Svar på remiss angående betänkandet "Asylsökande ensamkommande barn En översyn av mottagandet"

Transkript

1

2 l~atrineholms kommun ~ TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum KOMMUNLEDNINGSFCSRVALTNINGEN Staben Vår beteckning KS/2011: (4) Vår handläggare Karin Rytter Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Svar på remiss angående betänkandet "Asylsökande ensamkommande barn En översyn av mottagandet" Ärendebeskrivning Bakgrund Katrineholms kommun har av Justitiedepartementet inbjudits att lämna synpunkter på betänkandet Asylsökande ensamkommande barn en översyn av mottagandet (SOU 2011:64). Den 1 juli 2006 trädde de nu gällande bestämmelserna om mottagande av asylsökande ensamkommande barn i lagen om mottagande av asylsökande m.fl i kraft. Bestämmelserna innebär att staten, genom Migrationsverket, har huvudansvaret för mottagandet av asylsökande. För dessa ska Migrationsverket anvisa en kommun som ska ordna ett boende. När detta sker ska det vara en kommun som har en överenskommelse om mottagande av ensamkommande barn med verket. Om det finns särskilda skäl far Migrationsverket anvisa barnet till en kommun som saknar sådan överenskommelse. I betänkandet föreslås Migrationsverket få utvidgade möjligheter att anvisa asylsökande ensatnkommande barn till en kommun även i fall där överenskommelse med verket om mottagande saknas. Migrationsverket ska kunna anvisa både till kommuner som inte har träffat någon överenskommelse och till kommuner som visserligen har en överenskommelse, men som för tillfället inte har några lediga platser. Förslaget innebär ingen förändring vad gäller ansvarfördelningen mellan stat och kommun. Migrationsverket ska även i fortsättningen ha huvudansvaret och mottagandet av barnen ska ske i kommunerna. På samma sätt som idag kommer mottagandet av asylsökande ensamkommande barn i första hand bygga på frivilliga överenskommelser mellan staten och kommunerna. Bakgrunden till den nu genomförda översynen är att förutsättningarna för mottagandet av asylsökande ensamkommande barn, har ändrats sedan Stora ökningar har skett och i förhållande till det ökade behovet har inte tillräckligt många överenskommelser om mottagande träffats mellan Migrationsverket och kommuner. Detta har inneburit negativa konsekvenser för barn som vistas i FÖRVALTNING Besöksadress: ADR Org.nummer Utdelningsadress Telefon: TFN Postnr Postadress Telefax: TLFX E-post: EPST

3 _~~~ 1\atrineholms kommun \ TJÅNSTEUTLATANDE 2 ~4~ Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFbRVALTNINGEN KS/2011: Staben ankomstkommunernas tillfälliga boenden för länge. Det har också inneburit högre utgifter för staten på grund av att kommunerna tvingats ordna boendealternativ som är dyrare än boenden i anvisningskommuner med överenskommelser om mottagande. Mot bakgrund av detta har det enligt utredningsdirektiven funnits anledning att se över i vilken utsträckning det nuvarande systemet behöver förändras. Sveriges Kommuner och Landstings yttrande över betänkandet Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har upprättat ett svar på remissen. I yttrandet anger SKL att regeringen i förslaget till lagändring tvingar kommunerna att ta emot asylsökande ensamkommande barn. Enligt SKL:s mening finns det ett stort behov av att göra en förutsättningslös översyn av hur mottagandet av ensamkommande barn bäst bör organiseras och hur ansvaret ska fördelas mellan kommunerna och staten. En sådan översyn bör omfatta hela mottagandet. Ett tvang skulle inte lösa grundläggande problem med att is fler anvisningskommuner. SKL avstyrker förslaget om en reglering av Migrationsverkets möjligheter att anvisa asylsökande ensamkommande barn till både kommuner som inte har träffat överenskommelse med verket och till kommuner som för tillfället inte har några lediga platser enligt överenskommelsen. SKL anser att frivillighet bör vara huvudprincipen även i fortsättningen i mottagandet av asylsökande ensamkommande barn. SKL anser att det starkt kan ifrågasättas om en tvingande lagstiftning står i överensstämmelse med den proportionalitetsprincip som införts i regeringsformen från och med detta år och det är en oacceptabel inskränkning av det kommunala självstyret. SKL gör också bedömningen att det finns delar i mottagningssystemet som inte är fullt ut finansierade, såsom skola och överförmyndare. SKL finner att lösningen är att ge kommunerna rätt förutsättningar för mottagandet, det vill säga: De statliga ersättningarna behöver förbättras Kommunal samverkan bör stimuleras Mer flexibla boendeformer Bättre myndighetsstöd SKL anser att staten ska ta ett övergripande ansvar för ankomstboende Ärendets beredning I beredningen av ärendet, har en samrådsberedning ägt rum. Deltagande var representanter från socialförvaltningen, viadidakt samt interkulturella enheten bildningsförvaltningen. SKL:s yttrande har i handläggningen av ärendet tagits i beaktande. FÖRVALTNING Besöksadress: ADR Org.nummer Utdelningsadress Telefon: TFN Postnr Postadress Telefax: TLFX E-post: EPST

4 1\at~ineholms kommun ~ TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 (4) Datum VAr beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2011: Staben Bedömning En lagändring som gör att Migrationsverket får möjligheten att anvisa asylsökande ensamkommande barn till kommuner, även i fall där överenskommelser med verket saknas, gör att barnen inte behöver stanna i Migrationsverkets boende lika länge som tidigare. Ett kommunalt omhändertagande av de ensamkommande barnen kan konstateras i många fall vara bättre för barnen, än mottagande i Migrationsverkets förläggning. Lagändringen skulle även kunna innebära att spridningen av placeringarna mellan kommunerna blir jämnare, det vill säga att barnen kan placeras i de kommuner där mottagandet tidigare har varit lågt. Detta under förutsättning att det av Migrationsverket innan placeringen, görs en bedömning av antalet platser i varje kommun. Katrineholms kommun ställer sig bakom SKL:s yttrande i dess helhet och anser att tvang inte kommer att lösa problemet med att fa fler anvisningskommuner. I juni 2009 genomförde socialnämnden i Katrineholms kommun en utredning om mottagande av ensamkommande barn. I utredningen gjordes bedömningen att Katrineholms kommun saknar boendemöjligheter för asylsökande ensamkommande barn, som är bra ur integrationssynpunkt. Ibedömningen klargjordes det också att det under andra halvan av 2009, skulle komma cirka 160 nya invandrarbarn med anhörighetsanknytning. Nissa fall blir dessa en kostnad för socialförvaltningen. Samtidigt har socialförvaltningen en budget i obalans. Utifrån bedömningen fattade kommunstyrelsen beslutet att inte teckna avtal med Migrationsverket om ensamkommande flyktingbarn. I maj 2010 beslutade kommunstyrelsen vidare att säga upp avtal mellan staten och Katrineholms kommun, om mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande. Motiven till ställningstagandet var att Katrineholms kommun vill ta emot flyktingar och andra skyddsbehövande på ett solidariskt sätt, men inte längre klarar det på grund av det stora antalet nya svenskar som kommunen under många år tagit emot. Trenden med inflyttande fortsatte också med samma intensitet under då innevarande år. Därtill hade kommunen aviserats om att ytterligare många barn och ungdomar kommer att anlända. Sedan 1 januari 2012, har 40 barn med olika nationaliteter skrivits in i förskola, grundskola och gymnasium i Katrineholms kommun. Inom de kommande två åren, kommer ytterligare drygt 300 barn från Somalia att anlända till kommunen. Det saknas i Katrineholms kommun förutsättningar att ta emot fler barn och ge dem ett kvalitativt mottagande. De barn som flytt sina hemländer och dessutom genomgått en sådan händelse på egen hand, har ofta varit med om svåra upplevelser. De har ett stort behov av stöd och trygghet och ofta krävs stora insatser för att is en trygg och stabil tillvaro för dem. Enligt konventionen om barns rättigheter är vi skyldiga att respektera, skydda och uppfylla barnets basta. För att barnen ska fa en trygg och stabil tillvaro och kunna integreras snabbt i det svenska samhället, krävs att boendekommunen har tillräckligt med resurser. Om detta saknas, blir det ingen bra FÖRVALTNING Besöksadress: ADR Org.nummer Utdelningsadress Telefon: TFN Postnr Postadress Telefax: TLFX E-post: EPST

