ROHUS. Angående riktlinjer för hur kommuner behandlar en ansökan om hemundervisning. Sammanfattning. 20 sep 2009 Till vem det berör

Transkript

1 20 sep 2009 Till vem det berör Angående riktlinjer för hur kommuner behandlar en ansökan om hemundervisning Sammanfattning Många kommuner fasar inför en ansökan om tillstånd att hemundervisa enligt skollagen 10 kapitlet, 4 paragrafen. Många frågor ställs: Vad säger lagen? Hur ska den tolkas? Finns ny evidens sedan förarbetena till 1985 års skollag? Hur gör andra kommuner? Vad sker i resten av världen? Hur ska man som politiker i en nämnd ställa sig till en sådan ansökan? Rohus (Riksföreningen för Hemundervisning i Sverige, har lång och stor erfarenhet av dessa ärenden och har här sammanställt de verkliga lagtexterna. Vi har också tagit fram aktuell forskning på hemundervisning och bemöter de vanligaste fördomarna. Vi hoppas att dessa sidor ska vara till hjälp att kunna fatta beslut i hemundervisningsärenden beslut som håller måttet både juridiskt och mänskligt. Rohus samlade erfarenhet visar att det finns allvarliga brister ur såväl demokratiskt som rättsligt perspektiv i kommunernas riktlinjer och handläggning av många hemundervisningsärenden. Ofta rör det sig om ren okunskap, såväl om lagen som om hemundervisningens pedagogik Först några exempel som vi belyser i detalj på följande sidor: Exempel på juridiska brister: Riktlinjer byggs upp på felaktiga sammanfattningar av lagtexter. Grava felskrivningar används. I våra kommentarer på följande sidor jämför vi kommuners sammanfattningar med den faktiska lagtexten. De förtroendevalda måste givetvis ges möjlighet att fatta beslut på underlag med full rättslig grund. Exempel på brister i samarbetet med redan hemundervisande familjer: Familjer som klanderfritt hemundervisat flera år tillbaka, och i gott samarbete med sina respektive kontaktskolor hemundervisar, inbjuds inte till dialog i processen att ta fram riktlinjer för fortsatt hemundervisning. Exempel på bristande insyn: Kommuner undlåter ofta systematisk utvärdering av hemundervisningen som lagen kräver vilket gör att personliga uppfattningar och fördomar kan florera fritt bland både tjänstemän och förtroendevalda. Sidan 1 av 10

2 Exempel på hur kommuner missuppfattar sitt uppdrag: Kommunen skall enligt lag ombesörja att insyn sker i en hemundervisares verksamhet. Mycket vittnar dock om att skolförvaltningar inte satt sig in i hur hemundervisning fungerar. Man tror att hemundervisningen som är en annan form av utbildning måste underkastas samma krav som kommunal skola. Kommuner lever ofta i missuppfattningen att lagens insyn innebär tillsyn; att kommunen ser till att undervisningen sker på samma sätt som i skola. Ett fullgott alternativ, med insyn under verksamhetens gång, är enda kriterierna för att hemundervisning skall medges. Det är resultatet, inte vägen dit, som skall bedömas. Sammanfattningsvis måste vi också fråga oss om uppsåtet bakom att försvåra för hemundervisande familjer. Felaktiga sammanfattningar av lagtexten, bristande dialog med de berörda, brist på utvärdering och orimliga formella krav ger sammantaget en bild av att uppsåtet är att göra hemundervisning omöjlig, utan att först ta reda på vilka värden framför allt för barnen som då förloras. Att ha som övergripande mål att eliminera möjligheten till hemundervisning faller självklart på sin egen rättsliga orimlighet, eftersom lagen ger utrymme för sådan verksamhet. En kommun bör arbeta konstruktivt för att upprätthålla och vid behov höja kvalitén i verksamheten och fortsätta att växa i sitt kommunala ansvar, i en mångfald av utbildningsformer som utvecklas sida vid sida, varav hemundervisning enligt lag är en möjlig utbildningsform. Rohus finns tillstädes för detta ändamål välkommen att kontakta Rohus för frågor. Maila oss på info@rohus.nu och besök gärna vår webbsida Generella riktlinjer för hur kommuner ska behandla en ansökan om hemundervisning Vi får aldrig glömma vems ansvaret för barns utbildning är. Föräldrabalken är mycket tydlig med detta i 6 kap. 2 : Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och skall se till att barnets behov enligt 1 blir tillgodosedda. Barnets vårdnadshavare svarar även för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga omständigheter samt skall bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning. Detta ansvar kan föräldern ta helt själv. Ansvaret kan föräldern även delegera till exempelvis en skola. Och så gör också de absolut flesta föräldrarna i Sverige. Endast ett femtiotal föräldrar, i dagsläget, väljer att hemundervisa ungefär etthundra barn. Nu gällande skollag är mycket tydlig med att det finns endast två kriterier för att ett medgivande skall ges för utbildning på annat sätt hemundervisning: 1. Hemundervisningen skall utgöra ett fullgott alternativ till skola 2. Insyn i verksamheten skall medges, för att ge kontinuerligt underlag för bedömning av ovanstående. Fullgott alternativ måste bedömas. Som vi kommer att visa nedan, skall bedömningen ske löpande och utifrån det enskilda fallet. Sidan 2 av 10

