Vulkaner Lärarlyftet delkurs 3- PM om vulkaner
|
|
- Mats Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vulkaner Lärarlyftet delkurs 3- PM om vulkaner Av: Per Andersson, Lena Ahlström, Alexandra Coard och Martin Tjäder
2 Vulkaner 1. Introduktion Vi kommer i detta arbete att fördjupa oss kring vulkaner och dess roll inom som skapare av naturkatastrofer. Vi kommer att ta upp frågor som förebyggande arbete, ekonomiska konsekvenser och psykosocial påverkan. Vi kommer att behandla dessa områden generellt men även titta på specifika fall. Keller och DeVecchio förklarar att vulkaniska aktivitet har ett direkt samband med plattektonik eftersom vulkaner ofta finns i närheten av plattgränser. Detta på grund av att när plattorna sjunker eller förflyttas och kombineras med material med annan komposuition samt tryckförändringar så skapas magma. Vulkaner skapas i öppningar i jordskorpan där magman kan komma upp till ytan i form av lava. ( ) 2. Vulkaners uppkomst Vulkaner är ett naturligt fenomen på jorden i och med att jordens inre är som ett eldklot och ibland vaknar den till liv i form av vulkaners utbrott. Vulkaner skapas vid plattgränserna och i boken Natural Hazards: Earth s Process as Hazards, Disasters and Catarophes, skriver Edward A. Keller & Duane E. DeVecchio att vulkaner skapas bl.a. i destruktiva plattgränser där havsbotten sjunker under en kontinent eller havsbotten. Exempel är ring of fire längs med Stilla havet. Andra områden är Konstruktiva plattgränser, där plattorna åker isär, ex på platser är Atlantens mittoceanrygg och Island. Hotspots, är platser där magmaströmmar gör jordskorpan tunn, ex på Hawaii ( ). Keller och DeVecchio beskriver lite olika typer av vulkaner. Vulkaner består oftast av aska och lava p.g.a. utbrotten och därför får de olika utseenden. Stratovulkanerna, (Composite) producerar mycket lava och aska och har mycket kraftiga utbrott som bygger upp vulkanens skikt och på så vis får den ett typiskt utseende. Ex. är Pinatuba på Filipinerna och MT Helens i USA. (130 f). Krakatoa på Indonesien är en Caldera d.v.s. en Stratovulkan som där magmakammaren tömts på magma och själva vulkanen faller ihop ungefär som en krater och bildar då Caldera. Figuren 5.15 på sidan 134 visar hur en Caldera bildas. Calderavulkaner kan fortfarande vara aktiva i den nya formen. Sköldvulkanernas (Shield) lava producerar basalt och stelnar då långsamt. Deras utbrott varar längre men inte lika explosiva. Det gör att formen på vulkanen ser annorlunda ut. Sköldvulkanerna är de största i världen ex. Mauna Loa på Hawaii (128). En del av sköldvulkanerna hittar vi i hotspots områden t.ex. Hawaii. (137). Då vulkaner har utbrott uppstår det oftast andra naturkatastrofer antingen före under eller efter ett vulkanutbrott. Det kan vara Tsunami, som kan uppstå om ett vulkanutbrott sker under vatten eller om vulkanen blir en Caldera ex. Krakatoa. Jökelopp, vanligast på Island då is spricker upp längs med vulkanens krater. Laharer bildas då glaciärerna på vulkanens topp smälter. Kraftiga oväder gör att även aska och jord från vulkanen rör sig ned längsmed vulkanens sidor. Pyroklastiska flöden är explosioner av het aska, sten och gas som rör sig snabbt nedför vulkanens sidor ex. Vesuvius år 79. Lavaflöden är magma som inte exploderat utan rinner ned längs med vulkanen. Giftiga gaser som består av vattenånga, koldioxid, kolmonoxid, svaveldioxid, syror och filurigas. Ex på detta är Eyjafjallajökul år 2010 på Island. ( ). 3. Riskförebyggande om vulkaner Att förutse och förebygga vulkanutbrott och minska skadeverkningarna är väldigt olika och mycket beror på var vulkanerna ligger i för område och vilka resurser man har för att kontrollera, förvarna och även evakuera befolkningen om vulkanen/ vulkanerna är i tätt befolkat område. I Sverige och i många andra länder så finns det myndigheter som har ansvar för bl.a. riskförebyggande arbete. I Sverige är det Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MBS). Deras uppdrag är att arbeta fram en nationell riskbedömning. Denna beredskap bygger på beredskap på lokal, regional och central nivå i samhället. I rapporten MBS, Ett första steg mot en nationell
3 riskbedömning Nationell riskidentifiering publ. Nr så presenteras en rad risker som har låg sannolikhet att det skulle kunna hända, men om det skulle hända så kan det få stora konsekvenser i landet och i Europa. Myndigheten har lagt upp arbetet på ungefär följande sätt som riskförebyggande arbete går ut på (11-15). Identifiering vad kan hända? Sannolikheten hur troligt kan det ske? Konsekvenserna vad kan det orsaka för skador? Hur kan man förhindra/ förvarna eventuella utbrott? Myndigheten har gjort ett antal urval av risker i rapporten och man har arbetat fram metoder för sårbarhetsanalyser. Situationer som Sverige skulle behöva hjälp ifrån andra EU-länder är större naturkatastrofer, omfattande utsläpp ex, biologiska, kemiska eller oljeutsläpp samt olyckor kopplat till kärnkraftverken. (13ff, 26) En sådan händelse var Tsunamikatastrofen 2004 där 543 svenskar miste livet och beredskapsläger var eftersatt. Rapporten menar att liknande händelser kan inträffa i Sverige och då måste det finnas en förberedelse (28). I rapporten tar man upp svaveldimma som en möjlig risk vilket också hände 2010 med askan från Island som lamslog flygtrafiken. (34-35). 