5 ~ -_ ~ 1\atrineholms kommun \ TJÅNSTEUTLåTANDE ~0 4 (4) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2011: Staben situation för barnen. Katrineholms kommun har för närvarande inte dessa möjligheter, på grund av den redan stora anhörighetsinvandringen. Katrineholms kommun avvisar förslaget om en reglering av Migrationsverkets möjligheter att anvisa asylsökande ensamkommande barn till kommuner som inte har träffat någon överenskommelse med Migrationsverket och till kommuner som för tillfället inte har några lediga platser enligt överenskommelsen. Ärendets handlingar En sammanfattning av "Asylsökande ensamkommande barn En översyn av mottagandet" (SOU 2011:64). Betänkandet i dess helhet finns att hitta via denna länk: erin~en.se/content/1/c6/17/80/47/e397461d.pdf Yttrande från Sveriges kommuner och landsting, l Karin Rytter r~r ~~i FÖRVALTNING Besöksadress: ADR Org.nummer Utdelningsadress Telefon: TFN Postnr Postadress Telefax: TLFX E-post: EPST

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30 Information: Idrottspolitiska och kostpolitiska programmet Enligt fullmäktigeuppdrag skall service- och teknikförvaltningen ta fram ett idrottspolitiskt program. Ett första utkast har utarbetats och är klart för en första granskning. Samtidigt har en ny version av det kostpolitiska programmet utarbetats då den senaste versionen gick ut Programmens innehåll berör i stort sett alla förvaltningar på ett eller annat sätt och därför ska alla förvaltningar känna att de har haft möjlighet att påverka och framföra kommentarer i utformandet av programmen. Tillvägagångssättet är följande: Programmens utkast skickas till förvaltningarna för kommentarer, som sammanställs och skickas återigen ut till förvaltningarna. Efter denna process kommer programmen att tas i service- och tekniknämnden, för att sedan gå till kommunstyrelsen för remiss till alla nämnder och efter detta beslut i fullmäktige. Vårens tidsplan: Onsdag 15 februari, information till förvaltningschefer Första utkast ut måndag 20 februari senast åter måndag 5 mars Andra utkast ut måndag 12 mars för att vara åter måndag 26 mars Beredning STN måndag 16 april Nämnd STN torsdag 3 maj Kontaktperson kostpolitiska Lena Johansson Leg.dietist Lena.johansson@katrineholm.se Kontaktperson idrottspolitiska Thomas Klippel Chef Sportcentrum Thomas.klippel@katrineholm.se

31 Idrottspolitiskt program [Välj datum] Katrineholms kommun Thomas Klippel

32 Del 1, övergripande politiska delen Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm läge för liv & lust Detta är vår ledstjärna, som strävar mot ett Katrineholm med ett gynnsamt läge, sjudande av liv och en plats präglad av lust. Idrotten och föreningslivet är redan, och har alltid varit, en verksamhet som sjuder av liv och lust. Vi har ett gynnsamt läge i och med Sportcentrum, en av landets mest samlade och kompletta idrottsanläggningar. I just detta kan Katrineholm, med närmare 400 föreningar, hålla huvudet högt. Det innebär dock inte att kommunen lutar sig tillbaka och anser arbetet färdigt. Att främja idrotten och föreningslivet är en ständigt pågående process och i Vision 2025 har vi en ledstjärna att guida arbetet åt rätt håll. För Katrineholms bästa kommunplan Denna utgör första etappen på vägen mot Vision I planen presenteras olika åtgärder som bedöms nödvändiga för att ta de första viktiga stegen i den riktning Visionen pekar ut. Det räcker dock inte bara med att tala om vad som ska göras. En avgörande förutsättning är de värderingar och den kultur som genomsyrar organisationen. En värdegrund som går hand i hand med idrotten och föreningslivet. Kultur och fritid Fritids- och idrottsverksamheten bidrar till kommunens utveckling och folkhälsan. Vi ska fortsätta stödja vårt föreningsliv, bland annat med bra arenor och anläggningar. Barn- och ungdomsverksamheten ska vara prioriterad. Flickor och pojkar ska ges samma möjligheter. Folkhälsa Kommunens verksamheter påverkar invånarna genom hela livet och har därför stor betydelse för folkhälsan. Vi ska verka för en god och jämlik hälsa genom att påverka de faktorer som kommunen kan ansvara för; levnadsförhållandena i samhället, miljön och tillgången till hälsooch sjukvård.

33 Miljön I Katrineholms kommun ska vi ta vår del av ansvaret för globala och regionala miljöproblem samt förbättra den lokala livsmiljön för människor, djur och natur. Katrineholm har i dag en sportanläggning som är världsunik när det gäller energi. Det är en av Sveriges största samlade sportanläggningar och en miljon besökare per år. Samtidigt är det en av de mest energisnåla anläggningarna. Idrottsanläggningen värms upp med naturens egna resurser vilket har satt Katrineholm på världskartan och placerat Sportcentrum längst fram i miljöutvecklingen. I ishallen används en helt ny teknik där bland annat överskottsvärmen från kylkompressorerna används för uppvärmning. Detta gör att ishallen sparar mer energi än någon annan ishall i Sverige. Konstgräsplanen värms upp vintertid genom ett energiåtervinningssystem och är spelbar året runt tack vare överskottsvärmen från bandyplanens kylkompressorer och konstgräsplanen själv, som också är en stor solfångare. Den samlade värmen lagras och värmer upp fotbollsplanen på vintern. Målet är att bli en helt energiautonom (självförsörjande) anläggning. Idrotten är en viktig del av Katrineholm. Inom idrottsrörelsen får barn och ungdomar dagligen upplevelser och fysisk stimulans, de får också lära sig demokratiska värderingar och sunda levnadsvanor. Idrotten i Katrineholm är en stark kraft för integration mellan människor med olika bakgrund och för jämställdhet mellan könen. För att ytterligare stärka idrottens betydelse som en positiv kraft i samhället vill idrottsrörelsen och Katrineholm kommun stärka sitt samarbete med varandra och med näringslivet. 1 Folkhälsa Idrottens roll i folkhälsoarbetet är självklar. Motion och idrott är viktiga beståndsdelar i ett friskt liv. Att motivera fler människor till motionsaktiviteter och att utveckla nya alternativ är en gemensam utmaning för idrottsföreningarna och kommunen. Kommunen har också ett ansvar för att utforma en idrottspolitik som gagnar de som står utanför idrottsrörelsen. 2 Jämlikhet och Integration Idrotten förenar människor. Trots olikheter i språk, kultur och etniskt ursprung, kan människor idrotta tillsammans. Idrottsföreningar har därför en särskild möjlighet att bidra till integration av människor från skilda kulturer, i olika åldrar och med olika fysiska förutsättningar. Det är därför av stor vikt att alla grupper av individer, oavsett bakgrund och ursprung, har möjlighet att idrotta. Kommunen och idrottsrörelsen kan göra mycket tillsammans för att använda idrottens positiva kraft för integration. 3 Jämställdhet och Demokrati För kommunen är det angeläget att jämställdhetsperspektivet integreras i föreningarnas verksamhet. Jämställdhet innebär att alla, oavsett kön, ges samma förutsättningar inom alla idrotter och att nyttjande av anläggningar och ekonomiskt stöd fördelas likvärdigt. Det handlar också om normer och värderingar, därför är det viktigt att uppmärksamma kvinnors och mäns olika villkor i sitt idrottsutövande. Många barn och ungdomar får en stor del av sin praktiska skolning i demokrati i den lokala idrottsföreningen. Föreningarna har därmed en viktig roll i att sprida demokratiska värderingar och i att stimulera barn och ungdomars egna aktiva inflytande.

