Teknikavtalet IF Metall

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Teknikavtalet IF Metall"

Transkript

1 Gemensamma avtalskommentarer Teknikavtalet IF Metall 1 april mars 2016

2 Kommentarer till Teknikavtalet IF Metall 1 april mars 2016 I äldre avtalstexter förekommer organisationernas tidigare namn och förkortningar liksom den tidigare benämningen Verkstadsavtalet (VA). Sveriges Verkstadsförening (VF) = Teknikarbetsgivarna Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) = Svenskt Näringsliv Svenska Metallindustriarbetareförbundet (Metall) = Industrifacket Metall (IF Metall)

3

4 Förord Den här kommentaren är den fjärde upplagan av gemensamma kommentarer till Teknikavtalet IF Metall. De första gemensamma kommentarerna utarbetade Teknikarbetsgivarna och Industrifacket Metall efter avtalsförhandlingarna 2004 då det tidigare ackordsbaserade verkstadsavtalet ersattes med ett månadslöneavtal. Kommentaren har uppdaterats efter det nya avtalet och vissa delar har förtydligats. Vi hoppas att den nya kommentaren ska underlätta för de lokala parterna att tolka och förstå reglerna i Teknikavtalet IF Metall. Anders Ferbe Industrifacket Metall Åke Svensson Teknikarbetsgivarna 3

5 Innehåll Förord 3 1 Fredsplikt och förhandlingsordning 13 2 Löneprinciperna 17 Allmänna utgångspunkter 18 Individuella grunder 18 Andra grunder 18 Arbetets krav 18 Individens prestation 18 Marknadens påverkan 19 Bedömningsfaktorer 19 Bedömning av krav i arbetet 19 Bedömning av individer 19 Objektivt och väl motiverade löner 20 Formerna för processen 20 3 Lönebestämmelser 21 Mom 1 21 Val av löneform och lönesystem 21 Tim- och ackordslönebilagan 22 Månadslön 22 Mom 2 23 Lägsta lön per månad 24 Lön till elever i yrkesutbildning m.m. 24 Feriearbete 24 Mom 3 25 Lön per dag och timme 25 Löneberäkning vid frånvaro 25 Löneutbetalning 25 Löneberäkning vid frånvaro och del av löneperiod 26 4 Arbetstid 26 Mom 1 Arbetstidslagen 26 Mom 2 Definitioner 27 Mom 3 Arbetstidsmått och tid till tidbank 29 Mom 3:1 Tillgänglig arbetstid 29 Mom 3:2 Ordinarie arbetstidens längd 30 Arbetstiden vid heltidsanställning (mom 3:2) 31 Skiftarbete 31 Intjänande av tid till tidbank (mom 3:3) 35 Underjordsarbete (mom 3:4) 36 Deltidsanställda (mom 3:5) 36 4

6 Mom 4 Ordinarie arbetstidens förläggning 36 Ordinarie arbetstidens förläggning 40 Utgångspunkter för arbetstidens förläggning 41 Lokal överenskommelse om arbetstiden 41 Överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren 42 Om överenskommelse inte träffas 42 Storhelger 43 Raster, pauser, veckovila och nattvila 43 Dygnsvila 48 Huvudregeln 11 timmars sammanhängande vila per 24-timmarsperiod 48 Avvikelse från huvudregeln 50 Beräkning av den kompenserande viloperiodens längd vid avvikelse 50 Ersättning vid viloperiod som läggs ut under arbetstid 54 Mom 5 Övertid 55 Skyldighet att arbeta övertid 56 Beräkning av övertid 58 Flexibel arbetstid 59 Ramarna för övertidsarbete 59 Hur mycket övertid får tas ut? 60 Kollektiv produktionsövertid 60 Nödfallsövertid 61 Mom 6 Jourtid 61 Arbetsberedskap 62 Mom 7 Registrering av arbetstid 62 Mom 8 Arbetstidsnämnd 63 Mom 9 Förhandlingsordning 64 5 Ersättning för arbete på obekväm tid och övertid 66 Mom 1 Arbete på obekväm tid 66 Ordinarie arbetstid förlagd till veckoslut eller storhelger 67 Mom 2 Övertidsarbete 68 Tid till tidbank 69 Dygnsgräns 69 Byte av arbetstidsschema 69 Arbetsfri vardag 70 Övertid å skift 70 Inte ob- och övertidstillägg samtidigt 70 Mom 3 Skiftformstillägg 71 Underlag för beräkning av skiftforms- och underjordstillägg 71 Mom 4 Underjordstillägg 72 Mom 5 Regler för tidbanken 73 Intjänande av tid till tidbanken 74 Betald ledighet 74 5

7 Ersättning i pengar 75 Pensionspremie 75 Anställningen upphör 75 6 Semester 76 Mom 1 Semester- och intjänandeår 76 Mom 2 Antalet semesterdagar 76 Semesterersättning vid korta, tidsbegränsade anställningar 77 Mom 3 Antalet betalda semesterdagar 77 Semesterlönegrundande frånvaro 79 Sjukfrånvaro 79 Föräldraledighet 80 Ledighet vid risk för överförande av smitta 80 Ledighet för närståendevård 80 Ledighet för utbildning 80 Ledighet enligt lagen om totalförsvarsplikt 80 Ledighet för svenskundervisning 80 Icke semesterlönegrundande frånvaro 81 Mom 4 Antalet obetalda semesterdagar 82 Mom 5 Semester för nyanställda 83 Obetald semester eller tjänstledighet 84 Arbete 84 Förskottssemester 84 Permittering vid semesterstängning 85 Överenskommelse vid nyanställning 85 Mom 6 Sparande av betalda semesterdagar 85 Mom 7 Semesterförläggning 86 Huvudsemestern 87 Femte semesterveckan 87 Besked om semester 87 Mom 8 Semesterförläggning vid oregelbundna arbetstider 88 Beräkning av antalet nettosemesterdagar 89 Praktisk hantering 89 Sparade dagar 89 Byte av arbetstidsschema 89 Anställningen upphör 90 Obetalda semesterdagar 90 Förläggning av nettosemesterdagar 90 Semesterlön 91 Mom 9 Semesterlön och semestertillägg 91 Beräkning av semestertillägget 91 Fasta lönetillägg per månad 92 Semesterlönegrundande tillägg 92 Ej semesterlönegrundande tillägg 93 Semesterlönegrundande frånvaro 93 6

8 Semestertillägget för sparade dagar 94 Semesterlönen vid ändrad sysselsättningsgrad 94 Utbetalning av semestertillägg 94 Mom 10 Semesterlön vid ändrad sysselsättningsgrad 94 Beräkning av sysselsättningsgrad 95 Korrigering vid ändrad sysselsättningsgrad 97 Mom 11 Lägsta semesterlön 99 Lägsta semesterlön för elever i utbildning 100 Mom 12 Semesterlön vid lång sjukfrånvaro 100 Semester vid sjukskrivning del av dag 100 Mom 13 Semesterersättning 103 Semesterersättning då anställningen upphör 104 Semesterersättning på fasta månatliga lönedelar 104 Semestertillägget på rörliga lönedelar Arbete utom verkstaden 108 Mom Mom 2 Reskostnad och ersättning för restid 109 Sovplats 110 Restid mellan tillfällig bostad och tillfällig arbetsplats 111 Bilkörning i tjänsten 111 Mom 3 Egen bil 112 Mom 4 Sjukdom m.m. 113 Mom 5 Arbete utomlands Sjuklön m.m. 115 Mom 1 Rätt till sjuklön m.m. 115 Sjuklön 115 Rätt till sjuklön 116 Sjukpenning istället för sjuklön 116 Sjuklöneperiod 116 Sjukperiodens längd vid reskostnadsersättning 116 Sjukperiod 117 Återinsjuknande 117 Sjukperiodens avslutande 118 Återinsjuknandedag 118 Anmälningsskyldig vid sjukdomsfall längre än 14 kalenderdagar 119 Anmälningsskyldighet och uppgiftsskyldighet vid arbetsskada 119 Sjukanmälan 119 Skriftlig försäkran 120 Redovisning av sjuklön 120 Oriktiga uppgifter från den anställde 121 Sjukdomsorsak 121 Läkarintyg 122 Särskilt om rätten till sjuklön när arbetsgivaren begärt intyg 123 7

9 Läkarintygets utformning 124 Tystnadsplikt 124 Mom 2 Beräkning av sjuklön 125 Sjukavdrag de första 14 kalenderdagarna 127 Veckoarbetstiden 127 Månadslönen 127 Sjukavdrag 127 Karensdag 128 Kollektiv produktionsövertid, anmärkning Återinsjuknande respektive betald ledighet, anmärkning Hög sjukfrånvaro, högriskskydd, anmärkning 3 och Rätten till sjuklön i vissa fall 131 Sjukdom under semestern 131 Sjukdom vid betald ledighet 132 Sjukdom vid tjänstledighet, fackligt arbete m.m. 132 Sjukdom vid studieledighet om högst en vecka 133 Sjukdom och tillfällig vård av barn 133 Permission och sjuklön 133 Mom 3 Sjukavdrag efter sjuklöneperioden 134 Sjukavdrag vid längre frånvaro än 14 kalenderdagar 134 Mom 4 Föräldralön 134 Mom 5 Ledighet med tillfällig föräldrapenning Anställnings ingående och upphörande 137 Mom 1 Visstidsanställning 137 Anställningsavtal 138 Visstidsanställning enligt Teknikavtalet IF Metall 139 Anmärkningen om korta anställningar 140 Anmärkningen om missbruk för företag där verkstadsklubb saknas 140 Den lokala överenskommelsen 140 Anställningstiden m.m. 142 Särskilt om uppsägning av visstidsanställningar 142 Betydelsen av att Teknikavtalet IF Metalls visstidsanställningsregler helt ersätter reglerna om visstidsanställning i LAS 143 Felaktiga visstidsanställningar 143 Lokal överenskommelse saknas 143 Skriftligt anställningsavtal saknas 144 Skälen för visstidsanställning 145 Besked om att visstidsanställningen upphör 145 Mom 2 Företrädesrätt och turordning 145 Företrädesrätt 146 Villkor för företrädesrätt 146 Företrädesrättens varaktighet 146 Särskilt om konflikt mellan företrädesrätten och kravet på lokal överenskommelse för visstidsanställning 147 8

10 Turordning 147 Turordningens omfattning 149 Turordning vid företrädesrätt till återanställning 149 Mom 3 Kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt 150 Mom 4 Inhyrning av bemanningsföretag under kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt 151 Mom 5 Återanställning 151 Mom 6 Förfarande vid återanställning 152 Mom Mom 8 Kollektivavtalad deltid i pensioneringssyfte 157 Deltidspension 157 Syftet med avtal om deltidspension 158 Ansökan och underrättelse 158 Ansökan 159 Beaktansvärd störning 160 Anpassningsåtgärder 161 Anpassningsåtgärder i form av nyanställningar 161 Delat ansvar 162 Förhandling och tvist Löneskydd 165 Mom Mom 2 Tilläggsperiodens längd 166 Lönen följer arbetet 166 Inga lönesänkningar vid oförändrade eller likvärdiga arbetsuppgifter 167 Fullt och effektivt utnyttjad arbetstid 168 Felaktigheter och misstag 168 Omplaceringstillägg 168 Eget förvållande 169 Avräkning för annan ersättning 170 Betalning för tidsbegränsade arbetsuppgifter 170 Rörliga lönedelar 170 Tilläggsperiodens längd Permission 171 Mom 1 Permissionsanledningar 171 Mom 2 Begäran om permission 174 Mom 3 Läkarbesök vid arbetsskada m.m Hemarbete Avtalsförsäkringar Giltighetstid 176 9

11 Tim- och ackordslönebilagan Löneform Timlön 180 Lägsta timlöner i öre per timme 180 Lön till elever i yrkesutbildning m.m. 180 Feriearbete 181 Lägsta timlöner 181 Lönegrupper 181 Tillägg för flit och skicklighet 181 Individuell timlön 182 Garanti vid ackordsarbete 183 Lokal anpassning 183 S.k. platstimlöner 183 Ändrade arbetsuppgifter 183 Elever i yrkesutbildning, arbetstagare under 16 år m.m. 184 Feriearbete Ackord 185 Tillämpning av ackord 185 Individuellt ackord/lagackord 185 Premie- och blandackord 185 Rena ackord 186 Förhandling om ackord 187 Erbjudande om ackord 187 Oenighet om ackordspris 188 Tvister om ackord 190 Premie- och blandackord 191 Överenskommelse om blandackord 191 Riktlinjer för blandackord 191 Regler för arbetsstudier 193 Arbetstagares rätt att begära arbetsstudie 194 Kopia av arbetsstudieprotokoll 195 Lojalt uppträdande 195 Beräkning av ackord vid arbetsstudier 195 Uttagen verktid (t) 195 Utjämningsfaktor (u) 196 Spilltidstillägg 196 Konjunkturfaktor 196 Tvångsstyrd verktid 196 Upplärnings- och inkörningstillägg 197 Penningfaktorer 197 Grupperingsregler 198 Penningfaktorer i öre per timme 200 Ändrade arbetsuppgifter

12 Förfarandet vid oenighet 201 Beräkning av ackord när arbetet inte arbetsstuderas 202 Protokollsanteckningar 202 Gemensamhetsackord 203 Timlönegaranti 204 Betalning vid kassation 204 Anteckningar över gällande ackord Tvist Skiftforms- och underjordstillägg 206 Skiftformstillägg 206 Underjordstillägg Betald ledighet och pensionspremie Beräkning av semesterlön 207 Medeltimförtjänsten vid semesterberäkningen 209 Uppskattning av medeltimförtjänsten 211 Sysselsättningsgrad 211 Lägsta semesterlön 212 Semester vid sjukskrivning del av dag 213 Semesterlön för sparad semester 214 Semesterlön för sparad semester vid treskiftarbete 214 Semesterersättning 215 Semesterersättning vid korta, tidsbegränsade anställningar Helglön 216 Förutsättningar för helglön 216 Ledighet 217 Sjukdom 217 Innehållande av helglön 217 Beräkning av helglön 218 Beräkning av helglön vid övergång till och från deltidsarbete 220 Avdrag från helglön för studiebidrag 220 Intermittent deltidsarbete 221 Återgång i arbete efter tjänstledighet 221 Återgång i arbete under minst en månad (permanent återgång) 221 Återgång i arbete under kortare tid än en månad (tillfällig återgång) Beräkning av sjuklön 223 Ersättningsdagar och nivåer 225 Beräkning av sjuklön 225 Beredskapsersättning, resetillägg, anmärkning Kollektiv produktionsövertid, särskild överenskommelse Föräldralön

13 11 Beräkning av färdtidsersättning Betalning vid driftsavbrott 228 Driftsavbrott eller annan väntetid 228 Störningar i arbetet 228 Anmälan till arbetsledning 228 Avbrott minst 18 minuter 229 Lokal överenskommelse 229 Andra arbetsuppgifter eller permittering Betalning vid anställnings upphörande Betalning vid omställning Bestämmelser rörande gjuterier Permission Hemarbete 232 AFA- och AMF-försäkringar 233 Arbetsmiljö 233 Ersättning för hemarbete 234 Utökning av hemarbete 234 Sjuklön för hemarbetare Löneutbetalning 237 Avlöningsperiod 237 Förskott vid längre avlöningsperiod 237 Löneutbetalningsdag Protokollsanteckningar 238 Bakgrunden och syftet med protokollsanteckning A 238 Avlöningsförmåner i egentligaste mening 239 Anteckningens betydelse för de individuella timlönerna 241 Protokollsanteckningens betydelse för ackorden 243 Mer om förtjänstnivån 244 Sänkta ackordspris 245 Sammanfattning 246 Innebörden av termerna lägsta timlön, timlön och tidlön. 247 Bilaga 1 Avtal om administration av deltidspensionspremie 248 Sökordsregister Tim- och ackordslönebilagan 250 Sökordsregister Månadslöneavtal

14 1 1 Fredsplikt och förhandlingsordning Mom 1 Fredsplikt Parterna är ense om att fredsplikt råder rörande anställningsvillkor och förhållandena i övrigt mellan parterna under avtalets giltighetstid. Anmärkning Parterna är överens om att denna bestämmelse inte påverkar rätten att vidta sympatiåtgärder enligt kap. III huvudavtalet SAF-LO. Mom 2 Förhandlingsskyldighet Om det uppstår en rättstvist eller intressetvist rörande anställningsvillkor eller förhållandet i övrigt mellan parterna ska förhandlingar föras i den ordning som följer av detta avtal. Mom 3 Förhandlingar på lokal och central nivå Förhandlingar sker först på lokal nivå (lokal förhandling) och därefter, om enighet inte har uppnåtts, på central nivå (central förhandling). Lokal förhandling sker mellan parterna på arbetsplatsen under medverkan av lokal organisation. Central förhandling förs mellan parterna på förbundsnivå. Mom 4 Betalningstvister och tvister om arbetsskyldighet Vad som i mom 5 7 och sägs i fråga om frister och väckande av talan gäller inte i tvister som avses i 34 och 35 MBL. I sådana tvister gäller vad som anges i 37 MBL. Anmärkning I tvist enligt lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar ersätter förhandlingsordningens bestämmelser 35 MBL, som således inte kan tillämpas i sådana tvister. Mom 5 Begäran om lokal förhandling Uppkommer en rättstvist om ogiltigförklaring av en uppsägning eller ett avskedande, ska den part som vill driva frågan begära lokal förhandling. Begäran ska nå motparten senast två (2) veckor efter det att uppsägningen eller avskedandet skedde. Har arbetstagaren inte fått ett sådant besked om ogiltighetstalan som avses i 8 andra stycket eller 19 andra stycket i lagen om anställningsskydd uppgår dock fristen till en månad och räknas från den dag anställningen upphörde. 13

15 1 Om en part inte begär förhandling inom den tid som anges i första stycket har parten förlorat sin rätt att förhandla i frågan. Uppkommer en annan tvist än som avses i första stycket ska en lokal förhandling begäras så snart det kan ske. Begäran ska senast nå motparten fyra månader efter det att den part som begär förhandling ska anses ha haft kännedom om de sakomständigheter som ligger till grund för tvisten. Om en part inte begär förhandling inom den tid som anges i tredje stycket har parten förlorat sin rätt att förhandla i frågan. Detta gäller också under alla omständigheter i sådana tvister om förhandling begärs mer än två år efter det att de sakomständigheter inträffat som ligger till grund för tvisten eller i tvist om otillåten visstidsanställning mer än en månad efter det att tiden för anställningen löpt ut. Anmärkning För ostridig till betalning förfallen lön eller annan ersättning gäller preskription enligt lag. I fråga om möjligheten att vidta s.k. indrivningsblockad gäller 41 andra stycket MBL. Mom 6 Begäran om central förhandling Om parterna inte kommer överens om hur en tvist ska lösas vid den lokala förhandlingen ska den part som vill driva tvisten vidare begära en central förhandling hos motparten. I tvister om ogiltigförklaring av en uppsägning eller ett avskedande bör begäran om central förhandling nå motparten senast två veckor från den dag den lokala förhandlingen avslutades. Efter lokal förhandling enligt 11 eller 12 MBL ska begäran nå motparten senast två veckor från den dag den lokala förhandlingen avslutades. Det gäller också i fråga om tvister om tystnadsplikt enligt 21 MBL samt vid s.k. entreprenadförhandlingar enligt 38 MBL. I en annan tvist än som avses i tredje stycket ska begäran om central förhandling göras skyndsamt. Begäran ska nå motparten senast två månader från den dag den lokala förhandlingen avslutades. Om en part inte begär förhandling inom den tid som anges i tredje eller fjärde stycket har parten förlorat sin rätt att förhandla i frågan. 14

16 1 Mom 7 Tiden inom vilken en lokal eller central förhandling ska påbörjas Har en begäran om förhandling gjorts inom föreskriven tid ska förhandlingen påbörjas snarast möjligt, dock senast inom tre veckor från den dag begäran gjordes. Parterna kan i enskilda fall komma överens om längre tid. Mom 8 Förhandlingsprotokoll Om så begärs det ska ett protokoll föras över förhandlingen. Protokollet ska justeras av parterna. Mom 9 Hur förhandlingar avslutas En lokal eller en central förhandling är avslutad då parterna kommer överens om det eller ena parten gett motparten tydligt besked om att han anser förhandlingen avslutad. Om protokoll förts ska en anteckning om när förhandlingen avslutades göras i förhandlingsprotokollet. Mom 10 Rättsverkan av pågående förhandlingar och av förlust av förhandlingsrätt Före det att förhandlingar mellan parterna enligt denna förhandlingsordning har avslutats får parterna inte vidta rättsliga eller andra åtgärder i anledning av tvisten. Det gäller inte om part genom förhandlingsvägran förhindrat förhandlingar enligt förhandlingsordningen. Part som enligt bestämmelserna i denna förhandlingsordning har förlorat sin rätt till förhandling får inte vidta åtgärder i anledning av tvisten. Mom 11 Väckande av talan Den som efter avslutade förhandlingar vill driva en rättstvist vidare måste väcka talan. I en tvist om ogiltigförklaring av en uppsägning eller ett avskedande eller förklaring att en visstidsanställning är otillåten och att anställningen ska gälla tillsvidare, ska talan väckas inom två (2) veckor från den dag då den centrala förhandlingen avslutades och i andra tvister inom fyra (4) månader från nu nämnda dag. Gäller tvisten tystnadsplikt enligt 21 MBL ska talan väckas inom tio (10) dagar från den dag då den centrala förhandlingen avslutades. Väcks inte talan inom de tider som anges i första stycket har parten förlorat sin talan. 15

17 1 Mom 12 Övrigt Parterna är överens om att förhandlingsordningen i 1 i Teknikavtalet IF Metall gäller med samma löptid och uppsägningstid som 1938 års huvudavtal mellan SAF LO. Det innebär att förhandlingsordningen gäller tills vidare med en uppsägningstid av sex månader. Om det mellan Teknikarbetsgivarna och IF Metall gäller kollektivt löneavtal vid den tidpunkt, då huvudavtalet med iakttagande av uppsägningstiden skulle löpa ut förlängs förhandlingsordningen att upphöra att gälla med löneavtalets utlöpande. När det gäller 1 mom. 1 Fredsplikt, är parterna överens om att den regleringen avser fredsplikt under giltighetstiden för Teknikavtalet IF Metall. I vissa särskilda fall, t.ex. vid fredspliktsbrott och i fråga om interimistiska förordnanden, kan talan föras utan föregående förhandlingar och denna förhandlingsordning ska inte medföra förändringar av gällande rätt. Förhandlingsordningen ersätter kap. II huvudavtalet SAF LO som i övrigt gäller mellan parterna. * Förhandlingsordningen i huvudavtalet SAF-LO har ersatts med en egen förhandlingsordning i 1 Teknikavtalet IF Metall. I sin praktiska tillämpning är förhandlingsordningen dock oförändrad. Då innebörden av reglerna framgår direkt av avtalstexten har vi valt att inte särskilt kommentera dessa. *) Huvudavtalet, som återfinns i avtalstrycket Teknikavtalet IF Metall, innefattar bl.a. bestämmelser om begränsning av ekonomiska stridsåtgärder. 16

