Kostpolitiskt program

Transkript

1 Kommunstyrelsens handling nr. 26/2013 Styrdokument Kostpolitiskt program Giltighetstid

2 2 (13) Beslutshistorik Giltighetstid Antagen av kommunfullmäktige , 92 Ändring av kommunfullmäktige Ägare 1 - Förvaltarskap 2 - Uppföljning Hur: Kontroll mot... Inhämta erfarenheter och eventuella synpunkter från När: - månader innan giltighetstiden upphör. 1 Ägarskapet innebär ansvar för att styrdokumentet beaktas i beslutsprocessen samt för att efterfråga och ta del av uppföljning. Vidare att vid behov besluta om förändringar. 2 Förvaltarskapet innebär ansvar för att - dokumentet efterlevs - är tillgängligt - följa eventuellt ändrade förutsättningar för dokumentet - dokumentet följs upp och revideras - dokumentet är aktuellt och uppdaterat

3 3 (13) Kostpolitiskt program Bakgrund Katrineholms kommun antog i mars 2009 ett kostpolitiskt program. Då programmet sträckte sig till 2011 påbörjades en revidering av programmet i slutet av Kommunens kostchef utsåg en arbetsgrupp bestående av den kostkompetens som finns inom kommunen för att ta fram ett förslag på hur det kostpolitiska programmet skulle revideras. Alla förvaltningar har haft möjligt att ge synpunkter. Utgångspunkten har varit de nationella målen och föreskrifter för området: Bra mat i skolan, Statens livsmedelsverk 2007 Bra mat i förskolan, Statens livsmedelsverk 2007 Svenska näringsrekommendationer 2005, Statens livsmedelsverk 2005 Bra mat i äldreomsorgen, Statens livsmedelsverk 2011 Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring, Socialstyrelsen 2011 Mat och måltider inom hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen 2011 Undernäring åtgärder för att förebygga, Sveriges Kommuner och Landsting 2011 Skollagen SFS 2010:100: lagstadgade krav om att skolmaten skall vara näringsriktig Det kostpolitiska programmet innehåller riktlinjer för maten som tillagas, serveras och transporteras i kommunen och är ett styrmedel för hur arbetet med kosten ska fortskrida i kommunens olika verksamheter. Dokumentet baseras på Vision 2025 och kommunplanen samt gällande lagar, förordningar på det aktuella området. Programmet ska vara vägledande för hur kommunen ska agera i kost- och miljöfrågor. Den gäller för kommunens all berörd verksamhet och ska beaktas vid alla beslut och handlingar. Varje nämnd har ansvar för att mål och åtgärder genomförs. Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret för att sammanställa uppföljningen, men varje nämnd ska rapportera hur åtgärder fortskrider i samband med det årliga bokslutet.

4 Del 1, övergripande politiska delen Vision (13) I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm läge för liv & lust Detta är vår ledstjärna, som strävar mot ett Katrineholm med ett gynnsamt läge, sjudande av liv och en plats präglad av lust. Mat är grunden för liv och hälsa och kan vara en upplevelse för alla sinnen. I Katrineholm produceras och serveras mat med omsorg om såväl människor som miljö. Mat är i sann mening både näring och näringsliv. Ett måltids- och hälsofrämjande arbete är en ständigt pågående process och i Vision 2025 har vi en ledstjärna att guida arbetet åt rätt håll. För Katrineholms bästa kommunplan Denna utgör första etappen på vägen mot Vision I planen presenteras olika åtgärder som bedöms nödvändiga för att ta de första viktiga stegen i den riktning Visionen pekar ut. Det räcker dock inte bara med att tala om vad som ska göras. En avgörande förutsättning är de värderingar och den kultur som genomsyrar organisationen. Miljö Varje dag serveras tusentals måltider inom kommunens olika verksamheter. Dessa måltider ska vara goda, näringsriktiga och av hög kvalitet samt serveras i en tilltalande miljö med flexibilitet i tid och innehåll. Vår ambition är att de också ska vara klimatsmarta och producerade med högt ställda krav på etik och miljö. Äldreomsorg I Katrineholm ska man få åldras i trygghet med självbestämmande. Som brukare ska man själv få styra mer av vårdens och omsorgens innehåll. Inom hemtjänsten ska brukaren själv kunna välja utförare av vård- och service. Anhörigstödet ska utvecklas ytterligare. För att säkerställa kvaliteten i vård och omsorg ska satsningarna fortsätta med kompetensutveckling av personalen. Handikappomsorg Barn och vuxna med funktionsnedsättning ska få ett kvalificerat och individanpassat stöd. Vi vill fullfölja satsningen på kompetensutveckling inom handikappomsorgen för att synliggöra, använda och utveckla personalens kunskaper.

