Trävaror till hela världen

Transkript

1 NR Trävaror till hela världen Dikning för bättre tillväxt Ugglor till nytta och nöje Allt om plantering Stärk äganderätten! Tjäna mer på skogen

2 Tippbart lastflak SPORTSMAN 700 EFI X2» Oavsett om det handlar om jakt, nöjesåkning eller bara att få jobbet gjort så är det här modellen som gjort Sportsman till vad den är. Helt enkelt det perfekta nyttofordonet. Med ytterligare förbättringar inför 2008 sätter Polaris återigen ribban högre i klassen. Främre förvaringsbox IRS individuell bakvagnsupphängning Förhindrar att maskinen kränger och gör körningen säker TURF inkopplingsbar enhjulsdrift Ger snävare svängar och är skonsammare mot underlaget ADC Automatiskt bromssystem vid utförskörning Motorbroms även på framhjulen så att alla hjul bromsas lika mycket För mer information och närmaste återförsäljare eller

3 Norra Skogsmagasinet utges av Norra Skogsägarna ek. för. ISSN Adress: Norra Skogsmagasinet Norra Skogsägarna Box 4076, Umeå Telefon Ansvarig utgivare: Erik Jonsson, tel: Chefredaktör/bildredaktör: Calle Bredberg, tel Adressändringar: Telefon: Annonsansvarig: Annonspriser, bokningar, etc: Anders Jakobsson, , Epost: Layout och produktion: Guldbrand & Guldbrand, tel Tryckeri: Nya Tryckeri City, Umeå Omslagsbild: Timberland på väg till Egypten med trävaror. Foto: Calle Bredberg Kontakta redaktionsrådet! Norra Skogsmagasinet har ett redaktionsråd bestående av förtroendevalda, tjänstemän och redaktionen. Kontakta gärna någon av nedanstående om du har tips eller synpunkter. Erik Jonsson, Umeå, tel Calle Bredberg, Umeå, tel Gunilla Guldbrand, Umeå, tel Helena Sehlstedt, Umeå, tel Nils Broman, Umeå, tel Jonas Eriksson, Umeå, Erik Granerot, Övertorneå, tel Helena Gålnander, Boden, tel Anders Jakobsson, Kalix, tel , Håkan Lageson, Örnsköldsvik, Mats Lundberg, Skellefteå, tel Anna Lundström, Skellefteå, tel Tomas Mörtsell, Storuman, tel Thomas Olsson, Råneå, tel Kristian Strömberg, Boden, Ur innehållet Aktuell näringspolitik sid 4 Oacceptabelt av Skogsstyrelsen sid 6 Skog & Virke Tjäna mer på skogen sid 7 Skogsskolan Plantering sid 8 Törskateresistenta frön sid 10 Trävarumarknaden Del 3, Världen sid 12 Ugglor till nytta och nöje sid 18 Föreningsstämman 2008 sid 22 Dikning för bättre tillväxt sid 24 Ekonomi & Juridik sid 25 Knubb blir till grillkol sid 26 Norraprofilen Birger Westermark sid 30 Ledare Bo T Holm, vd Norra Skogsägarna En spännande skogsproposition Så har då jordbruksdepartementet lämnat de delar i den skogspolitiska propositionen som berör lagfrågor till Lagrådet. Efter att Lagrådet har lämnat sina synpunkter kommer propositionen att vara föremål för utskottsbehandling under våren. Berörda utskott blir vad vi kan bedöma i dag näringsutskottet, finansutskottet samt miljöoch jordbruksutskottet. Våra möjligheter att påverka frågorna sker i samband med denna behandling. Normalt fattas sedan beslut av Sveriges riksdag i juni månad. Innehållet i den lagda propositionsskrivningen ser bra ut för oss skogsägare i frågor som rör produktion. Vad vi kan bedöma idag tydliggörs vikten av ökad produktion på våra skogsfastigheter. Det är bra om detta fastställs och inte bara pratas om i allmänna ordalag. En ändrad definition av skogsmarksbegreppet kan visserligen medföra en del praktiska komplikationer i de redovisningar och skogsbruksplaner som vi har, men de positiva delarna överväger när vi framgent kan jämföra oss med andra länder när det gäller reservatsavsättningar. Ett önskemål från oss i norr är att gränsen för svårföryngrad skog tas bort, då den inte längre fyller någon praktisk funktion. Svårigheten till detta som anförts är att den fortfarande har betydelse i rennäringsfrågan. Ett första steg på vägen vore då att åtminstone byta namn på denna gräns och frigöra den från själva föryngringsfrågan. Nästa steg skulle bli att avgöra om gränsen i sig behöver finnas kvar överhuvudtaget. Ytterligare ett område där vi inte ser ut att nå fram är Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet. Att Skogsstyrelsen som myndighet ska fortsätta att konkurrera med privata företag när det gäller uppdrag, går precis på tvärs emot vad som sker i samhället i övrigt. Här har våra politiker ett utmärkt tillfälle att styra över denna uppdragsverksamhet till privata företag och småföretagare i skogsbygderna. På detta sätt kommer det att skapas riktiga jobb och utkomstmöjligheter även utanför tätorterna. Än mer förvånande är att man inte föreslår att Skogsstyrelsen ska upphöra med rotpoststämpling. Det är inte rimligt att myndigheten ägnar sig åt det som nästan är en rufflarmetod, med stora fel i såväl volym som kvalitet på enskild post, samtidigt som man är den myndighet som är tillsatt att övervaka virkesmätningslagen. Denna lag kom ju till för att skydda enskilda skogsägares försäljningar från oseriösa virkeshandlare. Jag ser dessutom en risk för generella fel i mätningen till köparens fördel, då köparen är den anda aktören i affären som har möjlighet att kontrollera den verkliga volymen efter avverkning. Det ser ut att bli ett spännande år. Sammanfattningsvis tror jag trots allt att vi kan förvänta oss ett flertal positiva förändringar under året. Det är bra det är hög tid för lite medvind för de privata skogsägarna.

