men - du får inte skada stängsel och. du måste stänga grindarna efter dig.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "men - du får inte skada stängsel och. du måste stänga grindarna efter dig."

Transkript

1 EKOLOGI

2 ALLEMANSRÄTTEN I Sverige får man röra sig fritt i skog och mark. Man får också plocka svamp, bär och blommor, även om man inte äger marken som de växer på. Detta kallas för allemansrätten. Men även om det finns mycket man får göra i naturen finns det också en hel del som inte är tillåtet. Här kan du läsa om vad du får och vad du inte får göra när du är ute i naturen. + Du får röra dig fritt i skog och mark - du får inte störa det vilda eller göra annan skada - du får inte ta fågelägg - du får inte skräpa ner - du får inte utan lov gå över annans tomt - du får inte gå över sådda fält eller över planteringar - du får inte utan lov åka moped, motorcykel eller bil på annans mark som inte är allmän väg. + Du får passera stängsel och du får öppna grindar - du får inte skada stängsel och. du måste stänga grindarna efter dig. + Du får ha hund och katt med dig ut - du bör hålla ditt husdjur kopplat, så att det inte kan jaga eller störa andra djur - du får själv inte utan lov jaga på annans mark. + Du får simma och ta dig fram med båt på alla vatten

3 - du får inte utan lov gå iland eller hålla till vid andras bryggor eller hus - du får inte utan lov fiska i andras vatten - du får inte gå iland eller hålla till på skyddade områden, t ex sådana som skyddas för fåglarnas skull (fågelskyddsområden). Läs skyltar som finns uppsatta. + Du får tälta en natt på annans mark - du bör helst be om lov först - du får inte tälta mera än en natt på samma plats, om du inte har löfte av den som äger marken. + Du får samla torrt ris och grenar på marken och göra upp en eld - du får inte ta kvistar och grenar från växande buskar och träd - du får inte elda i skog och mark när det är torrt och blåsigt och risk för skogsbrand - du får inte elda på släta berghällar, eftersom de kan spricka sönder och bli fula - du får inte lämna eld eller glöd kvar efter dig. + Du får plocka blommor, bär och svamp - du får inte plocka fridlysta växter -du får inte utan lov plocka något i närheten av andras hus. Svara nu på frågorna om allemansrätten som finns i ditt arbetshäfte.

4 LINNE DELADE IN DJUREN OCH VÄXTERNA För 300 år sedan föddes en pojke som hette Carl i en liten stuga i Småland. Hans pappa var mycket intresserad av växter så Carl fick ofta följa med honom ut i naturen. När Carl var fem år fick han en egen liten trädgård att odla växter i. Carl pappa var präst och hoppades att Carl också skulle bli det han blev istället så intresserad av naturen att han blev naturforskare istället. Det fanns natur forskare före Linné, ingen hade fått riktig ordning på kunskaperna om alla djur och växte. Ett djur kunde ha ett namn i Skåne och ett helt annat i Dalarna. Linné gav alla växter och djur nya namn på latin. Latin var ett språk som många kunde på den tiden, både i Sverige och i andra länder. Carl von Linné blev också berömd för att han upptäckte hur de olika växterna och djuren är släkt med varandra. NÄRINGSKEDJOR I skogen finns det ju fullt av djur. Man kan dela in djuren på olika sätt, t.ex. nattdjur (de som är vakna på natten) och dagdjur (de som är vakna på dagen). Man kan också dela in dem efter vad de äter. Man talar då om växtätande och köttätande djur. Växtätarna är förstås de som lever av växter. Älg, rådjur, hare och bladlus är exempel på sådana djur. Köttätarna är sådana djur som äter andra djur. Det kan vara t.ex. räv, grävling, lodjur duvhök, myra och kattuggla. Växter och djur kan sedan ordnas i något som vi kallar för näringskedjor. En näringskedja visar vem som äter vem. En grön växt, t.ex. en tall framställer själv den näring den behöver för att leva och växa. En del av näringen går sedan vidare till växtätaren, tallbarren blir uppätna av en tjäder. Tjädern blir sedan uppäten av en räv. Där

5 kan det vara slut på näringskedjan om inte räven blir tagen av ett lodjur eller en örn. Då går näringen från tallen vidare till räven och sedan till lodjuret eller örnen. Rita ett förslag på en näringskedja i ditt arbetshäfte. NATUREN PÅ HÖSTEN September har alltid kallats höstmånaden, oktober slaktmånaden och november vintermånaden. Den 23 september infaller höstdagjämningen det innebär att natt och dag är lika långa. Efter detta datum blir natten längre än dagen i Sverige. Kortare dagar och sjunkande temperatur är en signal till allt levande i naturen att börja förbereda sig för en kommande vinter. Det allra tydligaste hösttecknet är att trädens löv faller av. När vattnet slutar att cirkulera i träden gör bladen inte längre någon nytta och träden gör sig av med dem. Det gröna färgämnet som finns i bladen, klorofyllet, försvinner och näringen i bladen sugs in i trädet. När klorofyllet är borta syns andra färger i bladen som tex rött, gult och brunt. När stärkelsen ombildas till socker och sugs in i trädet löser det upp bladens fästen vid kvisten och första höststor kan få bladen att falla till marken. Svara på frågor om naturen på hösten i ditt arbetshäfte.