5 Förskolan 5 (13) Förskolan ska tillsammans med föräldrarna lägga grunden för det livslånga lärandet i en verksamhet som är trygg, lärorik, lustfylld och jämställd. Verksamheten ska utgå från barnens behov och barns och föräldrars önskemål. Skolbarnsomsorgen En stor del av barnen upp till 12 år är inskrivna i skolbarnsomsorgen både före och efter att skolan slutat. Det innebär att fritids är en viktig del av barnens vardag. Fritidshemmen ska bedriva pedagogisk verksamhet, erbjuda en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen samt ge en god omsorg. Fritids ska bidra till förbättrade kunskapsnivåer och måluppfyllelse i skolan. Grundskolan Vi ser det som angeläget att skolan organiseras så att olikheter möts och integration främjas. En god arbetsmiljö med ordning och reda, frånvaro av mobbning och diskriminering i klassrummet, är grunden för lärande. Resurserna ska styras så att alla elever kan nå kunskapsmålen. Tidiga insatser ska leda till att fler elever, både flickor och pojkar, når höga kunskapsresultat. Det ska finnas en nära samverkan mellan föräldrarna och skolan. Eleverna och deras föräldrar har rätt att ställa krav på skolan och skolan ska också kunna ställa krav på dem. Gymnasieskolan Gymnasieskolan i Katrineholm ska hålla hög kvalitet och erbjuda ett brett utbud av högskoleförberedande program och yrkesprogram. Elevernas engagemang i föreningsliv och organisationer ska uppmuntras och underlättas. Särskolan Särskolan är till för dem som har svårt att nå de nationella målen i grundskolan eller gymnasieskolan på grund av utvecklingsstörning. Utbildningen ska i så stor utsträckning som möjligt motsvara den som finns i grundskolan och gymnasieskolan. I särskolan ska eleverna ges möjlighet att utvecklas för att vara väl förberedda för ett liv som vuxen med egen bostad, arbete och en innehållsrik fritid. Folkhälsa Kommunens verksamheter påverkar invånarna genom hela livet och har därför stor betydelse för folkhälsan. Vi ska verka för en god och jämlik hälsa genom att påverka de faktorer som kommunen kan ansvara för; levnadsförhållandena i samhället, miljön och tillgången till hälso- och sjukvård.

6 Utmaningar för år Folkhälsa, samverkan och matkvalité 6 (13) Kommunens verksamheter påverkar invånarna genom hela livet och har därför stor betydelse för folkhälsan. Kommunen ska verka för en god och jämlik hälsa. tiden är ett av livets stora glädjeämnen. Den ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen värd att se fram emot. Mat innebär inte bara njutning utan ger oss också nödvändig näring och energi. Maten och måltiden ska således skapa förutsättningar för att vi ska hålla oss friska och kunna bibehålla en så god livskvalitet som möjligt. Matens roll i folkhälsoarbetet är självklar. Näring och ätande är viktiga beståndsdelar i ett friskt liv. Att erbjuda våra medborgare goda och näringsriktiga måltider till ett konkurrenskraftigt pris är en gemensam utmaning för kommunens verksamheter. När måltider serveras inom kommunens olika verksamheter sker det med flera olika aktörer inblandade. Exempelvis kan en verksamhet tillaga maten, en annan distribuera den och en tredje servera den. För att uppnå högsta kvalité och måltidsupplevelse krävs samverkan, förståelse och samsyn mellan dessa verksamheter. tiden ska ge en positiv upplevelse och vara en av höjdpunkterna på dagen värd att se fram emot. Maten ska ge den energi och de näringsämnen som den enskilde behöver. För att uppnå detta måste måltiderna vara näringsriktigt komponerade och samtidigt så tilltalande att våra gäster väljer att äta av måltidens alla delar. Maten ska också vara livsmedelssäker ur hygiensynpunkt, från jord till bord. Kommunens måltider är näringsriktiga och livsmedelssäkra. tiderna är tilltalande för alla sinnen. Kommunens olika verksamheter har en god samverkan, förståelse och samsyn i frågor som rör kommunens måltider. Kostnaderna ska hålla sig inom anslagna ramar. 1a Förskola, grundskola, skolbarnomsorgen och gymnasieskola Goda matvanor är en förutsättning för att må bra, växa, utvecklas, leka och idrotta. Förskolan, skolbarnomsorgen och grundskolan har enastående möjligheter att på ett positivt och naturligt sätt främja en hälsosam livsstil med bra matvanor hos våra barn och ungdomar. Hem och familj har naturligtvis det grundläggande ansvaret för barnens och ungdomarnas matvanor. Men eftersom de flesta äter många av sina måltider utanför hemmet har andra vuxna än föräldrarna också inflytande över deras matvanor. Barn och ungdomar tar efter vuxnas vanor och beteenden. Goda och näringsriktiga måltider i trevlig miljö som barn, ungdomar och vuxna äter tillsammans ger personalen möjlighet att förmedla och praktisera en positiv attityd till mat och måltider.