34 4 Tillgänglighet Tillgången på anläggningar är en grundförutsättning för idrotten i kommunen. Det finns ett flertal stora anläggningar samt många mindre gymnastiksalar och bollplaner som ägs av kommunen eller det kommunala fastighetsbolaget. Några föreningar har egna anläggningar som även allmänheten använder. Tillgång och närhet samt tillgänglighet till olika anläggningar för fysisk aktivitet, friluftsliv, bad, bredd- och motionsidrott är av avgörande betydelse för användningsgraden. Därför är det viktigt att det finns ett brett utbud av olika typer av anläggningar med geografisk spridning. Kommunens anläggningar används under dagtid av skolorna, medan föreningslivet och allmänheten använder dessa under kvällar och helger. Det innebär att det finns ett gemensamt samordningsansvar för att erbjuda alla grupper denna möjlighet. 5 Samverkan 5a Samverkan i kommunen I skolan kommer alla elever i kontakt med motion och idrott. Här läggs grunden för det intresse som i många fall vidareutvecklas i föreningslivet. Samverkan mellan föreningarna och skolan är därför av största vikt. Ansvaret för undervisningen måste ligga på skolan och föreningarna kan vara en stödresurs. 5b Samverkan med föreningslivet För att idrottsrörelsen och kommunen ska ha möjlighet att samverka för en positiv samhällsutveckling krävs fler kontaktytor. För att åstadkomma ett väl fungerande föreningsliv krävs engagerade, kunniga och utbildade ledare. För många ungdomar är idrottsledaren en av de viktigaste vuxna förebilderna. Därför är det viktigt att ge dessa möjligheter till bra utbildning och fortbildning. Väl fungerande föreningar ger barn och ungdomar social gemenskap, samhörighet och demokratisk fostran genom sin verksamhet. När det gäller idrott för denna målgrupp är det viktigt att denförs på en nivå där glädje och lek är dominerande inslag. Deras behov, synpunkter och önskemål är viktiga att ta tillvara. För att behålla bredden krävs fler och väl utbildade ledare. 5c Samverkan med näringsliv För kommunen och näringslivet är det viktigt med väl fungerande idrottsföreningar eftersom anställda och familjer erbjuds möjligheter till meningsfull sysselsättning och motion. Publika idrottsevenemang marknadsför kommunen och ger invånarna positiva upplevelser. Det genererar intäkter till föreningarna, kommunen och näringslivet. Nu, och i framtiden, behövs ekonomiska insatser från både kommun och näringsliv för att idrotten ska kunna utvecklas. 6 Förutsättningar för större arrangemang och elitverksamhet Elitidrotten utgör en liten del av den totala tävlingsidrotten, men är ändå av stor betydelse för idrottsrörelsen i kommunen. Den ger underhållning, inspirerar barn och ungdomar att idrotta samt skapar förebilder. Större idrottsevenemang ger marknadsföring för kommunen och dess näringsliv. Samtidigt ger det kommuninnevånarna positiva upplevelser. 7 Bidrag Kommunens stöd till idrotten består till största del av anläggningar. Förutom detta utgår ekonomiskt stöd till föreningarnas barn- och ungdomsverksamhet. Syftet med föreningsstödet är att skapa gynnsamma förutsättningar för föreningarna att nå sina mål. Ett nytt bidragssystem som tydligare bidrar till att ambitionerna i det idrottspolitiska programmet förverkligas ska arbetas fram i dialog med idrottsrörelsen.

35 Del 2, handlingskraftig, praktisk del 1 Folkhälsa Mål: Kommunen och idrottsrörelsen samverkar för att förbättra medborgarnas hälsa. Kommunen och idrottsrörelsen samverkar för att skapa möjligheter för invånarna att motionera i en trygg och lättillgänglig miljö. Samtliga föreningar med barn- och ungdomsverksamhet deltar i kommunens arbete mot alkohol, narkotika och tobak. Kommunen verkar för att skapa förutsättningar för spontanidrott i närområdet. I kommunens idrottsanläggningar och lokaler bedrivs bara drogfri verksamhet. Detta uppnår vi genom att: Kommunen stimulerar fler föreningar att ha motionsidrott inom sin verksamhet. Kommunen och föreningarna samverkar kring information om aktuella folkhälsofrågor och arrangerar tillsammans föreläsningar och konferenser. Skapa flera eller utöka Hälsans stig i Katrineholm. Föreningar som har kommunalt stöd för sin verksamhet eller bedriver verksamhet i kommunens lokaler, ska kunna redovisa hur man aktivt arbetar med att förebygga alkohol-, tobak - och narkotikaanvändning i föreningen. Kommunen informerar om var motions- och friluftsliv kan bedrivas inom Katrineholm kommun. 2 Jämlikhet och Integration Mål: Idrotten fungerar som en brobyggare mellan människor med olika bakgrund. Alla kan delta i föreningarnas verksamhet på lika villkor. Föreningslivet i kransorterna stärks. Detta uppnår vi genom att: Via bidrag eller annan stimulans stödja och uppmärksamma föreningar som aktivt verkar för en sammansättning och en verksamhet som präglas av mångfald. Kommunen och idrottsrörelsen arbetar tillsammans för att stärka föreningslivet i kransorterna. Idrottsanläggningar görs tillgängliga för alla. Kommunens investeringar inom idrottsområdet görs med ett integrationsperspektiv.

36 3 Jämställdhet och Demokrati Mål: Mäns och kvinnors idrottande värderas lika. Kommunens resurser fördelas lika mellan könen. Detta uppnår vi genom att: Fördelningen av tider i idrottsanläggningar utformas rättvist ur jämställdhetsperspektiv. Föreningar med kraftig dominans av det ena könet arbetar för att få fler av det andra. Kommunen genomför, i samarbete med idrotten, studier av jämställdheten inom kommunens idrottsliv. Mål: Barn och ungdomar har möjlighet att delta i demokratiska arbetsformer där de själva kan påverka arbetet i sin förening. Idrotten motverkar rasism, främlingsfientlighet och kränkningar på grund av kön eller sexuell läggning. Detta uppnår vi genom att: Föreningarna aktivt låter ungdomar medverka i både planerings- och ledararbete. Föreningar som har kommunalt stöd utarbetar program där demokratimålen framgår. Kommunen och idrottsrörelsen tar gemensam ställning mot alla former av rasism, främlingsfientlighet och kränkningar på grund av kön eller sexuell läggning. 4 Tillgänglighet Mål: Föreningarna ges möjlighet att bedriva sin verksamhet inom kommunen. Anläggningar byggs, drivs och utnyttjas rationellt så att föreningarna och dess medlemmar har rimliga kostnader för sitt idrottsutövande. Investeringar i anläggningar tar hänsyn till utbyggnadsplaner för nya bostadsområden. Vid nybyggnation sker alltid en samverkan mellan skola, idrott, bostadsföretag och näringsliv. Alla ges möjlighet att idrotta under trygga former på säkra anläggningar. Anläggningarna ska vara tillgängliga även för personer med funktionshinder. Detta uppnår vi genom att: Kommunen, tillsammans med föreningarna, årligen gör en inventering av kommunens idrottsanläggningar och aktualiserar nya behov. Prioriteringsordningen för uthyrning av anläggningar ses över en gång per år. Kommunen och föreningarna fördelar tiderna på anläggningarna på ett sådant sätt att barn- och ungdomsverksamhet prioriteras. Kommunen, i samarbete med föreningarna, årligen säkerhetsbesiktigar alla idrottsanläggningar.

