I årsredovisningen används trafikljus som symboler för att ge läsaren en snabb uppfattning om tillståndet inom ett visst område.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I årsredovisningen används trafikljus som symboler för att ge läsaren en snabb uppfattning om tillståndet inom ett visst område."

Transkript

1 Årsredovisning 2008

2 Läsanvisningar I årsredovisningen används trafikljus som symboler för att ge läsaren en snabb uppfattning om tillståndet inom ett visst område. Grönt ljus betyder att området/verksamheten uppvisar godkänt resultat/måluppfyllelse. Gult ljus indikerar att vissa problem kan finnas, att resultat-/måluppfyllelsen är svårbedömbar. Rött ljus betyder ej godkänt resultat/måluppfyllelse. Vidare kommer årsredovisningen att innehålla länkar/webbadresser där mer kompletterande information finns. Tio år i sammandrag Resultat, kommunen Finansiell ställning, kommunen Ekonomi bolagen, resultat och finansiell ställning För detaljer och ytterligare information, se Se även avsnittet Allmänna kommentarer, sidan 32 I

3 Årsredovisningens struktur Läsanvisningar 10 år i sammandrag Innehållsförteckning Ulricehamns kommuns årsredovisning för räkenskapsåret 2008 Ks ordförande om 2008 består av tre block. Allmän översikt och omvärldsanalys Det första blocket utgörs av Förvaltningsberättelse. Enligt 4 kapitlet i den kommunala redovisningslagen skall årsredovisningen Finansiella fakta i korthet innehålla en förvaltningsberättelse. Den skall innehålla en översikt av kommunens utveckling under det aktuella räkenskapsåret. I Förvaltningsberättelse Finansiell profil Personalekonomisk redovisning förvaltningsberättelsen skall också redovisas väsentliga händelser under året, kommunens förväntade utveckling samt andra förhållanden som är av betydelse för styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten. I detta block finns bland annat kommunchefens syn på det gångna året samt en analys av vår omvärld Investeringsredovisning och hur den påverkat eller kommer att påverka oss. Avstämning av balanskrav och god ekonomisk hushållning Avstämning av kommunalpolitiska handlingsprogrammet Det andra blocket benäms Finansiell analys och består av den så Allmänna kommentarer kallade sifferdelen. Detta avsnitt innehåller det som många förknippar en årsredovisning med. Förutom de traditionella resultat- Finansiell analys Resultaträkning, kassaflödesalys,balansräkning Noter Redovisningsprinciper och balansräkningarna samt kassaflödesanalys, med tillhörande notupplysningar, återfinns även ekonomichefens kommentarer och analys av kommunens finansiella situation. I redovisningen ingår även sammanställda resultat- och balansräk- Koncernföretagen ningar avseende kommunkoncernen. Kommunstyrelsen Verksamhetsberättelser Barn- o utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Årsredovisningens tredje block består av kortversioner av verksamhetsberättelserna från koncernföretagen och nämnderna. Här redovisas respektive bolags och nämnds resultat jämte beskrivningar av väsentliga händelser under året och en kort framtidsbedömning. Varje verksamhetsberättelse innehåller också specifika nyck- Revision eltal som jämförs med föregående år. Revisionsberättelse II

4 Innehållsförteckning Läsanvisningar Tio år i sammandrag Årsredovisningens struktur Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande om 2008 Sida I I II III IV Förvaltningsberättelse Allmän översikt och omvärldsanalys 1 Finansiella fakta i korthet 5 Finansiell profil 6 Personalekonomisk redovisning 7 Investeringsredovisning 23 Avstämning av balanskrav och god ekonomisk hushållning 24 Avstämning av kommunalpolitiska handlingsprogrammet 27 Finansiell analys Allmänna kommentarer 32 Resultaträkning 36 Kassaflödesanalys 36 Balansräkning 37 Noter 38 Redovisningsprinciper 40 Verksamhetsberättelser Koncernföretagen 41 Kommunstyrelsen 43 Barn- och utbildningsnämnden 46 Vård- och omsorgsnämnden 49 Revision 52 Revisionsberättelse 53 III

