Riskernas geografi. Geo 3 Riskernas värld, hasardgeografi. okt 11 10:47. okt 11 11:13. okt 11 20:16. okt 11 12:04. okt 11 20:36.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riskernas geografi. Geo 3 Riskernas värld, hasardgeografi. okt 11 10:47. okt 11 11:13. okt 11 20:16. okt 11 12:04. okt 11 20:36."

Transkript

1 Riskernas geografi Mattliden och Helsinge, Praktiska arrangemang Lektionstider må min ti min to min Sittordningar, kameravinklar, närvaro, besök och undervisning i Helsinge Kursmaterial: gå till: >Skolforumet Matteus >Geografi>Ge 3 Riskernas värld Om kursen: Bok: Riskernas och möjligheternas värld, Schildts Bedömning Prov: 2.12 ( ) Projekt, Riskerna i ett land Lektionsaktivitet Exkursion (?) okt 11 10:47 okt 11 11:13 Geo 3 Riskernas värld, hasardgeografi Orsaken till risker eller hasarder, lägg till egna exempel Riskgeografi/Hasardgeografi Undersöker förekomsten av olika slags risker och deras utbredning på jorden, deras orsaker och konsekvenser. Kan inte förhindras Naturen Jordbävning Människan Risk och hot Är faror i framtiden som ibland kan förutses (hotet av att krig bryter ut), risken för vulkanutbrott, ibland sker katastrofer som inte varit väntade (tsunamin 2004). Ibland accepteras risker för att de sammanhänger med fördelar (elektricitet, kemikalier som gör livet enklare...) Klimatförändring? Krishantering Är den process som startar när en katastrof inträffat. Att vara förberedd för kriser minskar på katastrofens omfattning Kan förhindras Övergödning av haven okt 11 12:04 okt 11 20:16 Dödsfall p.g.a torka ( ) Människor som dött i naturkatastrofer ( ), Trots att det är fråga om naturkatastrofer har människan ofta inverkat på hur allvarliga konsekvenserna varit okt 11 20:36 okt 11 20:50 1

2 Olika slags risker Litosfären Jordmånen Atmosfären Naturrisker Biosfären Hydrosfären Globalisering Utsläpp Miljörisker Människa Natur Naturresurser hållbar utveckling Ekonomi Kulturen Befolkningsrisker Samhället Politiken Biologin Indelning av olika slags risker Naturrisker Icke levande natur Exogena processer Endogena processer Exogena processer Levande natur Sjukdomar och parasiter Människan naturen Utrotning av arter Föroreningen av hav, luft, jord Livsmedelsproduktion Skogsskövling, erosion... Befolkningens/mänsklighetens risker Befolkningstillväxt Svält, fattigdom Krig, terrorism Kemikalier i vardagen okt 11 20:29 okt 11 12:23 Hasardprofil Beskriver hasarderna med hjälp av olika faktorer Reflektera över hur profilen skulle se ut för: en finsk höststorm, ett vulkanutbrott i Anderna, en tornado i USA styrka varningstid varaktighet Allvarlig/svår Lindrig/hanterlig Hasarderna drabbar områden olika Reflektera över varför hasarderna har olika följder beroende på vilket område de drabbar. dessa olikheter Tropiska stormar, orkaner drabbar både USA:s sydkust och länderna i sydostasien, t.ex. Bangladesh. Reflektera över vilka faktorer som iverkar på olikheterna Dessa skillnader bör alltid beaktas då man studerar hasarder på olika områden i världen influensområde frekvens regelbundenhet okt 11 12:47 okt 11 21:09 Endogena hasarder okt 11 21:18 okt 11 21:23 2

