Medborgardeltagande i samhällsplaneringen

Transkript

1 HANDBOK FÖR TJÄNSTEMÄN PÅ STADSBYGGNAD Medborgardeltagande i samhällsplaneringen fokus barn och unga Beslutad av Stadsbyggnads ledningsgrupp, den 8 juni Örebro kommun Sam 392/2015 orebro.se

2 2 Medborgardeltagande i samhällsplaneringen - fokus barn och unga Förord För att åstadkomma en samhällsförändring som inkluderar barns och ungas perspektiv behöver barn och unga få möjlighet att framföra sina tankar och idéer om den miljö de lever i och använder, samt hur de skulle vilja att den utvecklas i framtiden. Genom dialog med barn och unga kan Stadsbyggnad få ökad kunskap och förståelse som kan bidra till en positiv stadsutveckling. Stadsbyggnad jobbar idag ambitiöst med att involvera barn och unga i samhällsplaneringen, men det finns potential att bli ännu bättre på att skapa möten, finnas till hands, lyssna, ställa frågor och utveckla strukturer för att fånga upp åsikter och tendenser där barn och unga befinner sig och inkludera dem i planerings- och beslutsprocesser. I denna handbok presenteras ett antal metoder och tips som kan inspirera och förenkla arbetsprocessen där barn och unga i ett tidigt skede kan involveras i samhällsplaneringen. Denna handbok är framtagen enligt ett uppdrag i Övergripande strategier och budget och är anpassad för tjänstemän på Stadsbyggnad som ett stöd vid dialog med målgruppen barn och unga. Handboken är en fördjupningsdel av Medborgardialog på Stadsbyggnad och Tekniska förvaltningen, handbok för tjänstemän 2. Handböckerna bör läsas tillsammans. Denna handbok inleds med ett kapitel som beskriver varför dialogen med barn och unga är så viktig. Kapitel 2 är inriktad på det praktiska genomförandet. I slutet av kapitlet finns en sammanfattande checklista med frågeställningar som kan fungera som stöd i planeringen av dialoginsatsen. Handboken ska vara ett levande dokument som vid behov bör utvärderas och utvecklas. Lycka till i dialogen med barn och unga! 1 Örebro kommun ( ) En växande kommun med nya möjligheter Kommunledningen i Örebros övergripande strategier och budget 2015 med plan för Ks 1196/2014. s.84 2 Bn 192/2013. Handboken presenterades vid Tekniska förvaltningens ledningsgrupp 15 januari 2014 samt vid Stadsbyggnads kontorsberedning 21 januari 2014.

3 Medborgardeltagande i samhällsplaneringen fokus barn och unga 3 Innehållsförteckning Förord... 2 Ordlista och definition av centrala begrepp Varför fokus på barn och unga?... 5 Barns och ungas rättigheter... 5 Handbokens syfte och användningstillfällen... 6 Barns och ungas deltagande i planeringen ger mervärde Det praktiska genomförandet... 8 När medborgardeltagande?... 8 Form av deltagande... 9 Val av målgrupp...10 Metoder och hjälpmedel...10 Dialogprocessens olika faser...14 Hantering och användning av resultatet...15 Framgångsfaktorer för en lyckad dialog...15 Läs mer...16 Referenser...17

4 4 Medborgardeltagande i samhällsplaneringen - fokus barn och unga Ordlista och definition av centrala begrepp Medborgardeltagande Dialoginsatser (information, dialog, konsultation, delaktighet, medbeslutande) som kommunen leder 3 där medborgare deltar. Medborgardialog Kommunikation mellan medborgare och förtroendevalda. 4 Medborgare Dialog Invånare i Örebro kommun. Kommunikation som kan innefatta information, dialog, konsultation, delaktighet och medbeslutande. 5 Barn 0 18 år enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. 6 Ung/ungdom år enligt Utbildningsdepartementet i Sverige. 7 Barn- och ungdomsperspektiv Barnets och ungdomens perspektiv Vuxnas uppmärksammande av och förståelse för barns och ungdomars erfarenhet, upplevelse, uppfattning och deras handlingar. 8 Barnets och ungdomens erfarenheter, tankar, känslor, upplevelser, uppfattningar och förståelse av situationer och sin egen livsvärld. 9 3 Se figur 2 och 3 på sidorna 10 & 12 för beskrivning av begreppen 4 Örebro kommun (2010) Riktlinjer för Medborgardialog i Örebro kommun, Handbok för förtroendevalda. Ks 454/2009. s.3 5 Se figur 2 och 3 på sidorna 10 & 12 för beskrivning av begreppen 6 Regeringskansliet (2014) Konvention om barnets rättigheter 7 Utbildningsdepartementet ( ) Med fokus på unga en politik för god levnadsvillkor, makt och inflytande. Prop. 2013/14:191 8 Sommer, Pramling Samuelsson & Hundeide (2010) Child perspectives and children s perspectives in theory and practice 9 Sommer, Pramling Samuelsson & Hundeide (2010) Child perspectives and children s perspectives in theory and practice

