Effektivisering av ritningshantering med hjälp av programmet DDR - Databas för Detaljer och Ritningar

Transkript

1 Effektivisering av ritningshantering med hjälp av programmet DDR - Databas för Detaljer och Ritningar Streamlining the process of handling construction drawings with the application DDR - Database for Details and Drawings Författare: Uppdragsgivare: Handledare: Frida Glemryd och Niclas Lekeby KI AB Stefan Johansson, KI AB Ahmad Reza Roozbeh, KTH ABE Examinator: Examensarbete: Per-Magnus R Roald, KTH ABE 15 högskolepoäng inom Byggteknik och Design Godkännandedatum: Serienummer: 2013;15

2

3 Förord Detta examensarbete inom området byggteknik är gjort i samarbete med KI AB. Arbetet behandlar hur ritningshanteringen kan effektiviseras med hjälp av programmet DDR Databas för Detaljer och Ritningar. Arbetet är en avslutande del i högskoleingenjörsutbildningen Byggteknik och Design på Kungliga Tekniska Högskolan och har utförts av Frida Glemryd och Niclas Lekeby. Vi vill tacka våra handledare, Stefan Johansson på KI AB och Ahmad Reza Roozbeh på KTH ABE samt Richard Nordberg på KTH CAS för deras hjälp och vägledning genom detta examensarbete. Vi vill även tacka företagen som har ställt upp på intervjuer, utan er hade vi inte kunnat genomföra detta examensarbete. i

4 ii

5 Sammanfattning Att spara tid och resurser är något som är av stor vikt i dagens byggbransch. Ju snabbare ett arbete utförs desto mer pengar tjänar företaget. I detta examensarbete har författarna tittat på effektivisering av ritningshanteringen i olika delar av byggbranschen. Att kunna hitta bland ritningarna på ett enklare sätt och att slippa sortera ut gamla ritningar när nya kommer in, är något som skulle förenkla ritningshanteringen och snabba upp tempot. Författarna har tittat på programmet DDR Databas för Detaljer och Ritningar, som de anser kan förenkla ritningshanteringen. Under arbetets gång har intervjuer hållits med olika personer inom byggbranschen för att se förbättringsmöjligheter och nyttan av ett sådant program. Resultatet av arbetet visar att programmet DDR skulle göra mest nytta på byggarbetsplatser och inom förvaltning då det är inom dessa områden som ritningshantering utförs mest. Programmet DDR kan förkorta tiden det tar att bläddra bland ritningar med uppskattningsvis 25 % enligt de intervjuade på byggarbetsplatserna, vilket skulle kunna innebära en markant skillnad i det dagliga arbetet. Om övergång sker helt till digitala ritningar 1 skulle behovet av att sortera ritningar elimineras och ännu mer tid kan sparas. För att göra så stor skillnad som möjligt på dagens marknad måste de förbättringar som framkommit under intervjuerna utvecklas till programmet DDR. Som det är idag saknas många funktioner vilket gör att konstruktionsföretagen inte vill använda programmet DDR på grund av avsaknaden av möjlighet att lägga in egna detaljer. Förvaltning anser bland annat att flera viktiga mät- och ritfunktioner saknas i programmet DDR för att vilja använda det. Kalkylerare och kommuner ser ingen framtid alls för programmet DDR inom deras verksamhet. Undervisning på högskola och i produktion på byggarbetsplatser anser att bland annat zoomningen och panorering måste göras enklare, trots detta är de intresserade av att använda programmet DDR. Nyckelord: ritningshantering, digitala ritningar, effektivisering, programmet DDR, byggbranschen, produktion, konstruktion, förvaltning, byggarbetsplats. 1 Ritningar i digitalt format till exempel PDF iii

6 iv

7 Abstract Saving time and resources is something that is very important in construction business today. The faster a work can be done the more money a company can make. In this degree project the authors have looked at the process of handling construction drawings in different parts of the construction industry. To be able to find the construction drawings in an easier way and not have to sort out old construction drawings when new arrive is something that may simplify and speed up the process. The authors have looked at the application DDR Database for Details and Drawings, which they consider could simplify the process of handling construction drawings. During this degree project, interviews have been done with different people in the construction industry to see possibilities of improvement and benefits of the application DDR. The result of the degree project shows that this application would make the most difference on construction sites and within management of buildings since these are the ones that handle construction drawings on a daily basis. Application DDR can shorten the time used for handling of construction drawings by approximately a 25% decrease according to the interviewed at the construction sites; this would make a great difference in the daily work. If they only use digital construction drawings, the needs to sort out old construction drawings when new ones arrived, will be eliminated and more time can be saved. To do as much of a difference as possible on today s market the improvements that have emerged during the interviews have to be developed to the application DDR. As it is today there are many features that are missing which make that the construction companies won t use the application due to the lack of possibility to add details on their own. Management of buildings considers that there are several important functions such as measuring and drawing that are missing to use the application DDR. Within calculation engineering and municipalities there is no future for the application DDR. Education at college and in the production of construction sites consider that zooming and panning must be made simpler, despite this they are interested in using the program DDR. Keyword: handling construction drawings, streamlining, digital construction drawings, application DDR, construction industry, production, construction, management of buildings, construction site. v

8 vi

9 Innehållsförteckning Begreppsförklaring Inledning Bakgrund Syfte Målformulering Avgränsningar Lösningsmetoder Nulägesbeskrivning Vilka är KI AB? Dagens marknad Teoretisk referensram Fallstudie Faktainsamling Programmet DDR Delslutsats: författarnas åsikter om programmet DDR Dagens marknad Jämförelse mellan programmet DDR och dagens marknad Genomförande Intervjustudie Litteraturstudie vii

10 7 Intervjustudie Konstruktion Produktion Förvaltning Kommuner Undervisning på högskola Kalkylerare Analys och diskussion Är DDR ett program som kommer användas och var kan det användas i framtiden? Vad kan förbättras i programmet DDR? Hur kan affärsmodellen se ut för programmet DDR? Slutsatser Kan programmet DDR förenkla ritningshantering? Hur väl kommer programmet DDR tas emot av marknaden? Är DDR ett program som kommer användas och var kan programmet användas i framtiden? Vad kan förbättras i programmet DDR? Hur kan affärsmodellen se ut för programmet DDR? Rekommendationer Referenser Bilagor viii

11 Begreppsförklaring AutoCAD Program för ritande av ritningar och design i 2D och 3D. BIM CAD.dwg DDR.ddr Digitala ritningar Konnektionslinjer Metadata/ Metatagg PDF PM Projektnav Revit Building Information Modelling, Byggnadsinformationsmodellering. En 3D modell ritas som hela projektet planeras efter. Computer Aided Design, samlingsnamn för datorprogram som används till ritande i 2D. Standard filformat för AutoCAD som är ett CAD program. Databas för Detaljer och Ritningar, är ett datorprogram som hanterar digitala ritningar. Ett filformat för DDR som innehåller information om var ritningarna ligger/ befinner sig. Ritningar i digitalt format till exempel PDF. Där ett plan avgränsas på flera ritningar. Förklarande ord. Portabel Document Format. Ett filformat som används vid informationsdelning av till exempel ritningar. Ett utskick med revidering av ritningar där det står vilka ändringar som utförts. En internetbaserad sida som fungerar som nav för hela projektet där dokument och ritningar läggs upp så att alla kommer åt dem snabbt och enkelt, exempel Pärmen.se och Byggnet. Program där det ritas 3D modeller för framtagning av 2D ritningar. 1

12 2

13 1 Inledning I detta kapitel redovisas bakgrunden, syftet, målen, avgränsningarna och lösningsmetoder för detta examensarbete. I byggbranschen finns det idag problem med ritningshantering. Detta beror på att det inte finns något effektivt och bra system för att hantera digitala ritningar 2. Idag används pappersritningar som måste sorteras och slängas vid revideringar. Examensarbetet kommer att behandla programmet Databas för Detaljer och Ritningar (hädanefter DDR). Där användningen och förbättringen av programmet DDR, samt var i byggbranschen det kan användas, kommer att undersökas för att se om det kan vara en lösning på dagens problem med ritningshanteringen. 1.1 Bakgrund I byggbranschen idag finns det mycket slöseri, flera studier visar på ett slöseri mellan % (McKinsley & Co, 2006). Stora delar av slöseriet kan kopplas till ritningar och genom att förenkla hanteringen av ritningarna kan detta slöseri minskas. I examensarbetet Felaktig Ritningshantering (Stenberg, Ritzén, 2012) har en av författarna själv sett ett behov av att förenkla ritningshanteringen efter praktikperioder på byggarbetsplatser. I examensarbetet En ipad-baserad ritningsbehandlare (Eriksson, Ionescu, 2013) skriver författaren om att pappersritningar inte är optimalt ur varken tid- eller kostnadsperspektiv då utskrifter av pappersritningar kostar mycket pengar och att hanteringen tar för lång tid vid ändring på ritningar. Idag pratas det även mycket om Lean Construction (Forbes, Ahmed, 2011) som handlar om att effektivisera processer inom byggbranschen och på så sätt minska materialkostnader, tidsåtgång m.m. Med bakgrunden av det som säjs ovan och att författarna själva sett ett behov av att effektivisera ritningshanteringen inom byggbranschen så kommer detta examensarbetet handla om hur detta skulle kunna göras. Idag finns pappersritningar som måste sorteras, bytas ut och letas bland för att hitta rätt. Digitala ritningar är på väg in i alla projekt men idag finns ingen bra tjänst för att se och bläddra bland ritningar utan att behöva ladda hem ritningarna och hoppas att dem är rätt. Författarna har kommit i kontakt med programmet DDR som de anser skulle kunna var en lösning på detta problem. 2 Ritningar i digitalt format till exempel PDF. 3

14 Författarna är därför förväntansfulla på hur utvecklingen av programmet DDR kommer ske. Framförallt hur programmet DDR kan användas och förbättras i olika delar av byggbranschen för att effektivisera ritningshanteringen. Programmet DDR finns men är i ett betastadie och används därför endast på två byggarbetsplatser inom produktion i Sverige, för utveckling och utvärdering. Programmet DDR består utav två delar där den ena är en detaljsökningsdel, som riktar sig till konstruktörer, och den andra är en projektdel, som riktar sig till produktion. Byggarbetsplatserna som använder programmet DDR är NCC Skandionkliniken och JM Mälarporten, där programmet DDR används av arbetsledare för att effektivisera ritningshanteringen. Dessa har besökts under examensarbetet. 1.2 Syfte Under detta arbete är vårt syfte att få svar på följande frågor: o Kan programmet DDR förenkla ritningshantering? o Hur väl kommer programmet DDR tas emot av marknaden? o Är DDR ett program som kommer användas? o Var kan programmet DDR användas i framtiden? o Vad kan förbättras i programmet DDR? o Hur kan affärsmodellen se ut för programmet DDR? 1.3 Målformulering Målet är att förenkla ritningshanteringen och göra programmet DDR till den produkt som tillgodoser behoven. Eftersom programmet DDR inte är färdigutvecklat och tillgängligt på marknaden än så är målet att undersöka programmet DDR:s funktioner samt att titta på hur den föreslagna affärsmodellen tas emot av framtida användare och vilka de framtida användarna kan vara. Detta för att se hur prorammet DDR kan användas i så stor del av byggbranschen som möjligt. 1.4 Avgränsningar Detta examensarbete är avgränsat till att undersöka om programmet DDR kan användas inom byggbranschen för att underlätta ritningshanteringen. De områden inom byggbranschen som kommer undersökas genom intervjuer, med avseende på att förbättra programmet DDR, är konstruktion, produktion, förvaltning och kommuner. Intervju kommer även att hållas med en utbildning på högskola och en kalkylerare, men endast för att se om intresse finns, inte för att göra en större undersökning av marknadens behov av programmet DDR till effektivisering av ritningshanteringen. Författarna vill undersöka om programmet DDR skulle kunna användas av andra delar inom byggbranschen än inom produktion och konstruktion som programmet DDR är utvecklat för. 4

15 Hur de tekniska lösningarna av förbättringarna i programmet DDR och dess funktioner kommer lösas, behandlas inte i detta arbete. Funktioner som önskas av marknaden kommer inte att undersökas hur de kan programmeras för att kunna fungera i programmet DDR, utan författarna kommer endas titta på vilka funktioner som marknaden söker av ett program som DDR. 1.5 Lösningsmetoder Detta arbete är av förklarande/utforskande karaktär där författarna valt metoden fallstudie med intervjuer som huvuddel se kapitel 3.1. Intervjumetoderna som har använts är av typen halvstrukturerade och öppet riktade intervjuer se kapitel Dessa metoder har valts för att de är de metoder som författarna anser passar bäst till detta examensarbete. Intervjuer kommer att hållas med olika aktörer i byggbranschen såsom konstruktion, produktion, förvaltare, kommuner, undervisning på högskolor och kalkylerare. Risker med intervjumetoden är att de intervjuade personerna inte kommer med tillräcklig eller för mycket feedback på programmet DDR och dess funktioner. Om inte tillräckligt med feedback ges är det svårt att komma med bra förslag och förbättringar till programmet DDR. Däremot att få för mycket och för djupgående feedback från de intervjuade personerna kan leda till att det blir svårt att hinna gå igenom och sammanställa allt material till ett bra förslag. Det är även viktigt att få flera företag ur kategorierna konstruktion, produktion, förvaltning och kommuner, som ställer upp på intervjuerna. Detta för att få bra mångfald och på så sätt kunna dra bättre slutsatser i arbetet om hur programmet DDR kan utvecklas för att hantera dagens problem med ritningshanteringen. Data som samlas in i intervjuer bör spelas in på ett ljudmedium och sedan transkriberas till skriven text för senare analys. Detta är en arbetskrävande process, men den bidrar till att man får bättre och mer tillförlitliga resultat. (Höst, M. m.fl ) Detta avser författarna att göra då de anser att de kommer att ge det bästa resultatet. Litteraturstudie kommer att utföras i liten skala då programmet som utreds, som hjälpmedel för att hantera digitala ritningar 3, är under uppbyggnad (ej färdigutvecklat). Det som kommer att tittas på är om det finns: några liknande program på marknaden i dag andra arbeten som är utförda med liknande frågeställning 3 Ritningar i digitalt format till exempel PDF. 5