37 5 Samverkan 5a Samverkan i kommunen Mål: Ett brett idrottsutbud inom skolan skapas med hjälp av föreningslivet. Hitta former för att få alla fysiskt aktiva i skolan. I högre grad få barnens föräldrar medvetna om idrottens betydelse för barnens utveckling. Detta uppnår vi genom att: Nätverk mellan skolan och föreningarna skapas, för att ge eleverna möjligheter till fysisk aktivitet både på skoltid och fritid. Ett handslag med idrotten är ett exempel. Närmiljön i form av skolgårdar, naturstigar och idrottsanläggningar har en tillgänglighet som stimulerar till spontanidrott och aktiviteter. Föreningar ges möjlighet att samverka vid inrättande av profilklasser. 5b Samverkan med föreningslivet Mål: Förståelsen och kunskapen om varandras verksamheter och ansvarsområden ökar. Föreningarna och kommunen har ett utvecklat samarbete. Föreningarna följer utvecklingen inom sin idrott och har väl utbildade ledare. Föräldrar ges möjlighet till utbildning och medverkan i verksamheten. Detta uppnår vi genom att: Föreningarna uppmuntras att bilda allianser som blir samarbetsorgan mellan varandra och kommunen. Kommunen informerar och förankrar det Idrottspolitiska programmet hos berörda förvaltningar inom kommunen. Skapa ett aktivt samarbete mellan kommunen och idrotten, med det Idrottspolitiska programmet som grund. Vid årliga träffar och samverkansgrupper ge möjlighet för föreningslivet att påverka utvecklingen av idrottens förutsättningar inom alla delområden i det Idrottspolitiska programmet. Kommunen årligen ger ut en föreningskatalog och tillhandahåller uppdaterad information om Katrineholms föreningar på kommunens webbplats. Idrotten, kommunen och näringslivet uppmärksammar idrottsrörelsen i ett utåtriktat arrangemang varje år där en förening som arbetat i det idrottspolitiska programmets anda tilldelas ett pris. Föreningarna utbildar sina ledare via sina specialförbund efter de idrottsspecifika behoven. Kommunen stimulerar föreningarna att genomföra kurser tillsammans med Idrottsutbildarna SISU.

38 5c Samverkan med näringsliv Mål: Ett utvecklat samarbete mellan näringsliv, kommun och idrottsföreningar. Detta uppnår vi genom att: Föreningarna bjuds in att delta aktivt i frågor som berör kommunens utveckling och tillväxt. Kommun, näringsliv och föreningar samordnar delar av sin marknadsföring. Kommunen hjälper idrottsrörelsen att förmedla kontakter med näringslivet. Kommunen anordnar ett årligt möte med företrädare för näringslivet och föreningslivet. 6 Förutsättningar för större arrangemang och elitverksamhet och Mål: Kommunen eftersträvar värdskap för fler större idrottsevenemang. Detta uppnår vi genom att: Kommunen ger hjälp och stöd till föreningar som arrangerar större mästerskap. Kommunen hjälper till med marknadsföring av större idrottsevenemang. 7 Bidrag Mål: Kommunen ger ett ekonomiskt stöd till föreningars barn- och ungdomsidrott i linje med de ambitioner som slås fast i det idrottspolitiska programmet. Kommunens stöd ger utrymme för stimulans till föreningar som aktivt arbetar för en ökad delaktighet, kreativitet, utveckling, engagemang och kvalitet inom föreningen. Detta uppnår vi genom att: Kommunen tillsammans med föreningarna ser över formerna för bidragen. Kommunens bidrag prioriteras till barn- och ungdomsverksamhet som förverkligar ambitionerna i det idrottspolitiska programmet.

39 Kostpolitiskt program Katrineholms kommun Camilla Wiström, Karin Engvall, Sara Svensson och Lena Johansson

40 FÖRORD Katrineholms kommun antog i mars 2009 ett kostpolitiskt program. Då programmet sträckte sig till 2011 påbörjades en revidering av programmet i slutet av Kommunens kostchef utsåg en arbetsgrupp bestående av den kostkompetens som finns inom kommunen för att ta fram ett förslag på hur det kostpolitiska programmet skulle revideras. Alla förvaltningar har haft möjligt att ge synpunkter. Utgångspunkten har varit de nationella målen och föreskrifter för området: Bra mat i skolan, Statens livsmedelsverk 2007 Bra mat i förskolan, Statens livsmedelsverk 2007 Svenska näringsrekommendationer 2005, Statens livsmedelsverk 2005 Bra mat för äldre, Statens livsmedelsverk 2011 Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring, Socialstyrelsen 2011 Mat och måltider inom hälso-och sjukvården, Socialstyrelsen 2011 Undernäring åtgärder för att förebygga, Sveriges Kommuner och Landsting 2011 Skollagen SFS 2010:100: lagstadgade krav om att skolmaten skall vara näringsriktig Katrineholms kommuns kostpolitiska program utgör grunden och genomsyrar kost- och transportservice verksamhet. Dokumentet baseras på Vision 2015 och kommunplanen samt gällande lagar, förodningar på det aktuella området. Det kostpolitiska programmet innehåller riktlinjer för maten som tillagas, serveras och transporteras i kommunen och är ett styrmedel för hur arbetet med kosten ska fortskrida i kommunens olika verksamheter. Programmet ska vara vägledande för hur kommunen ska agera i kost- och miljöfrågor. Den gäller för kommunens all berörd verksamhet och ska beaktas vid alla beslut och handlingar. Varje nämnd har ansvar för att mål och åtgärder genomförs. Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret för att sammanställa uppföljningen, men varje nämnd ska rapportera hur åtgärder fortskrider i samband med det årliga bokslutet.