6 NEDBRYTARNA De löv som faller till marken har kvar lite näring och den sista näringen bryts ned med hjälp av smådjur, bakterier och svampar. Även gräs och örter vissnar och under vintern är det många smådjur som dör. När sedan sommaren kommer kan vi knappast hitta några rester av vare sig vissna växter eller djur. De har förmultnat, och tur är väl det. Hur skulle det annars se ut, om allt som dog bara blev liggande? De döda djuren och växterna blir ganska fort uppätna av maskar, flugor, skalbaggar och andra mycket små djur som vi inte ens kan se. De äter, bajsar och andas och tillslut dör de också och blir nedbrutna av andra. Så fortsätter det i all oändlighet. Bajset blir en rest som vi kallar för jord. I den finns det näring för nya växter som växer och blir större. Till slut vissnar de och dör och då äts de upp av nedbrytare som Så håller det på. Det är ett evigt kretslopp, där näringen bara vandrar från den ena till den andra. Svara på frågorna om Nedbrytare som finns i ditt arbetshäfte

7 HUR VÄXTER OCH FRÖN SPRIDS Nedbrytningen i naturen under hösten, sätter inte full fart förrän växterna hunnit sätta frön och frukt som kan föra arten vidare till nästa år. För det mesta är det bra om en växt får sina frön utspridda över ett stort område. Då kan arten erövra nya områden. Dessutom slipper plantorna trängas och ta ljus och näring från varandra. Frukter och frön kan spridas på flera olika sätt. En del sprids med vinden, andra med vatten eller med människor och djur. Det finns också växter som själva kan sprätta iväg sina frön. Alens och näckrosens frukter och frön sprids med vatten. När alnötterna släpps ut ur alens kottar och när näckrosfröna lossnar från näckrosfrukterna flyter de. Det gör att fröna och frukterna kan färdas långa vägar med vågor och strömmar, innan de strandar eller sjunker till botten och börjar gro. En del frukter och frön är mycket lätta eller har vingar eller fallskärmar. Det gör att vinden kan föra dem med sig till nya platser. Så seglar t.ex. maskrosens frukter iväg i sina fallskärmar när man blåser på en maskrosboll. Lönnens, granens, tallens och björkens frön har vingar som gör att frön kan snurra bort från moderväxterna eller bäras bort av vinden. Äpplen, hallon, blåbär, rönnbär och körsbär är frukter som djur gärna äter. Ofta är det bara det saftiga fruktköttet djuren vill komma åt. Men ett och annat oskadat frö kan slinka ned i magen och fortsätta genom tar. När djuret sedan tömmer tar kommer fröna ut och kan gro.

8 Hasselnötter och ekollon sprids också med djur, t.ex. fåglar och ekorrar. Det beror på att djuren gömmer undan nötterna och ollonen för att ha dem som föda under vintern. Ibland blir en nöt eller ett ollon liggande kvar och kan då börja gro. Kardborrar och en del andra växter har hakar eller andra anordningar som gör att deras frukter och frön lätt fastnar i t.ex. djurs päls och när sedan djuret putsar sin päls ramlar fröna av och börjar gro på marken. Midsommarblomstret är en växt som själv kastar ut sina frön. I växtens frukter sitter varje frö i en liten skål i änden på ett skaft. När frukten spricker upp kröker sig skaften hastigt och kastar iväg fröna. Svara på frågan som finns i ditt arbetshäfte. SVAMPAR Vissa år kan man hitta mycket svamp. Det brukar vara på sensommaren och på hösten när det har regnat mycket ändå är varmt. Det som vi kallar svamp är dock inte hela svampen utan bara fruktkroppen. Den egentliga svampen lever under markytan och består av så tunna trådar att de inte syns med blotta ögat. Dessa tunna trådar kallar man för svamptrådar eller hyfer. Många hyfer tillsammans bildar ett tätt nät och det nätet kallar man för mycel.