18 2 2 Löneprinciperna Lönesättningen ska vara differentierad efter individuella eller andra grunder. Löneskillnader ska vara objektivt och väl motiverade. Lönen ska bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i arbetsuppgifterna och den anställdes sätt att uppfylla dessa. Ett svårare arbete som ställer högre krav på skicklighet, ansvar och kompetens ska ge högre lön än ett enklare arbete. Hänsyn ska också tas till arbetsmiljön och förutsättningarna för hur arbetet kan utföras. Även marknadskrafterna påverkar löneavvägningen. Varje medarbetare ska veta på vilka grunder lönen satts och vad medarbetaren kan göra för att öka lönen. Systematisk värdering av arbetsinnehåll och personliga kvalifikationer utgör goda grunder för bedömningen. Teoretiska och praktiska kunskaper, omdöme och initiativ, ansvar, ansträngning, arbetsmiljö, samarbets- och ledningsförmåga är exempel på viktiga faktorer som bör användas av de lokala parterna vid en värdering. Vid höjda krav i befattningen, genom ökad erfarenhet, fler och mer krävande arbetsuppgifter, ökade befogenheter, större ansvar, ökad kunskap eller kompetens bör en anställd successivt kunna höja sin lön. Lönesystem och lönesättning i företagen bör utformas så att de blir en drivkraft för utvecklingen av de anställdas kompetens och arbetsuppgifter. Lönesättningen stimulerar därigenom till produktivitetsökning och ökad konkurrenskraft. Samma löneprinciper ska gälla för samtliga arbetstagare. Diskriminerande eller andra sakligt omotiverade skillnader i löner och andra anställningsvillkor mellan anställda ska inte förekomma. De lokala parterna ska inför de löneförhandlingar, som ska ske enligt avtalet, analysera om diskriminerande eller på annat sätt sakligt omotiverade löneskillnader förekommer. Framgår det av dessa analyser att omotiverade löneskillnader finns i företaget ska dessa justeras i samband med löneförhandlingarna. Likalydande löneprinciper gäller både i Teknikavtalet IF Metall och i Teknikavtalet Unionen/Sveriges Ingenjörer/Ledarna. Principerna gäller således på bägge kollektivavtalsområdena. Löneprinciperna som gäller för alla arbetstagare innehåller allmänna utgångspunkter och vad de lokala parterna ska beakta vid lönesättningen. 17

19 2 Allmänna utgångspunkter Samma löneprinciper ska gälla för kvinnor och män liksom för yngre och äldre medarbetare. Lönesättningen ska vara differentierad efter individuella eller andra grunder. Individuella grunder Med individuella grunder avses att lönesättningen kopplas direkt till medarbetaren utifrån de faktorer som används i lönesättningen. Andra grunder Med andra grunder avses i princip att man gör bedömningen gruppvis. För att helt gruppvis bedömning och lönesättning ska vara meningsfull, fordras att gruppen är begränsad i omfång och att arbetet inom gruppen är mycket likartat, liksom att individuella variationer i sättet att utföra arbetsuppgifterna antingen är små eller har liten betydelse för arbetsresultatet. Även i vissa särpräglade situationer som t.ex. under uppsägningstid kan det finnas skäl att i lönesättningen behandla en hel grupp anställda lika. Oftast måste lönesättningen ske med både en individuell och en gruppvis differentiering. Arbetets krav En grundläggande utgångspunkt är att lönen ska vara beroende av ansvaret och svårighetsgraden i arbetsuppgifterna. Svårare och mera krävande arbeten bör betalas högre än enklare arbeten. Löneprinciperna innehåller inte några bestämmelser om hur en sådan värdering ska gå till, men som vi återkommer till är det väsentligt att värderingskriterierna upplevs relevanta och tillämpas konsekvent. Det kan ofta vara så att flera arbetstagare har arbetsuppgifter som bedöms vara likartade vad gäller ansvar, svårighet och belastning. Differentieringen av löner inom en sådan grupp sker med utgångspunkt från individuella grunder, dvs. utifrån hur den anställde utför arbetet. Individens prestation Bedömningen av individens prestation ska ske både från kvantitativ och kvalitativ grund. Det innebär givetvis att den mängd arbete en arbetstagare utför påverkar lönen. Dessutom innebär det att mångkunnighet och mångsidighet bör belönas, liksom att arbetet utförs till rätt kvalitet. Lönesättningen bör således avspegla om en arbetstagare kan och utför många olika arbetsuppgifter och dessutom är villig att vid behov ta på sig olika uppgifter. 18

20 2 Marknadens påverkan Att marknadskrafterna påverkar lönerna ligger i sakens natur och är ofrånkomligt. Med marknadskrafterna menas här både den lönemarknad som finns beträffande efterfrågan av den anställdes utbildning, erfarenhet och kompetens och den konkurrenssituation som företaget verkar i nationellt och internationellt. I vissa fall kan marknadskrafternas påverkan innebära att arbetstagare med arbetsuppgifter som är enklare än andra betalas högre, eftersom det råder brist på arbetskraft. Det kan upplevas som ett bekymmer men är en konsekvens som får accepteras. Över tiden växlar också förhållandena vad gäller obalanser i tillgången på arbetskraft. När speciella lönenivåer förekommer för bristyrken är det viktigt att de lokala parterna försöker enas om vilka yrken som avses och hur eventuella tillägg ska hanteras om eller när bristen försvinner. Vad de lokala parterna ska beakta vid lönesättningen Bedömningsfaktorer För att skapa en bra lönesättningsprocess är det viktigt att bestämma vilka faktorer som man inom företaget använder för värdering av arbetet och av de personliga kvalifikationer som krävs samt hur prestationsbedömningar görs. I löneprinciperna nämns ett urval viktiga faktorer vid värdering av arbete och kvalifikationer. Teoretiska och praktiska kunskaper, omdöme och initiativ, ansvar, ansträngning, arbetsmiljö, samarbets- och ledningsförmåga är således exempel på viktiga faktorer som bör användas av de lokala parterna. De lokala parterna ska naturligtvis använda samma eller i vart fall likartade bedömningsgrunder. Därför bör de lokala parterna enas om vilka faktorer som ska användas. Det säger sig självt att det skapar oklarhet och förvirring om de lokala parterna inte har motsvarande utgångspunkter i sina diskussioner. Bedömning av krav i arbetet En systematisk värdering av arbetets krav behöver inte betyda att komplexa och mångfasetterade system byggs upp, de kan i värsta fall ge en skenbar bild av objektivitet. Det avgörande är i stället att de faktorer som används är lätt begripliga och väl definierade (dvs. att man inom företaget verkligen vet vad som avses med en viss värderingsgrund), att de är väl avvägda och att användningen är konsekvent. Det sistnämnda är mycket väsentligt och talar med styrka för att man inte alltför ofta ändrar eller byter ut de faktorer som används. Bedömning av individer På samma sätt är det betydelsefullt att prestationsbedömningarna görs konsekvent och av personer som har konkret kunskap om den anställdes sätt 19

21 2 att fullgöra arbetet. Här vilar ansvaret främst på närmaste chef och det är naturligtvis angeläget att den anställde kontinuerligt informeras om prestationsbedömningarna och att lönen sätts i relation till den bedömning som görs. Även om det ofta är besvärligt att underrätta en anställd om att hans eller hennes insats inte uppfyller ställda krav är det nödvändigt både för att lönesättningen ska bli förståelig och för att den anställde ska få möjlighet att höja sin nivå. Objektivt och väl motiverade löner Löneprinciperna fordrar att löneskillnader ska vara objektivt och väl motiverade. Lönesättningen ska alltså kunna förklaras och kravet på objektivitet medför att förklaringarna ska ha förutsättningar att vinna rimlig acceptans. Lönerna och förutsättningarna för utveckling i arbetet måste uppfattas som i allmänhet godtagbara utifrån verksamhetens premisser, annars skadas erfarenhetsmässigt produktiviteten och tilltron till arbetsledningen. Klarhet och tydlighet är alltså viktigt. Det ställer anspråk både på arbetsgivaren men också på de lokala fackrepresentanterna. De lokala parterna på bägge sidor måste vara sakliga och lojala i löneförhandlingarna. Kravet på klarhet och tydlighet har också betydelse i förhållande till den anställde, som har rätt att veta på vilka grunder hans eller hennes lön har satts och vad han eller hon kan göra för att öka lönen. I kommunikationen med de anställda ska utgångspunkterna vara att höjda krav i befattningen, ökad erfarenhet, fler och mer krävande arbetsuppgifter, ökade befogenheter, större ansvar, ökad kunskap eller kompetens bör innebära att en anställd successivt kan höja sin lön. Lönesystem och lönesättning i företagen bör således utformas så att de blir en drivkraft för utvecklingen av de anställdas kompetens och arbetsuppgifter. Formerna för processen De lokala parterna är fria att bestämma formerna för lönesättningsprocessen. När det gäller frågan om diskriminerande eller andra sakligt omotiverade skillnader i löner eller andra anställningsvillkor mellan anställda måste vardera part förbereda sig väl. Det betyder att löneskillnaderna ska analyseras utifrån detta perspektiv och i förekommande fall utgöra ett konkret underlag i löneförhandlingarna. Parterna har ett ansvar att upptäcka och påtala felaktigheter i lönesättningen. Det ligger i sakens natur att sakligt omotiverade skillnader inte kommer att uppstå om de krav som nyss har angetts är uppfyllda vad gäller en noggrant genomtänkt och kommunicerbar lönesättning. Men om skillnader ändå finns ska dessa justeras i de ordinarie löneförhandlingarna. 20

22 3 3 Lönebestämmelser Mom 1 De löneformer bör tillämpas som med hänsyn till verksamhetens art och arbetsorganisationen främjar kraven på produktivitet, arbetstillfredsställelse, effektivitet, konkurrenskraft och lönetrygghet. Med utgångspunkt i löneprinciperna bör de lokala parterna komma överens om lönesystem. Avtalet bygger på månadslön som kan kompletteras med tillägg och med rörliga lönedelar. Anmärkning Om lokal part särskilt begär tillämpas bestämmelserna i tim- och ackordslönebilagan. Löneformer och lönesystem Val av löneform och lönesystem Avtalet anger att de löneformer bör tillämpas som bäst främjar kraven på produktivitet, arbetstillfredsställelse, effektivitet, konkurrenskraft och lönetrygghet. Valet av löneform ska ske med utgångspunkt från verksamhetens art och arbetsorganisation. Detta innebär att olika lösningar kan tillämpas på olika produktionsavsnitt. Vidare kan utformningen behöva ändras och anpassas med hänsyn till hur verksamheten utvecklas och arbetsorganisationen förändras. Teknikavtalet IF Metall bygger på månadslön som kan kompletteras med fasta och rörliga lönetillägg, och det fordras således inte någon överenskommelse för att använda månadslön som löneform. De lokala parterna bör komma överens om lönesystem. Förhandlingar om sådana överenskommelser ska ske med utgångspunkt från löneprinciperna och ovan nämnda förutsättningar. Eventuella lönesystem ska vara ett stöd för en strukturerad lönesättning. Konsekvens och en rimlig enhetlighet är det som eftersträvas. Det innebär i sin tur att systematiken bör vara så enkel och klar som möjligt i syfte att åstadkomma regler som är lätta att tillämpa och som ger ett rimligt och förståeligt resultat. Oavsett om de lokala parterna kommer överens eller inte, är det (som det anges i kommentaren till löneprinciperna) således avgörande att man gör klart vilka faktorer som används för värdering i lönesättningen. Om rörliga lönedelar används är det också viktigt att det blir klart hur dessa är konstruerade och vilka effekter som de rörliga lönedelarna avses ha. 21

