden. Goda och näringsriktiga måltider i trevlig miljö som barn, ungdomar och vuxna äter tillsammans ger personalen möjlighet att förmedla och praktisera en positiv attityd till mat och måltider. Barn och elever upplever att de håller sig mätta. tidsmiljön ska främja ett varierat och näringsriktigt matintag. Mat och hälsa är en integrerad del i förskolan, grundskolan och barnomsorgen. 1b Handikappomsorg Handikappomsorgen har en bred verksamhet ur flera olika perspektiv. Det finns en stor variation i ålder, behov av stöd, service och omvårdnad samt ur ett medicinskt perspektiv. Personer med funktionsnedsättning har begränsade möjligheter att välja sin kosthållning. Det är multipla faktorer som spelar in: individens intellektuella nivå rörande att förstå planering av sin kosthållning; ekonomiska förutsättningar ofta inte kontroll över sin ekonomi; personalens preferenser kring val av kosthållning. Sammantaget uppstår oftast en maktlöshetssituation kring kost- omgivningen styr. Personalen kan ha ett indirekt inflytande över brukarnas matvanor. Personalen ger brukaren stöd i vardagen samtidigt som man ska respektera hans eller hennes integritet och rätt att göra individuella val, vilket kan vara en svår balansgång att hjälpa samtidigt som man ska uppmuntra inflytande och medbestämmande. I största möjliga mån ska man stödja brukaren att fatta beslut som är bra för honom eller henne. I handikappomsorgen kan många olika näringsproblem förekomma. I dessa fall måste individens näringstillstånd betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och samma krav ska ställas på utredning, diagnos, behandlingsplanering, och uppföljning/dokumentation. Integrera kost- och måltidsfrågor i kommande satsning på hälso- och livsstilsfrågor inom handikappomsorgen. Utbildningsplan för handikappomsorgens personal ska finnas i sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider ett arbetssätt ur Saperemetoden. Alla anställda som arbetar med mat och måltider inom handikappomsorgen skall ha genomgått utbildningen 1c Äldreomsorg Maten och måltiden är viktig, inte bara för att tillgodose våra behov av energi och näringsämnen, utan även för vår livskvalitet. Det gäller förstås också maten

8 8 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM inom äldreomsorgen. Åldrandet i sig innebär att behovet av energi och vissa näringsämnen av olika anledningar förändras och det gör även att risken för sjukdom och undernäring ökar. Det är därför av extra stor vikt att de måltider som serveras i äldreomsorgen håller hög kvalitet och att de anpassas efter de äldres egna behov, vanor och önskemål. Mat- och näringsproblem uppträder många gånger i samband med sjukdom och/eller när det uppstår funktionshinder som försvårar eller förhindrar matlagning och möjligheten att äta själv. I dessa fall måste individens näringstillstånd betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och samma krav ska ställas på utredning, diagnos, behandlingsplanering och uppföljning/dokumentation. Alla brukare erbjuds en måltidsordning som medför att nattfastan inte överstiger 11 timmar tidsmiljön ska främja ett varierat och näringsriktigt matintag. För att kunna åtgärda eventuell undernäring erbjuds regelbunden screening i förebyggande syfte. *Andelen personer över 65 år på SÄBO och i hemsjukvården som är undersökta för undernäring ska öka. 3 *Andel personer över 65 år på SÄBO och i hemsjukvården som har ett MNA mindre än 11 där en nutritionsutredning genomförts ska öka. 4 *Andel brukare i äldreomsorgen där nattfastan är mindre än 13 timmar ska öka. 5 2 Miljö Kommunen vill driva på för en hållbar utveckling, en utveckling där vi väljer miljövänligare alternativ på alla områden där sådana produkter eller tjänster är tillgängliga. Varje dag serveras tusentals måltider inom kommunens olika verksamheter. Dessa måltider ska vara goda, näringsriktiga och av hög kvalitet samt serveras i en tilltalande miljö med flexibilitet i tid och innehåll. Vår ambition är att de också ska vara klimatsmarta och producerade med högt ställda krav på etik och miljö, vilket ska gälla från jord till bord. Kommunens verksamheter ska ha i åtanke målen nedan vid beställning av varor. Kommunen bidrar till minskade transporter och lägre energianvändning Kommunens matproduktion bidrar till en minskad klimatbelastning och en ökad biologisk mångfald. 3 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget Fastställt av KF (KS-handling nr 46/2011) 4 Ibid. 5 Ibid.

9 9 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM Kommunens matproduktion bidrar till en minskad användning av onödiga tillsatser. *Andelen ekologiska råvaror och närproducerade råvaror ska öka av kommunens totala inköp av livsmedel. Det ska även ske med en klimatsmart inriktning. 6 *Svinnet av mat ska minska. 7 6 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget Fastställt av KF (KS-handling nr 46/2011) 7 Ibid.