3.1Vulkanen på Stromboli Italien I Journal Off Volcanology and Geotermal Research publicerades artikeln Civil protection preparedness and response of the 2007 eruptive crisis of Stromboli Volcano, Artikeln beskriver hur en lyckad riskbedömning utifrån ett lokalt, regionalt också nationellt arbete kunde förhindra att människor och egendom blev förstört under vulkanens utbrott i mars Till ön Stromboli kommer många turister just för vulkanen som är aktiv. Det finns en liten bofast befolkning på två platser, Stromboli och Gionostra by. Bild. 1. Karta över Stromboli. Vita stjärnan COA är platsen för lokala räddningstjänsten (171). Vulkanen på Stromboli har dagliga utbrott av varierande storlek från sina kratrar. Det mesta av materialet från utbrotten faller ned i kratrarna eller ned i havet. Stromboli är en mycket aktiv vulkan och typiskt för den typen av utbrott är "rytmiskt återkommande explosioner beroende på successivt uppbyggt gastryck". Därför kallas dessa utbrott för "Stromboliska utbrott" ( ). I december 2012 bröt ett stort lavaflöde loss en stor del av tre kratrar på vulkanen. När lavaflödet och kraterdelen föll ned i vattnet bildades en tsunami som förstörde hus längst kusten och ön evakuerades i två månader. För att försöka förhindra något liknande beslöt den nationella myndigheten för civilskyddet/räddningstjänsten (min översättning) (DPC) i Italien år 2003 att ett förbättrat skydd och övervakning behövde installeras på ön. Kostnaderna vägdes upp bland annat av turism som finns på ön och omkringliggande öarna. Det kanske viktigaste var upprättande av en permanent räddningstjänst (COA) i byn Stromboli. Förutom uppgraderingen på Stromboli ledde det till en modernisering av övervakningssystem och riskarbete med vulkaner och andra naturkatastrofer runtom i Italien. Nätverk av övervakning i realtid och dygnet runt övervakning drivs av det nationella institutet av geofysik och vulkanlogi samt Universitetet i Florens. Detta innebar geodentiska metoder att registrera ändringar hos vulkanen och seismicitet användes för att registrera magmarörelser. Vidare används lutningsrörelser,
4 IR och termiska videokameror, geokemiska data om gasproduktionen. Man utför kontroller av SO2 utsläpp i gasplymens samt markkontroller av CO2. Förutom detta skapades även ett nationellt centrum i Rom, Centro Funzionale Centrale (CFCRV) för övervakning av alla vulkaner i Italien ( ). En stor del av övervakningen för Stromboli förlades i Neapel, där man övervakade även Vesuvius och andra vulkaniska närområden. Utöver den organisatoriska uppdelningen gjordes även förbättringar på Stromboli. Man Inrättade en åtgärdsplan, inrede skyddsrum, skapade bättre vägar upp mot berget för bl.a. turister och forskare. En ny pir i hamnen i Gionostra anlades för att möjliggöra och skydda evakuering. Informationskampanj om säkerhetsrutiner, för boende och turister samt kontrollerade utflykter till toppen av vulkanen. Dessutom skapades återkommande möten med lokala myndigheter (271). Centro Funzionale Centrale (CFCRV) spelar en viktig samordnande roll mellan vetenskapliga institutioner och lokala myndigheter. CFCRV är också ansvarig för att omvandla utvärderingar till och fatta beslut genom samråd med de vetenskapliga experterna (SSG). Det sköter övervakningen ex. geodentiska metoder. Förutom detta sprider CFCRV information och samråder med civila myndigheter. Vi kan också se hur ordergivningen och informationen till respektive del i organisationen samt riskscenario i mitten av bilden samt vem gör vad i denna organisation. (272). I januari-februari 2007 rapporterades kraftiga seismisk aktivitet hos vulkanen och de nationella CFCRV begärde in dagliga rapporter om vulkanens värden. Observationerna rapporterades sedan till den lokala räddningstjänsten, COA för att analysera och eventuellt besluta om Bild 2. Organisationen (272) evakuering. Hög risk för fara utfärdades i februari månad och en viss evakuering av befolkningen skedde till andra platser på ön. Det Italienska civilskyddet/ räddningstjänsten skickade också ut hjälp till COA ( ). Den 15 mars kom då det stora utbrottet och med efterdyningar pågick det fram till april månad. Stora klippblock sprängdes ut i meter upp i luften samt lava som flöt ut längst sidorna. Enligt artikeln var civilskyddet (DPC) nöjda med hur informationen mellan forskare-räddningstjänst och media utvecklades för att undvika desinformation och skapa panik. En officiell talesman (räddningstjänsten på ön) samordnades av Italiens civilskydd/räddningstjänst (DPC) där all rapportering var kontrollerad. För att inte överdriva användes enkelt språk och vetenskaplig information presenterades på olika webbplatser. Civilskyddet/räddningstjänsten (DPC) hade flera offentliga möten med boende på Stromboli och grannöarna. Allt för att hålla allmänheten välinformerad så att relationerna mellan myndigheterna och de boende fungerade någorlunda bra. ( ) Slutsatserna, enligt artikeln, var att man hade tur att utbrottet skedde under vintern då det är mindre boende och turister än andra månader. Skulle krisen inträffat under sommaren så hade det blivit större inverkan för människor och ekonomi. Framförallt det stora antalet turister i och runt öarna. Nu var det inte så många människor berörda, ingen kom till direkt skada. Man hade tidigt rapporter om att något var på gång att hända och människor evakuerades tidigt. Man kunde erbjuda andra platser att bo, ifrån själva riskzonen men människorna kunde vara kvar på öarna.