9 När vi plockar svamp så plockar vi inte den riktiga svampen, mycelet, utan bara fruktkroppen, som t.ex. äpplet på äppelträdet. Mycelet utvecklar fruktkroppar för att det ska bildas nya sporer och växa nya svampar. Sporerna är samma sak för svampen som frön är för växter. Hos de flesta svampar sitter sporerna under hatten. En spor är så liten att man inte kan se den med ögat. Varje svamp har miljontals sporer. När sporerna är mogna, lämnar de svampen och sprids i naturen. De faller till marken eller förs bort med vinden. Djur kan också hjälpa till att föra iväg sporer. Varje spor bär på anlag till en ny svamp. Men många sporer hamnar på olämpliga ställen där de inte kan växa så det är bara några få sporer hos varje svamp som faktiskt börjar växa. De flesta svampar är skivlingar. Det innebär att de har skivor under hatten. Det finns också rörsvampar. Dessa har som en dyna av små fina hål under hatten. Dessa svampar kallas för soppar. En annan sort är taggsvampar, de har istället taggar under hatten. Ett exempel på en sådan svamp är fårticka.

10 Många svampar kommer ur marken omgiven av ett eller flera hudlager som kallas hyllen. Vissa svampar har bara ett enda omslutande hudlager som kallas inre hylle. När hatten växer, sprängs hyllet och stannar kvar på foten som en ring. När svampen har två hudlager, säger man att den har yttre och inre hylle. När svampen växer och blir större, spräng båda hyllena. Det inre stannar som en ring på foten medan det yttre blir kvar som fläckar på hatten och som strumpa.

11 Många svampar samarbetar med växter, bl.a. många träd. Det pågår då hela tiden en byteshandel mellan träd och svampar. Trädet ger av sitt socker (näring) till svampen. Som tack för sockret får trädet bland annat fosfor, kväve och vatten av svampen. Det är näringsämnen som trädet inte klarar så bra att suga upp själv. Man säger att svampen hjälper trädet genom att förlänga dess rötter. Detta samarbete går till på så sätt att svampens hyfer lägger sig tätt intill och runt den allra yttersta spetsen på trädets rötter. På så sätt byter de näringsämnen. Det ställe där svampen och trädet förenas kallas för mykorrhiza. Detta samarbete är mycket positivt för de växter som bildar mykorrhiza. Förutom att byta näringsämnen skyddar det också växterna mot sjukdomar. Hela 95 % av alla växter bildar mykorrhiza. En del svampar får istället sin näring från döda växter och djur. På så vis hjälper de till att bryta ner det som är dött. Vissa svampar tar så mycket näring från en växt som fortfarande lever att det ibland kan leda till döden. Tickor kan t.ex. växa på levande svaga träd och suga den sista musten ur dem. Gör uppgiften om svampar som finns i ditt arbetshäfte.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Naturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan

Naturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan Naturen på hösten Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan Kunskapskrav Centralt innehåll Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband, t.ex. nedbrytning, pollinering

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken? Vuxen 1 Daggmasken lever under jorden där den bryter ned gamla löv och annat till ny fin jord, samtidigt som den rör om i jorden. Men hur blir det nya maskar? 1. Daggmasken är tvåkönad och kan para sig

Läs mer

Uppdrag: SPINDELNS KROPP

Uppdrag: SPINDELNS KROPP SP I LAR D N Korsspindlar spinner stora vackra nät. Nätets mönster ser ut som ett cykelhjul med ekrar. Många spindlar som spinner den här typen av nät tillhör gruppen hjulspindlar. Spindlar finns i nästan

Läs mer

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete Syrets och kolets kretslopp Växter tar upp koldioxid och vatten, avger syrgas samt bildar kolhydrater. Djuren tar upp kolhydrater

Läs mer

Sedan många tusen år utnyttjar människan svampar. Jästsvampen som är en encellig svamp får denhär degen att jäsa upp och bli luftig och porös.

Sedan många tusen år utnyttjar människan svampar. Jästsvampen som är en encellig svamp får denhär degen att jäsa upp och bli luftig och porös. Svampfilmen Under större delen av året ser vi inte till några svampar i skog och mark. De lever nere i marken osynliga för oss. På sensommaren och hösten skjuter de snabbt upp ur marken, särskilt om det

Läs mer

Grönt friluftsliv. Introduktion. Idrott och hälsa 1. Kunskapskrav: Här får du som lärare välja vilka kunskapskrav du/ni tolkar in.

Grönt friluftsliv. Introduktion. Idrott och hälsa 1. Kunskapskrav: Här får du som lärare välja vilka kunskapskrav du/ni tolkar in. Grönt friluftsliv Idrott och hälsa 1 Introduktion Allemansrätten är unik i Sverige och i några andra få länder runt om i världen. Ni har kommit i kontakt med allemansrätten vid grundskolan samt andra gånger.