41 Del 1, övergripande politiska delen Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm läge för liv & lust Detta är vår ledstjärna, som strävar mot ett Katrineholm med ett gynnsamt läge, sjudande av liv och en plats präglad av lust. Mat är grunden för liv och hälsa och kan vara en upplevelse för alla sinnen. I Katrineholm produceras och serveras mat med omsorg om såväl människor som miljö. Mat är i sann mening både näring och näringsliv. Ett måltids- och hälsofrämjande arbete är en ständigt pågående process och i Vision 2025 har vi en ledstjärna att guida arbetet åt rätt håll. För Katrineholms bästa kommunplan Denna utgör första etappen på vägen mot Vision I planen presenteras olika åtgärder som bedöms nödvändiga för att ta de första viktiga stegen i den riktning Visionen pekar ut. Det räcker dock inte bara med att tala om vad som ska göras. En avgörande förutsättning är de värderingar och den kultur som genomsyrar organisationen. Miljö Varje dag serveras tusentals måltider inom kommunens olika verksamheter. Dessa måltider ska vara goda, näringsriktiga och av hög kvalitet samt serveras i en tilltalande miljö med flexibilitet i tid och innehåll. Vår ambition är att de också ska vara klimatsmarta och producerade med högt ställda krav på etik och miljö. Äldreomsorg I Katrineholm ska man få åldras i trygghet med självbestämmande. Som brukare ska man själv få styra mer av vårdens och omsorgens innehåll. Inom hemtjänsten ska brukaren själv kunna välja utförare av vård- och service. Anhörigstödet ska utvecklas ytterligare. För att säkerställa kvaliteten i vård och omsorg ska satsningarna fortsätta med kompetensutveckling av personalen. Handikappomsorg Barn och vuxna med funktionsnedsättning ska få ett kvalificerat och individanpassat stöd. Vi vill fullfölja satsningen på kompetensutveckling inom handikappomsorgen för att synliggöra, använda och utveckla personalens kunskaper. Folkhälsa Kommunens verksamheter påverkar invånarna genom hela livet och har därför stor betydelse för folkhälsan. Vi ska verka för en god och jämlik hälsa genom att påverka de faktorer som kommunen kan ansvara för; levnadsförhållandena i samhället, miljön och tillgången till hälso- och sjukvård.

42 Effektiv organisation Den kommunala organisationen ska vara öppen, effektiv och leverera rätt service till medborgare och företag. Kommunen ska leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning. Dagens samhälle förändras snabbt. Den kommunala organisationen ska dra nytta av de möjligheter som ny kunskap och ny teknik skapar. Vi ska bland annat öka servicegraden genom att utveckla och förbättra e-förvaltning. Kommunen ska arbeta strategiskt med information och kommunikation. 1) Folkhälsa, samverkan och matkvalité Kommunens verksamheter påverkar invånarna genom hela livet och har därför stor betydelse för folkhälsan. Kommunen ska verka för en god och jämlik hälsa. Måltiden är ett av livets stora glädjeämnen. Den ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen värd att se fram emot. Mat innebär inte bara njutning utan ger oss också nödvändig näring och energi. Maten och måltiden ska således skapa förutsättningar för att vi ska hålla oss friska och kunna bibehålla en så god livskvalitet som möjligt. Matens roll i folkhälsoarbetet är självklar. Näring och ätande är viktiga beståndsdelar i ett friskt liv. Att erbjuda våra medborgare goda och näringsriktiga måltider till ett konkurrenskraftigt pris är en gemensam utmaning för kommunens verksamheter. När måltider serveras inom kommunens olika verksamheter sker det med flera olika aktörer inblandade. Exempelvis kan en verksamhet tillaga maten, en annan distribuera den och en tredje servera den. För att uppnå högsta kvalité och måltidsupplevelse krävs samverkan, förståelse och samsyn mellan dessa verksamheter. Måltiden ska ge en positiv upplevelse och vara en av höjdpunkterna på dagen värd att se fram emot. Maten ska ge den energi och de näringsämnen som den enskilde behöver. För att uppnå detta måste måltiderna vara näringsriktigt komponerade och samtidigt så tilltalande att våra gäster väljer att äta av måltidens alla delar. Maten ska också vara livsmedelssäker ur hygiensynpunkt, från jord till bord. 1a) Förskola, grundskola och skolbarnomsorgen Goda matvanor är en förutsättning för att må bra, växa, utvecklas, leka och idrotta. Förskolan, skolbarnomsorgen och grundskolan har enastående möjligheter att på ett positivt och naturligt sätt främja en hälsosam livsstil med bra matvanor hos våra barn och ungdomar. Hem och familj har naturligtvis det grundläggande ansvaret för barnens och ungdomarnas matvanor. Men eftersom de flesta äter många av sina måltider utanför hemmet har andra vuxna än föräldrarna också inflytande över deras matvanor. Barn och ungdomar tar efter vuxnas vanor och beteenden. Goda och näringsriktiga måltider i trevlig miljö som barn, ungdomar och vuxna äter tillsammans ger personalen möjlighet att förmedla och praktisera en positiv attityd till mat och måltider. 1b) Handikappomsorg Handikappomsorgen har en bred verksamhet ur flera olika perspektiv. Det finns en stor variation i ålder, behov av stöd, service och omvårdnad. Även i ett medicinskt perspektiv har handikappomsorgen en stor spännvidd. Personer med funktionsnedsättning har begränsade möjligheter att välja sin kosthållning. Det är multipla faktorer som spelar in: individens intellektuella nivå rörande att förstå planering av sin kosthållning; ekonomiska förutsättningar ofta inte kontroll över sin ekonomi; personalens preferenser kring val av kosthållning. Sammantaget uppstår oftast en matklöshetssituation kring kost- omgivningen styr. En del av brukarna äter sin lunch i kommunal regi

43 och resterande måltider planeras, inhandlas och tillagas tillsammans med handikappomsorgens personal. Personalen kan därför ha ett indirekt inflytande över brukarnas matvanor. Som personal i en gruppbostad arbetar man i brukarens hem. Personalen ger brukaren stöd i vardagen samtidigt som man ska respektera hans eller hennes integritet och rätt att göra individuella val. I vissa situationer kan det vara en svår balansgång att hjälpa samtidigt som man ska uppmuntra inflytande och medbestämmande. I största möjliga mån ska man stödja brukaren att fatta beslut som är bra för honom eller henne. I handikappomsorgen kan många olika näringsproblem förekomma. I dessa fall måste individens näringstillstånd betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och samma krav ska ställas på utredning, diagnos, behandlingsplanering, och uppföljning/dokumentation. 1c) Äldreomsorg Maten och måltiden är viktig, inte bara för att tillgodose våra behov av energi och näringsämnen, utan även för vår livskvalitet. Det gäller förstås också maten inom äldreomsorgen. Åldrandet i sig innebär att behovet av energi och vissa näringsämnen av olika anledningar förändras och det gör även att risken för sjukdom och undernäring ökar. Det är därför av extra stor vikt att de måltider som serveras i äldreomsorgen håller hög kvalitet och att de anpassas efter de äldres egna behov, vanor och önskemål. Mat- och näringsproblem uppträder många gånger i samband med sjukdom och/eller när det uppstår funktionshinder som försvårar eller förhindrar matlagning och möjligheten att äta själv. I dessa fall måste individens näringstillstånd betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och samma krav ska ställas på utredning, diagnos, behandlingsplanering och uppföljning/dokumentation. 2) Miljö Vi vill driva på för en hållbar utveckling, en utveckling där vi väljer miljövänligare alternativ på alla områden där sådana produkter eller tjänster är tillgängliga. Varje dag serveras tusentals måltider inom kommunens olika verksamheter. Dessa måltider ska vara goda, näringsriktiga och av hög kvalitet samt serveras i en tilltalande miljö med flexibilitet i tid och innehåll. Vår ambition är att de också ska vara klimatsmarta och producerade med högt ställda krav på etik och miljö, vilket ska gälla från jord till bord. Vi vill minska på antalet transporter till och inom kommunen. Till förskolor och skolor skall leveranser med stora lastbilar upphöra.

44 Del 2, handlingskraftig, praktisk del 1) Folkhälsa, samverkan och matkvalité Mål: Kommunens måltider är näringsriktiga och följer gällande lagar och rekommendationer på området. Måltiderna är tilltalande för alla sinnen. Kommunens olika verksamheter har en god samverkan, förståelse och samsyn i frågor som rör kommunens måltider. Kommunens matproduktion utförs i enlighet med livsmedelslagen. Kostnaderna ska hålla sig inom anslagna ramar Detta uppnår vi genom att: Använda livsmedelsverkets rekommendationer Bra mat i förskolan, Bra mat i skolan och Bra mat för äldre som stöd i måltidsplaneringen. Ta fram en varierad matsedel som ger möjlighet till att prova nya smaker och maträtter. Matsedeln bidrar till bevarandet av traditionell matkultur och främjar samtidigt modern matutveckling med inspiration från världens alla hörn. Sallad/grönsaksutbudet är så varierat som möjligt. För att upprätthålla hög kvalitet vad gäller smak, konsistens och näringsvärden, lagas så stor andel som möjligt av maten från grunden (se triangeln). Sapere/sinneträning används som metodik för att öppna matgästernas sinnen och bredda deras smakpreferenser. Det finns fungerande samarbetsforum och mötesformer (matmöten, matråd, arbetsgrupper, styrgrupper) där kommunens olika verksamheter kan samverka och samarbeta kring måltidsfrågor. Kommunens kostkompetens (tex kock, kostekonom och dietist) är samlad i samma organisation men arbetar brett i kommunens olika verksamheter. All personal som hanterar specialkost har erforderlig kunskap inom området. All livsmedelshantering i kommunal verksamhet sker på ett livsmedelssäkert sätt. I enlighet med livsmedelslagen har alla offentliga kök, tillagningskök, mottagningskök samt avdelningskök ett system för egenkontroll. 1a) Mål Förskola, grundskola och skolbarnomsorgen: Barn och elever upplever att de håller sig mätta. Förskolans måltider innehåller minst 2/3 av barnets energi- och näringsbehov. Skollunchen innehåller minst 1/3 av elevens energi- och näringsbehov. De som både äter frukost och mellanmål på skolan/ i skolbarnomsorgen kan tillgodose minst 2/3 av sitt energi- och näringsbehov. Måltidsmiljön upplevs vara lugn och trivsam. Mat och hälsa är en integrerad del i förskolan, grundskolan och barnomsorgen. Detta uppnår vi genom att: I förskolan serveras frukost, lunch och mellanmål dagligen vid samma tidpunkt och med 2,5 till 3 timmar mellan målen. I grundskolan serveras dagligen två maträtter varav en är vegetarisk.

45 Skollunchen serveras mellan klockan och och ungefär samma tid varje dag. I samband med måltiden upplevs inte ljudnivån som störande och barn och ungdomar har möjlighet att sitta ner i minst 20 minuter. Maten och måltidsmiljön är en stående punkt på skolans elevråd eller behandlas på särskilda matråd. Barn, ungdomar och vuxna äter tillsammans. De vuxna är förebilder och stimulerar barnen och ungdomarna till att våga prova nya smaker och äta av måltidens alla delar. Barn och ungdomar uppmuntras till att delta i mataktiviteter som exempelvis servering, förberedelse i köket, bakning eller praktik i köket. Säkerhets- och hygienrutiner finns för ändamålet. Hälsosamma alternativ förordas i samband med kalas i förskolan. Födelsedagsbarnet kan exempelvis bjuda sina kompisar på egengjord fruktsallad och fokus läggs på aktivitet och inte på mat och presenter. I skolan säljs inte söta drycker, sötsaker och snacks. Istället prioriteras näringsriktiga alternativ. Temat mat och hälsa tas upp minst en gång om året på skolan. Matsedeln finns presenterad på ett lättillgängligt sätt ute i verksamheten, på kommunens hemsida och i kommunens mobil-app. 1b) Mål Handikappomsorg: Utbildningsplan för personal inom handikappomsorgen ska finnas för att stärka brukarens roll kring matsituationen och rätten till sin smak. Nyanställda ska ska genomgå grundutbildning i arbetsmetoden Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider inom handikappomsorgen. Rutiner ska finnas för att erbjuda personer med funktionsnedsättning vägledning och stöd i förändring av livsstil och hälsostödjande åtgärder. Detta uppnår vi genom att: Utbildning och vidmakthållande av arbetsmetoden Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider för personal inom Handikappomsorgen. under perioden arbeta fram en övergripnade plan med rutiner vägledning för av överviktsbehandling inom handikappomsorgen. Erbjuda brukare 2 ggr/år screening av vikt. 1c) Mål Äldreomsorg: Måltiderna fördelas jämnt över dagen, tre huvudmål (frukost, lunch, middag) samt två till tre mellanmål. Nattfastan överstiger inte 11 timmar. Måltidsmiljön upplevs vara lugn och trivsam. För att kunna åtgärda eventuell undernäring erbjuds regelbunden screening i förebyggande syfte.

46 Detta uppnår vi genom att: Alla brukare erbjuds en måltidsordning som medför att nattfastan inte överstiger 11 timmar. Nattfastan kan förkortas genom att erbjuda sent kvällsmål och/eller tidig för-frukost. Individuella avvikelser kan accepteras om det finns skäl för det, hänsyn tas alltid till egna önskemål. Nattfastemätningar på alla vårdboenden sker två gånger per år. Alla vårdboenden använder sig utav en gemensam måltidschecklista utformad med syfte att ge en god måltidsmiljö. Personalen i äldreomsorgen arbetar enligt den rutin för förebyggande och behandling av undernäring som finns framtagen i kommunen. 2) Miljö Mål: Kommunen bidrar till att vi använder oss av minskade transporter och lägre energianvändning Kommunens matproduktion bidrar till en minskad klimatbelastning och en ökad biologisk mångfald Kommunens matproduktion bidrar till en minskad användning av syntetiska kemikalier Detta uppnår vi genom att: Öka andelen närproducerade livsmedel genom anpassning av kommunens livsmedelsupphandling och samarbete med våra leverantörer Maten tillagas i ändamålsenliga kök så nära matgästerna och serveringstillfället som möjligt Utforma en säsongsanpassad matsedel och ett säsongsanpassat salladsbord Kartlägga kommunens interna transporter och om möjligt effektivisera dem Samordnande beställningar och leverans genom kommunens egna transportorganisation, Kerstinboda. Mäta kommunens matsvinn och arbeta för en minskning Servera endast vegetarisk mat minst en dag i veckan på våra förskolor och skolor Andelen ekologiska livsmedel ska uppgå till minst 30 % Andelen närproducerade livsmedel ska uppgå till minst 5 % KRAV-certifiera kommunens kök Genmodifierade organismer (GMO) ska undvikas så långt det går att spåra Välja etiskt märkta produkter (Fair Traide) i så stor utsträckning som möjligt Välja miljömärkt fisk (MSC- eller KRAV-märkt) och inte välja rödlistade eller utrotningshotade arter

47 Bilaga 1. Laga mat från grunden triangeln

48 Inkomna skrivelser och protokoll Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Inbjudan till samråd avseende Trafikförsörjningsprogram för Sörmland Socialstyrelsen Information till kommuner om att söka statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning. Enkät om vilka arbetsbefrämjande insatser som kommunen erbjuder personer med ekonomiskt bistånd. Enskild person Brev till förvaltningen och politikerna efter avslag på ansökan om gymnasiala studier på distans. Göran Dahlström Svar på brev Tillåt mig att lyckas. Enskild person Fråga om kvalifikationer för att arbeta som arbetsmarknadscoach och om det finns ledig plats. Enskild person Studerande som erbjuder sig att skriva utvärderingsrapport. Enskilda personer Många förfrågningar om volontärarbete. Sparade digitalt - inte på papper. Viadidakt tar inte emot volontärer.