3 Insynen måste medges, och utföras av någon som kommunen utser. Insyn är inte samma sak som tillsyn. Tillsyn är t ex Skolinspektionens uppdrag att se till att Sveriges skolor håller en hög kvalité och vidta åtgärder i själva utbildningen i det fall kvalitén inte håller måttet. Tillsyn används inte i hemundervisning, där ska kommuner dra tillbaka sitt medgivande inte vidta några andra åtgärder för att förändra utbildningen ifall det genom insynen visar sig att utbildningen inte håller måttet. Skolverket har sedan lagen skrevs, relativt liten erfarenhet av denna verksamhet, men har vid flera tillfällen uttryckt hur bedömningen och insynen skall ske. Redan i Dnr 98:2802: Betänkandet (SOU 1998:113) I god tro samhället och nyandligheten (dnr S98/5769/HS) har Skolverket meddelat kommunerna, liksom i sitt Nyhetsbrev, hur kommuner ska behandla en ansökan om hemundervisning. Här ett utdrag ur betänkandet som handlar om Skolpliktens fullgörande på annat sätt, nämligen hemundervisning (vår fetstil): Skolpliktens fullgörande på annat sätt Utredningen föreslår att kommunerna på lämpligt sätt ges tillräcklig kunskap om regler och villkor för skolpliktens fullgörande på annat sätt, s.k. hemundervisning (s. 277) Det är viktigt att problemen med kommunernas hantering av den s.k. hemundervisningen uppmärksammas. Dessa problem har Skolverket kunnat konstatera i sin tillsyn. I vissa fall har stora brister i hanteringen uppenbarats. Skolverket har informerat om frågan i sitt Nyhetsbrev. Skolverket tillstyrker utredningens förslag i denna del. Utredningen föreslår att socialnämnd skall avge yttrande i ärenden rörande skolpliktens fullgörande på annat sätt (s. 277) Skolverket avstyrker utredningens förslag på denna punkt. När en kommun fattar sitt beslut om huruvida ett barn ska fullgöra sin skolplikt på annat sätt, ska den ta fram de underlag den behöver för att fatta sitt beslut. Detta betyder inte att frågan om vilken utbildningsform ett barn undervisas i med automatik skulle vara ett ärende för socialtjänsten. Ett sådant tillvägagångssätt skulle kunna uppfattas som en kränkning av familjens integritet. Utredningen föreslår att kommunen förordnar kontaktperson till den skolpliktige (s. 277) Skollagen 3 kap 13 och 10 kap 4 förutsätter att kommunen har en löpande insyn i den s.k. hemundervisningen. Skolverket ställer sig tveksamt till att reglera frågan om hur kommunen ska genomföra denna insyn eftersom verksamheten kan behöva följas upp på olika sätt. Skolverket avstyrker således utredningens förslag på denna punkt. Sidan 3 av 10

