LANDSBYGDSUTVECKLING I STRANDNÄRA LÄGEN, LIS- OMRÅDEN I BRÄCKE KOMMUN Samrådsredogörelse

Transkript

1 LANDSBYGDSUTVECKLING I STRANDNÄRA LÄGEN, LIS- OMRÅDEN I BRÄCKE KOMMUN Samrådsredogörelse Bräcke kommun har genomfört ett tillägg till översiktsplanen som anger förutsättningarna för strandnära bebyggelse inom kommunen. Planförslaget har varit utsänt på samråd under sommaren Under samrådstiden har drygt 20 yttranden inkommit från både myndigheter, organisationer och enskilda. Nedan redovisas en sammanställning av inkomna synpunkter samt kommunens förslag till ändringar. Yttranden som tillstyrker eller inte innehåller några konkreta synpunkter på översiktsplanen har behandlats mycket kortfattat i sammanställningen. 1

2 Länsstyrelsen Länsstyrelsen anser att Bräcke kommun har arbetat fram ett bra dokument som systematiskt beskriver förutsättningar, underlag och kriterier som ligger till grund för utpekande av LIS-områden. Processen och metoden är tydlig och väl genomarbetad. Kommunen anser att LISområdena som berör ca 9% av kommunens totala strandlinje omfattar en rimlig del av vattenområdena i kommunen. Länsstyrelsen menar dock att uttrycka de angivna LISområdena som en andel av kommunens totala strandlinje, kan ge en bild av att mycket begränsade områden pekats ut. Om de angivna områdena i stället sätts i relation till de strandområden som är möjliga att bebygga utifrån naturförutsättningar och rimliga avstånd till service och vägnät, skulle bilden bli en helt annan. Kraven är att LIS-områdena sammantaget inte bör omfatta mer än en begränsad del av de strandområden inom kommunen som omfattas av strandskydd. Länsstyrelsen anser att kommunens utpekande är i linje med detta eftersom Bräcke kommun är glesbefolkad och mycket rikt på sjöar och vattendrag. Kommunen delar inte länsstyrelsens uppfattning om att de angivna områdena bör sättas i relation till de strandområden som är möjlig att bebygga utifrån naturförutsättningar och rimliga avstånd till service och vägnät. Enligt reglerna får LIS-områdena inte omfatta mer än en begränsad del av de strandområden inom kommunen som omfattas av strandskydd. Med den brist på precisering av strandskyddets omfattning som finns i Jämtlands län omfattas i princip alla strandområden inom kommunen av strandskydd och omfattningen av LISområden skall därför sättas i relation till alla strandområden enligt kommunens uppfattning. Det är ju inte enbart de stränder som är byggbara som är intressanta att bibehålla orörda. Alla typer av stränder kan vara intressanta för friluftslivet, naturvården, den biologiska mångfalden mm. Kommunen vidhåller att de angivna procentsatserna skall bibehållas i planhandlingarna. 2

3 Länsstyrelsen ser det som positivt att kommunen tydligt har undantagit de strandnära områden som anses olämpliga som LIS-områden på grund av värdefulla naturvärden, friluftsliv, fiske, vindkraftsintressen, viktiga ängs- och betesmarker osv. Detta är ännu viktigare när kommunen valt att pröva verksamhetsanknutna LIS-områden även utanför de geografiskt utpekade områdena. För de sistnämnda områdena anser länsstyrelsen att det är nödvändigt att kommunen genom en tydlig rubricering klargör sin policy med riktlinjer för vilka kriterier som skall gälla som särskilda skäl vid prövning av dispenser och upphävanden. Länsstyrelsen anser även att det är viktigt att hänsyn tas till jordbruksmark och riskoch skyddszoner för befintlig verksamhet när strandskyddet prövas inom LISområden. Landsbygdsutveckling genom utpekande av LIS-områden får inte komma till på bekostnad av andra näringar som är lika viktiga för en levande landsbygd. Riktlinjerna för prövning av verksamhetsanknuten landsbygdsutveckling utanför de geografiska områdena utvecklas ytterligare enligt länsstyrelsens önskemål. I planen förtydligas att hänsyn till jordbruksmark och risk- och skyddszoner för befintliga verksamheter skall tas i den enskilda ärendeprövningen. I översiktsplanen föreslås en begränsning av strandskyddet till meter skyddszon kring mindre sjöar och vattendrag och att redovisa det på lämplig karta genom länsstyrelsens beslut enligt principer som beskrivs i tabell på sidan 14. Länsstyrelsen anser att det i gällande lagstiftning inte finns utrymme för att begränsa det generella strandskyddet. Länsstyrelsen har däremot möjlighet att utvidga strandskyddsområdet till högst 300 meter från strandlinjen om det behövs för att tillgodose något av strandskyddets syften. Länsstyrelsen anser att det är lämpligt att kommunens ser över om det finns behov att utvidga strandskyddet till 300 meter i någon del av kommunen. Kommunen vidhåller det önskvärda i att få en precisering av strandskyddets omfattning men inser att med gällande lagstiftning så fordras Riksdagsbeslut för att åstadkomma detta. Planbeskrivningen kompletteras i enlighet med ovan. Kommunen anser inte att det finns behov av att utvidga strandskyddet till 300 meter inom någon del av kommunen. 3