5

6 Kommunstyrelsens ordförande om visade med stortt eftertryck hur påverkbara vi är av den globa- la ekonomin. Den optimism och framtidstro som speglade början av 2008 förbyttes i kriser och osäkerhet vid utgången av året. Åter- igen visar det sig hur viktigt det är attt ha en stabil ekonomi och ordning på finanserna. Ulricehamns kommuns resultat före bokföringsmässiga disponemed kravet på ringar slutar på + 18 Mkr för 2008 vilket är i paritet god ekonomisk hushållning för att klara pensioner och självfinansi- ering av investeringar. Verksamheterna gör totalt ett underskott men det finansiella över- med ökan- skottet som finns, tack vare att vi är en tillväxtkommun de befolkning, bättrar på det totala resultatet. Ulricehamns kommun ökade sin befolkning 2008 med 164 perso- långsiktiga ner vilket är klart över förväntan och är en del av det arbetet med att bli invånare Under året har ett bostadsförsörjningsprogram tagits fram och en fördjupning av översiktsplanerna i Ulricehamns stad och Gällstad har arbetats fram. Detta är viktigt för den långsiktiga satsningen på en fortsatt positiv utveckling för kommunen. Ulricehamns kommun har ett spännande geografiskt läge. Det finns 13 kommuner i Sverige som har mer än invånare. Ulricei öster och hamns kommun gränsar till två av dessa, Jönköping Borås i väster. Detta är unikt i Sverige. Att korta det fysiska och mentala avståndet mellan dessa är högt prioriterat för kommunen. Därför var det oerhört glädjande att allt arbete med att flytta fram positionerna för Rv 40 utbyggnad till motorväg hela sträckan till Ulricehamn resulterade i att regeringen beslutade att ta med denna vägsträcka i sin närtidssatsning med beräknad byggstart Bolaget får ansvaret för näringsliv, turism och landsbygdsfrågor. Att sammanföra de tre stora utvecklingsaktörernaa kommun, när- ingsliv och föreningsliv kommer att ge en stor vinst för alla parter. utsändningar av kommunfullmäktige. Kommunen införde under året öppna sammanträden och webb- Energi har varit i fokus under året och en ny biogasstation invigdes under våren och en närvärmecentral i Timmele startades. Båda kraftsdiskussonen tog ordentlig fart i kommunen. En kulturstrategi antogs av kommunfullmäktige som ett led i attt visa kulturens betydelse som en utvecklingsfaktor. Trycket på barnomsorgsplatser har varit stor i delar av kommunen dessa i regi av Ulricehamns Energi AB var året då vind- och under 2008 startade byggnationen av en ny förskola i centralor- ten. Till slut vill jag rikta ett stort tack till samtliga anställda, förtroen- devalda och våra samarbetspartners för ett mer än väl genomfört arbete under det gångna verksamhetsåret, samt hälsa välkommen till ett spännande Samtidigt märktes under 2008 ett märkbart större engagemang för Götalandsbanan, dvs. höghastighetståg mellan Göteborg och Stockholm. En förstudie kommer att vara klar under mars månad Det går att knappast beskriva hur viktigt detta kommer att bli för kommunens utveckling när bildandet av en arbetsmarknadsre- med Ulrice- hamn som en del av detta, blir verklighet. Under 2008 bildades NUAB, Näringsliv Ulricehamn AB. Ett nytt gion, som sträcker sig mellan Jönköping och Göteborg bolag med näringslivet och kommunen som delägare fördelat på 70/30 % med näringslivet som majoritetsägare. Roland Karlsson kommunstyrelsens ordförande - IV -

7 Allmän översikt och omvärldsanalys I likhet med tidigare år genomfördes ett heldagseminarium under januari 2009 med utblickar och diskussion om hur omvärldens förändringar påverkar Ulricehamns kommun. Tomas Ekberg, omvärldsanalytiker vid Västra Götalandsregionen hade som tema för sitt anförande Förutsättningar och framtid i Västsverige. Han redovisade ett antal trender och tendenser i omvärlden bland annat grundläggande drivkrafter för regional utveckling. Utifrån omvärldsbilden redovisade därefter flera tjänstemän hur framtidens förändringar påverkar i ett mer lokalt perspektiv med bedömningar om förändringsbehov, utvecklingsområden, lokalbehov samt pågående och framtida större investeringar. Sjukdomstillståndet i den globala ekonomin har successivt förvärrats. Finanskrisen fördjupades under hösten och återverkningarna på den reala ekonomin fick kolossala proportioner. Världshandeln stannade upp, industriproduktionen likaså och varslen på arbetsmarknaden sköt i höjden. Inte oväntat försvagades framtidstron bland hushåll och företag. Den globala konjunkturnedgången och finanskrisen väntas få stora effekter på den reala ekonomin i Sverige under Följden av detta blir att exporten minskar, konsumtionen näst intill stagnerar, investeringarna sjunker och arbetsmarknaden försvagas. Antalet varsel om uppsägning har ökat dramatiskt, samtidigt som antalet i nyanmälda platser fortsatt att minska. Företagen uppskattas minska sysselsättningen med 3 % 2009 i syfte att anpassa antalet anställda till den svagare efterfrågan. Samtidigt stagnerar sysselsättningen i den offentliga sektorn, varför den totala sysselsättningen beräknas minska med ca 2 % Arbetslösheten fortsätter att stiga och beräknas 2010 i Sverige uppgå till omkring 9 %. Den globala BNP-tillväxten har reviderats ned till ca 0,5 % 2009 respektive drygt 2 % 2010 vilket innebär att utvecklingen i världsekonomin är den svagaste sedan början av 1980-talet. Sverige utvecklas i linje med euroområdet. BNP-tillväxten faller 2009 och beräknas för helåret 2009 minska med 0,9 %. En något starkare internationell BNP-tillväxt och stora stimulanser från både penning- och finanspolitiken väntas bidra till att BNP-tillväxten i Sverige stiger till 1,9 % Det som händer i världen påverkar givetvis även lokala förhållanden i Ulricehamn mer eller mindre. Från hösten 2008 till och med februari 2009 har ca 300 personer i Ulricehamns kommun blivit varslade om uppsägning. Flera av dessa har redan fått sluta sin anställning. Främst är det nedgången i bilindustrin som fått en negativ påverkan på underleverantörer i kommunen. Trender i omvärlden och väsentliga händelser 2008 I förra årets allmänna översikt konstaterades att turbulensen tilltagit under slutet av 2007 framförallt på grund av bolånekrisen i USA som fick följdeffekter i bland annat i Europa. Även om det redan då fanns tecken på dämpad tillväxt och lågkonjunktur kunde nog få förutse de dramatiska förändringar som skett sedan hösten Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) minskade dramatiskt fjärde kvartalet 2008 med 4,9 % jämfört med motsvarande kvartal Trots en hygglig tillväxt det första halvåret minskade BNP för helåret 2008 med 0,2 %. Arbetslösheten i kommunen var i augusti 2008 på rekordlåg nivå 1,9 %. Under hösten har arbetslösheten successivt ökat och uppgick i januari 2009 till 3,1 % vilket dock är lägre såväl i länet som i riket. Ungdomsarbetslösheten, i åldern år, har dock ökat kraftigt och uppgick i januari 2009 till 7,3 % vilket är högre än i både länet och riket. Försörjningsstödet i kommunen har jämfört med föregående år ökat kraftigt. Ökningen uppgick 2008 till 2,1 Mkr eller 24 %. Det är viktigt att framhålla att osäkerheten om framtiden är stor vilket också medför att antaganden i prognoser blir mer osäkra. Slutrapport lämnades i maj 2008 av den utredare som tillsatts av regeringen för att ta fram synpunkter från landets olika regioner om hur man ser på en ny regional indelning. Regeringen har i början av 2009 deklarerat att nuvarande regionförsök i Västra Götaland och Skåne permanentas. Vidare har Halland och Gotland fått klartecken om att bilda regionkommuner. Övriga regionbildningar kommer att behandlas först under nästa mandatperiod. Väsentliga händelser och skeenden externt och internt Kommunens ekonomi Delårsbokslutet per den 31 augusti var positivt med ett redovisat resultat för åtta månader som uppgick till 35,0 Mkr. Resultatet har under årets tredje tertial försämrats och uppgick för 2008, före bokslutsdispositioner till totalt 18,9 Mkr, att jämföra med budgeterat resultat om 13,7 Mkr. Försämrat Förvaltningsberättelse