4 Exempel på kommuners riktlinjer med kommentarer Här ger vi verkliga exempel ur vår samlade erfarenhet av vad kommuner meddelat familjer som ansökt om hemundervisning. Det förekommer att familjer, av olika skäl, vill att deras barn ska undervisas i hemmet i stället för att delta i grundskolans undervisning. Barn- och ungdomsnämnden har under senare år fått flera ansökningar om undervisning i hemmet och ett behov har uppstått att ta fram riktlinjer som stöd för nämndens beslut. Lagstiftarna i Sverige har varit tydliga med att barn bosatta i Sverige har skolplikt och att det är föräldrarnas skyldighet att se till att barnet fullgör den. Detta är korrekt. I 10 kapitlet 4 paragrafen (se nedan) framgår dock klart att skolplikten även kan fullgöras "på annat sätt" och i förarbetena framgår att hemundervisning en form av "annat sätt" Det finns i Skollagen ett visst utrymme till medgivande av hemundervisning, men då under omständigheter som kan betraktas som exceptionella. Det finns inget, varken i lagen eller i förarbetena, om att det krävs exceptionella omständigheter för medgivande. Tvärtom står det i förarbetena uttryckligen att rätten kan åberopas utan att hänvisa till någon speciell yttre omständighet. Mer om det längre ner. Här är lagtexten (vår fetstil): Kap 10, 4 Ett skolpliktigt barn skall medges att fullgöra skolplikten på annat sätt än som anges i denna lag, om det framstår som ett fullgott alternativ till den utbildning som annars står barnet till buds enligt lagens föreskrifter. Behov av insyn i verksamheten skall kunna tillgodoses. Medgivande kan lämnas för upp till ett år i sänder. Under dess giltighetstid skall prövas hur verksamheten utfaller. Medgivandet skall återkallas med omedelbar verkan, om nödvändig insyn i verksamheten inte ges eller om det av annat skäl inte kan antas att förutsättningar för godkännande fortfarande föreligger. Observera att man använder ordet skall i första stycket. Hade lagstiftarna menat kan eller får så hade man självklart skrivit det. Det finns länder där familjerna har rätt att välja hemundervisning för sina barn. Den rättigheten finns inte i Sverige. Observera att detta är helt inkorrekt. Se lagtexten. En korrekt formulering skulle kunna se ut så här: Det finns länder där familjer har oinskränkt rätt att välja hemundervisning för sina barn. I Sverige är den rättigheten ställt under villkor. (Utbildningen ska framstå som ett fullgott alternativ och behovet av insyn ska kunna tillgodoses) Sidan 4 av 10

5 Det saknas en plan på den nivå som behövs för att kunna bedöma Detta har ibland angetts som skäl till avslag på ansökan om hemundervisning. Men det är just detta som kommunen ska begära av hemundervisaren, vid behov. Barnet behöver för sin utveckling i övrigt, inte minst sin sociala träning, de erfarenheter som skolgång ger. Ännu ett felcitat från förarbetena, som ofta anges som skäl till avslag. Rätt citerat lyder det: barnet för sin utveckling i övrigt, inte minst sin sociala träning, nästan alltid kan antas behöva de erfarenheter som skolgång ger. Jag anser emellertid att man inte generellt kan säga att enskild undervisning är otillräcklig. Liksom vi nämner nedan, visar modern forskning på motsatsen. I undantagsfall kan medgivande till hemundervisning ges även om det inte råder exceptionella omständigheter, och då för elever på lågstadienivå. Om medgivande ges utan att exceptionella omständigheter råder ska samma krav ställas på undervisningens kvalitet och innehåll som krävs vid godkännande av en fristående skola. Detta är en inkorrekt sammanfattning av både lag och förarbeten. Eftersom den innehåller felaktigheter på så många punkter återger vi förarbetena i dess helhet nedan. Ur föredragande skolministern Bengt Göranssons motivering (förarbetena till skollagen från 1985) angående kapitel 10 paragraf 4, från sidorna 126 och framåt. Vår fetstil: Den grundläggande förutsättningen för godkännande är att det tilltänkta sättet att fullgöra skolplikten i det enskilda fallet framstår som ett fullgott alternativ till den utbildning som annars står barnet till buds enligt lagens föreskrifter. Jämförelsen måste grundas på en helhetsbedömning. Bestämmelsen kan också bli åberopad i fall där vårdnadshavarna, utan att hänvisa till någon speciell yttre omständighet, önskar att barnen skall få vad som hittills har brukat kallas enskild undervisning. Det behövs alltså inga exceptionella omständigheter. Det räcker med att vårdnadshavarna önskar det. I sådana fall bör i princip samma krav upprätthållas som i ärenden om godkännande av en fristående skola. Detta skrevs innan friskolereformen. En rimlig tolkning är att utbildningen ska vara ett fullgott alternativ, och inget annat. En orimlig tolkning vore däremot att man ska ställa samma formella och byråkratiska krav på hemundervisande som på friskolor. Friskolorna får skolpeng för sådant arbete. Skolpengen för hemundervisade barn går till den instans som ska sköta insynen, oftast en lokal skola. Sidan 5 av 10