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11: SIDAN 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Noa som är ute med sin pappa i skogen. Noa får syn på en död hjort, och plötsligt upptäcker de en varg mellan träden. Vargen ser

Läs mer

Allemansrätten en unik möjlighet

Allemansrätten en unik möjlighet 1 Allemansrätten en unik möjlighet Inte störa inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla att röra sig fritt i naturen. Du använder dig av allemansrätten

Läs mer

SKOGSLEKAR I TYRESTA

SKOGSLEKAR I TYRESTA SKOGSLEKAR I TYRESTA I DET HÄR HÄFTET FINNS NÅGRA ÖVNINGAR SOM HANDLAR OM SKOGEN OCH ÄR ANPASSADE FÖR BARN I FÖRSKOLAN. TANKEN ÄR ATT BARNEN SKA UPPTÄCKA OCH LÄRA KÄNNA SKOGEN GENOM ATT BEKANTA SIG MED

Läs mer

Allemansrätten SVENSKA

Allemansrätten SVENSKA SVENSKA Allemansrätten Foto: Johnér/Hans Bonnevier Inte störa inte förstöra det är huvudregeln i allemansrätten. Den tillåter inte vad som helst. Läs här vad som gäller om allemansrätten. Miljöbalken ställer

Läs mer

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN TALLENS TALANGER DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 4-6. MED TALLENS TALANGER FÅR ELEVERNA UTFORSKA TALLEN OCH DESS INVÅNARE. VI UNDERSÖKER TALLEN SOM ETT EKOSYSTEM OCH FUNDERAR ÖVER NÄRINGSVÄVAR, POLLINERING

Läs mer

Allemansrätten INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA. är huvudregeln

Allemansrätten INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA. är huvudregeln Allemansrätten INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA är huvudregeln Det som vi idag kallar allemansrätten är det som blev kvar när allas intressen av naturtillgångar hade tillgodosetts i Sverige under medeltiden.

Läs mer

Frågesport om allemansrätten

Frågesport om allemansrätten 1. FÅR DU GÅ VAR DU VILL NÄR DU ÄR UTE PÅ LANDET? 1. Nej, du får inte gå närmare ett boningshus än maximalt 20 meter. 2. Nej, du får inte passera över någons tomt. 3. Ja, du får passera över annans tomt

Läs mer

Lärarmaterial. Erik blir hjälte. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll: Eleverna tränar följande förmågor: Författare: Torsten Bengtsson

Lärarmaterial. Erik blir hjälte. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll: Eleverna tränar följande förmågor: Författare: Torsten Bengtsson SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik och hans pappa som ska campa. När de kommer fram med husvagnen vill Erik bada, men pappa vill sätta upp tältet först. Erik

Läs mer

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Allemansrätten en unik möjlighet

Allemansrätten en unik möjlighet Allemansrätten en unik möjlighet Felix Oppenheim/Folio 1 Allemansrätten Sime/Folio Inte störa inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla att röra

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

Beslut för Älvsjöskogens naturreservat 11 (18)

Beslut för Älvsjöskogens naturreservat 11 (18) 11 (18) C. Föreskrifter med stöd av miljöbalken 7 kap. 30 om rätten att färdas och vistas inom naturreservatet. Utöver vad som gäller i lagar, förordningar och lokala föreskrifter, föreligger förbud enligt

Läs mer

Välkommen till vår skog!!!

Välkommen till vår skog!!! Välkommen till vår skog!!! Lär Dig mer om den svenska vildmarken och de stora rovdjuren!! Du kan hälsa på de olika rovdjurens hem och se vad de gör och äter!!!! Ha det så kul!! Lodjur Lynx lynx Hej!! Vill

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

Idéer för julpyssel med material från naturen

Idéer för julpyssel med material från naturen Idéer för julpyssel med material från naturen Kransar och annat att hänga på dörren Tidningspapper och ståltråd till stommen. Blomstertråd (=riktigt tunn ståltråd) att binda fast riset med. Granris och/eller

Läs mer

Allemansrätten SVENSKA

Allemansrätten SVENSKA SVENSKA Allemansrätten Foto: Johnér/Hans Bonnevier Inte störa inte förstöra det är huvudregeln i allemansrätten. Den tillåter inte vad som helst. Läs här vad som gäller om allemansrätten. Miljöbalken ställer

Läs mer

Elevblad biologisk mångfald

Elevblad biologisk mångfald Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina

Läs mer

EGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se

EGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se EGEN MATKOMPOST + www.rekosundsvall.se FÖRBEREDELSER Med en matkompost kan du minska vikten på hushållsavfallet som skickas med sopbilen och på så sätt göra sophämtningen billigare för dig själv. Regler

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Östersjön - ett evolutionärt experiment Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför

Läs mer

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Men hur fungerar det? En blomma har både honliga och hanliga delar. De hanliga delarna kallas

Läs mer

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen Naturens kopior Titta på Naturteaterns film och lyssna noga. 1. Skriv ner fem sätt hur djuren kan röra sig på. Människan Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS LÄRARHANDLEDNING Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS .2 Vad är levande? Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder

Läs mer

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42 Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Tisdag v 47 Utvärdering Avslutning Torsdag v 46 Vattnets kretslopp Tisdag v 45 Kretslopp Tippen

Läs mer

Du kanske minns att man talade mycket om algblomning för bara ett par år sedan? Det gick inte att bada och fiskar blev förgiftade och dog.

Du kanske minns att man talade mycket om algblomning för bara ett par år sedan? Det gick inte att bada och fiskar blev förgiftade och dog. VÄNERN ETT EKOSYSTEM Du kanske redan visste att människokroppen består av ca 70% vatten? Och, lustigt nog, att procentandelen är exakt densamma för vår planet? Däremot så är bara en enda procent av jordens

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

SKOG OCH UNGDOM OCH ALLEMANSRÄTTEN. - Inte störa, inte förstöra -

SKOG OCH UNGDOM OCH ALLEMANSRÄTTEN. - Inte störa, inte förstöra - SKOG OCH UNGDOM OCH ALLEMANSRÄTTEN - Inte störa, inte förstöra - SKOG OCH UNGDOM OCH ALLEMANSRÄTTEN Allemansrätten är mycket betydelsefull för Skog och Ungdoms verksamhet. Den ger oss möjlighet att kunna

Läs mer

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Guida dig själv! 1 km vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Kontakta oss telefon: 0435-44 21 20 e-post: naturum.soderasen@lansstyrelsen.se Mer info på vår hemsida: www.soderasensnationalpark.se Bra att veta

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

ALLEMANSRÄTT FÖR SVAMPPLOCKARE. Årsmöte SKR 22 februari 2015 Suzanne Kolare

ALLEMANSRÄTT FÖR SVAMPPLOCKARE. Årsmöte SKR 22 februari 2015 Suzanne Kolare ALLEMANSRÄTT FÖR SVAMPPLOCKARE Årsmöte SKR 22 februari 2015 Suzanne Kolare 2015-03-24 1 Upplägg Vad är allemansrätten Får man plocka på annans tomt Förbud mot att plocka utan markägarens tillstånd Fridlysta

Läs mer

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som

Läs mer

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla i Sverige att röra sig fritt i naturen. Men vi behöver också ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare

Läs mer

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten Ali, Sara och Allemansråttan - En saga om allemansrätten Stiftelsen Håll Sverige Rent Juni 2014 Författare: Ann-Christin Björnfot, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk form: Ida Holmberg,

Läs mer

NATURHISTORISKA MUSEET FRÅGOR TILL UTSTÄLLNINGEN FINLANDS NATUR ÅRSKURSERNA 5-6

NATURHISTORISKA MUSEET FRÅGOR TILL UTSTÄLLNINGEN FINLANDS NATUR ÅRSKURSERNA 5-6 NATURHISTORISKA MUSEET FRÅGOR TILL UTSTÄLLNINGEN FINLANDS NATUR ÅRSKURSERNA 5-6 Välkommen till Museiplatsen i Helsingfors! De här uppgifterna för dig till naturen i södra Finland och ända upp till Lappland.

Läs mer

Kompostera mera. Komposten. Trädgårdskomposten... 1. Kompostbehållaren... 1. Kompostera så här... 1. Livet i komposten... 2

Kompostera mera. Komposten. Trädgårdskomposten... 1. Kompostbehållaren... 1. Kompostera så här... 1. Livet i komposten... 2 Komposten Innehåll Trädgårdskomposten... 1 Kompostbehållaren... 1 Kompostera så här... 1 Livet i komposten... 2 När det inte fungerar... 2 Hushållskomposten... 2 Problem med hushållskomposten... 4 Varmbänk

Läs mer

Alla plockar svamp och bär (s.6)

Alla plockar svamp och bär (s.6) Alla plockar svamp och bär (s.6) 1. Dela upp följande sammansatta ord. 1. björklöv regnkläderna gulbruna 4. matsvamparna 5. barrskog 6. favoritställe 7. allemansrätten s 8. bostadshuset s 9. svampplockare

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Naturorienterande ämnen och teknik för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 11F360

Naturorienterande ämnen och teknik för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 11F360 Naturorienterande ämnen och teknik för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 11F360 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Biologi 3,0 hp (Examination 1 HT15)

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava Liv Livet Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg Förlagsaktiebolaget Otava INNEHÅLL Ett myller av liv.... 4 1. Vad är liv?... 6 2. Cellerna är livets legoklossar...