4 Underlagskartorna bör uppdateras med riksintresset för kommunikation (Mittbanan, norra stambanan samt E14 och riksintressen för vindbruk). Underlagskartorna kompletteras enligt länsstyrelsens synpunkter. Länsstyrelsen bedömer att den mall för strandskyddsprövning som redovisas på sidan 16 på ett tillfredsställande sätt minimerar risken för negativ påverkan på rennäringen vid en olämplig lokalisering i strandnära läge. Införandet av Natura 2000 i svensk lag innebär att det är förbjudet att utan tillstånd enligt kap 7, 28a miljöbalken bedriva någon typ av verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka ett Natura 2000-område. Det är viktigt att betona tillståndsplikten i Natura 2000-områden även gäller för verksamheter som bedrivs eller vidtas utanför områdets gräns. Av betydelse är således inte var verksamheten är lokaliserad utan den effekt den har på syftet och bevarandemålen för Natura 2000-området. Detta måste tydligt framgå av planen och att texten även kompletteras med upplysningar om att utom själva strandskyddsprövningen även en tillståndsprövning av Natura 2000 krävs för åtgärder och verksamheter som gränsar mot Natura 2000-område. Planbeskrivningen kompletteras enligt länsstyrelsens synpunkter. Det förtydligas samtidigt att behovet av tillstånd utanför själva Natura 2000-områdets gräns avser verksamheter som på ett betydande sätt påverka ett Natura 2000-område. Något generellt krav på tillståndsprövning av Natura 2000 krävs enligt kommunens uppfattning inte för åtgärder eller verksamheter som gränsar mot ett Natura 2000-område. Enligt länsstyrelsens egen redovisning vid samråd rörande strandskyddsfrågorna har länsstyrelsen själv betonat att utanför själva gränsen är det kommunen som dispensprövar och inom ett skyddat område såsom Natura 2000, naturreservat mm är det länsstyrelsen som dispensprövar. I normalfallet när det är fråga om enstaka fritids-/permanenthus eller någon mindre turistanläggning såsom uthyrningsstugor, fiskecamper så sker en noggrann bedömning av huruvida främst bebyggelsens avloppsanläggning kan påverka angränsande sjö eller vattendrag. Sådan anläggningar skall alltid lokaliseras och utföras på ett sådant sätt att det inte finns någon risk för en betydande påverkan t ex på ett Natura 2000-område. Länsstyrelsen anser att det vore intressant att i planen ange hur många procent av skyddade Natura 2000-stränder som berörs av det utpekade LIS-områdena i förhållande till det totala skyddade området. I kommunens mall för strandskyddsprövning visas under punkt 3 att i känsliga områden kan en separat naturinventering behöva göras. Detta bedömer länsstyrelsen som särskilt viktigt för dispenser eller upphävande inom Natura 2000-områden. Det är endast Natura 2000 området Gimåns vattensystem som berörs av utpekade LISområden och där i huvudsak redan bebyggda områden. Detta vattensystem omfattar 559 km inom Bräcke kommun varav 74 km berörs av LIS-områden, vilket är ca 13 %. Planen kompletteras med denna beräkning. Planen kompletteras så att kravet på naturinventering bedöms särskilt viktigt inom Natura 2000-områden. Det kan påpekas att det är Länsstyrelsen som prövar dispenser inom Natura 2000-områden Länsstyrelsen bedömer att kommunens 4

5 avvägningar inte innebär att riksintressen för friluftslivet påverkas. Genom förslagets förankring i byutvecklingsgrupperna uppnås också ett viktigt hänsynstagande till lokala områden av värde för friluftslivet. För mellankommunala frågor är länsstyrelsen beredd att diskutera gemensamt med berörda kommuner. Angränsande kommuner har fått samrådsförslaget för synpunkter. Ingen av de angränsande kommunerna har dock framfört några synpunkter på förslaget vilket torde innebära att ytterligare diskussioner inte behövs med angränsande kommuner vad gäller omfattning och avgränsning av LISområden mm. En redovisning och en konsekvensanalys vad gäller miljökvalitetsnormer för vatten saknas. Miljökvalitetsnormer för vatten och dricksvattenförsörjning är aspekter som bör beaktas i samband med översiktsplaneringen för byggnader och verksamheter i strandnära lägen. Detta eftersom anläggningar och bostäder nära vattnet kan påverka vissa parametrar som används för att bedöma statusklassning för vattendrag och sjöar. Länsstyrelsen hänvisar till underlag och rapporter som kan användas som vägledning i frågan. I övrigt bedömer länsstyrelsen att gällande miljökvalitetsnormer inte kommer att överträdas till följd av planen. Planen kompletteras enligt länsstyrelsens synpunkter. Länsstyrelsen påpekar att det saknas en diskussion kring klimatförändringarnas inverkan på risken för översvämningar. Länsstyrelsens erfarenhet från tidigare höga flöden är att Bräcke kommun särskilt har drabbats av översvämningar i de små och oreglerade vattendragen. Länsstyrelsen anser därför att risken för översvämningar behöver förtydligas i planen och att framtida klimatförändringar vägs in i strandskyddsprövningar. Räddningstjänstens möjligheter att ingripa genom rimliga insatstider mm bör även redovisas för de utpekade LIS-områdena. Planen kompletteras med ett allmänt avsnitt om klimatförändringarnas inverkan på risken för översvämningar enligt länsstyrelsens önskemål. I övrigt finns redan tydliga skrivningar om att hänsyn skall tas till risken för översvämningar i den enskilda ärendeprövningen. Bräcke kommun känner inte alls igen länsstyrelsens påstående om att små och oreglerade vattendrag i kommunen skulle särskilt ha drabbats. Detta har kommunen också framfört vid tidigare samråd. Då huvuddelen av de utpekade LIS-områden är belägna inom eller i anslutning till redan bebyggda områden, skiljer sig inte insatstiderna för LIS-områdena från andra områden. Ny bebyggelse kan bli aktuell både 5

6 Påpekar att planförslaget bör beskriva och ta ställning till de värdefulla kulturmiljöerna i strandnära lägen som kan utvecklas eller som skall undantas som LISområde. Länsstyrelsen anser att det är olyckligt att kommunen inte använts sig av fornlämningsregistret för att utröna vilka områden som i dagsläget har skydd enligt kulturminneslagen och som därför måste prövas av länsstyrelsen. Vissa områden som utpekats är samtidigt markerade som boplatsområden eller innehåller gravar. Att bygga i dessa områden är ofta olämpligt. De utpekade områdena berörs till större eller mindre omfattning av fasta fornlämningar. För vissa utpekade områden kan fasta fornlämningar ligga så nära varandra att det blir näst intill omöjligt att bygga eller driva verksamheter nära stranden. Det är nödvändigt att kommunen informerar om att det krävs tillstånd enligt kulturminneslagen för att gräva ut och ta bort fornlämningar. inom och utanför LIS-områden och kommunen ser inget behov av att utifrån insatstiderna särskilja grunderna för bygglovprövningen. Planen förtydligas enligt ovanstående. I den kommunomfattande översiktsplanen finns både riksintressen för kulturmiljön och områden med lokala kulturvärden redovisade. I mallen för strandskyddsprövning anges under punkt 1 att det alltid i det enskilda fallet skall bedömas om ansökan strider mot kommunens översiktsplan. Denna plan med LIS-områdena utgör ingen självständig fristående planhandling utan är ett tillägg till den kommunomfattande översiktsplanen och skall alltid samspela med de riktlinjer som finns i den kommunomfattande översiktsplanen. Kommunen anser att en prövning av bygglov i ett strandnära läge inom en angiven kulturmiljö inte skiljer sig mot en prövning inom samma miljö som är belägen utanför strandskyddet. I de allra flesta fall skiljer inte kulturmiljövärdet på sig inom eller utanför det strandskyddade området. Planen ses över så att de områden med mycket tät förekomst av fornlämningar enligt fornlämningsregistret undantas som LISområden. I övrigt är tillägget till översiktsplanen vad gäller LIS-områden inte så detaljerat att man i redovisningen kan undanta varje enskild förekommande fornlämning. Kommunen har sedan flera år en rutin som innebär att det i varje enskilt bygglovärende görs en avstämning mot fornlämningsregistret och där en ansökan berör eller ligger nära en fornlämning remitteras alltid ärendet till länsstyrelsen/jamtli för yttrande innan dispens och bygglov prövas. Kommunen bedömer att denna rutin ger en bättre säkerhet än att föra in alla fornlämningar i LIS-tillägget. Rutinen säkerställer också att man alltid gör en avstämning mot det senast uppdaterade fornlämningsregistret. I den kommunomfattande översiktsplanen finns redan angivet vad som gäller enligt kulturminneslagen. 6