6 Det torde vara mycket svårt för ett barns vårdnadshavare att genom enskild undervisning bibringa barnet kunskaper och färdigheter som kan jämföras med dem som barnet skulle få i grundskolan eller i en godkänd fristående skola. Detta är en gissning som departementschefen gör. När detta skrevs fanns nästan inga hemundervisare alls i Sverige, och erfarenheterna från andra länder var inte så omfattande som nu. Idag vet vi att då föräldrar väljer hemundervisning är det mycket sannolikt att resultaten både socialt och kunskapsmässigt blir bra eller bättre än om barnet gått i vanlig skola. Det visste man inte då. Se artikeln Homeschooling From Extreme to Mainstream som Rohus kan tillhandahålla. Därtill kommer att barnet för sin utveckling i övrigt, inte minst sin sociala träning, nästan alltid kan antas behöva de erfarenheter som skolgång ger. Ytterligare en gissning från en departementschef som inte hade det kunskapsunderlag som finns idag. Idag vet vi att de allra flesta hemundervisade barn socialiseras på ett mycket positivt och allsidig sätt och att den psyko-sociala miljön i skolorna blir allt sämre. Jag anser emellertid att man inte generellt kan säga att enskild undervisning är otillräcklig. Departementschefen har här förhållit sig ödmjuk inför att hemundervisning kan fungera bra, även om han saknar kunskapsunderlag för att säkert veta. Enskild undervisning kan tänkas vara en godtagbar ersättning för skolgång i enstaka fall, främst på lågstadienivå. Återigen en gissning från departementschefens sida. Modern forskning visar att ett genomsnittligt försprång för hemundervisade uppstår under det andra till tredje året i hemundervisning, för att därefter öka. De som hemundervisats under hela skoltiden har de största försprången mot sina jämnåriga och har klarat sig mycket bra i högre studier. Detta gäller självklart endast familjer som frivilligt valt denna utbildningsform. Det betyder inte att man skulle få dessa resultat om man avskaffade skolan och lät alla föräldrar utbilda sina barn själva. Jag vill i sammanhanget framhålla, att utfallet såväl av skolgång som av enskild undervisning i betydande mån beror på omständigheterna i det individuella fallet. Till bilden hör också att faktorer utanför själva undervisningsmiljön spelar in. Det är det enskilda fallet som ska bedömas. Därför blev lagskrivningen: Under dess giltighetstid skall prövas hur verksamheten utfaller. Det enda adekvata sättet att göra en bedömning är: Efter att ett medgivande för ett år har givits, skall verksamhetens utfall utvärderas alltså om utbildningen framstår som ett fullgott alternativ. Innan familjen har börjat sin verksamhet är det självklart omöjligt att bedöma hur verksamheten ska komma att utfalla. Sidan 6 av 10