8 utfall i slutet av året beror på lägre skatteintäkter än beräknat samt ökade kostnader inom barn- och utbildningsnämnden. utbildningsaktiviteter under Ledarutvecklingsdagar för kommunens samtliga chefer och ledare har genomförts under våren och hösten. Uppföljning och utvärdering av verksamheten Kommunalpolitiska handlingsprogrammet för innevarande man- under början av Handlingsprogrammet utmynnade i 48 målsättningar för datperiod antogs av kommunfullmäktige mandatperioden. Uppdraget i förvaltningsorganisationen har varit att bearbeta och omsätta handlingsprogrammet i daglig verksamhet. Uppföljning och utvärdering av verksamheten genomfördes under året kontinuerligt både på kommunnivå och för koncernen som helhet. Delårsbokslut per augusti och uppföljningsrapporterr per februari, april, juni och oktober har utarbetats för behandling i nämnder, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens arbetsutskott genomförde varje tertial koncern- och kommungemensamm uppföljning av verksamheten med nämnd- presi- presidier och förvaltnings-/bolagschefer. Kommunstyrelsens dium genomförde även från och med augusti särskilda uppföljning- ar av barn- och utbildningsnämndenss verksamhet. Befolkningsutvecklingen Under 2007 påbörjades införandet av utdataprogrammet QlikView. För närvarande ingår data i huvudsak från ekonomi- och personal- systemen. I januari 2008 investerade kommunen i en kommunlioch tidigare cens för QlikView. Utbildning av ett hundratal nya användare har genomförts under året. Nya QlikView-dokument som har skapats under 2008 är Nyckeltal för politiker och chefer och Personalekonomisk redovisning. Utvecklingsarbete har 2008 påbörjats med dokumenten Inköpsavtal och Sjukfrånvaro vilket kommer att slutföras under Personal och organisationsutveckling Skriv titel här Ulricehamns kommun ökade sin befolkning 2008 med 164 perso- ner vilket är betydligt högre än målsättingen för året som var en ökning med 100 personer. Invånarantalet uppgick 31 december 2008 till personer. Ökningen beror på en positiv nettoin- flyttning om 210 personer. Däremot var födelseöverskottet negativt med 50 personer. Infrastrukturplanering Tillåtlighetsprövning för vägutredning sträckan Dållebo-Hester blev beslutad av regeringen den 25 september Under 2009 kommer arbetsplanen att ställas ut och den fortsatta utbyggnaden beräknas starta under hösten Skriv namn här Skriv namn här Skriv namn här Skriv titel här Skriv titel här Skriv titel här Ny ledningsorganisation inrättades inom barn- och utbildningsförsamtliga för- valtningen från och med Arbetsmiljörevision har under 2008 genomförts av valtningar. Granskningen har utförts av Boråshälsan med syftet att bland annat utreda hur väl det systematiska arbetsmiljöarbetet tillämpas i organisationen. Ledarlyftet, med 18 deltagare, vars syfte är att hitta framtida ledartalanger i den egna organisationen och därmed säkra möjlighe- terna att bättre kunna rekrytera personal har fortsatt med flera Förvaltningsberättelse Förberedande åtgärder genomfördes under 2008 för att organisato- riskt lämna över djurskyddstillsynen till staten fr. o. m Utvecklingsprojekt inom sex områden mellan förvaltningarna barn- och utbildning, vård- och omsorg och service har etablerats under 2008 för att stärka samverkan för barn- och ungdomar. Ledningsövning med motspel för kommunens centrala krisledning genomfördes i januari Samverkansavtal gällande genomförandet av förstudie Götalands- Regionförbundet Östsam, Region Jönköping och Västra Götalands- regionen. Förstudien som utarbetas under 2009 kommer att inne- hålla en särskild studie över stadspassagen Ulricehamn. Utvecklingsområden Planeringen av Lassalyckeområdet har fortsatt under 2008 och banan sträckan Linköping Borås har undertecknats av Banverket, detaljplan över området vann lagaa kraft. Särskilda utredningar har genomförts avseende energiförsörjning och över områdets dispone ring.