16 6

17 2 Nulägesbeskrivning Detta kapitel handlar om företaget KI AB som är grundare till programmet DDR. 2.1 Vilka är KI AB? KI AB är ett Uppsalabaserat enmansföretag som bildades Företaget jobbar i huvudsak med programvaror för armeringsbranschen. KI AB har gjort programmen: QSPEC/QArmering: Program för att förteckna armering såsom bockade stänger, armeringsnät samt standardprodukter. QProd/QPLAN: Används för att ta emot underlag från QSPEC/QArmering och lägga order. För över data till andra produktionssystem, används för att optimera klippning av armering, skicka data till maskiner som klipper armering automatiskt, generera tvådimensionella streckkoder för skanning till automatiska bockmaskiner. Carpet Designer: Programvara för att generera rullarmering och skriva ut ritningar. KI AB jobbar mycket med AutoCAD 4 i samband med armeringsproduktion, kartritning och projekteringsunderlag. De har även utvecklat en programvara för att göra om mätdata till AutoCAD-ritningar. KI AB håller idag på att utveckla programmet DDR som är ett program som underlättar ritningsläsning och sökning av detaljer från gamla projekt. 2.2 Dagens marknad Idag finns inget riktigt bra verktyg för att hantera den digitala ritningsläsningen. Under intervjuerna i examensarbetet har det framkommit program som olika företag/kommuner använder för att hantera de digitala ritningarna och författarna har valt att undersöka fyra utav dessa program som går att läsa om i kapitel 4. De fyra program som valdes ut för att undersökas och jämföras med programmet DDR är: Trix Drawing Center Pärmen.se Byggnet KMTech 4 Program för ritande av ritningar och design i 2D och 3D. 7

18 8

19 3 Teoretisk referensram Under utbildningens gång har ritningsläsning och ritningshantering varit en central del i högskoleingenjörsutbildningen Byggteknik och Design på Kungliga Tekniska Högskolan. Grundstommen i detta examensarbete bygger på hur hanteringen av digitala ritningar 5 kan förenklas och effektiviseras med hjälp av programmet DDR. Under kurserna som givits på högskoleingenjörsutbildningen Byggteknik och Design, har kunskap inhämtats om hur de analytiska tankesätt ska ske. Kunskaper om hur ritningsläsning och ritningshantering sker har inhämtats i kurserna Tekniskt Arbete, BIM 6 - Building Information Modeling, Konstruktion och design, Planering av ett byggprojekt och Arkitektur, byggnadstekniken. Genom deltagande och engagemang under kursernas gång har en kunskapsgrund skapats för att kunna genomföra detta examensarbete. 3.1 Fallstudie I detta kapitel beskrivs bakgrunden till den teoretiska modellen som används under detta examensarbete, fallstudie med intervjuer som huvuddel. Fallstudiemetodiken är en metod som används med fördel när syftet med arbetet är att på djupet beskriva ett fenomen eller ett objekt. I fallstudier görs inga anspråk på att slutsatserna från ett fall till ett annat är direkt generaliserbara då fallstudien beskriver ett specifikt fall med ett specifikt syfte. Om de olika fallen däremot har liknade förutsättningar är sannolikheten naturligtvis stor att slutsatserna kommer bli densamma i båda fallen. Ett generellt mönster kan sannolikt uppkomma om flera serier av fallstudier utförs. Trots detta finns fortfarande inga bevis eller statistik för att säkerställa resultaten då fallen inte skett genom en slumpmässig urvalsprocess. Däremot kan fallstudier ge en djupgående kunskapsgrund. Fallstudiernas design är flexibel och förändring av frågorna och inriktningen under studiens gång kan göras. De data som samlats in är huvudsakligen av kvalitativ karaktär vilket innebär att data utgörs av ord och beskrivningar och är rik på detaljer och nyanser. För att analysera kvalitativ data krävs att analysmetoderna bygger på sortering och kategorisering av det insamlade materialet. För att hitta flest möjliga variationer i det observerade fenomenet i en kvalitativ studie bör den studerande parten försöka välja att studera eller intervjua personer/roller/dokument som är så olika som möjligt. Genom att 5 Ritningar i digitalt format till exempel PDF. 6 Building Information Modelling, Byggnadsinformationsmodellering. En 3D-modell ritas som hela projektet planeras efter. 9

20 variera de yttre faktorerna (befattning, kön, utbildningsbakgrund och ålder) fås det sannolikt också en variation i det som observeras så som åsikterna kring ett fenomen. I metoden fallstudie användes oftast tre olika tekniker för datainsamling. De tre teknikerna är: Intervjuer Observationer Arkivanalys (Höst, M. m.fl ) Intervjuer Det finns tre olika former av intervjumetoder strukturerad, halvstrukturerad och öppet riktade där fokus ligger på ett specifikt frågeområde. I strukturerande intervjuer har intervjuaren satt upp en frågelista som måste följs exakt under intervjun. En strukturerad intervju kan ses som en enkät fast muntligt framförd. I halvstrukturerade intervjuer har intervjuaren satt upp en frågelista som stöd för intervjun, men ordningsföljden och formuleringen av frågorna kan ändras beroende på hur intervjusituationen ser ut. I öppet riktade intervjuer styr den intervjuade parten till stor del vad som tas upp under intervjun. Genom frågor och respons från intervjuaren sker styrning så att intervjun håller sig inom ämnesområdet för undersökningen. För att kunna utföra en analys av intervjuerna är det bra att spela in intervjuerna på ett ljudmedium för att sedan transkriberas till skriven text. (Höst, M. m.fl ) 10

21 4 Faktainsamling I detta kapitel redovisas hur programmet DDR fungerar, en delslutsats där författarna redogör för sina åsikter om programmet DDR och vilka program som studerats närmare och finns på dagens marknad. 4.1 Programmet DDR Programmet DDR är en PDF 7 -läsare med smarta funktioner som gör att läsningen av digitala ritningar 8 förenklas. Programmet består av två delar där den ena är en detaljsökningsdel, som riktar sig till konstruktörer, och den andra är en projektdel, som riktar sig till produktion. Detaljsökningen fungerar så att detaljerna från de projekt som finns inlagda är sökbara med olika villkor, för att enkelt kunna hitta en detalj från ett äldre projekt som kan återanvändas. Projektdelen består av de PDF-dokument som finns kopplade till ett projekt, till exempel ett lägenhetshus. I DDR finns också länkningar mellan discipliner och mellan planer och detaljer för att förenkla ritningsläsningen. Detaljerna och planerna är PDF-ritningar från konsulter. En ritning med detaljer innehåller oftast mer än en detalj, i detaljsökningen är detaljerna därför länkade till en liten del av ritningen för att endast se en detalj. Programmet DDR bygger på de PDF-filer som används i projektet. Länkningen mellan detaljer och planer och mellan detaljritningen och detaljsökningen sparas i en.ddr 9 -fil och påverkar därför inte original PDF-filerna. KI AB är det företag som idag har möjlighet att göra länkningarna mellan discipliner, detaljer och planer samt mellan detaljsökning och detaljritningar. PDF-filerna som programmet DDR använder kan antingen vara sparade lokalt på datorn eller ligga på en server som programmet DDR har tillgång till Affärsmodell Affärsmodellen idag är att programmet DDR kommer att tillhandahållas av KI AB medan tjänsten att få ritningar och detaljer inlagda och länkade kommer att debiteras. KI AB kommer vara de som lägger in detaljer och projekt i programmet DDR för att sedan skicka en uppdatering till företagen för uppdatering av deras databaser. Med detta upplägg kommer företagen inte att kunna lägga in detaljer eller projekt utan hjälp från KI AB. 7 Portabel Document Format. Ett filformat som används vid informationsdelning av till exempel ritningar. 8 Ritningar i digitalt format till exempel PDF. 9 Ett filformat för DDR som innehåller information om var ritningarna ligger/ befinner sig. 11

22 4.1.2 Detaljsökningsdel I programmet DDR finns en sökfunktion för detaljer. Genom att klicka på detaljsökning i menyn till vänster i bild 1 öppnas den. Denna funktion är mest tillämpbar på konstruktionsfirmor då de kan söka igenom sitt bibliotek för detaljer från äldre projekt. Genom att ha alla detaljer sparade på samma ställe så kan det enkelt plockas fram en detalj efter de sökkriterier som fyllts i. För att granska bild 1 i större format se bilaga 1. Bild 1. Detaljsökning 12

23 Sökningen kan göras efter generella villkor och/eller med nyckelord genom att välja sökkriterier som passar den detalj som söks kan tidigare lösningar hittas (1). Klickas det på (2) så uppdateras sökresultaten efter önskade val. Med en detalj markerad kan den skrivas ut genom att klicka på (3). Finns en CAD 10 -ritning länkad till en detalj kan den öppnas upp i det program CAD-ritningen är associerad till genom att klicka på (4). För att se ritningen där den urklippta detaljen befinner sig, klicka på (5). I rutan (6) står det hur många detaljer som matchade de valda sökkriterierna. För att granska bild 2 i större format se bilaga 2. Bild 2. Detaljsökning 10 Computer Aided Design, samlingsnamn för datorprogram som används till ritande i 2D. 13

24 4.1.3 Projektdel I menyn väljs det projekt som ska användas. Där syns alla discipliner som finns kopplade till projektet och genom att klicka på någon disciplin är det enkelt att välja ritning efter det. För att granska bild 3 i större format se bilaga 3. Bild 3. Meny 14

25 Genom att välja till exempel planer så kommer alla ritningar upp som är en planritning och där väljs ritningen som ska granskas genom att klicka på den. För att granska bild 4 i större format se bilaga 4. Bild 4. Meny över projektdel 15

26 Ritningsvisning När ritningen är vald så ser programmet DDR ut enligt bild 5. Ritningen visas till höger och ovanför den finns ritningsstämpeln i ett större format. Till vänster om ritningen finns ett antal användbara knappar för att underlätta läsningen och användningen av ritningen. Genom att klicka på (7) så döljs ritningsstämpeln och ritningen får mer plats i fönstret. Vill användaren öppna ritningen i standardläsaren för PDF 11 -filer på datorn används (8). Med (9) kan ritningens CAD 12 -fil öppnas. För att skriva ut ritningen används knapp (10). Med (11) kan ritningen zoomas in eller ut för att enkelt kunna granska ritningen. Med knapparna i (12) zoomas ritningen automatisk till 100 % (orginalstorlek) eller så att hela ritningen blir synlig i programmets fönster. För att granska bild 5 i större format se bilaga 5. Bild 5. Ritningsvisning 11 Portabel Document Format. Ett filformat som används vid informationsdelning av till exempel ritningar. 12 Computer Aided Design, samlingsnamn för datorprogram som används till ritande i 2D. 16

27 Ritningslänkning För att röra sig mellan våningsplan men ändå stå kvar på samma ställe i projektet, används knapparna i (13). För att enklare hoppa mellan de olika disciplinerna, men samtidigt vara kvar på samma ställe i projektet, finns länkningsknappar att tillgå (14). Om användaren önskar dölja länkningarna kan det valet göras i (15). Om projekt är stort är varje plan uppdelat på flera olika ritningar. För att det ska bli enkelt att bläddra mellan dessa ritningar så finns det länkning (16) mellan konnektionslinjer 13, för att komma snabbt till den angränsade ritningen. Dessa pilar finns endast om projektets plan är uppdelat på flera ritningar och visas på de kanter som det finns angränsade ritningar till. För att granska bild 6 i större format se bilaga 6. Bild 6. Ritningslänkning 13 Där ett plan avgränsas på flera ritningar. 17

28 Detaljlänkning En konstruktionsritning är alltid uppbyggd med en massa detaljer och för att slippa bläddra mellan olika ritningsbuntar så är dessa länkade med blå rutor, se bild 7. För att se detaljen klickar användaren på den blåa rutan och då öppnas ett nytt fönster med detaljen där den kan studeras, se bild 8. För att granska bilderna 7 och 8 i större format se bilaga 7 och 8. Bild 7. Detaljlänkning Bild 8. Detaljlänkning 18

29 4.2 Delslutsats: författarnas åsikter om programmet DDR Här redovisas författarnas åsikter om programmet DDR Detaljsökningsdelen Detaljsökningen är den del av programmet DDR som kan utvecklas till det bättre. Det som kan utvecklas är namngivning av detaljer där de klassas efter byggdel typ av byggdel detaljnamn. För att standardisera namngivningen ska dessa vara låsta namn i rullistor. Detaljerna önskas även kunna betygsättas och kommenteras för bästa förståelse för de som kan tänkas använda detaljen nästa gång. Möjligheten att lägga in egna detaljer saknas och är en funktion som skulle vara mycket önskvärd Projektdelen Funktioner som är bra i programmet DDR: Författarna har plockat ut funktioner som de tycker är bra i programmet DDR och som utmärker programmet. Detaljlänkningen på konstruktionsritningarna är en funktion som är mycket användbar då det enkelt går att få upp den berörda detaljen genom ett knapptryck. Ritningarna är på ett användarvänligt sätt ihoplänkade för enklast möjliga ritningsläsning. Det går snabbt att bläddra över konnektionslinjerna 14 på en ritning men även byta disciplin från till exempel Arkitektritning till Konstruktionsritning med ett knapptryck. Programmet DDR är mycket användarvänligt och är enkelt att lära sig Funktioner som saknas i programmet DDR: Författarna önskar att programmet DDR skulle ha funktioner där det är möjligt att skriva in kommentarer på ritningarna samt mäta och verifiera att skalan på ritningarna är korrekt. Önskvärt vore också att det med ett knapptryck går att direkt komma tillbaka till detaljdelen efter att ha öppnat detaljritningen. Som det är idag så är det projektdelen som blir aktiv vid öppning av detaljritningar från detaljdelen Funktioner som bör förbättras i programmet DDR: Programmet DDR har en funktion med länkningar mellan olika ritningar (A, K, E, V, VS) samt länkningar mellan ritningar och detaljer. Det finns val att inte visa länkningar men då försvinner båda typerna av länkning. Det författarna skulle föredra är att dessa länkningar är valbara så att det går att välja att se länkning mellan ritningarna (A, K, E, V, VS) och/eller länkningen mellan ritningar och detaljer. 14 Där ett plan avgränsas på flera ritningar. 19