23 3 Tim- och ackordslönebilagan Tidigare avtals tim- och ackordslöneregler finns kvar men ligger nu som bilaga till avtalet. De är avsedda för de arbetsplatser där timlöner och ackord bedöms vara ändamålsenliga löneformer. Om företaget eller verkstadsklubben (eller, där verkstadsklubb saknas, avdelningen) särskilt begär det ska reglerna i bilagan tillämpas och i så fall i sin helhet för alla arbetstagare inom Teknikavtalet IF Metalls område på den berörda arbetsplatsen. Månadslön Teknikavtalet bygger på månadslön som löneform. Med begreppet månadslön avses den fasta kontanta månadslönen. Månadslönen kan emellertid kompletteras med tillägg och rörliga lönedelar. Tillägg är fasta i kronor räknat och betalas tillsvidare eller under en begränsad tid. Tillägg kan utbetalas för speciella arbetsuppgifter som inte ingår i arbetstagarens sedvanliga arbetsuppgifter. Exempelvis kan en arbetare ha ett fast tillägg för arbetsledningsuppgifter, s.k. förmanstillägg. För arbetstagarens normala arbetsuppgifter bör däremot i princip nivån på månadslönen bestämmas med tillämpning av Teknikavtalets löneprinciper, 2. För att tidsbegränsade tillägg ska kunna tillämpas förutsätts att det på förhand klart kan bedömas under vilken tidsperiod arbetsuppgiften ska utföras och tilllägget ska utgå, dvs. tillägg för tidsbegränsade arbetsuppgifter som t.ex. vikariat och inhopp, projektarbete, säsongsbetonade uppgifter och liknande. Rörliga lönedelar kan antingen vara sådana där utfallet är direkt hänförligt till arbetstagarens eller viss grupp av arbetstagares prestation (prestationsberoende rörliga lönedelar), eller betalningar som inte i direkt mening kan påverkas av enskilda och grupper av arbetstagare, exempelvis bonus som bygger enbart på företagets vinst. Det är viktigt att göra klart för sig skillnaden mellan rörliga lönedelar av de två nu nämnda slagen eftersom rörliga lönedelar, som inte kan påverkas av ovanstående arbetare, inte ingår i beräkningsunderlaget för löneökningar enligt avtalets övergångsbestämmelser. Exempel på prestationsberoende lönedelar är betalningar som står i direkt samband med att arbetstagaren eller grupp av arbetstagare har uppnått ett visst resultat avseende mängd, kvalité eller leveransprecision. Uttrycket viss 22

24 3 grupp av arbetstagare, som används senare i avtalet, markerar att den prestation som stäms av, ska gå att härleda till grupper av arbetstagares insats så att de enskilda arbetstagarna kan påverka utfallet. Rörliga lönedelar, som syftar till att de anställdas förtjänster mera allmänt ska vara kopplade till företagets resultat, och att de därmed ska vara delaktiga i företagets möjligheter och risker, är inte prestationsberoende i den mening som avses av parterna. Mom 2 Lägsta lön per månad För arbetstagare som fyllt 18 år är lägsta månadslön kr fr.o.m. 1 april 2013, kr fr.o.m. 1 april 2014 och kr fr.o.m. 1 april För särskilt kvalificerade arbeten är lägsta månadslön kr fr.o.m. 1 april 2013, kr fr.o.m. 1 april 2014 och kr fr.o.m. 1 april Vid ett års respektive två års sammanlagd anställningstid under de senaste 36 månaderna ska arbetstagarens månadslön överstiga lägsta månadslön enligt följande. Vid 1 år fr.o.m. 1 april 2013, 580 kr, fr.o.m. 1 april 2014, 592 kr och fr.o.m. 1 april 2015, 605 kr. Vid 2 år fr.o.m. 1 april 2013, kr, fr.o.m. 1 april 2014, kr och fr.o.m. 1 april 2015, kr. Lön till elever i yrkesutbildning m.m. Bestämmelserna om lägsta löner gäller inte elever i yrkesutbildning beträffande vilka särskild överenskommelse träffats eller arbetstagare under 18 år. Efter lokal överenskommelse kan undantag från lägsta lönerna göras också för andra arbetstagare då särskilda skäl föreligger. Feriearbete För gymnasieungdomar år, som anställs på viss tid för feriearbete, betalas timlön om lägst öre fr.o.m. 1 april 2013, öre fr.o.m. 1 april 2014 och öre fr.o.m. 1 april Lönen inkluderar helg- och semesterlön. 23

25 3 Lägsta lön per månad Teknikavtalets bestämmelser om månadslön innehåller två lönegrupper när det gäller lägsta lön, dels för arbetstagare som fyllt 18 år dels för arbetstagare med särskilt kvalificerade arbeten. För arbetstagare under 18 år gäller inte dessa lägsta löner. För arbetstagare med en sammanlagd anställningstid vid företaget om minst 12 respektive 24 månader under de senaste 36 månaderna tillkommer utöver lägsta månadslön vissa lägsta belopp, de s.k. klossarna. Lönen för arbetstagare, som berörts av dessa klossar, ska med andra ord inte underskrida summan av lägsta månadslön och aktuell kloss. Begreppet särskilt kvalificerade arbeten avser tillsvidare arbeten inplacerade i grupp 4 enligt punkt 3 Grupperingsregler i tim- och ackordslönebilagan till Teknikavtalet. Som vi redovisar under följande rubrik kan undantag från bestämmelserna om lägsta löner gälla i vissa fall. För feriearbete finns vidare en särskild lönebestämmelse, se nedan. Lön till elever i yrkesutbildning m.m. Ett särskilt avtal gäller mellan Teknikarbetsgivarna och IF Metall för elever i yrkesutbildning, Avtal om yrkesutbildning i företag. Avtalet innehåller särskilda regler om löner m.m. Dessa gäller således vid yrkesutbildning enligt avtalet i stället för Teknikavtalets bestämmelser om lägsta löner. Genom överenskommelse mellan företaget och den lokala fackliga organisationen, lokal överenskommelse, kan undantag från de lägsta lönerna också göras då särskilda skäl föreligger. Detta kan vara fallet då lägre lön är sakligt motiverad enligt avtalets löneprinciper t.ex. med hänsyn till erfarenhet, prestation och möjligheter att få arbete. Feriearbete Bestämmelsen gäller för alla gymnasieungdomar i åldrarna 16, 17 och 18 år som anställs på viss tid för feriearbete. Ersättningarna inkluderar helg- och semesterlön. Tanken är att underlätta för företag att kunna erbjuda och för gymnasieungdomar att erhålla arbete. De angivna beloppen är vad som lägst ska utgå som ferielön. Det finns således inte något hinder mot att ge en feriearbetare med tidigare erfarenhet och mera kvalificerade arbetsuppgifter en högre lön. Det kan i enlighet med avtalets löneprinciper många gånger vara rimligt. 24

26 3 Mom 3 Lön per dag och timme Lön per dag utgör Lön per timme utgör månadslönen x månadslönen 175 Vid annan ordinarie arbetstid än 40 timmar per vecka i genomsnitt per kalenderår anpassas talet 175 i proportion till arbetstiden. Arbetstidsmåtten är bestämda i 4 mom 3:2 första stycket. Vid beräkning av lön per dag och timme medtas inte eventuell premielönedel. Löneberäkning vid frånvaro Vid frånvaro del av dag eller hel dag för period om högst fem arbetsdagar görs avdrag med lön per timme för varje frånvarotimme. Vid längre frånvaro än fem arbetsdagar görs avdrag med lön per dag för varje kalenderdag som frånvaron omfattar. Arbetsfria dagar som inleder eller avslutar en frånvaroperiod räknas inte som frånvarodagar. Vid frånvaro hel kalendermånad görs oberoende av om frånvaron inleds eller avslutas på arbetsfri dag avdrag med hela månadslönen. Anmärkning Vid sjukfrånvaro, tjänstledighet med rätt till föräldralön och ledighet med tillfällig föräldrapenning finns särskilda bestämmelser om löneavdrag. Lön för del av löneperiod Om en arbetstagare börjar eller slutar tin anställning under löpande kalendermånad betalas förutom eventuell premielönedel lön per timme om anställningen omfattar högst fem arbetsdagar av månaden och i andra fall lön per dag för varje kalenderdag som anställningen omfattar. Löneutbetalning Utbetalning av månadslön sker en gång per månad vid en på förhand fastställd tidpunkt. 25

27 3-4 Löneberäkning vid frånvaro och del av löneperiod Momentet innehåller omräknings- och beräkningsnycklar för vissa betalningsregler i avtalet, t.ex. för hur stort löneavdrag per dag eller timme som ska göras från befintlig månadslön vid frånvaro m.m. Exempel Vid annan ordinarie arbetstid än 40 timmar per vecka i genomsnitt per kalenderår ska talet 175 anpassas till den kortare arbetstiden. Vid exempelvis intermittent treskift där veckoarbetstiden enligt 4 mom 3:2 är 38 timmar ska talet 175 ersättas med 38 x 175/40=166,25 och timlönen blir månadslönen/166,25. Bestämmelserna avser således inte att reglera vilken faktor som ska användas vid övergång från t.ex. timlön till månadslön. Den frågan kräver särskild bedömning. Bestämmelsen om löneberäkning vid frånvaro avser all frånvaro utom sjukfrånvaro och ledighet med tillfällig föräldrapenning. För frånvaro av de sistnämnda slagen gäller särskilda avdragsbestämmelser i avtalet, se 8. Löneutbetalning Lön ska betalas en gång per månad. Bestämmelsen ger utrymme för att variera utbetalningsdagen med hänsyn till bank- och helgdagar. Utbetalningen måste dock ske regelbundet och förutsebart. 4 Arbetstid Mom 1 Arbetstidslagen Denna paragraf ersätter arbetstidslagen i dess helhet. Reglerna i paragrafen utgör ingen ändring av arbetsmiljölagens regler för minderåriga. Teknikavtalet IF Metall innehåller arbetstidsregler om ordinarie arbetstidens längd och förläggning, om övertid och jourtid, raster, pauser, natt- och veckovila, om registrering av tid och om tvistelösning m.m. Avtalets regler ersätter i sin helhet arbetstidslagens bestämmelser. Parterna är eniga om att avtalet ligger inom ramen för EU:s arbetstidsdirektiv, som syftar till att bereda arbetstagarna säkerhet och hälsa vid arbetstidens förläggning. Därigenom är arbetsmiljöaspekter beaktade mellan parterna. Teknikavtalet IF 26

28 4 Metall utgör en heltäckande reglering av arbetstidsfrågor och de lokala parterna ska vid den praktiska hanteringen därmed inte tillämpa andra rättsregler om arbetstid. Reglerna utgör dock ingen ändring av arbetsmiljölagens regler för minderåriga. Regler om arbetstid rörande minderåriga finns i arbetsmiljölagen kapitel 5 med hänvisning till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om minderårigas arbetsmiljö (AFS 2012:3). Dessa bestämmelser kompletterar Teknikavtalets regler och innebär att minderåriga, som fullgjort sin skolplikt och fyller minst 16 år under kalenderåret, får arbeta högst åtta timmar per dag och 40 timmar i veckan. När det behövs med hänsyn till arbetsuppgifternas natur eller arbetsförhållande i övrigt får arbetstiden istället uppgå till 8 timmar per dag i genomsnitt under en period om sju dagar och veckoarbetstiden uppgå till 40 timmar per vecka i genomsnitt under en period om fyra veckor. Tiden mellan klockan och klockan eller tiden mellan klockan och klockan ska vara fri från arbete. Där det medför stor olägenhet för verksamheten och den minderårige inte kan avsluta eller påbörja arbetspasset vid de ordinarie tiderna finns det en möjlighet till undantag, se AFS 2012:3 21 punkt 1. Varje dygn ska nattvilan omfatta minst tolv timmars sammanhängande ledighet från arbetet. Vidare ska den minderårige under varje period om sju dagar ha en sammanhängande veckovila från arbetet som inte understiger 36 timmar. Så långt det är möjligt ska veckovilan omfatta två sammanhängande dagar och vara förlagd till veckoslut. Arbetstid åt olika arbetsgivare ska beaktas vid beräkningen av den tillåtna arbetstiden. Arbetstidsreglerna i avtalet gäller inte då arbete utförs i arbetstagarens hem eller annars under sådana förhållanden att det inte är arbetsgivarens uppgift att vaka över hur arbetet är ordnat. För hemarbete gäller Teknikavtalets regler i 12 med hänvisning till Tim- och ackordslönebilagan, punkt 17. Arbetstidsreglerna gäller, liksom Teknikavtalet IF Metall i övrigt, inte heller vid utlandsarbete. Enligt Teknikavtalet 7 mom 5 ska särskild överenskommelse träffas om villkoren för utlandsarbete, t.ex. om arbetstidens längd och förläggning. Mom 2 Definitioner Arbetstid: all tid då arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande samt därvid utför aktiviteter eller uppgifter. Anmärkning Jourtid räknas som arbetstid. Arbetsberedskap räknas inte som arbetstid. 27