9 Mark- och exploateringsåtgärder har inneburit att förhandlingarna slutförts för Rönnåsens industriområde. Under våren 2008 fortsatte den positiva utvecklingen vid och i Åsunden med Kallbadhuset, Bryggan och utökad båttrafik genom båten Sylvia. Satsningarna kommer att stärka kommunens attraktionskraft och blir en viktig del i profileringen av Varumärket Ulricehamn. Kulturstrategi antogs av kommunfullmäktige i mars 2008 som ett underlag för kommande prioriteringar, överväganden och andra beslut inom kulturområdet fram till Gestaltningsprogram för Grodparken med omgivande kvarter i Ulricehamn har tagits fram och utredning för ett nytt stadsbibliotek har formulerats. företag och arrangerat en lärresa till Prag. Senare under året beslutades att i början av 2009 genomföra en näringslivsmässa vilket krävt förberedelser. Vid utgången av 2008 fanns i Ulricehamns kommun 662 aktiebolag, enskilda firmor och 164 handelsbolag. Under året har 43 företag från andra kommuner flyttat till Ulricehamn Nyföretagandet ligger i Sverige på en, i en internationell jämförelse, relativt låg nivå. Ulricehamns kommun utgör inget undantag, Som framgår av statistiken nedan sker ganska stora förändringar mellan åren. Nyregistrerade företag i Ulricehamns kommun Enskild firma Handelsbolag Aktiebolag Fördjupad översiktsplan för Ulricehamns stad (FÖP) antogs av kommunfullmäktige vid dess junisammanträde. Förskoleutbyggnader som beslutats och igångsatts under 2008 innebär att tillfälliga lösningar efter hand kan ersättas med permanenta lokaler. Koncernsamverkan Ulricehamns Energi AB etablerade under året en ny fordonsgasanläggning i Ulricehamn och en närvärmecentral i Timmele. Bredbandstäckningen uppgår till 100 % sedan ytterligare några ADSLstationer tagits i anspråk. Förslag till genomförande av etappvis ombyggnation av särskilda boenden för äldre i Ulricehamns kommun utarbetades under Energieffektiviseringar genomfördes under året bland annat vid Stenbocksskolan och Tingholmsgymnasiet. En närvärmecentral etablerades i Timmele. STUBO AB avyttrade under året 20 lägenheter i Torsbo och har påbörjat projektering för ombyggnad av Nillas väg 28 och Stockrosen. New Wave Groups etablering, i samarbete med Ulricehamns Fastighet och Service AB, av ett större detaljhandelslager på Vist industriområde var en viktig logistiksatsning under året. Lokal näringslivsutveckling Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i Sveriges kommuner presenterades 2008 för sjunde gången. För Ulricehamns kommun innebar det en försämring mellan 2007 och 2008 med 7 placeringar till 105:e plats. Samverkan internationellt, nationellt och regionalt Internationellt ungdomsutbyte genomfördes för ca 50 ungdomar under en vecka i början av augusti med Ulricehamns kommun som arrangör. I utbytet deltog ungdomar från Norge, Skottland, Lettland och Sverige. Fackorganet Intelligent logistik publicerade under året listan över Sveriges 20 bästa logistiklägen. Listan visar bästa etableringsort för centrallager med distribution av konsumentprodukter där Borås/Ulricehamn i hård konkurrens hamnar på 9:e plats. Näringsliv Ulricehamn AB (NUAB) bildades i början av året och innebar att näringslivsservice, turism och landsbygdsutveckling samordnades i ett nybildat bolag. Under året har NUAB bland annat tagit initiativ till genomförande av certifieringsprocess för 16 Kommunalt partnerskap med Voi i sydöstra Kenya har inletts under 2008 genom att tre representanter för Ulricehamns kommun genomförde en studieresa till Voi. Under året har nordisk vänortskonferens genomförts i Lempäälä och vidare har kommunen deltagit i Dobele distrikts firande av självständighetsförklaringen Inom barn och utbildningsförvaltningen pågår ett omfattande internationellt arbete där de flesta skolverksamheter är berörda. Flera grundskolor och Tingsholmsgymnasiet deltar i olika Comeniuspro Förvaltningsberättelse

10 jekt. Hökerums skola och Stenbocksskolan deltar i projekt inom ramen för den Globala skolan. Engagemang har byggts upp i flera skolor för Voi i Kenya. På förvaltningsnivå har ett internationellt samarbete byggts upp med sju länder i ett program som benämns Learning Togehter Internationally för skolutveckling, för elever i behov av särskilt stöd och IT-frågor. Tingsholmsgymnasiet har kontinuerligt ett brett internationellt utbyte kopplat till bland annat språkundervisning och specialidrotter. Tillväxtprogram för Sjuhärad beslutades under våren Ledord för tillväxtprogrammet är Mötet och årligen bestäms ett tema och tillväxtpaneler ska enligt programmet fortlöpande tillsättas. Ett antal större samverkansinsatser har under 2008 behandlats inom Sjuhärads kommunalförbund. Bland annat Smart textiles, fortsatt utveckling av Espira tillväxtcenter samt samordning inom Sjuhärad av extrainsatser med anledning av den snabbt vikande konjunkturen. Medarbetarcentrum avslutades som projekt inom kommunalförbundet och drivs från och med 2009 på uppdrag av deltagande kommuner. Karl-Erik Claesson kommunchef Förvaltningsberättelse - 4 -

