NINA. Brinner för kvinnor i missbruk BESÖK HOS ALT-STUDENTERNA I UMEÅ HÖG TID SÖKA TILL PINGSTSKOLORNA UNDERVISNING: SÅ TRÄNAR VI LÄRJUNGAR

Transkript

1 Pingst.seNR n NYHETER n REPORTAGE n UNDERVISNING n RECENSIONER n KRÖNIKOR n FOLK 1 MARS 2014 BESÖK HOS ALT-STUDENTERNA I UMEÅ HÖG TID SÖKA TILL PINGSTSKOLORNA UNDERVISNING: SÅ TRÄNAR VI LÄRJUNGAR NINA Brinner för kvinnor i missbruk DINA GJORDE KAMPANJFILM FÖR PMU UPPTÄCK NY METOD FÖR BIBELSTUDIUM

2 LEDARE Pingst.se MEDLEMSTIDNING FÖR PINGSTRÖRELSEN REDAKTION Ansv. utgivare Redaktör Layout Medarbetare Pelle Hörnmark Ulrika Ramstrand Pierre Eriksson Maria Levander Ulrik Josefsson Noomi Lind Kerstin Klason Stefan Sigfrids Daniel Röjås Anders Hällzon Michael Jacobsson Johan Backlund Thomas der Nederlanden Åsa der Nederlanden En intressant vår Omslagsbild Michael Jacobsson Redaktionsråd Ulrika Wadskog Maria Levander Noomi Lind Mattias Celinder Roger Svanell KONTAKTA OSS Växel Redaktör E-post Webbplats Postadress pingst.se Pingst fria församlingar i samverkan Pingst.se Box Bromma Besöksadress Gustavslundsvägen Bromma Tryckeri V-TAB, Västerås Produktion Pingst fria församlingar i samverkan ANNONSER För annonsering i tidningen kontakta Ulrika Ramstrand eller Magnus Wahlström magnus.wahlstrom@pingst.se ADRESSÄNDRING Alla eventuella adressändringar lämnas till din församling. Församlingar som har frågor kan vända sig till: E-post info@pingst.se Pingst.se ges ut av Sveriges pingstförsamlingar genom riksföreningen Pingst fria församlingar i samverkan Denna vinter och vår har varit lite omtumlande. I det vanligen lugna vatten som frikyrkan utgör har det skvalpat ganska ordentligt. Tyvärr är det ju de kristna inomvärldsliga frågorna som är stora. Dop- och medlemskapsfrågan i Pingst är inte oviktig, men den handlar ju om en omflyttning av redan troende. Ulf Ekmans beslut att bli katolik är ju en kioskvältare, men ändå, också det, en omflyttning i Guds rike. Debatten om nya kristna högskoleutbildningar är ju inte oviktig, men är ju också en ganska intern fråga. Att det är för lite plats för kvinnor i kyrkan är också en stor utmaning, men också det riskerar att bli en fråga som får märkliga proportioner. PERSONLIGEN TROR JAG ATT starkt fokus på missionsuppdraget löser många av våra frågor. Dopfrågan blir en annan när den handlar om att människor som funnit Jesus får följa med Honom i hans död och uppståndelse och vara med om det som Harry Månsus beskriver så här: Det urkristna evangeliet är inget opium för folket utan en revolutionär kraft, som i dopet lägger beslag på hela vår varelse för rättfärdighetens tjänst. JAG TROR OCKSÅ ATT vi kan komma tillrätta med frågan om kvinnans tjänst med ett starkt missionsfokus. Fredrik Fransson, en apostel och pionjär som missionerade i världen vid förra sekelskiftet och som bland annat startade Svenska Alliansmissionen, lär ha sagt på frågan om kvinnor får predika att den frågan får vi diskutera efter att alla i hela världen har nåtts av evangelium, till dess behöver alla vara med. Jag tycker att vi skulle se alla frågor i ljuset av missionsbefallningen. Vad tjänar Jesus bäst? Då tror jag att våra perspektiv blir bra och sunda. När detta är sagt. Frågan om medlemskap i våra församlingar har verkligen engagerat. 700 församlingsledare från fler än 150 församlingar har samlats på tre olika ställen för att be, läsa Bibeln, dela erfarenheter och samtala. Man blir varm i hjärtat av att se gemenskapen och att vi så påtagligt hör ihop. Lider en del, så lider hela kroppen säger Paulus till korintierna. Man märker verkligen att vi bryr oss om varandra. Vi bryr oss om hur andra tänker och beslutar, och när några församlingar brottas med en fråga verkar det som vi alla brottas med den. Den gemenskapen ska vi använda för att evangelisera hela världen. Inte begränsa någon att vara med och förkunna Jesus som världens frälsare. Inte begränsa någon församling, någon man, någon kvinna, någon ung eller någon nysvensk. När alla på jorden bekänner Jesus som frälsare, då tar vi den teologiska överkursen. PELLE HÖRNMARK Föreståndare i Pingst fria församlingar i samverkan 2

3 INNEHÅLL 6 Bibelstudiet återupptäckt DBS, Discover Bible Studies, är en enkel metod för att studera Bibeln tillsammans med andra och träna sig i lärjungaskap, som IBRA använt sig av internationellt. Nu introduceras DBS också i Sverige Stort intresse för samtalsdag De tre regionala samtalsdagarna om medlemskap i församlingen som Pingst inbjöd till tidigare i vår samlade omkring 700 personer från 150 olika pingstförsamlingar. Oväntad fråga Pernilla Olsson hade inte väntat sig att få frågan om att bli ordförande för Styrgrupp Nationell, men nu ser hon fram emot att få använda sina kompetenser, gåvor och talanger i uppdraget. Medlem och lärjunge? Då och då får jag telefonsamtal eller mejl från personer som fått den här tidningen hem i brevlådan och inte tycker att det är positivt. När jag förklarar att vi får alla adresser från landets pingstförsamlingar och att de alltså måste vara medlemmar någonstans får jag ibland kommentaren att men jag har ju inte betalt medlemsavgiften på många år. Man kan ju välja att dra på smilbanden lite eftersom några medlemsavgifter aldrig tagits ut i några pingstförsamlingar vad jag vet, men kommentaren säger också något sorgligt om vårt medlemsbegrepp och att medlemmen inte självklart uppfattar sig själv som en lärjunge. Andra säger att jag har ju inte visat mig i kyrkan på jättelänge och tycker att de därför skulle slippa få tidningen. Tid för ideellt arbete Thomas Wilhelmsson är valberedningens förslag till ny ordförande för Styrgrupp Utbildning. Han har medvetet trappat ner sin yrkesverksamhet för att skapa tid för ideella uppdrag. KANSKE BORDE VI SAMTALA OM hur vi förhåller oss till att så många som vi räknar som medlemmar inte själva gör det, tänker jag. Detta bara som en liten reflektion till samtalen som förts under vintern om vilka som får vara medlemmar i våra pingstförsamlingar. På sidan 4-5 får du lite glimtar från de regionala samtalsdagarna i ämnet. På uppslaget efter kan du sätta dig in i en upptäckarbibelstudieteknik. DBS, Discover Bible Studies, som den kalllas på engelska, har visat sig fungera väldigt bra internationellt och har nu också introducerats i Sverige. Du kan till exempel läsa om hur en gemenskapsgrupp i Karlstad använder sig av den här metoden. På undervisningssidorna skriver pastor Stefan Sigfrids från Vasa i Finland om behovet och vikten av att träna lärjungar. Han berättar också kort om hur metoden fungerar. För övrigt är det han som skrivit boken om DBS, som alla pingstpastorer som deltog i Pingst Pastor-konferensen fick med sig hem och som också går att köpa i Pingsts webb-shop. Den här tidningen rymmer ju också en hel massa annat intressant, som jag hoppas du tar dig tid att läsa eftersom jag tänker att du nog är en sån läsare som läser allt i tidningen. ULRIKA RAMSTRAND Ung församling på gång Hillsong Stockholm samlar flera tusen besökare varje söndag och döpte förra året 161 personer. Följ med till församlingen som både är en del av Hillsongrörelsen och Pingst i Sverige. 3