30 För att förflytta sig enkelt mellan olika ritningsavdelningar används idag symbolen för att komma till angränsande ritningar. Det författarna skulle föredra är om denna pil delas upp på enskilda pilar som visar den riktning den angränsade ritningen finns i. Författarna önskar att inzoomningen på en ritning görs enklare genom markering av det område som ska zoomas in. Men även att zoomningen inte ligger kvar från föregående ritning när byte görs mellan de olika ritningarna, utan den ska då återställas till läget där hela ritningen syns. För att förenkla uppdatering och användandet av programmet DDR i vissa delar av byggbranschen, till exempel undervisning, önskar författarna att möjligheten att lägga in egna ritningar i programmet DDR ska finnas Övriga synpunkter Anpassning till skärmens storlek önskas ske automatiskt när programmet DDR öppnas på datorn. Som det är idag öppnas programmet DDR i en standardstorlek oavsett storlek på datorskärmen och anpassas endast efter skärmens storlek när det maximeras. Detta kan medföra att vissa delar av programmet DDR kan komma att hamna utanför skärmens kanter. Författarna skulle önska att programmet DDR kommer ihåg storleken som användaren senast gjorde för programmet DDR. Om programmet DDR ej är maximerat efter skärmens storlek så försvinner vissa delar av programmet DDR:s funktionsknappar ur bild. Funktionsknapparna går inte att nå utan att programmet DDR blir maximerat efter skärmens storlek. Detta problem uppstår även när ritningsdata är synlig. Den föreslagna affärsmodellen anser författarna inte kommer att fungera eftersom användningen av programmet DDR ser olika ut på olika företag och byggarbetsplatser. Problem kan uppstå om personal på KI AB är sjuka eller bortrest när ändringar och revideringar behöver utföras. 4.3 Dagens marknad Här har författarna tittat på program som liknar DDR för att jämföra dessa program i syftet att se vilka utvecklingar det kan ge DDR. Dessa program har valts genom att författarna undersökte vilka program som används i byggbranschen idag. 20

31 4.3.1 Trix Drawing Center Trix drawing center är ett program som kan visa många olika filtyper, bland annat.dwg 15 och PDF 16 filer, i både 2D och 3D. I programmet går det att skriva ut och den funktionen är anpassningsbar så att det går att skriva ut delar av ritningar men även bara vissa av lagren från.dwg filerna, utskriften kan även märkas med en vattenstämpel. I programmet kan det även läggas till text, linjer eller figurer för att dela instruktioner, revisioner eller annan information. Det är möjligt att jämföra olika versioner av samma ritningar för att se vad som reviderats på ritningen. Det går att mäta längder, areor och områden på ritningarna, men även att summera areor och områden. (Trix Systems 2013, Provanum AB, 2013) Pärmen.se Pärmen.se är ett projektnav 17 där alla ritningar/dokument läggs upp för att kunna laddas hem till datorn eller titta på dem på internet. Pärmen.se fungerar som en PDF-läsare där du väljer en ritning/dokument som sedan laddas in och kommer upp på webbsidan, valdes fel ritning/dokument måste den stängas ner och nästa öppnas. Om detaljer önskas ses måste användaren hitta rätt ritning i listan efter att ha kollat upp numret på planritningen. I Pärmen är det även möjligt att se gamla revideringar av ritningar, mäta avstånd, kommentera ritningarna och titta på metadata som är inlagda. (Pärmen.se 2013, Videvall 2013) Byggnet Byggnet är ett webbaserat projektnav där dokument och ritningar läggs upp för att kunna beskådas och laddas hem till datorn. Byggnet fungerar liknande Pärmen.se då en ritning/dokument väljs och råkar det vara fel stängs den för att sedan ladda in och öppna nästa. För att hitta rätt detalj måste planritningen studeras först för att veta vilket detaljnummer och ritning den finns på. I Byggnet finns möjligheter att mäta avstånd, ytor och kommentera ritningarna. Det går även att maila direkt från programmet och skapa en ritningsförteckning. På Byggnet går det att se gamla revideringar av ritningar som finns upplagda. För att titta på en äldre ritning används ett plustecken bredvid ritningsnumret där en lista med de gamla revideringarna finns representerade. (Byggnet.se 2013, Pettersson 2013) 15 Standard filformat för AutoCAD som är ett CAD program. 16 Portabel Document Format. Ett filformat som används vid informationsdelning av till exempel ritningar. 17 En internetbaserad sida som fungerar som nav för hela projektet där dokument och ritningar läggs upp så alla kommer åt dem snabbt och enkelt, exempel Pärmen.se och Byggnet. 21

32 4.3.4 KMTech I KMTech finns det en sökfunktion där de filer som är inlagda i systemet innehåller metataggar 18 som är sökbara och på så sätt är det möjligt att söka fram det som behövs. När den rätta filen hittats är det även möjligt att kommentera den. Anteckningen kan sparas, skrivas ut eller skickas till andra användare. När filer skickas till andra användare finns valet att programmet automatiskt ska ta fram en ritningsförteckning från metataggarna som filerna är försedda med. Utskriftsfunktionen innehåller tre olika funktioner, den ena är att utskriftskopian kan stämplas med valfri text, den andra är att det är möjligt att skriva ut papperskopior upp till storlek A0 och den tredje funktionen är att det är möjligt att skala om filen inför utskrift. För att förenkla bildvisningen finns det tre olika sätt att visa bilderna antingen som helbild, som miniatyr eller som filnamn. I programmet är det även möjligt att mäta längder. Mätverktyget kalibreras enkelt efter korrekt skala eller genom kända mått. Även ytor är möjliga att mäta och summeras. (KM Mikrofilm AB 2013, Frykstam 2013) Övriga Program Följande program har framkommit i intervjuerna, därför ges en kortare beskrivning av dem. Programmen kommer inte att jämföras med DDR i detta examensarbete AutoCAD AutoCAD är ett program för ritande i 2D och 3D. Programmet är uppbyggt av att allt ritas med linjer och användaren skapar objekt genom att rita sammanhängande linjer. För att rita till exempel en vägg måste användaren själv rita ut alla linjer för väggen såsom innerkant och ytterkant Revit Revit är ett program för ritande i 3D där en fullständig modell över projektet tas fram. Denna modell ritas med objekt som redan är färdiga och endast behöver ställas ut i modellen. Programmet fungerar så att användaren väljer till exempel en vägg som den sedan enkelt kan rita ut och alla linjer tillhörande den ritas automatiskt. 18 Förklarande ord. 22

33 5 Jämförelse mellan programmet DDR och dagens marknad I detta kapitel redovisas skillnaden mellan programmet DDR och andra program på dagens marknad Trix Drawing Center Trix har fler funktioner än programmet DDR har idag. I Trix är det möjligt att se hela 3D modeller på ett enkelt sätt. Det som saknas i programmet DDR idag, för att jämföras med Trix, är möjligheten att lägga till text och även mäta avstånd. Ritningsläsning är enklare i programmet DDR på grund av funktionerna med länkning mellan planer och detaljer, vilket inte finns i Trix Pärmen.se Fördelen med Pärmen.se mot programmet DDR är att det alltid är de senaste ritningarna som finns tillgängliga direkt utan uppdatering medan programmet DDR kräver en uppdatering. Programmet DDR har fler smarta funktioner när det gäller att bläddra bland ritningar och detaljer. Pärmen.se är beroende av nätverksanslutning vilket gör att om nätverk saknas kan Pärmen.se inte användas. Pärmen har fler funktioner som programmet DDR saknar idag vilka är att mäta avstånd, kommentera ritningen och se gamla revideringar Byggnet Byggnet är alltid uppdaterat medan programmet DDR behöver uppdateras vid revidering av ritningar. Ritningsvisningen är bättre i programmet DDR då de smarta länkningarna saknas i Byggnet. För att använda Byggnet krävs internetanslutning medan programmet DDR kan användas utan internet, förutsatt att projektet är lagrat lokal på datorn. Byggnet har flera funktioner som programmet DDR saknar och de är möjligheten att se gamla revideringar av ritningarna, mäta avstånd och ytor, kommentera ritningen, maila från programmet och skapa en ritningsförteckning KMTech KMTech har några funktioner som programmet DDR saknar idag, till exempel möjligheten att visa filer på olika sätt och att kunna välja fler filer för att skriva ut dem samtidigt. När fler filer skickas iväg kan en automatisk ritningsförteckning skapas vilket är en bra funktion som saknas i programmet DDR. Att mäta avstånd och ytor är ytterligare en funktion som KMTech har idag medan programmet DDR saknar den. Programmet DDR:s fördel är det enkla sättet att bläddra mellan ritningar och discipliner med hjälp av alla 23

34 länkningar i programmet. Detta är något som KMTech inte har vilket gör att själva ritningsläsningen är enklare i programmet DDR Jämförelsen mellan programmet DDR och dagens marknad i tabellform I tabell 1 (se nästa sida) redovisas skillnader mellan programmet DDR, i ett betastadium, och program som finns på dagens marknad. Jämförelsen med dagens marknad är baserat på de funktioner som finns i programmen för tillfället. Då programmet DDR är under utveckling ger tabellen inte en helt korrekt jämförelse med programmen som finns och är släppta till marknaden. 24

35 Tabell 1. Jämförelsen mellan programmet DDR och dagens marknad. Programmet DDR Trix Drawing Center Pärmen.se Byggnet KMTech Gamla revideringar X X X Mäta avstånd X X X X Mäta ytor X X X Kommentera X X X X ritningen Maila från X X programmet Internetbaserad Automatisk X X ritningsförteckning Metadata 19 på X X X X ritningarna Länkning detaljer - X planritning Länkning mellan discipliner Kunna visa 3Dmodeller X X Sökning av X X detaljer Utskriftsfunktion X = Funktionen finns i programmet/tjänsten X X X X X X X 19 Förklarande ord. 25

36 26

37 6 Genomförande I detta kapitel redovisas hur tillvägagångssättet och faktainsamlingen har skett och vilka typer av studier som har utförts. Insamling av material till detta examensarbete har bestått av intervjuer med aktörer i byggbranschen dessutom har författarna undersökt program som finns på marknaden idag och som används inom byggbranschen. Materialet har sedan sammanställts till detta examensarbete. 6.1 Intervjustudie Intervjuer har hållits med fem konstruktionsföretag, två byggarbetsplatser i produktion, två förvaltningsbolag, en kommun, utbildning på högskola och en kalkylerare. Genom dessa intervjuer har programmet DDR analyserats för att kunna ge en samlad bild av vad de olika aktörerna söker av ett program som DDR med ritningshantering i fokus. Intervjuerna har sammanställts för varje enskild aktör inom byggbranschen och redovisas i kapitel 7 Intervjustudie. Där redovisas även mer i detalj hur varje intervju gått till. I alla intervjuer förutom med kalkylerare har typen halvstrukturerade intervjuer används för att få så bra resultat som möjligt av intervjuerna, men även för att få svar på de frågor som ställdes i syftet se kapitel 1.2. Då intervjun endast hölls med kalkyleraren för att få input på programmet DDR användes öppet riktad intervju. Detta för att författarna inte var tillräckligt insatta i hur en kalkylerare jobbar och att kalkyleraren på så vis skulle kunna styra mer vad som sägs och diskuteras om programmet DDR. 6.2 Litteraturstudie Författarna har studerat fyra olika program som finns på marknaden och används inom byggbranschen (se kap 4.1). Programmet DDR har studerats och testats av författarna för att kunna redovisa sina egna åsikter om programmet DDR (se kap 4.3), men även för att kunna visa och förklara programmet DDR under intervjuer med olika aktörer i byggbranschen. Författarna har även studerat programmet DDR för att kunna jämföra med de olika program som finns på marknaden idag (se kap 5). Under litteraturstudien har författarna studerat gamla examensarbeten. Detta för att undersöka om något liknade arbete har gjorts tidigare, men även för att få insikt i olika metoder för att kunna genomföra examensarbetet. Författarna har inte kunnat hitta något arbete med liknande frågeställningar och innehåll som detta examensarbete genom sökningar i den nationella portalen Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA) 27

38 28

39 7 Intervjustudie I detta kapitel redovisas hur författarna har gått tillväga under intervjuerna med varje yrkeskategori samt resultaten av intervjuerna med varje enskild yrkeskategori. Detta kapitel är huvuddelen av rapporten och det som har presenterats tidigare ligger till grund för detta kapitel. Författarna har kontaktat olika aktörer i byggbranschen för att utvärdera programmet DDR via demonstration av programmet DDR och efterföljande intervjuer. Inom produktion har dock företagen använt programmet DDR under minst en månads tid för att utvärdera programmet, därefter har intervjuer gjorts. Kontakt har tagits med: Sex konstruktionsföretag, fem har svarat och ställt upp på intervju. Fyra produktionsföretag, två har svarat och ställt upp på intervju. Nio förvaltningsbolag, två har svarat och ställt upp på intervju. Fyra kommuner, en har svarat och ställt upp på intervju. En utbildning på högskola har ställt upp på intervju. En kalkylerare har ställt upp på intervju. Vid varje enskild intervju har en till två representanter från byggbranschen medverkat förutom inom produktion där en till tre intervjuer hållits med personer som har använt programmet DDR under testperioden. Intervjuerna har spelats in för att sedan sammanställas till text. De sammanställda texterna har sedan sammanfattats till en gemensam sluttext för varje enskild yrkeskategori. 7.1 Konstruktion Intervju har hållits med nio personer från fem olika konstruktionsföretag. Företagen som har ställt upp på intervju är Byggteknik, Civilbyrån, ELU, Structor och WSP. Författarna visade på en dator hur programmet DDR fungerade för de intervjuade och samtidigt diskuterades de frågor som spontant kom fram. Efter detta fick de intervjuade testa programmet DDR själva en stund medan diskussionen fortgick. När de kände sig klara ställdes intervjufrågorna Frågor som ställdes under intervjuerna med konstruktörerna 1) Vad tycker du/ni om programmet DDR? 2) Vilken nytta ser du/ni för er arbetsplats att använda programmet DDR? 3) Hur kan programmet DDR utvecklas? 4) Vilka funktioner saknas i programmet DDR? 5) Vilka funktioner tycker du/ni verkar bra i programmet DDR? 29