29 4 Viloperiod: varje period som inte är arbetstid. I de fall inte annat är angivet är viloperiod obetald. Natt: med natt avses perioden mellan klockan och klockan Med stöd av lokal överenskommelse kan natt definieras som annan period om minst sju timmar som innefattar perioden mellan klockan och klockan Nattarbetande: arbetstagare som normalt utför minst tre timmar av sin arbetstid nattetid, och arbetstagare som troligen kommer att fullgöra minst hälften av sin årsarbetstid nattetid. Skiftarbete: varje metod att dela in arbetet i skift varigenom arbetstagare avlöser varandra vid samma arbetsplatser enligt en viss arbetsgång, även då denna är roterande, skiften kan vara kontinuerliga eller diskontinuerliga, metoden kan medföra att arbetstagare måste arbeta vid olika tider under en given period av dagar eller veckor. Anmärkning Denna definition är inte avsedd att ändra gällande praxis inom avtalsområdet. Skiftarbetare: varje arbetstagare vars arbetsschema ingår i skiftarbete. Anmärkning Även tillfälliga inhopp i en skiftarbetsordning räknas som skiftarbete i fråga om skiftformstillägg. För intjänande av tid till tidbank enligt vad som gäller för skiftarbete ska arbetstagaren under en sammanhängande period om minst en hel arbetsvecka delta i skiftarbete. Tillräcklig vila: att arbetstagarna har regelbundna viloperioder, vars längd anges i tidsenheter och som är tillräckligt långa och sammanhängande för att säkerställa att de inte på grund av trötthet eller ojämn arbetsrytm skadar sig själva, sina kolleger eller andra personer och att deras hälsa inte tar skada, vare sig på kort eller lång sikt. EU:s arbetstidsdirektiv innehåller definitioner som är tvingande. Dessa återges i Teknikavtalet av tydlighetsskäl. Definitionerna ska dock utom vad gäller bestämningen av natt inte anses utgöra kollektivavtalsreglering. Definitionen av natt har inte heller någon betydelse för när en arbetstagare ska anses utföra s.k. ständigt nattarbete enligt andra bestämmelser i Teknikavtalet. Som vi återkommer till har definitionen i viss utsträckning betydelse 28

30 4 för om en arbetstagare ska betraktas som nattarbetande och därmed också för om en tillämpning ska ske av de särskilda regler som gäller för genomsnittsberäkning av nattarbetets längd respektive begränsningen av sådant arbete, när det är fråga om arbete som innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning. Mom 3 Arbetstidsmått och tid till tidbank Mom 3:1 Tillgänglig arbetstid Under en beräkningsperiod om ett kalenderår får den genomsnittliga arbetstiden per sjudagarsperiod inte överstiga 48 timmar. Genom lokal överenskommelse kan beräkningsperioden bestämmas till annan fast eller rullande period om 12 månader. Perioder av årlig betald semester och sjukfrånvaro ska vara neutrala vid beräkningen av den genomsnittliga arbetstiden. Bestämmelsen, som grundas på den tvingande s.k. 48-timmarsregeln i EU:s arbetstidsdirektiv, innebär en begränsning av en arbetstagares totala tillåtna arbetstid. Under en tolvmånadersperiod får den totala arbetstiden dvs. ordinarie arbetstid och övertid inte överstiga 48 timmar i genomsnitt per vecka. Bestämmelsen som sådan innebär således ingen begränsning av arbetsuttaget för en enskild vecka. Varje vecka ska fullt ut ingå i beräkningen. Vid beräkningen ska de dagar som arbetstagaren under beräkningsperioden varit frånvarande från arbetet pga. betald semesterledighet eller sjukledighet vara neutrala. Innebörden är att man vid beräkningen behandlar dessa dagar som om arbetstagaren då hade arbetat sitt ordinarie arbetstidsmått enligt det för honom eller henne gällande arbetstidsschemat. Vid genomsnittsberäkningen tas ingen hänsyn till om veckorna innehållit helgdagar eller inte. All tid som inte är arbetstid räknas vid genomsnittsberäkningen som vilotid det gäller även helgdagar. Exempel En arbetstagare som arbetar tvåskift måndag fredag har under avstämningsperioden arbetat timmar. Arbetstagaren har under samma period haft fyra veckors betald semester och varit sjukfrånvarande under två veckor. Genomsnittsberäkningen görs enligt följande. Under sex av de 52 veckor som ingår i beräkningsperioden ska arbetstagaren anses ha arbetat sitt ordinarie arbetstidsmått, dvs. 40 timmar per vecka, summa 240 timmar. De kvarvarande timmarna fördelas på de återstående 46 veckorna, vilket ger en genomsnittlig veckoarbetstid om ca 47 timmar. 29

31 4 Den arbetstid som lagts ut i exemplet är således förenlig med 48-timmarsregeln. Exemplet är tillspetsat; av andra bestämmelser i Teknikavtalet följer att arbetsgivaren i princip inte kan erhålla en årsarbetstid om timmar i vart fall krävs en lokal överenskommelse om övertid omfattande mer än 400 timmar utöver den allmänna övertid som arbetsgivaren kan lägga ut, för att en sådan hög arbetstid ska kunna uppnås. Slutsatsen blir att 48- timmarsregeln saknar praktisk betydelse. Mom 3:2 Ordinarie arbetstidens längd Den ordinarie veckoarbetstiden för heltidsanställd vid dagarbete och vid tvåskiftsarbete förlagt måndag fredag utgör 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt per kalenderår. Den ordinarie veckoarbetstiden för heltidsanställd per helgfri vecka i genomsnitt per kalenderår utgör vid intermittent treskiftsarbete 38 timmar, vid kontinuerligt treskiftsarbete 36 timmar, vid kontinuerligt treskiftsarbete med storhelgsdrift 35 timmar och vid ständigt nattarbete 34 timmar. Anmärkning Med ständig natt avses en fast arbetstidsordning som inte ingår i en treskiftsanordning och som omfattar minst en sammanhängande arbetsvecka och som innefattar arbetstiden mellan midnatt och Avsikten är inte att ändra gällande praxis avseende förläggnings- och betalningsregler för ständigt nattarbete inom avtalsområdet. Mom 3:3 Tid till tidbank För en heltidsarbetande ska för varje fullgjord arbetsvecka tid föras till en tidbank enligt följande. Dagtidsarbete Tvåskiftsarbete Annat skiftarbete (exempelvis treskiftsarbete, ständig natt) 82 minuter 202 minuter 82 minuter För en heltidsarbetande som inte fullgjort sitt ordinarie arbetstidsmått viss arbetsvecka och för en deltidsarbetande tillförs tidbanken tid i proportion till den kortare arbetstiden. De lokala parterna kan enas om att nu avsedd tid helt eller delvis ska schemaläggas i stället för att föras till tidbank. Hur tid i tidbanken kan disponeras framgår av 5 mom 5. 30

32 4 Mom 3:4 Underjordsarbete Vid anläggningsarbeten i bergrum under byggnad eller servicearbeten i gruvor (underjordsarbete) ska den ordinarie arbetstiden utgöra 36 timmar per vecka i genomsnitt. Bergrumsarbete under högst åtta timmar per vecka ger inte rätt till kortare arbetstid. Anmärkning Beträffande särskild ersättning för underjordsarbete se 5 mom 4. Mom 3:5 Underrättelse vid deltidsanställning Arbetsgivaren ska i förekommande fall skriftligen underrätta verkstadsklubben om de arbetstider som gäller för deltidsanställda. Arbetstiden vid heltidsanställning (mom 3:2) Arbetstidens längd för heltidsanställda i olika arbetstidsformer framgår av avtalstexten. Arbetstiden anges som ett genomsnitt per helgfri vecka under ett kalenderår. Detta uttryck innebär att man (till skillnad från vad som gäller vid 48-timmarsregeln, se mom 3:1 ovan) inte ska räkna med helgdagar då den genomsnittliga veckoarbetstiden under året beräknas. Arbetstidens längd för heltidsanställda är normerande, dvs. lokala överenskommelser gällande heltidsanställda om kortare arbetstid och därtill relaterade lägre inkomster är ogiltiga då de strider mot Teknikavtalet IF Metall. Skiftarbete I mom 2 har definitionerna i EU:s arbetstidsdirektiv av skiftarbete och skiftarbetande lyfts in i Teknikavtalet. Ett skiftarbete anses därmed uppkomma genom varje metod att dela in arbetet i skift varigenom arbetstagare avlöser varandra vid samma arbetsplatser enligt en viss arbetsgång. Det anges i definitionen att skiftarbete kan föreligga även då arbetsgången är roterande och oavsett om skiften är kontinuerliga eller intermittenta. Det anges även att metoden kan medföra att arbetstagare måste arbeta vid olika tider under en given period av dagar eller veckor. Definitionen är EU-rättslig och kan således inte avtalas bort eller ändras. I en särskild anmärkning har parterna dock klargjort att definitionen inte ändrar gällande praxis inom avtalsområdet. Denna praxis återges i det följande. Arbetsdomstolen har i ett antal domar gjort vissa uttalanden angående skiftarbete. Av domarna följer att skiftarbete syftar till att bättre utnyttja produktionsutrustningen samt att följande punkter har betydelse vid bedömningen. 31

Gemensamma avtalskommentarer Teknikavtalet IF Metall

Gemensamma avtalskommentarer Teknikavtalet IF Metall Gemensamma avtalskommentarer Teknikavtalet IF Metall 2007 2010 Kommentarer Teknikavtalet IF Metall 1 april 2007 31 mars 2010 1 2 Förord Den här kommentaren är den andra upplagan av gemensamma kommentarer

Läs mer

Teknikavtalet IF Metall

Teknikavtalet IF Metall Gemensamma avtalskommentarer Teknikavtalet IF Metall 1 april 2010 31 januari 2012 TEKNIKAVTALET IF METALL 1 april 2010 31 januari 2012 PRODUKTION Tagg, Stockholm TRYCK Ljungbergs Tryckeri AB, 2010 Teknikavtalet

Läs mer

Ändringar i avtalet om allmänna villkor

Ändringar i avtalet om allmänna villkor Bilaga 2 Ändringar i avtalet om allmänna villkor 2 mom 2 andra stycket utgår. 5 Lön får ett nytt moment 1 med följande lydelse: Mom 1 Löneform Löneformen är månadslön för de arbetstagare som i anställningsavtalet

Läs mer

Teknikavtalet IF Metall

Teknikavtalet IF Metall Teknikavtalet IF Metall 1 februari 2012 31 mars 2013 Teknikavtalet IF Metall 1 februari 2012 31 mars 2013 Kollektivt avtal mellan Teknikarbetsgivarna och Industrifacket Metall (IF Metall) I äldre avtalstexter

Läs mer

Kollektivavtal. Teknikavtalet. IF Metall. Teknikavtalet IF Metall 1

Kollektivavtal. Teknikavtalet. IF Metall. Teknikavtalet IF Metall 1 Teknikavtalet IF Metall 2012 Kollektivavtal Teknikavtalet IF Metall 1 2 Teknikavtalet IF Metall Teknikavtalet IF Metall 1 februari 2012 31 mars 2013 Avtal mellan Teknikarbetsgivarna och Industrifacket

Läs mer

Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän inom detaljhandeln

Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän inom detaljhandeln Bilaga 6 Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän inom detaljhandeln 1 Avtalets omfattning 1.1 Tillämpningsområde Detta avtal gäller tjänstemän som omfattas av avtalet för tjänstemän inom detaljhandeln.