3 Kap 2. Seismiska hasarder = jordbävningar Plattektonik olika slags plattgränser medför olika fenomen Konvergenszon (kollisionszon, subduktionszon) Divergenszon Förkastningslinjer Orsaker och faktorer som kan utlösa jordbävningar Plattektoniken Vulkanism Ras Dammbyggen Pumpning av olja, vatten Cykloner Isostas (landhöjning) okt 11 21:11 okt 11 21:40 Richterskalan, logaritmisk Mäter energin i Jordbävningen Exempel på jordbävningar 2 kan registreras av människan 2, per år, ingen skada 4,5 lokala skador 5,0 motsvarar den första atombomben i energi 6,0 100 st per år större skador 7,0 14 st år kan registreras överallt 8,25 San fransisco ,5 chile 1960, Alaska ,8 Japan 1933, Colombia ,1 Indonesien , iran De starkaste jordbävningarna och de dödligaste De senaste jordbävningarna okt 11 21:34 okt 11 21:57 Jordbävningsvågor P vågor kommer först (primärvågor) komprimering rör sig genom hela jorden S vågor sekundärvågor, "mjuk" vågrörelse, rör sig genom en stor del av jorden L vågor, ytvågor, Love vågor förorsakar den största skadan rör sig upp och ner och i sidled den största skadan uppstår då rörelsen ändrar riktning okt 18 22:21 okt 11 21:49 3

4 Jordbävningsvågorna, animationer P och S vågor m?chapter_no=visualization L vågor Följder av jordbävningar Dödsfall pga att hus m.m. rasat eller saker kastas omkring Ras Bränder p.g.a. brutna gas, elledningar eller öppna eldstäder (en av de största riskerna) Jordflytning Översvämningar p.g.a ras som täpper till vattendrag Eldsvådor Kommunikationen blir omöjlig, vägar mm skadade Hus rasar (dölig konstruktion Svält pga förstörd odlingsmark och för att husdjur dödats Människor och djur dör Sjukdomar sprids då det inte finns rent vatten och då det inte Tsunami finns möjligheter att föra bort de döda Översvämning Ekonomiska problem, återuppbyggnaden är dyr Svält Sjukdomar okt 11 22:05 okt 11 22:39 Jordbävningen i Senchuan, Kina år 2008 dödade nästan människor Indien Ahmedabad January 27, 2001, after a powerful earthquake wreaked havoc in western India. Nearly 10,000 people are feared dead Klicka på bilden för att se animation okt 19 20:43 okt 11 22:45 Att förutspå jordbävningar Sannolikheten ökar om det är länge sedan senaste jordbävning (Los Angeles) Ökade halter av radon i grundvattnet eller andra förändringar i samband med radon (Kobe ) Ändringar (små) i tyngdkraften pga höjning/sänkning av marknivån Ändringar i markens lutning Ändring i avstånd mellan två punkter Djur kan uppvisa förändrat beteende Havskatter Husdjur, speciellt grisar och hästar Råttor Ormar Jordbävningssken Observera att ingen metod är säker okt 11 22:46 okt 11 22:43 4

5 Hur kan man förebygga och minska på skadorna i samband med en jordbävning? Stadsplanering och övervakning av den (breda gator, ledningar skilt) Strikta föreskrifter för hur (stadigt) och var (inte på sluttningar och fyllnadsjord) husen får byggas Specialarkitektur (stål, gummi mm Övervakningssystem och evakueringsplaner och övningar Räddningspersonal och utrustning, hundar m,m, Placering av känsliga/farliga konstruktioner skall övervägas (dammar, kärnkraftverk o dyl.) Jordbävningsexperiment 08EarthquakeProof.asp okt 18 22:25 okt 18 14:01 okt 11 22:47 okt 11 21:54 Kap 3. Tsunami Tsunami, japanskt ord betyder hamnvåg Förorsakas av Jordbävningar Vulkanutbott under vattnet Undervattensras Meteoritnedslag Förekomstområden Stilla Oceanen: 90 % Tsunamins egenskaper Hastighet på djupt vatten (4000 m): 700 km/h på grunt vatten (50 m): 79 km/h vid stranden: 36 km/h Våghöjd på djupt vatten: cm på grunt vatten: m Avstånd mellan vågtopparna på djupt vatten: 200 km på grunt vatten: 23 km vid stranden: 11 km Antal vågor 1 3 (5) Tid mellan vågtopparna: minuter okt 18 22:32 okt 19 21:14 5

6 En seismografs utslag före och i samband med tsunamin i Indonesien 2004 Tsunami: animation okt 19 21:04 okt 19 21:34 Följ med tiden! okt 19 21:34 okt 19 21:33 Skador vid tsunami Människor och djur dödas Flodvågen förstör byggnader och odlingsmark Infrastrukturen förstörs Turismen minskar > ekonomiska problem Återuppbyggnaden är dyr Svält och sjukdomar kan förekomma Hur kan skador förebyggas/lindras Byggnadsförbud på utsatta platser Bättre byggda hus Åvervakningsutrustning: satelliter, bojar Varningssystem: skyltar, sirener, radio? Skolad räddningspersonal Räddnings och evakueringsplaner, räddningsutrustning Evakueringsövningar Mangroveskogar och annan kustvegetation bör skyddas, återplanteras Vågbrytare okt 19 21:30 okt 19 21:38 6

7 Kap 4. Vulkanism Vulkanismen är en endogen process, Idag finns det ca 700 aktiva vulkaner, 500 miljoner människor bor i riskzoner för vulkanutbrott Vulkaner finns på tre olika slags platser Subduktionszoner ca 80 % av alla vulkaner (Eldringen) Divergenszoner, mittoceaniska ryggar (Island) Heta fläckar (Hawaii) Övrig vulkanism Heta källor, geysir, gyttjekällor Fumaroler, gasvulkaner Het jord "Black smokers" på havsbottnen Vulkantyperna Stratovulkaner (kägelvulkaner) Består av skikt, omväxlande aska och lava Har sur lava som stelnar fort, den kan stelna i eruptionskanalen Lavan innehåller mycket gaser > explosiva utbrott Förekommer oftast vid subduktionszoner Caldera Uppkommer när en stratovulkan faller in i sin tömda magmakammare Kan ge upphov till en tunami (Krakatau) Sköldvulkaner Lavan är basisk och stelnar långsamt, vulkanen blir inte hög Utbrotten är lugna och sällan katastrofala Övriga vulkantyper Tappvulkaner (består av stelnad magma i en eruptionskanal) Sprickvulkaner (kan ge upphov till lavafält) okt 19 21:42 okt 26 20:16 okt 26 20:56 okt 26 20:48 Bomber okt 26 20:53 okt 26 21:03 7

8 okt 26 20:57 okt 26 20:58 okt 26 20:58 okt 26 20:59 8

Inre krafter - Geografi Gleerups

Inre krafter - Geografi Gleerups Lärarmaterial Inre kra!er Krafter som får energi från jordens inre kallas inre krafter. Det handlar till exempel om bergskedjeveckning, vulkaner och jordbävningar. Dessa krafter kan också sägas vara uppbyggande

Läs mer

Sårbara platser. Sårbara platser

Sårbara platser. Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser är platser som är känsliga och utsatta för risker. Det kan vara till exempel: torka översvämningar jordbävningar vulkaner stormar Rika länder har mer resurser

Läs mer

Jordens inre krafter

Jordens inre krafter 1 Jordens inre krafter Jorden bildades för cirka 4.6 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln, och när gasmolnet förtätades bildades ett glödande klot. Klotet stelnade och fick en fast yta.

Läs mer

Trots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra.

Trots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra. 2 Vulkaner. Vulkaner hittar man i sprickzonerna mellan jordskorpans plattor. Av jordens flera tusen landvulkaner är endast 450 aktiva. En vulkan ser ut som ett vanligt berg när den inte får utbrott. De

Läs mer

Läxa till torsdag v. 48

Läxa till torsdag v. 48 Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka

Läs mer

Jordens inre och yttre krafter

Jordens inre och yttre krafter Jordens inre och yttre krafter Namn Camilla Gustafson, Frödingskolan, Karlstad www.lektion.se 1 Jordens inre krafter Jorden bildades för cirka 4.6 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln,

Läs mer

Naturkatastrofer och klimatförändringar

Naturkatastrofer och klimatförändringar Naturkatastrofer och klimatförändringar 21-22/9-2007 Kurslitteratur: Keller, E.A. & R. H. Blodgett. 2006: Natural hazards. Earth s processes as hazards, disasters and catastrophes. Prentice Hall. och Bogren,

Läs mer

Vulkaner. CINEBOX MEDIA Vretenvägen 12 171 54 Solna Tel: 08-445 25 50 Fax: 08-445 25 60 Epost: cinebox@tvi.se

Vulkaner. CINEBOX MEDIA Vretenvägen 12 171 54 Solna Tel: 08-445 25 50 Fax: 08-445 25 60 Epost: cinebox@tvi.se Vulkaner Dags att träffa den kloke professorn igen och få lära sig mer om hur vulkaner fungerar! För vulkanutbrott är verkligen ingen lek det är mäktiga krafter som samverkar när ett vulkanutbrott blir

Läs mer

Hej alla blivande geografer!