40 6) Vilka funktioner kan förbättras i programmet DDR? 7) Hur går det att säkerställa senaste revideringen av ritningar? 8) Vad tycker du/ni om affärsmodellen? (gratis programvara, debitering beroende på antal ritningar per projekt) 9) Tycker du/ni namnet DDR- Databas för Detaljer och Ritningar är ett bra namn? 10) Om inte namnet är bra, vad tycker du/ni att programmet DDR borde heta? Sammanställning av konstruktionsföretagens intervjuer Nedan följer en sammanfattning av intervjuerna med Byggteknik AB, Civilbyrån Konstruktion & Design AB, ELU konsult AB, Structor Bygg Stockholm AB och WSP. Sammanställningarna av varje intervju bifogas i bilaga 9, bilaga 10, bilaga 11, bilaga 12 och bilaga Första intrycket av programmet DDR Konstruktionsföretagen anser att programmet DDR kan vara väldigt användbart när det är färdigutvecklat. De tycker att iden är klockren och att det verkar vara ett smart och lättöverskådligt program som är snabbt och enkelt att lära sig. Många ser programmets potential trots att det för tillfället har lite brister som måste fixas innan programmet släpps på marknaden. Kopplingarna mellan disciplinerna och detaljerna är mycket bra och visar på nytänkande och kan spara mycket tid i arbetet. Denna funktion saknas idag på marknaden men skulle mycket väl kunna komma till nytta inom byggbranschen. Funktionen för detaljsökning är smidig och har bra sökkriterier där det går att söka på generella villkor och/eller nyckelord, för att få fram de detaljer som söks, men även att det går att hitta detaljer genom att klicka grafiskt på ritningarna. Ritningsvisningen är bra och det går fort att hitta den ritning som söks förutsatt att användaren vet vad ritningsbeteckningen betyder. Att enkelt kunna klicka mellan de olika A-, E-, K-, V-, VS-ritningarna som hör till samma byggdel är smidigt då det ibland kan vara ett problem att veta vilken ritning som motsvarar vilken byggnadsdel Var kan programmet DDR användas Alla konstruktionsföretag anser att projektdelen i programmet DDR skulle göra stor skillnad inom produktion, förvaltning och på stadsbyggnadskontor och i kommuner. Några anser även att den vore bra för beställare, kontrollanter och projektledare vid besiktning av hus. Konstruktionsföretagen anser själva att de inte har så stor nytta av projektdelen i programmet DDR. Endast vid ombyggnadsprojekt, hantering av relationshandlingar och 30

41 vid arbete med andra discipliners ritningar anser konstruktionsföretagen att de har nytta av projektdelen. Programdelen som omfattar detaljsökning är den mest relevanta delen att använda inom konstruktionsföretagen, som erfarenhetsåterkoppling av detaljer till andra projekt Användning av programmet DDR på konstruktionsföretag Användningen av programmet DDR togs emot lite olika på konstruktionsföretagen. Detta har att göra med storleken på företagen och företagens organisation. Erfarenhetsåterföring och teknikåterföring är det som konstruktionsföretagen ser som den största nytta med detaljsökningsfunktionen i programmet DDR. Genom att lägga upp alla projekt och detaljer i programmet DDR skapas en produktdatabas för företagets detaljer. I projektdatabasen kan företagets anställda gå in och söka på gamla projekt som gjorts för att hitta detaljer som tidigare skapats. För att återanvända eller få uppslag till nya detaljer som ska skapas, är projektdatabasen en bra samlingsplats för detaljerna. Detta sparar tid mot att i stället var tvungen att söka igenom alla gamla dokument manuellt för att hitta rätt detalj/ritning eller fråga runt bland kollegor om de kan komma ihåg vilket projekt som tidigare använt liknande lösningar. Konstruktionsföretagen som ansåg att de inte skulle ha någon nytta av programmet DDR, tycker inte att detaljerna är tillräckligt generaliserade idag utan att de alltid måste anpassas till varje projekt. De flesta konstruktionsföretag använder i dag Revit 20 som redan har en detaljsökningsfunktion och som är svår att konkurrera med. Ett av konstruktionsföretagen har tidigare försökt att upprätta databaser flera gånger men det har aldrig fungerat fullt ut. På grund av att de byter plats på projekten kommer länkningen i programmet DDR att försvinna vilket gör att de anser att det inte kommer att ha användning av programmet DDR Förbättringar av programmet DDR De intervjuade företagen tycker att det finns en del funktioner som behöver förbättras men även funktioner som saknas och därför behöver utvecklas i programmet DDR. Den funktion som efterfrågas mest är en användarvänlig del av programmet DDR, där det är möjligt att lägga in detaljer själv och tagga dessa med nyckelord för att uppdatera sin detaljdatabas snabbt och enkelt. Andra funktioner som är mycket efterfrågade är en förbättrad zoomningsfunktion där önskemålet är att använda datormusens scrollhjul för in- och utzoomning istället för att använda färdiga knappar i programmet DDR. I programmet DDR finns en länkning i 20 Program där det ritas 3D modell för framtagning av 2D ritningar. 31

42 detaljsökningsfunktionen till att öppna upp den aktuella detaljen i CAD 21. Här önskar konstruktionsföretagen att det även skulle finnas andra format till exempel Revit 22, men även att det skulle gå att länka till beräkningsdokument för den aktuella detaljen. De vill också kunna ha fritextsökning på nycklord istället för att välja ord i listor, men att fritextsökningen även ska söka igenom PDF 23 -filerna för att läsa av texten bredvid detaljerna. Detta skulle minska behovet av att använda nyckelord. I detaljsökningen uttrycks det önskemål om att detaljerna även ska presenteras med betygssättning och kommentarer för att göra det enklare för en annan konstruktör att använda detaljen. Vissa av företagen önskar att ritningsförteckningen läggs mer lättåtkomlig och att den är länkad till alla ritningar så att det snabbt och enkelt går att ta sig till den ritningen. Att kunna söka på ritningarna på liknande sätt som detaljsökningen görs, är en annan funktion som ses som mycket användbar. Men gör det snabbt och enkelt att hitta till exempel alla armeringsritningar i ett projekt. Detta kräver att även ritningarna förses med nyckelord. Vissa av företagen framställer en del 3D-PDF:er i varje projekt för att visa vissa detaljer, att kunna se och snurra på dessa i programmet DDR är en önskvärd funktion. En större förändring av programmet DDR, som en del av företagen ser som en bra idé, är att utveckla det likt ett projektnav 24 som då körs via internet där alla filer är uppdaterade hela tiden och att programmet inte behöver köras eller uppdateras lokalt på datorerna. Andra fördelar med detta är att beställaren kan köpa tjänsten och konsulterna få en inloggning för att använda tjänsten. Att ha kvar gamla revideringar av ritningar för att se förändringar av byggdelen ser en del företag som en bra idé. Det bör finnas en symbol bredvid ritningsnumret i menyn där det fälls ut en lista med äldre revideringar som kan granskas. Om en ritning öppnas som det finns en nyare version av så varnar programmet att det inte är den senaste versionen av ritningen. Företagen har kommit med många åsikter och kommentarer om vad som är bra och vad som behöver förbättras och utvecklas, funktionerna nedan är det endast något företag som uttryck sin önskan om: Kunna lägga in kommentarer på ritningarna och även skicka iväg ritningen med kommentarer på till en konsult. Länkning från detaljsökningsfunktionen till placering på planritning eller sektion. 21 Computer Aided Design, samlingsnamn för datorprogram som används till ritande i 2D. 22 Program där det ritas 3D modell för framtagning av 2D ritningar. 23 Portabel Document Format. Ett filformat som används vid informationsdelning av till exempel ritningar. 24 En internetbaserad sida som fungerar som nav för hela projektet där dokument och ritningar läggs upp så alla kommer åt dem snabbt och enkelt. 32

43 Inkludera PM 25 i programmet DDR för att kunna läsa vilka revideringar som gjorts. Utveckla programmet DDR så att det kan användas på surfplattor. Flera generella villkor på detaljsökning. Kunna zooma när länkad detalj från konstruktionsritning har öppnats. Kunna spara ner ritningar till en speciell mapp på datorn genom att markera de intressanta ritningarna i menyn och högerklicka för att välja spara. Göra liknande länkningar som detaljerna på konstruktionsritningarna fast för el, ventilation, värme-/sanitetsritningar. Där till exempel toalettstolar, elskåp, armaturer och så vidare förses med länkning till dokument som berättar vad det är och när det behöver servas eller bytas ut Affärsmodell och namn till programmet DDR De intervjuade företagen tyckte att den föreslagna affärsmodellen är ganska dålig. Konstruktionsföretagen vill äga programmet själva och då kunna lägga in detaljerna när det passar dem, dock ska möjligheten finnas att köpa tjänst för att få ritningar och detaljer inlagda. Konstruktionsföretagen uttrycker att affärsmodellen är bra när det gäller produktion och förvaltning. Inom produktion bör det uppdateras snabbt och effektivt samtidigt som länkningarna inte får bli fel. I förvaltning handlar det om att lägga upp ett projekt när det är färdigt och inte kommer att revideras. Detta gör att affärsmodellen är mer applicerbar i dessa delar av byggbranschen. Alla konstruktionsföretagen utom ett uttrycker att DDR inte är ett namn som är speciellt bra då det inte finns en positiv anda över namnet men för att det inte heller beskriver vad programmet DDR används till. KI AB har gjort andra program som heter QArmering och QSpec och de tillfrågade företagen tycker att namnet på programmet DDR bör bytas till något som liknar QArmering och QSpec där det förklaras att det handlar om ritningar. 7.2 Produktion Intervju har hållits med två företag inom produktion där totalt fyra personer intervjuades på två byggarbetsplatser, JM Mälarporten och NCC Skandionkliniken. Då företagen under en period använt programmet DDR så ställdes intervjufrågorna på en gång och en diskussion avslutade intervjun med övriga frågor och kommentarer. 25 Ett utskick med revidering av ritningar där det står vilka ändringar som utförts. 33

44 7.2.1 Frågor som ställdes under intervjuerna med produktion 1) Vad tycker du om programmet DDR? 2) Uppfattar du att du sparar tid på att använda programmet DDR? Ungefär hur mycket? 3) Vad är största vinsten med att använda programmet DDR? 4) Hur kan programmet DDR utvecklas? 5) Vilka funktioner saknas i programmet DDR? 6) Vilka funktioner tycker du verkar bra i programmet DDR? 7) Vilka funktioner kan förbättras i programmet DDR? 8) Hur går det att säkerställa senaste revideringen? 9) Vad tycker du om affärsmodellen? (gratis programvara, löpande debitering beroende på revideringar) 10) Om du har en A1 skrivare på arbetsplatsen skulle du använda den istället för att beställa tryckta ritningar från tryckerier? 11) Tycker du namnet DDR- Databas för Detaljer och Ritningar är ett bra namn? 12) Om inte namnet är bra, vad tycker du att programmet DDR borde heta? Sammanställning av produktionsintervjuerna Nedan följer en sammanfattning av intervjuerna med JM AB och NCC Construction Sverige AB. Sammanställningarna av varje intervju bifogas i bilaga 14, bilaga 15, bilaga 16 och bilaga Intryck av programmet DDR De intervjuade tycker att DDR är ett program som är mycket enkelt att använda och att lära sig. Det är ett program som saknats i byggbranschen och som gör det enklare att bläddra bland ritningsbuntarna. Det som alla intervjuade tycker är största fördelen med programmet DDR, är de smarta länkningarna mellan disciplinerna och mellan detalj- och planritning. Dessa två funktioner är de som används mest i programmet DDR och är det som gör att programmet DDR är bra. En annan fördel är att det enda som används när programmet DDR används är en dator medan om det söks i ritningsbuntar eller i pärmar behövs minst ett bord för att det ska vara möjligt Tidsbesparing med programmet DDR De intervjuade känner att de sparar mycket tid på att använda programmet DDR istället för att bläddra bland ritningsbuntarna och hela tiden byta ritningsbunt när en ny ritning söks. De tyckte att det var svårt att sätta ett mått på tidsbesparingen men några uppskattade en tidsvinst på % i jämförelse med att leta i ritningsbuntarna. 34

45 Utskriftsbesparing med programmet DDR De intervjuade tyckte att idén med att skriva ut ritningar på plats var bra, då ett mindre antal ritningar måste rensas bort vid revideringar. De tycker dock inte att det är aktuellt att skriva ut alla ritningar utan att en uppsättning beställs till byggarbetsplatsen för att få rätt färg på ritningen, medan de ritningar som yrkesarbetarna behöver på byggarbetsplatsen skulle kunna skrivas ut via programmet DDR Förbättringar av programmet DDR Enligt de intervjuade kan förbättringar av programmet DDR göras på flera funktioner. Det som alla tyckte var viktigast var uppdateringen av programmet DDR vid revidering. De intervjuade önskade att uppdateringen skulle skötas automatiskt via nätverket så de själva inte behöver uppdatera programmet DDR. Andra tyckte att programmet DDR skulle utvecklas till en webbtjänst där allt körs via webbläsaren och användarna loggar in på sidan. Andra funktioner som önskas är: Att det ska bli möjligt att mäta i programmet DDR för att få fram längder som saknas. En bättre utskriftsfunktion där de länkade detaljerna kommer med planritningen. Att zoomfunktionen skulle lösas på sådant sätt att knapparna inte behövde användas utan att det sköttes via datormusen. Att kunna få flera saker länkade på ritningarna såsom väggtyper, dörrar, fönster och lampor. Vid användning av två datorskärmar kommer detaljen upp på den ena och planritningen på den andra. En utveckling av detta är att det är möjligt att ha två olika planritningar på de olika datorskärmarna. Problemet med programmet DDR är att byggarbetsplatserna behöver förlita sig på att KI AB gör länkningarna rätt och att det vid en revidering tar tid att få den klar och inlagd, detta moment måste gå fortare att få det länkat och klart. Arbetet behöver vara klart allra senast samma dag som ritningarna kommer från tryckeriet Revideringar av ritningar i programmet DDR För att säkerställa att den senaste revideringen är inlagd i programmet DDR har några intervjuade föreslagit att det införs en ruta där det står vilken den senaste revideringen är samt datum när den lades in. De påpekar dock att de på byggarbetsplatsen själva måste hålla reda på vilken den senaste inkomna revideringen är. För att detta ska fungera behöver byggarbetsplatsen en ansvarig som lägger in alla ritningar och som sköter 35

