ningg Stadsskoggens förskolla Ulricehamnns kommuns förs rsta lågenergihu

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ningg 20009 Stadsskoggens förskolla Ulricehamnns kommuns förs rsta lågenergihu"

Transkript

1 Årssred dovvisn ningg Stadsskoggens förskolla Ulricehamnns kommuns förs rsta lågenergihu us

2 Läsanvisningar I årsredovisningen används trafikljus som symboler för att ge läsaren en snabb uppfattning om tillståndet inom ett visst område. Grönt ljus betyder att området/verksamheten uppvisar godkänt resultat/måluppfyllelse. Gult ljus indikerar att vissa problem kan finnas, att resultat-/måluppfyllelsen är svårbedömbar. Rött ljus betyder ej godkänt resultat/måluppfyllelse. Vidare innehåller årsredovisningen länkar till webbadresser där mer kompletterande information finns. Tio år i sammandrag Resultat, kommunen Finansiell ställning, kommunen Ekonomi bolagen, resultat och finansiell ställning För detaljer och ytterligare information, se Se även avsnittet Allmänna kommentarer, sidan 23 I

3 Årsredovisningens struktur Läsanvisningar 10 år i sammandrag Innehållsförteckning Ulricehamns kommuns årsredovisning för räkenskapsåret 2009 består av tre block. Kommunstyrelsens ordförande om 2009 Organisationsschema Det första blocket utgörs av Förvaltningsberättelse. Enligt 4 kapit- Allmän översikt och omvärldsanalys let i den kommunala redovisningslagen skall årsredovisningen innehålla en förvaltningsberättelse. Den skall innehålla en översikt av kommunens utveckling under det aktuella räkenskapsåret. I Förvaltningsberättelse Finansiella fakta i korthet Finansiell profil Personalekonomisk redovisning förvaltningsberättelsen skall också redovisas väsentliga händelser under året, kommunens förväntade utveckling samt andra förhållanden som är av betydelse för styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten. I detta block finns bland annat kommunchefens syn på det gångna året samt en analys av vår omvärld och hur den påverkat eller kommer att påverka oss. Investeringsredovisning Avstämning av balanskrav och god ekonomisk hushållning Det andra blocket benäms Finansiell analys och består av den så kallade sifferdelen. Detta avsnitt innehåller det som många för- Finansiell analys Allmänna kommentarer Resultaträkning, kassaflödesanalys, balansräkning Noter Redovisningsprinciper knippar en årsredovisning med. Förutom de traditionella resultatoch balansräkningarna samt kassaflödesanalys, med tillhörande notupplysningar, återfinns även ekonomichefens kommentarer och analys av kommunens finansiella situation. I redovisningen ingår även sammanställda resultat- och balansräkningar avseende kommunkoncernen. Koncernföretagen Kommunstyrelsen Verksamhetsberättelser Barn- o utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Årsredovisningens tredje block består av kortversioner av verksamhetsberättelserna från koncernföretagen och nämnderna. Här redovisas respektive bolags och nämnds resultat jämte beskrivningar av väsentliga händelser under året och en kort framtidsbedömning. Varje verksamhetsberättelse innehåller också specifika nyck- Revisionen eltal som jämförs med föregående år. Övriga Revisionsberättelse II

4 Innehållsförteckning Sida Läsanvisningar Tio år i sammandrag Årsredovisningens struktur Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande om 2009 I I II III IV Förvaltningsberättelse Organisationsschema 1 Allmän översikt och omvärldsanalys 2 Finansiella fakta i korthet 6 Finansiell profil 7 Personalekonomisk redovisning 8 Investeringsredovisning 18 Avstämning av balanskrav och god ekonomisk hushållning 20 Finansiell analys Allmänna kommentarer 23 Resultaträkning 27 Kassaflödesanalys 27 Balansräkning 28 Noter 29 Redovisningsprinciper 32 Verksamhetsberättelser Koncernföretagen 33 Kommunstyrelsen 35 Barn- och utbildningsnämnden 38 Vård- och omsorgsnämnden 41 Revisionen 44 Övriga 45 Revisionsberättelse 46 III

5 Kommunstyrelsens ordförande om 2009 Efter många år beslutades om ett Ungdomens Hus och det s.k. mediahuset förvärvades för detta ändamål. Uppstart av verksamhe- ternt har mängder av åtgärder genomförts som gjort oss effektivare och mindre sårbara. Externt har vi inlett ett övergripande samarbete tillsammans med Tranemo och Svenljunga kommuner. I Sjuhärads kommunalförbunds regi har nu avtal för en gemensam gymnasieintagningg tagits ten kommer att ske under våren Samverkansfrågorr blir allt viktigare både interntt och externt. In- fram. Under året presenterade en tillfällig beredning ett nytt fritidspoli- tiskt handlingsprogram som antogs av kommunfullmäktige. Demokratiberedningen presenterade också ett förslag om en ny politisk organisation och förvaltningsorganisation för Ulricehamns kommun som skall gälla fr.o.m. nästa mandatperiod. Ramarna innebär att det skapas fasta beredningar under kommunfullmäktige som arbetar med de visionära frågorna och att endast en nämnd och en förvaltning skapas för den operativa nivån. