BIOEKONOMI, BIORAFFINADERIER OCH EKONOMISKA STYRMEDEL. Clas Engström

Transkript

1 BIOEKONOMI, BIORAFFINADERIER OCH EKONOMISKA STYRMEDEL Clas Engström

2 VINNVÄXT-Klustret

3 BIOEKONOMIN bjuder på stora möjligheter

4 Allt man kan göra av olja kan vi göra bättre av träd

5 Varför fiskfoder? Mängden odlad fisk kommer att dubblas inom år, detsamma gäller efterfrågan på protein till fiskfoder Prognos 9 miljarder människor 2050 Efterfrågan på fisk kommer att öka med 300 procent på 40 år 80% av världshaven är fullt exploaterade, överexploaterade eller utfiskade Ökningen av fiskkonsumtionen bedöms utgöra fiskodling

6 Skogsindustrins utmaningar och möjligheter Papperskonsumtionen minskar Stora investeringar i papper och massa på södra halvklotet. Snabb skogstillväxt i söder ger konkurrensfördelar. => Svårigheter för europeisk skogsindustri. Råvaran måste utnyttjas bättre och till fler produkter. Restströmmar är en outnyttjad råvara för många produkter. Risk för Tsunami av ved => Allt större intresse för bioraffinaderi!

7 1 million m 3 Sustainable Forestry! Annual forest growth 120 million m 3

8 Vad är ett Bioraffinaderi? Vidareutveckling av massa- och pappersbruk, sågverk, kraftvärmeverk via värdeförädling av fler strömmar m.m. eller Något helt nytt inkluderande värdeförädling av så många strömmar som möjligt

9 Liten skala från restströmmar första stegen Candles Plywood substitute Aviation fuel Bioethanol Fish feed Fish Viscose thread Green chemicals Concrete additive Nanocellulose Torrefaction Biogas

10 Stigande priser och stora volymer Fiskmjölspriser Dagens protein i fodret kommer Från fiskmjöl 5-6 miljoner ton Fiskmjöl tillgängligt för odlad fisk understiger efterfrågan Alternativa proteinkällor behövs! Mar 1999 Jul 2006 Dec 2013 Fishmeal, Peru Fishmeal/pellets 65% protein, CIF, US Dollars per Metric Ton

11 Demo experiment Demo experiment 10 m 3 bioreactor Fungal biomass Filterpress

12 Riktiga fiskar på Island Skogsproteinet blandades in i foder, i olika försöksserier Tilapia odlades i en isländsk pilotanläggning Innovation kommer i konstiga former

13 Men Bioekonomins kortsiktiga utmaningar är stora

14 En första förfrågan i augusti Skogskemi en analys av möjlighet till storskaliga lösningar för baskemikalier Biorefinery of the future: Forest Industry Knowledge of forest products Manage and process forest products Sustainable Chemistry, Stenungsund: Chemicals industry Fossil-based raw materials Knowledge of end products Manage and process chemicals Declining market segments Looking for new applications Looking for new bio-based raw materials

15 Specific value chains selected Bulk Drop-in Available technology Methanol - a building block chemical used in a wide range of products and an potential transportation fuel. Olefins (ethylene, propylene) building blocks for the most common plastic materials n-butanol - a building block chemical in for example paints, coatings, adhesives and inks. Potential transportation fuel.

16 Skogskemi Norrlandskusten - Stenungsund Samarbete mellan svensk skogsindustri och kemiindustri Drop-in-kemikalier från skogen till Stenungsund Pre-feed-studier och viss teknikutveckling av tre spår Tekno-ekonomisk analys och systemanalys Diskussionsplattform och nätverksbyggande, viktig del Minskning: 93 procent CO2 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Finansiering från VINNOVA:s UDI fas 1 och 2, ansökan fas 3? 10 MSEK från VINNOVA 10 MSEK i natura från industri och akademi Samarbetsprojekt mellan industri, universitet och forskningsinstitut SP Processum har fungerat som projektledare, Umeå, Chalmers, SP som viktiga utförare Kemiindustrin behöver grön råvara, skogsindustrin hitta avsättning för råvara när papperskonsumtionen går ner Storskaliga processer och industrier viktiga för Sveriges ekonomi, ger stora klimatvinster Helt nya nätverk etablerade, spåren genomräknade för första gången procents prispremie krävs

17 Omställningen går långsamt.kunder verkar ovilliga att betala höga premium. 17 Stora utmaningar för Europa 18 November, 2014