Läs mer

Kollektivavtal. Teknikavtalet IF Metall. 1 april 2013 31 mars 2016. Teknikavtalet IF Metall 1

Kollektivavtal. Teknikavtalet IF Metall. 1 april 2013 31 mars 2016. Teknikavtalet IF Metall 1 Kollektivavtal 1 april 2013 31 mars 2016 1 2 1 april 2013 31 mars 2016 Avtal mellan Teknikarbetsgivarna och Industrifacket Metall (IF Metall) Det tidigare s. k. Verkstadsavtalet mellan VF och Metall har

Läs mer

Teknikavtalet Metall. 1 april 2004 31 mars 2007

Teknikavtalet Metall. 1 april 2004 31 mars 2007 Teknikavtalet Metall 1 april 2004 31 mars 2007 Teknikavtalet Metall 1 april 2004 31 mars 2007 Avtal mellan Teknikarbetsgivarna och Svenska Metallindustriarbetareförbundet (Metall) Det tidigare s.k. Verkstadsavtalet

Läs mer

Cikulär 3 april 2016, bilaga 1 Bilaga J till Livsmedelsavtalet Lönerevision - förhandling om nya löner 1. Lönepott Lokala förhandlingar ska upptas om fördelning av en lönepott om 294 öre per timme och

Läs mer

Tillägg. till. Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal. avseende personliga assistenter

Tillägg. till. Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal. avseende personliga assistenter Bilaga 1 Tillägg till Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal avseende personliga assistenter 2 Avtalets omfattning Tillägget avser anställningsvillkor för personliga

Läs mer

ÄNDRINGAR I AVTALET OM ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR (Avtalsområde Telekom) (Sif, Sveriges Ingenjörer, Jusek, Civilekonomerna, Seko)

ÄNDRINGAR I AVTALET OM ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR (Avtalsområde Telekom) (Sif, Sveriges Ingenjörer, Jusek, Civilekonomerna, Seko) Bilaga 2 ÄNDRINGAR I AVTALET OM ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR (Avtalsområde Telekom) (Sif, Sveriges Ingenjörer, Jusek, Civilekonomerna, Seko) Generell ändring: CF är genomgående namnändrat till Sveriges

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 1 (10) FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Datum: 7 maj 30 sept 2013 Parter: Närvarande Medarbetareförbundet och Huvudmannaförbundet Medarbetareförbundet: Huvudmannaförbundet: Ärende: Helena Yli-Koski Marit Innala Förändringar

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret 014-07-4 1(5) ARBETSTID Ordinarie arbetstid Den sammanlagda veckoarbetstiden får, enligt slagen, uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Beräkningen omfattar

Läs mer

38 timmar om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst en gång på tid

38 timmar om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst en gång på tid Bilaga 5 6 a 6 ARBETSTID Mom 1 Arbetstidens längd och förläggning Parterna har avtalat bort arbetstidslagen i sin helhet. Lokalt avtal kan träffas om bestämmelser om arbetstidens längd och förläggning.

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret 01-04-03 1(5) ARBETSTID Ordinarie arbetstid Den sammanlagda veckoarbetstiden får, enligt slagen, uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Beräkningen avser

Läs mer

Teknikarbetsgivarnas krav 2011. riktade till IF Metall, Unionen och Sveriges Ingenjörer. 1 Avtalsperiod. 2 Dispositivitet

Teknikarbetsgivarnas krav 2011. riktade till IF Metall, Unionen och Sveriges Ingenjörer. 1 Avtalsperiod. 2 Dispositivitet Teknikarbetsgivarnas krav 2011 riktade till IF Metall, Unionen och Sveriges Ingenjörer 1 Avtalsperiod Senast gällande Teknikavtalet IF Metall och Teknikavtalet Unionen/Sveriges Ingenjörer/Ledarna avseende

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret Datum 2013-05-01

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret Datum 2013-05-01 201-05-01 1(7) SEMESTERLEDIGHET Semesterlagen gäller för alla arbetstagare. Genom lagen garanteras arbetstagaren semesterförmåner i sin anställning. De flesta bestämmelserna är tvingande till arbetstagarnas

Läs mer

Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg

Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg Bilaga 2 LSR m fl, Vision, Vårdförbundet Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg 3 Anställning m m Mom 6 Företrädesrätt Företrädesrätt till nyanställning gäller inte till ny anställning som

Läs mer

Tekoavtalet 2010 2012

Tekoavtalet 2010 2012 Tekoavtalet 2010 2012 Kollektivt avtal mellan TEKO, Sveriges Textil- och Modeföretag och Industrifacket Metall angående arbets- och löneförhållanden inom tekoindustrin 1 maj 2010 29 februari 2012 Streckmarkeringar

Läs mer

Mall & Guide inför Semesterberäkning

Mall & Guide inför Semesterberäkning Mall & Guide inför Semesterberäkning Semesterlagen gäller för alla anställda Semesterlagen gäller alla arbetstagare, även medlemmar av arbetsgivarens familj. 25 dagars semester Varje anställd har rätt

Läs mer

Bilaga M till AB i lydelse 2010-04-01 Arbetstider m.m. för lärare

Bilaga M till AB i lydelse 2010-04-01 Arbetstider m.m. för lärare Bilaga M till AB i lydelse 2010-04-01 Arbetstider m.m. för lärare SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. för lärare... 3 Tillämpningsområde...

Läs mer

3. Parterna enas om att prolongera avtalet om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän.

3. Parterna enas om att prolongera avtalet om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän. ÖVERENSKOMMELSE mellan Motorbranschens Arbetsgivareförbund (MAF) och Sveriges Ingenjörer 1. Parterna enas om att för tiden från den 1 maj 2010 till och med den 29 februari 2012 prolongera senast gällande

Läs mer

Bilaga M till AB i lydelse 2007-07-01. Arbetstider m.m. för lärare

Bilaga M till AB i lydelse 2007-07-01. Arbetstider m.m. för lärare Bilaga M till AB i lydelse 2007-07-01 Arbetstider m.m. för lärare fååéü ää= Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. för lärare... 3 Särskilda bestämmelser till AB... 4 Anställningsform... 4 Vissa bestämmelser

Läs mer

Ändringar och tillägg i avtal om allmänna anställningsvillkor för cirkelledare m fl ledare/lärare

Ändringar och tillägg i avtal om allmänna anställningsvillkor för cirkelledare m fl ledare/lärare Bilaga 2 Ändringar och tillägg i avtal om allmänna anställningsvillkor för cirkelledare m fl ledare/lärare 1 Avtalets omfattning 2 Anställning Denna paragraf gäller också objektsanställda och timanställda

Läs mer

Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12

Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12 Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12 Inledning Denna redogörelse omfattar Överenskommelse om Lön och anställningsvillkor för personlig assistent och anhörigvårdare.

Läs mer

Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. för lärare

Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. för lärare Bilaga M till AB 01 Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. för lärare Tillämpningsområde 1. Dessa bestämmelser gäller för lärare vars huvuduppgift är undervisning, förlagd till läsår inom det offentliga

Läs mer

I bilaga 1 framgår övrig information gällande lönerevisionen och i bilaga 2 framgår förhandlingsordningen.

I bilaga 1 framgår övrig information gällande lönerevisionen och i bilaga 2 framgår förhandlingsordningen. Vårdföretagarna och Svenska Kommunalarbetareförbundet träffade den 23 april 2012 överenskommelse om nytt kollektivavtal gällande personliga assistenter. Förhandlingarna har bedrivits under det att Svenska

Läs mer

Innan beslut fattas om provanställning ska förhandling enligt 11 lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) ske.

Innan beslut fattas om provanställning ska förhandling enligt 11 lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) ske. Kyrkans allmänna bestämmelser AB 12 Ändringar i AB 4 Anställningsform Mom.2. 6 LAS, provanställning, ersätts av följande bestämmelser. Provanställning kan komma i fråga under sammanlagt högst 6 kalendermånader

Läs mer

AVTAL FÖR BUTIKSPERSONAL 2010 2011

AVTAL FÖR BUTIKSPERSONAL 2010 2011 Cirkulär nr Sida 2010 017 1(4) Handläggare Datum Jan-Eric Rönngren 2010-04-27 Sakregisternr Ersätter cirk 4. 2010 012 Till medlemmar som omfattas av KFO-Handels detaljhandelsavtal AVTAL FÖR BUTIKSPERSONAL

Läs mer

LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer

LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer LÖNEAVTAL 2012 Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier och Unionen... Sid 3-4 Sveriges Byggindustrier och Sveriges Ingenjörer... Sid

Läs mer

Särskilda bestämmelser för uppehållsanställning

Särskilda bestämmelser för uppehållsanställning Bilaga U till AB Särskilda bestämmelser för uppehållsanställning Inledande bestämmelser 1. För anställning med uppehåll (ferier) gäller följande. Denna bestämmelse gäller endast för arbetstagare med fast

Läs mer

Semester så funkar det

Semester så funkar det Semester så funkar det Information om reglerna i semesterlagen Semesterlagen Alla anställda har rätt till fem veckors semester (25 dagar) per år. Semesterlagen skiljer på betald och obetald semester. Semesteråret,

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010

Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010 Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010 Avtal med Ledarna klart Livsmedelsföretagen har nu tecknat avtal med Ledarna. De allmänna villkoren får samma innehåll som för övriga tjänstemän och gäller för samma period,

Läs mer

Bilaga J till AB I LYDELSE 2013-04-01. Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal

Bilaga J till AB I LYDELSE 2013-04-01. Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal Bilaga J till AB I LYDELSE 2013-04-01 Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal Innehåll Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal... 3 Inledning... 3 Särskilda bestämmelser

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 FÖR VEM GÄLLER ARBETSTIDSLAGEN?... 4 ARBETSTIDSBESTÄMMELSERNA I TEKNIKINSTALLATIONSAVTALET VVS & KYL...

INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 FÖR VEM GÄLLER ARBETSTIDSLAGEN?... 4 ARBETSTIDSBESTÄMMELSERNA I TEKNIKINSTALLATIONSAVTALET VVS & KYL... Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 FÖR VEM GÄLLER ARBETSTIDSLAGEN?... 4 ARBETSTIDSBESTÄMMELSERNA I TEKNIKINSTALLATIONSAVTALET VVS & KYL... 6 ORDINARIE ARBETSTID... 7 ÖVERTID...

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund

Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund Inledning Den 3 juni enades Arbetsgivarförbundet Pacta och Fastighetsanställdas Förbund (Fastighets) om en ny ÖLA 13, Överenskommelse

Läs mer

Avtalsjämförelse Arbetsgivaralliansen, HÖK, KFO, KFS, Vårdföretagarna C, D, E, F, H

Avtalsjämförelse Arbetsgivaralliansen, HÖK, KFO, KFS, Vårdföretagarna C, D, E, F, H Avtalsjämförelse Arbetsgivaralliansen, HÖK, KO, KS, Vårdföretagarna,, E,, H Eva Pålsson februari 2013 1 Innehåll ÖRHANLINGSPROTOKOLL... 3 LÖNEAVTAL... 4 ANSTÄLLNINGSVILLKOR... 5 HÄLSOUNERSÖKNING... 6 UPPSÄGNING...