11 Finansiella fakta i korthet Följande finansiella fakta presenteras för att ge en lättåtkomlig bild av hur kommunens ekonomiska förutsättningar ser ut. All fakta kan ses på andra ställen i denna årsredovisning men den komprimerade och renodlade formen prioriterar de viktigaste ekonomiska aspekterna. Detta avsnitt är således till för den som snabbt vill sätta sig in i och få en överskådlig bild av Ulricehamns kommuns ekonomi. Kommunen i siffror Mkr Bruttoomsättning Bruttokostnader (inkl. avskrivn) Balansomslutning Nettoinvesteringar 49,0 29,1 29,8 Skattesats (kr) 20,98 20,98 20,98 Under treårsperioden har bruttokostnaderna ökat med 138 Mkr (13,8 %). Under samma period har bruttoomsättningen, dvs. intäkterna, ökat med 103 Mkr (10,8 %). Skattesatsen har under de tre senaste åren inte förändrats. Kostnaderna har ökat ca 4 % mer än intäkterna, vilket är en ohållbar situation i längden. Finansiella nyckeltal Nettokostnadernas andel (%) 100,8 99,1 96,9 Soliditet (%) 63,9 67,9 81,7 Balanskravet uppfyllt Ja Ja Ja Verksamhetens nettokostnader har under perioden tagit en stor del av skatte- och bidragsintäkterna. Under 2008 blev nettokostnadsandelen 100,8 %. Skatteintäkterna och de generella statsbidragen täcker således inte verksamhetens nettokostnad. Om extra avskrivningar inte räknas med är nettokostnadernas andel 99,1 % år Kommunens soliditet har försämrats p.g.a. ytterligare upplåning av 50 Mkr år 2008, som vidareutlånats till bolagen. Kommunens totala nettobelåning är 0. Soliditeten får anses som god. Känslighetsanalys En känslighetsanalys beskriver hur en händelseförändring påverkar kommunens största kostnads- och intäktsposter. Avsikten är att visa hur sårbar kommunen är om förändringen är negativ samt vilka möjligheterna är att öka intäkter alternativt sänka kostnader då förändringen är positiv. Händelseförändring, Mkr Kostnad/Intäkt Personalkostnadsförändring med 1 % +/- 6,9 Bruttokostnadsförändring med 1 % +/- 10,0 Generella statsbidrag, förändring med 1 % +/- 2,0 Förändrad utdebitering med 1 kr +/- 38,0 Förändrat skatteunderlag med 1 % i riket +/- 8,0 Utfall för den löpande verksamheten år 2008, Mkr Nettobudgeten för respektive nämnd har fastställts av kommunfullmäktige. Tilläggsanslag har beviljats till KS med 1,3 Mkr och till BUN med 3,7 Mkr. Ramarna för respektive nämnd har dessutom ökats till följd av löneökningar. Kommentarer om genomförd verksamhet lämnas i respektive nämnds verksamhetsberättelse. Verksamhet Kostnad Intäkt Netto Budgetavvikelse Revision 0,9 0,9 0 Kommunledningskontor 83,1 19,5 63,6 +2,9 Kulturförvaltning 12,9 1,7 11,1 0 Miljö & samhällsbyggnadskontor 33,0 7,5 25,5 +0,4 Serviceförvaltning 228,0 158,2 69,8-1,9 Summa KS 357,0 187,0 170,0 +1,4 Barnomsorg 97,0 15,2 81,8-1,8 Skolbarnomsorg 33,9 8,0 25,9-0,8 Integrerad grundskola 184,7 6,4 178,3-3,5 Integrerad gymnasieskola 90,7 6,0 84,7-1,7 Komvux 11,0 0,8 10,2-0,3 Adm/ledn o musikskola 72,0 4,7 67,3-4,4 Summa BUN 489,3 41,1 448,2-12,6 Individ & familjeomsorg 53,3 11,6 41,7-3,2 Äldreomsorg 393,9 188,7 205,2 +0,1 Handikappomsorg 134,0 48,5 85,5-3,3 Övrigt vård- och omsorg 41,6 7,1 34,5 +7,5 Summa VON 622,8 255,9 366,9 +1,1 Delsumma nämnderna 1 470,0 484,0 986,0-10,0 Finansförvaltning 67,8 71,5-3,7-9,4 Delsumma verksamheten 1 537,8 555,5 982,3-19,4 Finansiering 13,7 997,8-984,1 +7,5 Resultat 1 551, ,3-1,8-11,9-5 - Förvaltningsberättelse

