Utvecklingscentrum för vatten

Transkript

1 Utvecklingscentrum för vatten

2 Föreningen Vatten och Utvecklingscentrum för vatten inbjuder till Inspiration Vatten 2013 Regler och lagar reglerar vår va enanvändning, men innebär det a man tar ansvar? Kan man reglera engagemang? Vilka är det egentligen som tar ansvar? Bra exempel, analyser och berä elser kommer a ge svar på frågor om ansvar för va en. Vem TAR ansvar? Vem HAR ansvar? Vem VILL TA ansvar? Hur skapar vi samverkan mellan discipliner och tar bort barriärer? Under INSPIRATION VATTEN kommer föreläsare från den akademiska världen, forskningsins tut, myndigheter och företag a föreläsa och deba era i e klimat av samverkan. Konferensen visar på komplexiteten och målet är a få klarhet i var vi står idag och vart vi vill nå. Nyheter: Presenta on av förslag från expertgruppen ll miljömålsberedningen om strategin i för en sammanhållen och hållbar va enpoli k. Program 25 november Lunch och registrering Höstmötesförhandlingar för Föreningen Va ens medlemmar Kjell Jansson, Kommunalråd i Norrtälje kommun, hälsar välkommen. Del 1 Vem har ansvar för va en? En sammanhållen och hållbar va enpoli k, regeringsuppdrag ll Miljömålsberedningen. Expertgruppgruppens rekommenda oner redovisas. Amelia Morey Strömberg, Utvecklingscentrum för va en Forskningssatsning på na onell nivå. Karin Sjöstrand, projektledare, SP- Sveriges Tekniska Forskningsins tut Regeringens satsning på miljöinnova oner. Ulf E Andersson, Projektledare styrmedel naturresurser och kretslopp Naturvårdsverket Del 2 Vem tar ansvar för va en? De areella näringarnas ansvar för va en. Pe er Ström, Lantbrukare, LRF Va en i staden, IVL:s satsning på Future Water Satsning på urbana va en. Staffan Filipsson, Projektledare, IVL Klimatpanelens senaste rapport om förändringarnas påverkan på va en. Sten Bergström, Professor, SMHI Implementering av EUs ramdirek vet för va en i Sverige: informa on som stöd för handling? Andrew Quin, post- doc Ins tu onen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms Universitet Future water. Satsning på urbana va en. Staffan Filipsson, Projektledare, IVL

3 Del 3 Vem vill ansvara för va en? Exempel på regionalt samarbete kring va en och innova on Madeleine Lundin, Ann Marie Campell, Simrishamn Marint centrum Hur kan man driva förändringsprocesser kring va en? Magnus Ljung, Statskonsulent, SLU Färjetrafikens va enpåverkan. Susana Airola, Miljökoordinator, Viking Line Materialproducenternas ansvar avseende dricksva enkvalitet. Olivier Rod, R&D Manager, Consultancy Services & SME Sales Development, SWEREA KIMAB Inspiratör från näringslivet: Nirvan Ritcher; Grundare av möbel- och miljöföretaget Norrgavel som llverkar Svanenmärkta möbler Mingel och kultur Middag 26 november Workshops Tema ska diskussioner i tre grupper; myndigheter, näringsliv och akademiska ins tu oner. Vad saknas? Hur vill vi ha det i fram den? Ansvar för dagva en med u från senaste forskningen. Föreläsning av Maria Wiklander LTU, Va enpristagare Sammanfa ning och slutsatser. Erik Winnfors Wannberg Avslutande lunch Moderatorer: Sten Törnsten, Sparbanken Norrtälje och YR:s grundare Yvonne Ryding. Hotellöverna ning llkommer. Informa on om hotellbokning kommer senare. Anmäl er via föreningen va ens hemsida (foreningenva en.se) eller direkt ll projektledare amelia. [email protected] Välkommen ll Marholmen! (h p:// a-hit)

4 Några inspirerande föreläsare och kulturutövare på konferensen 1. Karin Sjöstrand Karin arbetar på SP Sveriges Tekniska Forskningsins tut inom samverkansprojektet Water Technology Center. Tidigare har Karin bl a arbetat på Länsstyrelsen Skåne med dricksva enfrågor, va enskydd, va enverksamheter och va enförvaltning. 2. Ulf E Andersson Ulf arbetar med projektledare inom Naturvårdsverkets enhet för styrmedel naturresurser och kretslopp. Han arbetar där med miljöteknik och miljöinnova oner, hållbara städer och miljöaspekter inom det nya strukturfondsprogrammet för Sten Bergström Sten Bergström är professor och verksam vid SMHI i Norrköping. Hans bakgrund är som civilingenjör och teknisk doktor med inriktning mot hydrologi och matema ska modeller och han var bland annat SMHIs forskningschef under perioden Sten Bergström har arbetat med en rad frågor som rörs samhällets påverkan av väder och klimat all från säkerheten vid våra dammanläggningar ll undvikandet av översvämningar vid fysisk planering. Under senare ur har Sten Bergström varit engagerad i e flera stora projekt där, bland annat, bedömningar av havets fram da nivåer varit en vik g faktor. Det har rört sig om en ny reglering av Mälaren i samband med byggandet av nya Slussen i Stockholm, översvämningsriskerna runt Vänern och längs Göta älv samt byggandet av Västlänken i Göteborg. Sten Bergström är en o a anlitat föreläsare inom området klimatförändringar och dess påverkan på samhället. Han är medlem Kungliga svenska ingenjörsvetenskapsakademin. 4. Andrew Quin Andrew Quin jobbar som post-doc på Ins tu onen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholm Universitetet. Forskningen handlar om våtmarkers roll för minskning av näringsläckage på landskapsnivå. Andrew gjorde sin doktorsexamen på Ins tu onen för markoch va enteknik, Kungliga Tekniska högskolan. Avhandlingen handlade om användning av informa on inom va enförvaltning med fallstudier av va enförsörjningen i landsbygden i Uganda och implementeringen av EUs ramdirek v för va en i Sverige. Andrew har även en Magisterexamen från Kungliga Tekniska högskolan i Miljöingenjöring och hållbar utveckling och gjorde sin Bachelors i Civil, Structural and Environmental Engineering på Trinity College i Dublin.

5 5. Magnus Ljung, SLU Magnus Ljung är verksam som statskonsulent och forskare vid SLU i Skara (Sveriges Lantbruksuniversitet). Magnus specialområden rör rådgivning, miljökommunika on och samverkansprocesser. Han arbetar med många olika naturresursfrågor från hav ll land men som har det gemensamt a de kännetecknas av hög komplexitet och konflikter. Om det sam digt finns e intresse av a lära och förbä ra situa onen, så uppstår en pedagogisk poten al. Vik ga utgångspunkter för Magnus är a skapa förutsä ningar för lärande och handling hos de aktörer som på olika sä har intresse i en gemensam naturresurs. Därmed blir frågor om delak ghet, pedagogik, samtal, makt, ansvar och gemensamt handlande (samverkan) av central betydelse. Bakom dessa begrepp finns både värderingar och metoder. E perspek v som är av avgörande betydelse för om vi ska kunna skapa e hållbart ny jande av naturresurserna i fram den. Så frågan är inte bara vad vi ska fokusera på, utan även hur vi ska gå llväga för a skapa medvetenhet och medverkan. Magnus har under senare år exempelvis utvärderat erfarenheterna från vattenråden i Sverige samt utbildat processledare med uppgi a driva förändringsprocesser runt va en. 5. Erik Winnfors Wennberg Erik Winnfors Wannberg, chefredaktör VA- dskri en Cirkula on. Med över 20 års erfarenhet som chefredaktör för VA-branschen ledande dskri har Erik en unik överblick över va en-sverige. Och inspiratör 6. Nirvan Ritcher Nirvan Richter är grundare av möbelföretaget Norrgavel och leder sedan 20 år bl a designen och produktutvecklingen. Han har arkitektexamen från KTH och är däre er vidareutbildad inom möbelsnickeri vid Carl Malmstens verkstadsskola. Behovet av fördjupad självkännedom, inte minst som företagsledare, ledde ll y erligare vidareutbildning inom terapi och medita on vid RISK i Danmark samt återkommande längre retreater bl a i Indien. Norrgavel har idag 6 egna bu ker och omsä er ca 90 MKr i kundledet. Företaget är starkt värdestyrt och all verksamhet genomsyras av en tredelad Värdegrund Humanis sk, Ekologisk och Existen ell relaterande ll människan, naturen och evigheten (se vidare h p://norrgavel.se/om-foretaget/vardegrund/). Företaget har lldelats en rad utmärkelser och var 1998 först med a Svanenmärka hemmöbler, idag är samtliga möbler Svanenmärkta. Nirvan menar a dagens globala frågeställningar behöver kopplas ll den moderna människans sä a förhålla sig ll verkligheten vad är egentligen vik gt? Hans tankar kan följas på bloggen h p://norrgavel.se/nirvans-tankar/.

6 7. Grågylling kulturprojekt Musik- och kulturprojektet Grågylling Skapar euforisk musik med naturen som utgångspunkt. Rö er och inspira on kommer ur den svenska folkmusikska en, skogarna och de flödande källorna. Grågylling består av Nina Nu och Bosse Olofsson. Bosse är musiker och professor i miljögeologi vid KTH, med specialitet inom grundva en och va enkvalitet. Nina är sångerska, professionell speakerröst och sedan mer än 20 år projektledare för Skymningsspelet Huldrans Na. Grågylling besjunger hälsokällan, kallkällan,önskekällan, offerkällan, den lilla skogskällan, källan ll inspira on och livets källa. Texterna är specialskrivna eller författade av svenska diktare som Harry Mar nsson, Karin Boye och Vilhelm Moberg. Mys k och urkra finns i källans va en.