46 uppdateringen av programmet DDR. Problemet går att komma ifrån genom att utveckla programmet DDR till en webbtjänst där de senaste dokumenten alltid finns Affärsmodell och namn till programmet DDR De intervjuade tycker att den föreslagna affärsmodellen fungerar bra i deras syfte då de själva inte vill göra länkningarna i programmet DDR samt att vid mindre projekt blir det inte samma kostnad som vid stora projekt. Det påpekades dock att en månadsavgift skulle kunna införas om en koncern använder programmet DDR på flera byggarbetsplatser. De intervjuade tycker inte att namnet DDR är bra då det inte förklarar vad programmet DDR gör samt att det för tankarna till före detta Östtyskland. Vissa påpekar att namnet DDR inte är tillräckligt säljande och att en förkortning inte alltid är positiv i alla sammanhang. De intervjuade föreslår att namnet ska bytas till något mer förklarande liknande ritningshantering och ritningsvisning. 7.3 Förvaltning Två intervjuer har hållits med två olika kontor inom HSB-koncernen. De tre personer som blev intervjuade jobbar inom förvaltningen. Författarna demonstrerade hur programmet DDR fungerar genom att visa på en dator för de intervjuade personerna. Samtidigt hölls en diskussion om de funderingar och frågor som dök upp under demonstrationens gång. Efter demonstrationens slut fick de intervjuade personerna möjlighet att testa programmet DDR. Ingen av de intervjuade personerna valde att testa programmet DDR på egen hand, så intervjufrågorna ställdes direkt efter demonstationen av programmet DDR Frågor som ställdes under intervjun med förvaltning 1) Vad använder företaget för program idag? 2) Kan programmet DDR tillämpas inom förvaltning? 3) Hur kan programmet DDR förbättras för att du/ni ska ha användning av programmet DDR? 4) Vilka fördelar ser du/ni med DDR mot de program som företaget använder idag? 5) Hur kan programmet DDR utvecklas för att företaget ska övergå till DDR? 6) Vilka funktioner saknas i programmet DDR? 7) Vilka funktioner tycker du/ni verkar bra i programmet DDR? 8) Vilka funktioner kan förbättras i programmet DDR? 9) Vad tycker du/ni om affärsmodellen? (gratis programvara, debitering beroende på antal ritningar per projekt) 36

47 10) Tycker du/ni namnet DDR - Databas för Detaljer och Ritningar är ett bra namn? 11) Om inte namnet är bra, vad tycker du/ni att programmet DDR borde heta? Sammanställning av förvaltningsbolagens intervjuer Nedan följer en sammanfattning av intervjuerna med HSB Norra Stor- Stockholm och HSB Stockholm. Sammanfattningarna av varje intervju bifogas i bilaga 18 och bilaga Program som används av två HSB-kontor De två HSB-kontor som blivit intervjuade använder programmet KMTech som är utvecklat av KM Mikrofilm. Idag händer det inte så mycket med KMTech. Programmet fungerar men det börjar bli föråldrat så dessa två HSB-kontor är på jakt efter ett nytt program som kan ersätta KMTech, helst utan att behöva göra om det arbete som har lagts ner på befintliga ritningarna de senaste åren Upplevelse av programmet DDR hos HSB HSB upplevde programmet DDR som ett användarvänligt och intelligent program. De tror att programmet DDR kan göra stor nytta på byggarbetsplatser men inte någon större nytta i förvaltningen som det är i dag. För att förvaltningen ska kunna ha nytta av programmet DDR krävs att flera funktioner läggs till och att programmet DDR anpassas till förvaltningen, men om detta görs så tror HSB helt klart på programmet DDR. Funktioner som företagen tycker är bra är länkningen mellan de olika disciplinerna, konnektionslinjerna 26 och mellan detaljer och ritningar. Men även att funktionsknapparna är lättöverskådliga Fördelar och nackdelar mellan programmet DDR och KMTech Fördelen med programmet DDR är de olika länkningarna som finns. Där de idag får sitta och klicka igenom flera olika dokument innan rätt ritning hittas, går det fortare att söka ritningar i programmet DDR än i KMTech. En annan fördel med programmet DDR är att det är under utveckling, förutsatt att KI AB fortsätter att arbeta och utveckla programmet DDR. Det är dock en nackdel att KI AB inte är en stor aktör på marknaden då det är större sannolikhet att ett litet företag upphör än ett stort företag. Detta kan då resultera i att ett nytt program måste tas fram och det önskar inte HSB behöva göra igen. 26 Där ett plan avgränsas på flera ritningar. 37

48 Användning av programmet DDR hos förvaltning Programmet DDR skulle kunna användas i förvaltningen om vissa funktioner läggs till i programmet DDR som söks av HSB. Dock uppfyller inte programmet DDR HSB:s krav idag. När byte av KMTech ska ske vill HSB att det nya programmet är kompatibelt med KMTech. Detta för att kunna komma åt alla de gamla projekt som finns i företagets databas, utan att behöva lägga upp dem på nytt och lägga resurser och pengar på befintliga ritningar Funktioner som behöver läggas till i programmet DDR De funktioner som HSB eftersöker för att vilja använda programmet DDR är att kunna: Mäta sträckor och areor på ritningarna. Beskära ritningar. Arbeta med flera olika lager i ritningarna. Skala om ritningar för att få rätt storlek. Länka ritningar till fastighetssystem och underhållsplaneringssystem. Ha flera visningsmöjligheter i programmet DDR. Se miniatyrer av ritningarna. Skapa egna ritningsförteckningar. Maila ritningar direkt från programmet DDR. HSB skulle vilja att programmet DDR har funktioner där det går att mäta sträckor och ytor och även beskära ritningarna för att kunna använda dessa i lägenhetspresentationer eller vid en uthyrning av lokalen/lägenheten. De vill även att det finns möjlighet att skapa lager på ritningarna, där det går att spara olika information på olika lager, till exempel lägenhetsnummer, areor, ytor och parkeringsplatser. De skulle även vilja kunna skala om ritningar som ligger i programmet DDR och kunna arbeta med inscannade dokument. Möjlighet önskas även att kunna länka ritningar till fastighetssystem och underhållsplaneringssystem men även kunna länka parkeringsplatser till en specifik lägenhetsritning. HSB skulle även vilja att programmet DDR kan ha flera visningsmöjligheter där de själva kan välja hur ritningen presenteras. Ritningen kan till exempel visas i helbild eller i ett mindre fönster och bredvid kan det finnas små fönster med annan information som är av intresse för tillfället. Vid bläddring bland ritningarna önskar HSB att de kan få samla ihop de ritningarna de vill titta på och lägga in i ett av dessa små fönster. Miniatyrer av ritningarna är något som HSB anser är värt mycket när de letar efter ritningar och ritningsförteckningen saknas. Genom att bara titta på namnet på ritningen kan det vara svårt att hitta rätt ritning. Om det däremot finns en miniatyr som visas av ritningen när datormusen hålls över ritningsnamnet är det betydligt enklare att hitta rätt ritning. Möjlighet att skapa egna ritningsförteckningar önskas då det ofta saknas i äldre 38

49 projekt men även för att kunna skickas med i mail till konsulter då många ritningar bifogas. En mailfunktion integrerad i programmat DDR önskas för att enkelt kunna skicka iväg ritningar till konsulter Förbättringar av befintliga funktioner i programmet DDR HSB ansåg inte att det var några av de befintliga funktionerna som behövde förbättras. Det enda de eftersökte var att programmet DDR skulle fungera till en ipad så att fastighetsskötarna kan utnyttja programmet DDR och på så vis får en större del av HSB användning av programmet DDR Affärsmodell och namn till programmet DDR Utifrån ett förvaltningsperspektiv anser HSB att den föreslagna affärsmodellen är både bra och dålig. Valet av affärsmodell anser HSB påverkas av priset för antal ritningar per projekt mot vad en betalversion kan komma att kosta. En av de intervjuade personerna ansåg att det kan vara bättre att betala för programmet DDR och kunna lägga in länkar själv, förutsatt att det är enkelt att göra. De tror dock att de kommer att köpa tjänsten att lägga in och länka ritningar i början, men gör det själva när majoriteten av ritningarna och länkningarna är klara. Önskan finns då att någon form av support ska finnas för hjälp och vägledning när det behövs. En annan av de intervjuade personerna ansåg att det skulle var bättre med gratisprogram och debitering beroende på antal ritningar per projekt, eftersom de då endast betalar för det som görs. Den intervjuade hade svårt att se att deras egen personal sitter och gör länkningen i programmet DDR då det ofta byts personal och kunskapen tappas om hur det ska utföras. Smidigheten med att KI AB gör länkar på ritningar är att de har den kunskapen och vet vad de håller på med. HSB anser att namnet DDR får tankarna till annat än vad förkortningen står för men trots det så sätter sig namnet DDR i minnet. De anser att förkortningar generellt inte är helt lyckade och sällan bra ur försäljningsperspektiv, därför tycker de att de ska var ett fullständigt namn och inte en förkortning. De anser även att det är upp till utvecklaren av programmet att namnge det men att namnet ska syfta på vad det är och att ett bättre namn kan ges till programmet DDR. 7.4 Kommuner Intervju har hållits med Stockolms stadsbyggnadskontor där två personer närvarade. Författarna visade på en dator hur programmet DDR fungerade för de intervjuade och samtidigt hölls en diskussion om de frågor som spontant kom fram. Efter detta fick de intervjuade möjlighet att testa programmet DDR själva en stund men valde att inte göra 39

50 det. Under intervjun med Stockholms stadsbyggnadskontor ströks frågorna 4-9 eftersom Stockholms stadsbyggnadskontor inte ansåg att de hade nytta av programmet DDR Frågor som ställdes under intervjun med kommun 1) Vad använder företaget för program idag? 2) Kan programmet DDR tillämpas inom kommun/stadsbyggnadskontor? 3) Hur kan programmet DDR förbättras för att du/ni ska ha användning av programmet DDR? 4) Vilka fördelar ser du/ni med programmet DDR mot de program ni använder idag? 5) Hur kan programmet DDR utvecklas för att du/ni ska övergå till det? 6) Vilka funktioner saknas i programmet DDR? 7) Vilka funktioner tycker du/ni verkar bra i programmet DDR? 8) Vilka funktioner kan förbättras i programmet DDR? 9) Vad tycker du/ni om affärsmodellen? (gratis programvara, debitering beroende på antal ritningar per projekt) 10) Tycker du/ni namnet DDR- Databas för Detaljer och Ritningar är ett bra namn? 11) Om inte namnet är bra, vad tycker du/ni att programmet DDR borde heta? Sammanställning av kommun intervjun Nedan följer en sammanfattning av intervjun med Stockholms Stadsbyggnadskontor och sammanfattningen av intervjun bifogas i bilaga Första intryck av programmet DDR De intervjuade anser att programmet DDR är ett bra hjälpmedel när det gäller att bläddra bland ritningar vid till exempel granskning eller om kunder letar efter ritningar till ett gammalt hus. Eftersom de ritningar som de tillhandahåller är mest arkitektritningar (inga detaljer) så känner de att länkningen till detaljer och detaljsökningsfunktionen inte är något som de har nytta av. Idag är det mycket som går mot BIM 27 och 3D-modeller och hantering av dessa är nästa steg i utvecklingen varav programmet DDR är något av ett mellansteg och inte något som de är villiga att satsa på. DDR är ett program som enligt de intervjuade skulle lämpa sig mycket bättre i produktion eller i projekteringsfasen. 27 Building Information Modelling, Byggnadsinformationsmodellering. En 3D modell ritas som hela projektet planeras efter. 40

51 Användning av programmet DDR hos Stockholms stadsbyggnadskontor DDR är ett program som inte är relevant för Stockholms stadsbyggnadskontor då de program de använder idag handlar om ärendehantering, arkivering, mätning eller skalning. När de hanterar ett bygglovsärende använder de ett program med inbyggda funktioner för att hantera ärendet på rätt sätt enligt lagen. När ärendet är behandlat arkiveras det med hjälp av ett annat program som låser filerna på ett korrekt sätt så de inte kan ändras. Om det saknas mått eller ritningen blev skannad i fel skala används ett tredje program för detta. Eftersom programmet DDR inte uppvisade någon av dessa funktioner så ansåg de intervjuade inte att programmet DDR skulle gå att använda hos Stockholms stadsbyggnadskontor. Vid granskning av ritningar skulle programmet DDR vara ett hjälpmedel, då länkningen mellan ritningar och discipliner skulle underlätta granskningen av ritningarna. De intervjuade känner att det blir för krångligt att få alla på företaget att börja använda ett nytt program och att även alla länkningar ska fixas till innan granskningen kan börja Förbättringar av programmet DDR För att programmet DDR skulle vara intressant behöver det ha funktioner för att mäta avstånd, takhöjder och skala om en ritning om den skannats in i fel skala. De bör även kunna kopplas metadata 28 till en ritning för att veta vad den innehåller utan att behöva öppna upp den. Om kunder skulle använda programmet DDR för att hitta ritningar över hus som de ska bygga om eller vill ha information om, behöver det en sökfunktion där det är möjligt att söka på fastighetsbegrepp och namn för att hitta projektet enkelt. Att koppla en karta till programmet DDR om beteckningen på huset saknas skulle göra det möjligt att hitta huset med hjälp av adressen Namn till programmet DDR Namnet DDR är inte bra då det för tankarna till något annat och dessutom så berättar det inte vad programmet DDR gör för något. En förkortning är inte alltid bra då det oftast är svårt att veta vad programmet gör. Namnet bör spegla att det handlar om ritningsläsning, ritningshantering och därför namnges efter detta. 7.5 Undervisning på högskola Intervju har hållits med en representant från KTH ABE-skolan för att få reda på om programmet DDR skulle kunna användas i utbildningssyfte. Författarna demonstrerade 28 Förklarande ord. 41