Hej alla blivande geografer! Hej alla blivande geografer! Under ett antal lektioner har vi arbetat med endogena processer, vad de är, vart de finns och dess påverkan på jorden och även lite vad de får för konsekvenser för människorna

Läs mer

Jordbävningar och vulkanism

Jordbävningar och vulkanism Jordbävningar och vulkanism Processer i litosfären Jordbävningar Seismiska vågor/skakningar Tsunamis Jordskred Vulkanism Lavaflöden Ash clouds Pyroklastiska flöden Laharer Gaser Kapitel 2, 3 och delar

Läs mer

Vulkanologi. Börje Dahrén, Doktorand i berggrundsgeologi, borje.dahren@geo.uu.se

Vulkanologi. Börje Dahrén, Doktorand i berggrundsgeologi, borje.dahren@geo.uu.se Vulkanologi Börje Dahrén, Doktorand i berggrundsgeologi, borje.dahren@geo.uu.se Föreläsningens innehåll Magma, lava, vulkaniska bergarter Vulkaniska miljöer. Var finns vulkaner? Typer av vulkaner Typer

Läs mer

Uppgift 1. En av de fyra påståenden har fel. Cirkulera det felaktiga alternativet. 0,5 p/uppgift. (10p)

Uppgift 1. En av de fyra påståenden har fel. Cirkulera det felaktiga alternativet. 0,5 p/uppgift. (10p) Uppgift 1. En av de fyra påståenden har fel. Cirkulera det felaktiga alternativet. 0,5 p/uppgift. (10p) 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. a. För hög användning av grundvatten kan leda till att markytan sjunker.

Läs mer

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR) Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar

Läs mer

Plattektonik och jordbävningar

Plattektonik och jordbävningar Plattektonik och jordbävningar Plattektonik och kontinentaldrift På bilden nedan ses jordklotet i genomskärning. Längst in i jordklotet finns den inre kärnan och den är i fast form. Kan tyckas märkligt

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Krisberedskapsveckan 2019 Diskussionsfrågor

Krisberedskapsveckan 2019 Diskussionsfrågor Nedsläckt land avsnitt 5 Längd: 30 min, SVT-PLAY. Tio deltagare får prova att klara sig i ett samhälle helt utan el. Vad krävs för att klara sig om krisen är ett faktum? Är du orolig för att inte klara

Läs mer

Mål. Avgränsningar. Definition av naturkatastrof. Riskhanteringsprocessen. Naturkatastrofers bidrag till riskbilden i EU

Mål. Avgränsningar. Definition av naturkatastrof. Riskhanteringsprocessen. Naturkatastrofers bidrag till riskbilden i EU Naturkatastrofers bidrag till bilden i EU Martin Andersson Elin Kinnerberg Civilingenjörer hantering Brandingenjörer Mål Introducera hantering som modell för beslutsunderlag inom katastrofområdet på en

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Geografi. Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio. 14KL5 Fredagen den 15 april

Geografi. Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio. 14KL5 Fredagen den 15 april Geografi Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio 14KL5 Fredagen den 15 april Är berget fast? Fast som berg eller??? Ur Liten avhandling om stenar Det leva Niklas Rådström 1987

Läs mer

Jordbävningar. Bild: CNN

Jordbävningar. Bild: CNN Jordbävningar 1 Bild: CNN Tsunamier 2 Bild: Radarheinrich Storegga, 6150 BCE 5-10 m 10-15 m 15-20 m 3 Santorini, 1627-1600 f. Kr. Tsunamihöjd (m) Image: NASA 4 Bild: Pareschi et al. (2006) Lisbon, 1 november

Läs mer

1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år

1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år 1. Kan du din historia? Hur gammalt är universum, jorden och människan? Med andra ord, för hur länge sedan inträffade Big Bang, när bildades vår planet och när uppstod vår egen art, Homo sapiens? 1. Universum

Läs mer

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe 3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna

Läs mer

Det finns vulkaner, vulkaner, vulkaner, och supervulkaner

Det finns vulkaner, vulkaner, vulkaner, och supervulkaner Det finns vulkaner, vulkaner, vulkaner, och supervulkaner Var finns vulkaner? Subduk&onszoner Hotspots över mantelplymer Mittoceana spridningsryggar (ca 80% dagens vulkanism) & kontinentala rifter Explosivt

Läs mer

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN LÄRARHANDLEDNING Producent: Henrik Ahnborg Pedagog: David Örbring Inledning Geografens testamente Norden är en programserie med utgångspunkt i ämnet geografi. Serien är en

Läs mer

Brist på rent vatten

Brist på rent vatten Namn: Porntipa Loré Ämne: Geografi 1 Bedömningsuppgift: Hållbar utveckling Brist på rent vatten 1. Inledning Jag har valt att i denna uppsats fördjupa mig i ämnet: Brist på rent vatten. I Sverige har vi

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Geologins Dags tipsrunda 2014 för barn och andra nyfikna Mer om geologi finns på www.geologinsdag.nu

Geologins Dags tipsrunda 2014 för barn och andra nyfikna Mer om geologi finns på www.geologinsdag.nu 1. Naturens processer gör att landskapet ständigt förändras, bland annat genom att floder kan hitta nya vägar och att material kan transporteras från en plats till en annan. Vad kallas den geologiska process

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Tobias Kjellström DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Mangroveskogarna i Indonesien Intressekonflikter i Indonesien Vad är mangrove? mangrove är en sorts skog som växer i sand och gyttja vid kusten.

Läs mer

Senioruniversitetet i Stockholm. Naturlandskapet och människan 15 p, mom2 Anders Yrgård

Senioruniversitetet i Stockholm. Naturlandskapet och människan 15 p, mom2 Anders Yrgård Senioruniversitetet i Stockholm Naturlandskapet och människan 15 p, mom2 Anders Yrgård Svenska landskap 1560 Ett område som ägs och disponeras av en person, en ätt eller annan gruppering, som skapat ett

Läs mer

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många

Läs mer

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Geografi Kurskod: GRNGEO2 Verksamhetspoäng: 150 Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING INLEDNING. Avsnitt i serien Jorden i Atacamaöknen Luften i Linfen Vattnet i Cherrapunjee Elden på Tanna

LÄRARHANDLEDNING INLEDNING. Avsnitt i serien Jorden i Atacamaöknen Luften i Linfen Vattnet i Cherrapunjee Elden på Tanna LÄRARHANDLEDNING INLEDNING Tv-serien Extreme places with Björnulf är ett geografiprogram med karaktären av drama och dokumentär, samt med innehåll från naturgeografi och kulturgeografi. Serien innehåller

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Förslag den 25 september Geografi

Förslag den 25 september Geografi Geografi Jordytan består av en mosaik av livsmiljöer som är unika, föränderliga och sårbara. Geografi ger oss kunskap om dessa varierande miljöer och bidrar till förståelse av människors levnadsvillkor

Läs mer

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den

Läs mer

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker. FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL Geografi Årskurs 8 Analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen Göra geografiska analyser om omvärlden

Läs mer

Uppgift 1.1. Berätta kortfattat vilka plattektoniska miljöer de tre områdena representar? (2 p)

Uppgift 1.1. Berätta kortfattat vilka plattektoniska miljöer de tre områdena representar? (2 p) UPPGIFT 1. (10 p) Namn: Personbeteckningen: På den bifogade världskartan har tre områden märkts ut (A, B och C). Noggrannare kartor finns på följande sidorna. Besvara frågorna som hänför sig till de olika

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Geografi 4-6 Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer

Läs mer

c) Höjden: 0 m och under på en del av åkern, största delen ligger lägre än 20 m.ö.h.

c) Höjden: 0 m och under på en del av åkern, största delen ligger lägre än 20 m.ö.h. Geografi 14.3.2012 1. Svara och motivera: a) Vad beror tidvattensfenomenet på? b) Vad beror årstidsväxlingarna på? c) Varför är det varmare vid ekvatorn än i Finland? a) Tidvatten = regelbunden ebb och