5 Civilskyddet/räddningstjänsten och den vetenskapliga övervakningen dagligt arbete med övervakningen hade fungerat, framförallt den lokala räddningstjänst COA. Dessutom fungerade befälsordningen vid krisscenariona och att räddningssystemets tidsplan fungerat ( ). Att Stromboli är populär som vulkanturism märks på de många webbplatser med foton, filmer och info om själva vulkanen. Ex är Swisseduc.ch där det finns en länk till Stromboli online där du hittar seismic info men också virtual walks som var roligt att pröva på. En annan länk är volcanodiscovery som har fakta om vulkanen men också senaste nytt. Genom vandring som går i grupper och med guider kan du komma väldigt nära vulkanens större (se kartan, figur 1) men på avstånd se den aktiva delen på vulkanens topp som ofta har mindre utbrott. Även nattetid är det mycket populärt att besöka ön eller att vara i en båt och observera en av de många dagliga och nattliga utbrott. 4. Vulkaners påverkan på industriländer och utvecklingsländer Namsuk Kim har skrivit artikeln How much more exposed are the poor to natural disasters? Kim menar att stora naturkatastrofer och deras påverkan på människor har fått mycket uppmärksamhet den senaste tiden. Vidare menar Kim att kostnaderna för dessa katastrofer är större i utvecklingsländerna. Undersökningar visar att 11 procent av människor som drabbas av dessa katastrofer bor i utvecklingsländer samt att 53 procent av de som dör i naturkatastrofer bor i länder med låg inkomst, låg utbildningsnivå och låg medellivsålder. Undersökningen visar också att det är större risk för katastrofer i utvecklingsländer. Problemet i dessa länder är, enligt Kim, att det inte finns någon information om katastrofer eller någon varning när detta kommer att ske. Bild 3: (Exposure measured by number of affected poor people by region (per million)) Utvecklingsländerna är beroende av metoder som oftare drabbas av katastrofer än andra länder. Kim menar att det är stor skillnad mellan industriländer och utvecklingsländer i denna fråga. Utvecklingsländerna är mer utsatta för katastrofer pga av de lokaliserade vid sådana punkter. Helt klart är det, enligt Kim, att utvecklingsländer oftare utsätts för katastrofer än andra. Dock menar Kim att gapet mellan dessa minskar. Människorna i utvecklingsländer drabbas hårdare av naturkatastrofer än de andra mycket på grund av larmen kommer försent och deras hus är inte
6 byggda så stabilt. Alla undersökningar tyder på att utvecklingsländerna alltid drabbas dubbelt hårt än andra och att katastrofer i riskområden ökar mycket på grund av migration, ökad befolkning och dålig tillväxt. Om politikerna fokuserar att förbättra detta område för de fattiga så skulle katastrofer minska även i utvecklingsländerna. 5. Infrastruktur och näringsliv Vulkaners påverkan på näringsliv och infrastruktur är mycket stor och varierande, allt beroende på vilken typ av utbrott vulkanen har. Frågan om hur näringsliv och infrastruktur drabbas av ett explosivt utbrott vid en domevulkan är knappas relevant när tiotusental människor kan dö som t.ex. Montaigne Peleés utbrott på ön Martinique 1902 då personer dog. Effekterna av ett vulkanutbrott kan även märkas av på platser mycket långt borta från själva händelsen. Ett exempel på detta är vulkanen Laki på Island som hade en mycket aktiv period då inte enbart en femtedel av Island befolkning dog av svält (vulkan, NE) utan även ledde till ett massivt regnande på Europas kontinent vilket förstörde skördarna, vilket i sin tur ledde till folkliga protester som några år senare kulminerade i Franska revolutionen (J. Hamilton, 2010, 39) Att analysera konsekvenserna är med andra ord svårt och kräver sina avgränsningar. 5.1 Negativa effekter Vi kommer i denna analys att i första hand inrikta oss på askmoln och dess konsekvenser eftersom detta är den vanligaste materia som vulkaner avger och som kan få långtgående följder även vid mindre utbrott. Askmolnens långtgående inverkan på vår dagliga västerländska livsstil uppmärksammades över hela världen 2010 när Eyjafjallajökur hade sitt utbrott och större delen av norra Europas flygtrafik fick stängas ned under sex dagar. Vi har försökt att hitta en uppskattning av de ekonomiska kostnaderna av detta men har inte lyckats hitta någon. Att flygbolagens kostnader uppgick till mycket stora summor är självklart, liksom försäkringsbolagen, men även andra branscher drabbades hårt, speciellt de med produkter med kort livslängd som t.ex. snitt blommor. Andra mindre kända konsekvenser av askmoln tar Thomas M. Wilson m.fl. upp i artikeln Volcanic ash impact om critical infrastrukcture. De konstaterar att 9 % av jordens befolkning bor inom en radie av 100 km från en vulkan och riskerar därför på något sätt att drabbas och då troligtvis av nedfallande aska (T.M Wilson, 2011, 6). Därför är detta ett viktigt forskningsområde. Enligt Wilson m.fl. är de vanligaste konsekvenserna: Slitage/störning eller utslagning av viktig infrastruktur Vi kommer här enbart nämna några av de viktigaste delarna av denna kategori. Vattenförsörjningen kan påverkas på många sätt av askan, bl.a. genom att aska kommer in i de maskiner som ska rena vattnet och som därmed går sönder eller sliter ut apparaturen i förtid. Även vattenkvalitén kan skadas av stora mängder aska. En tredje effekt på vattnet är att det går åt stora mängder vatten när man ska städa upp efter askan vilken i sin tur kan leda till vattenbrist. Detta var fallet vid ett utbrott i staden Anchorage i Alaska 1992 där man i efterhand beräknade att brandkåren inte skulle haft tillräckligt med vatten om en större brand hade brutit ut (Ibid. 12f.f.). Annan viktig infrastruktur som påverkas är vägar som blir farliga att köra på när de beläggs med aska. Även sikten hos förarna kan påverkas drastiskt med noll sikt samt att bilarna går söder när askan letar sig in i motorn (Ibid. 1) Stängda flygplatser och inställda flygningar är även vanliga (Ibid. 16). Översvämningar kan drabbas städer när avrinningssystem och avlopp täpps igen (Ibid. 18). Modern teknisk utrustning slås ut när elförsörjningen kollapsar när det känslig elektrisk utrustning
7 går söder av askan (Ibid. 10) Byggnader riskerar att taken rasar in pga av tyngden av askan (E. A. Keller, 2012, 141) Problem med att städa upp askan När en större mängd aska har fallit ned över ett område är det av största vikt att man snabbt kan städa upp så att vägar såväl som landningsbanor kan börja fungera så snabbt som möjligt för att minimera de ekonomiska skadorna för näringslivet. Vid ett mindre utbrott av vulkanen Ruapehu på Nya Zeland 1995/1995 beräknade man att de totala kostnaderna för skador på infrastruktur, inställd turism, produktionsbortfall, m.m. till 104 miljoner dollar. (Ibid. 6) Därför är det av största vikt att det finns rutiner att ta till när ett område drabbas så att uppstädningen kan börja så snart som möjligt och därmed minimera de ekonomiska konsekvenserna. (16) Påverkan på industrier Fabriker kan påverkas av askan dels när logistiken inte fungerar p.g.a. av störningar av transportkedjor men även när utrustning går sönder när askan letar sig in i motorer och dylikt. Även teknisk apparatur kan gå sönder då kylutrusning ofta går söder vilket leder till att t.ex. dataserver överhettas. (17) Skördar förstörs när askan lägger sig som en hinna över åkrarna vilket även leder till matbrist för boskap Krishantering Vid en eventuell evakuering av ett område kan askan försvåra detta avsevärt genom att göra vägarna oanvändbara. Det har även funnit fall då man försökt evakuera med hjälp av båtar men detta har försvårats dels av dålig sikt men även för att båtmotorerna har gått söder. (17) 5. 2Positiva effekter på näringsliv och infrastruktur Vulkaner kan dock även generera positiva effekter. Den kanske mest kända är den bördig odlingsjord som i generationer lockat folk till att bosätta sig i områden med potentiellt farliga vulkaner, traditionellt sätt har man resonerat som att risken att man skulle drabbas under sin livstid är mycket små då farliga vulkanutbrott är ovanliga. (vulkan, NE) I dag finns det dock en annan medvetenhet kring vulkanens potentiella fara och bl.a. erbjuder den Italienska staten Euro till de som vill flytta från vulkanen Versuvius närområde ( E.A. Keller, 2012, 158). En annan mer renodlad positiv effekt är att de kan locka till sig turister, vilket vi tidigare nämnt i samband med ön Stromboli. Under sekelskiftet 1700/1800 var Versuvius aktiv vilket lockade till sig en mängd nyfikna turister från bl.a. England som utan fruktan klättrade upp till kraten med brända fötter som följd efter att ha gått över den heta lavan ( Hamilton 39). Hit kom även en mängd konstnärer och vetenskapsmän som ville studera Versuvius närmare. Idag lockar både Hawaii och Island turister dels genom själva vulkanerna men även genom varma källor. Enbart till vulkanen Kilauea på Hawaii har 1 miljon besökare årligen (Ibid. 152). Två andra positiva effekter är tillgång till billig energi samt att askan kan användas till byggmaterial och fyllnadsmassa inom byggindustrin.