49 Dnr Vian/2012: Jan Berthelsen Från nationella till lokala miljökvalitetsmål. Förslag till beslut Viadidaktnämnden beslutar lämna efterfrågade synpunkter till Miljöstrategiska rådet i enlighet med upprättat förslag. Ärendebeskrivning Miljöstrategiska rådet har översänt en remiss och begär Viadidaktnämndens synpunkter. Bakgrund Kommunstyrelsen har uppdragit till Miljöstrategiska rådet att upprätta ett åtgärdsprogram / en handlingsplan inom fyra fokusområden. Kommunens förvaltningar ska redovisa vilka åtgärder som, inom budget, kan vidtas för att uppfylla de nationella miljömålen nedbrutna till det lokala perspektivet. Ärendets handlingar Remiss inklusive missiv Upprättat svar på remissen Efter beslut kommer bilagorna att redovisas som bilaga till protokollet under beteckning VIAN:s handling.

50 Vår handläggare Datum Vår beteckning Jan Berthelsen VIAN/2012: Förvaltningschef Ert datum Er beteckning KS/2011: (2) Remissvar Från nationella till lokala miljökvalitetsmål Viadidaktnämndens svar med miljöåtagande Viadidaktnämnden beslutade på sammanträde avge följande svar på utsänd remiss. Fokusområde 1: Klimat Viadidakt använder miljöbilar för att minska belastningen på miljön när biltransport är nödvändigt. Samåkning tillämpas. Tjänstecyklar finns för ärenden inom centrala Katrineholm. Kommunens resepolicy följs för övriga resor. För att minska antalet resor använder Viadidakt ett onlinemötessystem, Adobe Connect, där även utbildningar sänds för att minska resor för de studerande och personalen. Även möten och utbildning via telebildsändning ersätter resor. Personal och deltagare källsorterar skräp och papper som lämnas till återvinning. Skrivare/kopiatorer är försedda med utskriftskontroll så långt det har varit tekniskt möjligt. Varje deltagare får ett antal fria utskrifter och får därefter betala för tillkommande utskrifter. De anställda uppmanas vara återhållsamma med utskrifter. Utskrifter och kopiering görs dubbelsidigt till största delen. Alla uppmanas att spara papper. Viadidakt använder kommunens upphandlade avtal vid inköp. Under hösten 2012 planeras en Miljödag för personal och deltagare. Elförbrukningen för de olika verksamheterna följs där det är möjligt. I flera byggnader finns dock andra verksamheter utan att elräkningarna är uppdelade. Det innebär att elräkningarna inte är ett bra mått på verksamhetens förbrukning. Viktiga åtgärder: 1. minska resor = Adobe Connect och telebildsändningar 2. spara på resurser = mäta förbrukning av papper, använda utskriftskontrollsystem och skriva dubbelsidigt 3. använda kommunens upphandlade avtal

51 Fokusområde 3: Mark, bygg och bo Viadidakts verksamheter befinner sig i flera olika byggnader. Alla har olika standard och tillgänglighet. Viadidakt har genomfört en tillgänglighetsinventering och håller nu på att följa upp den genom förnyade kontakter med hyresvärdarna. Viadidakt vårdar Kullbergska huset, en av de fina gamla byggnaderna i Katrineholm. Att bevara äldre hus byggda efter andra regler med en helt annan standard som inte är anpassad för moderna kontor ställer stora krav på personalens arbetsmiljö. I Kullbergska huset finns inte någon ventilation eller klimatanläggning. Huset är varmt på sommaren och kallt på vintern. Personalen försöker hela tiden göra det bästa av arbetssituationen i huset för sig själva och för de studerande. Ännu större svårigheter och oacceptabla förhållanden råder i Gula huset på Drottninggatan. Huset är inte tillfredsställande för de deltagare/elever som finns i verksamheterna och Viadidaktnämnden har konstaterat att Viadidakt utbildning på sikt måste lämna lokalerna. Det saknas i dagsläget bra lokaler att flytta till men frågan är aktualiserad hos kommunens lokalresursplanerare. Vita huset har nämnts som en möjlighet för att uppnå bättre arbetsmiljö. I Gula huset finns den kommunala särskolan för vuxna och kommunens sfiundervisning. Bristerna finns beskrivna i den nyligen genomförda och redovisade tillgänglighetsinventeringen. Viktiga åtgärder: 1. vårda Kullbergska huset, ett hus med kulturhistoriskt värde 2. fortsätta diskussioner med hyresvärdarna om miljön i undervisningslokaler 3. lämna Gula huset Viadidaktnämnden avstår från att besvara fokusområde 2 och 4 då nämnden bedömer att det inte finns något åtagande inom dessa områden. Fokusområde 2: Vatten; Fokusområde 4: Biologisk mångfald Viadidaktnämnden bedömer att det är svårt att anlägga ett jämställdhetsperspektiv på ovanstående aktiviteter. Att tjänsteresor företas med cykel inom tättbebyggt område påverkar folkhälsan positivt.

52 Datum Vår beteckning KOMMUNSTYRELSEN KS/2011: Miljöstrategiska rådet 1 (2) Vår handläggare Ewa Ersson-Häggkvist Ert datum Er beteckning Enligt sändlista Remiss: Från nationella till lokala miljökvalitetsmål Miljöstrategiska rådet har som uppgift att ta fram ett handlingsprogram/åtgärdsprogram för hur kommunen ska uppnå de lokala miljömålen. Detta åtgärdsprogram berör i första hand kommunens verksamheter men även näringslivet och kommunmedborgarna. Kommunfullmäktige beslutade , att uppdra till kommunstyrelsen att under 2012 fortsätta arbetet inom de fyra fokusområden som presenteras i rapporten Från nationella till lokala miljökvalitetsmål (kommunstyrelsen , 27) samt att följa den löpande implementeringen av de lokala miljökvalitetsmålen. Kommunstyrelsen ska också lämna underlag inför övergripande plan med budget med förslag till åtaganden inom det miljöstrategiska området. Dokumentet ska utgöra ett stöd och en prioritering vad gäller nämndernas miljöarbete inom respektive politikområde. Mot bakgrund av detta är det angeläget att inhämta synpunkter från samtliga nämnder. Anvisningar för remissvar Alla remissvar/yttranden ska innehålla följande Synpunkter på ärendet utifrån det egna verksamhetsområdet (sakområdet) ska belysas ur verksamhetsmässiga och i förekommande fall juridiska och ekonomiska aspekter. Diskutera konkret vad ni i er verksamhet, inom budget, ska arbeta vidare med inom de fyra fokusområden som presenteras. Låt gärna rutan efter varje fokusområde inspirera er. Definiera de tre viktigaste åtgärderna för er verksamhet i varje fokusområde. Redovisa förslag på åtgärder och aktiviteter inom er respektive verksamhet. Vi är också intresserade av att ta del av tankar, idéer och förslag på åtgärder som ni har på hur vi kan förbättra allas vår miljö i Katrineholm. Jämställdhetsaspekter ska även beaktas och eventuell statistik ska så långt det är möjligt vara könsuppdelad. Önskvärt är också att ärendena också belyses utifrån perspektiven tillgänglighet och folkhälsa. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Gröna Kulle, Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