12 Finansiell profil- i jämförelse med andra Observera att jämförelsen baseras på senast tillgängliga bokslut för i länet ingående kommuner, dvs. år 2007 Den finansiella profilen anger i ett speciellt diagram var Ulricehamns kommun befinner sig finansiellt i jämförelse med genomsnittet av kommunerna i Västra Götalands län. Visar profilen ett värde som är högre än 3, betyder detta att Ulricehamns kommun har ett bättre värde än genomsnittet i regionen. Skattefinansieringsgrad av investeringar Ulricehamns kommun ligger under perioden på en starkare genomsnittlig skattefinansieringsgrad än länets kommuner, framförallt beroende på en relativt sett låg investeringsvolym. Soliditet Soliditeten är klart starkare än snittet för länets kommuner men har 2007 försvagats mer än genomsnittet p.g.a. nyupplåning åt bolagen. Kommentarer och utveckling Relativt genomsnittet har tre av de fyra finansiella perspektiven förbättrats för Ulricehamns kommun under perioden Finansiella nettotillgångar Liksom för länet i övrigt har de finansiella nettotillgångarna stärkts under perioden Nettokostnadsandel Nettokostnadsandelen 2007 uppgick till 97,9 % av intäkterna för skatter och generella statsbidrag. Andelen låg därmed under de 98 % som betraktas som god ekonomisk hushållning. Resultatet är dock en försämring jämfört med Resultat före extraordinära poster Detta resultat innehåller alla löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens kostnader ligga runt 1,5-2,0 % över en längre tidsperiod var detta resultat 1,4 %, ,8 % och ,9 %. Snittet för länets kommuner låg på 1,7 % Nettoinvesteringar Relateras nettoinvesteringarna till verksamhetens nettokostnader framgår att Ulricehamns kommun under hade en lägre investeringsvolym än genomsnittet för länets kommuner. Kassalikviditet Kassalikviditeten visar en trendmässig förbättring i länets kommuner men har i Ulricehamns kommun utvecklats starkare än snittet. Skattesats Ulricehamns skattesats för 2007 var 73 öre lägre än genomsnittet för kommunerna i länet. 4 kommuner hade en lägre skattesats. Budgetföljsamhet Budgetföljsamheten relaterat till verksamhetens kostnader uppgick till 0,4 % 2005, 0 % 2006 och 0,9 % Talet ska vara så nära 0 som möjligt. Ulricehamn uppvisar inte samma utveckling som genomsnittet för kommunerna i länet. Borgensåtagande Relaterat till verksamhetens kostnader var Ulricehamns kommuns borgensåtaganden 2007 lägre än genomsnittet för länet. Ulricehamns kommun 2007 Skattefinansiering av investeringar Långsiktig kapacitet Skattesats Genomsnittligt resultat 3 år Soliditet Kontroll Risk Resultat före extraordinära poster Budgetföljsamhet Kortsiktig beredskap Finansiella nettotillgångar Kassalikviditet Förvaltningsberättelse - 6 -

13 Personalekonomisk redovisning Anställda Tabellerna nedan anger antal månadsanställda enligt AB (Allmänna bestämmelser), inklusive helt lediga. Endast aktiva anställningar ingår. Mätdatum är 1:a november respektive år. Antalet utgör alltså inte genomsnittliga värden för hela åren utan visar antalet vid just denna mättidpunkt. Antal anställda/förvaltning, Tillsvidare/Visstid Antalet anställda har minskat från till st. Anställda med visstidsanställning har minskat. Antalet visstidsanställda inom barnoch utbildningsförvaltningen har minskat med 20 personer medan en ökning har skett av tillsvidareanställda med 16 personer. Vissa anställda innehar både en tillsvidare- och en visstidsanställning varför en summering av kolumnerna tillsvidare och visstid inte överensstämmer med totalkolumnen, där en anställd räknas endast en gång. Antal anställda per chef, 1 nov 2008 Ovanstående tabell visar antal anställda per chef. Med chef definieras i detta sammanhang en ledare med samtliga delar av ekonomi-, personal- och verksamhetsansvar. I redovisningen ingår både månads- och timanställd personal samt avtalen AB, BEA och PAN. Flest anställda per chef återfinns inom barn- och utbildningsförvaltningen med 45 st och den förvaltning som har minst anställda per chef är kommunledningskontoret med 12 st Förvaltningsberättelse

14 Andel kvinnor och män per förvaltning, 1 november resp. år Fördelningen mellan kvinnor och män har förändrats marginellt mellan åren. Andelen kvinnor har ökat från 83 till 84 %. Inom barn- och utbildningsförvaltningen är fördelningen kvinnor och män oförändrad mellan åren 2007 och Den mest jämställda förvaltningen ur könsperspektiv är miljö- och samhällsbyggnadskontoret där fördelningen 2008 är 62 % kvinnor och 38 % män. Vård- och omsorgsförvaltningen är den förvaltning som har störst andel kvinnor av samtliga förvaltningar. Andel manliga och kvinnliga ledare per förvaltning, 1 november resp. år Det har skett en marginell ökning av kvinnliga ledare från 2007 till Noteras kan att det är en avsevärd skillnad mellan andelen kvinnliga chefer och andelen kvinnor anställda i kommunen. Den mest jämställda förvaltningen per 1 november 2008 när det gäller andel kvinnliga respektive manliga chefer är serviceförvaltningen. Den förvaltning med flest manliga ledare är som tidigare år kommunledningskontoret. Förvaltningsberättelse - 8 -

15 Årsarbetare Antal årsarbetare/förvaltning den 1 nov respektive år Tabellen ovan visar förändringen av antal årsarbetare sammanräknade sysselsättningsgrader för anställda enligt AB. Vid mättillfället 2008 var minskningen 10,2 årsarbetare jämfört med 2007 för kommunen som helhet. Andel kvinnor som arbetar deltid respektive heltid, per förvaltning 1 % av kvinnorna har ökat från deltids- till heltidstjänstgöring. Männen har ökat sin heltidstjänstgöring med 2 %. Inom vård- och omsorgsförvaltningen arbetar en större andel av kvinnorna deltid än heltid även om en viss ökning av heltidsarbete har skett från 2007 till I de övriga förvaltningarna arbetar den största andelen av kvinnorna heltid. Miljö- och samhällsbyggnadskontoret är den förvaltning där den största andelen av kvinnorna, 88,9 %, arbetar heltid. Andel män som arbetar deltid respektive heltid, per förvaltning Värt att notera är att under 2008 arbetar fler män deltid än heltid inom vård- och omsorgsförvaltningen (gäller alltså inte enbart kvinnorna). Inom de övriga förvaltningarna är det bland männen den klart övervägande delen som arbetar heltid Förvaltningsberättelse