7 Länsstyrelsen föreslår att LIS-områdena visas på karta med en annan färg, Rödmarkering av LIS-områden kan bli missvisande med anledning av att även vissa vägar är markerade med rött. Inför utställningen vill länsstyrelsen gärna ta del av LIS-områdena i digital form föra att underlätta granskningen. På sidan 16 står det att länsstyrelsen kan överpröva beslutet inom 3 veckor. Det är nödvändigt att förtydliga att länsstyrelsens prövning börjar när ärendet har inkommit till myndigheten. Färgsättningen av LIS-områden ses över så att kartan blir tydlig och läsbar utan förväxlingar med vägnätet. Inför utställningen överlämnar kommunen LIS-områdena i digital form (GIS). Önskemålet om förtydligandet på sidan 16 förs in enligt länsstyrelsens synpunkter. Försvarsmakten Ingen erinran Ragunda kommun Ingen erinran Sundsvalls kommun Ingen erinran Trafikverket Anser att man bör lägga till Mittbanan, Norra stambanan samt E14 som riksintressen för kommunikation och märka ut dessa tydligare på kartan. Planen kompletteras enligt Trafikverkets synpunkter. Jämtlands läns landsting Ingen erinran 7

8 Länstrafiken Inom kollektivtrafiken finns en ambition att fördubbla andelen resor, på bekostnad av privatbilismen fram till år 2020 jämfört med All bostadsbebyggelse som ligger i tätort och efter större stråk medverkar till detta. All bosättning i glesa delar motverkar detta. Anser att all bosättning i glesa delar motverkar ambitionen att öka andelen kollektivtrafik. Medför en ökning av biltrafiken, långa kommunala skolskjutsar, anspråk på linjetrafik i glesa områden mm. Det innebär ökade kostnader men ger lite kollektivt resande. Länstrafiken förordar att LIS i första hand styrs till strandnära områden som är belägna nära stråk med kollektivtrafik. Kommunen har i hög grad prioriterad LISområden i anslutning till sträckor med kollektivtrafik, men anser att man inte kan göra en så ensidig prioritering enligt Länstrafikens åsikt vad det gäller utpekande av LIS-områden. Det är betydligt fler parametrar som är avgörande när det gäller att bedöma ett områdes attraktivitet för bosättning. Länstrafikens inställning skulle innebära en ökad utarmning av de glesbebyggda delarna vilket kommunen inte anser acceptabelt. Kommunen anser att den fördelning av LIS-områden som planförslaget innehåller utgår från en väl avvägd sammanvägning av flera lokala förutsättningar. Jämtkraft Har inga direkta synpunkter på LISförslaget men påpekar att Jämtkraft kan ha el-anläggningar inom de utpekade områdena som kan behöva flyttas eller i övrigt åtgärdas för att byggnader skall kunna uppföras. Hänsyn till förekommande el-anläggningar får tas i den enskilda ärendeprövningen. Polismyndigheten i Jämtlands län. Ingen erinran E.ON Påpekar förekomsten av magnetiska fält kring elektriska apparater och ledningar samt att kommunen rekommenderas iaktta försiktighetsprincipen i den fysiska planeringen med hänsyn till dessa magnetfält. Framför att E.ON har nätkoncession för delar av Bräcke kommun och att E.ON därför tidigt bör involveras i främst detaljplaneprocessen. Påpekar at det är viktigt att byggnader lokaliseras på ett betryggande avstånd från kraftledningar. Framför att E.ON önskar att få möjligheter att framföra yttranden i ärenden utanför detaljplanerat område där byggnad avses uppföras inom 50 meter från E.ON:s elnäts högspänningsledningar (> 1kV). Njaarke sameby Påpekar att det finns två LIS-områden som Principerna för hänsynstagande till kraftledningar, magnetiska fält mm finns redovisad i den kommunomfattande översiktsplanen. De föreslagna LIS-områdena runt Bölesjön 8