4 SVERIGE Medlemskap för alla troende? Stort intresse för samtalsdagar om församlingsmedlemskap Omkring 700 personer från tillsammans 150 olika pingstförsamlingar deltog i de regionala samtalsdagarna omkring medlemskap i församlingen, som Pingst bjöd in till tidigare i vår. Vi är rörande överens om dopet. Där åsikterna skiljer sig handlar det om vem som ska räknas som medlem i församlingen, säger Pelle Hörnmark, som menar att det går att leva med att alla i Pingst inte tycker likadant om allting. Vi har ju ett gemensamt uppdrag som är det viktiga. Samtalsdagarna hölls i Filadelfiakyrkan i Stockholm, i Pingstkyrkan i Umeå och i Pingstkyrkan i Jönköping. Allra flest deltagare mötte upp i Jönköping, omkring 350 personer. Upplägget var ungefär detsamma på alla tre ställena. Först en inledning av Pelle Hörnmark, sedan en historisk översikt av Magnus Wahlström, personligt vittnesbörd om dop och medlemskap av Olof Djurfeldt och ett samtal på estraden mellan två pastorer, som valt olika vägar i frågan. På ena sidan har antingen Urban Ringbäck eller Niklas Piensoho stått och på den andra Dan Salomonsson eller Daniel Alm. Ulrik Josefsson fungerade som moderator och initierade också med jämna mellanrum frågeställningar att diskutera i bikupeform i bänkarna. Debatt ledde till samtal Samtalsdagarna kom till utifrån den debatt som uppstod efter att det blivit känt att det i både Filadelfiaförsamlingen i Stockholm och Smyrnaförsamlingen i Göteborg förs samtal om stadgeändringar, som skulle innebära att även icke troendedöpta kan bli fullvärdiga medlemmar. Flera pingstförsamlingar har redan fattat sådana här beslut, men när de två största församlingarna funderar på ett sådant här steg så ger det mer eko, konstaterades i olika inlägg under samtalsdagen i Stockholm. Samtal i frågorna fördes också under Pingst Pastor-konferensen i januari. Kungsvägen är att omvändelse följs av dop och församlingsgemenskap, menade Pelle Hörnmark, men slog också fast att det är lärjungaskapet som är det viktiga, inte att komma med i en matrikel. I värdegrunden för medlemskap i organisationen Pingst fria församlingar står det att det är troendedop genom nedsänkning som predikas och praktiseras. Däremot står det inget i värdegrunden om hur medlemsantalet ska räknas. Nordisk diskussion Det fokus på medlemskap vi har i Sverige är en nordisk företeelse som inte finns i den internationella pingstgemenskapen, där man mer lägger fokus på vad som konstituerar en församling. En del räknar medlemmar utifrån hur många som går på gudstjänst och deltar i smågrupper etcetera. Detta är också vanligt i de nya församlingsbildningarna i Sverige, exempelvis Hillsong Stockholm (se reportage på sidan 16ff). Oavsett hur vi går vidare kommer det att skava. Om vi fortsätter som nu skaver det och om vi öppnar upp medlemskapet i församlingarna så kommer det också att skava, konstaterade Pelle Hörnmark. Flera talare manade till att låta den här processen få ta sin tid och se till att den är förankrad i församlingen och inte styrs av vem som för tillfället är pastor i församlingen. Föränderlig process Magnus Wahlströms historiska exposé gav vid handen att det är en föränderlig process att vara församling. Den baptistiska församlingssynen med en definierad grupp fri från staten finns i botten, en grupp av delaktiga troendedöpta, som lever i lärjungaskap och helgelse och deltar i samlingarna. Men i grunden är det pingstbudskapet som är det genuina i Pingst, menade Magnus Wahlström. Olof Djurfeldt, snart 83 år, delade hur det var att döpas och bli en del av församlingen i hans ungdom. Hans önskan om att döpas måste först godkännas av församlingen, man fick ett medlemskort som förnyades varje år, fick rösträtt och möjlighet att vara med i strängmusiken. Gestaltar inte verkligheten Urban Ringbäck, Smyrna Göteborg, talade om två övertygelser som skapar ett spänningsfält. Nämligen att troendedopet är det bibliska dopet och att vi i vår mitt har aktiva troende, döpta som spädbarn, som lever i lärjungaskap. Han menade att församlingarnas matriklar i dag inte gestaltar verkligheten, eftersom hälften är helt inaktiva, men räknas för att de en gång troendedöpts, men utesluter alla dem som lever i lärjungaskap utan att ännu vara döpta, Jag tror att den beskrivningen är ganska representativ, sen kan vi hantera detta på olika sätt. Verkligheten riskerar att gröpa ur både dopets och medlemskapets värde, menade han. Fördjupad syn på dopet Den tanke som prövas just nu i Smyrna och i Filadelfia Stockholm är att frilägga dop och medlemskap och se på detta var för sig. Han menade att detta borde kunna leda till en både fördjupad och förtydligad syn på dopet, något teologiskt accepterande av barndopet är inte aktuellt, principiell baptism är det som gäller. Vi provar alltså tanken att låta principiellt odöpta personer bli medlemmar. Dan Salomonsson fick beskriva sin verklighet i Pingstkyrkan i Uppsala, där det finns formella medlemmar och ytterligare cirka 500 som deltar i gudstjänsterna utan att vara medlemmar. För oss skulle det bli som ett plockepinn att börja särskilja på dop och medlemskap, menade han. Teoretiskt är det en enkel fråga, medvetet döpta kan inneslutas i församlingen. Han ville dock skilja på begreppen medlemskap och gemenskap. Att vara medlem är något mer än att bara vara en del av dem som möts vid en viss plats och tid. Teologin formas utifrån frågan vad säger Bibeln, menade han. 4

5 SAMTAL PÅGÅR. De tre samtalsdagarna om medlemskap i pingstförsamlingar samlade sammanlagt 700 personer från 150 olika församlingar. Bilderna här från samtalsdagen i Filadelfiakyrkan i Stockholm. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND Jag vill inte låta den så kallade verkligheten definiera teologin, sa han och tillade att han aldrig mött några propåer från odöpta om att få bli medlemmar i församlingen. Han uttryckte också farhågor om att få olika kategorier av medlemmar. Om församlingen har en teologisk uppfattning, men välkomnar personer med en annan riskerar man att få ett A- och B-medlemskap. Många ville tala Vid samtalsdagen i Stockholm stod talarna i kö för att göra olika inlägg. Pastor Samuel Folke, Sala, uttryckte till exempel oro för vad det på lång sikt kan leda till att ändra medlemsbegreppet. Kommer det att leda till att man på sikt döper späda barn? Kommer de som räknar sitt barndop som dop också vilja döpa sina barn? Pelle Hörnmark dämpade farhågorna och sa att som värdegrunden är skriven kan en församling inte vara medlem i Pingst fria församlingar i samverkan om den praktiserar barndop. Han var också noga med att påpeka att samtalen inte handlade om en ändring av dopsynen. Var försiktig med sådana formuleringar, uppmanade han. Det är medlemsbegreppet vi diskuterar. Stora påverkar små Josef Pansell i Norrtälje ansåg också att förändringsbeslut i den här frågan i stora församlingar påverkar andra församlingar mer och får mer tyngd än när mindre församlingar gör det. Jag tror vi kan leva med att pingstförsamlingar fattar olika beslut, menade Urban Ringbäck. Jag tror att vi står inför ett lyft för troendedopet. En del talare påtalade att det kan bli krångligare i framtiden att få flyttningsbetyg från en pingstförsamling till en annan. Emil Gillsberg, som är pastor i en samarbetskyrka i Mora med EFK, där personer som är döpta enligt andra traditioner kan tas in, sa att hans hållning är att vara tydlig med att informera icke troendedöpta medlemmar om att de inte kan bli medlemmar i särskilt många pingstförsamlingar om de flyttar. Viktig gemenskap Daniel Alm ansåg att detta att det gör lite ont och skaver visar att gemenskapen är viktig, och då blir det så i en fråga som denna. Det primära i vårt uppdrag är att vinna nya och döpa dem. Jag är rädd att den här frågan i grunden handlar om att ta hand om något från ett annat samfund. Niklas Piensoho uttryckte tillfredsställelse över ett viktigt teologiskt samtal. Men, den här frågan handlar om en stadgeformulering och inte om det som förlöser väckelsen i Stockholm. Det primära är att få människor att följa Jesus, döpas, bli lärjungar och stanna kvar i gemenskapen. Jag vill predika Kristus och dopet och jag vill bestämt säga att vi inte fört ett samtal om att erkänna barndopet. Viktigt med nyanserna När Pelle Hörnmark avrundade slog han fast att han tror det är bra att lyssna till varandra, se nyanserna. Jag är glad att vi har varandra och att vi får stångas med varandra. Alla i Pingst kommer inte att tycka likadant om allting, men vi kan leva med det. Till sist uppmanade han alla att vara frimodiga med att förkunna dopet. Predika, skriv, proklamera, lev och andas det! ULRIKA RAMSTRAND 5