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej, Jag heter Aragon. Jag och min far bor i en liten stuga i en liten stad kallas sed Wood. Här bor det inte många men vi odlar mat så det räcker till alla. Men vi har inte mycket

Läs mer

DÄGGDJUR. Utter. Utter

DÄGGDJUR. Utter. Utter REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet

Läs mer

5B Cecilia Sjöberg.- Draken (HT-15 ) DRAKEN. Av Cecilia Sjöberg

5B Cecilia Sjöberg.- Draken (HT-15 ) DRAKEN. Av Cecilia Sjöberg DRAKEN Av Cecilia Sjöberg 1 Drakägget Kapitel 1 Hej! Jag heter Stina jag är 9 år. Jag har en Mamma, Pappa och en storebror. Min mamma heter Alice, min Pappa heter Björn, och min storebror heter Erik. Jag

Läs mer

Vandra i fjället Utrustning: Spade Första förbandslåda Rep/Makramé Kniv med slida Yxa/Såg Tändstål Tändstickor Stormkök Liggunderlag Sovsäck Tandborste som är avklippt Tandkräm i liten behållare Tält/Vindskydd

Läs mer

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Boris flyttar in ULF SINDT

Boris flyttar in ULF SINDT SIDAN 1 Läsförståelse Ett litet djur 1. Var har ekorren byggt bo? 2. Vilkens sorts fågel, tar en ekorrunge? 3. Vad heter Linas och Rickis barn? 4. Vem hittar ekorrungen? 5. Hur ska de göra, för att rädda

Läs mer

SAGAN Om RÄVEN. Av Freja Fortier

SAGAN Om RÄVEN. Av Freja Fortier SAGAN Om RÄVEN Av Freja Fortier Kap 1 Ungarna Det var en gång en rävmamma som var ganska ensam men som tur att hon skulle få ungar. Hon bodde ute i skogen i sitt lilla gryt. Det var en mycket vacker skog

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

Facit till Aktivitetsboken, 1. Skogen

Facit till Aktivitetsboken, 1. Skogen Facit till Aktivitetsboken, 1. Skogen Skogen i Sverige, s. 2 3 1 barrskog 4 a) gran, tall b) björk, asp, al, ek, bok c) barrskog d) lövskog 5 a) gran b) ek och tall 6 ca 12 13 år Skogens alla invånare,

Läs mer

Kompostering av matavfall. Information till dig som tänker kompostera matavfall.

Kompostering av matavfall. Information till dig som tänker kompostera matavfall. Kompostering av matavfall Information till dig som tänker kompostera matavfall. Kompostering är en naturlig nedbrytning av organiskt material Kompostering är en gammal metod att ta tillvara mat- och trädgårdsavfall.

Läs mer

OMGIVNINGSLÄRA. Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors

OMGIVNINGSLÄRA. Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors EXPEDITION OMGIVNINGSLÄRA Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors 1 INNEHÅLL Kapitel 2. VAD FINNS I NATUREN? Kapitel 1. HUR BÖRJAR RESAN? 1. Lär dig om omgivningen 8 2. Klassens regler 10 Experimentera

Läs mer

Noa går på taket. Han leker att han flyger. En takpanna lossnar. Noa ramlar. Hjälp! ropar Noa. ISBN 978-91-86651-97-8. HEGAS www.hegas.

Noa går på taket. Han leker att han flyger. En takpanna lossnar. Noa ramlar. Hjälp! ropar Noa. ISBN 978-91-86651-97-8. HEGAS www.hegas. Frågor Noa på taket av Noa går på taket. Han leker att han flyger. En takpanna lossnar. Noa ramlar. Hjälp! ropar Noa. NOA PÅ TAKET på taket ISBN 978-91-86651-97-8 www.hegas.se noa_paa_taket_oms.indd 1

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Skogstomten Stures dagbok

Skogstomten Stures dagbok Skogstomten Stures dagbok Sara Kåll, 2013. Måndag Tidigt på morgonen var luften frisk. Solen tittade fram och i mina kinder kände jag, att temperaturen var ett par grader på minus. Idag har jag suttit

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först.

Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Måndag v 43 Masken Pelle Jöns Nyfikna på maskar Tisdag v 42 Starten v 42 Syfte Masken Pelle Jöns

Läs mer

DEN VITA SKOGSHAREN DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 1-3 OCH HANDLAR OM HUR OLIKA DJUR FÖRBEREDER SIG INFÖR VINTERN.

DEN VITA SKOGSHAREN DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 1-3 OCH HANDLAR OM HUR OLIKA DJUR FÖRBEREDER SIG INFÖR VINTERN. DEN VITA SKOGSHAREN DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 1-3 OCH HANDLAR OM HUR OLIKA DJUR FÖRBEREDER SIG INFÖR VINTERN. DET FINNS DE SOM STANNAR, DE SOM FLYTTAR OCH DE SOM SOVER SIG IGENOM VÅR KALLA ÅRSTID.

Läs mer

Biologi Livets utveckling

Biologi Livets utveckling Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur

Läs mer

Minifakta om djurungar i staden

Minifakta om djurungar i staden ANN-CHARLOTTE EKENSTEN SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? En del djur lämnar skogen och flyttar in till staden. I den här boken får vi möta några djur som lever med sina ungar i staden. Hare,

Läs mer

Utbildningsprogram. Översikt. www.oceancrusaders.org

Utbildningsprogram. Översikt. www.oceancrusaders.org Utbildningsprogram Översikt www.oceancrusaders.org Välkommen Idag ska vi lära oss hur vi kan hjälpa några av våra vänner som lever i haven. Du kommer att lära dig att några saker vi använder varje dag

Läs mer

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och

Läs mer

Naturen, djuren & miljön

Naturen, djuren & miljön Naturen, djuren & miljön Steg 1 Läsår 11/12 Hej! De här symbolerna tycker vi är bra att känna till. Du kan läsa mer om dom i boken. >> Steg 1 - Naturen, djuren & miljön utges av Svenska Kunskapsförlaget

Läs mer

SKOGEN I SKOLAN. Innehåll KUNSKAP OM SKOG FÖR LÄRARE OCH ELEVER

SKOGEN I SKOLAN. Innehåll KUNSKAP OM SKOG FÖR LÄRARE OCH ELEVER KUNSKAP OM SKOG FÖR LÄRARE OCH ELEVER SKOGEN I SKOLAN Innehåll Vår rikstäckande verksamhet Utomhuspedagogik Våra läromedel Exempel på övningar Faktablad Vårt nyhetsbrev Vår webbplats Följ oss på Facebook

Läs mer

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola SMÅKRYP I SÖTVATTEN Innehåll Innehåll... 1 Buksimmare... 2 Dykare... 2 Flickslända... 3 Gråsuggor... 3 Iglar... 4 Klodyvel... 5 Ryggsimmare... 6 Sävslända... 6 Sötvattensmärla... 7 Tordyvel... 7 Trollslända...

Läs mer

Frågor och svar angående vildsvin

Frågor och svar angående vildsvin Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var

Läs mer

BIOLOGI = Läran om det levande

BIOLOGI = Läran om det levande Ekologi BIOLOGI = Läran om det levande EKOLOGI Oikos = hus Logos = lära Vad är ett ekosystem? Fotosyntesen- Livsviktigt för Jorden! Vad är då fotosyntes? Fotosyntes är den process hos gröna växter vid

Läs mer

Råd och anvisningar för kompostering av trädgårdsavfall. Kretslopp

Råd och anvisningar för kompostering av trädgårdsavfall. Kretslopp MEDDELANDE 1 (5) Miljöskyddsenheten Råd och anvisningar för kompostering av trädgårdsavfall Kompostering av trädgårdsavfall och liknande, så kallad kallkompostering, får ske utan anmälan till miljö och

Läs mer

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen 1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?

Läs mer

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar 19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd

Läs mer

Elevintervjuer, resultat

Elevintervjuer, resultat Elevintervjuer, resultat Bilaga 1 1. Har du någon kompis som inte går på din skola? Ja Nej Drottninghögsskolan 9 1 Svensgårdsskolan 6 0 2. Var bor din bästa kompis? Nära Långt bort Drottninghögsskolan

Läs mer

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv. Ekoflaskan Ekoflaskan är som ett jordklot i miniatyr där glaset och gaserna inuti är atmosfären. Den är en utmärkt modell när man vill arbeta med frågor och observationer om hur livet på jorden fungerar.