9 berör rennäringens intressen. Vid område 1 Bölesjön har samebyn två uppsamlingshagar på västra sidan Bölesjön. På östra sidan är det hällmark med mycket lav. Ett mycket viktigt område då samebyn kommer dit med större ansamlingar av renar vid samling till hagarna. Samebyn anser att den redan befintliga bebyggelsen runt Bölesjön är fullt tillräcklig och att man i fortsättningen skall hålla hårt i strandskyddet inom detta område. Område 2 Bodsjön är ett viktigt betesområde. Under hela perioden mellan november till april finns rikligt med renar kring Bodsjön. Påpekar att framförallt LISområdet som ritats norr om bron mellan Flatnor och Skurun innehåller mycket hällmark med bra lavbete och ser gärna att den delen tas bort som LIS-område. Även LIS-området vid Bodsjöbyn vill samebyn lyfta fram som ett viktigt område med bra lavmark samt ett område som vid flytt av renhjorden ofta passeras. omfattar byarna Sörböle och Norrböle samt Kilnäset. Områdena berör i huvudsak redan bebyggda områden eller inägomark där inget vinterbete för ren ändå förekommer. En ytterligare komplettering i direkt anslutning till befintlig bebyggelse eller i direkt anslutning eller inom inägomarken bedöms inte beröra de utpekade viktiga renbetesområdena. Områdena bibehålls i översiktsplanen. Området norr om bron mellan Flatnor och Skurun tas bort som LIS-område. Området vid Bodsjöbyn omfattar i huvudsak redan befintlig bebyggelse samt inägomarken i byn där det i praktiken inte förekommer något renbete vintertid. Området bibehålls som LIS-område. Jinjevaerie sameby Samebyn ser det positivt att rennäringen omnämns under egen rubrik där det framgår att särskilda samrådsrutiner säkerställs och att berörd sameby blir hörd i de enskilda ärendena. Det bör också framgå i översiktsplanen att rennäringens intressen och behov skall tillvaratas och skyddas för framtida bruk. Påpekar att följande områden är särskilt viktiga att skydda mot eventuell bebyggelse eller betydliga ingrepp: Flyttleden mellan Hungesjön och Sidsjön för att kunna samla/flytta renarna till gärdesanläggningen i Sidsjön Området vid Bredhungnäset tillhör extra viktig vinterbetesmark Bodsjömyren vid Lungsjön gärdesanläggning, viktigt uppsamlingsområde vid Lungsjön Storkälsjön gärdesanläggning, viktigt uppsamlingsområde runt Storkälssjön. SCA Ingen erinran. Den samlade redovisningen av rennäringens intressen inom Bräcke kommun samt de generella samrådsrutinerna, återfinns i den kommunomfattande översiktsplanen. LIS-området vid Sidsjön berör enligt rennäringens markanvändningsredovisning ej flyttleden eller gärdesanläggningen vid Sidsjön. Den är belägen nordost om det redovisade LIS-området. LIS-området vid Sidsjön omfattar också i huvudsak område med befintlig bebyggelse. Den södra delen av LIS-området vid Bredhungnäset tas bort. Lungsjöns gärdesanläggning på Bodsjömyren är belägen väster om vägen och berörs inte av något LIS område. Området kring gärdesanläggningen vid norra delen av Storkälsjön undantas som LISområde. 9