4 Aktuell näringspolitik Jonas ansvarar för näringspolitiken Jonas Eriksson är näringspolitisk redaktör i Norra Skogsmagasinet. Den som vill ha kontakt med Jonas når honom på telefon eller epost: jonas.eriksson@norra.se Äganderätten måste stärkas! Vad är äganderätten egentligen värd? Ja, det är nog en fråga som många markägare ställer sig efter besked om intrång eller inlösen. Jag har lagfart på fastigheten, argumenterar fastighetsägaren. Men när allt kommer omkring så saknar lagfarten betydelse. Text: Jonas Eriksson Illustration: Gunilla Guldbrand För många skogsägare kommer ett besked om intrång eller inlösen på fastigheten som en chock. Oavsett om det handlar om expropriering för naturvårdsändamål, mineralfyndigheter, vattentäkter, elledningar eller annat, så är frågan om vad äganderätten egentligen är värd berättigad. Beskedet kommer ofta utan att fastighetsägaren har något att säga till om. Ödesdigra överklaganden Det kan även handla om att andra näringar nyttjar och sliter på den mark som skogsägaren har investerat i för en god skogsproduktion och lönsamhet. Dessa intressen kan få ödesdigra konsekvenser för en enskild markägare. Ett tydligt Utdrag ur Nordisk samekonvention I angelägenheter av väsentlig betydelse för samerna skall det föras förhandlingar i sak med sametinget innan beslut fattas av offentlig myndighet. Dessa förhandlingar skall äga rum vid en tillräckligt tidig tidpunkt för att sametinget skall kunna påverka handläggning och resultat. Tillstånd till undersökning eller utvinning av naturresurser skall inte meddelas om verksamheten skulle göra det omöjligt eller allvarligt försvåra för samerna att fortsätta utnyttja områdena i fråga. Det gäller också för andra former av ingrepp i naturen eller brukande av naturen i områden som omfattas av artikel 34, däribland skogsavverkningar, anläggningar för vattenkraft och vindkraft, byggande av vägar och fritidshus. Lämpliga förfaranden skall finnas tillgängliga i nationell rätt för att pröva frågor om samernas rättigheter till land och vatten. Särskilt skall samer i mål vid domstol om sådana rättigheter kunna få sådan ekonomisk hjälp som är nödvändig för att de skall få sin talan prövad. De berörda samerna skall ha rätt till ersättning för all skada som åsamkas dem. exem pel på detta är de aktuella avverkningstillstånd som systematiskt överklagats av Vapstens sameby ovan odlingsgränsen. Överklagandena innebär segslitna rättsprocesser som kan komma att pågå under flera år. Oroande för skogsägare Vapstens agerande ger en föraning om vilka allvarliga konsekvenser en svensk ratificering av Nordisk samekonvention eller ILO 169 skulle innebära för privata skogsägare i norr. I praktiken kan det bli så att samebyn eller sametinget

5 Stöd till naturvården i norr Naturvårdsverket fördelar sammanlagt 138,7 miljoner kronor för naturvård till länsstyrelsen i Norrbottens län under Av det är 90 miljoner kronor länsstyrelsens ram för att bilda naturreservat under året. Länsstyrelsen i Västerbottens län får sammanlagt 93,6 miljoner kronor för samma ändamål under Av det är 62 miljoner kronor avsatta för bildande av naturreservat. Medlen ska finansiera inköp av mark och ersättning till markägare för intrång. Branschfolket på plats i Umeå Göran Persson ny ordförande i Sveaskog Regeringen kommer vid den ordinarie bolagsstämman den 16april utse tidigare statsminister Göran Persson till ny styrelseordförande i Sveaskog AB. Han efterträder Bo Dockered. Klartecken för Haparandabanan Första etappen av Haparandabanan har fått klartecken av länsstyrelsen i Norrbotten. Beslutet innebär att Banverket kan sätta igång arbetet. Den första etappen som beslutet gäller är mellan Sangijärvi och Keräsjoki, en sträcka på 13 km. Totalt berörs 79 markägare. inom hela renskötselområdet avgör om du som skogsägare får tillstånd att avverka på din fastighet. Vi kan urskilja klara likheter med Vapstens agerande och artiklarna i Nordisk samekonvention. I de aktuella fallen menar samebyn att Skogsstyrelsen borde inhämtat synpunkter från sametinget innan tillstånd till avverkning beviljats av myndigheten. Detta är i linje med Artikel 16 i Nordisk samekonvention. Deklaration blir konvention Äganderätten måste stärkas och tydliggöras gentemot den bruksrätt som är fallet när det gäller renskötselrätt. Politiker måste vara uppmärksamma på olika konventioner och deklarationer som föreslås utifrån internationella påtryckningar och förutsättningar som gäller i andra länder. Under hösten har FN:s generalförsamling antagit den så kallade urfolksdeklarationen. På sametingets hemsida kan vi läsa hur sametingets ordförande Lars Anders Baer uttrycker sin glädje över antagandet av deklarationen, som enligt honom går längre än både ILO 169 och Nordisk samekonvention. En deklaration är inte juridisk bindande, men noterbart är att deklarationer med tiden brukar utvecklas till konventioner. Besök årets viktigaste mötesplats för skogen! Utställare och program hittar du på Signalvägen Umeå Tel