6 SVERIGE Stort intresse för MÖT n Konferensen MÖT i Smyrnakyrkan i Göteborg samlade i år omkring 350 personer. Nästan dubbelt så många som förra årets konferens. Vi är fantastiskt glada över att så många kom, säger Malin Nyström, verksamhetssamordnare och informatör i Smyrnakyrkan. Flera församlingar valde att skicka stora grupper på mellan 15 och 30 personer, vilket gladde arrangörerna. Konferensen MÖT står för Musik, Överlåtelse och Tro och har fokus på musiken i församlingarna. På programmet stod storsamlingar, konsert, öppen scen, presentation av nya sånger och gott om tid till fika och gemenskap. MÖT arrangeras av Smyrnaförsamlingen i Göteborg i samarbete med Pingst fria församlingar i samverkan. En dag med Carina Nyman n I början av mars kom ett nytt program i TV Interserien En dag med ut. Den här gången får tittarna följa Carina Nyman, som numera jobbar för LP-verksamheten efter många år i missbruk. Carina Nyman kom redan som 14-åring i kontakt med droger på klubbarna i Stockholm och började leva ett liv med struliga förhållanden, misshandel och missbruk. I samband med att en kompis begravdes kom hon till insikt om att hennes liv måste ändras och den långa resan till ett drogfritt liv kunde börja. Detta är det sista programmet i TV Inter-serien En dag med, eftersom TV Inter framöver kommer att stödja internationella evangeliserande tv-satsningar i stället för att producera svenska webb-tv-program. Läs mer på sidan 24. Programmet hittar du här: WOoTas Hellre massa frågor I Åsa der Nederlandens smågrupp knuten till pingstförsamlingen i Karlstad använder de bibelstudietekniken DBS, Discovery Bible Study, för att tillsammans ta itu med bibeltexterna. Här berättar hon hur en kväll i gruppen kan gå till. Bibelstudium hur känns det ordet? Något man längtar efter men som man nästan aldrig tar sig tid att göra? Många av oss är med i smågrupper och sätter stort värde på träffarna där. Gemenskap är otroligt viktigt och ska inte underskattas, men ibland kan det vara svårt att hålla fokus och att våga gå på djupet och ge anden lika gott fika som kroppen! Sedan är risken också stor att man blir en grupp för inbördes beundran. Vi är goda kristna tycker vi men vi behåller det glada budskapet för oss själva, och det är ju inte så det var tänkt. Det är då man kan behöva lite hjälp att vända sig både utåt och inåt med en studieteknik som Discovery Bible Study. Vår grupp börjar varje träff med lite fika och småprat som vanligt, men sen sätter vi fart för vi har mycket på programmet! Vi börjar med att berätta om hur det har gått sedan förra gången. Har vi delat förra träffens bibelord med någon? Hur togs det i så fall emot? Därefter delar vi varandras glädjeämnen men också varandras bördor. Sen börjar vi med bibelstudiet! VI HAR VALT ATT LÄSA ett kapitel ur Bibeln varje gång. Vi läser några stycken verser var, och när vi läst texten klart tar vi det en gång till, och då kanske nästa person har en annan bibelöversättning. På så sätt får vi höra texten med olika röster och olika ord. När vi har läst texten klart börjar vi sätta tänderna i den. Vad fastnade vi för? Vad talade till oss och vad kändes svårt att förstå? Hittar vi något i texten som vi känner att vi vill dela med någon? ATT DELA DET man läst med någon annan tycker jag personligen (och säkert många med mig) är lite svårt. Hur ska man på ett naturligt sätt dela Jesu släkttavla med någon? Inget man spontant börjar snacka om i fikarummet kanske. Men hur ska vi kunna sprida det glada budskapet om vi inte utmanar oss själva? Vi har inte som krav att vi måste dela med någon till nästa tillfälle, för det blir så lätt ännu en börda. Man får se det som en möjlighet och kanske våga lite, lite mer för varje gång. Vem vet, jungfrufödseln kanske är ett ypperligt samtalsämne på firmafesten? Som avslutning har vi en kort förbönsstund innan vi skiljs åt. Jag tycker DBS är ett bra, handfast och enkelt sätt att ta sig an Bibeln. När man läst samma texter tillräckligt många gånger, kan de sluta tala till en. Vad värre är, vi slutar också tala om dem, med andra. 6

7 Upptäckarbibelstudier formar lärjungar Hur leder jag en ännu inte troende människa in på resan att upptäcka vem Jesus är, att bli en lärjunge som själv skapar lärjungar, som i sin tur skapar lärjungar? Niclas Collén som ställer frågan är IBRAs regionledare för Mellanöstern/Nordafrika och presenterar sig själv som mångårig missionär/pastor som alltid varit engagerad i evangelisation. FOTO: THOMAS DER NEDERLANDEN än en tyst text STUDERAR BIBELN. Åsa der Nederlandens och Victoria Ekerljungs smågrupp i pingstförsamlingen i Karlstad använder sig av bibelstudiemodellen DBS, Discovery Bible Studies. FOTO: THOMAS DER NEDERLANDEN Jag har svårt för bibelläsningsplaner där man bara ska läsa ett visst stycke varje dag. Antingen är det en text jag läst många gånger förut och då glider den bara ner utan att göra något intryck hos mig, som när man sväljer mat hel utan att tugga den. Eller så är texten så svårsmält att jag hela tiden får den i halsen och omöjligt kan svälja ner den, hur mycket jag än tuggar. Jag försöker kanske igen några dagar till, men sen ger jag upp, det går inte. Det blir något helt annat när man läser i grupp och får möjlighet att diskutera texterna. JAG KANSKE INTE får svar på alla mina frågor men det blir alltid några aha-upplevelser och nya infallsvinklar från andra. Ena gången öppnar sig texten för mig och jag ser den i ett helt annat ljus. En annan gång får jag kanske bara fler frågor men det är inte så dumt det heller. Hellre en massa frå- gor än en tyst text. ÅSA DER NEDERLANDEN Under alla dessa år har jag kanske sett på lärjungaskap som en kurs eller ett program vi har i kyrkan. Men det som tog tag i mig när jag först mötte personer som jobbade med en mycket framgångsrik internationell lärjungaskapande rörelse var att lärjungaskapande inte handlade om strategier och metoder för IBRA eller församlingen, utan att det är något väldigt personligt. Det var något som slog ner i mitt eget liv och kom väldigt nära och ledde till att jag ställde mig själv frågan; hur gör jag lärjungar? Det blev, och är, en jobbig men nyttig process. Omvänd process Niclas menar att vi i kyrkorna haft den fasta ordningen att vi först måste predika, sedan kommer omvändelsen och så småningom är människan redo att gå en lärjungakurs. Den stora aha-upplevelsen för honom var att inse att den lärjungaskapande processen kan börja innan omvändelsen. Niclas Collén och IBRA kom för några år sedan i kontakt med den lärjungaskapande rörelsen City Team startad av amerikanen David Watson. För dem handlar församlingsplantering om en pågående process som bygger på att lärjungar gör nya lärjungar. Hörnstenen i den lärjungaskapande processen är upptäckarbibelstudiet (på engelska AHA-UPPLEVELSE. Niclas Collén har upptäckt att lärjungaprocessen kan börja innan omvändelsen. FOTO: MARIA LEVANDER DBS, Discovery Bible Study) där man studerar Bibeln på ett väldigt enkelt sätt, där fokus ligger på att tillämpa det i sitt liv. Det handlar om att läsa, formulera med egna ord och dra konsekvenserna av bibeltexten. Utmaningar i grupp Detta ska delas i en grupp, så att det blir formulerat, diskuterat och korrigerat i en gemenskap. I en fungerande grupp som möts regelbundet ska gruppen utmanas att följa upp vad som hänt sedan gruppen träffades sist. På så sätt gör man varandra ansvariga för att faktiskt lyda Guds ord, menar Niclas. MARIA LEVANDER Fotnot: Niclas Collén och IBRA erbjuder seminarier om lärjungaskapande, som hittills hållits i Karlstad, Lidköping och Botkyrka. Boken DBS Att läsa, förstå och praktisera Bibeln är skriven av Stefan Sigfrids. Läs mer i hans undervisningsartikel på sidorna

8 SVERIGE Rådslag om nästa På årets Rådslag kommer det att bli samtal om vad som är nästa steg för Pingst fria församlingar i samverkan och vilka prioriteringar som ska göras framöver. Precis som förra året hålls Rådslaget på centralt belägna hotellet Clarion Sign i Stockholm. Nu i veckan har inbjudan och handlingar börjat skickas ut till årets Rådslag. Det hålls den 8 och 9 maj på Hotell Clarion Sign. Medlemsförsamlingarna har rätt att skicka ombud, hur många beror på församlingens storlek. Som vanligt kommer årsredovisningar och verksamhetsplaner presenteras och val att hållas. Positiv utveckling Det har gått några år sedan beslutet om fullt utbyggt Pingst togs och nu när verksamheterna är samordnade, utvecklingen positiv och en rad satsningar riktade till församlingarna är gjorda tycker verkställande ledning att det är dags att visionera, drömma och samtala om nästa steg för den svenska pingstgemenskapen. Det blir möjlighet till fördjupad diskussion i form av ett SAMLINGSPLATS. Rådslaget hålls på hotellet Clarion Sign i centrala Stockholm. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND samtalstorg och det blir också en återrapportering från vårens samtalsdagar omkring medlemskap och värdegrundsdokument, samt diskussion om ett förslag till hur samarbetet inom missionen ska organiseras. På fredagskvällen blir det ett kvällsmöte med nattvard. Dessförinnan serveras mat utanför hotellets bankettsal. Anmälan till Rådslaget sker via och öppnas den 27 mars. Betalning sker även den vägen. Ombud som önskar övernatta på Clarion Sign får själva ordna med den bokningen. Förslag på ny ordförande I de handlingar som gått ut den här veckan finns valberedningens förslag med. I år handlar det bland annat om förslag till ny ordförande för Styrgrupp Utbildning och Styrgrupp Nationellt. Redovisningar i brevlådan Om några veckor går det andra utskicket och då får ledamöterna årsredovisningarna, som också kommer att presenteras på hemsidan, valberedningens slutgiltiga förslag, samt motioner och styrelsens svar på dem, ATT-satser inför samtalstorget liksom en lista på församlingar som önskar bli medlemmar i Pingst fria församlingar i samverkan. ULRIKA RAMSTRAND Vi har ett ansvar för vårt land och för HEDRAD. Pernilla Olsson är glad för frågan från valberedningen. FOTO: JOHAN BACKLUND Det är spännande och hedrande att ha fått frågan och jag hoppas och tror att jag kan tillföra något till arbetet. Det säger Pernilla Olsson från Västerås, som är valberedningens förslag till ny ordförande för Styrgrupp Nationell. Pernilla Olsson är Västeråsbo sen barnsben. Här trivs hon och känner att hjärtat klappar för att fler människor i staden ska få möta Jesus. Hon arbetar till vardags i församlingen Lifecenter som chef för förskolan och som vd i det aktiebolag församlingen driver. Det handlar bland annat om uthyrning av lokaler och konferensverksamhet. Pernilla är fritidspedagog i botten, men numera blir det inte så mycket tid över att finnas i barngrupperna, som när förskolan drogs igång Pernilla Olsson har varit med och startat och byggt församlingen Lifecenter. Här är hon och hela hennes familj, man och tre barn, engagerade. Äldsta dottern Ebba lämnar snart boet och gifter sig. Kvar hemma finns då 8