5 Medborgardeltagande i samhällsplaneringen fokus barn och unga 5 1 Varför fokus på barn och unga? Barn och unga använder sin omgivning med hela sin kropp och tar in sin omgivning med alla sinnen. För ett barn kan en sten bli ett berg som måste bestigas och en skogsdunge en djungel med spännande djur som behöver undersökas. Utemiljön påverkar barns och ungas hälsa, utveckling och lärande. För att de ska ges bra livsvillkor behöver barn och unga få ta plats, både i samhällsutvecklingen och rent fysiskt. En utmaning i en växande stad som Örebro, där bebyggelsen blir allt tätare och trafikmiljön mer intensiv, är att behålla och utveckla miljöer som är bra för barn och unga. Befintliga friytor som är tillräckligt stora och som har ett kvalitativt innehåll är viktiga att bevara, samtidigt som nya friytor behöver reserveras. För att tillgodose barns och ungas rörelsefrihet behöver friytor också göras tillgängliga på ett bra sätt för att de ska kunna nyttja dem. Detta är ett par exempel på utmaningar som behöver beaktas i samhällsplaneringen för att tillmötesgå barns och ungas behov. Det finns mer att lära om detta i Boverkets rapport Gör plats för barn och unga! (2015). 10 Barn (0 18 år) utgör drygt 22 procent av Örebro kommuns invånare och unga (13 25 år) drygt 16 procent. I vissa stadsdelar är andelen barn så hög som drygt 40 procent av befolkningen. 11 För att ge barn och unga bra livsvillkor är det viktigt att deras behov tillgodoses, men också att de själva kan vara med och påverka utvecklingen. Barn och unga har demokratiska rättigheter och det ska vara självklart att samla in deras värderingar och kunskap i kommunen. För att förbättra möjligheterna för att de ska kunna utöva sina demokratiska rättigheter behöver strukturerna för att tillvarata deras röster utvecklas och anpassas efter deras mognad och livsvillkor. Barns och ungas rättigheter Barnkonventionen är en viktig utgångspunkt för allt arbete som berör barn. I 54 artiklar finns grundläggande och allmänna principer om barnets rättigheter formulerade. För Stadsbyggnads planeringsoch dialoginsatser är de fyra huvudprinciperna, artiklarna 2, 3, 6 och 12, som uttrycker kärnan i barnets rättigheter viktiga att beakta: Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet barnets bästa är konventionens grundpelare. Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar om barnets fysiska hälsa men också om andlig, moralisk, psykisk och social utveckling. Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. 12 Grundprinciperna kan beskrivas så här: FN:s konvention om barnets rättigheter slår fast att alla barn har rätt att utvecklas till sin fulla potential (art 6), vilket omfattar barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. Den fysiska miljöns betydelse för barnets utveckling återkommer i flera rättigheter, såsom till exempel rätten till en god levnadsstandard, en god hälsa och en meningsfull fritid. En bärande princip i konventionen är principen om barnets bästa (art 3), som tillsammans med barnets rätt att bli lyssnad till och få sin åsikt respekterad (art 12) därmed styr planering, utformning och förvaltning av barns och ungas utemiljöer. Men förutsättningarna att utvecklas till sin fulla potential kan se väldigt olika ut för barn i olika bostadsområden. För att rätten till utveckling ska tillgodoses för alla barn krävs att de 10 Boverket och Movium (2015) Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolan och förskolans utemiljö, rapport 2015:8 Regeringsuppdrag, Boverket. 11 SCB/Örebro kommuns statistikdatabas Örebro kommun ( ) Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun. s.5