8 6. Psykosocial påverkan Den psykosociala effekten av en naturkatastrof kan vara väldigt stor. Både för individer och samhället som helhet. Vulkanutbrott är ett fenomen som är så extremt att det kan vara svårt att förstå vad som händer och ännu svårare att sätta ord på det. Till detta kommer behovet av att hantera den förlust som följer ett vulkanutbrott, både när det gäller människoliv och förlust av egendom. Det här avsnittet utgår från artikeln Welcoming a monster into the world av Katharine V. Cashman och Shane J Cronin. I deras artikel undersöker dom hur människor använder muntliga traditioner, myter och historier för att komma till freds med vulkanutbrott och placera dessa i en begriplig kontext. Idag vet vi varför vulkanutbrott sker, även om vår förståelse inte är fullkomlig. Med vår förståelse har vi även skapat strategier för att hantera möjligheten av vulkanutbrott tex riskbedömningar och utbildning för människor som bor i ett riskområde. Människor som inte haft den kunskap vi har idag har istället behövt förlita sig på muntligt överförda historier och traditioner. För att hantera den kris som följer ett vulkanutbrott krävs det en enkel förklaring till vad som inträffat. Två av de första stegen för att komma till freds med en katastrof är att först acceptera att den har inträffat och sedan förstå varför den inträffat. Cashman och Cronin tittar i sin artikel på hur människor tidigare använt sig av mytologi och historier för att dels varna kommande generationer för vulkanutbrott och dels förklara varför dessa sker. Utöver detta tar artikeln upp hur muntliga berättelser och mytspridning uppstår även i samband med vulkanutbrott i modern tid. De exempel som tas upp är mytologi och muntliga traditioner bland indianstammar i nordvästra USA och maorier i Nya Zeeland samt vulkanen St Helens utbrott 1980 i staten Washington, USA. Det som framkommer tydligt i artikeln är behovet bland individer att använda metaforer för att kunna begripa och sätta ord på vad de upplevt i samband med ett vulkanutbrott. Man använder metaforer istället för att använda de vetenskapliga beteckningarna. En lahar kan beskriva som en flod av flytande sten, aska beskrivs som snö, pyroklastiska moln beskrivs som det svartaste svart eller som en orkan. Det intressanta är att detta inte bara gäller bland människor som inte har någon utbildning i vad en vulkan faktiskt är utan även bland människor som fått denna utbildning. Det betyder alltså att människor idag använder ett liknande bildspråk som man gjort historiskt sett. Det finns också en tendens att se vulkanen som något levande eller i alla fall mer än bara ett berg. Bland indianer och maoirer finns det en mytologiska koppling mellan vulkanerna och gudar och vulkanerna beskrivs som något mer än berg, till exempel kan ett utbrott förklaras med att vulkanen är arg. I artikeln nämns dock även en man vid namn Harry Truman som vägrade lämna sitt hem i samband med evakueringen innan vulkanen St Helens utbrott Historien om Harry Truman nämns också i Natural hazards (sid 157). I ett citat från Truman i Cashman och Cronin artikel säger han att berget är en del av honom och han en del av berget. Detta visar på ett sätt att se på berget som något mer än bara ett fysiskt objekt. Vidare fick Harrys vägran att lämna berget en stor uppmärksamhet och historierna kring honom spreds i allt från sånger till film. Alltså fick han en form av hjältestatus eftersom han ensam stod emot vulkanen, trots att det krävde hans liv. Faktum är att när vulkanen Soufiere Hills på ön Montserrat fick ett utbrott på 90-talet var det människor som vägrade evakuera och som då använde Harry Truman som förebild och argument för att de inte skulle behöva flytta. Så precis som i äldre kulturer finns det idag exempel på mytbildning. Cashman och Cronins slutsatser är att historieberättande och mytologi är människors sätt att komma till freds med det katastrofala följder som ett vulkanutbrott kan medföra. Det är ett sätt för individer och grupper att placera katastroferna i en kontext som gör dom begripliga. I boken Natural Hazards nämner Keller och DeVecchio kortfattat begreppet Supervolcanos, super vulkaner, dvs vulkanutbrott av en viss magnitud. Detta är en term som flitigt används av media men som inte är ett officiellt vetenskapligt begrepp. Detta skulle kunna ses som ytterligare ett exempel på vårt behov att placera vulkanutbrott i en begriplig kontext, att vi redan nu pratat om faran med en eventuell supervulkan gör oss kanske bättre rustade för kommande vulkanutbrott. Det samma kan sägas om