9 steg för Pingst Nu har Thomas tid för ideella uppdrag Thomas Wilhelmsson från Vrigstad är valberedningens förslag till ny ordförande för styrgrupp Pingst Utbildning. Det är ett intressant uppdrag, som jag ser fram emot med spänning, säger den före detta revisorn, som nu har både tid och engagemang för uppdraget. Efter att ha varit verksam som revisor i 40 år valde Thomas Wilhelmsson att gå i pension för drygt ett år sedan trots att han inte riktigt har åldern inne för det. Han blir 63 i höst och ägnar nu stor del av sin tid åt uppdrag på ideell basis vid sidan av ett och annat konsultuppdrag och uppdraget att vara nämndeman. Det var ett gammal beslut att trappa av som revisor för att skapa tid för ideella uppdrag, säger han. Han är pingstvän sen barnaåren och döptes som 15-åring. Jag kan rörelsen rätt bra, säger han, men konstaterar också att han inte är särskilt känd på riksplanet. Jag har ju lagt mitt engage- FÖRESLAGEN. Thomas Wilhelmsson. FOTO: PRIVAT mang framför allt i min lokala församling hittills, säger han. Mentor åt ungdomsledare Thomas Wilhelmsson har i många år varit ordförande i pingstförsamlingen i Vrigstad och utifrån den positionen fungerar han som mentor åt församlingens ungdomsledare, som studerar på Akademi för ledarskap och teologi, ALT. Det är ett riktigt trevlig uppdrag, säger han, och genom det har jag också lärt känna pingstfolkhögskolorna eftersom ALT är kopplat dit. Andra kopplingar till pingstskolorna är att hans dotter gått på Bibelskola Väst, en utlokaliserad kurs från June. Redan för ett år sedan ville valberedningen ha honom till detta uppdrag. Men då tyckte jag det var lite häftigt att anta det, att liksom gå från inget till ett ordförandeuppdrag, säger han. Så vid förra årets Rådslag valdes han in som ledamot i Styrgrupp Utbildning och känner att han under det år som gått både lärt sig massor och blivit ordenligt insatt i arbetet. Och jag vet att det är en engagerad styrelse, vilket jag tycker är viktigt, säger han och gör kopplingen till församlingsordförandeuppdraget. Det är dessutom ett väldigt trevligt gäng. Okej med pendling Om Rådslaget väljer honom blir han som ordförande i sin styrgrupp också invald i Pingststyrelsen. Så det kommande året kommer att innebära en hel del resor från Vrigstad till sammanträdena, som oftast hålls på pingstkontoret i Alvik. Helt okej, menar han. Jag har ju tid till det nu. Jag ser verkligen fram emot det och tycker det ska bli väldigt intressant. Han och hustrun Gudrun har två utflugna barn, och hon är också på väg att lämna sitt jobb som speciallärare för att bli pensionär. Många intressen Thomas Wilhelmsson är en man med många intressen, berättar han, och nämner till exempel fritidshuset ganska nära hemmet i Vrigstad, som han gärna tillbringar tid i och där han fiskar, jagar och tar sig en och annan åktur på HD:n. Och så läser jag mycket, säger han. En av de senaste var Det händer när du vilar av Tomas Sjödin. ULRIKA RAMSTRAND Fotnot: Mandattiden som ordförande är ett år. Sedan förra året har uppdraget legat på Gunnar Crona, som var helt införstådd med att hans mandattid skulle bli kort. att människor får tag i Jesus en 17-årig dotter och en 12-årig son. Det går åt mycket tid och engagemang i församlingen, säger hon. Församlingen är också vår familjs plats, där vi alla trivs och har olika uppdrag. Den fritid som blir över använder Pernilla gärna till att läsa. Just nu slukar hon mycket ledarskapslitteratur, inte minst för att ledarskap är en fråga hon är mycket engagerad i. I andra perioder kan det vara helt annan litteratur. Träning står också på veckoschemat. Kanske inte för att det är så roligt i första hand, men som en långsiktig investering för att få kroppen att hålla. När jag frågar Pernilla om hon blev förvånad när hon fick frågan om att bli ordförande, säger hon att ja, det blev hon. Känns bra Ja, jag var inte förberedd på att få frågan, säger hon. Men nu när jag har vänt, vridit och bett för det känns det bra att få använda mina kompetenser, gåvor och talanger på det här viset. Hon ser fram emot arbetet i styrgruppen och tror att det kommer att bli både intressant och lärorikt. Jag känner några i gruppen lite grann redan, och tror det ska bli kul att arbeta där. Som pingstvän sen många år tillbaka tycker hon också det ska bli roligt att få vara med och arbeta för de större nationella pingstperspektiven, inte minst kring församlingsplantering och församlingsbyggande. Vill något större Jag tänker att vi vill något större än det vi är i dag, säger hon. Vi har ett ansvar för vårt land och för att människor får tag i Jesus. Det ska också bli intressant, och inte bara enkelt, tycker hon, att koppla ihop pingstarvet med framtiden för våra barn och barnbarn. Nu ser hon fram emot att återigen få vara med Rådslaget, och att få axla ordförandeskapet. ULRIKA RAMSTRAND Fotnot: Stefan Beimark, föreståndare i pingstförsamlingen i Örnsköldsvik, lämnar ordförandeskapet på egen begäran i och med årets Rådslag. 9

10 SVERIGE ALT för en blivande Umeå är en av de fem orter som erbjuder ALT, Akademi för ledarskap och teologi, den teologiska utbildning som är gemensam för Pingst, Svenska Alliansmissionen och Evangeliska Frikyrkan. Pingst. se har varit med studenterna i Umeå under en dag. När jag kommer in i Pingstkyrkans lokaler sitter redan fyra unga tjejer bänkade framför en stor tvskärm, där Marcus Fritsch, studieledare från Göteborg, ska hålla ett föredrag om församlingen. Är alla med? frågar han och får bekräftat att alla de fem orterna är uppkopplade. Varför ska vi bygga församlingen? För att Jesus har sagt till oss det! fortsätter han Tjejerna skriver för fullt på sina datorer. De går första året på den fyråriga ALT-utbildningen. Här i Umeå kom utbildningen igång 2012, så än så länge finns bara de två första årskurserna här, med totalt tio elever. Studiecentret ligger i Pingstkyrkan där de två dagar i veckan har lektioner. En dag i veckan är vikt åt att praktisera i sin utbildningsförsamling och under två dagar får eleverna studera på egen hand. Tar man hela utbildningen får man en teologie kandidat-examen toppad med ett års ledarskap. Samtidigt som ettorna har videokonferens under två lektioner på bottenvåningen, har tvåorna studiecentertid en trappa upp i kyrkans församlingsvåning. Här sitter ett gäng unga killar tillsammans med Ulf Dagerbrant som är studiecentersamordnare och lärare. Jag tycker det är bra att man måndag tisdag kan sitta hemma och plugga, sen ha teori och brottas med klasskompisar under studiecentertiden och att praktisera i verkligheten, säger Daniel Forsberg om utbildningen. Allt snurras liksom ihop; man lär sig nytt, praktiserar och så dansar man däremellan! Ulf Dagerbrant har erfarenhet från många olika teologiska utbildningar, som tidigare lärare vid Mariannelunds folkhögskola, Korteboskolan, PTS och Umeå universitet. Mest komplett Så jag har sett många olika varianter av träning för tjänst, men för en blivande ledare i en församling är ALT den absolut mest kompletta utbildningen hittills. Just att ALT medvetet och tydligt strävar efter att koppla en god akademisk teologi med den praktiska sidan av församlingsarbetet gör att man som praktikant hela tiden får brottas med spänningen mellan teori och verklighet, mellan teologi och praktik. Det gör att man sakta och under lång tid vänjer sig vid ledarskap och får möjlighet att i sin egen takt växa in i uppgiften. Bättre hittar du inte! ALT tar vara på det bästa från folkhögskolan och högskolan. I BJÖRKARNAS STAD. ALT bedrivs på fem studiecenter i Sverige. Här är det Under tvåornas studiecentertid är det idag redovisning av den uppgift eleverna fått; att fördjupa sig i ett aktuellt samhällsproblem. Johan Bruneskog redovisar: I min samhällsanalys av Umeå kommun har jag fått fram en del intressant statistik. Jag hittade bland annat att det finns 25 uteliggare och inget härbärge! När jag undersökte vilka som är ekonomiska biståndstagare i kommunen tyckte jag det var intressant att 44 procent av dem är ensamstående män utan barn. Ensamstående mammor med barn är den andra stora gruppen. Johan berättar att arbetet väckt mycket funderingar runt hur församlingen skulle kunna stötta dessa grupper. Efter ytterligare några redovisningar som visar på hur ALT gör teologin praktisk har de båda årskurserna ett gemensamt fika och växlar salar. Tvåorna får undervisning på video och ettorna får studietid i församlingsvåningen. I dag har tjejerna en bok som utgångspunkt för en diskussion runt frågan Hur formas missionella gemenskaper och hur kan du gestalta detta i din församling? Det är i en sorts tillsammanshet vi kan urskilja vad Gud vill, säger Shalita Strömgren. FAKTA Akademi för ledarskap och teologi c Pingst, Evangeliska Frikyrkan och Svenska Alliansmissionen driver tillsammans pastorsutbildningen Akademi för Ledarskap och Teologi, som startade i och med höstterminen c Det handlar om en fyraårig teologisk utbildning där sex av samfundens (alla fyra pingstskolorna, Hyllie från EFK och Mullsjö från SAM) folkhögskolor, Örebro teologiska högskola och den norska Höjskolan för ledelse och teologi samverkar. c Utbildningen bedrivs på fem studiecenter i Sverige; Malmö, Göteborg, Jönköping, Stockholm/Uppsala och Umeå. För att knyta samman de olika studiecentren används videokonferens (webb-baserad) teknik. c Ulrik Josefsson är utbildningsföreståndare och Dan Elofsson till biträdande utbildningsföreståndare. c Utbildningen bygger på att lokala församlingar involveras och därför har varje student en mentor i en utbildningsförsamling för sin personliga utveckling och bearbetning av sin kallelse och ledarroll. c Målet är att betjäna församlingar i uppdraget att träna och forma församlingsledare för det gemensamma missionsuppdraget i Sverige och internationellt. c Akademi för Ledarskap och Teologi vill utbilda reflekterande praktiker, som både har en god teologisk grund att stå på och har förmåga att leda processer i församling. Kompetenser som stimulerar församlingsutveckling, församlingsplantering och goda ledarskapsmodeller tränas under utbildningen. Samtidigt tas akademins betoning på reflektion och analys tillvara. c Utbildningen ger möjlighet till teologie kandidatexamen. c Just nu har utbildningen 110 studenter. 10