7 7 (13) Barn och elever upplever att de håller sig mätta. tidsmiljön ska främja ett varierat och näringsriktigt matintag. Mat och hälsa är en integrerad del i förskolan, grundskolan och barnomsorgen. 1b Vård- och omsorg Här ryms både handikappomsorg och äldreomsorg. Handikappomsorgen har en bred verksamhet ur flera olika perspektiv. Det finns en stor variation i ålder, behov av stöd, service och omvårdnad samt ur ett medicinskt perspektiv. Personer med funktionsnedsättning kan ha begränsade möjligheter att välja sin kosthållning. Det är multipla faktorer som spelar in: individens intellektuella nivå rörande att förstå planering av sin kosthållning; ekonomiska förutsättningar ofta inte kontroll över sin ekonomi; personalens preferenser kring val av kosthållning. Sammantaget uppstår oftast en maktlöshetssituation kring kosthållning när omgivningen styr. Personalen kan ha ett indirekt inflytande över brukarnas matvanor. Personalen ger brukaren stöd i vardagen samtidigt som man ska respektera hans eller hennes integritet och rätt att göra individuella val, vilket kan vara en svår balansgång att hjälpa samtidigt som man ska uppmuntra inflytande och medbestämmande. I handikappomsorgen kan många olika näringsproblem förekomma. I dessa fall måste individens näringstillstånd betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och samma krav ska ställas på utredning, diagnos, behandlingsplanering, och uppföljning/dokumentation. Maten och måltiden är viktig, inte bara för att tillgodose våra behov av energi och näringsämnen, utan även för vår livskvalitet. Det gäller förstås också maten inom äldreomsorgen. Åldrandet i sig innebär att behovet av energi och vissa näringsämnen av olika anledningar förändras och det gör även att risken för sjukdom och undernäring ökar. Det är därför av extra stor vikt att de måltider som serveras i äldreomsorgen håller hög kvalitet och att de anpassas efter de äldres egna behov, vanor och önskemål. Mat- och näringsproblem uppträder många gånger i samband med sjukdom och/eller när det uppstår funktionshinder som försvårar eller förhindrar matlagning och möjligheten att äta själv. Även i dessa fall måste individens näringstillstånd betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och samma krav ska ställas på utredning, diagnos, behandlingsplanering och uppföljning/ dokumentation.

8 8 (13) Integrera kost- och måltidsfrågor i kommande satsning på hälso- och livsstilsfrågor inom handikappomsorgen. Utbildningsplan för handikappomsorgens personal ska finnas i sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider ett arbetssätt ur Saperemetoden. Alla anställda som arbetar med mat och måltider inom handikappomsorgen skall ha genomgått utbildningen som beskrivs ovan. Alla brukare erbjuds en måltidsordning som medför att nattfastan inte överstiger 11 timmar tidsmiljön ska främja ett varierat och näringsriktigt matintag. För att kunna åtgärda eventuell undernäring erbjuds regelbunden screening i förebyggande syfte. *Andelen personer över 65 år på SÄBO och i hemsjukvården som är undersökta för undernäring ska öka. 3 *Andel personer över 65 år på SÄBO och i hemsjukvården som har ett MNA mindre än 11 där en nutritionsutredning genomförts ska öka. 4 *Andel brukare i äldreomsorgen där nattfastan är mindre än 13 timmar ska öka. 5 2 Miljö Kommunen vill driva på för en hållbar utveckling, en utveckling där vi väljer miljövänligare alternativ på alla områden där sådana produkter eller tjänster är tillgängliga. Varje dag serveras tusentals måltider inom kommunens olika verksamheter. Dessa måltider ska vara goda, näringsriktiga och av hög kvalitet samt serveras i en tilltalande miljö med flexibilitet i tid och innehåll. Vår ambition är att de också ska vara klimatsmarta och producerade med högt ställda krav på etik och miljö, vilket ska gälla från jord till bord. Kommunens verksamheter ska ha i åtanke målen nedan vid beställning av varor. Kommunen bidrar till minskade transporter och lägre energianvändning Kommunens matproduktion bidrar till en minskad klimatbelastning och en ökad biologisk mångfald. Kommunens matproduktion bidrar till en minskad användning av onödiga tillsatser. *Andelen ekologiska råvaror och närproducerade råvaror ska öka av kommunens totala inköp av livsmedel. Det ska även ske med en klimatsmart inriktning. 6 *Svinnet av mat ska minska. 7 3 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget Fastställt av KF (KS-handling nr 46/2011) 4 Ibid. 5 Ibid. 6 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget Fastställt av KF (KS-handling nr 46/2011) 7 Ibid.

9 9 (13) Del 2, genomförandeplan 1 Folkhälsa, samverkan och matkvalité Kommunens måltider är näringsriktiga och livsmedelssäkra. tiderna är tilltalande för alla sinnen. Kommunens olika verksamheter har en god samverkan, förståelse och samsyn i frågor som rör kommunens måltider. Kostnaderna ska hålla sig inom anslagna ramar. Detta uppnår vi genom att Använda livsmedelsverkets rekommendationer Bra mat i förskolan, Bra mat i skolan och Bra mat i äldreomsorgen som stöd i måltidsplaneringen. Ta fram en varierad matsedel som ger möjlighet till att prova nya smaker och maträtter. Matsedeln bidrar till bevarandet av traditionell matkultur och främjar samtidigt modern matutveckling med inspiration från världens alla hörn. Sallad/grönsaksutbudet är så varierat som möjligt. För att upprätthålla hög kvalitet vad gäller smak, konsistens och näringsvärden, lagas så stor andel som möjligt av maten från grunden. Sapere/sinnesträning används som metodik för att öppna matgästernas sinnen och bredda deras smakpreferenser. Det finns fungerande samarbetsforum och mötesformer (matmöten, matråd, arbetsgrupper, styrgrupper) där kommunens olika verksamheter kan samverka och samarbeta kring måltidsfrågor. Använda kommunens kostkompetens (t.ex. kock, kostekonom och dietist). Kommunens matproduktion utförs i enlighet med livsmedelslagen. All personal som hanterar specialkost har erforderlig kunskap inom området. Ansvarig nämnd, BIN,, BIN,

10 10 (13) 1a Förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och gymnasieskola Barn och elever upplever att de håller sig mätta. tidsmiljön ska främja ett varierat och näringsriktigt matintag. Mat och hälsa är en integrerad del i förskolan, grundskolan och barnomsorgen. Detta uppnår vi genom att I förskolan serveras frukost, lunch och mellanmål dagligen vid samma tidpunkt och med 2,5 till 3 timmar mellan målen. Förskolans måltider innehåller minst 2/3 av barnets energi- och näringsbehov. Skollunchen innehåller minst 1/3 av elevens energi- och näringsbehov. De som både äter frukost och mellanmål på skolan/ i skolbarnomsorgen kan tillgodose minst 2/3 av sitt energi- och näringsbehov. I grundskolan serveras dagligen två maträtter varav en är vegetarisk. Skollunchen serveras mellan klockan och och ungefär samma tid varje dag. I samband med måltiden upplevs inte ljudnivån som störande och barn och ungdomar har möjlighet att sitta ner i minst 20 minuter. Maten och måltidsmiljön är en stående punkt på skolans elevråd eller behandlas på särskilda matråd. Barn, ungdomar och vuxna äter tillsammans. De vuxna är förebilder och stimulerar barnen och ungdomarna till att våga prova nya smaker och äta av måltidens alla delar. Barn och ungdomar uppmuntras till att delta i mataktiviteter som exempelvis servering, förberedelse i köket, bakning eller praktik i köket. Säkerhets- och hygienrutiner finns för ändamålet. Hälsosamma alternativ förordas i samband med kalas i förskolan. Födelsedagsbarnet kan exempelvis bjuda sina kompisar på egengjord fruktsallad och fokus läggs på aktivitet och inte på mat och presenter. I skolan säljs inte söta drycker, sötsaker och snacks. Istället Ansvarig nämnd BIN BIN, BIN BIN, BIN BIN, KTN

11 11 (13) prioriteras näringsriktiga alternativ. Detsamma gäller för våra fritidsgårdar. Temat mat och hälsa tas upp regelbundet i undervisningen och där så är lämpligt i samarbete med Service- och teknikförvaltningen. Vikten av goda matvanor lyfts även i samband med föräldramöten. BIN 1b Vård- och omsorg Integrera kost- och måltidsfrågor i kommande satsning på hälso- och livsstilsfrågor inom handikappomsorgen. Utbildningsplan för handikappomsorgens personal ska finnas i sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider, ett arbetssätt ur Saperemetoden. Alla anställda som arbetar med mat och måltider inom handikappomsorgen skall ha genomgått utbildningen som beskrivs ovan. Alla brukare erbjuds en måltidsordning som medför att nattfastan inte överstiger 11 timmar tidsmiljön ska främja ett varierat och näringsriktigt matintag. För att kunna åtgärda eventuell undernäring erbjuds regelbunden screening i förebyggande syfte. *Andelen personer över 65 år i SÄBO och i hemsjukvården som är undersökta för undernäring ska öka. 8 *Andel personer över 65 år pi SÄBO och i hemsjukvården som har ett MNA mindre än 11 där en nutritionsutredning genomförts ska öka. 9 *Andel brukare i äldreomsorgen där nattfastan är mindre än 13 timmar ska öka. 10 Detta uppnår vi genom att Utbildning och vidmakthållande av arbetsmetoden Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider för personal inom Handikappomsorgen. Under ta fram en plan och därefter införa strategier för det hälsofrämjande arbetet inom handikappomsorgen. Arbetet kommer att fokusera på livstilsfrågor, med tonvikt på kost och fysisk aktivitet i relation till psykisk och social hälsa, i enlighet med WHOs hälsodefinition. Ansvarig nämnd 8 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget Fastställt av KF (KS-handling nr 46/2011) 9 Ibid. 10 Ibid.

12 12 (13) Nyanställda ska genomgå grundutbildning i arbetsmetoden sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider inom handikappomsorgen. Erbjuda brukare 2 ggr/år screening av vikt. tiderna fördelas jämnt över dagen, tre huvudmål (frukost, lunch, middag) samt två till tre mellanmål. Nattfastan kan förkortas genom att erbjuda sent kvällsmål och/eller tidig för-frukost. Individuella avvikelser kan accepteras om det finns skäl för det, hänsyn tas alltid till egna önskemål. Nattfastemätningar på alla vårdboenden sker två gånger per år. Alla vårdboenden använder sig utav en gemensam måltidschecklista utformad med syfte att ge en god måltidsmiljö., 2 Miljö Kommunen bidrar till minskade transporter genom samordning och lägre energianvändning Kommunens livsmedelsinköp och matproduktion bidrar till en minskad klimatbelastning och en ökad biologisk mångfald. Kommunens livsmedelsinköp och matproduktion bidrar till en minskad användning av tillsatser. *Andelen ekologiska råvaror och närproducerade råvaror ska öka av kommunens totala inköp av livsmedel. Det ska även ske med en klimatsmart inriktning. 11 *Svinnet av mat ska minska. 12 Detta uppnår vi genom att Öka andelen närproducerade livsmedel genom anpassning av kommunens livsmedelsupphandling och samarbete med våra leverantörer. Maten tillagas i ändamålsenliga kök så nära matgästerna och serveringstillfället som möjligt. Ansvarig nämnd 11 Budgetåtagande. Övergripande plan med budget Fastställt av KF (KS-handling nr 46/2011) 12 Ibid.

13 13 (13) Utforma en säsongsanpassad matsedel och ett säsongsanpassat salladsbord. Samordnande matbeställningar och leverans genom kommunens egna transportorganisation, Kerstinboda. Mäta kommunens matsvinn och arbeta för en minskning. Servera endast vegetarisk mat minst en dag i veckan på våra skolor. Laga mat från grunden. Se separat bilaga kost- och transportservice laga mat från grunden -pyramid. Andelen ekologiska livsmedel ska uppgå till minst 30 %. (MSC, KRAV, EU-ekologisk ingår i ekologiskt) Andelen närproducerade livsmedel ska uppgå till minst 5 %. Genmodifierade organismer (GMO) ska undvikas så långt det går att spåra. Välja etiskt märkta produkter (Fair Traide) i så stor utsträckning som möjligt. Välja miljömärkt fisk (MSC- eller KRAV-märkt) och inte välja rödlistade eller utrotningshotade arter.