6 Oacceptabelt av Skogsstyrelsen När Henry Lindgrens avverkningsanmälan försvann var det förmodligen den förlåtande mänskliga faktorn som hade varit framme. Det som följde därefter var dock mer oförlåtligt. Jag kan förstå att anmälan kom på avvägar, men jag kan inte acceptera myndighetens fortsatta hantering av ärendet, berättar Henry Lindgren, skogsägare från Önnesmark. Text och foto: Calle Bredberg Henry Lindgren och hustrun Annie har tagit illa vid sig av Skogsstyrelsens behandling. I höstas försvann ett antal avverkningsanmälningar. Drabbade skogsägare återfanns inom i stort sett hela Norra Skogsägarnas område, och många besvikna medlemmar hörde av sig till Norras tjänstemän. Sannolikt hade enskilda medarbetare på Skogsstyrelsen orsakat felet, en skada som ändå hade goda förutsättningar att kunna lösas utan större friktion. Så blev det inte. Istället för att söka smidiga lösningar skickade Skogsstyrelsen ärendena med de saknade avverkningsanmälningarna direkt till åklagarmyndigheten. Till åklagare Sjuttiofemårige Henry Lindgren, skogsägare från byn Önnesmark, mellan Lövånger och Skellefteå, förstod ingenting när Skellefteåpolisen hörde av sig och kallade honom till polisförhör. Henry tog naturligtvis mycket illa vid sig av Respektlöst från Vapstens sameby Många skogsägare har drabbats av Vapstens samebys systematiska överklagningar av avverkningsbeslut. Bo Rönnholm är en av dem som nu ryter ifrån och efterlyser mer hänsyn från samebyn. Text och foto: Calle Bredberg Bo Rönnholm, skogsägare från Röbäck med skogsfastighet i Brattåker i Storumans kommun, hade planerat för avverkning i höstas. Idag står skogen fortfarande kvar, något som Bo beskyller Vapstens sameby för. Det så kallade samrådet ger han inte mycket för. Samebyn gjorde sig helt omöjliga att få tag på, de svarade varken på telefon eller lösbrev. Det rekommenderade brevet med mottagningsbevis kvitterades ut den allra sista dagen, fortfarande utan att någon företrädare från samebyn hörde av sig om de ville ha samråd eller inte. De var tydligen inte det minsta intresserade av en dialog. Jag förstår över huvud taget inte varför det ska behövas rekommenderade brev. All korrespondens med Skogsstyrelsen fungerar ju med vanlig post och telefon. Det är ingen tvekan om att samebyn ägnar sig åt ett avsiktligt förhalande, berättar Bo Rönnholm. Avböjde skogsköp I samma veva som samrådet med samebyn pågick fick Bo ett erbjudande att förvärva 227 hektar skogsmark av Sveaskog. Bo övervägde starkt att köpa marken, men sansade sig när han insåg vilka risker det skulle innebära. Allt det här krånglet, tillsammans med samebyns långtgående rättigheter att fortsatt bruka mark som tillhört Sveaskog i husbehovssyfte, gör att det inte går att förvärva mark här uppe. Vapstens samebys agerande är helt enkelt inte tillförlitligt och den ekonomiska risken blir därför alltför stor, konstaterar Bo. Utan hänsyn Enligt Bo finns det inte någon saklig anledning för Vapstens sameby att motverka hans näringsverksamhet. Sedan samebyn började köra ner renarna med lastbil till kusten, för minst tio år sedan, har han inte haft några renar alls på marken. Samebyns agerande är respektlöst. I rennäringslagen, 65, står det vid renskötselns utövande ska hänsyn ska tas till andra intressen. Frågan man naturligtvis ställer sig är om Vapstens sameby har den mognad som krävs för de rättigheter och skyldigheter som rennäringen har enligt lagstiftningen, avslutar Bo Rönnholm. Bo Rönnholm.