10 Del 2, genomförandeplan 1 Folkhälsa, samverkan och matkvalité 10 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM Kommunens måltider är näringsriktiga och livsmedelssäkra. tiderna är tilltalande för alla sinnen. Kommunens olika verksamheter har en god samverkan, förståelse och samsyn i frågor som rör kommunens måltider. Kostnaderna ska hålla sig inom anslagna ramar. Detta uppnår vi genom att Använda livsmedelsverkets rekommendationer Bra mat i förskolan, Bra mat i skolan och Bra mat för äldre som stöd i måltidsplaneringen. Ta fram en varierad matsedel som ger möjlighet till att prova nya smaker och maträtter. Matsedeln bidrar till bevarandet av traditionell matkultur och främjar samtidigt modern matutveckling med inspiration från världens alla hörn. Sallad/grönsaksutbudet är så varierat som möjligt. För att upprätthålla hög kvalitet vad gäller smak, konsistens och näringsvärden, lagas så stor andel som möjligt av maten från grunden. Sapere/sinneträning används som metodik för att öppna matgästernas sinnen och bredda deras smakpreferenser. Det finns fungerande samarbetsforum och mötesformer (matmöten, matråd, arbetsgrupper, styrgrupper) där kommunens olika verksamheter kan samverka och samarbeta kring måltidsfrågor. Använda kommunens kostkompetens (tex kock, kostekonom och dietist). Kommunens matproduktion utförs i enlighet med livsmedelslagen. All personal som hanterar specialkost har erforderlig kunskap inom området. Ansvarig nämnd, BIN, VON, BIN, VON

11 11 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM a Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och gymnasieskola Barn och elever upplever att de håller sig mätta. tidsmiljön ska främja ett varierat och näringsriktigt matintag. Mat och hälsa är en integrerad del i förskolan, grundskolan och barnomsorgen. Detta uppnår vi genom att I förskolan serveras frukost, lunch och mellanmål dagligen vid samma tidpunkt och med 2,5 till 3 timmar mellan målen. Förskolans måltider innehåller minst 2/3 av barnets energi- och näringsbehov. Skollunchen innehåller minst 1/3 av elevens energi- och näringsbehov. De som både äter frukost och mellanmål på skolan/ i skolbarnomsorgen kan tillgodose minst 2/3 av sitt energi- och näringsbehov. I grundskolan serveras dagligen två maträtter varav en är vegetarisk. Skollunchen serveras mellan klockan och och ungefär samma tid varje dag. I samband med måltiden upplevs inte ljudnivån som störande och barn och ungdomar har möjlighet att sitta ner i minst 20 minuter. Maten och måltidsmiljön är en stående punkt på skolans elevråd eller behandlas på särskilda matråd. Barn, ungdomar och vuxna äter tillsammans. De vuxna är förebilder och stimulerar barnen och ungdomarna till att våga prova nya smaker och äta av måltidens alla delar. Barn och ungdomar uppmuntras till att delta i mataktiviteter som exempelvis servering, förberedelse i köket, bakning eller praktik i köket. Säkerhets- och hygienrutiner finns för ändamålet. Hälsosamma alternativ förordas i samband med kalas i förskolan. Födelsedagsbarnet kan exempelvis bjuda sina kompisar på egengjord fruktsallad och fokus läggs på aktivitet och inte på mat och presenter. Ansvarig nämnd BIN BIN, BIN BIN, BIN

12 12 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM I skolan säljs inte söta drycker, sötsaker och snacks. Istället prioriteras näringsriktiga alternativ. Detsamma gäller för våra fritidsgårdar. Temat mat och hälsa tas upp minst en gång om året på skolan. BIN, KTN BIN 1b Handikappomsorg Integrera kost- och måltidsfrågor i kommande satsning på hälso- och livstilsfrågor inom handikappomsorgen. Utbildningsplan för handikappomsorgens personal ska finnas i sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider ett arbetssätt ur Saperemetoden. Alla anställda som arbetar med mat och måltider inom handikappomsorgen skall ha genomgått utbildningen Detta uppnår vi genom att Utbildning och vidmakthållande av arbetsmetoden Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider för personal inom Handikappomsorgen. Påbörja ett arbete med att ta fram program för att främja hälsooch livsstil inom handikappomsorgen. Nyanställda ska ska genomgå grundutbildning i arbetsmetoden Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider inom handikappomsorgen. Rutiner ska finnas för att erbjuda personer med funktionsnedsättning vägledning och stöd i förändring av livsstil och hälsostödjande åtgärder. Under perioden arbeta fram en övergripnade plan med rutiner vägledning för av överviktsbehandling inom handikappomsorgen. Erbjuda brukare 2 ggr/år screening av vikt. Ansvarig nämnd VON VON VON VON VON VON

13 13 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM c Äldreomsorg Alla brukare erbjuds en måltidsordning som medför att nattfastan inte överstiger 11 timmar tidsmiljön ska främja ett varierat och näringsriktigt matintag. För att kunna åtgärda eventuell undernäring erbjuds regelbunden screening i förebyggande syfte. *Andelen personer över 65 år på SÄBO och i hemsjukvården som är undersökta för undernäring ska öka. 8 *Andel personer över 65 år på SÄBO och i hemsjukvården som har ett MNA mindre än 11 där en nutritionsutredning genomförts ska öka. 9 *Andel brukare i äldreomsorgen där nattfastan är mindre än 13 timmar ska öka. 10 Detta uppnår vi genom att tiderna fördelas jämnt över dagen, tre huvudmål (frukost, lunch, middag) samt två till tre mellanmål. Nattfastan kan förkortas genom att erbjuda sent kvällsmål och/eller tidig för-frukost. Individuella avvikelser kan accepteras om det finns skäl för det, hänsyn tas alltid till egna önskemål. Nattfastemätningar på alla vårdboenden sker två gånger per år. Alla vårdboenden använder sig utav en gemensam måltidschecklista utformad med syfte att ge en god måltidsmiljö. Ansvarig nämnd VON, VON VON VON 8 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget Fastställt av KF (KS-handling nr 46/2011) 9 Ibid. 10 Ibid.

14 14 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM Miljö Kommunen bidrar till minskade transporter genom samordning och lägre energianvändning Kommunens livsmedelsinköp och matproduktion bidrar till en minskad klimatbelastning och en ökad biologisk mångfald. Kommunens livsmedelsinköp och matproduktion bidrar till en minskad användning av tillsatser. *Andelen ekologiska råvaror och närproducerade råvaror ska öka av kommunens totala inköp av livsmedel. Det ska även ske med en klimatsmart inriktning. 11 *Svinnet av mat ska minska. 12 Detta uppnår vi genom att Öka andelen närproducerade livsmedel genom anpassning av kommunens livsmedelsupphandling och samarbete med våra leverantörer. Maten tillagas i ändamålsenliga kök så nära matgästerna och serveringstillfället som möjligt. Utforma en säsongsanpassad matsedel och ett säsongsanpassat salladsbord. Samordnande matbeställningar och leverans genom kommunens egna transportorganisation, Kerstinboda. Mäta kommunens matsvinn och arbeta för en minskning. Servera endast vegetarisk mat minst en dag i veckan på våra skolor. Laga mat från grunden. Se separat bilaga kost-och transportservice laga mat från grunden -pyramid. Andelen ekologiska livsmedel ska uppgå till minst 30 %. (MSC, KRAV, EU-ekologisk ingår i ekologiskt) Andelen närproducerade livsmedel ska uppgå till minst 5 %. Ansvarig nämnd 11 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget Fastställt av KF (KS-handling nr 46/2011) 12 Ibid.

15 15 (15) KOSTPOLITISKT PROGRAM Genmodifierade organismer (GMO) ska undvikas så långt det går att spåra. Välja etiskt märkta produkter (Fair Traide) i så stor utsträckning som möjligt. Välja miljömärkt fisk (MSC- eller KRAV-märkt) och inte välja rödlistade eller utrotningshotade arter.

16 LAGA MAT FRÅN GRUNDEN Pannkakor Färsbiffar Skala egen potatis Stek (ej sous-vide) Pytt Pajer (Köpt pajskal) Egenpanerad stekt fisk Fläskpannkaka/ungspannkaka V A R I E R A ALLA KÖK Fiskgratäng Rotmos Potatismos Solskensmos Fruktkräm, dessertsoppor Ungsfärs/köttfärslimpa, Kålpudding Stuvningar, sås, soppor (ej pulver, färdiga tetror & konserver) * Undantag bearnaisesås, hollandaisesås och citronsås

17 Styrdokument Idrottspolitiskt program Giltighetstid

18 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM 2 (16) Beslutshistorik Gäller från Ändring av kommunfullmäktige Ägare 1 - Förvaltarskap 2 - Uppföljning Hur: Kontroll mot... Inhämta erfarenheter och eventuella synpunkter från När: - månader innan giltighetstiden upphör. 1 Ägarskapet innebär ansvar för att styrdokumentet beaktas i beslutsprocessen samt för att efterfråga och ta del av uppföljning. Vidare att vid behov besluta om förändringar. 2 Förvaltarskapet innebär ansvar för att - dokumentet efterlevs - är tillgängligt - följa eventuellt ändrade förutsättningar för dokumentet - dokumentet följs upp och revideras - dokumentet är aktuellt och uppdaterat

19 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM 3 (16) Idrottspolitiskt program Bakgrund Katrineholms kommun vill stärka och utveckla förutsättningarna för det lokala idrottslivet. Under hösten 2011 påbörjades arbetet med att ta fram ett idrottspolitiskt program. Programmet baseras på Vision 2025 och kommunplanen. Det ska vara vägledande för hur kommunen ska arbeta med idrottsfrågor i verksamheterna och ska beaktas vid beslut och handlingar. Varje nämnd har ansvar för att mål och åtgärder genomförs. Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret för att sammanställa uppföljningen, men varje nämnd ska rapportera hur åtgärder fortskrider i samband med det årliga bokslutet. Del 1, övergripande politiska delen Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm läge för liv & lust Detta är vår ledstjärna, som strävar mot ett Katrineholm med ett gynnsamt läge, sjudande av liv och en plats präglad av lust. Idrotten och föreningslivet är redan, och har alltid varit, en verksamhet som sjuder av liv och lust. Katrineholm har ett gynnsamt läge i och med Sportcentrum, en av landets mest samlade och kompletta idrottsanläggningar. I just detta kan Katrineholm med kransorter, med närmare 400 föreningar, hålla huvudet högt. Det innebär dock inte att kommunen lutar sig tillbaka och anser arbetet färdigt. Att främja idrotten och föreningslivet är en ständigt pågående process och i Vision 2025 har vi en ledstjärna att guida arbetet åt rätt håll. Idrotten är en viktig del av Katrineholm. Inom idrottsrörelsen får barn och ungdomar dagligen upplevelser och fysisk stimulans, de får också lära sig demokratiska värderingar och sunda levnadsvanor. Idrotten i Katrineholm med kransorter är en stark kraft för integration mellan människor med olika bakgrund och för jämställdhet mellan könen. För att ytterligare stärka idrottens betydelse som en positiv kraft i samhället vill idrottsrörelsen och Katrineholm kommun stärka sitt samarbete med varandra och med näringslivet. För Katrineholms bästa kommunplan Denna utgör första etappen på vägen mot Vision I planen presenteras olika åtgärder som bedöms nödvändiga för att ta de första viktiga stegen i den

20 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM 4 (16) riktning Visionen pekar ut. Det räcker dock inte bara med att tala om vad som ska göras. En avgörande förutsättning är de värderingar och den kultur som genomsyrar organisationen. En värdegrund som går hand i hand med idrotten och föreningslivet. Kultur och fritid Fritids- och idrottsverksamheten bidrar till kommunens utveckling och folkhälsan. Vi ska fortsätta stödja vårt föreningsliv, bland annat med bra arenor och anläggningar. Barn- och ungdomsverksamheten ska vara prioriterad. Flickor och pojkar ska ges samma möjligheter. Folkhälsa Kommunens verksamheter påverkar invånarna genom hela livet och har därför stor betydelse för folkhälsan. Vi ska verka för en god och jämlik hälsa genom att påverka de faktorer som kommunen kan ansvara för; levnadsförhållandena i samhället, miljön och tillgången till hälso- och sjukvård. Miljön I Katrineholms kommun ska vi ta vår del av ansvaret för globala och regionala miljöproblem samt förbättra den lokala livsmiljön för människor, djur och natur. Katrineholm har i dag en sportanläggning som är världsunik när det gäller energi. Det är en av Sveriges största samlade sportanläggningar och en miljon besökare per år. Samtidigt är det en av de mest energisnåla anläggningarna. Idrottsanläggningen värms upp med naturens egna resurser vilket har satt Katrineholm på världskartan och placerat Sportcentrum längst fram i miljöutvecklingen. I ishallen används en helt ny teknik där bland annat överskottsvärmen från kylkompressorerna används för uppvärmning. Detta gör att ishallen sparar mer energi än någon annan ishall i Sverige. Konstgräsplanen värms upp vintertid genom ett energiåtervinningssystem och är spelbar året runt tack vare överskottsvärmen från bandyplanens kylkompressorer och konstgräsplanen själv, som också är en stor solfångare. Den samlade värmen lagras och värmer upp fotbollsplanen på vintern. et är att bli en helt energiautonom (självförsörjande) anläggning. Utmaningar för år Folkhälsa Idrottens roll i folkhälsoarbetet är självklar. Motion och idrott är viktiga beståndsdelar i ett friskt liv. Att motivera fler människor till motionsaktiviteter och att utveckla nya alternativ är en gemensam utmaning för idrottsföreningarna och kommunen. Kommunen och idrottsrörelsen samverkar för att förbättra

21 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM 5 (16) medborgarnas hälsa. Kommunen har också ett ansvar för att utforma en idrottspolitik som gagnar de som står utanför idrottsrörelsen. Kommunen och idrottsrörelsen samverkar för att skapa möjligheter för invånarna att motionera. Samtliga föreningar med barn- och ungdomsverksamhet deltar i kommunens arbete mot alkohol, narkotika, tobak och doping. Kommunen verkar för att skapa förutsättningar för spontanidrott i närområdet. I kommunens idrottsanläggningar och lokaler bedrivs bara drogfri verksamhet. 2 Jämlikhet och Integration Idrotten förenar människor. Oavsett olikheter i språk, kultur och etniskt ursprung, kan människor idrotta tillsammans. Idrottsföreningar har därför en särskild möjlighet att bidra till integration av människor från skilda kulturer, i olika åldrar och med olika fysiska förutsättningar. Det är därför av stor vikt att alla grupper av individer, oavsett bakgrund och ursprung samt funktionsnedsättning, har möjlighet att idrotta. Kommunen och idrottsrörelsen kan göra mycket tillsammans för att använda idrottens positiva kraft för integration. Idrotten fungerar som en brobyggare mellan människor med olika bakgrund. Alla medborgare kan delta i föreningarnas verksamhet på lika villkor. Föreningslivet i kransorterna stärks. 3 Jämställdhet och Demokrati För kommunen är det angeläget att jämställdhetsperspektivet integreras i föreningarnas verksamhet. Jämställdhet innebär att alla, oavsett kön, ges samma förutsättningar inom alla idrotter och att nyttjande av anläggningar och ekonomiskt stöd fördelas och värderas likvärdigt. Det handlar också om normer och värderingar, därför är det viktigt att uppmärksamma kvinnors och mäns olika villkor i sitt idrottsutövande. Många barn och ungdomar får en stor del av sin praktiska skolning i demokrati i den lokala idrottsföreningen. Föreningarna har därmed en viktig roll i att sprida demokratiska värderingar och i att stimulera barn och ungdomars egna aktiva inflytande. Mäns och kvinnors idrottande värderas lika. Kommunens resurser fördelas lika mellan könen.