11 församlingsledare eleverna i Umeå som träffas. FOTO: MARIA LEVANDER Hon får medhåll av Linda Olausson: Ja, vi människor klarar inte av att göra det själva utan det måste vara tillsammans med andra! Men på grund av vår individualism har många kyrkor tappat det gemensamma, fortsätter Shalita Strömgren. Jag sökte till skolan först och främst för att jag känner att jag ska vara här. Jag kom till tro för några år sedan och har haft en längtan att jobba i en församling. Jag gillar att det är både folkhögskola och högskola, då man får det bästa från varje system, både praktiskt och vetenskapligt. Det är bra att en del av utbildningen är rotad i församlingen, du är en student i en församling. Jag får ställa mycket frågor och provtro eller provtycka så att jag formas och hittar nya perspektiv. Johan Bruneskog, studiecenter Umeå, termin fyra Jag läser ALT framför allt för att rusta mig i min tjänst som pastor (har en anställning i Korskyrkan och Pingstkyrkan i Husum). En stor fördel är att man kan bo var som helst i Sverige och ändå plugga. För mig passar det mycket bra, eftersom jag kan bo kvar med fru och barn några mil söder om Umeå. Jag är inte en akademiker som gillar att läsa jättemycket, utan jag är mer praktisk. Men jag älskar kombinationen av studier och praktik i en församling med en mentor. Daniel Forsberg, studiecenter Umeå, termin fyra Jag går på studiecentret i Göteborg, men min utbildning sker till största del i Västkustkyrkan - Strömstad. Det var på grund av det som jag valde ALT, plötsligt kunde en teologisk utbildning finnas i västkustens pärla Ni läste rätt... Ja, jag kan nu utrustas i den kallelse jag tror Gud har gett mig utan att bryta med det uppdrag jag har i min församling, vilket jag gillar. Min förhoppning är att ALT ska få vara med och betjäna detta. Daniel Coster, studiecenter Göteborg, termin sex Klokhet och glöd Det blir ett par timmar av intressanta tankar och ett bra samtal. Jag som sitter och lyssnar blir så glad över att det finns så mycket klokhet och glöd hos unga människor. En gång i månaden har de båda klasserna en gemensam studiecentertid som just idag, efter lunchrasten, innebär ett besök av Jesper Kronhamn, genetiker och teolog som talar apologetik (försvar av tron). Han talar inspirerande om mötet mellan vetenskap och tro och hur han argumenterar med människor som inte är troende. När min heldag med ALTgänget är slut är jag riktigt avundsjuk på eleverna som får ägna sig åt dessa studier, att få bryta och bända på teorier och utmanas att leva ut det praktiskt. MARIA LEVANDER Jag valde att söka till ALT efter att jag gått Pastorsakademin som Pingst anordnade Den inspirerade mig till att djupna ännu mer i min tro och att skaffa mig redskap att på ett bättre sätt kunna bygga kyrka och gestalta evangeliet idag. ALT verkade svara mot den längtan och jag tycker verkligen att utbildningen har levt upp till det. I framtiden vill jag vara med och se Guds rike växa ännu mer genom att bygga församling, gärna genom att plantera nya, för människor som i dag inte har någon kyrka. Johanna Bode, studiecenter Malmö, ALT2 Jag valde att börja på ALT för att jag verkligen tilltalas av hur de arbetar med mentorskap och utbildningsförsamling. Ytterligare en anledning är att jag och mina lärare delar samma tro. Vi tycker och tolkar kanske inte likadant, men passionen för Jesus lyser igenom, och det uppskattar jag. Jag trivs riktigt bra både i klassen och på hela utbildningen. Måste medge att jag faktiskt är lite fascinerad av att upplägget med flera olika studiecenter fungerar så pass bra som det gör! Emilia Tellebo, studiecenter Stockholm/ Uppsala, termin fyra Jag läser på ALT är för att Gud ledde mig hit. I dagsläget vet jag inte vad jag skall göra när jag är klar med utbildningen, men det är väl inte helt osannolikt att jag kommer jobba i en församling. Det är både roligt och utmanande att studera teologi och ledarskap på ALT, att utbildningen är ekumenisk är verkligen ett stort plus, det berikar. Josefine Savedson, studiecenter Göteborg, termin sex ENKÄTER: MARIA LEVANDER & ULRIKA RAMSTRAND 11

12 SVERIGE Hög tid söka till June, Mariannelund, Dalkarlså och Kaggeholms folkhögskolor väntar nu på att ansökningarna till höstens alla kurser ska ramla in. Pingst.se har tagit en titt på det digra och varierade kursutbud som erbjuds studieintresserade och presenterar det här skola för skola. Förutom kurserna på själva skolorna erbjuder de här fyra folkhögskolorna, som alla har Pingst till huvudman, också en rad kortkurser och utlokaliserade bibelskolor runt om i Sverige. Alla folkhögskolorna har egna hemsidor, där skolan, kursutbudet, lärare, ansökningsförfarande etcetera presenteras. I dag är det den absolut enklaste vägen att få tag på nödvändig information. Men, skolorna satsar givetvis också så här års på att i broschyrform guida och locka till skolan. Folkhögskolorna erbjuder möjligheter att via allmän kurs få gymnasiekompetens, men också kurser som innebär en yrkesutbildning, till exempel behandlingsassistent eller journalist. På tre av skolorna finns det möjlighet till internatboende. KAGGEHOLM Kaggeholms folkhögskola ligger naturskönt i Ekerö kommun, på ön Helgö i Mälaren, några mil utanför Stockholm. Den ALLMÄNNA LINJEN ger gymnasiekompetens. Två dagar i veckan jobbar klassen tematiskt och under vårterminen genomförs en studieresa till någon av Europas huvudstäder. BIBEL KREATIV är till för den som vill fördjupa sig i sin kristna tro och lära mer om Bibeln och kombinera det med ett kreativt uttryck. I kursen ingår en längre resa till Tanzania. MUSIK har två inriktningar, låtskrivande och ensemble. Deltagarna får personlig coachning av lärarna och samarbetar varje år med skolans tv-linje. En årlig musikgala ingår. JOURNALISTIK är mycket praktiskt inritad och verklighetsnära med arbete i en redaktion som gör en lokal webb-tidning. Nyhetsjournalistik blandas med magasin, tv och radio. TV-PRODUKTION förbereder för yrkeslivet och blandar teori och praktik. Ingen dag är riktigt den andra lik, ena dagen gäller snabba produktioner, den andra reality-serier. Utbildningen är tvåårig. Testa mission, Teamträningsskolan, Citykyrkans bibelskola och Programmet för mission och interkulturella studier (PROMIS) är externa kurser som bedrivs av Kaggeholm i samverkan med andra aktörer. c Läs mer på 12

13 folkhögskolan DALKARLSÅ Dalkarlså folkhögskola ligger fyra mil norr om Umeå i Västerbottens kustland och med naturen in på knutarna. ALLMÄN KURS ger en möjlighet till gymnasiekompetens och ämneskompletteringar. Undervisningen i engelska sker till största delen i Bournemouth under sex veckor. MUSIKLINJEN är en kurs för den som har ett brinnande intresse för musik och ger möjlighet att utvecklas både musikaliskt och personligt. Individuell undervisning i två instrument ingår. MUSIKER POP/ROCK är en kurs för den som redan behärskar ett instrument men vill fortsätta utvecklas, exempelvis genom ensemblespel. LOVSÅNGSLINJEN är en alldeles ny linje som vänder sig till den som vill använda sin musikaliska gåva för Gud, såväl instrumentalister som sångare. Dagfolkhögskolan i Linköping, Bibelskola Väst, Teamträningsskola väst och Dagfolkhögskolan Ursviken är externa kurser som bedrivs i samarbete med andra aktörer. c Läs mer på JUNE June folkhögskola ligger mitt i Jönköping, nära både kommunikationer och Vätterstranden. Här finns flera yrkesutbildningar. På ALLMÄN LINJE kan man här få sin gymnasiekompetens. Det finns också en variant av allmän linje för den som har svenska som andra språk och då kan vissa ämnen hållas på grundskolenivå. På ASSISTENTUTBILDNING- EN kan man utbilda sig till elevassistent, personlig assistent och i teckenspråk. Teckenspråksutbildningen ges på halvfart vartannat år. BEHANDLINGSPEDAGOGutbildningen är en tvåårig yrkesutbildning. Också BEHAND- LINGSASSISTENT-utbildningen är tvåårig, men ges på distans. FOTOSKOLAN JÖNKÖPING är en ettårig yrkesförberedande utbildning. På June hålls också studiemotiverande folkhögskolekurser på 12 veckor i samband med Arbetsförmedlingen. Bibelskola Grow och Bibelskola United Academy är externa kurser som bedrivs av June i samarbete med lokala församlingar. c Läs mer på MARIANNELUND Mariannelunds folkhögskola ligger i småländska orten med samma namn. Den ALLMÄNNA KURSEN går här att läsa både på ett, två eller tre år. Skolan erbjuder en rad olika bibelkurser, ofta terminslånga, som går att kombinera till ett helt bibelläsår eller mer. BIBEL SOCIALT ges på hösten och innehåller förutom ämnen kring bibel, tro och människa också volontärtjänstaktiviteter. BIBEL VÄXA är också det en terminslång kurs, som innehåller sociala volontärtjänstaktiviteter. FOTO: CARL-ROBERT JONZON BIBEL OMVÄRLD handlar om att jobba med sin tro, så att den blir genomtänkt och en tro som gör skillnad. Viss praktik ingår. BIBEL ÄVENTYR kombinerar bibelstudier med två dagar aktivt uteliv varje vecka. Även den här kursen är en termin lång. Bibelskolan på Bjärka-Säby utanför Linköping (byter namn till Nikodemusinstitutet och flyttar in till Linköping i höst), Mariannelunds dagfolkhögskola i Linköping för studerande med invandrarbakgrund och lärjungaträningsskolan Blå kust är externa kurser som bedrivs i samarbete med andra aktörer. c Läs mer på 13

14 VÄRLDEN Utbildning i stället Sintoyia kämpar för en bättre framtid för sina åtta barn När Sintoyia könsstympades var hon stolt över att bli vuxen. Men i dag menar hon att traditionen bara för med sig onödigt lidande. Hon kämpar för att hennes åtta barn ska få utbildning och hämtar styrka ur gemenskapen i kyrkans kvinnogrupp. ingreppet, att Hon är bara 28 år gammal, men redan märkt av ett slitsamt liv. Ändå är hennes hållning rak och hennes tunna kropp och orädda blick utstrålar styrka. Sintoyia har för en stund lämnat hemmet och de tunga vardagsbestyren, för att möta de andra medlemmarna i kyrkans kvinnogrupp. Där, i skuggan under det taggiga trädet i massajbyn Ngatu, Kenya, får jag höra hennes berättelse. Minns detaljerna Hon minns ännu detaljerna från dagen när hon könsstympades, trots att det hunnit gå nästan 20 år. Jag var tio år gammal. Det var tidigt på morgonen och jag hade inte hunnit gå iväg för att hämta djuren. En kvinna kom till vårt hem och så började firandet under jubel. Kvinnan skar i Sintoyias Man skapar väldigt svår smärta genom man orsakar skada där det inte borde finnas någon. underliv med ett rakblad utan någon bedövning. Sedan måste hon vila i flera dagar och hade länge svårt för att gå. Då kände jag mig glad och stolt över att jag blivit kvinna. Men i dag tänker jag att man skapar väldigt svår smärta genom ingreppet, att man orsakar en skada där det inte borde finnas någon. Sintoyia fick inte träffa sin man innan hon de gifte sig. Han var i 30-årsåldern och kom med betalningen till hennes pappa. Själv var hon bara 13. STARKA I GRUPP. Genom att gå samman får kvinnor kraft att hävda sina rättigheter och stå emot könsstympning. FOTO: NOOMI LIND STARK. Sintoyia kämpar för att hennes åtta barn ska få en bra framtid. Hon vill kunna utbilda sig och bryta fattigdomen. Så småningom föddes de åtta barnen, ett för varje år som gick: Det har varit svårt. Jag har många barn och de har stora behov. Jag har fött alla barnen i mitt hem med hjälp av en traditionell barnmorska och inte förlorat något av dem. Det är Guds nåd. Fick inte gå i skola Hon drömde om att bli lärare, men fick aldrig möjlighet att gå i skola. Trots att jag inte har någon utbildning, så strävar jag efter att lära mina barn bra saker så att de ska få goda värderingar. Jag känner mycket för barn och vill hjälpa dem som har det svårt, berättar hon. För Sintoyia innebär varje ny dag en kamp för familjens levebröd. Hennes man är alkoholiserad, de äger ingen boskap och hon måste själv stå för hela försörjningen. På något sätt lyckas hon också skrapa ihop pengar till barnens skolgång. Jag köper mjölk från mina grannar och säljer den sedan dyrare på marknadsplatser och till hotell. Och så försöker jag sälja smycken. Stolt över hantverket De färgglada pärlorna glänser mot hennes mörka hy i solen. Hon säger att hon är stolt över denna vackra del i sitt folks kultur, att flickor får lära sig tillverka smycken redan innan de 14

15 för stympning inte att hennes döttrar ska könsstympas, utan vill att de ska få gå i skolan och gifter sig. Nu utför kvinnorna hantverket tillsammans och spar och investerar pengarna. Kvinnogruppen är viktig, jag får styrka genom den. När jag själv inte har några pengar så kan de andra hjälpa mig, säger hon. FOTO: NOOMI LIND Kvinnlig ledare Genom att gå samman har de också lyckats rösta fram den första kvinnliga politiska ledaren i massajområdet. Chief Eunice Sitelu brinner för att flickor ska få utbildning och slippa könsstympas. Kvinnorna i den lilla cirkeln berättar att de lyckats bygga bättre hus till sina familjer och känner större hopp för framtiden. Alla är de överens om att utbildning är vägen ut ur fattigdom, att de inte vill att deras döttrar ska könsstympas utan få gå färdigt skolan. När jag omskars, så var det för att kunna få mig bortgift. Jag känner bitterhet över att jag inte fick gå i skola, säger Sintoyia. Bättre framtid för barnen Hon är fast besluten om att de åtta barnen ska få en bättre framtid. Jag försöker ge dem självförtroende, säger till dem att de kan bli lärare, piloter eller vad de vill. Jag ber till Gud att de ska bli framgångsrika och nå sina mål i livet. NOOMI LIND I FOKUS. PMU:s vårkampanj handlar om kvinnlig könsstympning. Böcker är vassare än rakblad kallas kampanjen. FOTO: NOOMI LIND Böcker vassare än rakblad I PMU:s vårkampanj Böcker är vassare än rakblad står kvinnlig könsstympning i fokus. Hos massajerna i Kenya utförs ingreppet på 90 procent av alla flickor. Nu startar ett projekt för att påverka till förändring, och kyrkan har en viktig roll. Varje år riskerar mellan två och tre miljoner flickor i världen att könsstympas. Trots att ingreppet är förbjudet enligt lag i Kenya, är det vanligt. Massajerna omskär ofta många flickor i följd, utan att redskapet rengörs. Förutom svåra blödningar och infektioner, riskerar flickorna att drabbas av hiv, eller förlossningskomplikationer som slutar med döden. Startar projekt i Kenya Nu startar PMU ett projekt i Naretoi, Kajiado, tillsammans med FPFK (Free Pentecostal Fellowship in Kenya), ENAI och Botkyrka Pingstförsamling. Projektledare är Jane Lanoi, känd för sitt engagemang mot könsstympning i Kenya. Dialog för förändring Genom samhällsdialog ska insikt skapas om det destruktiva i könsstympning. Personal tränas för att sprida kunskapen vidare och små grupper bildas där medlemmarna får nära gemenskap och kan stötta varandra. Kyrkan i byn är ofta samlingspunkten och har en nyckelroll att spela. Dess ledare uppmuntrar till en alternativ ritual, där utbildning står som markör. Vi står för ett budskap som för människor samman och gör det möjligt att uttrycka idéer med kärlek. Förr stod många emot, men när vi kom närmre dem och satt ner och lyssnade till varandra, så började en förändring långsamt ske, berättar Simon Nkinorr, pastor inom FPFK. Läs mer om vårkampanjen och se filmer på 15