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Geografi, 150 verksamhetspoäng Ämnet behandlar människans livsvillkor, naturmiljö och samhälle samt miljöförändringar i olika delar av världen över tid. Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Extramaterial till Geografi 7-9

Extramaterial till Geografi 7-9 Extramaterial till Geografi 7-9 Livsmiljöer s. 53-126 Här finns gratis extramaterial som hör till Capensis Geografi 7-9. Allt extramaterial har en tydlig koppling till geografiboken, men för att kunna

Läs mer

Forskningsrapport Söråker s Robotics. Tsunami

Forskningsrapport Söråker s Robotics. Tsunami Forskningsrapport Söråker s Robotics Tsunami En tsunami är som en jättestor våg, om det börjar koka/bubbla i vattnet så är det en chans att en tsunami är på väg. Om en tsunami kommer så krossar den allt

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at

Läs mer

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 Icke förnybara energikällor Fossila bränsle Olja, kol och gas är fossila bränslen. De bildades för väldigt lång tid sedan av döda växter och djur, som pressats ihop i jordskorpan.

Läs mer

EXTREME PLACES WITH BJÖRNULF HANDLEDNING

EXTREME PLACES WITH BJÖRNULF HANDLEDNING EXTREME PLACES WITH BJÖRNULF HANDLEDNING 1 EXTREME PLACES WITH BJÖRNULF INLEDNING Tv-serien Extreme places with Björnulf är ett geografiprogram med karaktären av drama och dokumentär, samt med innehåll

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom. Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. August 31, LPP geografi ht.2016.

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom. Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. August 31, LPP geografi ht.2016. LPP i Geografi Varför läser vi Vad skall vi gå igenom Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 Varför läser vi geografi? Eleverna skall ges förutsättningar

Läs mer

Hållbar utveckling. s. 76-83

Hållbar utveckling. s. 76-83 Hållbar utveckling s. 76-83 Prov Du får ta med dig anteckningar Anteckningarna skriver du hemma, som en övning till provet De ska vara skrivna med din handstil, inga kopior eller utskrifter Anteckningarna

Läs mer

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Jordens processer I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till? "Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,

Läs mer

Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med

Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Geologins Dag. Tunn oceanskorpa Det finns två typer av

Läs mer

Vulkaner arbetsmaterial

Vulkaner arbetsmaterial Vulkaner arbetsmaterial Läs igenom texten och svara på frågorna. Vad är en vulkan? Ett vulkanutbrott är en av de hemskaste och mest fantastiska saker man kan se på vår jord. Vulkanen ser ut som ett berg

Läs mer

Kylvattenutsläpp i Bottenviken leder till algblomning

Kylvattenutsläpp i Bottenviken leder till algblomning Kylvattenutsläpp i Bottenviken leder till algblomning Prof. Emeritus Bo Nordell Luleå Tekniska Universitet bon@ltu.se Sköra Bottenviken Luleå den 9 mars 2019 Global energibalans Reflekterande strålning

Läs mer

Man visste att berget var en vulkan hade ett mörkt förflutet, men den hade sovit i över 100 år och inget tydde på ett nytt utbrott.

Man visste att berget var en vulkan hade ett mörkt förflutet, men den hade sovit i över 100 år och inget tydde på ett nytt utbrott. Mount St. Helens Mount saint Helens i State of Washington ansågs av många vara ett av USA:s vackraste berg med frodig grön skog, en snöklädd topp och nedanför dess fot den gnistrande blå sjön Spirit lake.

Läs mer

Merparten av forskarna kör med dataprognoser utan att tala om det men vill gärna publicera bidrag för att skrämma upp folk.

Merparten av forskarna kör med dataprognoser utan att tala om det men vill gärna publicera bidrag för att skrämma upp folk. Klimatfrågan, Vulkaner och svenska häxor Jag medger, jag vet inte vad som kommer att hända med klimatet, Jorden och mänskligheten. Om jag visste det så hade jag antagligen blivit tjärad och varit förföljd

Läs mer

Rädda liv och skydda rättigheter. ActionAid Sveriges Katastroffond

Rädda liv och skydda rättigheter. ActionAid Sveriges Katastroffond Rädda liv och skydda rättigheter ActionAid Sveriges Katastroffond Nödsituationer och naturkatastrofer kräver humanitära insatser Antalet människor som drabbas av naturkatastrofer och konflikter ökar Politiska