52 hur programmet DDR fungerar genom att visa på en dator för den intervjuade personen. Samtidigt hölls en diskussion utifrån de funderingar och frågor som dök upp under demonstrationens gång. Efter demonstrationens slut fick den intervjuade personen testa programmet DDR och diskussionen fortgick. När den intervjuade personen kände sig klar med testning av programmet DDR ställde författarna intervjufrågorna Frågor som ställdes under intervjun med utbildning på högskola 1) Vad tycker du om programmet DDR? 2) Vilken nytta ser du för skolan av programmet DDR? 3) Hur kan programmet DDR utvecklas? 4) Vilka funktioner saknas i programmet DDR? 5) Vilka funktioner tycker du verkar bra i programmet DDR? 6) Vilka funktioner kan förbättras i programmet DDR? 7) Tycker du namnet DDR- Databas för Detaljer och Ritningar är ett bra namn? 8) Om inte namnet är bra, vad tycker du att programmet DDR borde heta? Sammanställning av intervjun med utbildning på högskola Nedan följer en sammanfattning av intervjun med KTH ABE-skolan och sammanställningen av intervjun bifogas i bilaga Första intryck av programmet DDR Spännande och kul med något nytt program som verkar vara bra. Är ett praktiskt program som är lättorienterat och har smidiga länkningar mellan disciplinerna, konnektionslinjerna 29 och till detaljerna men även detaljsökningsfunktionen verkar bra. När ritning sker i ett projekt saknas verkligen detaljsökningsfunktionen, där användaren måste förlita sig på att komma ihåg om det har gjorts någonting liknade i tidigare projekt som skulle kunna återanvändas i det nya projektet Användning av programmet DDR på KTH ABE-skolan Den intervjuade personen anser att användning av programmet DDR i utbildningssyfte kan komma till stor användning i många av kurserna som ges inom utbildningen Byggteknik och Design på KTH Haninge ABE-skolan. Skolan skulle behöva något liknande program som DDR, då det som lärare ofta är svårt att förklara skillnaden mellan planritning, sektionsritning, vy och detalj. Om det istället gick att klicka sig fram i programmet DDR så skulle det underlätta för studenterna i deras inlärningsprocess. Genom att enkelt kunna orientera sig på egen hand i programmet DDR och se skillnaden mellan de olika visningssätten. 29 Där ett plan avgränsas på flera ritningar. 42

53 Förbättringar av programmet DDR Den intervjuade representanten från KTH ABE-skolan tycker att det finns en del funktioner som behöver förbättras men även funktioner som saknas och därför behöver utvecklas i programmet DDR. Representanten från KTH ABE-skolan anser att det som saknas är enkel tillgång till ritningsförteckningen och länkning från ritningsförteckningen till respektive ritning. Ritningsförteckningen ska vara synlig i programmet DDR för att enkelt kunna ge en överblick över alla ritningar och för att se vad en ritning innehåller utan att veta vad ritningsnumreringen betyder. Det eftersöks även en sökfunktion i projektdelen, där KTH ABE-skolan gärna skulle vilja se att det går att söka efter ritningar i fritext. Detaljsökningsfunktionen saknar inzoomningsmöjlighet på detaljerna, vilket KTH ABEskolan gärna skulle vilja kunna göra vid närmare undersökning av detaljerna. Men även zoomningen på projektdelen skulle behöva utvecklas så att originalstorleken på ett dokument visas när byte sker från en in- och utzoomad ritning till en ny ritning. Idag kommer programmet DDR ihåg in- och utzoomningen från ett dokument till ett annat vilket upplevs som störande. KTH ABE-skolan anser även att de vill ha möjlighet att kunna lägga in ritningarna själva i programmet DDR så att de inte är beroende av utomstående som ska utföra detta. I och med att de troligen inte kommer att jobba i aktiva projekt så ser inte KTH ABE-skolan någon större vikt i att programmet DDR har en separat funktion som visar revidering på ritningen då de har den informationen i ritningshuvudet på ritningarna Affärsmodell och namn till programmet DDR För KTH ABE-skolan skulle det passa bäst med gratisprogram och uppstartskostnad av projektet och sedan löpande debitering vid revideringar och kompletteringar av ritningar. Den intervjuade personen från KTH ABE-skolan anser att programmet DDR:s namn är lite konstigt. Om bara förkortningen DDR används så säger det inte vad det är. Användes däremot hela namnet Databas för Detaljer och Ritningar så blir det mycket tydligt vad programmet DDR används till. Den intervjuade tycker att programmet DDR borde heta något i stil med ritningshantering eller projektstruktur. 7.6 Kalkylerare Intervjun med en kalkylerare på NCC var av öppet riktad struktur och därför ställdes inte särskilt många frågor under intervjun. En diskussion hölls där användningen av programmet DDR inom kalkyl var det som diskuterades, eftersom författarnas mål var att undersöka möjligheten att använda programmet DDR inom kalkyl. 43

54 7.6.1 Frågor som ställdes under intervjun men kalkylerare 1) Kan programmet DDR tillämpas inom kalkyl? 2) Tycker du namnet DDR- Databas för Detaljer och Ritningar är ett bra namn? 3) Om inte namnet är bra, vad tycker du att programmet DDR borde heta? Sammanställning av kalkylerarens intervjuer Nedan följer en sammanfattning av intervjun med en kalkylerare på NCC Construction Sverige AB och sammanställningen av intervjun bifogas i bilaga Användning av programmet DDR för kalkylerare Programmet DDR kan användas inom kalkyl då det förenklar en hel del mot att sitta och bläddra i pärmar. Idag ritas alla projekt i 3D-modeller och programmen som utvecklas idag mot kalkyl räknar fram allt automatiskt via 3D-modellen. Detta gör att programmet DDR inte kommer att satsas på idag inom kalkyl Förbättringar av programmet DDR För att programmet DDR ska användas inom kalkyl saknas några funktioner. De funktioner som saknas är att kunna mäta på ritningen, att kunna markera text med färg och att kunna skriva kommentarer på ritningarna. Det som även skulle vara användbart är att i detaljsökningsfunktionen kunna vilka ritningar som har den sökta detaljen. För att göra programmet DDR mer attraktivt skulle det vara en bra idé att utveckla det till en webbtjänst vilket även skulle underlätta uppdateringen av ritningarna och programmet DDR Namn till programmet DDR Kalkyleraren anser inte att namnet DDR är speciellt bra då det för tankarna till något mindre positivt. Programmet DDR bör inte ha en förkortning utan heta något som förklarar vad det gör, till exempel ritningshantering, visualisering. 44

55 8 Analys och diskussion I detta kapitel redovisas en diskussion om frågeställningarna i kapitel 1.2 Syfte och kapitel 1.3 Målformuleringar, utifrån resultaten från intervjuerna. 8.1 Är DDR ett program som kommer användas och var kan det användas i framtiden? Nedan följer en diskussion som redovisar vad konstruktörer, produktion, förvaltning, kommuner, undervisning på högskola och kalkylerare anser om användningen av programmet DDR och var programmet DDR kan användas i framtiden Konstruktion Hur programmet DDR kommer att användas inom konstruktion var det olika åsikter om från de olika konstruktionsföretagen. Det som påverkade hur programmet DDR togs emot av konstruktionsföretagen var storleken på företagen och företagens organisation. Erfarenhetsåterföring och teknikåterföring är det som konstruktionsföretagen anser att programmet DDR kommer att kunna användas till. De som inte ansåg att programmet DDR kan användas av konstruktörer berodde på att de ansåg att detaljer som används inte är tillräckligt generaliserade idag. Men även att Revit 30 har en bra detaljsökningsfunktion som är svår att konkurera med och att de tidigare försökt upprättat detaljdatabaser men inte fått det att fungera. Genom de fem enskilda intervjuer som har hållits med nio personer på konstruktionsföretag, kan antas att programmet DDR inte passar alla konstruktörer då några av de nio personerna anser att programmet DDR inte passar deras verksamhet. Konstruktörerna anser att detaljsökningsdelen i programmet DDR är den mest relevanta för deras arbetsuppgifter och kan användas som erfarenhetsåterkoppling av detaljer till andra projekt. Projektdelen kommer endast användas vid ombyggnadsprojekt, hantering av relationshandlingar och andra discipliners ritningar. På WSP ansågs det att det inte skulle fungera med programmet DDR då företaget är för stort och har för många ritningar som hanteras. De har tidigare prövat att införa olika former av databaser för detaljer, men inte fått det att fungera något bra. Därför kände de inget intresse och kunde inte se att de nu skulle kunna lyckas med programmet DDR. De har även problem med att deras projekt flyttas runt till olika mappar vilket skapar problem med de länkningar som ligger inlagt i programmet DDR. För att få detta att fungera måste en enhetlig rutin införas i hela företaget men det kan vara svårt att följa 30 Program där det ritas 3D modeller för framtagning av 2D ritningar. 45

56 den till en början om det inte finns någon som ser till att rutinen följs. Sedan måste även alla de anställa dra åt samma håll och vilja var delaktiga att göra arbetet som krävs för att bygga upp databasen och följa företagets önskan om användning av ett program så som DDR. Programmet DDR skulle kunna användas av konstruktörerna men viljan måste finnas hos de framtida användarna. Byggteknik, ELU och Structor ansåg att DDR är ett bra program och kan användas på ett bra sätt till erfarenhetsåterföring och teknikåterföring. Det är framförallt i detaljsökningsdelen som de ser nyttan av programmet DDR. Hos dessa företag finns viljan och önskan av ett liknande program att använda som DDR, vilket är grunden för att kunna bygga upp en bra databas för detaljer. Hos dessa företag kommer programmet DDR troligen användas om företagens ledning väljer att göra det men KI AB måste först tillgodose de krav som företagen önskar av programmet DDR. Om företagens krav på förändringar i programmet DDR inte sker så kommer programmet DDR inte användas hos konstruktörerna. På Civilbyrån ansågs att företaget var för litet och inte skulle ha någon användning av programmet DDR. Idag använder de Revit 31 som har en detaljsökningsfunktion i programmet men även att detaljerna inte är tillräckligt generaliserade idag för att var lönt att lägga in i en databas och återanvända. För programmet DDR är det till nackdel då företaget endast består av ett fåtal personer som arbetar väldigt tätt med varandra. Samt att de inte har så många olika projekt igång samtidigt som behöver sökas igenom för att hitta en aktuell detalj. Men å andra sidan skulle det då vara perfekt med programmet DDR för att i ett tidigt stadium bygga upp en detaljdatabas för att ha när företaget börjar växa om det nu gör det. Användning av programmet DDR kommer inte att ske hos Civilbyrån för tillfället då de inte ser någon framtid med programmet DDR. Konstruktörerna anser att projektdelen kommer att göra stor skillnad inom produktion, förvaltning, stadsbyggnadskontor, kommuner och av kontrollanter och projektledare vid besiktning av hus. Hur användningen av programmet DDR kommer att ske inom dessa områden får intervjuerna med dessa parter utvisa Produktion På de två byggarbetsplatser inom produktion som författarna har varit i kontakt med har programmet DDR använts under en period för att utvärderas. De anser att det är ett program som kan användas på byggarbetsplatser. Då programmet DDR redan testkörs på två byggarbetsplatser i produktion kan det antas att DDR är ett program som kommer att 31 Program där det ritas 3D modeller för framtagning av 2D ritningar. 46

57 kunna används inom produktion. Annars skulle inte intresse finnas att testköra programmet DDR på byggarbetsplatserna. Med resultat från intervjuerna så stärks denna teori där alla fyra personer som intervjuades ansåg att programmet DDR effektiviserar ritningshanteringen. Författarna tror att programmet DDR är bra för produktion för att effektivisera ritningshantering och att samma resultat hade framkommit om fler personer blivit intervjuade Förvaltning Idag anser HSB-kontoren att de inte kommer att använda programmet DDR i förvaltning förrän de funktioner som förvaltningen saknar implementeras i programmat DDR och det förbättras för att användas inom förvaltningen. Programmat DDR skulle kunna användas inom förvaltningen förutsatt att dessa krav uppfylls. Då förvaltningen idag använder andra program för detta ändamål finns krav på att ett nytt program ska vara kompatibelt med programmet KMTech. KI AB måste tillgodose förvaltningens krav för att programmet DDR ska användas inom förvaltning. Därför måste KI AB undersöka om de anser det lönsamt att tillgodose förvaltningens önskemål och lägga till de funktioner som saknas och utveckla programmet DDR till förvaltningen. Om KI AB inte tillgodoser förvaltningens krav och önskemål så kommer inte programmet DDR att användas av förvaltningsbolagen. Det måste även beaktas att det endast är ett bolag som blivit intervjuat så om intervju skulle ha hållits med flera bolag skulle slutsatsen kunna bli annorlunda. Författarna har kontaktat nio olika förvaltningsbolag men endas två HSB-kontor ställde upp på intervju. Därför går det inte att dra några generella slutsatser huruvida programmet DDR kommer användas inom förvaltning då underlaget är för litet. HSB anser att programmet DDR kommer att användas och göra stor nytta i produktion på byggarbetsplatser. Hur användningen av programmet DDR kommer att ske inom produktion får intervjuerna med produktion utvisa Kommuner Stockolms stadsbyggnadskontor anser inte att de kommer att använda programmet DDR då det finns för mycket regler och lagar om arkivering. De anser även att de idag har för mycket ritningar och är för invanda i programmen som används för att byta till något nytt. Trots det ser Stockholms stadsbyggnadskontor att programmet DDR är ett bra program när det gäller att bläddra mellan ritningar och discipliner. KI AB behöver inte tillgodose några önskemål från kommunerna på ändringar av programmet DDR då de inte anser att programmet DDR kommer att användas hos dem. Det som måste beaktas är att det endast är en kommun som blivit intervjuad, så om intervju skulle ha hållits med flera kommuner skulle slutsatsen kunna bli annorlunda. Författarna har kontaktat tre olika kommuner och kommunförbundet men endast Stockholms stadsbyggnadskontor ställde 47