6 6 Medborgardeltagande i samhällsplaneringen - fokus barn och unga behandlas likvärdigt och utan åtskillnad oavsett till exempel kön, sociala, etniska och kulturella bakgrund eller funktionsförmåga (art 2). 13 I Sveriges regerings ungdomspolitik står det att: alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. 14 Detta mål gäller för alla statliga beslut och insatser som berör ungdomar mellan 13 och 25 år. I Örebro kommun finns ett antal lokala beslut om att barn och ungdomar ska involveras i kommunens arbete. I dialogen med barn och unga är Örebro kommuns policy för barnets rättigheter, antagen av kommunfullmäktige, en viktig grund. Policyn lyder: "Varje barn i Örebro utan undantag har rätt att leva och att utvecklas under omständigheter som gynnar barnets eget bästa och som beroende på barnets ålder och mognad, tar hänsyn till dess egen vilja och åsikter." 15 I kommunens övergripande strategier och budget finns fyra strategiområden, ett handlar om barns och ungas behov och ett om människors egenmakt. Till varje strategiområde finns indikatorer framtagna för att måluppfyllelsen ska kunna mätas. Innan beslut i samtliga kommunala nämnder sker ska en konsekvensbedömning göras utifrån barn-, genus- och mångfaldsperspektiven. 16 Örebro kommun ingår tillsammans med tio andra kommuner i Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken. Syftet är att lyfta fram och organisera ett idé- och erfarenhetsutbyte kring olika metoder för att nå de mål som riksdag och regering beslutat om. Partnerskapet har tre fokusområden: barns och ungas inflytande, kommunernas styrprocesser, uppföljning och indikatorer. 17 Handbokens syfte och användningstillfällen Handbokens syfte är att stödja arbetet i dialogen med barn och unga så att deras erfarenheter tas tillvara och tillför ett breddat perspektiv i samhällsplaneringen. Vid exempelvis planläggning ska handboken vara ett hjälpmedel för hur barn och ungas erfarenheter och åsikter ska samlas in och användas i det fortsatta planeringsarbetet. Att involvera barn och unga är en del av Stadsbyggnads ordinarie verksamhet och de är en viktig målgrupp i dialogen med medborgarna. Stadsbyggnad kommunicerar med medborgare vid ett flertal olika tillfällen och situationer. Denna handbok fokuserar framför allt på barns och ungas deltagande vid medborgardialog, lagstadgade samråd, samt vid andra deltagandeinsatser. Barns och ungas deltagande i planeringen ger mervärde Barn och unga är experter på att vara just barn och unga och är de som bäst kan representera gruppen. Att de deltar i samhällsplaneringen har potential att ge mervärde för såväl planeringsarbetet som för de deltagande barnen och ungdomarna. Nedan finns några exempel på mervärden som kan uppnås: Kunskaps- och planeringsunderlag. Att arbeta med barn och unga ger ytterligare dimensioner på samhällsplaneringen. Aspekter på planering av miljöer, byggande och bevarande uppmärksammas som utan målgruppens deltagande kan vara svåra att föreställa sig. Att de ges möjlighet till deltagande i 13 Mailkommunikation med Olofsson, Gabriella, Barnrättsakademien ( ) 14 Utbildningsdepartementet ( ) Med fokus på unga en politik för god levnadsvillkor, makt och inflytande. Prop. 2013/14: Örebro kommun ( ) Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun. Ks 527/2014. s.5 16 Örebro kommun ( ) En växande kommun med nya möjligheter Kommunledningen i Örebros övergripande strategier och budget 2015 med plan för Ks 1196/2014. s.37,.s10, ss Örebro kommun ( ) Barnets rättigheter, (hämtad )

7 Medborgardeltagande i samhällsplaneringen fokus barn och unga 7 samhällsplaneringen är även av stor betydelse eftersom de kommer att leva sitt liv i det samhälle som planeras för i dag. 18 Förankring. Den planeringstid som läggs ner i inledningsskedet för att nå ut till barn, unga och i bästa fall deras föräldrar eller andra vuxna i deras närhet, kan ge fler nöjda medborgare och bättre beslutsunderlag. Dialog bidrar till att kunskaps- och planeringsunderlaget fördjupas, samtidigt som planförslaget blir bättre förankrat, vilket ger fler nöjda medborgare och en underlättad planeringsprocess. 19 Demokrati. Barn och unga som ges möjlighet till att aktivt delta i samhällets beslutsprocesser lär sig att inhämta fakta och lyssna på andras argument, vilket gör att de utvecklas till demokratiska medborgare. 20 Tillit. Barn och unga som kan påverka sin egen och sina kamraters situation kan komma att känna ökad tillit till samhället. 21 Engagemang. Barns och ungas inflytande över frågor som rör dem själva har positiva effekter på deras hälsa och välbefinnande. Att engagera dem kan leda till att de finner ökad lust att lära sig, ta ansvar och respektera mänskliga rättigheter. Det kan även stimulera de som mår psykiskt dåligt eller inte presterar så bra i skolan, att må bättre och engagera sig igen. 22 Hälsa. Att barn och unga kan påverka sin egen och sina kamraters situation kan leda till ökat personligt välbefinnande, samtidigt som deras egen hälsa kan påverkas positivt Trafikverket (2013) Det blir viktigt när det är på riktigt! Att stärka barn och ungas delaktighet och inflytande i fysisk planering. Del 3. Kunskap erfarenhet ansvar. Trafikverket. s.4 19 Trafikverket (2013) Det blir viktigt när det är på riktigt! Att stärka barn och ungas delaktighet och inflytande i fysisk planering. Del 1. Förslag för att dela erfarenheter samt fortsatt utveckling. Trafikverket. s Trafikverket (2013) Det blir viktigt när det är på riktigt! Att stärka barn och ungas delaktighet och inflytande i fysisk planering. Del 3. Kunskap erfarenhet ansvar. Trafikverket. s.4 21 Boverket och Movium (2015) Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolan och förskolans utemiljö, rapport 2015:8 Regeringsuppdrag, Boverket. s Boverket och Movium (2015) Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolan och förskolans utemiljö, rapport 2015:8 Regeringsuppdrag, Boverket. s Wennerholm Juslin, Pia. Bremberg, Sven (2004) När barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan, en systematisk forskningsöversikt. Statens forskningsinstitut