10 Viktoria och Peter Boije Är mycket positiv till LIS-förslaget och påpekar att för att behålla attraktionskraften inom de attraktiva områdena bl a Fanbyn är det viktigt att inte tillåta någon vindkraftsutbyggnad så att den fina utsikten från dessa områden påverkas negativt. Framför att de har anlagt en väldigt populär trädgård på den gamla Riksdagsmannagården i Fanbyn som är välbesökt och där besökarna blir förskräckta när de hörs talas om funderingarna på att bygga ut vindkraft mitt i den fina utsikten i söderläge. Anser att kommunen gör en helt riktig bedömning när man i översiktsplanen redovisar en restriktiv inställning till vindkraftsutbyggnad i området kring Pilgrimstad/Gällö. Kälens bystuga Föreslår att byns enda område med sandstrand vid Kälasjön och Bodsjön föreslås utgå som LIS-område. Sundsjö västra bygdegårdsförening Är positiv till kommunens LIS-förslag och stöder uppfattningen om att möjliggöra för byggnation av bostadshus nära strand som en viktig del i näringsverksamhet och möjligheterna att utveckla kommunen som boendekommun. Anser att en vindkraftsutbyggnad i området inte utgör ett hinder för nybyggnation. Vindkraft är ett grönt tillvägagångssätt för att producera el och kan också innebära en attraktion till ett ekologiskt hållbart levnadssätt som också kan attrahera till nybyggnad/inflyttning. Anser det också viktigt att parallellt med att möjliggöra ett strandnära byggande måste man också se till att skola, service mm är attraktivt. Därför behövs ett långsiktigt program för hur Bräcke kommun skall utvecklas år 2020 till 2020 då siffrorna fortsätter att peka neråt. PO Olsson Anser inte att det är passande att utveckling av verksamheter ställs mot attraktionskraft för inflyttning. Då glider man iväg i Sandstranden tas bort som LIS-område. Skrivningar angående vindkraft modifieras något så att den öppnar för en prövning i det enskilda fallet. Rätt placerad så att den inte stör upplevelse- och attraktionsvärdena i bygden, kan en småskalig vindkraftutbyggnad med andelsägande bidra till ett ekologiskt hållbart levnadssätt. Se under Sundsjö västra bygdegård ovan. 10

11 olyckliga motsatsdiskussioner. Då kan man också diskutera hur attraktiv kommunen är för inflyttning med avseende på företagsservice, äldreomsorg och kanske framför allt kvalité i skola och fritidssysselsättning. Möjligheten till ökad inflyttning bör inte ställas mot utveckling av vindkraft i mindre omfattning. Vindkraftsprojekt kan stötta utveckling och inflyttning i området med bygdepeng och billig el något som skulle kunna vara positivt för inflyttningen. Yrkar på att avsnittet om vindkraftsutbyggnad i området kring Pilgrimstad/Gällö tas bort. Lars Olsson Är positiv till LIS-förslaget och redovisar att familjen själv äger mark inom markerade LIS-områden och att de har ett intresse av att ställa i ordning en handfull tomter, detta helt i linje med kommunens visioner om ökad inflyttning. Framför att det i köpet av sådana byggklara tomter föreslås ingå en andel vindkraftsel motsvarande förbrukningen i en normalvilla. Anser att översiktsplanens skrivningar vad gäller restriktiv inställning till vindkraftsutbyggnad i området kring Pilgrimstad/Gällö direkt motverkar en önskvärd positiv utveckling i samklang med vindkraft. Anser att skrivningarna om restriktiv inställning till vindkraft baseras på felaktiga antagningar och inte hör hemma i LIS-utredningen. I stället bör man ange ett maximalt antal verk i den del av översiktsplanen som behandlar just vindkraft. Olle Schmidt Framför att det är bra att samrådshandlingen lyfter fram problemet med vad som skall sparas och vad som skall upplåtas för bebyggelse. Anser det också bra att stränder i de obebyggda skogsområdena bevaras intakta förutom mindre enstaka anläggningar. Önskar gärna se fler exempel på värdefulla områden som inte redovisats vid inventeringen. I en kommun med 700 sjöar är det omöjligt att peka ut samtliga Se under Sundsjö västra bygdegård ovan. Genom byutvecklingsgruppernas inventeringar bedömer kommunen att huvuddelen av lokala värdefulla områden har fångats upp. I den mån man missat något område erinras om att man i den enskilda ärendeprövningen alltid skall beakta enskilda natur- eller friluftslivsvärden på platsen. Detta innebär att man i prövningstillfället får beakta ett utökat lokalt hänsynstagande. Att ett område är utpekat som LIS-område innebär 11