58 upp på intervju. Kommunförbundet hade inte möjlighet att delta i intervju inom tidsramen för examensarbetet men var intresserade av att se programmet DDR. Därför går det inte att dra några generella slutsatser huruvida programmet DDR kommer användas inom kommunerna då underlaget är för litet. Däremot kan antas att programmet DDR inte kommer att användas av Stockholms stadsbyggnadskontor. Stockholms stadsbyggnadskontor ser att programmet DDR skulle göra stor nytta i produktion och eventuellt i förvaltningen och därför kommer att användas inom dessa områden. Hur användningen av programmet DDR kommer att ske inom produktion och förvaltning får intervjuerna med produktion och förvaltning utvisa Utbildning på högskola Användning av programmet DDR anser representant från KTH ABE-skolan finns i utbildningssyfte. Representanten anser att ett liknade program som DDR skulle behövas och intresse finns till flera olika kurser som ges på KTH ABE-skolan. Representanten anser även att det inte behöver göras några större förändringar i programmet DDR då de har liknande behov som produktion som programmet DDR är utvecklat för. Därför behöver inte KI AB fundera på hur programmet DDR kan utvecklas specifikt för utbildning på högskolor, utan koncentrera sig på produktion. Det måste dock beaktas att det endast är en utbildning på högskolenivå som blivit intervjuad, så om intervju skulle ha hållits med flera utbildningar på högskolenivå skulle slutsatsen kunna bli annorlunda. Detta medför att det inte går att dra några generella slutsatser huruvida programmet DDR kommer användas inom utbildning på högskolenivå då underlaget är för litet. Däremot kan antas att programmet DDR kommer att användas av KTH ABE-skolan Kalkylerare Kalkyleraren på NCC anser inte att programmet DDR kommer att användas inom kalkyl. Om det mot förmodan skulle göra det så kommer det ske i en väldigt liten skala. Idag arbetar kalkylerarna mycket med program som utvecklats för att automatiskt göra beräkningar utifrån de 3D-modeller som de flesta projekt idag ritas i. KI AB behöver inte fundera på hur programmet DDR skulle kunna tillgodose kalkylerarnas behov då det inte finns något behov idag. Kalkyleraren som intervjuats anser att programmet DDR inte kommer att användas, vilket medför att KI AB inte behöver fundera på hur programmet DDR skulle utvecklas för att användas inom kalkyl. Att programmet DDR inte kommer att användas inom kalkyl, kan inte dras som generell slutsats då endast ett företag intervjuats. För att få ett bättre resultat och säkerställa att antagandet om programmet DDR inte kommer att användas inom kalkyl kan endas göras om flera företag intervjuas. Det krävs dock att resultatet av dessa intervjuer leder till samma resultat som med kalkyleraren på NCC. 48

59 8.2 Vad kan förbättras i programmet DDR? Nedan följer en diskussion om vad som kan förbättras i programmet DDR och hur programmet DDR kan ändras och göras bättre. För att tillgodose behoven och önskemålen från konstruktörer, produktion, förvaltning, kommun, undervisning på högskolor och kalkylerare Konstruktion Konstruktörerna anser att det som bör förbättras i programmat DDR är: 1. Lägga in detaljer själva. 2. Tagga detaljerna med nyckelord. 3. Flera generella villkor på detaljsökning. 4. Göra fritextsökning på nycklord. 5. Kunna betygsätta och kommentera detaljerna. 6. Kunna gå från detaljdelen till en specifik detalj på planritningen. 7. Kunna göra länkning i detaljsökningsdelen till andra format än CAD Kunna lägga in kommentarer på ritningarna. 9. Skicka iväg ritningen med kommentarer på. 10. Enkel tillgång till ritningsförteckning med länkningar till respektive ritning. 11. Bättre zoomningsfunktion, där zoomning sker via datormusen och inte via fasta knappar. 12. Göra fritextsökning i projektdelen. 13. Att kunna se och snurra i 3D-PDF:er Kunna spara ner ritningar till en speciell mapp på datorn enkelt. 15. Kunna zooma på detaljer när länkad detalj från konstruktionsritning har öppnats. 16. Möjlighet att göra länkningar från ritningar till detaljer på andra discipliners ritningar än bara konstruktionsritningar. 17. Inkludera PM 34, för att kunna läsa vilka revideringar som gjorts. 18. Utveckla så att det kan användas på surfplattor. 19. Utveckla likt ett projektnav 35 som körs via internet. 20. Lista med äldre revideringar av ritningar, där gamla revideringar finns kvar. 21. Att programmet varnar när det inte är den senaste versionen av ritningen som öppnats. 32 Computer Aided Design, samlingsnamn för datorprogram som används till ritande i 2D. 33 Portabel Document Format. Ett filformat som används vid informationsdelning av till exempel ritningar. 34 Ett utskick med revidering av ritningar där det står vilka ändringar som utförts. 35 En internetbaserad sida som fungerar som nav för hela projektet där dokument och ritningar läggs upp så alla kommer åt dem snabbt och enkelt, exempel Pärmen.se och Byggnet. 49

60 Alla dessa förbättringar kommer vara svåra för KI AB att åtgärda om inte programmet DDR genomgår en stor utveckling. Det som konstruktörerna har tyckt är viktigast är punkt 1, där de själva vill kunna lägga in detaljer i programmet DDR. Det är den del som kommer att vara svårast att tillgodose utan att göra om programmet DDR radikalt. Konstruktörerna har haft delade meningar om huruvida programmet DDR kommer att användas inom konstruktion. Detta medför att det inte går att dra någon generell slutsats om det är lönsamt att utveckla programmet DDR till en marknad med delade åsikter om programmet DDR:s användning. Då intervju har hållits med fem olika företag och nio personer inom konstruktion ser författarna inte att något annat resultat skulle ha getts om fler intervjuer hade hållits Produktion Produktion anser att det som bör förbättras i programmat DDR är: 1. Uppdatering av ritningar ska ske automatiskt via nätverket och att ingen handpåläggning behövs från arbetarna själva. 2. Arbetet med länkningar som KI AB gör måste ske snabbare vid revideringar och vara klart allra senast samma dag som ritningarna kommer från tryckeriet. 3. Kunna titta på flera planritningar samtidigt och att de öppnas upp i olika fönster. 4. Mäta på ritningarna. 5. Bättre utskriftsfunktion, där de länkade detaljerna kommer med planritningen vid utskrift. 6. Bättre zoomningsfunktion, där zoomning sker via datormusen och inte via fasta knappar. 7. Kunna göra länkningar till annat än bara konstruktionsdetaljer så som väggtyper, dörrar, fönster och lampor. 8. Utveckla programmet DDR till en webbtjänst där allt körs via webbläsaren och användarna loggar in på sidan för att komma åt ritningarna. Alla dessa förbättringar förutom punkt 8, bör KI AB göra för att tillgodose produktionens önskemål och krav på programmet DDR. KI AB har utvecklat programmet DDR för att användas inom produktion. Därför vore det dumt att inte tillgodose de krav som ställs från produktion då produktion är den del inom byggbranschen som kommer ha störst nytta av att använda programmet DDR för effektivisering av ritningshanteringen. Om inte kraven från produktion tillgodoses finns risk att programmet DDR inte kommer att användas i produktion. 50

61 8.2.3 Förvaltning HSB förvaltning anser att det som bör förbättras i programmat DDR är: 1. Mäta sträckor och areor på ritningarna. 2. Beskära ritningar. 3. Arbeta med flera olika lager i ritningarna. 4. Skala om ritningar för att få rätt storlek. 5. Länka ritningar till fastighetssystem och underhållsplaneringssystem. 6. Ha flera visningsmöjligheter i programmet DDR. 7. Se miniatyrer av ritningarna. 8. Skapa egna ritningsförteckningar. 9. Maila ritningar direkt från programmet DDR. Alla dessa förbättringar bör KI AB göra för att tillgodose förvaltningens önskemål och krav på programmet DDR. KI AB har inte utvecklat programmet DDR för att användas inom förvaltning därför vore det bra att tillgodose de krav som ställs från förvaltning för att öka användningsområdet av programmet DDR. Då förvaltningen är en del av byggbranschen som arbetar mycket med digitala ritningar 36 kommer programmet DDR göra nytta genom att effektivisera hanteringen av digitala ritningar. Om inte kraven från förvaltning tillgodoses finns risk att programmet DDR inte kommer att användas inom förvaltning Kommuner Stockholms stadsbyggnadskontor anser att det som bör förbättras i programmat DDR är: 1. Mäta avstånd och takhöjder på ritningarna. 2. Skala om ritningar. 3. Kunna koppla metadata 37 till en ritning, för att veta vad den innehåller. 4. Ha en sökfunktion där det är möjligt att söka på fastighetsbegrepp och namn. 5. Koppla en karta till programmet DDR. Alla dessa förbättringar bör KI AB göra för att tillgodose Stockholm stadsbyggnadskontors önskemål och krav på programmet DDR för att få kommuner att använda programmet DDR. Författarna ser däremot inte någon större anledning att göra detta då Stockholm stadsbyggnadskontor inte anser att de kommer att använd programmet DDR. Detta resultat skulle givetvis kunna bli annorlunda om fler personer inom olika kommuner intervjuas vilket författarna har försökt att göra men inte lyckats med. Om de i sådana fall anser att DDR skulle kunna vara ett väldigt bra verktyg för kommunernas arbete, då skulle det var värt för KI AB att utveckla programmet DDR efter deras önskemål. 36 Ritningar i digitalt format till exempel PDF. 37 Förklarande ord. 51

62 8.2.5 Utbildning på högskola Representant från KTH ABE-skolan anser att det som bör förbättras i programmat DDR är: 1. Enkel tillgång till ritningsförteckning med länkningar till respektive ritning. 2. Sökfunktion i projektdelen, där det ska gå att söka i fritext efter ritningar. 3. Inzoomningsmöjlighet på detaljerna i detaljsökningsdelen. 4. Zoomningen på projektdelen skulle behöva utvecklas, så att originalstorleken på ett dokument visas när byte sker från en in- och utzoomad ritning till en ny ritning. 5. Möjlighet att kunna lägga in ritningarna själva i programmet DDR. Alla dessa förbättringar förutom punkt 5, bör KI AB göra för att tillgodose KTH ABEskolans önskemål och krav på programmet DDR. Eftersom KTH ABE-skolan har liknande behov som produktion av ett program som DDR så skulle det vara bra om KI AB tillgodosåg KTH ABE-skolans önskemål. KTH ABE-skolans önskemål skulle även underlätta användningen av programmet DDR inom produktion vilket skulle gynna KI AB om önskemålen på förbättringarna skulle åtgärdas. Vilket i sin tur skulle kunna resultera i att programmet DDR kommer att användas av fler delar inom byggbranschen än bara produktion Kalkylerare Kalkyleraren anser att det som bör förbättras i programmat DDR är: 1. Mäta på ritningarna. 2. Skriva kommentarer på ritningarna. 3. Markera text med färg. 4. Kunna se på vilka ritningar en detalj befinner sig på i detaljsökningsdelen. 5. Utveckla programmet DDR till en webbtjänst där allt körs via webbläsaren, vilket underlättar uppdateringar av ritningarna och programmet DDR. Alla dessa förbättringar bör KI AB göra för att tillgodose kalkylerarens önskemål och krav på programmet DDR, för att få kalkylerare att använda programmet DDR. Däremot ser inte författarna någon större anledning att göra detta då kalkyleraren inte anser att de kommer att använd programmet DDR. Detta resultat skulle givetvis kunna bli annorlunda om fler personer inom kalkyl intervjuas. Om de i sådana fall anser att DDR skulle kunna vara ett väldigt bra verktyg vid kalkyleringsarbete, då skulle det vara värt för KI AB att utveckla programmet DDR efter deras önskemål. 52

63 8.3 Hur kan affärsmodellen se ut för programmet DDR? Nedan följer en diskussion om den föreslagna affärsmodellen och hur den kan ändras och göras bättre för att tillgodose behoven och önskemålen från konstruktörer, produktion, förvaltning och i undervisning på högskolor. Då kommun och kalkyleraren inte anser att programmet DDR kommer att användas i deras verksamhet, så diskuteras inte hur affärsmodellen kan se ut för programmet DDR för kommun och kalkylerare Konstruktion Konstruktörerna anser att den föreslagna affärsmodellen är ganska dålig för deras typ av verksamhet, och skulle vilja ha ett betalprogram där de själv kan göra länkningar. Detta resulterar i att KI AB måste fundera på hur affärsmodellen kan göras om för att tillfredställa konstruktörerna. Genom fem enskilda intervjuer som har hållits med konstruktionsföretag kan antas att den föreslagna affärsmodellen inte passar konstruktörerna, då alla nio personer har haft samma åsikter om att affärsmodellen inte passar deras verksamhet. Men konstruktörerna anser att den föreslagna affärsmodellen är bra inom produktion och förvaltning. Hur affärsmodellen kommer att passa inom produktion och förvaltning får intervjuerna med dessa parter utvisa Produktion Produktion anser att den föreslagna affärsmodellen kommer att fungera bra på byggarbetsplatserna, men att en månadsavgift skulle kunna införas om en koncern använder programmet DDR på flera arbetsplatser. Detta innebär att KI AB behöver fundera på om de anser att det är lönsamt att tillgodose det önskemål som finns från produktion och göra eventuella tillägg i den föreslagna affärsmodellen. Genom fyra enskilda intervjuer som hållits med personer på byggarbetsplatsen kan antas att denna typ av affärsmoddel kan passa alla byggarbetsplatser, då fyra personer oberoende av varandra tycker att den föreslagna affärsmodellen är bra Förvaltning Förvaltningsbolaget HSB anser att den föreslagna affärsmodellen är både bra och dålig då de såg olika för- och nackdelar mot ett betalprogram. En faktor som styr åsikten om affärsmodellen är priset för uppdateringar och antal ritningar mot vad ett betalprogram kan komma att kosta. Fördelar med den föreslagna affärsmodellen är att HSB inte själva behöver ha kunskap och personal som gör länkningar i programmet DDR men också att de endast betalar för det som görs. Fördelen med att ha ett betalprogram där de själv kan göra länkningar är att just kunna länka själv. Det som KI AB får titta på vad gäller affärsmodellen är att se om det är möjligt att skapa ett betalprogram där användaren själv kan 53