8 8 Medborgardeltagande i samhällsplaneringen - fokus barn och unga 2 Det praktiska genomförandet Det finns mycket att tänka på inför en dialoginsats. I detta kapitel finns flera tips som kan vara till hjälp i dialogprocessen. Avgör först och främst om det är aktuellt att tillämpa medborgardeltagande och bestäm syftet med dialogen. Avsätt tid att identifiera och besvara viktiga frågor för dialoginsatsen (se avsnitt När medborgardeltagande?). Nästa steg är att välja ut målgrupp, deltagandeform och metoder (se avsnitt Form av deltagande, Val av målgrupp). Kom ihåg att barn och unga är en heterogen målgrupp och att all kontakt behöver anpassas efter ålder och mognadsnivå. Det är stor skillnad på hur en dialog planeras och genomförs för barn i 5-årsåldern jämfört med för ungdomar i 16-årsåldern (se avsnitt Metoder och hjälpmedel). För att nå barn och unga inför en dialog är det viktigt att bjuda in på deras villkor och i forum där de vistas. Skola och förskola är naturliga mötesplatser, men även föreningar, fritidsgårdar och olika event som vänder sig till målgruppen är bra forum (se avsnitt Metoder och hjälpmedel, Framgångsfaktorer för en lyckad dialog). Det är en del att tänka på, så ha perspektiv och se hela processen (se avsnitt Dialogprocessens olika faser, Checklistan). Avsätt tid för hela dialogprocessen, även efterarbetet (se Hantering och användning av resultatet). Detta kapitel ger en överblick av det praktiska genomförandet av en dialoginsats med barn och unga, men självklart finns mer att lära sig (se avsnitt Läs mer). När medborgardeltagande? Innan en dialog planeras finns ett antal frågor som är viktiga att ställa sig för att avgöra om det är aktuellt att tillämpa medborgardeltagande eller inte: Är centrala aktörer som förtroendevalda, tjänstemän, byggherrar och arkitekter påverkbara och öppna för att omvärdera sina idéer eller ta till sig nya? Kan dialogen ske i tid för att kunna påverka/fungera som underlag för process och beslut? Kan dialogen genomföras sett till tid, personalresurser och budget? Finns möjlighet till utökad tid och resurser vid behov? Om det utifrån svaren på frågorna går att konstatera att medborgardeltagande är relevant, är det viktigt att fundera över vilka centrala frågor som behöver belysas i dialogen, vilka målgrupper som berörs med mera. Genom att avsätta tid för att besvara frågorna nedan finns mycket att vinna i den fortsatta dialogprocessen. Vad är syftet och målet med dialogen? Vad ska resultatet användas till? Vikten av att säkerställa tydliga mål och syften kan inte understrykas nog. Vilka frågor är särskilt viktiga att få belysta ur ett barn- och ungdomsperspektiv? Tänk på att barn och unga själva kan vara med och identifiera vilka frågor de uppfattar som viktiga. Hur påverkas barn och unga av uppdraget/projektet/planen, etc.? Är det troligt att barn och unga vill engagera sig och vara med och påverka i frågan? Tänk på att barn och unga som verkligen får vara med och påverka troligen vill det! Finns det exempel på någon skola, förskola, fritidsgård, idrottsförening eller annat forum där många barn och unga samlas som ligger så placerad att barn och/eller unga berörs av uppdraget/planen? Finns det bakgrundsmaterial som kan vara värdefullt att analysera inför dialogen? Finns det tidigare genomförda dialoger i området eller på temat?

9 Medborgardeltagande i samhällsplaneringen fokus barn och unga 9 Form av deltagande Det finns olika former av medborgardeltagande och det är viktigt att ta ställning till vilken form av deltagande som är avsedd för att kunna kommunicera ett tydligt syfte och mål och genom det skapa realistiska förväntningar på dialogen. Vid dialoginsatser sker oftast flera former av deltagande. Vissa former är nödvändiga för att andra ska kunna genomföras, exempelvis behöver medbeslutande föregås av både information och dialog samt i vissa fall även delaktighet. Information är den genomgående förutsättningen för dialogprocessen. Varje form kan genomföras i olika omfattning och med olika grad av inflytande och deltagande. Figur 1 visar deltagandeformerna och hur de kan förhålla sig till barnkonventionen artikel 12. Figuren illustrerar även att alla deltagandeformer kan bli manipulation eller dekoration. Det kan exempelvis ske om det kommuniceras ut en annan deltagandeform och påverkansmöjlighet än vad som i praktiken erbjuds, samt om resultatet inte tas tillvara eller om dialoginsatsen inte är anpassad för målgruppen. Även en väl genomförd dialoginsats kan upplevas som dekoration eller manipulation om påverkansmöjligheten är marginell i den större kontexten. Avsändaren av dialogen (ansvarig tjänsteman eller politiker) är skyldig att anpassa dialogen och ge målgruppen tillräckliga förutsättningar och förkunskaper för att kunna delta och förmedla sina synpunkter. Formen av deltagande hänger samman med bland annat metodval. Bestäm därför vilken form av deltagande som är aktuell innan val av metod sker. Figur 1. Figuren är skapad utifrån bland annat Örebro kommuns dialogformer 24, Arnsteins deltagandestege 25 och Harry Shiers modell för barns delaktighet Örebro kommun (2010) Riktlinjer för Medborgardialog i Örebro kommun, Handbok för förtroendevalda. Ks 454/2009. s.6 25 Castell, Pål (2013) Stegen och trappan, olika syn på deltagande. I Framtiden är redan här: Hur invånare kan bli medskapare i stadens utveckling, red. Danielsson, S.,Berg, M. s Shier, Harry (2001) Vägar till delaktighet: Öppningar, möjligheter och skyldigheter. översättning till svenska: Roverston Pearce. C, Nyborg-Warner S, s.5

10 10 Medborgardeltagande i samhällsplaneringen - fokus barn och unga Val av målgrupp Inför varje dialog är det viktigt att göra en analys av vilken målgrupp som är viktig att nå för det specifika uppdraget. Vilka grupper är det eftersträvansvärt och realistiskt att få representerade? Figur 2 nedan kan vara till hjälp när en målgruppsanalys ska göras och resultatet kan var en hjälp för att komma vidare i den fortsatta planeringen av dialoginsatsen. I figuren delas medborgarna in i dimensionerna aktiv och berörd. Exempel på mycket aktiva medborgare är personer som gärna deltar frivilligt i dialoger, medan lite aktiva inte självmant deltar. För att få en representativ målgrupp kan det vara viktigt att nå medborgare av olika aktivitetsgrad. För att analysera vilken eller vilka målgrupper som dialogen bör vända sig till är det relevant att fråga sig: Vilka berörs och intresseras av frågan? Faktorer som är viktiga att beakta är exempelvis målgruppens ålder och kön. Är några av dessa vanligtvis mindre aktiva i dialoger och hur når vi den målgruppen? Figur. 2. Aktiv/berörd är en modell som tydliggör olika målgruppers karaktär och fungerar som stöd för att göra ett medvetet val av målgrupp. Metoder och hjälpmedel Barn och unga är en heterogen grupp. För att nå rätt målgrupp av barn och unga är det viktigt att identifiera vilken eller vilka grupper som dialogen vänder sig till. Olika metoder kan lämpa sig mer eller mindre bra för en viss målgrupp. Metodval bör också utgå från vilken deltagandeform som avses, samt utifrån målgruppens kunskaps- och kompetensnivå. Tänk igenom vilka förkunskaper målgruppen behöver inför dialogen och hur de bäst får kunskapsinhämtningen för att kunna delta i dialogen på ett meningsfullt sätt. Kom ihåg att tjänstemannen har ett ansvar att ge barn och unga möjlighet att framföra sina åsikter utifrån sina specifika förutsättningar, men även att beakta framförda synpunkter med hänsyn tagen till barnets ålder och mognad (artikel 12). I punktlistan nedan finns några konkreta tips på metoder och stödfunktioner att ta hjälp av inför planering och genomförande av en dialog. Inför en dialog kan ett stöd vara att ta hjälp av en pedagog. Det kan vara en lärare, en förskolelärare, en konstnär, en pedagog på naturskolan eller annan resurs. Fundera över vad pedagogen ska bidra med. En pedagog kan exempelvis hjälpa till att välja målgrupp, eller metod anpassad för en redan vald målgrupp. Pedagogen kan vara till praktisk hjälp genom att fungera som en länk mellan tjänsteman och barn och unga. (Praktiska tips för kontakt med förskola eller skola finns i G:\_Stadsbyggnad\Gemensam\Medborgardeltagande).

11 Medborgardeltagande i samhällsplaneringen fokus barn och unga 11 Förvaltningskontoret är Stadsbyggnads resurs i uppdrag kring medborgardeltagande och kan exempelvis ge stöd kring metodval men även för genomförande. De har erfarenheter av flera olika typer av dialoginsatser med olika målgrupper. Det finns många olika hjälpmedel som kan användas för dialoginsatser. Några exempel är webbverktyg (t.ex. webbenkäter), sociala medier (Facebook, Twitter, etc.), 3D-program (t.ex. Cityplanner och Sketchup) och Barnkartor GIS. Andra medier som kan hjälpa barn och unga att förmedla sina tankar och erfarenheter kan vara genom olika typer av skapande exempelvis teckningar, skulpturer, filmer. Ta alltid hjälp av Kommunikationsavdelningen vid arbete med alla metoder som rör orebro.se och sociala medier. Det finns ett flertal verktyg/modeller som kan användas för att synliggöra barns och ungas bästa samt sätta dialogen i ett sammanhang. Två exempel på användbara verktyg är barnchecklista och barnkonsekvensanalys. Mer information finns på barnombudsmannen.se, samt under rubriken Läs mer. I figur 3 på nästa sida visas exempel på olika metoder som kan lämpa sig för olika deltagandeformer.

12 12 Medborgardeltagande i samhällsplaneringen - fokus barn och unga Form av Deltagande Information Dialog Konsultation Delaktighet Medbeslutande Kännetecken Enkelriktad kommunikation. Grunden för alla former av dialog. Samtal för att förstå varandras tankar, tolkningar och perspektiv. Rådgivande. Inhämtning av kunskaper, erfarenheter och synpunkter. Samråd i längre process från det att en fråga väcks till förslag till beslut. Gemensamt beslutsfattande. Barnet och den unga får Veta - Ta del av information - Ställa frågor Resonera - Idégivare - Rådgivare - Bollplank Tycka - Delge erfarenheter - Rådgivare - Inspiratör Genomföra - Idégivare - Rådgivare - Sakkunnig Besluta - Medverka i arbetsprocessen fram till beslut - Besluta Exempel på metoder - Informationsmöte - Öppet hus - Gåtur - Öppet hus - Gåtur - Skolan som utredningsinstitut - Workshop - Barnkartor i GIS - Öppet hus - Gåtur - Skolan som utredningsinstitut - Workshop - Barnkartor i GIS - Omröstning - Workshop - Medborgarbudget - Omröstning Manipulation och dekoration Obs! Alla deltagandeformer kan bli manipulation eller dekoration vilket kan ske medvetet eller omedvetet. Det kan exempelvis handla om att barnteckningar visas upp men att innehållet i teckningarna inte beaktas. Ett annat exempel är om en annan deltagandeform och påverkansmöjlighet kommuniceras än vad som i praktiken erbjuds, eller om dialoginsatsen inte är anpassad för målgruppen. Även en väl genomförd dialoginsats kan upplevas som dekoration eller manipulation om påverkansmöjligheten är marginell i den större kontexten. Figur 3. I tabellen beskrivs hur olika deltagandeformer kännetecknas och hur barn och unga kan involveras i respektive form. Kopplat till respektive dialogform finns exempel på metoder. I figur 4, på nästkommande sida, beskrivs varje metodexempel ytterligare.