16 REPORTAGE HILLSONG Samlar tusentals besökare varje söndag Hillsong Stockholm samlar tusentals gudstjänstbesökare varje söndag och möts i hundratalet smågrupper i veckorna. Församlingen, som är en av Stockholms yngsta pingstförsamlingar, består till stor del av unga människor. Här hittar många, som aldrig tidigare haft någon kontakt med frikyrkan, ett andligt hem. Förra året döpte församlingen 161 personer. Följ med till kyrkan som fick epitetet Frikyrkans bästa verktyg! i ett dagstidningsreportage härom året. Egentligen började det redan Då startade Andreas Nielsen en församling i Stockholm med namnet Passion Church. Han hade tidigare varit en del av Karisma Centers ledarteam, och när den församlingen gick i konkurs, så valde han att gå vidare genom att starta på nytt. Redan från början fanns starka band med Hillsong, framför allt genom personliga kontakter med Hillsongs grundare och frontfigur, pastor Brian Houston. Efter några år var samarbetet konstituerat och församlingen heter sedan 2009 Hillsong Church Stockholm. ANDREAS NIELSEN LEDER, tillsammans med sin fru Lina, verksamheten som samlar nästan 2000 besökare sammanlagt i fyra gudstjänster varje söndag. Ett hundratal smågrupper, så kallade Connectgrupper, möts varje vecka och man anordnar även i kvällsbibelskola Evening College. Ungdomarna har även egna möten och sena fredagskvällar finns team från Hillsong ute på stan till stöd och hjälp för människor i utsatta och problematiska situationer. Församlingen har under sin relativt korta historia haft flera adresser för sin gudstjänstverksamhet och den snabba tillväxten har hela tiden ställt krav på tillräckliga utrymmen. De senaste åren har man hyrt in sig på Nalen i Stockholm. Men det kontraktet gick nyligen ut och från och med mars månad håller församlingen i stället sina söndagsgudstjänster i biografen Park i Stockholm. Jag menar att det är ett större problem att man ofta försöker anpassa Gud till lokala förhållanden i stället för att anpassa våra församlingar till Gud. Han är ju densamme överallt. Att kunna samla alla gudstjänstbesökare samtidigt till gudstjänst är inget mål i sig, förklarar Nielsen, och menar att det finns fördelar med att ha flera gudstjänster. Dels så blir det ju fler alternativ för gudstjänsttid att välja på, säger han. Dels ger det utrymme för många att vara med och hjälpa till i olika uppgifter. FÖRSAMLINGEN HAR UNDER sin korta historia blivit omtalad för sin snabba tillväxt, för att attrahera en ung generation och förstås den speciella gudstjänstform och musikstil som karaktäriserar Hillsongförsamlingar men som vi i dag, helt eller delvis, kan möta också i andra pingstförsamlingar. Men inte bara gudstjänstformen utan även arbetet i övrigt följer Hillsong-mallen, vilket i sin tur understryker att Hillsong inte är att betrakta som en församlingsrörelse utan faktiskt som en enda kyrka. Eller som Andreas Nielsen uttrycker det: Hillsong är en kyrka med flera rum och i ett av rummen finns vi i Stockholm. HILLSONG ÄR ALLTSÅ EN ENDA kyrka som arbetar på olika platser i världen? Blir det inga svårigheter att anpassa verksamheten 16

17 VÄLBESÖKT. Varje söndag besöker flera tusen besökare Hillsong Stockholms gudstjänster. Fram tills för några veckor sedan hölls gudstjänsterna på Nalen i Stockholm. Nu är det i stället biograf Park som gäller. FOTO: HILLSONG efter lokala förhållanden, folkmentalitet, kulturella skillnader med mera? Jag menar att det är ett större problem att man ofta försöker anpassa Gud till lokala förhållanden i stället för att anpassa våra församlingar till Gud. Han är ju densamme överallt. VARFÖR HAR NI VALT ATT VARA ANSLUT- NA TILL PINGSTRÖRELSEN I SVERIGE? Det är naturligt. Hillsong är en pingstförsamling, knuten till Australian Christian Churches (tidigare Assemblies of God in Australia). Så vi brukar säga att vi är Sveriges mesta pingstförsamling anslutna som vi är till två pingströrelser. NI ANSES OFTA SOM EN UNGDOMS- NISCHAD FÖRSAMLING? Ja, men det håller jag inte riktigt med om. Vi vill ha flera generationer i vår församling och jag ser en växande, äldre skara som deltar i vår gemenskap. MEN ÄR INTE TILL EXEMPEL DE MUSIKA- LISKA UTTRYCKEN UNGDOMSINRIKTADE? Vi är självklart glada om vi kan attrahera ungdomar. Och vi vill också gärna ge möjlighet för människor med olika gåvor att delta med sin kreativitet på olika sätt. Jag tror dessutom att musiken uppfattas som ungdomlig därför att man inte riktigt LEDARE. Andreas Nielsen, här i predikotagen, leder Hillsong tillsammans med sin fru Lina. FOTO: HILLSONG 17

18 GUDSTJÄNSTKÖ. En besökare på Hillsong möts av trängsel och speciella välkomstvärdar i röda jackor. Bilden från den tidigare gudstjänstlokalen Nalen. FOTO: HILLSONG väntar sig den sortens musik just i kyrkan. Möter man den i andra sammanhang, till exempel i TV eller går på en musikal, så placeras den inte i ett speciellt ungdomsfack. FRÅGOR OM DOP OCH MEDLEMSKAP HAR VARIT AKTUELLA UNDER VINTERN I MÅNGA PINGSTFÖRSAMLINGAR. VAR FIN- NER VI HILLSONG I DETTA? Vi välkomnar alla, troendedöpta, barndöpta eller inte döpta alls i vår gemenskap. Däremot förkunnar vi och praktiserar troendedop, och vår önskan är att alla som finns med oss ska ledas fram till troendedop. Under 2013 döpte vi 161 personer och hittills i år (februari) har vi döpt ett drygt 40-tal. När det gäller ledare som i sitt ledarskap har ansvar för andra så kräver vi troendedop. I övrigt kan man få vara med och delta där man tycker sig ha något att bidra med. HUR ÄR DET MED FORMELLT MEDLEM- SKAP? Vi har inget medlemsregister, utan tilllämpar vad man brukar kalla aktivt medlemskap. Det vill säga de som aktivt deltar i gudstjänster och Connectgrupper tillhör gemenskapen. Och dem håller vi kontakt med genom att de finns med på vår kontaktlista. Det är en modell som är vanlig i de flesta pingstförsamlingar i ett internationellt perspektiv. VAD HAR DU MED DIG AV ERFARENHETER FRÅN DIN TID I KARISMA CENTER IN I DET ARBETE DU STÅR I NU? Den frågan får jag ofta och har svarat på den många gånger. Men jag kan säga att det som betyder mest för mig personligen i allt detta är erfarenheten av att Gud inte ger upp sin plan för en människa. Han är FAKTA Musiken spred kyrkan från Australien c Hillsong startades 1983 i Sidney i Australien av Brian och Bobbie Houston. c Församlingen som från början hade namnet Hill Christian Life Center, växte från 45 till 900 medlemmar (eller tillhöriga) på fyra år. c I dag räknar man över , enligt hemsidan där man kan läsa mer om församlingens grundare, ledarskap och verksamhet i församlingar som numera finns i flera av världens stora städer. god och det är en stor nåd att få fortsätta tjäna. I övrigt kan jag bara konstatera, med tanke på den tiden, att det är viktigt att lära sig krypa innan man går. Att saker måste få ta tid. Och självklart är det viktigt för mig som pastor här att ha bollplank och regelbunden kontakt med rådgivare. Där är förstås Brian Houston, min överordnade pastor och den jag svarar inför, viktig, men också det stöd vi får från Pingst här i Sverige. KERSTIN KLASON c Hillsong satsade tidigt på sång och musik och etablerade snart en träningscenter för unga, kristna musiker vilket kom att prägla församlingens musikliv. c Under 90-talet började man ge ut sin musik och den spred sig snabbt i kristna sammanhang över hela världen. Hillsong blev genom musiken känt som varumärke och församlingen valde därför att också använda det som namn på kyrkan. c Mer om Hillsong Stockholm finns på 18