18 Storskaliga biorafferanderier i Sverige, exempel Skogen Jordbruket Hushållen Industrin Termisk konvertering Svartlutsförgasning (Piteå) Atmosfärisk förgasning (Chalmers/Gobigas) Torrefiering (Umeå), Pyrolys,. Biokemisk konvertering Enzymatisk behandling (Örnsköldsvik) Ligninseparering (Lignoboost) Alger (Bäckhammar/Dova) Material =>Utvecklingen av ett enskilt teknikspår har stor potential för att gynna Värme utvecklingen av hela eller delar av kunskapsområdet, samtidigt som oönskade inlåsningseffekter kan ske! Fin -kemikalier Bulk -kemikalier Drivmedel El

19 Biokemisk konvertering Events Emergency fuel Formation of political network Type 3: Fleet tries Type 2: Industrial scale demonstration Type 3: Extended fleet tries Financial and legitimacy crises Actor/Network SEKAB SSEU SSEU/Scania/Ford ECN, EPAB SEKAB, SSEU, Ford/Scania SEKAB Technology Sulfit ethanol Type 2: bench scale in Lund Type 3: 1st gen. ethanol (imp.), infrastructure, fleet tries Type 2 demo in Ö-vik Type 3:Imported ethanol, large scale ethanol fleets Commercial demo delayed Type 4: Permanent infrastructure? Processum, SP, Energy Agency Type 4 demon? Institutions ÖCB Ethanol program I (93-97) Fuelstandards, CO2 excemption, Regional support Ethanol program II (98-04), NILE Pump law Risk Fossil market risk (-) Technical risk (-) Product risk (-), Inst. risk (-) Tech risk(-), Org. risk (-) Product risk (-), inst risk(-), org risk (-) Fossil market risk (+) Infrastructure aligned to interests of SEKAB Main actor near bankruptcy

20 Termisk konvertering av svartlut Events Oil crises Limited capacity in recovery boilers: Exploring Nuclear Crises: IGCC Booster Climate change and alternative fuels Formation of networks: Fleet tries Possible to make a Type 4 plant? Actor/Network Technology Nynäshamn Chemrec Nycomb Patent on BLG Kvaerner Assi Type 2: Frövi (ooster Kvaerner/ Chemrec Weyerhouse DOE, Oakridge, Nycomb Kvaerner Stora Type 3: Booster Type 2: New materials Skoghall Kvaerner AssiDomän (Piteå) Nycomb Planned Type 3&2 demo in Piteå (1999) Institutions Capacity limits at mills FABEL (237.5MSEK) Risk Technical risk (-) Product risk (-), Organizational risk (- Financial crises Kvaerner & Assi, Deregulation Product risk (-), Tech risk(-), inst risk(-), Org. risk (-) org risk (-) Market risk not handled Chemrec spun-off and near bankruptcy Chemrec BLG-Programmet AB ETC, STEM Volvo Type 1: DME Buss (1999) Type 2 Demo in Piteå (2005) FABEL BLG programmet Biofuel directive CO2 excemption BioDME (EU) VTT, Venture Partner Domsjö/Aditya Birla Planned Type 3 demon in Domsjö Large scale demo grant (STEM) Techn risk (-) Org risk (-) Product risk (-) Fossil market risk (+) LTU Widen technology scope

21 Enheter Demonstrationsanläggningars roll i teknisk utveckling Mättnad Nedgång Pris/ prestanda Den formativa fasen: Stora tekniska-, institutionella-, organisatoriskaoch marknadsosäkerheter (produkt och fossil) Bristfälliga eller ofullständiga värdekedjor Dålig pris/prestanda relation =>Stort behov att få experimentera! Upptäckt Innovation år Formativ fas år Tillväxtfas år Innovation Tid

22 Demonstrationsanläggningars roll i teknisk utveckling Pilot och demonstrationsanläggningars roll: Skapa uppmärksamhet (Typ 1) Reducera tekniska, organisatoriska och institutionella, osäkerheter (Typ 2 & 3) Reducera marknadsrisker (produkt och fossil) (Typ 3) Skapa effektivitet i pris / prestanda-förhållande (Typ 3) Skapa en industriell kapacitet (Typ 2&3) Neutrala styrmedel: CO2 tax, ETS, quotas etc Ökad konkurrenskraft mot etablerade alternativ Typ 1: Högprofil : Privat Typ 2:Verifiering : Offentlig R&D. Typ 4: Permanenta : Offentlig R&D, Privata uppdrag Typ 4: Permanenta Inkrementella innovationer Identifiera nya applikationer och funktioner Generera nya innovationer och kunskapsområden