12 badplatser och friluftsområden som uppfyller kriterierna för undantagna områden och som brukar locka besökare. Ju mer detaljerad planen är, ju bättre är den som styrdokument Sjöbilden och naturen kring Pilgrimstad/ Gällö utpekas som särskild bevarandevärd för att attrahera strandnära boende och att i första hand locka permanentboende med de attraktivaste tomterna borde kommunen planera för detta genom att reservera några strandnära områden som är lämpliga för permanentboende på sikt. Alltså även säkerställa strategiska strandområden för permanentbebyggelse. Annars riskerar man att enstaka fritidshus blir etablerade i de bästa lägena och att syftet med att öka befolkningen varaktigt inte uppnås. På Gotland, Österlen och andra attraktiva turistorter (även utomlands) är populära orter och byar obefolkade och öde vintertid. Kommunens slutsats att ökad inflyttning skapar ett större långsiktigt mervärde än enstaka vindkraftverk är modigt och berömvärt. Genom att prioritera större etableringar i områden utan intressekonflikter (som Mörttjärnsberget) visar Bräcke kommun att det går att integrera energipolitiken med landskapsplaneringen. Bräcke kommun är kvalificerad för Europarådets landskapspris! Påpekar behovet av vissa redaktionella korrigeringar på sidan 12 och 13. inte att det generellt är tillåtet att medge dispenser inom hela det området. Det skall alltid göras en prövning mot andra intressen i det enskilda fallet. Kommunen avser undersöka möjligheten att förvärva strandnära mark i lämpliga områden och reservera den för permanentboende på sikt. Se under Sundsjö västra bygdegård ovan. Sidan 12 och 13 ses över enligt påpekandena. 12

13 Birgitta Karlsson Påpekar att det på flera platser finns lokala kulturlämningar som det är viktigt att beakta då man bygger i strandnära områden. Även platser där fornfynd gjorts längs stränderna mot Bräcke. Bl a går Pilgrimsleden nära sjön (t ex Drevviken). Nyhems bygdehistoriska förening/margareta Svelander Vid eventuella byggnationer vid Bonäset/Bodnäset, Hovdsjö bör hänsyn tas till att det är historiskt värdefull mark med stenåldersbosättningar. Martha Wallin och Torgny Östling Är kritisk till den svenska- och europeiska lagstiftningen som successivt ökat möjligheterna att sälja ut jord och skog. Är också kritisk till de lagförändringar som nu gör det möjligt att bygga i strandnära lägen. Anser att det finns en växande målkonflikt mellan jord/skogsbruk och fritidshusägare. Stränderna har ett unikt värde som naturresurs då spekulationer omöjliggjorts på grund av strandskyddet. Ifrågasätter hur byutvecklingsgrupperna är tillsatta och vem representerar vad. Anser att den i översiktsplanen redovisade positiva landsbygdsutvecklingen i stället kan bli ett värsta scenarium där ingen av de positiva effekterna uppnås utan konflikter mellan näraliggande fritidshusägare och bönder i stället medför nedläggningar av jordbruk. Befarar att möjligheterna till strandnära bebyggelse kommer att driva upp fastighetspriser och taxeringsvärden vilket bl a får till följd att fastboende får Behovet av att beakta mindre lokala kulturlämningar får hanteras inom ramen för den enskilda ärendeprövningen. Vad gäller fornlämningar görs alltid en kontroll mot fornminnesregistret för att bedöma om en strandnära bebyggelse kommer i konflikt med en lagskyddad fornlämning. Då remitteras alltid ärendet till länsstyrelsen för yttrande innan dispens och bygglov prövas. På Bodnäset finns tre stenåldersboplatser enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. I den enskilda dispens- och bygglovprövningen undersöks alltid via fornminnesregistret om det finns några fornlämningar i närheten av den tilltänkta byggplatsen. Är så fallet remitteras alltid ärendet till länsstyrelsen/jamtli innan frågan om dispens och bygglov prövas. Handläggningsrutin innebär att ingen bebyggelse kan äventyra befintliga fornlämningar. Riksdagen har genom ändringar i miljöbalken och plan- och bygglagen gjort det möjligt att i de glesbebyggda delarna av landet öppna upp för en mer strandnära bebyggelse. Kommunen anser att det är bra och att det kan stimulera utvecklingen i dessa områden samt medföra ett stöd för befintlig service och småföretagare. Det gäller både fritidshus och permanentboende. Genom nyligen genomförda ändringar i planoch bygglagen har rutinerna vad det gäller hörande av berörda grannar och andra sakägare skärpts betydligt i bygglovärenden. Lagstiftarens intentioner är att LIS-områdena i första hand skall lokaliseras till de delar av kommunen där ett strandnära byggande kan stödja befintlig service samt i områden där det finns kollektivtrafik. Enligt kap 3 miljöbalken skal också större opåverkade områden så långt möjligt bibehållas. Ovanstående innebär att LIS-områdena i Bräcke kommun huvudsakligen är lokaliserade till befintliga byar och 13