22 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM 6 (16) Barn och ungdomar har möjlighet att delta i demokratiska arbetsformer där de själva kan påverka arbetet i sin förening. Idrotten ska motverka rasism, främlingsfientlighet och kränkningar på grund av kön eller sexuell läggning. 4 Tillgänglighet Tillgången på anläggningar är en grundförutsättning för idrotten i kommunen. Det finns ett flertal stora anläggningar samt många mindre gymnastiksalar och bollplaner som ägs av kommunen eller det kommunala fastighetsbolaget. Några föreningar har egna anläggningar som även allmänheten använder. Tillgång och närhet samt tillgänglighet till olika anläggningar för fysisk aktivitet, friluftsliv, bad, bredd- och motionsidrott är av avgörande betydelse för användningsgraden. Därför är det viktigt att det finns ett brett utbud av olika typer av anläggningar med geografisk spridning och fysisk tillgänglighet. Kommunens anläggningar används under dagtid av skolorna, medan föreningslivet och allmänheten använder dessa under kvällar och helger. Det innebär att det finns ett gemensamt samordningsansvar för att erbjuda alla grupper denna möjlighet. Föreningarna ges möjlighet att bedriva sin verksamhet inom kommunen. Anläggningar byggs, drivs och utnyttjas rationellt så att föreningarna och dess medlemmar har rimliga kostnader för sitt idrottsutövande. Investeringar i anläggningar tar hänsyn till utbyggnadsplaner för nya bostadsområden. Vid nybyggnation sker alltid en samverkan mellan skola, idrott och näringsliv. Alla medborgare ges möjlighet att idrotta under trygga former på säkra anläggningar. Anläggningarna ska vara tillgängliga även för personer med funktionsnedsättning. 5 Samverkan 5a Samverkan i kommunen I skolan kommer alla elever i kontakt med motion och idrott. Här läggs grunden för det intresse som i många fall vidareutvecklas i föreningslivet. Samverkan mellan föreningarna och skolan är därför av största vikt. Ansvaret för undervisningen måste ligga på skolan och föreningarna kan vara en stödresurs. Ett brett idrottsutbud inom skolan skapas med hjälp av föreningslivet. Hitta former för att få alla fysiskt aktiva i skolan. I högre grad få barnens föräldrar medvetna om idrottens betydelse för barnens utveckling

Måltidspolitiskt program 2015-2019

Måltidspolitiskt program 2015-2019 1 (1) SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Kommunservice 2015-06-03 Vår beteckning Sara Svensson Ert datum Er beteckning Måltidspolitiskt program 2015-2019 Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade den

Läs mer

Måltidspolitiskt Program

Måltidspolitiskt Program Styrdokument Måltidspolitiskt Program Godkänd av kommunfullmäktige 2015-12-14, 255 Giltighetstid 2 (10) Beslutshistorik Gäller från 2013-05-20 Antagen av kommunfullmäktige 2013-05-20, 92 Ändring av kommunfullmäktige

Läs mer

Idrottspolitiskt program

Idrottspolitiskt program Styrdokument Idrottspolitiskt program Giltighetstid 2 (12) Beslutshistorik Gäller från Ändring av kommunfullmäktige Ägare 1 - Förvaltarskap 2 - Uppföljning Hur: Kontroll mot... Inhämta erfarenheter och

Läs mer

Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun

Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun Kostpolitisk_Plan_20132015 Kostpolitisk Plan Vingåkers kommun 2013-2015 Antagen av kommunstyrelsen 2012-09-17, 143 Vision I Vingåkers kommun ska vi erbjuda våra barn, elever och brukare en god, näringsriktig

Läs mer

Idrottspolitiskt program för Söderköpings kommun

Idrottspolitiskt program för Söderköpings kommun Idrottspolitiskt program för Söderköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-02 119 Hälsa Stillasittande fritid har blivit allt vanligare i vårt samhälle. Vi ser också en ökad fysisk inaktivitet

Läs mer

Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg. Reviderad Kf 117/2016

Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg. Reviderad Kf 117/2016 Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg Reviderad Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-10-26, 117 Diarienummer: 2015/215 10 För revidering ansvarar: Skol- och barnomsorgschefen och vård-

Läs mer

Idrottspolitiskt program Mariestads kommun

Idrottspolitiskt program Mariestads kommun Idrottspolitiskt program Mariestads kommun Antaget av kommunfullmäktige Mariestad 2015-05-25 Sida: 2 (7) Idrottspolitiskt program för Mariestads kommun Kommunfullmäktiges beslut 90/15 Syftet med det idrottspolitiska

Läs mer

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer

Läs mer

Idrottspolitiskt program 2013 2020. kommunfullmäktige 11 november 2013

Idrottspolitiskt program 2013 2020. kommunfullmäktige 11 november 2013 Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige 11 november 2013 Innehållsförteckning Vår vision 5 Folkhälsa 6 Barn- och ungdomsidrott 7 Mångfald 8 Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige

Läs mer

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM KOSTPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM Inledning I Haninge kommun serveras mat varje dag till drygt 15 000 barn, elever, vuxna och äldre inom måltidsverksamheterna i förskola, skola,

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10

Läs mer

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med

Läs mer

KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN

KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2014-09-29, 139 Dnr: KS 2012/360 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:

Läs mer

Idrottspolitiskt program Hudiksvalls kommun

Idrottspolitiskt program Hudiksvalls kommun Idrottspolitiskt program 2011-2020 Hudiksvalls kommun Förstasidesbilder: Inga Britt Jonsson Sören Olofsson Antaget av kommunfullmäktige den 29 november 2010. Innehållsförteckning Syfte... 1 Metod... 2

Läs mer

Fritids- plan 2009-2013. Landskrona stad

Fritids- plan 2009-2013. Landskrona stad Fritids- 2009-2013 plan Landskrona stad Plan för idrott och friluftsliv i Landskrons stad 2009-2013 BAKGRUND Idrotten i samhället Statens stöd till idrotten Målet med den nationella idrottspolitiken är:

Läs mer

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy Sida 2 (6) Innehåll Inledning 3 Syfte 3 Gemensamt för kost och måltider 3 Kvalitet och utförande 4 Kunskap och kompetens 4 Miljö och hållbar utveckling 4 Måltider

Läs mer

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter:

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter: Måltidspolicy Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2013-10-24 125 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen Gäller för: Giltighetstid: Ersätter: Karlskrona kommun och dess bolag tills vidare Kostpolicy

Läs mer

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Social-och omsorgskontoret Kostpolicy äldreomsorgen Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Kostpolicy Kommunen har sin kostverksamhet inom skilda områden

Läs mer

Mat- och måltidspolicy

Mat- och måltidspolicy Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2016-08-25 Ansvarig: Utvecklingsledare-kost Revideras: Vart 4:e år Följas upp: Mat- och måltidspolicy INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Måltidspolitiskt program för Upplands Väsby

Måltidspolitiskt program för Upplands Väsby Styrdokument, program Stöd & Process/Specialistenheten 2014-10-28 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 910 88 KS/2010:321 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Måltidspolitiskt program för Upplands Väsby

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun

Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun Beachhallen Antaget av kommunfullmäktige den 30 mars 2015, 28 Innehållsförteckning Inledning... 3 Idrotten är en samhällsresurs... 4 Idrottsrörelsens verksamhetsidé...

Läs mer

Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad

Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad Inledning Den svenska idrottsrörelsen, som är landets största folkrörelse är en unik kraft inte minst genom sitt arbete med verksamhet för barn och ungdomar.

Läs mer

Författningssamling i Borlänge kommun. Kostpolicy Beslutad av kommunfullmäktige Reviderad

Författningssamling i Borlänge kommun. Kostpolicy Beslutad av kommunfullmäktige Reviderad Författningssamling i Borlänge kommun Kostpolicy Beslutad av kommunfullmäktige 2012-09-18 Reviderad 2016-02-09 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Kostpolicy Dokumenttyp Policy Omfattar Kommunen Dokumentägare

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

Socialdemokraterna i Uppsala kommun

Socialdemokraterna i Uppsala kommun Socialdemokraterna i Uppsala kommun Vi vill göra Uppsala till en av landets bästa idrottskommuner! De senaste årens fantastiska framgångar inom idrotten visar vilka möjligheter Uppsala har att bli en av

Läs mer

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Beslutad i: Barn- och ungdomsnämnden Uppdaterad: 2014-10-22 POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN 1(5) RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN Bakgrund I likhet med övrig restaurangverksamhet ska den kommunala måltidsverksamheten följa livsmedelslagstiftningen. Lagstiftningen fokuserar på aktörernas ansvar

Läs mer

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Ansvar... 3 3.1. Kostavdelningen... 3 3.2. Sektor utbildning...

Läs mer

Fritidsplan för Skurups kommun

Fritidsplan för Skurups kommun Styrdokument 1 (12) Fritidsplan för Skurups kommun 1 Styrdokument 2 (12) Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-24 Innehåll Inledning... 3 Värdegrund... 4 Stöd och service... 6 Fritids- och rekreationsområden...

Läs mer

Kostpolicy för Ånge kommun

Kostpolicy för Ånge kommun Kostpolicy för Ånge kommun Dokumentansvarig: Tekniska förvaltningen Fastställd av: Kommunfullmäktige Fastställd när: 2015-10-26, 81 Diarienummer: KS 14/231 Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro

Läs mer

Kostpolicy Norrtälje kommun. Antagen i fullmäktige den 20 juni 2016

Kostpolicy Norrtälje kommun. Antagen i fullmäktige den 20 juni 2016 Kostpolicy Norrtälje kommun Antagen i fullmäktige den 20 juni 2016 1 Vår vision är att erbjuda goda, näringsriktiga och lustfyllda måltider som lagas nära gästen och bidrar till hållbar utveckling. Inledning

Läs mer

Kostpolicy för äldreomsorgen

Kostpolicy för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Vision Alla matgäster, äldre som yngre, erbjuds god nylagad, varm, och säker mat i en lugn och trevlig miljö. Maten produceras och distribueras så att den främjar både folkhälsa

Läs mer

Fritidspolitiska mål. Fritidsnämnden. Växjö kommun

Fritidspolitiska mål. Fritidsnämnden. Växjö kommun Fritidspolitiska mål Fritidsnämnden Växjö kommun Fritidspolitiska mål 1. Stöd till fritidsverksamhet Föreningslivet i Växjö kommun stimuleras genom olika stödformer till verksamheter som ger kommuninnevånarna

Läs mer

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att

Läs mer

MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN

MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN VISION I Karlskrona ska idrotts- och fritidsverksamheten vara ett naturligt inslag i det dagliga livet. Med ett rikt, varierat och synligt fritidsutbud gör vi vår kommun

Läs mer

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Kostpolicy.  Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008 Kostpolicy Botkyrka kommun Förskola, skola och äldreomsorg Tryckt: Februari 2008 Botkyrka kommun, Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba, Tel: 08 530 610 00, www.botkyrka.se www.botkyrka.se/halsaochkostt Foto:

Läs mer

Kostpolicy för Höörs kommun

Kostpolicy för Höörs kommun Kostpolicy Ett styrande och vägledande dokument för att kvalitetssäkra måltiderna i Höörs kommun. Barn- och utbildningsnämnden Fastställdes 2014-10-13, BUN 59 Diarienr BUN 2014/97 Kostpolicy för Höörs