23 Fördelning forskning/uppskalning I Europa går 6 procent av de totala medlen till uppskalning och 94 procent till forskning, medan motsvarande andel i USA är 48 procent respektive i Kina 58 procent till uppskalning / Ny Teknik 29/ Uppskalning Forskning 20 0 Europa USA 23 Kina

24 Stödjer regelverken bioekonomins framväxt?

25 Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp Rapport 6537

26 Myt 1 Lämna träden i skogen är bäst för klimatet Gamla träd tappar i tillväxt och tar upp plats för unga träd som växer bättre Produkter från skogen ersätter råvaror med fossilt ursprung Subs titut ion

27 Påverkan på skogssektorn kan komma från flera olika regelverk Vi måste alla vara med och bevaka detta DG ENER: Förnybarhetstdirektivet (RED) och ev. Direktiv för fasta bränslen DG CLIMA: Bränslekvalitetsdirektivet (FQD) DG ENTP hanterar biobaserade produkter DG AGRI hanterar EU skogsstrategi

28 Rådets förslag RED 7% tak för första generationens biodrivmedel 0,5% subkvot för andra gen som får dubbelräknas 2,5 ggr räkna el i spårbunden trafik, 5 ggr räkna el i vägtrafik Annex IX med positiv lista för råvaror som får räknas mot subkvot (troligen kommer alla former av statsstöd villkoras mot denna lista)

29 Restprodukter från skogsbruk Annex IX bark, branches, leaves, needles, tree tops, non-food cellulosic material, lignocellulosic material except saw logs and veneer logs Restprodukter från skogsindustri saw dust, cutter shavings, black liquor, brown liquor, lignin and tall oil Några MS vill ta bort vissa eller alla råvaror från skog

30 Kaskad principen - en samhällseffektiv resursallokering med användning av trä i flera steg Sund princip -men stor risk för osund detaljreglering Lobbying

31 Nuläge för svensk bioekonomi Kommersialisering och systemomställning har stor ekonomisk och miljömässig potential men tar mycket lång tid. Regelverken i Sverige och EU under stark förändring, skogen tar sig alltför litet utrymme vid förhandlingsbordet detta gäller både stat och Näringsliv Oklart vad större industrier verkligen vill finns frågan i styrelserummet? Vem är beredd att ta de sista dyra utvecklingsstegen, när kommer den stekta sparven? En del av lösningen på klimatproblematiken finns genom att realisera Bioekonomin men marknaden (efterfrågan) kommer inte att ensamt lösa detta, vad vill politiken?

32 Nuläge för svensk bioekonomi Mycket spännande forskning är gjord, tillämpningarna är tekniskt väl utvecklade, klimatvinsterna är stora och väl dokumenterade. Stor Långsiktig ekonomisk potential för svensk industri. Fortfarande för svag efterfrågan på gröna alternativ, storskaliga uppskalningar har uteblivit, internationell koldioxidskatt saknas! Miljardanläggningar som ska konkurrera med Oljan. Den 5 anläggningen kostar 20 procent av den första. EU går vilse på åkrarna. Sverige tvekar. Ett långsiktigt handslag mellan näringsliv och stat kommer att krävas för systemförändring och att få fart på bioekonomin. En svensk bioekonomistrategi krävs om vi skall få den industriella utvecklingen till Sverige, skapa jobb och lösa klimatfrågan. Bioekonomin behöver ett miljonprogram eller pensionsöverenskommelse

33 Vägar vidare för svensk bioekonomi

34 Ett bioekonomiskt handslag! Ta en aktiv del i den europeiska debatten kring bioekonomin Skapa en svensk debatt kring bioekonomin Långsiktiga spelregler som främjar grön efterfrågan Långsiktiga regler som främjar de första fullskaliga anläggningarna Jobba i värdekedjor ro hem den gröna premien! Lägg större andel av statens resurser på industriell kommersialisering allt är inte appar! Men: är bioekonomi/bioraffinaderi en del av strategin? Dags att bestämma sig!

35 Thank you for your attention! Tack till Ylva Alwarsdotter SEKAB, Magnus Mattisons BioFuel Region, Hans Hellsmark SP, Anders Fröberg Borealis, Jonas Joelsson SP Processum för bidrag med bilder och idéer!