13 Medborgardeltagande i samhällsplaneringen fokus barn och unga 13 Exempel på metoder 27 Beskrivning Exempel på dialoginsatser Metoden fungerar för deltagandeformerna Informationsmöte Samlar många människor samtidigt. Kan innefatta flera moment, t.ex. föreläsning i storgrupp men även ge möjlighet för deltagarna att gå runt till flera stationer och få information/ställa frågor. FÖP Vivalla, FÖP Vinna, Framnäsdialogen Information Öppet hus En lokal öppnas upp på en viss tid och plats. Passar bra att kombinera med arrangerande av en utställning. Trafikplan Information, Dialog, Konsultation Gåtur Gåtur är en metod som tillåter barnen och de unga att vistas på platsen. Passar väl för många åldrar. Metoden trygghetsvandringar är en sorts gåtur som finns anpassad för målgruppen barn. Dialoginsats som del i detaljplaneprocessen för Varberga centrum Information, Dialog, Konsultation Skolan som utredningsinstitut Ett sätt är att en grupp får en uppdragsbeställning av kommunen som sedan redovisas. Förutsätter samarbete med lärare och god framförhållning. Har i Örebro provats på gymnasienivå. Inför FÖP Pulsådern Dialog, Konsultation Workshop En workshop kan ha många olika upplägg där en grupp samlas under en viss tid. Exempelvis kan gruppen ha samtal och genomföra olika former av skapande. Möjligheterna är obegränsade och kan anpassas till de flesta åldrar. Varbergaskogen Barn och ungdomars delaktighet i utsmyckning av militärförråd, Framnäsdialogen Dialog, Konsultation, Delaktighet Barnkartor i GIS Metod för att få kunskap om exempelvis skolvägar, favoritplatser och så vidare. Barnkartor i GIS och Geopanelen är två verktyg som båda bygger på geografiska informationssystem. Metoden är lämplig från 10 års ålder. FÖP Vivalla, FÖP Vinna Dialog, Konsultation Omröstning En omröstning kan exempelvis ske på webben kring olika förslag. Mikroparker Konsultation, Medbeslutande Medborgarbudget Medborgarbudget innebär att kommunen överlåter till medborgarna att ta fram och besluta om användningen av avsatta medel. Medborgarbudget Hästhagsbadet, Trädäck i Svartån, Spontanidrottsplats i Brickebacken Medbeslutande Figur 4. Metodexemplen som beskrivs här har genomförts i Örebro kommun. Det är möjligt att kombinera flera metoder, exempelvis informationsmöte, gåtur och workshop. 27 Fler exempel på metoder finns bland annat i Medborgardialog på Stadsbyggnad och Tekniska förvaltningen, handbok för tjänstemän och i dialogguiden.se. Se även fler tips på metoder med mera under rubriken Läs mer, i slutet av handboken på s 16.

14 14 Medborgardeltagande i samhällsplaneringen - fokus barn och unga Dialogprocessens olika faser Att planera och genomföra en dialoginsats är en process som kan delas in i tre faser: förarbete, genomförande och efterarbete. I figur 5 nedan finns ett antal steg i dialogprocessen som är viktiga att beakta. Dessa presenteras som punktlistor i figuren. Det varierar från uppdrag till uppdrag vilka steg som är nödvändiga att beakta, samt i vilken ordning de bör genomföras. En kommunikationsplan kan vara till bra stöd för att underlätta processen. Se även Checklista medborgardeltagande med fokus på barn och unga på sista sidan i denna handbok. Ta gärna stöd av förvaltningskontoret och Kommunikationsavdelningen för att upprätta en kommunikationsplan. Figur 5. Tips på olika steg att beakta i dialogprocessens olika faser. I efterarbetet ingår inte bara att sammanställa resultatet, utan även att föra vidare information som kommit in, återkoppla till de som varit med, arbeta in resultatet i planen samt utvärdera och lära av dialogen. För att barnens kompetens och förmedlade kunskap ska komma vidare från planeringsskedet och in i genomförandeskedet är detta mycket viktigt. Tänk på att dialogprocessen bara är en länk i en större kedja och att dialogresultatet kan behöva föras vidare in i kommande skeden efter att planeringsskedet är slutfört, se figur 6.

15 Medborgardeltagande i samhällsplaneringen fokus barn och unga 15 Figur 6. Dialogprocessen är en del av en större process och är viktig att se i sitt sammanhang. Starten i figuren kan exempelvis symbolisera när ett initiativ till en stadsförändring tas och målet kan vara när stadsförändringen fysiskt har genomförts. I det sammanhanget är dialogprocessen bara ett skede i den större processen som måste kopplas samman med efterföljande skeden för att den ska ge verklig effekt. När det finns möjlighet är det därför viktigt att verkligen föra vidare dialogresultatet till de som jobbar med efterföljande skeden. Hantering och användning av resultatet Efterbearbetning och implementering av resultatet är det svåraste av allt i en dialoginsats, men en mycket viktig del för att uppnå en lyckad process. Det går inte att ge några generella lösningar på hur implementeringen ska gå till, eftersom det starkt hänger ihop med den specifika dialogfrågan, men också med de unika svar som framkommer i dialogen, vilket i sin tur hänger ihop med bland annat metodval och hur väl förberedd dialogen är. Det är inte önskvärt att resultatet efter en dialoginsats blir en önskelista på saker som inte kan tillgodoses. Fundera därför tidigt i processen över vilket resultat som önskas uppnås och tillvägagångsätt för att uppnå resultatet. Metodval är en del, en annan handlar om att ge målgruppen tillräckligt med kunskap i dialogämnet för att kunna förmedla sina tankar och synpunkter på ett adekvat sätt som känns meningsfullt för alla inblandade parter. Tänk på att som man frågar får man svar! Tjänstemannen är ansvarig för dialogen under hela processen, det går inte att skylla ett dåligt resultat på dialogdeltagarna. Tjänstemän på Stadsbyggnad är utbildade i att ta hänsyn till olika grupper och väga olika perspektiv mot varandra. Det innebär att resultatet av en dialog alltid måste vägas och beaktas tillsammans med annat planeringsunderlag. Framgångsfaktorer för en lyckad dialog För att dialogprocessen ska bli lyckad finns ett flertal framgångsfaktorer att hämta inspiration ifrån. Nedan listas några exempel: Formulera ett tydligt syfte med dialoginsatsen. Se till att ha tillräckligt med tid och resurser för genomförande av dialoginsatsen. Var tydlig i vilken påverkansmöjlighet som finns och vad deltagandet ska användas till! Genomför dialogen vid en tidpunkt i planprocessen då påverkansmöjligheten är stor, samtidigt som frågan är så pass konkret att målgruppen kan ta till sig av planen. En översiktsplan är ofta för abstrakt att ta till sig och vid detaljplanens samrådsskede är mycket redan beslutat. Ett bra tillfälle att föra dialog är vid planprogram eller inför ett detaljplaneuppdrag. Dialog kan dock ske i alla skeden av planprocessen, men det är viktigt att planera dialogen utifrån metodval och deltagandeform som är anpassad för det aktuella planeringsskedet.

16 16 Medborgardeltagande i samhällsplaneringen - fokus barn och unga Ge barnen och ungdomarna tillräcklig kunskap för att kunna bidra på ett meningsfullt och framgångsrikt sätt. Var tydlig i kommunikationen. Anpassa språk, metodval med mera till målgruppen. Fånga intresset hos målgruppen! Välj frågor som målgruppen uppfattar som viktiga. Ta gärna hjälp av en pedagog för att hitta sätt att engagera. Ta hjälp av strukturer som redan finns för att möta barn och unga i situationer där de känner sig trygga och där det redan finns en pedagog som kan vara till stöd för planerande och genomförande (exempelvis skolor och fritidsgårdar). Att samarbeta med exempelvis en skolklass kan ge många positiva effekter för alla inblandade parter (till exempel kan eleverna få arbeta med exempel från verkligheten, planeringsprocessen kan fördjupas och förankras, och en pedagog kan fungera som en länk mellan barn/ungdomar och planerare), men kom ihåg att samarbete med skolan kräver framförhållning. I G:\_Stadsbyggnad\Gemensam\Medborgardeltagande finns fler tips på vad du kan tänkta på om du vill samarbeta med en skola. Barns erfarenheter kommuniceras bäst genom metoder som tillåter att de vistas på platsen de ska berätta om. Återkoppla resultat och hur synpunkterna har tagits tillvara. Det skapar acceptans och förtroende hos deltagarna. Tänk på att barn och unga generellt har ett kortare tidsperspektiv än vuxna och att det därför är viktigt att återkoppla relativt snabbt efter genomförd dialog. Tydliggör vad som är nästa steg i processen, samt om och i så fall när dialogdeltagarna kan förvänta sig några konkreta resultat utifrån den genomförda dialogen. Läs mer Det finns en mängd litteratur som stöd för att genomföra dialog med barn och unga. Här redovisas ett antal hemsidor där du kan hitta mer information. Örebro kommuns intranät: intranat.orebro.se, sök på Medborgardialog Litteratur- och erfarenhetsbank: G:\_Stadsbyggnad\Gemensam\Medborgardeltagande Sveriges Kommuners och Landstings Dialogguide. En metod- och erfarenhetsguide om dialoger. Även på SKL:s egna webbplats finns flertalet relevanta publikationer. Sök på Medborgardialog publikationer Boverket: sök på Medborgardialog och Boendeinflytande, samt se under publikationer. Gör plats för barn och unga ger grundläggande kunskaper om barns och ungas behov och konkreta tips om metoder och dialog. Barnombudsmannen beskriver barnkonsekvensanalys, barnchecklista med mera. Även Göteborg stad har information om barnkonsekvensanalys. Sök på BKA SKL har även exempel. Sök på Barnkonsekvensanalys. Trafikverket har jobbar också med barnkonsekvensanalyser. Sveriges ungdomsråd har utvecklat metoder för att unga enklare ska kunna påverka. Trafikverket, Örebro kommun, med flera har genomfört projektet Barn och unga i samhällsplaneringen. Rapporten heter Det blir viktigt när det är på riktigt!

17 Medborgardeltagande i samhällsplaneringen fokus barn och unga 17 Referenser Boverket och Movium (2015) Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolan och förskolans utemiljö, rapport 2015:8 Regeringsuppdrag, Boverket. Castell, Pål (2013) Stegen och trappan, olika syn på deltagande. I Framtiden är redan här: Hur invånare kan bli medskapare i stadens utveckling, red. Danielsson, S.,Berg, M. Regeringskansliet (2014) Konvention om barnets rättigheter. Elanders Shier, Harry (2001) Vägar till delaktighet: Öppningar, möjligheter och skyldigheter. översättning till svenska: Roverston Pearce. C, Nyborg-Warner S Sommer, D., Pramling Samuelsson, I., & Hundeide, K. (2010). Child perspectives and children s perspectives in theory and practice. New York: Springer. Trafikverket (2013) Det blir viktigt när det är på riktigt! Att stärka barn och ungas delaktighet och inflytande i fysisk planering. Del 1. Förslag för att dela erfarenheter samt fortsatt utveckling. Trafikverket. Trafikverket (2013) Det blir viktigt när det är på riktigt! Att stärka barn och ungas delaktighet och inflytande i fysisk planering. Del 3. Kunskap erfarenhet ansvar. Trafikverket. Utbildningsdepartementet ( ) Med fokus på unga en politik för god levnadsvillkor, makt och inflytande. Prop. 2013/14:191 Wennerholm Juslin, Pia. Bremberg, Sven (2004) När barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan, en systematisk forskningsöversikt. Statens forskningsinstitut Örebro kommun ( ) Barnets rättigheter, (hämtad ) Örebro kommun ( ) En växande kommun med nya möjligheter Kommunledningen i Örebros övergripande strategier och budget 2015 med plan för Ks 1196/2014. Örebro kommun ( ) Medborgardialog på Stadsbyggnad och Tekniska förvaltningen, Handbok för tjänstemän, BN 192/2013 Örebro kommun ( ) Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun, Ks 527/2014 Örebro kommun ( ) Riktlinjer för Medborgardialog i Örebro kommun, Handbok för förtroendevalda, Ks 454/2009

18 18 Medborgardeltagande i samhällsplaneringen - fokus barn och unga Checklista medborgardeltagande med fokus på barn och unga Påverkbarhet Är centrala aktörer påverkbara? Kan dialogen genomföras sett till tid, personalresurser och budget? Se sid 8 Syfte Formulera ett tydligt syfte för dialogen. Identifiera frågeställningar. Gå igenom bakgrundsinformation och dialoghistorik. Tänk igenom hur barn och unga berörs. Vad är det som ska uppnås med dialogen? Hur ska resultatet användas? Se sid 8 Deltagandeform Vilken eller vilka deltagandeformer kan erbjudas deltagarna? Se sid 9, Målgrupp Vilken är målgruppen? Ska alla ges möjlighet att delta? Tänk på faktorer som exempelvis ålder och kön. Se sid 10 Metoder Välj lämpliga metoder med utgångspunkt i syfte och form av deltagande. Barn och unga behöver ofta utbildas och få referenser för att kunna bidra på ett meningsfullt sätt. Se sid Spelregler Hur ska dialogen gå till? Vad förväntas av deltagarna? Vilka möjligheter och begränsningar finns? Ska förtroendevalda delta? Förberedelse och planering Planera och förbered varje aktivitet noga. När, var och hur ska olika aktiviteter ske? Ta fram en tidplan. Gör detta som en del av kommunikationsplanen. Se sid Genomför aktiviteterna Tänk igenom roller. Klargör vem som ansvarar för vad. Följ förberedelse och planering. Se sid Ta tillvara resultatet Sammanställ resultatet. Hur tas resultatet av dialogen tillvara, dels i planeringsskedet, dels i efterföljande skeden, till exempel genomförandeskedet? Se sid Återkoppling Hur och när ska återkoppling ske? I planeringsskedet? I efterföljande skeden? Se sid Förmedla vidare Vad faller utanför Stadsbyggnads ansvarsområde som kan förmedlas till andra förvaltningar och berörda instanser? Vad av resultatet kan föras vidare till efterföljande skeden och hur kan det ske? Se sid Utvärdering Analysera, utvärdera och dokumentera dialogprocessen. Vilka lärdomar och framgångsfaktorer finns för kommande dialoginsatser? Se sid 16