Läs mer

ALLEMANSRÄTT FÖR SVAMPPLOCKARE. Årsmöte 2015 Suzanne Kolare

ALLEMANSRÄTT FÖR SVAMPPLOCKARE. Årsmöte 2015 Suzanne Kolare ALLEMANSRÄTT FÖR SVAMPPLOCKARE Årsmöte 2015 Suzanne Kolare 2016-07-14 1 Upplägg Vad är allemansrätten Får man plocka på annans tomt Förbud mot att plocka utan markägarens tillstånd Fridlysta svampar Organiserat

Läs mer

4.2 Vad är träd bra för?

4.2 Vad är träd bra för? AGROFORESTRY 4.2 Vad är träd bra för? Dela upp eleverna i grupper och tilldela varje grupp varsin del av trädet som de får tillverka förslagsvis i papper eller kartong. Dela upp trädet i delarna; stammen,

Läs mer

Utomhuskonferensen Mitt i naturen Vörå. Skrivunderlag (t.ex. kartong och klädnypor), penna och papper åt alla

Utomhuskonferensen Mitt i naturen Vörå. Skrivunderlag (t.ex. kartong och klädnypor), penna och papper åt alla Vattnets kretslopp ca 45 minuter, åk 3-4 Utomhuskonferensen Mitt i naturen 12-13.9.2013. Vörå Vad betyder vattnets kretslopp? Skrivunderlag (t.ex. kartong och klädnypor), penna och papper åt alla Påsar/lådor/kuvert/annat

Läs mer

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Textbladet får skrivas ut och kopieras Talgoxen Hallå, hallå, hallå vad är det som står på? Nu kommer våren snart, helt underbart så klart! En talgoxe

Läs mer

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem

Läs mer

Friluftsliv & allemansrätten

Friluftsliv & allemansrätten Lite kort om Friluftsliv & allemansrätten Namn; Klass; Friluftsliv kan innefatta många olika ting och är därför svårdefinierat! Dels vinterfriluftsliv som skidåkning; turskidor, utförsåkning och längdskidor

Läs mer

Skogssork (Clethrionomys glareolus)

Skogssork (Clethrionomys glareolus) Skogssork (Clethrionomys glareolus) Är vanlig i hela Sverige. Kroppslängden är 8-13,5 cm med ett smalt huvud. Har en ± tydligt rödbrun rygg, sidor ljusa/gulaktiga och vitaktig buk. Svansen är 3-6 cm och

Läs mer

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN.

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. Nu spelar vi på trumman. Nu spelar.på trumman Han/hon spelar medan vi sjunger såhär God dag,

Läs mer

SKOGEN I SKOLAN. Innehåll KUNSKAP OM SKOG FÖR LÄRARE OCH ELEVER

SKOGEN I SKOLAN. Innehåll KUNSKAP OM SKOG FÖR LÄRARE OCH ELEVER KUNSKAP OM SKOG FÖR LÄRARE OCH ELEVER SKOGEN I SKOLAN Innehåll Vår rikstäckande verksamhet Utomhuspedagogik Våra läromedel Exempel på övningar Faktablad Vårt nyhetsbrev Vår webbplats Följ oss på Facebook

Läs mer

Välkommen till Naturstig Miskarp

Välkommen till Naturstig Miskarp Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en

Läs mer

Skeppet som brann till havs

Skeppet som brann till havs Skeppet som brann till havs Det var en gång jag var ute och gick en helt vanlig dag sen såg jag nåt skumt svepa förbi där borta i gränden. Så jag följde efter det men det var bara en katt. -men är det

Läs mer

Gör en naturtavla. Visste du att det inte finns några blodsugande fladdermöss, så kallade vampyrer, här.

Gör en naturtavla. Visste du att det inte finns några blodsugande fladdermöss, så kallade vampyrer, här. r ä n e Skog t t a k s en äve nt yr Dra ut på Hej! Ta på dig ett par sköna skor och ge dig ut på upptäcktsfärd. I skogen finns det en massa kul att göra klättra i träd, spana rovfåglar, bada, fiska, bygga

Läs mer

GRUNDSKOLA. Arskurserna 3 och 4 PROV A. Internationella provuppgifter

GRUNDSKOLA. Arskurserna 3 och 4 PROV A. Internationella provuppgifter GRUNDSKOLA o Arskurserna 3 och 4 Internationella provuppgifter PROV A Provuppgifterna roterade i fyra grupper, eleverna har svarat på 24 av 32 uppgifter. 23 Uppgift RA101 Vilken gas i leva? luften måste

Läs mer

KOMPOSTERINGS- GUIDEN

KOMPOSTERINGS- GUIDEN KOMPOSTERINGS- GUIDEN Kompostera mera din insats för miljön INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur funkar komposten? 3 Hushållsavfall 4 Var lägger man vad? 5 När komposten inte fungerar Felsökningstabell 5 Vad gör man

Läs mer