7 Tillbaka till citat från kommuner: Med stöd i Skollagen, departementschefens specialmotivering till 10 kapitlet i Skollagen samt domslut i flera rättsfall har barn- och ungdomsnämnden beslutat om att vara restriktiva med medgivande av hemundervisning. Genomgången av förarbetena ovan visar tydligt att något sådant stöd inte finns varken i skollagen eller förarbetena ( departementschefens specialmotivering ). Ansökan om hemundervisning kan göras för högst ett läsår i taget och ska ställas till barn- och ungdomsnämnd. Rektor på den skola som ansvarar för insynen ska få möjlighet att uttala sig i ärendet innan beslut fattas. Så långt har vi inga invändningar. Avtalet mellan förälder och insynsinstans skall reglera: (A) Hur kontakten mellan skola och elev eller hem skall organiseras (B) En lista över det material som skolan bidrar med. Lista ska upprättas på dels det material som tillfaller barnet och dels på det material som är lån från skolan (C) Förbindelse om att eleven kommer att delta i samtliga nationella prov (D) Hur kunskapskontrollen av elevens kunskaper ska organiseras (E) Kontaktlärarens uppdrag i förhållande till det hemundervisande barnet (F) Form och innehåll på den skriftliga rapport som föräldrarna skall lämna in i slutet av varje termin (G) På vilket sätt skolan får möjlighet att skapa underlag för sin bedömning om hemundervisningen under det gångna läsåret uppfyllt kraven. Här ingår även en avstämning huruvida barnet nått de uppsatta målen (H) Barnets rätt till skolhälsovård Rohus välkomnar avtal mellan familj och skola. Men ovanstående är exempel på hur man helt undergräver insynens funktion; att bedöma om utfallet i verksamheten visar att den är ett fullgott alternativ eller inte. Insynen kan inte formaliseras på detta sätt innan man känner till det enskilda fallet, som är så viktigt enligt förarbetena till nu gällande skollag. En formalisering av relationen mellan skola och familj är rimlig endast om det finns ett konkret behov som baserar sig på de gjorda erfarenheterna, och självklart först efter att någon form av utvärdering skett. Sidan 7 av 10

8 I ansökan om hemundervisning, som utgör underlag för nämndens beslut, ska följande beskrivas eller finnas med: (I) (J) (K) (L) (M) (N) (O) (P) (Q) (R) (S) (T) Motivering till varför hemundervisning önskas Pedagogisk idé, inriktning och eventuell profilering Hur läroplan och lokal skolplan kommer att styra undervisningen Hur undervisningen kommer att genomföras, dvs vilka arbetsformer kommer att karaktärisera undervisningen? Hur man tänker arbeta kring värdegrunden som den uttrycks i Lpo-94. Hur arbetet med inflytande och demokrati kommer att tillgodoses Vilka språk som kommer att ingå i undervisningen Hur och med vilken frekvens avstämningen av barnets kunskapsutveckling kommer att ske Exempel på hur barnets individuella utvecklingsplan, IUP, kommer att vara utformad ska bifogas ansökan Vilken beredskap som kommer att finnas om det visar sig att barnet behöver särskilt stöd Terminsplanering av arbetet det kommande läsåret ska bifogas Mål att stämma av mot skall formuleras för vart och ett av de olika skolämnena Lista på de läromedel som är tänkta att användas i undervisningen Detta är ett exempel på och ett uttryck för både okunskap och i grunden en ovilja att medge hemundervisning generellt. Detta har uttryckts trots att förvaltningspersonal inte känner till något om familjen i fråga. Det innehåller även krav som endast lärare i skola har i sin verksamhet, inte hemundervisande föräldrar (t ex. IUP, Mål att stämma av mot mm.) De flesta punkterna är dessutom av sådan art som insynen är avsedd för att visa. Vi anser det självklart att varje föräldrar, framför allt hemundervisande föräldrar, funderar kring dessa frågor, men det har ingenting att göra med hur utbildningsförvaltning ska kunna göra en bedömning inför ett medgivande eller avslag för att bedriva hemundervisning. EKMR:s beslut nr 17678/91 Ofta anges olika rättsfall från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna som skäl till avslag. Men i alla fall som avgjorts till hemundervisarens nackdel visar det sig alltid att familjen sökte exkludera vissa delar ur den nationella kursplanen, och på så sätt neka barnen viss utbildning det gör inte hemundervisare. Om endast myndigheter tillåts välja utbildning för våra barn, begår vi just det misstag som Europakonventionen och FNs deklarationer delvis författades för att förhindra att barn tvingas till en utbildning som staten ensidigt använder för sina egna syften, som i länder där man utbildar barn-soldater! Av handlingarna går det inte att bedöma Det är tveksamt Vidare kan ifrågasättas Detta anges ofta som skäl till avslag. Men det är just detta som kommunens insyn är till för. Det är kommunens ansvar att ta reda på dessa detaljer som det råder tvivel kring. Kom ihåg Skolverkets instruktioner till kommunerna: ta fram de underlag den behöver för att fatta sitt beslut. Sidan 8 av 10