Läs mer

Idrottspolitiskt program 2012

Idrottspolitiskt program 2012 Idrottspolitiskt program 2012 SKOL- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Inledning idrottspolitiskt program för helsingborgs stad Framtaget av Helsingborgs stad i samverkan med Helsingborgsidrottens samorganisation

Läs mer

Måltidspolicy. Fastställd av Socialnämnden , Barn- och utbildningsnämnden

Måltidspolicy. Fastställd av Socialnämnden , Barn- och utbildningsnämnden Måltidspolicy Fastställd av Socialnämnden 2012-02-23, Barn- och utbildningsnämnden 2012-03-07 Inledning I kommunen tillagas och serveras ett stort antal måltider. Enheterna som hanterar livsmedel har

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

KOSTPOLICY. För Kostenheten inom Förvaltningen för Barn och Ungdom i Alvesta kommun. Antagen av Nämnden för Barn och Ungdom 110914 Reviderad 120509

KOSTPOLICY. För Kostenheten inom Förvaltningen för Barn och Ungdom i Alvesta kommun. Antagen av Nämnden för Barn och Ungdom 110914 Reviderad 120509 KOSTPOLICY För Kostenheten inom Förvaltningen för Barn och Ungdom i Alvesta kommun. Antagen av Nämnden för Barn och Ungdom 110914 Reviderad 120509 Bakgrund och syfte Kostenheten inom Förvaltningen för

Läs mer

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Servicenämnden 2013 / 30 1 (5) Datum 2013-03-12 Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Vision Trelleborgs kommun ska erbjuda matgästerna lustfyllda måltider, lagade av bra råvaror som ger god hälsa

Läs mer

Måltidspolicy för Hällefors kommun

Måltidspolicy för Hällefors kommun Måltidspolicy för Hällefors kommun 2(9) Innehåll Inledning 3. 1 Bakgrund 3. 2 Syfte 3. 3 Målsättning 4. 4 Måltidsverksamhet 4. 5 Organisation 4. 5.1 Nämnd 4. 5.2 Förvaltningschef 4. 5.2 Verksamhetsansvarig

Läs mer

MÅLTIDSPOLICY för Bräcke kommun

MÅLTIDSPOLICY för Bräcke kommun 2012-04-11 Beslutad av kommunfullmäktige 6/2012 MÅLTIDSPOLICY för Bräcke kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-11, 6 2 Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg i Bräcke kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Vision Nässjö kommun ger matgästerna matglädje genom att det serveras välsmakande och näringsriktiga måltider i en trevlig måltidsmiljö där god service

Läs mer

Kostpolicy för skola och förskola

Kostpolicy för skola och förskola Kostpolicy för skola och förskola Vision Alla matgäster, äldre som yngre, får nylagad, varm, god och säker mat i en lugn och trevlig miljö. I förskolan och i skolan ingår måltiden som en naturlig del och

Läs mer

MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER

MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER Ida Gabrielsson Eurekaprojektet Kungshamn/Åsenskolan Hunnebostrands förskola, grupparbete FN:s Barnkonvention Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa

Läs mer

Riktlinjer för måltidsverksamheten. Inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Riktlinjer för måltidsverksamheten. Inom förskola, grundskola och gymnasieskola Riktlinjer för måltidsverksamheten Inom förskola, grundskola och gymnasieskola 1 Riktlinjer för måltidsverksamheten Innehållsförteckning Inledning...3 Syfte...3 Mål...3 Riktlinjer för måltidsverksamheten...4

Läs mer

Kostpolicy för Bjuvs kommun

Kostpolicy för Bjuvs kommun Kostpolicy 1 Kostpolicy för Bjuvs kommun Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Den ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen värd att se framemot. Njutning, nödvändig näring

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

STADSDELENS ÖSTERMALMS KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR 1

STADSDELENS ÖSTERMALMS KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR 1 ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING BARN OCH UNGDOM SID 1 (6) 2013-01-07 BILAGA TILL DNR:2012-634-1.1. pm STADSDELENS ÖSTERMALMS KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR 1 Bakgrund Ett angeläget område inom stadsdelens förskoleverksamhet

Läs mer

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Äldre- och Handikappomsorgen V A N T Ö R S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G Sid 1(5) 2006-05-09 Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Bakgrund I oktober

Läs mer

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 nternati Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 Antaget av Kommunfullmäktige den 11 april 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

Kostpolicy för Säffle kommun

Kostpolicy för Säffle kommun Kostpolicy för Säffle kommun Barn, ungdomar, handikappade och äldre inom kommunal verksamhet. 2012-06-04 Kostpolicyn är utarbetad i samarbete med Dalslandskommunerna och Säffle kommun. Varje berörd kommunal

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Kostpolicy För Dals-Ed kommun

Kostpolicy För Dals-Ed kommun Kostpolicy För Dals-Ed kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet. Antagen i Kommunfullmäktige 2010-12-15 121 Datum: 2011-02-02 Kostpolicyn är utarbetad

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Tidaholm karin.artmo@tidaholm.se 2010-02-01 Kostpolicy för Tidaholms kommuns förskolor och skolor Vision Alla matgäster skall känna sig trygga i att

Läs mer

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är det bästa som finns! Mat är ett stort och roligt ämne! Kanske behöver ni veta vad som gäller

Läs mer

Riktlinjer för mat och måltid i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden

Riktlinjer för mat och måltid i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden Författningssamling i Riktlinjer för mat och måltid i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden 2013-12-11 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Riktlinjer för mat och måltider i förskola

Läs mer

Författningssamling i Borlänge kommun. Riktlinjer för mat i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden 2013-12-11

Författningssamling i Borlänge kommun. Riktlinjer för mat i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden 2013-12-11 Författningssamling i Riktlinjer för mat i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden 2013-12-11 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Riktlinjer för mat i förskola och skola Dokumenttyp Riktlinje

Läs mer

Kostpolicy. Hemtjänst

Kostpolicy. Hemtjänst Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet

Läs mer

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015 Genom utmaningar och upplevelser i en trygg och jämställd miljö har varje elev utvecklat sina kunskaper, sin lust till livslångt lärande och sig själv som individ i vårt demokratiska samhälle lustfyllt

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Måltidspolicy 1. Måltidspolicy. Kostenheten Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun

Måltidspolicy 1. Måltidspolicy. Kostenheten Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun Måltidspolicy 1 Måltidspolicy Kostenheten Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun 12 juni 2014 Måltidspolicy 2 Innehållsförteckning sid Inledning 3 Syfte med måltidspolicyn 3 Måltidskvalitet

Läs mer

Måltiden. som vi vill ha den i Ronneby kommun. Källor

Måltiden. som vi vill ha den i Ronneby kommun. Källor Källor Ronneby kostpolicy: ronneby.se Ät S.M.A.R.T.-modellen: folkhalsoguiden.se Livsmedelsverket och Nordiska näringsrekommendationer: livsmedelsverket.se Måltiden som vi vill ha den i Ronneby kommun

Läs mer

Måltiden. som vi vill ha den i Ronneby kommun

Måltiden. som vi vill ha den i Ronneby kommun Måltiden som vi vill ha den i Ronneby kommun Välkommen Ronneby kommun är unik som satsar stort på mat och måltider. Mat är viktigt på många sätt och ett område som väcker både känslor och diskussioner.

Läs mer

Riktlinjer för matverksamheten. Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga.

Riktlinjer för matverksamheten. Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga. Riktlinjer för matverksamheten Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga. Inledning Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga. Syfte Syftet

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skolplan 2012-2015 Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. VISION 2020: Ljusnarsbergs kommun verkar aktivt för en attraktiv livsmiljö

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

KOSTPOLICY. mat i förskola och skola

KOSTPOLICY. mat i förskola och skola KOSTPOLICY mat i förskola och skola Denna broschyr är framtagen av Catarina Åsberg, konsult, i samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen och IDEFICS i Partille kommun under hösten 2011. Övriga källor:

Läs mer

Kostpolicy Kommungemensamt styrdokument för kost, livsmedel och måltider i Lunds kommun. Antagen KF Augusti- 2014

Kostpolicy Kommungemensamt styrdokument för kost, livsmedel och måltider i Lunds kommun. Antagen KF Augusti- 2014 Kostpolicy Kommungemensamt styrdokument för kost, livsmedel och måltider i Lunds kommun Antagen KF Augusti- 2014 Syfte & mål KP vara ett kommungemensamt styrdokument samt stöd och verktyg för förtroendevalda

Läs mer

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola Kostpolicy inom förskola, grundskola och gymnasieskola Alla matgäster, men även vårdnadshavare, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje

Läs mer

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Ansvarig för planen Carina Hägglund, Nina Edgren och Rasha Karim Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 Förskolan vilar på demokratins

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

framtidens mat i västerås

framtidens mat i västerås framtidens mat i västerås Västerås stad vill göra skillnad Framtidens mat ska främja en hälsosam livsstil med bra matvanor hos barn, ungdomar och äldre och med hänsyn till miljön och klimatet. En av mänsklighetens

Läs mer

Kostenheten. Diarienummer: 2014/330 Fastställd: 2014-12-15 POLICY. Kost- och livsmedel

Kostenheten. Diarienummer: 2014/330 Fastställd: 2014-12-15 POLICY. Kost- och livsmedel Kostenheten Diarienummer: 2014/330 Fastställd: 2014-12-15 POLICY Kost- och livsmedel Kost- och livsmedel 2/5 Vision... 3 Maten och hälsan... 3 Maten och klimatet... 3 Maten och måltiden... 4 Maten och

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad 1/6 Kostservice 28.05.2014 STYRDOKUMENT För Mariehamns Stad Kost och lokalservice Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Kostpolicy och givna riktlinjer är avsedda för måltider inom

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Kostpolicy. Särskilt boende

Kostpolicy. Särskilt boende Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med

Läs mer

Kostpolicy för Lunds kommun

Kostpolicy för Lunds kommun Kostpolicy för Lunds kommun Kommungemensamt styrdokument för kost, livsmedel och måltider i Lunds kommun. Beslutad av kommun fullmäktige, gäller från och med 2014-08-28 1 Inledning I Lunds kommun är engagemanget

Läs mer

Kostpolicy för Lunds kommun

Kostpolicy för Lunds kommun Kostpolicy för Lunds kommun Kommungemensamt styrdokument för kost, livsmedel och måltider i Lunds kommun. Beslutad av kommun fullmäktige, gäller från och med 2014-08-28 1 2 Inledning I Lunds kommun är

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Policyn revideras varje mandatperiod Policy utarbetad i samarbete med representanter

Läs mer

Kosten kort och gott

Kosten kort och gott Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer

Läs mer