16 Åldersstruktur Kvinnors respektive mäns fördelning per åldersgrupp % Kvinnor Män år år år år år 60 år Som framgår av ovanstående diagram finns mer än 50 % av de anställda i åldersintervallet år. Medelåldern för samtliga månadsanställda är 45,9 år och den har därmed ökat från 2007 då den var 45,6 år. Fördelning åldersgrupp per förvaltning, 1 nov Kommunledningskontoret och serviceförvaltningen är som föregående år de förvaltningar som har störst andel månadsanställda i gruppen år. Den förvaltning som har den jämnaste åldersfördelningen är barn- och utbildningsförvaltningen medan de övriga förvaltningarna har den största andelen av de anställda i åldergruppen år. Förvaltningsberättelse

17 65-åringar År Diagrammet visar månadsavlönade, enligt AB, som fyller 65 år de närmaste 11 åren. Inom denna period kommer ca 30 % av de som är anställda idag sannolikt att ha avgått med pension. Nedan anges hur stor andel av de anställda som uppnår 65-årsåldern inom respektive huvudgrupp. Den huvudgrupp som har den största andelen anställda i 65- årsåldern inom redovisat tidsintervall är gruppen städ-, tvätt och renhållningsarbete med 51 %. De huvudgrupper som följer är köksoch måltidsarbete, 42 % och därefter ledningsarbete, 39%. I och med det nya pensionsavtalet KAP-KL har avgångsskyldighet ändrats till 67 år men eftersom de flesta pensionsavgångar sker vid 65 år visas den åldersgruppen här. Tidigare år har antalet pensionsavgångar i genomsnitt varit ett trettiotal per år medan kommande år visar på en betydande ökning. Andel 65-åringar per huvudgrupp Förvaltningsberättelse

18 Tidsanvändning Nedan visas tidsanvändning för samtliga anställdaa enligt AB. Tidsanvändning för kommunen som helhet 2007, andel av ordinarie arbetad tid (överenskommen arbetstid) 10,27 5,75 4,35 4,04 75,59 Arbetad tid Sjukdom Rehab Semester, ferie, upphåll Föräldraledighet Arbetad tid Sjukdom Rehab Semester, ferie, uppehåll Föräldraledighet Öviga ledigheter 75,59 % 5,75 % 10,27 % 4,35 % 4,04 % Övriga ledigheter Tidsanvändning för kommunen som helhet 2008, andel av ordinarie arbetad tid (överenskommen arbetstid) 4,53 10,43 4,43 4,22 76,39 Arbetad tid Sjukdom Rehab Semester, ferie, upphåll Arbetad tid Sjukdom Rehab Semester, ferie, uppehåll Föräldraledighet Öviga ledigheter 76,39 % 4,53 % 10,43 % 4,43 % 4,22 % Föräldraledighet Övriga ledigheter Andelen arbetad tid i förhållande till den överenskomna arbets- urvals- tiden har för kommunen som helhet (för den aktuella gruppen) ökat med 0,8 procentenheter 2008 jämfört med Istället har en minskning skett av tiden för sjukdom, med 1,22 procentenheter. Förvaltningsberättelse

19 Extratid omräknat till årsarbetare Den extratid som utförts av urvalsgruppen utgörs av extra timtid, fyllnadstid samt enkel- och kvalificerad övertid. Denna tid har omräknats till årsarbetare genom att dela timantalet med årstimmar (165 tim per månad). För kommunen som helhet har extratid motsvarande 16,6 årsarbetare utförts under 2008 medan motsvarande tid för 2007 var 16,2 årsarbetare. Timtiden för timavlönade enligt AB visas nedan och motsvarar sammanlagt 105,3 årsarbetare under år 2008 (enligt samma omräkningsmetod till årsarbetare som ovan). Här har en minskning skett med motsvarande 12,4 årsarbetare vid en jämförelse med Omräknad timtid för timavlönade Förvaltningsberättelse

20 En sammanfattande redovisning av förändringen i timtid visas i nedanstående diagram. Detta visar ökad arbetad tid och semester, ökningen av extratid för månadsavlönade samt den minskade timtiden för timavlönade, omräknat i årsarbetare. Förändring timtid 2008 jämfört med 2007 Frånvaro Uppdelningen av frånvaron i olika frånvarokategorier andel av den totala frånvaron Semester 28,97 % 30,73 % Ferie/uppehåll 13,09 % 13,44 % Föräldraledighet, havandeskap 15,90 % 16,57 % Vård av sjukt barn 1,92 % 2,18 % Rehabilitering 0,36 % 0,29 % Sjukdom 23,20 % 18,91 % Facklig verksamhet 0,21 % 0,27 % Kompledig 1,32 % 1,46 % Studier 4,06 % 4,69 % Övrig frånvaro 10,98 % 11,46 % Den största frånvaroorsaken är semesterledighet, därefter sjukdom. Andelen frånvaro med anledning av sjukdom/rehab har minskat med 4,34 procentenheter från 2007 till Förvaltningsberättelse

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet...