Läs mer

Redogörelsetext. Allmänna bestämmelser Inledning

Redogörelsetext. Allmänna bestämmelser Inledning 2016-09-07 Redogörelsetext Allmänna bestämmelser 1 Inledning Centrala parter uttrycker i bestämmelsen vikten av att arbetsgivaren verkar för att redan anställda arbetstagare i högre utsträckning ska arbeta

Läs mer

MOTORBRANSCHENS ARBETSGIVAREFÖRBUND (MAF)

MOTORBRANSCHENS ARBETSGIVAREFÖRBUND (MAF) ÖVERENSKOMMELSE mellan MOTORBRANSCHENS ARBETSGIVAREFÖRBUND (MAF) och SVERIGES CIVILINGENJÖRSFÖRBUND (CF) 1. Parterna enas om att för tiden från den 1 maj 2004 till och med den 30 april 2007 prolongera

Läs mer

Kollektivavtal. mellan

Kollektivavtal. mellan Kollektivavtal mellan Företag: Industrifacket Metall (IF Metall) Org. nr: Adress: Olof Palmes gata 11 105 52 Stockholm Land: Tel: Tel: +46 8 786 80 00 Fax: Fax: +46 8 24 86 74 Avseende arbeten som utförs

Läs mer

ARBETSTIDSLAGEN. Maria Nyman, Arbetsmiljöverket, Sverige

ARBETSTIDSLAGEN. Maria Nyman, Arbetsmiljöverket, Sverige ARBETSTIDSLAGEN Maria Nyman, Arbetsmiljöverket, Sverige Arbetstidslagen 2014-12-03 1 ARBETSTIDSLAGEN (SFS 1982:673) Nationella bestämmelser samt bestämmelser baserade på EU-direktivet 2003/88/EG Arbetsmiljöverket

Läs mer

Ledningsförmåga, omdöme och initiativ, ekonomiskt ansvar, samarbetsförmåga samt idérikedom och innovationskraft skall beaktas vid lönesättningen.

Ledningsförmåga, omdöme och initiativ, ekonomiskt ansvar, samarbetsförmåga samt idérikedom och innovationskraft skall beaktas vid lönesättningen. Sveriges Byggindustrier Löneavtal Sveriges Byggindustrier och Unionen är ense om följande löneavtal att gälla för arbetsgivarförbundens medlemsföretag och Unionens medlemmar vid dessa. Avtalet gäller för

Läs mer

Sammanställning Arbetstidslag, Kollektivavtal och arbetsledningsrätt 1

Sammanställning Arbetstidslag, Kollektivavtal och arbetsledningsrätt 1 Sammanställning Arbetstidslag, Kollektivavtal och arbetsledningsrätt 1 Begrepp Vecka Genomsnittlig arbetstid Genomsnittlig arbetstid för nattarbetande Börjar med måndag om inte annan beräkning tillämpas.

Läs mer

Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal

Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal Bilaga J till AB i lydelse 2010-04-01 Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande

Läs mer

Teknikarbetsgivarna anser därför att parterna ska eftersträva ett treårigt avtal.

Teknikarbetsgivarna anser därför att parterna ska eftersträva ett treårigt avtal. Teknikarbetsgivarnas krav 2012 riktade till IF Metall, Unionen och Sveriges Ingenjörer 1 Avtalsperiod Nu gällande Teknikavtalet IF Metall och Teknikavtalet Unionen/Sveriges Ingenjörer/Ledarna avseende

Läs mer

3. Parterna enas om att prolongera avtalet om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän.

3. Parterna enas om att prolongera avtalet om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän. ÖVERENSKOMMELSE mellan Petroleumbranschens Arbetsgivareförbund (PAF) och Sveriges Ingenjörer 1. Parterna enas om att för tiden från den 1 maj 2010 till och med den 29 februari 2012 prolongera senast gällande

Läs mer

Överenskommelse om ändrade bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser BEA

Överenskommelse om ändrade bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser BEA = c êü~åçäáåöëéêçíçâçää= _b^= = OMMTJMRJOQ= Överenskommelse om ändrade bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser BEA Parter Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet

Läs mer

Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare

Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare 2014-12-17 Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare Redogörelsen omfattar Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare. Parter är Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarförbundet

Läs mer

Arbetstidsbanken i Installationsavtalet 2016

Arbetstidsbanken i Installationsavtalet 2016 Arbetstidsbanken i Installationsavtalet 2016 Information till dig som är anställd och omfattas av Installationsavtalet och till företagen inom EIO. Om du som är anställd har frågor om just din arbetstidsbank

Läs mer

Särskilda bestämmelser för uppehållsanställning

Särskilda bestämmelser för uppehållsanställning Bilaga U till AB Särskilda bestämmelser för uppehållsanställning Inledande bestämmelser 1. För anställning med uppehåll (ferier) gäller följande. Denna bestämmelse gäller endast för arbetstagare med fast

Läs mer

Ny möjlighet att tecknat lokala kollektivavtal om andra ersättningar gällande färdtid

Ny möjlighet att tecknat lokala kollektivavtal om andra ersättningar gällande färdtid Kyrkans AB 11 Bilaga 2 Kyrkans AB 11 Särskilda ersättningar t.o.m. 11-03-31 fr.o.m. 11-04-01 AB 21 Ersättning obekväm arbetstid 1. O - tilläggstid A 95,70 97,10 2. O - tilläggstid B 47,80 48,50 3. O -

Läs mer

Förvaltningschef (motsvarande) har inte rätt till kompensation för övertidsarbete.

Förvaltningschef (motsvarande) har inte rätt till kompensation för övertidsarbete. 20 Övertid m.m. (gäller från och med 2014-10-01) Heltid Mom. 1 En heltidsanställd arbetstagare, som har en enligt detta avtal fastställd arbetstid och utför arbete på tid överstigande den fastställda tiden,

Läs mer

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Gemensam kommentar Anställning av journalister i bemanningsföretag Anställningsavtal Varken lag eller kollektivavtal innehåller regler för hur

Läs mer

38 timmar om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst en gång på tid

38 timmar om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst en gång på tid Bilaga 7 6 c 6 ARBETSTID Mom 1 Arbetstidens längd och förläggning Parterna har avtalat bort arbetstidslagen i sin helhet. Lokalt avtal kan träffas om bestämmelser om arbetstidens längd och förläggning.

Läs mer

Redogörelsetext för ändringar i Allmänna bestämmelser (AB) samt bilagor

Redogörelsetext för ändringar i Allmänna bestämmelser (AB) samt bilagor 2016-05-04 Redogörelsetext för ändringar i Allmänna bestämmelser (AB) samt bilagor Ändringarna i Allmänna bestämmelser (AB) gäller med Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal) från och med 2016-05-01.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i semesterlagen (1977:480); SFS 2009:1439 Utkom från trycket den 18 december 2009 utfärdad den 3 december 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

6 Arbetstid gällande för tågvärdar vid Stockholmståg

6 Arbetstid gällande för tågvärdar vid Stockholmståg 6 Arbetstid gällande för tågvärdar vid Stockholmståg Mom 1 Ordinarie arbetstid Mom 1:1 Arbetstidens längd Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt under en

Läs mer

Ändringar i Allmänna anställningsvillkor

Ändringar i Allmänna anställningsvillkor Bilaga 2 SIF & CF Ändringar i Allmänna anställningsvillkor 1 Omfattning Stycke ett får följande nya lydelse Avtalet gäller för samtliga medarbetare i företag anslutna i Almega Tjänsteförbunden, Almega

Läs mer

+ FÖRHANDLINGSPROTOKOLL. KFS kontor, Hornsgatan 1, Stockholm

+ FÖRHANDLINGSPROTOKOLL. KFS kontor, Hornsgatan 1, Stockholm + FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Datum 2010-06-02 1 (9) Ärende Förhandlingar angående lön och allmänna anställningsvillkor med mera för branschområde Trafik Plats Parter Närvarande KFS kontor, Hornsgatan 1, Stockholm

Läs mer

KFS kontor, Hornsgatan 1, Stockholm. för Transport; Marcel Carlstedt Mikael Johansson Kenneth Björkman

KFS kontor, Hornsgatan 1, Stockholm. för Transport; Marcel Carlstedt Mikael Johansson Kenneth Björkman FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Datum 2010-06-17 1 (7) Ärende Förhandlingar angående lön och allmänna anställningsvillkor med mera för branschområde Renhållning Plats Parter Närvarande KFS kontor, Hornsgatan 1,

Läs mer

Företag som är lönsamma och utvecklas skapar ekonomiska förutsättningar för en real löneutveckling.

Företag som är lönsamma och utvecklas skapar ekonomiska förutsättningar för en real löneutveckling. Avtal om löner m m 1 Löner 1.1 Regler för lönesättning Gemensamma utgångspunkter Företag som är lönsamma och utvecklas skapar ekonomiska förutsättningar för en real löneutveckling. Det är av stor vikt

Läs mer

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen 1 Denna lag tillämpas på den som har utsetts av en arbetstagarorganisation

Läs mer

Postens Villkorsavtal PVA

Postens Villkorsavtal PVA Postens Villkorsavtal PVA Gilltighetstid 2010-10-01 2012-05-31 Utgiven av Postens Villkorsavtal PVA 2010-10-01 2012-05-31 Allmänna anställningsvillkor... 4 1 Avtalets omfattning... 4 2 Anställning...

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL FÖR GRAFISKA CIVILFÖRETAG

KOLLEKTIVAVTAL FÖR GRAFISKA CIVILFÖRETAG ÖVERENSKOMMELSE 2007-05-31 MELLAN GRAFISKA FÖRETAGENS FÖRBUND (GFF) OCH GRAFISKA FACKFÖRBUNDET (GF) OM KOLLEKTIVAVTAL FÖR GRAFISKA CIVILFÖRETAG 2007-2010 1. GFF och GF enas om att för tiden den 1 juni

Läs mer

Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare

Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare Förhandlingsprotokoll 2014-12-11 Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare Parter Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt OFRs förbundsområde Allmän

Läs mer

14 januari, 13 februari, 27 mars, 29 april, 15 och 26 maj, 12 juni samt den 5 september Fastigo, Fastighetsbranschens Arbetsgivarorganisation

14 januari, 13 februari, 27 mars, 29 april, 15 och 26 maj, 12 juni samt den 5 september Fastigo, Fastighetsbranschens Arbetsgivarorganisation Protokoll Arbetsgivarpart Arbetstagarpart Ärende Plats 14 januari, 13 februari, 27 mars, 29 april, 15 och 26 maj, 12 juni samt den 5 september 2014 Fastigo, Fastighetsbranschens Arbetsgivarorganisation

Läs mer

Löneavtal 2012-2014. Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän.

Löneavtal 2012-2014. Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän. Löneavtal 2012-2014 Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän. 1. UTGÅNGSPUNKTER Arbetsgivare och arbetstagare har ett gemensamt

Läs mer

Särskilda bestämmelser för flexibel arbetstid och anställning i personalpool

Särskilda bestämmelser för flexibel arbetstid och anställning i personalpool Bilaga C och D till AB 01 Särskilda bestämmelser för flexibel arbetstid och anställning i personalpool SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET KFF Innehåll Särskilda bestämmelser för flexibel arbetstid...

Läs mer

Instruktioner. Vad ska redovisas? Vilka ska ingå i löneredovisningen? Vilka ska inte ingå i löneredovisningen? Tänk på att

Instruktioner. Vad ska redovisas? Vilka ska ingå i löneredovisningen? Vilka ska inte ingå i löneredovisningen? Tänk på att Instruktioner Konjunkturstatistik, löner för privat sektor Vad ska redovisas? Statistikrapporteringen ska ske summerat för hela företaget/ angivna arbetsställen varje månad. Redovisningsindelningen framgår

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 9 April 2010

Arbetsgivarfrågor Nr 9 April 2010 Arbetsgivarfrågor Nr 9 April 2010 Nytt avtal på 22 månader med Livs Vi har träffat nytt avtal med Svenska Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) för tiden 1 april 2010 31 januari 2012. Livsmedelsavtalet omfattar

Läs mer

Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet

Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet Hur ska man förhålla sig till bestämmelserna om dygnsvila och arbetstidens längd? Göran Kecklund, Fil Dr Syfte med arbetstidslagen Att ge ett skydd mot alltför stora

Läs mer

2002-01-08. Till CFs förtroendemän inom massa- och pappersindustrin. Pension, pengar eller tid! -information och anvisningar om arbetstidskonton

2002-01-08. Till CFs förtroendemän inom massa- och pappersindustrin. Pension, pengar eller tid! -information och anvisningar om arbetstidskonton 2002-01-08 Till CFs förtroendemän inom massa- och pappersindustrin Pension, pengar eller tid! -information och anvisningar om arbetstidskonton Bakgrund Arbetstidsförkortning och formerna för denna var

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m.