9 alla de dokumentärer som visas på populärvetenskapliga tv kanaler. Detta är vår tids muntliga historier som ersatt de gamla mytologiska förklaringarna och som placerar vulkanutbrott i ett begripligt sammanhang. 7. Befolkningstryck Ju mer människor det bro i ett område som riskerar att drabbas av ett vulkanutbrott desto fler människor kan ju drabbas av utbrottet. Det intressanta är att många människor väljer att stanna kvar i närheten av en vulkan trots möjligheten att flytta. Människor får även utbildning om vilka risker det finns och hur de ska agera i samband med ett utbrott och en evakuering. Trots detta finns det individer som väljer att stanna kvar. Keller och DeVecchio tar upp fyra anledningar till varför individer väljer att inte flytta från ett område med risk för vulkaner. Den första är att allt land i området är vulkaniskt. Den andra är att marken är bördig. Den tredje är att människorna som bor där är optimistiska och inte tror att ett utbrott kommer ske. Den fjärde förklaringen är att man inte har möjligheten att flytta, tex på grund av ekonomiska omständigheter (sid 156). Som en lösning på det ekonomiska hindret erbjuder den italienska staten euro till personer som är villiga att flytta från riskområden i närheten av Versuvios (Keller, DeVecchio, sid 158) Det finns också exempel på hur människor väljer att inte flytta från ett riskområde trots att de är väl medvetna om risken för ett vulkanutbrott. Harry Truman är ett tidigare nämnt exempel men det finns även andra i artikeln av Cashman och Cronin. En del av befolkningen på ön Montserrat vägrade att evakuera när ett vulkanutbrott var nära förestående. Där fanns det allt från individer som vägrade tro på experternas varning till personer som visste att vulkanen var farlig men som ändå kände att de inte kunde lämna sin egendom. En del använde till och med vad som hände Harry Truman som ett argument till varför de borde få stanna. 8. Avslutning Vulkanutbrott är ett resultat av jordens tektoniska plattor och hur de rör sig. Främst vid plattgränser kan jordskorpans förändringar leda till vulkanutbrott, även om en del vulkaner bildas vid så kallade Hotspots. Vi vet idag mer om vulkanutbrott än vi gjort tidigare och med den kunskapen har länder som drabbas av vulkanutbrott blivit bättre och bättre på att förutse utbrott och förbygga förlust av människoliv och egendom. Dock är det fortfarande så att fattiga länder drabbas värre än rika. I de fall där vulkanutbrott kan förutsägas och människor som befinner sig i riskområden evakueras ställs samhället fortfarande inför en stor omkostnad med att hantera vulkanutbrottens biverkningar och påverkan på egendom. Utbrotten i sig kan upplevas som väldigt traumatiska av de människor de drabbas och även med utbildning och förebyggande information så är en naturkatastrof något som lämnar stor påverkan på de individer och samhällen som överlever dem. Samtidigt kan människor som bor i närheten av en vulkan vara obenägna att flytta och även efter ett utbrott söker sig personer tillbaka till platsen.
10 Källor: Edward A. Keller & Duane E. DeVecchio, Natural Hazards: Earth s Process as Hazards, Disasters and Catarophes, Third edition, 2012, New Jersey G. Bertolaso, B. De Bernardinis, V. Bosi, C. Cardaci, S. Ciolli, R. Colozza, C. Cristiani, D. Mangione, A. Ricciardi, M. Rosi, A. Scalzo, P. Soddu, Civil protection preparedness and response of the 2007 eruptive crisis of Stromboli Volcano, Journal Off Volcanology and Geotermal Research, Italien James Hamilton The lure of Valcanos, History Today, July 2010 Katharine V. Cashman. Shane J. Cronin, Welcoming a monster to the world: Myths, oral tradition, and modern societal response to volcanic disasters. Journal of Volcanology and Geothermal Research 176 (2008) Kim, Namsuk, How much more exposed are the poor to natural disasters? Global and regional measurement, USA, 2012 Nationalencyklopedin, vulkan, Thomas M. Wilson, Carol Stewart, Victoria Sword-Daniels, Graham S. Leonard, David M. Johnston,Jim W. Cole, Johnny Wardman, Grant Wilson, Scott T, Barnard, Volcanic ash impacts on critical infrastructure, Elsevier, 2011 Bildkällor Bild 1 och 2: G. Bertolaso, B. De Bernardinis, V. Bosi, C. Cardaci, S. Ciolli, R. Colozza, C. Cristiani, D. Mangione, A. Ricciardi, M. Rosi, A. Scalzo, P. Soddu, Civil protection preparedness and response of the 2007 eruptive crisis of Stromboli Volcano, Journal Off Volcanology and Geotermal Research, Italien Bild 3: Kim, Namsuk, How much more exposed are the poor to natural disasters? Global and regional measurement, USA, 2012
Läxa till torsdag v. 48
Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka
Läs merInre krafter - Geografi Gleerups
Lärarmaterial Inre kra!er Krafter som får energi från jordens inre kallas inre krafter. Det handlar till exempel om bergskedjeveckning, vulkaner och jordbävningar. Dessa krafter kan också sägas vara uppbyggande
Läs merTrots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra.
2 Vulkaner. Vulkaner hittar man i sprickzonerna mellan jordskorpans plattor. Av jordens flera tusen landvulkaner är endast 450 aktiva. En vulkan ser ut som ett vanligt berg när den inte får utbrott. De
Läs merVulkanologi. Börje Dahrén, Doktorand i berggrundsgeologi, borje.dahren@geo.uu.se
Vulkanologi Börje Dahrén, Doktorand i berggrundsgeologi, borje.dahren@geo.uu.se Föreläsningens innehåll Magma, lava, vulkaniska bergarter Vulkaniska miljöer. Var finns vulkaner? Typer av vulkaner Typer
Läs merMan visste att berget var en vulkan hade ett mörkt förflutet, men den hade sovit i över 100 år och inget tydde på ett nytt utbrott.
Mount St. Helens Mount saint Helens i State of Washington ansågs av många vara ett av USA:s vackraste berg med frodig grön skog, en snöklädd topp och nedanför dess fot den gnistrande blå sjön Spirit lake.
Läs merJordens inre krafter
1 Jordens inre krafter Jorden bildades för cirka 4.6 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln, och när gasmolnet förtätades bildades ett glödande klot. Klotet stelnade och fick en fast yta.