7 den kränkande behandlingen och är idag inte nådig med sin kritik mot Skogsstyrelsen. Jag kan förstå att en anmälan försvinner, men jag kan inte godta det fortsatta agerandet. Det vore ju så lätt att lyfta luren och ta reda på hur det ligger till. Nej, istället tar man till storsläggan och överlämnar ärendet till åklagare, vilket leder till en polisutredning. Skogsstyrelsen verkar ha fokuserat sitt arbete på myndighetsutövning istället för samråd och samverkan, vilket jag djupt beklagar, konstaterar Henry. Polisen kontaktade så småningom Norra Skogsägarna, då det framkom att anmälan hade gjorts i laga ordning, vilket medförde att ärendet lades ner. Enligt Norra Skogsägarna borde Skogsstyrelsen ha kontaktat dem i ett tidigare skede och därmed undvikit att besvära skogsägaren. Aktiv skogsägare Henry Lindgren brinner verkligen för skog och skogsvård. Under mer än 50 år har han skött sin skog exemplariskt och tillhör dem som tycker att det är en oerhörd tillfredsställelse att få gå igenom en lyckad plantering. Genom åren har han satt närmare plantor och bara sedan pensioneringen har han röjt, underröjt och gallrat 80 hektar. Henry är högst aktiv i praktiken, liksom i teorin. Han är en stor förespråkare för välskötta skogar och för närvarande deltar han i studiecirkeln Kraftsamling Skog i Lövånger. Man kunde ju ha förväntat sig lite erkännande från Skogsstyrelsen efter alla dessa år, men istället kommer detta. Det är en stor besvikelse, avslutar Henry Lindgren. Välbesökta skattekvällar Inom region Umeå har minst 550 skogsägare passat på att besöka de skattekvällar som Norra Skogsägarna och LRF Konsult har arrangerat på olika platser inom regionen. Det är en mycket bra siffra som visar att engagemanget hos skogsägarna stadigt är på väg uppåt. De nya deklarationsblanketterna är naturligtvis en stor anledning till att många har sökt sig till mötena. Vi ser dock att kurserna och temakvällarna generellt har blivit alltmer välbesökta. Det är mycket positivt, konstaterar Stefan Holmberg, Norras regionchef i Umeåregionen. Fel räntevillkor I förra numret av Medlem i Norra, den bilaga som distribueras tillsammans med Vi Skogsägare, blev det tyvärr fel räntevillkor för Norra Skogsägarnas medlemskonto. Den korrekta räntan ska vara 3,50 procent, inte 3,25 procent som det stod i nr Ny näringspolitisk tjänst Den 1 maj kommer Jonas Eriksson, Norra Skogsmagasinets näringspolitiske redaktör, att tillträda tjänsten som skogsassistent med ansvar för näringspolitik och naturvård vid Norra Skogsägarna. Det innebär att Jonas får ett utökat ansvar för bland annat debattledning, bevakning och intrångsärenden. Det känns bra att få kunna lägga än mer fokus på de näringspolitiska frågorna, som blivit allt fler och mer påtagliga under senare tid, kommenterar Jonas. Samtidigt tillträder Sara Karlsson tjänsten som skogsassistent med ansvar för den skogliga planeringen, ett ansvarsområde som tidigare låg på Jonas Eriksson. Skog & virke Krönikör: Nils Broman, skogschef Norra Skogsägarna Ökad tillgänglighet ger ökad lönsamhet Vill du öka lönsamheten i din skog? Svaret på den frågan kan förstås tyckas given. Jag konstaterar att det med nuvarande planering och brukande av privata skogsfastigheter finns stora möjligheter att öka den ekonomiska avkastningen. Det handlar om att formulera mål för hela fastigheten, prioritera investeringar och satsa på åtgärder som ger högre tillväxt och inte minst bättre tillgänglighet. Det finns ett antal välkända åtgärder som du som skogsägare kan nyttja för att höja lönsamheten i ditt skogsbruk. Det är viktigt att du har ett tydligt mål med ditt skogsbruk och att du är väl bekant med förutsättningarna på din skogsfastighet. En aktuell skogsbruksplan och åtgärdsplanering på hela fastigheten är en förutsättning för att du som skogsägare ska kunna prioritera och investera i rätt åtgärder vid rätt tillfälle. Utöver produktionshöjande åtgärder, som exempelvis skogsgödsling, dikning och effektivare trädslag, finns det ett antal åtgärder för att öka tillgängligheten på virket. Ökad tillgänglighet skapar ökad flexibilitet och ökade intäkter genom samordning till större avverkningar, med möjlighet till effektivare avverkning och virkestransporter under perioder då industrin har som störst behov av virke. Bra vägar är också en förutsättning för en effektiv skogsvård. Nedan redovisas åtgärder som du som skogsägare bör satsa på för att öka tillgängligheten och därmed den ekonomiska avkastningen. Prioritera och planera åtgärderna på hela fastigheten. Planera med god framförhållning. Bygg och rusta dina skogsbilvägar. Genomför eller beställ underväxtröjning i god tid. Kontakta din skogsinspektor för att anmäla slutavverkningar med god framförhållning. Röj och märk upp rågångar. Tänk igenom planeringen av avverkning. Samordna åtgärderna med rågrannar. Investering i angränsande skogsfastigheter (tilläggsköp). Om du tar till dig ovanstående budskap kommer du att skapa ökad lönsamhet i ditt skogsbruk. Jag rekommenderar ett möte med din lokala skogsinspektor för att diskutera möjligheterna på just din skogsfastighet. Det är mycket pengar det rör sig om och det är dina pengar i ditt eget skogsbruk.

8 Norras Skogsskola Plantering Norras Skogsskola ger familjeskogsbrukare grundläggande kunskaper om skogsskötsel. För mer detaljerade råd vänd dig till din skogsinspektor! Plantering en pålitlig åtgärd När, var och hur ska jag plantera? Vilket trädslag ska jag välja? Leja bort eller göra jobbet själv? Vi reder ut begreppen och ger nyttiga tips om den vanligaste och normalt säkraste föryngringsmetoden. Foto: Calle Bredberg Plantering fungerar på de flesta marker och är den föryngringsmetod som ger säkrast resultat och snabbast start av återbeskogningen efter en avverkning. Plantering är mindre känslig för klimatläge och väderlek jämfört med sådd och naturlig föryngring. I jämförelse med självföryngring får man cirka fem års kortare kalmarkstid. Om man använder förädlade plantor kan det ge en produktionsökning på hela procent under en omloppstid, jämfört med plantering med plantor som kommer från ortens frö. Markbered och hyggesrensa En bra utförd markberedning ökar möjligheterna för en lyckad plantering radikalt. Är det fråga om plantering av tall är det även viktigt att föryngringsytan är hyggesrensad. Tallen utvecklas dåligt om den beskuggas av klena träd som inte har avverkats från det förra beståndet. I vissa fall kanske hygget inte är åtkomligt för markberedning. Markberedning för hand är sällan realistiskt det är helt enkelt för arbetskrävande. Att plantera contortatall utan markberedning, med tätare förband än normalt, kan då vara ett alternativ. Contortatallen har högre överlevnad jämfört med svensk tall som planteras utan markberedning. När ska man plantera? Normalt planterar man säsongen efter markberedningen har utförts, vilket innebär andra eller tredje året efter avverkningen. Skogsvårdslagen säger att erforderliga föryngringsåtgärder ska vara utförda senast tredje året efter avverkning. Att plantera på våren/ Den som har planterat ett träd har ej levat förgäves. Gammalt kinesiskt ordspråk försommaren är ofta bäst, men höstplantering kan många gånger vara ett fullgott alternativ. Vid höstplantering bör man dock tänka på att man förlorar en tillväxtsäsong jämfört med vårplantering samma år. Undvik helst att höstplantera på finjordsrika marker. Plantorna hinner då inte rota sig alls inför vintern och blir känsligare för uppfrysning. Plantera själv? Ska man leja bort planteringen eller göra den själv? Ja, det beror förstås på intresse, förmåga, ekonomi och tillgänglig tid. I stora planteringar kan det vara skönt att leja bort planteringsarbetet. När du planterar själv så tjänar du nästan en krona per utsatt planta jämfört med att leja bort jobbet. Om du är ovan kan du räkna med att sätta cirka plantor per hektar och dag. Är du rask och rutinerad planterar du över plantor på en dag. Val av planteringspunkt En grundregel är att sätta plantan högt, varmt och torrt. Sträva alltså efter upphöjda plan