9 Hur göra andra kommuner? Det flesta kommunerna i Sverige ger medgivande till hemundervisning. Detta visar en enkät i Dagens Nyheter från , där man kom fram till följande: DN har därför gjort en undersökning i landets 290 kommuner för att få en överblick av fenomenet. Totalt svarade 181 kommuner på enkäten. Resultatet visar: 36 kommuner hade beviljat hemundervisning för 74 barn efter ansökan från föräldrarna detta läsår. 12 kommuner hade avslagit ansökan för 27 barn. 29 kommuner uppgav att 48 barn hemundervisades av andra skäl (sjukdom, skolk, mobbning, psykiska diagnoser) från ett par veckor upp till ett halvår. I de fallen sköttes ofta undervisningen i samråd med en skola och en lärare. Övriga kommuner uppgav att ingen ansökt om hemundervisning. Ingen ansökan Antal: 104 Inget svar Antal: 109 Ja (till 74 barn) Antal: 36 Nej (till 27 barn) Antal: 12 Annan orsak Antal: 29 Även om alla kommuner inte svarade så är trenden tydlig. En ansökan om hemundervisning beviljas förmodligen i majoriteten av fallen. Dock är kommunikationen kommuner emellan nästan obefintlig, och man tar oftast ställning till beslutet om medgivande på helt egen hand. I de fall man kontaktar Skolverket för råd, har det visat sig att råden kan vara helt olika, beroende på vem på Skolverket man talar med detta beror på att Skolverket själva har så lite erfarenhet av hemundervisning. Det är inte konstigt, eftersom deras erfarenhet egentligen inte handlar om denna utbildning på annat sätt, utan endast om kommunal skola och friskola. I de kommuner som givit medgivande att bedriva hemundervisning och där hemundervisning för närvarande sker, vet Rohus att det går alldeles utmärkt. Kommuner och föräldrar är nöjda med hur insynen sker, kunskapsmässigt och socialt utvecklas barnen mer än väl, och medgivande ges normalt även för nästkommande läsår. I de kommuner som givit medgivande och där barnens skolplikt upphört, vet vi att det också gått alldeles utmärkt. Barnen har nästan alltid fortsatt i högre studier utan komplikationer tvärtom får de flesta hemundervisade barn i högre studier ett mycket positivt bemötande av både elever och lärare. De anses inte som konstiga eller avvikande på något sätt. Exempel finns på hemundervisade barn som i mycket tidigare ålder går upp i högre utbildning en elev har till och med skrivits in på universitet vid 15 års ålder, och doktorerade vid 18 års ålder. I vissa kommuner upplever man ofta att hemundervisning bör medges med större restriktivitet i de högre årskurserna. Dock känner vi inte till att det någonsin berott på att barnen halkat efter kunskapsmässigt eller socialt, eller att de skulle komma att göra det i högre årskurser. Vi har erfarit att restriktiviteten nästan alltid beror på förutfattade meningar. Vi rekommenderar den kommun som befinner sig i ett sådant läge att kontakta oss, så att vi kan sätta kommunen ifråga i kontakt med andra kommuners tjänstemän som har god erfarenhet. Den samlade erfarenheten hos Sveriges kommuner finns till förfogande, om man söker den. Detta kan Rohus hjälpa till med. Sidan 9 av 10

10 Vad sker i resten a v världen? Sverige har idag, med sina drygt 50 hemundervisade familjer och drygt 100 barn (dock finns ingen tillförlitlig officiell statistik), den lägsta andelen hemundervisning bland de länder där hemundervisning är lagligt. Sverige ligger faktiskt i nivå med Tyskland som jämförbart land, där hemundervisning är strikt förbjudet genom en gammal skollag från Omräknat till svensk folkmängd har jämförbara länder, inklusive våra nordiska grannländer, mellan 500 och hemundervisade barn. Flest hemundervisade barn har USA ( omräknat till svensk folkmängd) och Nya Zealand ( barn omräknat till svensk folkmängd). Även Frankrike, England, Sydafrika och Kanada ligger högt med åtskilliga tusen hemundervisade barn omräknat till svensk folkmängd. De internationella siffrorna tyder på att den svenska skollagen tillämpas alldeles för hårt för ett demokratiskt land. Det går heller inte att undvika tanken att Sverige i framtiden kan bli oattraktivt på grund av sin ogrundat restriktiva syn på hemundervisning. Hemundervisade i andra länder, per 9 miljoner invånare, USA Nya Zeeland Storbritannien Kanada Irland Frankrike Norge Finland Sverige Sidan 10 av 10