19 Annorlunda men välbekant Frikyrkans bästa verktyg! Så kallades Hillsong Church Stockholm i en dagstidning en gång. När jag närmar mig entrén till Regeringsgatan 74, det vill säga Nalen, tänker jag att om mycket folk är kriteriet för bra verktyg så stämmer det. Det är en av Hillsongs sista söndagar på denna adress. Klockan går mot och snart ska församlingens tredje gudstjänst för dagen ta sin början. Utanför står leende ungdomar, klädda i röda jackor, och hälsar välkommen. Det är svårt att osedd smyga sig in här. Missar du en välkomnande hand så sträcks nästa ut omedelbart. Innanför dörrarna är det trängsel, utan någon som helst överdrift. Glada röster ekar under takvalvet och ljudnivån stiger hela tiden. Trots att jag anar att många har för vana att komma hit, så ligger det förväntan i luften som om det är något extraordinärt man ska få vara med om. De flesta här är vad man brukar kalla unga vuxna. Barnfamiljerna har redan haft sina gudstjänsttillfällen tidigare på dagen. Men trots uppgifter om att skaran av lite äldre besökare ständigt ökar så konstaterar jag att det nog dröjer innan Hillsong kommer att annonsera pensionärssamlingar. DÖRRARNA ÖPPNAS OCH FOLKET myllrar in i stora salen. Det ligger informationslappar och pennor på de sammetsklädda stolarna och det gäller att hitta en plats snabbt. Ungdomar i svarta t-shirts med texten At your service på ryggen gör sitt bästa för att visa oss tillrätta och hindra oss när vi är på väg att förirra oss in i förbjudna genvägar. De som inte får plats i salen hänvisas till ett sidorum där man med hjälp av ljud- och bildöverföring kan delta. Så är det dags! Allt ljus på scenen där bandet och sångarna drar igång, samtidigt som storbildsskärmen flimrar fram bilder i ett rasande tempo. Ljudnivån i musiken är hög och strålkastarna bländar till rakt in i ögat, emellanåt. VÄCKELSEMÖTE. Skribenten Kerstin Klason känner igen sin barndoms väckelsemöte i Hillsonggudstjänsten, även om mycket är annorlunda. FOTO: HILLSONG SÅNG OCH MUSIK ÄR NÅGOT av ett signum för Hillsong och för många av oss var den speciella lovsångsstilen vår första bekantskap med Hillsong. Nu har åren gått, och det jag minns som melodiösa och, vid en jämförelse, vilsamma sångerna har här bytts mot en betydligt hårdare stil (eller också har jag bara blivit gammal). Men texten rullar fram på skärmen, och jag märker att jag berörs av budskapet. Jag upptäcker en stor, digital klocka längst bak i lokalen. Den räknar ner. Och när bandet därframme varit igång i 15 minuter så kommer pastor Andreas Nielsen in på scenen. Han lägger sin röst till de övrigas sång innan musiken tonas ner, han hälsar oss välkomna och ger några inledande ord. SÅ RÖR DET SIG BLAND musikerna på scenen och jag känner igen pianisten som tar plats där. Det är Per-Erik Hallin, en sångare och musiker som har hängt med, genom åren. Och när han och den lilla kören drar igång Through it all och Take me back, då blundar jag och tänker att jag lika gärna kunnat befinna mig på en Homecoming -konsert, samtidigt som jag konstaterar att Hallin inte tycks känna av några som helst generationsgränser. Han passar in, helt enkelt. Eftermiddagens huvudnummer är Elise Lindqvist Ängeln från Malmskillnadsgatan, en gata i det allra närmaste grannskapet. Hon delar sina erfarenheter via en inspelad film, och när den släcks ner kommer hon, livs levande in i lokalen och genom en intervju med Nielsen går hon på djupet lite mer. ELISES BERÄTTELSE ÄR SVÅRSMÄLT och skrämmande i vissa delar, men också fantastiskt ljus och hoppgivande i andra. Hon slutar i försoning och förlåtelse, och medan musiken strömmar mjukt från Hallins piano, tar Andreas Nielsen ämnet vidare i en kort predikan eller appell. Den går i sin tur över i inbjudan till förbön. Och just i den stunden fångar jag en reflektion: Tänk att något så annorlunda ändå kan påminna så starkt om min barndoms väckelsemöte? KERSTIN KLASON Ny kyrka i Jönköping Den 16 mars var det dags för första offentliga gudstjänsten i församlingsplanteringen Connect Church Sliver i Jönköping. Nu hålls möten där varje söndagseftermiddag klockan I mars förra året började en grupp samlas i Jönköping till så kallade Vision nights, för att samtala, be och drömma omkring en ny församlingsplantering i staden. I höstas fortsatte man med bön- och lovsångskvällar och startade också smågrupper, så kallade Life-grupper. Göteborgare i Småland Initiativet till planteringen kommer från Connect Church i Göteborg, som också fungerar som en moderförsamling och finns med i arbetet på olika sätt. Vårt gäng tränar deras gäng, berättar Camilla Olsson, pastor i Connect Church i Göteborg. Jag och min man Anders har båda upplevt Guds tilltal att gå in i detta. Del av nätverk De utgör också en del av ledarnätverket för församlingsplantering inom Pingst i Sverige. Ansvariga för arbetet på plats är Emma och Marcus Duseus. Vi fick kontakt med dem och upptäckte att vi delade samma vision om en ny församling i Jönköping. Men varför just i Smålands Jerusalem kan man undra. Är det inte kyrktätt nog där? Nej, säger Camilla. Det bor personer i kommunen och högst av dem har någon kyrklig förankring, det finns alltså enormt mycket fler människor att nå. Connect Church i Jönköping är tänkt att bli en kyrka för dem som inte har någon kyrka, tanken är alltså inte att få över folk från andra kyrkor dit. Nu blir det gudstjänst i Connect Church Sliver varje söndag. Namnet Sliver kommer från lokalen som hyrs för gudstjänsterna, Sliver är en del av nattklubben Harrys i Jönköping. UR 19

20 VÄRLDEN KRÖNIKA Verksamhetsansvarig har ordet Bygga Guds rike genom utbildning Nu fattar jag hur det hänger ihop. Varför farmor reagerar som hon gör och hur jag själv har formats. Jag har blivit lite mer mig själv. Orden kommer från en kursdeltagare på Akademi för Ledarskap och Teologi som hade studerat pingströrelsens huvuddrag och sedan funderat på hur detta format hennes tro och tänkande. Övningen gav henne ny kunskap som vidgade förståelsen och ledde till en djupare och tryggare identitet. Skolfrågorna är högaktuella i debatten. Krisen har satt ljus på frågan. Utbildning är en av samhällets viktiga grundpelare och när den börjar gunga så riskeras hela samhällsbygget. Utbildning är viktig här och nu, men den lägger också grunden för hur resten av livet utvecklas. Vi som rörelse finns på denna arena för att stödja enskilda människor och bidra till det goda samhället. Detta är att bygga Guds rike genom utbildning. PÅ PINGSTRÖRELSENS FYRA folkhögskolor möter de runt 800 deltagarna engagerade lärare som hjälper dem att få nya kunskaper och växa som människor. Någon är nysvensk som kämpar med språket, någon är målmedveten student inom musik eller media som fördjupas i sitt stora intresse, någon är bibelskoleelev som brottas med bibeltexterna och sin kallelse. Gemensamt för dem alla är att de dag efter dag får möta engagerad och kompetent personal i en miljö som är präglad av kristen tro. Att hjälpa deltagarna att växa som människor är ett sätt att gestalta evangeliet. Ett annat uttryck för Pingströrelsens utbildningsarbete är projektet Pingst ledarutveckling. Tre tusen ledare från över 150 församlingar över hela landet deltar. Målet är att bidra till fördjupad kompetens, ökat engagemang och goda möten med erfarenhetsutbyte. Det handlar om att stödja människor som vill vara med och bygga Guds rike i och genom den lokala församlingen. DEN SENASTE satsningen är kurser för att hjälpa nyanlända att komma in i vårt samhälle. Regeringen har avsatt pengar. Arbetsförmedlingen tar fram deltagare. Folkhögskolorna genomför kurserna och i vårt fall sker det i nära samarbete med några församlingar. Vi som församlingsrörelse har kraften att göra skillnad i samhället, passionen att stödja enskilda människors utveckling och kallelsen att gestalta evangeliet i praktiken Detta kan vi! Detta vill vi! Detta gör vi! ULRIK JOSEFSSON Verksamhetsansvarig, Pingst Utbildning Jag har fått Nina Erikssons jobb det närmaste året är att på olika sätt lyfta upp kvinnor och mammor som befinner sig i och runt missbruk. LP-verksamheten kallar satsningen för Debora-projektet. Nina Erikssons första utmaning blir att inspirera till nya eller förbättrade initiativ så att målet minst tio kvinnoorienterade verksamheter i landet uppnås. På några platser ligger man redan i framkant och deras erfarenheter ger Nina tips och råd på vägen. I november flyttade hon och maken Peter till Ursviken utanför Skellefteå. Flyttlasset gick i slutet på november. Lite vemodigt var det att lämna kollegorna och arbetet på Torpa respektive Lillvik. Men för oss som är norrlänningar känns det riktigt bra att komma närmare våra rötter. Den som känner mig vet att jag vissa stunder längtat något så otroligt. Jag är från Skellefteå och Peter från Boliden. Peter är ansvarig för LP-kontakten i Skellefteå, där vissa av samlingarna i januari inneburit extrastolar för att inrymma de runt 50 personer som kommer. Och jag har fått mitt drömjobb att gå ut och strida för människor i missbruk och då i synnerhet kvinnor. Skräddarsydd plan Men först såg det rätt dystert ut jobbmässigt för Nina i och med flytten. Men en dag i ett sammanhang där en person fick framföra en hälsning till Nina då slutade hon misströsta. En av pastorerna här uppe, Martin Rehn framför denna hälsning till mig: Jag har skräddarsytt en plan för dig, du ser den inte nu, men du kommer få se den falla på plats. Och nu från 1 februari i år har den fallit på plats. Ända sen hon själv var en av dem som satt i stadsparken har hon retat upp sig på den attityd som finns hos alltför många missbrukande ÖPPEN FAMN. Nina Eriksson arbetar på och runt missbruk. män. Det kan enligt Nina exempelvis ta många år innan du som kvinna blir tilltalad med ditt namn. Ragges fru eller Berras flickvän är spontant några namn hon minns. Först kommer mannen, sen hunden och allra sist kvinnan. Jag vill ut och ändra på det synsättet, utbrister Nina. Stort tålamod I nästa andetag inser hon att det behövs en del tålamod och att konfrontation inte alltid är det mest framgångsrika konceptet. Min innersta önskan är att kvinnor ska få en självkänsla som de är värda. Allt för ofta ser vi ett mönster där kvinnor i missbrukssammanhang exem- 20