9 Text: Mikael Widerlund skogsvårdsansvarig region Skellefteå teringspunkter. Hamnar plantan för lågt är risken stor för syrebrist och dålig rotutveckling. Ren mineraljord och minst 10 cm till humuskant ger bästa skydd mot snytbaggen. Mineraljordshög på omvänd torva är ofta den idealiska planteringspunkten. Planterar du i hög är det extra viktigt att plantan hamnar tillräckligt djupt. Mer än 1/4 av plantans gröna del bör vara under humus/mineraljordskant. Skogforsks hemsida ger en utförligare beskrivning: Delta gärna på en planteringskväll eller liknande, där du kan få praktiska planteringstips. Glöm inte uppföljningen Följ upp din föryngring regelbundet. Har du lejt bort din plantering så bör du titta till planteringen snarast möjligt efter att planteringen har utförts. Även om planteringarna normalt sett utförs väl med fräscha plantor, sker ibland misstag. Reklamationer är lätttast att få igenom när planteringen är färsk, med tiden ökar antalet naturliga orsaker till plantavgångar. Efter leveranskontroll bör en första kontroll ske senast ett år efter plantering. De flesta avgångarna sker inom de första två åren efter planteringen. Att tänka på när du beställer plantor Det är oftast lämpligt att beställa plantor eller plantering redan i samband med virkesaffären. Det underlättar planering och prognostisering av plantbehov för din inspektor, samtidigt som du har det hela klart. Trädslagsval: Använd tall på magra och medelgoda marker, gran på bördiga marker. Contortatall kan vara ett bra alternativ på magrare marker med grövre jordarter och helst inte på så hög höjd över havet. Plantstorlek: Alltför stora plantor är inte bra. Det är viktigt med balans mellan plantans gröna del och rotdel. Ett litet rotsystem förmår inte försörja en stor barrmassa, och risken att plantan drabbas av torkstress ökar. En stor planta i förhållande till torvklumpen indikerar att plantan kan ha stått för länge i odlingsbehållaren, vilket ökar risken för rotdeformation även för moderna plantodlingssystem. Risken ökar också att plantan lägger sig när snön kommer. Dessutom måste man ibland använda grövre planteringsrör för att plantorna ska glida lätt genom röret. Förädlat plantmaterial bör du definitivt använda. Förädlade plantor ger procent högre volymproduktion under en omloppstid jämfört med ortens material. Den lägre siffran avser första generationens plantage, den högre (15 25 procent) andra generationen, som snart kommer ut på marknaden i stor skala. Fryslagrade plantor är färdiga för leverans tidigt på våren. Tänk på att det tar någon vecka att tina upp dem. Det är viktigt att inte öppna plantkartongerna förrän de är helt tinade, annars drabbas plantorna av frosttorka och dör. Vårda plantorna. Tänk på att plantor som inte transporteras i pappkartonger snabbt kan torka ut vid längre transporter på öppet släp. Undvik att förvara plantor i solen! De mår bäst i skuggan. Skär upp kartongerna (om de inte är frysta) och plantera så snart som möjligt. Vattna plantorna om de känns torra, men tänk på att plantor vars torvklumpar är mättade med vatten är tunga att bära. Lämpligt plantantal vid plantering (Skogsstyrelsens rekommendationer) Tall ståndortsindex Plantor/ha 1) Förband, m Gran ståndortsindex Plantor/ha 1) Förband, m T ,8 1,7 G ,1 1,9 T ,0 1,8 G ,2 2,0 T ,1 1,9 G ,4 2,0 T ,3 2,0 G ,6 2,0 T ,4 2,0 För björk rekommenderas plantor per hektar. 1) Det lägre antalet används vid förväntad låg avgång (exempelvis markberett och inga försvårande omständigheter), det högre när stor avgång kan befaras. Liten ordlista Rotsnurr: En defekt vid skogsplantodling som uppkommer på grund av felaktigt konstruerade behållare (krukor). Plantor med rotsnurr får lätt problem med stabilitet och tillväxt senare under utvecklingen. Med moderna plantodlingssystem som Starpot, Planta 80 och Jackpot får man en bra rotutveckling. Föryngringsyta: Ett annat ord för hygge. Hyggesrensning: En åtgärd för att ta bort plantor och träd som kan konkurrera med den nya föryngringen. Förband: Utplacerade träds eller plantors inbördes avstånd och läge i förhållande till varandra. Barrotsplantor har rötterna bara. Används i dag mest i södra och mellersta Sverige. Täckkrotsplantor har rötterna i en torvklump eller liknande. Det enda alternativet i norra Sverige. Proveniens: Fröets geografiska härkomst. Snytbagge: Ett okräk som gillar att knapra på plantor. I norra Sverige brukar normalt en väl utförd markberedning och bra val av planteringspunkter (mineraljord och tillräckligt avstånd till humuskant) räcka för att hålla snytbaggen i schack. Vi underskattar dock ofta de skador snytbaggen åstadkommer. Svart bastborre: Ett annat okräk som liksom snytbaggen är en vivel. Den gör sina näringsgnag under mark.

10 Specialister på specialavverkningar Under de senaste åren har Norra Skogsägarna finslipat kompetensen när det gäller så kallade specialavverkningar. Botniabanan är ett bra exempel på just en sådan avverkning. Text och foto: Calle Bredberg För att klara av en specialavverkning, som ofta är tätortsnära, fordras erfarenhet och bra resurser. Inte minst krävs det en smidig hantering av logistikkedjan, från avverkningsplanering till avverkning och transport till industri. Dessutom är det mycket viktigt att omge sig med kompetenta och effektiva entreprenörer. Under hösten och vintern har Norra Skogsägarna arbetat intensivt med Botniabanansträckningen från Stöcke till Strömpilsplatsen i Umeå. Någon gång i början av mars beräknas föreningens kontrakt med Botniabanan vara genomförda. Avverkningsuppdragen utefter Botniabanan har varit inspirerande och mycket Norra Skogsägarnas avverkningsgrupp på väg ut till Storsandskär, en ö i Umeälvens utlopp, via en tillfällig arbetsbro. När arbetet är avklarat har Norra avverkat 600 m³, varav drygt 100 m³ har kvarlämnats för att utgöra nyskapande av död ved. lyckade. Idag känner vi oss mogna för att ta på oss i stort sett vad som helst. Nästa uppdrag blir att ansvara för en avverkning i ett blivande bostadsområde på Umedalen, berättar Jörgen Bergh, produktionsinspektor vid region Umeå. Resistenta frön minskar törskateangrepp Lösningen på problemet med angreppen från törskatesvamp kan heta förädling. Genom det så kallade Övertorneåförsöket har Skogforsk visat att frön från vissa träd i vissa plantager ger en ökad resistens mot törskatesvampen. Text och foto: Calle Bredberg Omfattande angrepp av törskatesvamp är inte ett helt nytt fenomen. De senaste årens skadeangrepp i Norrbotten hänger troligtvis samman med specifika väderbetingelser under en serie år. De första larmrapporterna kom sommaren Vid stickprovsinventeringar utförda av SLU under 2007 i ett urval av tallungskogsytor i östra Norrbotten påträffades törskateangrepp på drygt 60 procent av ytorna. Översatt till arealsiffror motsvarar detta cirka hektar tallungskog i det inventerade området. Svampinfektionen sker huvudsakligen på barr eller årsskott av tall, dock inte på contorta. Idag finns tyvärr inga botemedel eller snabba lösningar, men både SLU och Skogforsk arbetar med att lösa törskateproblematiken. Frön till hösten Ett försök i Övertorneå har visat att utvalt plantagefrö kan minska törskateangreppen. Torgny Persson framförde forskningsresultaten för några veckor sedan under Skogforsks utvecklingskonferens, Ukonf08, i Umeå. Om man enbart plockar kottar från de motståndskraftigaste klonerna kan frön för plantodling finnas tillgängliga redan i höst. Skador kan inte helt undvikas, men i ett första skede rör det sig om en minskning från 50 till 40 procent törskateangripna träd. Efter vidareförädling blir dock resultatet betydligt bättre. De resistenta fröna är en lösning. En viss förbättring kan fås direkt genom särplockning, och på längre sikt är ytterligare förbättringar genom riktad förädling mot ökad resistens genomförbara. För redan drabbade bestånd finns inga säkra alternativ. Vi vet inte i dag om saneringsgallring har någon positiv effekt. I de värst drabbade bestånden återstår kanske bara alternativet att hugga ner skogen och börja om från början. Det allra viktigaste är dock att välja rätt trädslag på rätt ståndort, plantera alltså inte tall på granboniteter. På rena tallmarker kan contortatallen vara ett alternativ i skadedrabbade områden, berättar Torgny Persson, skogsträdsförädlare på Skogforsk i Sävar. 10

11 Plantera dina skogsinkomster där de växer bäst Fråga oss så berättar vi gärna mer om vårt Skogslikvidkonto och våra skogskonton Ränta f.n 4,30 % 11

12 Trävarumarknaden del 3 Världen Världen krymper och efterfrågan på norrländskt kvalitetsvirke är fortsatt stor. Idag säljs Norra Skogsägarnas trävaror till de flesta av planeten jordens kontinenter. När vissa marknader sviktar är det istället andra som ökar. Text: Calle Bredberg Foto: Calle Bredberg och Bertil Röjfors Ett skepp kommer lastat med m³ prima, välpaketerade trävaror. Avgång från Holmsund med destination Alexandria i Egypten. Det är en föränderlig värld vi lever i, vilket inte minst gäller de avlägsna marknader där Norra Skogsägarnas säljare försöker avyttra medlemmarnas virke. Om den här artikeln hade publicerats för några månader sedan skulle innehållet med all säkerhet ha varit ett helt annat. Under förra året var priserna höga och portarna vidöppna till många stora marknader. Idag är en del av dem mer eller mindre stängda och priserna sjunker i takt med en minskad efterfrågan. Sådan är verkligheten på trävarumarknaden. Japan sviktar Marknader kommer och går. Idag sviktar en del marknader, inte minst Japan, som under de senaste åren har varit den absolut största utomnordiska marknaden. Den japanska marknadens tillbakagång beror huvudsakligen på nya byggnormer. Nybyggnationerna har minskat kraftigt på senare tid, men volymerna börjar nu så sakteliga att återhämta sig. Under verksamhetsåret sålde Norra Skogsägarna närmare m³ till japanerna. De därpå följande fem månaderna Ett skördargäng? Nej, Amed, Nasiri och Blondie är lagerpersonal på Nora Bois, en stor trävaruköpare i Casablanca. 12

13 Nu har vi kommit fram till den tredje och sista delen i vår artikelserie om Norra Skogsägarnas trävarumarknader. I det sista avsnittet tar vi sikte på de marknader som ligger utanför Europa. Är det där gasen? För en teknikintresserad säljare som Bertil Röjfors är det naturligtvis spännande med ett besök på kommandobryggan. Med tanke på att Timberlands last huvudsakligen består av trävaror från Norra Skogsägarna har fartyget valt att hissa artighetsflagg. ( ) köpte japanerna endast cirka m³, vilket kan jämföras med m³ under samma period föregående år. Flera äggkorgar USA är en annan marknad som för tillfället har ett kraftigt minskat virkesbehov. För Norra Skogsägarnas del är det ändå ingen mardröm. I dagsläget väljer vi att inte köra något Försäljning trävaror Land Antal kubikmeter Japan m 3 Egypten m 3 Marocko m 3 Thailand m 3 Algeriet m 3 Israel 408 m 3 USA 382 m 3 Sydkorea 241 m 3 Libyen 129 m 3 virke alls till USA. Det är en styrka att kunna tacka nej till en marknad som inte ger någon lönsamhet, och istället flytta över volymer till lönande alternativ. Vår filosofi är att inte lägga alltför många ägg i samma korg. För andra aktörer är det däremot svårare att dra sig tillbaka från USA, berättar Bertil Röjfors, säljare på bland annat Nordafrika och Asien. Viktigt förtroende Det är just i ett dåligt marknadsläge som en lång och ambitiös inarbetningstid visar sig oer SaudiArabien 47 m m 3 Norra Skogsägarnas virke kan hamna nästan överallt, till och med hos en småskalig afrikansk snickare med gatan som arbetslokal. 13

14 Trävarumarknaden del 3 hört viktig. Den framstående position som en duktig trävaruleverantör har arbetat in medför att han trots allt får sälja en del varor under lågkonjunkturen. Det är alltså de som har erkänt bra service, bra produkter och duktiga säljare som lyckas bäst när det är som tuffast. Det känns faktiskt som att vi lyckas hålla flaggan förhållandevis högt. Vi har arbetat in ett stort förtroende hos många trävaruköpare runt om i världen och får leverera hyfsade volymer trots konjunkturläget, konstaterar Bertil Röjfors. Inspektioner vanliga Under en dålig konjunktur blir köparna mer kräsna och utlandsbesöken allt tätare vid industrierna. De presumtiva kunderna kräver att få inspektera varorna innan köpet. Det rör sig om urproffsiga trävaruköpare som måste tänka på allt; rätt pris, fungerande transporter, valutapåverkan och lagringsmöjligheter på hemmaplan. Allt ska sammanställas i en kalkyl och resultera i en liten vinst i slutänden. Och endast de allra bästa får leverera. Afrikanska köpare Volymer försvinner alltså på en del marknader, men långt ifrån alla. I framför allt Norge och Nordafrika är Norra Skogsägarna fortfarande mycket starka. Egypten är idag en stor och viktig marknad tillsammans med länder som Marocko och Tunisien. Algeriet och Libyen är nya marknader som vi håller på att bearbeta. Nordafrika är en allt viktigare region i virkesvärlden, ett område som nu är lokomotivet i vår verksamhet, fastslår Bertil. Afrikanska köpare på inspektion vid Sävar såg. Exempel på andra destinationer för det norrländska privatskogsbrukets virke är exempelvis Thailand och Singapore. Billiga fartygstransporter Transporterna till destinationerna utanför Europa går uteslutande med containerfartyg. Det kan låta lite konstigt, men det är faktiskt lika billigt att skicka trävaror med containerfartyg till Japan som det är att transportera samma trävaror med lastbil till Tromsö. Världshandelns globala mönster öppnar möjligheter. När japanerna exporterar elektronik och italienarna säljer pasta över hela världen, öppnas bra lägen för billiga returtransporter, berättar Bertil Röjfors och avslutar med att glänta lite på dörren till helt nya marknader. Världen krymper och efterfrågan på vårt norrländska kvalitetsvirke kommer säkert att bestå. Det skulle inte förvåna mig om vi inom en snar framtid skickar medlemmarnas virke till TongaTonga i Söderhavet. En möbelfabrik i Agadir, Marocko. Undrar just vad ett försäkringsbolag skulle säga? Open airindustrier är vanliga i Afrika. Det har sina fördelar, man behöver åtminstone inte investera i vare sig värmeanläggning eller air condition. 14

15 En bygghandel för framtiden! Hos Norra Trä & Bygg hittar du norra Sveriges största sortiment av lokalproducerat trä. Våra miljöcertifierade kvalitetsträvaror kommer från det norrländska familjeskogsbruket och är producerat vid Norra Skogsägarnas sågverk i Kåge, Lycksele och Sävar. Genom att välja lokalt producerade trävaror värnar du om miljön. Tranportsträckorna blir kortare och miljöbelastningen mindre. Familjeskogsbrukets trävaror är dessutom miljöcertifierade, vilket innebär att skogsägaren åtagit sig att sköta om skogen så uthålligt att djur och växter bevaras samtidigt som virket produceras. Surfa in på eller besök någon av våra butiker i Lycksele, Skellefteå eller Umeå så berättar vi mer! Med sikte på målet! Skidskyttemål Art.nr Ord.pris 825: inkl moms Erbjudande! Gamo 400set Skidskyttemål 2.395: inkl moms (ord.pris 3.106: ) Spara 711: Gäller t.o.m. 4/ Luftgevär Gamo 400set Licensfritt. Kikarsikte, litet kulfång, 100 tavlor och 250 kulor ingår. Art.nr Ord.pris 2.281: inkl moms Kom ihåg! Medlemmar minus 10 % på det ordinarie sortimentet Kan ej kombineras med andra erbjudanden. RING ELLER BESÖK SKOGMA.SE Erik Eliasson ny chef över Norra Trä & Bygg Norra Skogsägarna har anställt Erik Eliasson som affärsområdeschef för Norra Trä & Bygg. Erik kommer närmast från en tjänst som VD för Tectel AB, ett entreprenadbolag verksamt inom elinstallation elnätbyggnationer. Eriks uppgift blir att driva Norra Trä & Bygg, ett växande affärsområde med stor potential. Jag hoppas dels kunna åstadkomma en tillväxt i de tre befintliga butikerna dels utöka antalet butiker inom verksamhetsområdet. Det blir en härlig utmaning som känns jättespännande, konstaterar Erik Eliasson. Erik Eliasson 15