Läs mer

Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar

Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar Minória Manuel pekar på åkern som blev dränkt då floden Zambezi svämmade över. Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar På åkern sjunker fötterna djupt ner i varm gyttja. Här och där finns fortfarande

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Översiktlig beskrivning av planområdet och dess influensområde

Läs mer

RYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion

RYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion RYMD I VÄST Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion RYMDENS TILLÄMPNINGAR VARFÖR BEHÖVER VI SATELLITER & RAKETER? Vetenskap Myndigheter Väderprognoser Kommunikation Navigering

Läs mer

Geografi 18.3.2009. Fråga 1: Jordbävningar

Geografi 18.3.2009. Fråga 1: Jordbävningar Geografi 18.3.2009 Fråga 1: Jordbävningar a) De kraftigaste jordbävningarna är lokaliserade till litosfärplattornas kanter, jordens mest seismiskt aktiva områden. Skilj på områden där plattorna kolliderar,

Läs mer

Fakta om jordskalv VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Fakta om jordskalv VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS PER STRAARUP SØNDERGAARD SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken får vi lära oss om jordskalv. Vi får bland annat lära oss om hur och varför det blir jordskalv, var i världen det är vanligast,

Läs mer

Hur tänker elever kring digitala kartor och sårbara platser?

Hur tänker elever kring digitala kartor och sårbara platser? 131 Åsa Colliander Celik Hur tänker elever kring digitala kartor och sårbara platser? Fokusgruppintervjuer inför ett arbete kring fältstudier Inför ett skolutvecklingsprojekt kring fältstudier med hjälp

Läs mer

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard

Läs mer

Jordbävningar och naturkatastrofer Vulkaner

Jordbävningar och naturkatastrofer Vulkaner Jordbävningar och naturkatastrofer Vulkaner Vulkaniska strukturer Vulkanutbrott följder och risker Vulkaner och klimatet Övervakning och riskförebyggande arbete Vulkaner, strukturer och hydrotermisk aktivitet

Läs mer

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Skoglig ekologi och resurshållning

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Skoglig ekologi och resurshållning Uppgift 1: Poäng /5 poäng 1. Vad menar man med bioenergi? I vilka grupper kan biobränslen uppdelas? Ge exempel! (5 p.) Bioenergi är solenergi som binds i organiska ämnen genom fotosyntes. (1 p.) Bioenergi

Läs mer

Geografi åk 7. Lycka till!

Geografi åk 7. Lycka till! Geografi åk 7 För nästan fem miljoner år sedan bildades planeten Jorden. Sedan dess förändras jordytan ständigt. De flesta förändringar av jordytan sker så långsamt att det knappast märks under en människas

Läs mer

igen En av historiens värsta naturkatastrofer är på väg att upprepas: Snart exploderar Krakatau

igen En av historiens värsta naturkatastrofer är på väg att upprepas: Snart exploderar Krakatau Geologi // ALLt om vetenskap Krakatau Krakatau ligger i Sundasundet, mellan Java och Sumatra. En jättetsunami från ett utbrott skulle vara förödande och skulle kunna kosta hundratusentals människor livet.

Läs mer

Jordbävningar. Bild: CNN

Jordbävningar. Bild: CNN Jordbävningar Bild: CNN Dina lärare Bild av Erik Sturkell: Filippa Rosenberg/SR; ovriga bilder: Stockholms universitet Om kursen Orienteringskursen Jordbävningar handlar om Jordens struktur, plattektonik,

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap

Läs mer

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem

Läs mer

Globala veckans tipspromenad

Globala veckans tipspromenad Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både

Läs mer

Klimatförändring och försäkring

Klimatförändring och försäkring Klimatförändring och försäkring Länsstyrelsen i Västmanlands seminarium 10 februari Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar AB Staffan Moberg, Svensk Försäkring En del av svensk Försäkring i samverkan Klimatanpassning

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

LPP Lärares Pedagogiska Planering Det bästa som hänt, eller..?