Läs merDet finns vulkaner, vulkaner, vulkaner, och supervulkaner
Det finns vulkaner, vulkaner, vulkaner, och supervulkaner Var finns vulkaner? Subduk&onszoner Hotspots över mantelplymer Mittoceana spridningsryggar (ca 80% dagens vulkanism) & kontinentala rifter Explosivt
Läs merVulkaner arbetsmaterial
Vulkaner arbetsmaterial Läs igenom texten och svara på frågorna. Vad är en vulkan? Ett vulkanutbrott är en av de hemskaste och mest fantastiska saker man kan se på vår jord. Vulkanen ser ut som ett berg
Läs merVulkaner. CINEBOX MEDIA Vretenvägen 12 171 54 Solna Tel: 08-445 25 50 Fax: 08-445 25 60 Epost: cinebox@tvi.se
Vulkaner Dags att träffa den kloke professorn igen och få lära sig mer om hur vulkaner fungerar! För vulkanutbrott är verkligen ingen lek det är mäktiga krafter som samverkar när ett vulkanutbrott blir
Läs merGeologins Dags tipsrunda 2014 för barn och andra nyfikna Mer om geologi finns på www.geologinsdag.nu
1. Naturens processer gör att landskapet ständigt förändras, bland annat genom att floder kan hitta nya vägar och att material kan transporteras från en plats till en annan. Vad kallas den geologiska process
Läs merNaturkatastrofer och klimatförändringar
Naturkatastrofer och klimatförändringar 21-22/9-2007 Kurslitteratur: Keller, E.A. & R. H. Blodgett. 2006: Natural hazards. Earth s processes as hazards, disasters and catastrophes. Prentice Hall. och Bogren,
Läs merJordens inre och yttre krafter
Jordens inre och yttre krafter Namn Camilla Gustafson, Frödingskolan, Karlstad www.lektion.se 1 Jordens inre krafter Jorden bildades för cirka 4.6 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln,
Läs merSårbara platser. Sårbara platser
Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser är platser som är känsliga och utsatta för risker. Det kan vara till exempel: torka översvämningar jordbävningar vulkaner stormar Rika länder har mer resurser
Läs merNew York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.
New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många
Läs merInformation om strålskydd vid kärnkraftsolycka
2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa
Läs merKlimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Läs merJordbävningar och vulkanism
Jordbävningar och vulkanism Processer i litosfären Jordbävningar Seismiska vågor/skakningar Tsunamis Jordskred Vulkanism Lavaflöden Ash clouds Pyroklastiska flöden Laharer Gaser Kapitel 2, 3 och delar
Läs mer1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)
Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar
Läs merom det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.
Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den
Läs merFotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Läs merForskningsrapport Söråker s Robotics. Tsunami
Forskningsrapport Söråker s Robotics Tsunami En tsunami är som en jättestor våg, om det börjar koka/bubbla i vattnet så är det en chans att en tsunami är på väg. Om en tsunami kommer så krossar den allt
Läs mer3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe
3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna
Läs mer"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?
"Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,
Läs merHej alla blivande geografer!
Hej alla blivande geografer! Under ett antal lektioner har vi arbetat med endogena processer, vad de är, vart de finns och dess påverkan på jorden och även lite vad de får för konsekvenser för människorna
Läs merVärlden idag och i morgon
Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den
Läs merVad är en översvämning?
ÖVERSVÄMNING Vad är en översvämning? Med översvämning menas att vatten täcker ytor utanför den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Översvämning kan dels ske utmed vattendrag, men också drabba
Läs merDet kan gälla din säkerhet
Det kan gälla din säkerhet Information till boende i Borlänge kommun Det oförutsedda kan hända Farligt gods transporteras dagligen genom kommunen, bland annat stora mängder kemikalier som gasol. Därmed
Läs merNorra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter
Norra halvklotet Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter Klimatet Milt Atlanten Golfströmmen Fungerar som en värmebehållare
Läs merGlobala veckans tipspromenad
Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både
Läs merigen En av historiens värsta naturkatastrofer är på väg att upprepas: Snart exploderar Krakatau
Geologi // ALLt om vetenskap Krakatau Krakatau ligger i Sundasundet, mellan Java och Sumatra. En jättetsunami från ett utbrott skulle vara förödande och skulle kunna kosta hundratusentals människor livet.
Läs merEtt undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med
Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Geologins Dag. Tunn oceanskorpa Det finns två typer av
Läs merUR-val svenska som andraspråk
AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse
Läs merINFORMATION OM EVENTUELLA ÖVERSVÄMNINGAR I SURAHAMMARS KOMMUN
INFORMATION OM EVENTUELLA ÖVERSVÄMNINGAR I SURAHAMMARS KOMMUN ÖVERSVÄMNING Risken för översvämningar ökar efter vintrar med stora snömängder. Under våren, när snö och isar smälter, kan den så kallade vårfloden
Läs merNyanländ kompetens. Ett samverkansprojekt mellan Mora, Orsa och Älvdalens kommuner, Högskolan Dalarna och Arbetsförmedlingen.
Nyanländ kompetens Ett samverkansprojekt mellan Mora, Orsa och Älvdalens kommuner, Högskolan Dalarna och Arbetsförmedlingen Handbok Online Innehåll 1 Introduktion... 1 1.1 Facebook och blogg - samspelet...
Läs merRiskernas geografi. Geo 3 Riskernas värld, hasardgeografi. okt 11 10:47. okt 11 11:13. okt 11 20:16. okt 11 12:04. okt 11 20:36.
Riskernas geografi Mattliden och Helsinge, 12.10 4.12 Praktiska arrangemang Lektionstider må 8.35 9.30 50 min ti 8.05 9.30 85 min to 14.45 16.00 90 min Sittordningar, kameravinklar, närvaro, besök och
Läs merVulkanaska och flygkaos
Vulkanaska och flygkaos Stefan Wastegård, Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet A collaboration between Stockholm University, KTH and the Swedish Bolin Meteorological Centre and for Hydrological
Läs merUnder Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn.
1. Fossil på Gotland Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn. Vilka fossil kan man med lite tur hitta på en gotländsk strand? 1. svampdjur, koraller,
Läs merHur reagerar människor i krissituationer?
Hur reagerar människor i krissituationer? Ann Försvarshögskolan Reaktioner i krissituationer: både eviga frågor och nya problem Lissabon 1755 Diffusa och osäkra hot Flöde av information om risker Mångfald
Läs merDET KAN GÄLLA DIN SÄKERHET INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN
DET KAN GÄLLA DIN SÄKERHET INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN DET OFÖRUTSEDDA KAN HÄNDA Farligt gods transporteras dagligen genom kommunen, bland annat stora mängder kemikalier. Därmed finns det
Läs merVilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c
Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,
Läs merSvara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.
Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande
Läs merHandelskammarens rapport nr Ur askan i? Flygstoppets påverkan på företagen
Handelskammarens rapport nr 2.2010 Ur askan i? Flygstoppets påverkan på företagen 2 Handelskammarens rapport nr 2.2010 Innehållsförteckning Analys...................................... 3 Försäljning och
Läs merLivsmedelsförsörjning vid extrem väderhändelse i Queensland, Australien
Livsmedelsförsörjning vid extrem väderhändelse i Queensland, Australien Klimatanpassning 2013 Therese Frisell, Livsmedelsverket Nyhetssändning 3 januari 2011 Worst of Rockhampton flooding yet to come http://youtu.be/9fso5f9zcoy
Läs mermed mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.
Kapitel 1 Resan Jag har väntat länge på att göra denna resan. Jag heter Hanna och är 23 år. Jag ska åka båt till en Ön Madagaskar. Jag kommer ha med mig en hel besättning. Vi tog med oss väldigt mycket
Läs merFörslag den 25 september Geografi
Geografi Jordytan består av en mosaik av livsmiljöer som är unika, föränderliga och sårbara. Geografi ger oss kunskap om dessa varierande miljöer och bidrar till förståelse av människors levnadsvillkor
Läs merVi hjälper andra att fungera och agera
Vi hjälper andra att fungera och agera MSB:s operativa uppdrag Vi möjliggör och stödjer 1 MSB:s vision När det händer Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
Läs merArbetsdokumentnr: SU Dokumentnamn: Miljöriskbedömning för institutionen MMK Utfärdat av: Baltzar Stevensson Godkänt av: Gunnar Svensson
Sida 1 (6) Miljöriskbedömning Sammanställd mängd miljörisker Kemiska: 4200 kg kemikalier varav 1400 kg brandfarlig och 400 kg miljöfarlig varav 10 kg är ozonnedbrytande. 2000 L gas varav 160 L brandfarlig.
Läs merAv: Erik. Våga vägra kött
Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi
Läs merUpptäck Jordens resurser människor och miljö
Upptäck Jordens resurser människor och miljö Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och
Läs merEuropa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9
Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Våra världsdelar och kontinenter 1. Hur många är de stora kontinenterna och vad heter de? 2. Hur många världsdelar finns det? 3. Vilka två världsdelar ligger
Läs merMarios äventyr. Kapitel 1
Marios äventyr Kapitel 1 -Jag heter Mario. Jag är 10 år. Jag bor i ett litet grönt hus och min kompis Luigi bor i ett litet gult hus. Jag ska till min kompis Luigi, vi är bästa vänner. Nu ska jag gå till
Läs merGissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:
1. Gissa vilket ämne! Det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan är en förutsättning för det informationssamhälle vi har idag. Detta ämne ingår i transistorradion, i dioder och i integrerade kretsar
Läs merFörmåga att motstå svåra påfrestningar genom alternativa lösningar
Årlig RSA Verktygslådan SMART Aktivitet RAPPORT Datum Årlig utredning 2018-11-08 Syfte Din verksamhet är en samhällsviktig verksamhet och måste alltså fungera tillfredsställande vid olika typer av kriser.
Läs merVäxthuseffekten och klimatförändringar
Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla
Läs merKlimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.
Läs merVad är vatten? Ytspänning
Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna
Läs merFlodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar
Minória Manuel pekar på åkern som blev dränkt då floden Zambezi svämmade över. Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar På åkern sjunker fötterna djupt ner i varm gyttja. Här och där finns fortfarande
Läs merDiamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av?
1. Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av? 1. Hårt glas x. Kol 2. Kåda 2. Hur varm är lava? När det är tillräckligt varmt smälter berget. Så varmt är det
Läs merEyjafjallajökul 2010 - orsaker, konsekvenser och handlingsplan
Eyjafjallajökul 2010 - orsaker, konsekvenser och handlingsplan Innehåll Inledning... 2 Plattektonisk omgivning...2 Historiskt... 2 Nutid... 3 Vulkanism... 3 Eyjafjallajökull... 4 Utbrottet 2010... 5 Fimmvörðuháls...
Läs merInformation till allmänheten avseende Svenska Lantmännen Spannmål, Norrköping, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.
Datum Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende Svenska Lantmännen Spannmål, Norrköping, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789)
Läs merStenar är bitar ur berggrunden som lossnat.
BERGARTER Vår berggrund ligger som ett hårt skal runt hela vår jord. Gräver man bort jord, sand och grus kommer du så småningom ner till fast berg = berggrunden. Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.
Läs merInformation till allmänheten i Mjölby och Boxholms kommun avseende sprängningar i bergtäkter.
Information till allmänheten i Mjölby och Boxholms kommun avseende sprängningar i bergtäkter. Verksamhetsutövare: NCC Industry AB Hulterstad 7:1-5-8 ggr/år Spellinge 2:22 2-5 ggr/år Bleckenstad 1:5 2-3
Läs merSpöket i Sala Silvergruva
Spöket i Sala Silvergruva Hej! Jag har hört att du jobbar som smådeckare och jag skulle behöva hjälp av dig. Det är bäst att du får höra vad jag behöver hjälp med. I Sala finns Sala Silvergruva, den har
Läs merUpprättad av Räddningstjänsten Motala-Vadstena
Information till allmänheten avseende Kolmetorp bergtäkt,ncc Industry AB Enligt 14 Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Upprättad 2016-08-31
Läs merInformation till allmänheten avseende Jernbro Industri Service AB, enligt 3 kap 6 Förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor.
Information till allmänheten avseende Jernbro Industri Service AB, enligt 3 kap 6 Förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor. Upprättad 2018-01-16 av Räddningstjänsten Finspång 1 Innehåll Bakgrund..
Läs merLokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden.
Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Syfte Undervisningen ska syfta till att ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper
Läs merJordens temperamentsfulla skönheter
Jordens temperamentsfulla skönheter Text: Lennart Björklund, Doc. i berggrundsgeologi, Inst. för Geovetenskaper, Göteborgs Universitet De enorma naturkrafterna som släpps lösa under vulkanutbrott upphör
Läs merOrgelbyggaren. Uppgifter och diskussionsfrågor
Orgelbyggaren av Robert Åsbackas är en av de första återberättade finlandssvenska böckerna. Bosse Hellsten har återberättat romanen som kom ut år 2008. Orgelbyggaren handlar om Johannes Thomasson, en äldre
Läs merKlimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.
Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna
Läs merMerparten av forskarna kör med dataprognoser utan att tala om det men vill gärna publicera bidrag för att skrämma upp folk.
Klimatfrågan, Vulkaner och svenska häxor Jag medger, jag vet inte vad som kommer att hända med klimatet, Jorden och mänskligheten. Om jag visste det så hade jag antagligen blivit tjärad och varit förföljd
Läs mermost memorable and eyeopening
DISKUSSIONSUNDERLAG Planerar någon i klassen/publiken att åka ut och "backpacka"? Vart och varför? Vad är målet med resan? Äventyr/Vila upp sig/se hur andra lever/få nya vänner/lära känna en ny kultur?
Läs merDet Lilla Världslöftet
Filmfakta Ämne: Livskunskap/Levnadslära, Miljö Ålder: Från 6 år (L, M) Speltid: 8 x 5 minuter Svenskt tal Producent: Little Animation, Kanada Syfte/strävansmål att på ett enkelt sätt förmedla grundläggande
Läs merFrågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se
Läs merOm en jordbävning skulle ske..... är du beredd?
Om en jordbävning skulle ske..... är du beredd? Hej, jag heter Doug Copp. Du känner mig inte men jag har varit inne i 875 kollapsade byggnader och arbetat i räddningsgrupper i mer än 60 länder; jag har
Läs merKemi. Vatten och Luft
Namn: Klass: Kemi Vatten och Luft Bedömning Elevens förmåga att Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa
Läs merDET KAN GÄLLA DIN SÄKERHET
DET KAN GÄLLA DIN SÄKERHET INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN DET OFÖRUTSEDDA KAN HÄNDA Farligt gods transporteras dagligen genom kommunen, ett exempel på det är eldningsolja. Därmed finns det alltid
Läs merHavsnomaderna urak lawoi. Thailand:
Thailand: Havsnomaderna urak lawoi [Thailand: urak lawoi] Ann-Charlotte Lotta Granbom, socialantropolog från Lunds universitet, har som enda västerlänning bedrivit antropologiska fältstudier och skildrat
Läs merEUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN
EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN OM SERIEN Filmserien Europas huvudstäder är en filmserie som handlar om just huvudstäderna i Europa och dess betydelse för sitt land och Europa. t med filmerna är att ge en
Läs merPM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar
PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 02: Aktörer och deras roller och ansvar Utbildningsmaterialet är tänkt att vara ett stöd till dig
Läs merKlossköping. Handledning med idéer och lektionsupplägg
Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Läs merUnder några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde uttrycka mina känslor. Barbro Beyer
When it hurts Under några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde uttrycka mina känslor Barbro Beyer Under några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde
Läs merhade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.
Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt
Läs merLUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER
-: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger
Läs merDET KAN GÄLLA DIN SÄKERHET INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN
DET KAN GÄLLA DIN SÄKERHET INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN DET OFÖRUTSEDDA KAN HÄNDA Farligt gods transporteras dagligen genom kommunen, ett exempel på det är eldningsolja. Därmed finns det alltid
Läs merIT-säkerhet och sårbarhet Hur ser kommunernas krisplanering ut? ANNA THOMASSON
IT-säkerhet och sårbarhet Hur ser kommunernas krisplanering ut? ANNA THOMASSON Inledande frågor, 1. Hur ser kommunernas arbete med krishantering ut? 2. I vilken utsträckning tar kommunen hänsyn till behov
Läs merKompletteringspass onsdagen den 13 november. Under dagens klubbtid så ska du gå igenom dina tidigare inlämnade uppgifter i tema 2 Miljövän.
Kompletteringspass onsdagen den 13 november Under dagens klubbtid så ska du gå igenom dina tidigare inlämnade uppgifter i tema 2 Miljövän. Arbeta enligt denna ordning: 1) Reflektionsfrågorna 2) Labbrapport
Läs merHUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?
HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet
Läs merEtt säkrare samhälle i en föränderlig värld
Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld det är MSB:s vision Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Alla i samhället behöver
Läs merInformation till allmänheten avseende E.ON Gas Sverige AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.
Datum Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende E.ON Gas Sverige AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.
Läs mer1800-talets Stockholm
Stockholm 1800-2200 1800-talets Stockholm Befolkning Omkring år 1850 hade Stockholm ca 93 000 invånare vilket är väldigt lite om man jämför med med de ca 900 000 människor som idag räknas tillhöra Stockholms
Läs mer1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år
1. Kan du din historia? Hur gammalt är universum, jorden och människan? Med andra ord, för hur länge sedan inträffade Big Bang, när bildades vår planet och när uppstod vår egen art, Homo sapiens? 1. Universum
Läs merBilarnas äventyr ett helt års projektarbete
Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete Höstterminen startade med två veckors inspirationsaktiviteter i närmiljön. Barnen gick på utflykt till bl.a lekplatser, fårhagen och till Landevi som höll på
Läs merRiskhantering för anmälningspliktiga företag
Miljö och hälsoskyddsenhetens faktablad nr 19 Riskhantering för anmälningspliktiga företag Ert företag är skyldigt att undersöka och bedöma vilka risker för miljön som företaget kan innebära. Det förebyggande
Läs merHästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren
Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och
Läs merEmigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.
Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från
Läs merSamhällsviktig verksamhet - Konsekvensbedömning av vulkanutbrott
samhällsskydd och beredskap Konsekvensbedömning 1 (6) Avdelningen för samordning och insats Samhällsviktig verksamhet - Konsekvensbedömning av vulkanutbrott Konsekvensbedömningen är gjord på uppdrag av
Läs merVälkommen till framtiden
Välkommen till framtiden arbetsmaterial sida 1 Välkommen till framtiden Arbetsmaterial Framtiden angår oss alla Vi vill alla leva i en värld, där vi mår bra och trivs. Hur borde världen se ut? Hur kan
Läs merVår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011
Vår Historia Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Big bang Big Bang var en stor smäll. Smällen bildade planeter. Big Bang börja med massa plus och minus. Jorden var ett stort glödande klot. Det fanns massa
Läs merVÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN
VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många
Läs merHar du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han
Läs mer