16 Annonssida Växjö universitet 16

17 Annonssida Växjö universitet 17

18 Ugglor till nytta och nöje i skogen För många skogsägare i norr är ugglorna ett trevligt och fullt naturligt inslag i skogslandskapet. Men det är också fåglar som kräver ett hänsynstagande av skogsägaren. Norra Skogsmagasinet följde med rovfågelmärkaren och eldsjälen Ulf Forsström under en dag i uggleskogen. Text: Mats Lundberg Foto: Mats Lundberg och Calle Bredberg Lappugglehannen har precis överlämnat en sork till honan, som strax därefter flyger in till boet för att mata ung Ugglor har fascinerat oss människor i alla tider. De flyger ljudlöst, vrider huvudet nästan ett helt varv och hoar på ett mysigt, ibland lite skrämmande sätt. Och just nu kan vi börja höra deras hoanden i våra skogar, när de hävdar reviret och försöker locka till sig en partner. Ugglorna är de rovfågelarter som påverkas mest av vårt moderna skogsbruk. Just därför behöver ugglorna vår hjälp, framför allt med boplatser men även för att få lugn och ro under häckningen. Boplatser är en stor bristvara för ugglorna, främst då för två av våra större arter; slagugglan och lappugglan. Utsatta bon Slagugglan vill normalt ha sitt bo i typiska torrfuror eller i skorstenar, som många I brist på torrfuror och skorstenar duger det bra med en holk som boplats för slagugglan. kallar de vackra stubbarna efter tidigare bränder. Lappugglan suktar mer efter risbon, som efterlämnats av ormvråk eller duvhök, gärna i lite luckig, större skog. De optimala boplatserna blir dock alltmer sällsynta och den hårdnade konkurrensen om dem gör att många ugglor häckar på dåliga platser. Det kan exempelvis röra sig om bon som alltför lätt kan ofredas av rovdjur. Lämna hålträd Även berguven behöver skydd, framför allt runt de ofta blockiga och klippiga häckningsområdena. Det här är områden som ofta klassas som mekaniska impediment för skogsbruket och som vid behov kan göras lite större och sammanhängande utan större intrång för skogsägaren. De mindre arterna, såsom hökuggla, pärluggla och sparvuggla 18

19 Slaguggleungen lider ingen nöd under märkningsproceduren. arna. behöver också vår hjälp. Här kan vi bidra med att skydda och lämna hålträd, som ugglorna gärna övertar efter spillkråkor och andra spettar. Medan Ulf sköter märkningen vilar lappuggleungarna tryggt intill Eidas kroppsvärme. Värdefulla fåglar Vårt drivna skogsbruk gör att ugglornas häckningsplatser blir alltmer sällsynta. Utan hjälp från människor som Ulf Forsström skulle ugglorna vara starkt hotade. Därför är det vikigt att vi skogsägare hjälper till så gott vi kan. För oss är ju ugglorna ett av de värdefullaste djuren i vårt skogsbruk. I motsatsen till älgen, som förstör delar av vår plantskog, så är ugglorna nämligen kompisar som håller vakt på sorkar och möss i nyplanteringarna. Många föryngringar En lämplig häckningsmiljö, där skogsägare kan göra en insats är till exempel ett naturvårdsområde (No/ Ns) i en skogsbruksplan, det vill säga ett om Artikelförfattaren, skogsinspektorn Mats Lundberg, till höger, studerar en skogskarta över en av föreningens egna fastigheter tillsammans med Ulf Forsström. En lämplig boplats har funnits i området, som snart får fylla ytterligare en uppgift i det naturliga samspelet i skogen. 19

20 Lappugglans risbo, som fungerar alldeles utmärkt, är tillverkat av mänskliga händer som tillhör Ulf Forsström. råde som främst har avsatts med tanke på naturvård. Där är det ofta läge att sätta upp en bra holk eller ett risbo som håller för lång tid, vilket skapar god kontinuitet för ugglorna. Inom region Skellefteå har skogsbruksplanerna varit till stor hjälp när man i samråd med Ulf Forsström har valt ut möjliga boplatser Ulf klättrar upp till risboet för att plocka ner ungarna. för ugglor. Häckningarna har varit lyckade på dessa platser och förhoppningsvis ska det kunna bli fler föryngringar i framtiden. Lugna lappuggleungar Under sommaren följde Norra Skogsmagasinet med Ulf Forsström på uggleringmärkning på några av föreningens medlemmars fastigheter. Först ut var en lappugglehäckning som har funnits under lång tid, där som mest sex ungar har kläckts fram i en och samma kull. Nu var det tre ungar som tittade på oss med en förstelnad blick, medan Ulf förberedde sig för att klättra upp till boet för att hämta ner ungarna. Rätt snart dök honan upp, men intog en mer avvaktande roll då hon nog kände igen scenariot och visste att Ulf är en snäll varelse. Ulf la kvickt ner ungarna i en påse och klättrade ner för att ringmärka de tre krabaterna i skydd under en stor risig gran, med assistans av sambon Eida Bågenholm och kompisen LarsGunnar Eriksson. Fåglarna märktes snabbt och bokfördes så att var och ens livsöde skulle kunna gå att följa. Det var fantastiskt att se hur lugna ungarna blev efter att de hade märkts. Men underbart är kort, så det bar snart iväg upp till risboet och friheten igen. Strax därefter lämnade vi platsen för att inte störa mer än nödvändigt. Aggressiv slaguggla Sedan var det dags för förflyttning till en slagugglehäckning i en holk. Vi visste att många häckningar har varit tidiga det här året, vilket framför allt har gällt slagugglan. När vi kom fram till holken fann vi endast en unge, trots att rapporterna hade sagt fyra ungar. De övriga tre ungarna hade förmodligen hoppat ut och satt någonstans i närområdet. Ulf klättrade upp på den lite ostadiga stegen medan vi andra spanade av omgivningarna för att hålla uppsikt utifall honan skulle komma. En slagugglehona är nämligen inte att leka med runt boet. Ett par dagar tidigare uppstod det rejält blodvite i Ulfs gäng när 20