14 svårigheter att genomföra generationsskiften, bo kvar, driva småskalig företagsamhet etc. Efterlyser tydligare regler om hur berörda grannar och andra sakägare skall höras i enskilda ärenden. Anser det motsägelsefullt då översiktsplanen å ena sidan hänvisar till rikedom av vattendrag för rekreation och fiske som bidrar till livskvalitén och å andra sidan pekar ut omfattande LIS-områden i den nordvästra delen av kommunen. Efterlyser mera omfattande studiecirklar med lika möjligheter för alla att delta oavsett åsikt, en betydligt längre samrådstid, allt med inriktning få tillstånd ett brett underlag för att skapa mervärden i kommunen och region samt skapa alternativa utvecklingsplaner. Ifrågasätter varför kommunen inriktar sig på att peka ut omfattande LIS-områden i den nordvästra och expansiva delen av kommunen. Varför föreslår inte kommunen i stället strandbebyggelse på de stora delar av kommunen som SCA äger, där finns det största antalet orörda meter stränder per person. Öka möjligheterna till permanentbebyggelse och företagsamhet i bygden men inte till fritidsbebyggelse. Var generös med att bevara skyddsavstånd mellan näringsidkare och nybyggnationer. Slopa egenhändigt tillsnickrade avstånd där centrala myndigheter rekommenderar meter. Det är näringsidkaren som får ta konsekvenserna och inte kommunens tjänstemän, konsulter och politiker. Anser att tillskapandet av stora tomter som ligger mer än 100 meter från stranden kan bli attraktiva för t ex för barnfamiljer. Påpekar att den strandnära bebyggelsen inom fastigheten Marsätt 2:17 som gränsar till inomgårdsfastigheten på jordbruksfastigheten Marsätt 2:6, skulle medföra uppenbar risk för konflikter mellan boende och ett aktivt jordbruksföretag. Inom Marsätt 2:6 planeras en utökning av verksamheten norrut. I området planeras byggnader för träförädling, maskin- och redskapsförvaring, upplag för timer och områden med befintlig bebyggelse och inte till stora orörda områden. Vad gäller behovet av skyddsavstånd mellan näringsidkare och nybyggnation finns dessa angivna i Bättre plats för arbete, allmänna råd, 1995:5 utgiven av Naturvårdsverket, Boverket m fl. Där anges 500 meter som riktvärde för skyddsavstånd mellan större djurhållning i lantbruk och boende. Några riktvärden mellan brukad åkermark och boende finns inte angivet, men även där finns det anledning i den enskilda ärendeprövningen att bibehålla ett visst skyddsavstånd mellan den brukade marken och tomtavstyckningar. Praxis har inneburit ett skyddsavstånd på ca m. Beträffande planförslagets utarbetande följer det väl de anvisningar och riktlinjer som finns angivna i plan- och bygglagen för översiktsplaner. Ett lokalt inflytande har garanterats via de lokala byutvecklingsgrupperna och planförslaget har varit ute på samråd i mer än två månader. Efter genomgång av inkomna synpunkter skall planförslaget dessutom ställas ut under hösten, då det också finns möjligheter att inkomma med synpunkter. Med hänsyn till jordbruksföretaget undantas de delar av 2:17 som är belägen närmast gårdscentrum från möjligheterna till strandnära bebyggelse. Verksamheten inom Marsätt 2:6 utgör en pågående verksamhet vilket innebär att vid nybyggnationer i omgivningen skall bedömas hur stort skyddsområde som behövs kring denna verksamhet för att konflikter inte skall uppstå. 14

15 virke, lastning och lossning mm. Planerad sågning och hyvling samt virkes- och vedtork med fläktar kommer sammantaget att medföra en bullrande och för omgivningen störande verksamhet inom detta område. Därför bedöms det direkt olämpligt att medge någon strandnära bebyggelse eller bebyggelse överhuvudtaget inom Marsätt 2:17. En bebyggelse inom 2:17 kommer att hamna ca 100 meter från den planerade verksamheten inom 2:6 vilket bedöms som alltför nära med hänsyn till bullerstörningar mm. Förslag till beslut Översiktsplanen revideras i enlighet med kommentarerna i samrådsredogörelsen och ställs därefter ut enligt reglerna i PBL. Låta utställningshandlingarna utgöra ett policydokument som enligt förarbetena till strandskyddsavsnitten i miljöbalken kan användas för prövning av strandskyddsdispenser som ett led i landsbygdsutvecklingen innan tillägget i översiktsplanen är antagen i kommunfullmäktige. 15