64 göra länkningar. Det går inte att anta att den föreslagna affärsmodellen passar till alla förvaltningsbolag då intervju endast har hållits med HSB-koncernen. För att kunna dra generella slutsatser om vad förvaltningsbolagen tycker om affärsmodellen måste intervjuer hållas med fler förvaltningsbolag än två HSB-kontor Undervisning på högskola För undervisning på KTH ABE-skolan skulle det vara bäst med gratisprogram och uppstartskostnad av projektet och sedan löpande debitering vid revideringar och kompletteringar av ritningar. KI AB behöver inte fundera på hur affärsmodellen skulle kunna anpassas för undervisning på KTH ABE-skolan då den föreslagna affärsmodellen passar bra in på den verksamhet som bedrivs. Däremot så skulle det kunna vara så att den föreslagna affärsmodellen inte passar på andra utbildningar på högskolor än på KTH ABEskolan. Det går inte att anta att affärsmodellen passar alla utbildningar i högskolor då endast intervju har hållits med KTH ABE-skolan. För att kunna anta att affärsmodellen skulle passa all undervisning på högskolor måste intervju hållas med fler utbildningar än bara KTH ABE-skolan. För att kunna göra sådana antaganden måste de intervjuade tycka likadant och ha samma åsikter om affärsmodellen som KTH ABE-skolan. 54

65 9 Slutsatser I detta kapitel redovisas författarnas slutsatser om användning av programmet DDR för att effektivisera ritningshanteringen i byggbranschen, baserat på resultaten från intervjuerna. 9.1 Kan programmet DDR förenkla ritningshantering? Programmet DDR kommer att kunna användas för ritningshantering men behöver förbättras för att förenkla ritningshanteringen maximalt. Genom att använda DDR på arbetsplatserna främst inom produktion blir de mer tidseffektiva genom att de slipper leta/sortera/rensa bland ritningar och mindre papper används/slängs. 9.2 Hur väl kommer programmet DDR tas emot av marknaden? Alla intervjuade har varit positivt inställda till programmet DDR trots att vissa inte sett någon användning av programmet DDR i deras verksamhet men att det finns behov av ett liknade program som DDR till andra delar av byggbranschen. 9.3 Är DDR ett program som kommer användas och var kan programmet användas i framtiden? Efter intervjuerna stod det klart att programmet DDR gör mest nytta inom produktion idag men även inom förvaltning skulle det kunna göra mycket nytta. Det är på dessa arbetsplatser som ritningshantering utförs mest och mer tid skulle kunna sparas. För att programmet DDR ska användas av så många företag som möjligt behöver det förbättras med de funktioner som marknaden efterfrågat i intervjuerna. Om programmet DDR genomgår stora förbättringar och möjlighet till att användarna själva kan göra länkningar mellan ritningar och detaljer och kunna lägga in egna detaljer, så kommer även konstruktörer kunna ha nytta av programmet DDR men inte alls i lika stor utsträckning som inom produktion. Hos kommunerna finns inget större intresse av programmet DDR som författarna har varit i kontakt med då de har för mycket bestämmelser om arkivering som programmet DDR inte kan tillgodose. Användningen av programmet DDR i utbildningar på högskola kommer med stor sannolikhet ske då den intervjuade personen ser stor nytta med programmet DDR. Hos kalkylerare kommer inte programmet DDR att användas i stor utsträckning, alternativt inte alls eftersom kalkyler automatiskt tas fram från 3Dmodellerna som görs över projektet. Inom produktion finns en stor marknad att jobba mot och där tror författarna att programmet DDR har en bra framtid. Även inom undervisning på högskolor och inom förvaltning finns stor nytta av programmet DDR och författarna tror att det kan komma 55

66 att användas där men eftersom underlaget är litet kan inga generella slutsatser dras. Detta gäller även inom kalkyl där författarna inte tror att programmet DDR har någon framtid men underlaget är för litet för att dra det som generell slutsats. Företagen inom konstruktion kommer endast att använda programmet DDR om de själva har möjlighet att lägga in detaljer, detta stöds av alla de 5 intervjuade företagen och dras därför som en generell slutsats. 9.4 Vad kan förbättras i programmet DDR? Det finns många funktioner som kan förbättras i programmet DDR. De funktioner som de flesta efterfrågade var möjlighet att mäta, kommentera, rita på ritningarna och förbättring av zoomningen och panorering. För att programmet DDR ska kunna användas inom förvaltning bör utöver de redan nämnda funktionerna även tilläggas att ritningarna ska kunna skalas om, att det är möjligt att skapa en ritningsförteckning i programmet DDR och att möjlighet till att maila direkt från programmet DDR finns. Inom konstruktion behövs det att programmet DDR utvecklas så att företagen själva kan lägga in detaljer och göra länkningar på ritningarna. För att underlätta användandet inom undervisning på högskola och konstruktion var det önskvärt att ritningsförteckningen är lättillgänglig och länkad till ritningarna då alla inte vet vad ritningsnumreringen betyder. 9.5 Hur kan affärsmodellen se ut för programmet DDR? Efter intervjuer ser författarna att den föreslagna affärsmodellen fungerar i vissa delar av byggbranschen medan den inte fungerar i andra. De enda delarna av byggbranschen som är intresserade av gratis programvara med debitering beroende på antal ritningar per projekt är produktion och undervisning på högskola. Inom förvaltning var det kluvna åsikter om affärsmodellen vilket gör att det är svårt att veta vad som passar för dem. Konstruktion var intresserad av att betala för programmet DDR för att kunna lägga in detaljer och länkningar själva, men de är även intresserade av att köpa tjänsten att få det inlagt när det är mycket att göra. Om den föreslagna affärsmodellen kommer att passa till kommuner och kalkylerare är inte troligt då de inte är intresserade av programmet DDR. Att ändra på den föreslagna affärsmodellen eller inte beror på hur KI AB väljer att gå vidare med programmet DDR. 56

67 10 Rekommendationer Författarna rekommenderar KI AB att försöka tillgodose behoven som produktion kommit med i första hand, då det är dessa byggarbetsplatser som ser att de har mest nytta av programmet DDR. I andra han kan KI AB utveckla programmet DDR mot förvaltningen via deras önskemål och behov av programmet DDR. Att försöka möta konstruktörernas krav på programmet DDR kan göras, men författarna känner att intresset av ett sådant program inom konstruktion inte är så stort då Revit 38 har en egen detaljdatabas. När det gäller namnet på programmet DDR så föreslår författarna en namnändring till något tydligare som berättar mer vad programmet DDR är till för, då 95 % av de intervjuade inte tyckte att namnet DDR var tydligt. Affärsmodellen kan behållas med mindre modifikation om KI AB väljer att inrikta sig mot produktion, väljer KI AB en annan inriktning än produktion bör den föreslagna affärsmodellen ses över. För vidare studier inom detta område anser författarna att ett liknande examensarbete kan göras, där det undersöks hur mycket tid och pengar som kan sparas inom produktion vid användande av programmet DDR och en A1 skrivare. 38 Program där det ritas 3D modell för framtagning av 2D ritningar. 57

68 58

69 Referenser Skriftliga källor Höst, M m.fl. (2006). Att genomföra examensarbete, 1:6 uppl. Lund: Studentlitteratur - ISBN Forbes, L. Ahmed, S. (2011). Modern Construction Lean Project Delivery and Integrated Practices, Taylor & Francis Group, McKinsey&Co (2006). Sveriges ekonomiska välstånd, sid. 35, McKinsey&Co, Stockholm: McKinsey global institute. tenberg,. Rit n,. (. Felaktig Ritningshantering artl ggning av dolda kostnader kopplade till ineffektiv ritningshantering inom byggindustrin. (Student paper). Uppsala universitet. Eriksson, D. & Ionescu, K. (2013). En ipad-baserad ritningsbehandlare. (Student paper). Uppsala universitet. Elektroniska källor Video, Pärmen.se (2013), < 40&h=498>, hämtades Video, Byggnet.se (2013), < m%20deltagare.html>, hämtades Video, Byggnet.se (2013), < nt.html>, hämtades Video, Byggnet.se (2013), < g%20som%20administrat%c3%b6r.html>, hämtades Hemsida, KM Mikrofilm AB (2013), < hämtades

70 Hemsida, Trix systems (2013), < hämtades Hemsida, Trix systems (2013), < hämtades Muntliga källor Intervjuer om programmet DDR i byggbranschen Byggteknik AB Andersson, Sara (2013) Konstruktör, Byggteknik AB, Gävle, telefon eller , e-post: sara.andersson@btk.cc, intervju Bylund, Marcus (2013) Konstruktör, Byggteknik AB, Stockholm, telefon , e- post: marcus.bylund@btk.cc, intervju Civilbyrån Konstruktion & Design AB Sjölund, Tobias (2013) VD, Civilbyrån, Stockholm, telefon e-post: tobias.sjolund@civilbyran.se, intervju ELU konsult AB Alterius, Joakim (2013) Konstruktör, ELU, Stockholm, telefon , e- post: joakim.alterius@elu.se, intervju Grafström, Peter (2013) Uppdragsledare, ELU, Stockholm, telefon , e-post: peter.grafstrom@elu.se, intervju HSB Gannholm, Markus (2013) Projektledare, HSB norra stor Stockholm, Järfälla, telefon , e-post: markus.gannholm@hsb.se, intervju Östling, Mikael (2013) Fastighetsförvaltare, HSB norra stor Stockholm, Järfälla, telefon , e-post: mikael.ostling@hsb.se, intervju Backström, Peter (2013) Verksamhetschef, HSB Stockholm, Stockholm, telefon , e-post: peter.backstrom@hsb.se, intervju JM AB Amrén, Sven-Eric (2013) Mätningstekniker, JM AB, Stockholm, telefon , e- post: sven-erik.amren@jm.se, intervju KTH ABE Andersson, Jenny (2013) Universitetsadjunkt, KTH ABE Byggvetenskap Byggteknik och 60

71 design, Haninge, telefon , e-post: intervju NCC Construction Sverige AB Hamnestrand, Artur (2013) Platschef, NCC Construction Sverige AB, Uppsala, telefon , e-post: intervju Gustavsson, Thomas (2013) Platschef, NCC Construction Sverige AB, Uppsala, telefon , e-post: intervju Rinaldi, Pier (2013) Coop-praktikant, NCC Construction Sverige AB, Uppsala, telefon , e-post: intervju Widerlöv, Johan (2013) Anbudsingenjör, NCC Construction Sverige AB, Uppsala, telefon , e-post: intervju Stockholms Stadsbyggnadskontor Petersson, Greger (2013) Systemförvaltare/projektledare, Stockholms stadsbyggnadskontor, Stockholm, telefon e-post: Stenbäck, Birgitta (2013) IT-chef, Stockholms stadsbyggnadskontor, Stockholm, telefon , e-post: intervju Structor Bygg Stockholm AB Holmström, Mattias (2013) Uppdragsledare, Structor Bygg Stockholm AB, Stockholm, telefon , e-post: intervju Laurén, Sofia (2013) Konstruktör, Structor Bygg Stockholm AB, Stockholm, telefon , e-post: intervju WSP Levander, Jakob (2013) Avdelningschef, WSP Byggprojektering, telefon , e- post: intervju Tyrbo, Stefan (2013) Uppdragsledare, WSP Byggprojektering, telefon , e- post: intervju Telefonkontakt dagens marknad Byggnet Pettersson, Jan (2013), projektledare/tekniker, Arkitektkopia AB, Bromma, telefon , e-post: telefon kontakt

72 KMTech Frykstam, Martin (2013), Datorhjälpen Mfit, Svedala, telefon , e-post: telefon kontakt Pärmen.se Vildevall, Tonny (2013) Utvecklin/tekniker, Pärmen AB (ibinder), telefon , e- post: telefon kontakt Trix Drawing center Provanum AB, Göteborg, telefon eller , telefon kontakt Övriga använda källor men inte refererade Skriftliga källor Walla, Erik (2004). Så skriver du bättre tekniska rapporter, 2:8 uppl. Lund: Studielitteratur - ISBN Rienecker, Lotte; Stray Jørgensen Peter (2008) Att skriva en bra uppsats, 2:3 uppl. Malmö: Liber - ISBN Skrivregler för svenska och engelska från TNC. (2001) Stockholm: Terminologicentrum TNC ISBN Elektroniska källor Hemsida, KTH (2013). [www] KTH Biblioteket, < Sökningar har skett under perioden till Hemsida, Digitala Vetenskapliga Arkivet - DiVA (2013). [www] Uppsala Universitet, < Sökningar har skett under perioden till

73 Bilagor Bilagorna 9-22 är författarnas anteckningar under intervjuerna. Bilaga 1 Bild 1 Detaljsökning Bilaga 2 Bild 2 Detaljsökning Bilaga 3 Bild 3 Meny Bilaga 4 Bild 4 Meny över projektdel Bilaga 5 Bild 5 Ritningsvisning Bilaga 6 Bild 6 Ritningslänkning Bilaga 7 Bild 7 Detaljlänkning Bilaga 8 Bild 8 Detaljlänkning Bilaga 9 Byggteknik AB, Konstruktion Bilaga 10 Civilbyrån Konstruktion & Design AB, Konstruktion Bilaga 11 ELU Konsult AB, Konstruktion Bilaga 12 Structor Bygg Stockholm AB, Konstruktion Bilaga 13 WSP, Konstruktion Bilaga 14 JM AB, Produktion Bilaga 15 NCC Construction Sverige AB, Produktion Bilaga 16 NCC Construction Sverige AB, Produktion Bilaga 17 NCC Construction Sverige AB, Produktion Bilaga 18 HSB Norra Stor Stockholm, Förvaltning Bilaga 19 HSB Stockholm, Förvaltning Bilaga 20 Stadsbyggnadskontoret, Kommuner Bilaga 21 KTH ABE-skolan, Utbildning på högskola Bilaga 22 NCC Construction Sverige AB, Kalkylerare 63

74 64

75 Bilaga 1 Bild 1 Detaljsökning

76

77 Bilaga 2 Bild 2 Detaljsökning

78

79 Bilaga 3 Bild 3 Meny

80

81 Bilaga 4 Bild 4 Meny över projektdel

82

83 Bilaga 5 Bild 5 Ritningsvisning

84

85 Bilaga 6 Bild 6 Ritningslänkning

86

87 Bilaga 7 Bild 7 Detaljlänkning

88

89 Bilaga 8 Bild 8 Detaljlänkning