6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m. . 1 (8) 6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m. Rätten till lön under sjukfrånvaro 1 Varje arbetstagare har rätt till lön under sjukfrånvaro enligt bestämmelserna i detta kapitel. Dessutom gäller lagen (1991:1047)

Läs mer

KFOs LILLA LATHUND OM SEMESTER. Förskolor, fritidshem och fristående skolor samt hälsa, vård och övrig omsorg

KFOs LILLA LATHUND OM SEMESTER. Förskolor, fritidshem och fristående skolor samt hälsa, vård och övrig omsorg KFOs LILLA LATHUND OM SEMESTER Förskolor, fritidshem och fristående skolor samt hälsa, vård och övrig omsorg 4-6 7-10 10-14 Om semester Vanliga frågor om ledighet Vanliga frågor om lön Vanliga frågor

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om. flexibel arbetstid för. administrativ personal. i Mönsterås kommun

Lokalt kollektivavtal om. flexibel arbetstid för. administrativ personal. i Mönsterås kommun Bilaga till förhandlingsprotokoll 2014-10-30. Personalavdelningen Lokalt kollektivavtal om flexibel arbetstid för administrativ personal i Mönsterås kommun ----- 1 1 Allmänt Flexibel arbetstid bygger på

Läs mer

Arbetsgivarfrågor. Butiksavtalet Augusti Avtal 2013 Butiksavtalet

Arbetsgivarfrågor. Butiksavtalet Augusti Avtal 2013 Butiksavtalet Arbetsgivarfrågor Butiksavtalet Augusti 2013 Avtal 2013 Butiksavtalet Nytt Butiksavtal har äntligen träffats med Handelsanställdas förbund. Avtalet är, liksom Livsmedelsavtalet, på tre år och gäller från

Läs mer

2. Lönehöjning 2013-05-01, 2014-05-01 och 2015-05-01 Allmän pott för lokala förhandlingar

2. Lönehöjning 2013-05-01, 2014-05-01 och 2015-05-01 Allmän pott för lokala förhandlingar Löner m m 1. Löneprinciper Lönesättningen skall vara individuell och differentierad. BILAGA A LÖNER M M Bilaga A Lönerna skall bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i arbetsuppgi erna

Läs mer

Byte av Kollektivavtal från Tjänstemannaavtalet samt Detaljhandelsavtalet till Telekomavtalet

Byte av Kollektivavtal från Tjänstemannaavtalet samt Detaljhandelsavtalet till Telekomavtalet Sammanfattning Protokoll Byte av Kollektivavtal från Tjänstemannaavtalet samt Detaljhandelsavtalet till Telekomavtalet Förhandling enligt MBL gällande byte av kollektivavtal Förhandlingsdatum mellan 2012

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Ärende Parter Avtal om löner och allmänna bestämmelser för tjänstemän vid A Orkesterföretag, orkesterföreningar och musikstiftelser B Teater- och länsteaterföreningar samt andra ideella

Läs mer

Kollektivavtal. Mellan. Företag: Org. nr: Olof Palmes Gata 31, 5 tr 111 81 Stockholm Land: Tel: Tel: +46 10 470 83 00 Fax: Fax: +46 8 20 79 04

Kollektivavtal. Mellan. Företag: Org. nr: Olof Palmes Gata 31, 5 tr 111 81 Stockholm Land: Tel: Tel: +46 10 470 83 00 Fax: Fax: +46 8 20 79 04 Kollektivavtal Mellan Företag: Org. nr: Adress: GS Olof Palmes Gata 31, 5 tr 111 81 Stockholm Land: Tel: Tel: +46 10 470 83 00 Fax: Fax: +46 8 20 79 04 Avseende arbeten som utförs vid: 1 Giltighetsområde

Läs mer

Redogörelsetext för Bestämmelser för arbetstagare i. i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 13.

Redogörelsetext för Bestämmelser för arbetstagare i. i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 13. Redogörelsetext för Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 13 Redogörelsen omfattar Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 13 och gäller

Läs mer

Kollektivavtal SVEMEK. 1 juni 2013 31 maj 2016. SVEMEK-avtalet 1

Kollektivavtal SVEMEK. 1 juni 2013 31 maj 2016. SVEMEK-avtalet 1 Kollektivavtal SVEMEK 1 juni 2013 31 maj 2016 SVEMEK-avtalet 1 2 SVEMEK-avtalet SVEMEKavtalet 1 juni 2013 31 maj 2016 Avtal mellan SVEMEK och Industrifacket Metall (IF Metall) SVEMEK-avtalet 3 4 SVEMEK-avtalet

Läs mer

Avtalskurs avtal för tjänstemän HT Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

Avtalskurs avtal för tjänstemän HT Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Avtalskurs avtal för tjänstemän HT 2016 På agendan Genomgång av avtalets centrala delar Praktisk tillämpning och avtalstolkning Våra rekommendationer Almegakontor Stockholm Kontaktpersoner Hanna Byström

Läs mer

Särskilda bestämmelser för flexibel arbetstid

Särskilda bestämmelser för flexibel arbetstid Bilaga C till AB 01 Särskilda bestämmelser för flexibel arbetstid Överenskommelse om avvikelse från denna bilaga får träffas. 1. Särskilda bestämmelser till AB vid tillämpning av flexibel arbetstid 20

Läs mer

+ FÖRHANDLINGSPROTOKOLL. KFS kontor, Hornsgatan 1, Stockholm. Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) och Unionen

+ FÖRHANDLINGSPROTOKOLL. KFS kontor, Hornsgatan 1, Stockholm. Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) och Unionen + FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Datum 2010-06-23 1 (9) Ärende Förhandlingar angående lön och allmänna anställningsvillkor med mera för branschområde Turism och Fritid Plats Parter Närvarande KFS kontor, Hornsgatan

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE - TRÄINDUSTRIAVTALET

ÖVERENSKOMMELSE - TRÄINDUSTRIAVTALET ÖVERENSKOMMELSE - TRÄINDUSTRIAVTALET mellan Trä- och Möbelindustriförbundet och GS Trä- och Möbelindustriförbundet (TMF) och GS enas om att prolongera nu gällande träindustriavtal med nedan angivna ändringar

Läs mer

KFOs lilla lathund. Om ferielön. Information från KFO och Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd.

KFOs lilla lathund. Om ferielön. Information från KFO och Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd. KFOs lilla lathund Om ferielön Information från KFO och Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd. Om ferielön 3 Så räknar du ferielön 3 Vad är ferielön? 3 Beräkning av ferielön 4 Några exempel

Läs mer

ÖVRIGA AVTAL MELLAN PARTERNA

ÖVRIGA AVTAL MELLAN PARTERNA ÖVRIGA AVTAL MELLAN PARTERNA Huvudavtal Utvecklingsavtal inkl avtal om förslagsverksamhet Beredskapsavtal Pensionsavtal Avtal om trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) Avtal om tjänstegrupplivförsäkring

Läs mer

Övriga avtal mellan parterna

Övriga avtal mellan parterna Innehållsförteckning Övriga avtal mellan parterna 3 Kollektivavtal 4 1 Avtalets omfattning 4 2 Allmänna förhållningsregler 5 3 Anställning 5 4 Arbetstid 6 5 Övertidskompensation 10 6 Beredskapstjänst 12

Läs mer

Parterna tecknar härmed överenskommelse kring följande. Avtalsperioden: omfattar perioden den 1 april 2016 till och med den 30 april 2017.

Parterna tecknar härmed överenskommelse kring följande. Avtalsperioden: omfattar perioden den 1 april 2016 till och med den 30 april 2017. Överenskommelse Mellan Glasbranschföreningen Och Svenska Byggnadsarbetareförbundet Glasmästeriavtalet Parterna tecknar härmed överenskommelse kring följande. Avtalsperioden: omfattar perioden den 1 april

Läs mer

Löneavtal 2013-2016. 1. Utgångspunkter. 2. Lönepolitik LÖNEAVTAL 2013-2016

Löneavtal 2013-2016. 1. Utgångspunkter. 2. Lönepolitik LÖNEAVTAL 2013-2016 Löneavtal 2013-2016 Löneavtalet gäller mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Ideella och Idéburna Organisationer och Unionen, Akademikerförbunden och Vision avseende tjänstemän. 1. Utgångspunkter

Läs mer

Cirkulärnr: 2006:66 Diarienr: 2006/2304 P-cirknr: :21 Nyckelord: Arbetstidslagen Handläggare: Ann-Charlotte Ohlsson Jan Svensson Avdelning:

Cirkulärnr: 2006:66 Diarienr: 2006/2304 P-cirknr: :21 Nyckelord: Arbetstidslagen Handläggare: Ann-Charlotte Ohlsson Jan Svensson Avdelning: Cirkulärnr: 2006:66 Diarienr: 2006/2304 P-cirknr: 2006-2:21 Nyckelord: Arbetstidslagen Handläggare: Ann-Charlotte Ohlsson Jan Svensson Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sektion/Enhet: Förhandlingssektionen

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE ----------------------- Avtalet om allmänna anställningsvillkor prolongeras med följande ändringar:

ÖVERENSKOMMELSE ----------------------- Avtalet om allmänna anställningsvillkor prolongeras med följande ändringar: ÖVERENSKOMMELSE EnergiFöretagens Arbetsgivareförening (EFA) och Unionen, Sveriges Ingenjörer, Ledarna och SEKO har idag träffat nedanstående avtal att gälla vid samtliga EFAs medlemsföretag för tiden 1

Läs mer

Information till hängavtalsbundna företag på Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl

Information till hängavtalsbundna företag på Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl Information till hängavtalsbundna företag på Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl Nytt gemensamt kollektivavtal för VVS och Kyl branschen har träffats med VVS Företagen för tiden 1 april 2013 31 mars 2016.

Läs mer

SemL. Semesterlag. I lydelse fr.o.m. 2010-04-01. Lag om förlängd semester för vissa arbetstagare med radiologiskt arbete. I lydelse fr.o.m.

SemL. Semesterlag. I lydelse fr.o.m. 2010-04-01. Lag om förlängd semester för vissa arbetstagare med radiologiskt arbete. I lydelse fr.o.m. SemL Semesterlag I lydelse fr.o.m. 2010-04-01 Lag om förlängd semester för vissa arbetstagare med radiologiskt arbete I lydelse fr.o.m. 2010-04-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA

Läs mer

SJUKLÖN M.M. Svensk Scenkonst

SJUKLÖN M.M. Svensk Scenkonst 2007-07-01 SJUKLÖN M.M. Särtryck ur kollektivavtal mellan å ena sidan Svensk Scenkonst och å andra sidan Sveriges Yrkesmusikerförbund riksavtal avseende tillsvidare och tillfälligt anställda musiker, korister

Läs mer

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO)

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Inledning Den 28 maj 2013 enades Arbetsgivareförbundet Pacta och SEKO Facket för Service och Kommunikation

Läs mer

Allmänna anställningsvillkor Lönebildningsavtal Kompetensutvecklingsavtal

Allmänna anställningsvillkor Lönebildningsavtal Kompetensutvecklingsavtal TJÄNSTEMÄN Allmänna anställningsvillkor Lönebildningsavtal Kompetensutvecklingsavtal 1 april 2016-31 mars 2017 IKEM:s avtal med Unionen, Sveriges Ingenjörer/Naturvetarna och Ledarna Avtal som inte tagits

Läs mer

Ändringar i Infranord Järnvägsinfrastrukturavtal, 2015-08-01.

Ändringar i Infranord Järnvägsinfrastrukturavtal, 2015-08-01. Ändringar i Infranord Järnvägsinfrastrukturavtal, 2015-08-01. Nedanstående ändringar har överenskommits i avtalet: 1. Avtalets omfattning. Här har före detta KY-utbildning ersatts med YH-utbildning. 2.

Läs mer