LPP Lärares Pedagogiska Planering Det bästa som hänt, eller..? LPP Lärares Pedagogiska Planering Det bästa som hänt, eller..? Göran Svanelid, universitetslektor, SU. svanelid@telia.com The big 5 (Som ska utvecklas och bedömas) Analysförmåga Kommunikativförmåga Förmåga

Läs mer

Ett brev från barsha. Lärarhandledning och övningar om naturkatastrofer & barns rättigheter För Elever i årskurs 9 och på gymnasiet

Ett brev från barsha. Lärarhandledning och övningar om naturkatastrofer & barns rättigheter För Elever i årskurs 9 och på gymnasiet Ett brev från barsha Lärarhandledning och övningar om naturkatastrofer & barns rättigheter För Elever i årskurs 9 och på gymnasiet Lärarhandledning Målgrupp: Elever i gymnasiet och årskurs 9. Syfte: Att

Läs mer

Verksamhetsplan 2012-2014. Nationell plattform för arbete med naturolyckor

Verksamhetsplan 2012-2014. Nationell plattform för arbete med naturolyckor Verksamhetsplan 2012-2014 Nationell plattform för arbete med naturolyckor 2012 2 VERKSAMHETSPLAN NATIONELL PLATTFORM FÖR ARBETE MED NATUROLYCKOR MSB:s kontaktpersoner: Mette Lindahl Olsson 010-240 51 27

Läs mer

Jordens temperamentsfulla skönheter

Jordens temperamentsfulla skönheter Jordens temperamentsfulla skönheter Text: Lennart Björklund, Doc. i berggrundsgeologi, Inst. för Geovetenskaper, Göteborgs Universitet De enorma naturkrafterna som släpps lösa under vulkanutbrott upphör

Läs mer

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter Norra halvklotet Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter Klimatet Milt Atlanten Golfströmmen Fungerar som en värmebehållare

Läs mer

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan) Läsårsplanering NO-ämnen () Utgångspunkten för hur vi på arbetar i de olika ämnena är vad som står i Läroplanen (Lgr-11). Under ett läsår på arbetar vi enligt nedanstående. Ordningsföljden kan variera,

Läs mer

INFORMATION OM EVENTUELLA ÖVERSVÄMNINGAR I SURAHAMMARS KOMMUN

INFORMATION OM EVENTUELLA ÖVERSVÄMNINGAR I SURAHAMMARS KOMMUN INFORMATION OM EVENTUELLA ÖVERSVÄMNINGAR I SURAHAMMARS KOMMUN ÖVERSVÄMNING Risken för översvämningar ökar efter vintrar med stora snömängder. Under våren, när snö och isar smälter, kan den så kallade vårfloden

Läs mer

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden PROVET I GEOGRAFI 22.3.2013 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning.

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Mopeia i Moçambique ett område utsatt för naturkatastrofer

Mopeia i Moçambique ett område utsatt för naturkatastrofer Högstadium> Geografi > Översvämningar David Chancellor Minória Manuel står på en åker som var översvämmad för ett par veckor sedan. Nu har vattennivån sjunkit, men ställvis är vattnet fortfarande knähögt

Läs mer

Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik

Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) 1. Svara kort men också fullständigt innebörden/betydelsen av följande ord/benämningar och hur de används/betyder inom meteorologin och till sjöss. a Isobar

Läs mer

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på Repetition energi OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på www.naturenergi.pbworks.com Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom + energi,

Läs mer

Vad är en översvämning?

Vad är en översvämning? ÖVERSVÄMNING Vad är en översvämning? Med översvämning menas att vatten täcker ytor utanför den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Översvämning kan dels ske utmed vattendrag, men också drabba

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Examensämnets censorsmöte har godkänt följande beskrivningar av goda svar.

Examensämnets censorsmöte har godkänt följande beskrivningar av goda svar. PROVET I GEOGRAFI 16.3.2016 BESKRIVNING AV GODA SVAR Examensämnets censorsmöte har godkänt följande beskrivningar av goda svar. Provet i geografi mäter examinandens mogenhet i geografiskt tänkande vad

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

5.8 Geografi. Mål för undervisningen

5.8 Geografi. Mål för undervisningen 5.8 Geografi Undervisningen i geografi ska utveckla de studerandes geografiska världsbild och ge dem verktyg att förstå globala, regionala och lokala företeelser och problem och möjligheterna att lösa

Läs mer

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen David Hirdman Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?

Läs mer