53 Datum Vår beteckning KOMMUNSTYRELSEN KS/2011: Miljöstrategiska rådet 2 (2) Inskickande av remissvar I normalfallet skickas begäran om yttrande till nämnden. Det är därefter respektive nämnd/förvaltning som avgör internt vilken instans som ska avge yttrandet. I de fall ärendet är behandlat av nämnden ska protokollet, inklusive eventuella reservationer, skickas till kommunledningsförvaltningen. Om inte hela förvaltningsförslaget är citerat i protokollet ska förvaltningens förslag biläggas ärendet. Skicka protokollet både via E-post och i pappersform. Svar önskas vara miljöförvaltningen tillhanda senast onsdagen den 4 april Bilaga Från nationella till lokala miljökvalitetsmål Inspirationsfilm - Sändlista Bildningsnämnden Byggnadsnämnden Katrineholms Fastighets AB Kommunledningsförvaltningen Kultur- och turismnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Service- och tekniknämnden Socialnämnden Sörmland Vatten och Avfall AB Viadidaktnämnden Vård- och omsorgsnämnden Västra Sörmlands Räddningstjänst Frågor kring ärendet Ni är välkomna att kontakta miljöchefen Håkan Lernefalk vid eventuella frågor kring ärendet, telefon eller e-post hakan.lernefalk@katrineholm.se. Michael Hagberg Ordförande miljöstrategiska rådet KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Gröna Kulle, Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

54 KS/2011: Från nationella till lokala miljökvalitetsmål Foto: Lena Hammarbäck.

55 De nationella miljökvalitetsmålen är riktmärken för hela vårt svenska miljöarbete. Miljöstrategiska rådet har med målen som utgångspunkt definierat fyra fokusområden och kopplat fyra arbetsområden vardera till dessa. Målen ska vara konkreta och vägledande under mandatperioden och åtgärderna utvärderas under Miljökvalitetsmålen bör vara underlag i Vision Målen ska gälla hela Katrineholms kommun inklusive bolagen. Statens naturvårdsverk har ett övergripande ansvar i arbetet med att nå miljömålen och främja människors hälsa och miljö. Med generationsperspektivet som utgångspunkt ska vi lösa problemen nu och inte lämna över till kommande generationer. Vi ska värna den biologiska mångfalden och naturmiljön. Vi ska ta tillvara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena. Det är även viktigt att bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga och trygga en godhushållning med naturresurserna. Därför ska vi arbeta med fyra fokusområden: klimat, vatten, mark/byggande/boende, samt biologisk mångfald. Vi vill bidra till att miljöfrågorna hamnar i fokus, därför vill vi starta diskussioner i alla led i organisationen. Vår avsikt är att vi tillsammans arbetar fram ett program av hög kvalité som kan användas i verksamheten för att lyfta och öka förståelsen kring miljöfrågorna. Diskutera konkret vad ni i er verksamhet, inom budget, ska arbeta vidare med inom de fyra fokusområden som presenteras här. Låt gärna rutan efter varje fokusområde inspirera er. Definiera de tre viktigaste åtgärderna för er verksamhet i varje fokusområde. Redovisa förslag på åtgärder och aktiviteter inom er respektive verksamhet. Visioner för framtiden Vi är också intresserade av att ta del av tankar, idéer och förslag på åtgärder som ni har på hur vi kan förbättra allas vår miljö i Katrineholm Miljöstrategiska rådet 2011

56 Fokusområde 1: Klimat Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir skadlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Frisk luft: Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur och växter inte skadas. Bara naturlig försurning: De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Skyddande ozonskikt: Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Säker strålmiljö: Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Arbetsområden för klimat i Katrineholms kommun Småskalig vedeldning Luftföroreningar från trafik Energianvändning. El och värme Kommunala planer och program samt plan- och bygglovsfrågor Näsnaren vid Tornstugan en solig sommardag. Foto: Lena Hammarbäck.

57 Fokusområde 2: Vatten Ingen övergödning: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa och försämra förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Levande sjöar och vattendrag: Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Grundvatten av god kvalité: God grundvattenstatus enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Grundvatten ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Arbetsområden för vatten i Katrineholms kommun Klara regler för enskilda avlopp Miljöskydd inom jordbruk Dricksvatten, vårt viktigaste livsmedel Kommunala planer och program samt plan- och bygglovfrågor Dagvatten Badande barn vid Djulö strand. Foto: Lena Hammarbäck.

58 Fokusområde 3: Mark, byggande och boende Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och lokal miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska placeras och utformas på ett miljöanpassat sätt. För att främja en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser. Arbetsområden för mark, byggande och boende i Katrineholms kommun, där miljön sätts i centrum Bebyggelsens kulturhistoriska värden bevaras Inomhusmiljö i bostäder, skolor, förskolor och offentliga miljöer byggmaterial, PCB, radon och ventilation m.m. Förorenade områden Kommunala planer och program samt plan- och bygglovfrågor Renovering av lägenheter i Nävertorp. Foto: KFAB

59 Fokusområde 4: Biologisk mångfald Giftfri miljö: Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människans hälsa eller den biologiska mångfalden. Giftfria och resurssnåla kretslopp som innefattar en miljöorienterad produktpolitik för att skapa energi- och materialsnåla kretslopp och för att minska de diffusa utsläppen av miljögifter. Levande sjöar och vattendrag: Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Myllrande våtmarker: Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Levande skogar: Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Ett rikt odlingslandskap: Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Ett rikt växt och djurliv: Den biologiska mångfalden ska bevaras och användas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem, samt deras funktioner och processer ska värnas. Arbetsområden för biologisk mångfald i Katrineholms kommun Skydda och utveckla natur- och kulturvärden samt bevara den biologiska mångfalden m.m. Kommunala områdesskydd Ett hållbart jord- och skogsbruk Kommunala planer och program samt plan- och bygglovfrågor Upphandling Betande ko i en hage nära dig. Foto: Lena Hammarbäck.

60 Dnr Vian/2012: Eva Gustafsson Granskning av insatser för självförsörjande inom socialtjänsten. Förslag till beslut Viadidaktnämnden beslutar lämna Eva Gustafssons tjänsteskrivelse som svar på översänd remiss. Ärendebeskrivning Kommunens revisorer har vid granskning av socialnämndens insatser konstaterat att även Viadidakt ger insatser till personer som är beroende av ekonomiskt bistånd. Viadidakt har därför fått revisionsrapporten för yttrande med önskemål om svar på revisionens samtliga förslag. Bakgrund Under 2011 gjordes en revision vad gäller Insatser för att bli självförsörjande på socialkontoret i Katrineholm. I revisionsrapporten behandlas också den samverkan som socialtjänsten och Viadidakt har inom arbetsmarknadsområdet. Arbetsmarknads verksamhet är i ständig förändring beroende på behov samt vilka insatser som är möjliga. Detta styrs till stora delar av staten. Arbetsmarknadsinsatser är också beroende av vilka projektmedel som finns att söka och som Viadidakt kan få. Många arbetsmarknadsinsatser görs inom ramen för ESF- projekt. Att söka ESF - medel ingår i Viadidakts uppdrag. Chefen Viadidakt arbetsmarknad, Eva Gustafsson, har lämnat en tjänsteskrivelse med beskrivning av det utvecklingsarbete som pågår som svar på revisorernas frågor. Ärendets handlingar Remiss inklusive missiv Upprättat svar på remissen i form av tjänsteskrivelse Efter beslut kommer bilagorna att redovisas som bilaga till protokollet under beteckning VIAN:s handling.

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76