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet... Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare... 4 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader... 6 1.3 Tillsvidareanställda

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

ningg 20009 Stadsskoggens förskolla Ulricehamnns kommuns förs rsta lågenergihu

ningg 20009 Stadsskoggens förskolla Ulricehamnns kommuns förs rsta lågenergihu Årssred dovvisn ningg 20009 Stadsskoggens förskolla Ulricehamnns kommuns förs rsta lågenergihu us Läsanvisningar I årsredovisningen används trafikljus som symboler för att ge läsaren en snabb uppfattning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Koncernkontoret Koncernstab HR

Koncernkontoret Koncernstab HR Koncernkontoret Koncernstab HR Bo Friberg 044-3093357 Bo.friberg@skane.se Datum 2014-11-17 Version 1 1 (5) Bilaga 4 definitioner medarbetare årsredovisning 2014 Definitioner och förklaringar av ingående

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Lassalyckan Foton: Sören Håkanlind. Årsredovisning 2011

Lassalyckan Foton: Sören Håkanlind. Årsredovisning 2011 Lassalyckan Foton: Sören Håkanlind Årsredovisning 2011 Läsanvisningar I årsredovisningen används trafikljus som symboler för att ge läsaren en snabb uppfattning om tillståndet inom ett visst område. Grönt

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

pwc Granskningsrapport

pwc Granskningsrapport pwc Granskningsrapport Innehållsförteckning i Sammanfattande bedömning Inledning.i Bakgrund. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning i 3.3 Revisionskriterier.4 Metod Granskningsresultat 3.i Allmänna iakttagelser

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Månadsuppföljning. Mars 2010

Månadsuppföljning. Mars 2010 A Månadsuppföljning Mars 21 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 mars 29 Jämfört med budget visar skatteprognosen per 21-2-15 att skatteintäkterna beräknas bli 4,2 mkr högre än när kommunfullmäktige fastställde

Läs mer

Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen

Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen BUN 2013.0138 Handläggare: Lotta Frisk, Personalavdelningen Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen Antal anställda Barn- och utbildningsförvaltningen hade 714 tillsvidareanställda personer

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G ÅRSREDOVISNING 2006 Torghandel i Ulricehamn Foto: Ralf Sundhäll ULRICEHAMNS KOMMUN Tio år i sammandrag Kommunen 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Resultat, Mkr 7,8 16,8 25,1 43,7 36,7 20,1

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Bra ledarskap och medarbetarskap. Viktiga händelser. Ledarskapsindex 73 Medarbetarindex 78 Engagemangsindex 79. Förvaltningsberättelse

Bra ledarskap och medarbetarskap. Viktiga händelser. Ledarskapsindex 73 Medarbetarindex 78 Engagemangsindex 79. Förvaltningsberättelse Arbetsgivarperspektiv Finansiellt perspektiv Vårda tillgångar Styrsystem/ kvalitetsarbete Arbetsgivarperspektiv Alla som arbetar i koncernen Karlstads kommun gör det på uppdrag av medborgarna. Vår uppgift

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Jonas Leander Helena Patrikson Ulrika Strånge Johanna Thalén Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

PM - Granskning av årsredovisning 2006* Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning

Läs mer

Uppföljning April 2014 Bilaga KS 2014/48/4

Uppföljning April 2014 Bilaga KS 2014/48/4 1 Sammandrag beräknad avvikelse Driftbudget Uppföljning April 2014 Bilaga KS 2014/48/4 Prognosutveckling per månad, Beräknad Årsbudgetavvikelse Nämnd Jan Feb Mars April Maj Aug Sept Okt Nov Årsbudget 2014

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Personalredovisning 1. Personalredovisning Ängelholms kommun

Personalredovisning 1. Personalredovisning Ängelholms kommun Personalredovisning 1 2007 Personalredovisning Ängelholms kommun 2 Personalredovisning Personalredovisning för Ängelholms kommun Personalredovisningen ska utgöra underlag för vidare analys och uppföljning

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta och analyser, samt nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser värden gällande

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2014 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Förbundets

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta och analyser, samt nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser värden gällande

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna februari 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Granskning av årsbokslut 2014 Innehåll 1. Inledning...3 2. Förbundets

Läs mer

Personalekonomisk. årsredovisning

Personalekonomisk. årsredovisning Personalekonomisk årsredovisning 2013 Samtliga bilder kommer från bildbyrån Smålandsbilder.se Innehåll INLEDNING ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------4

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006 Finansiell profil Melleruds kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Arbetsgivarperspektiv

Arbetsgivarperspektiv Arbetsgivarperspektiv Alla som arbetar i koncernen Karlstads kommun gör det på uppdrag av medborgarna. Vår uppgift är att ge medborgarna bästa tänkbara tjänster och service. Medborgarnas bedömning av kommunen

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2008

Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2008 Avesta kommun April 2009 Robert Heed Åke Andersson Rolf Hammar Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 Preliminära beräkningar inför budgetdialogen 2015 FLERÅRSPLAN OCH BUDGET 2016-2018 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Här beskrivs de ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Personalbehovsprognos för Linköpings kommun 2008-2017

Personalbehovsprognos för Linköpings kommun 2008-2017 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2008-10-02 Personalbehovsprognos för Linköpings kommun 2008-2017 Innehåll: Sid. Sammanfattning 1 1. Bakgrund och definitioner 2 2.

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Kiruna kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer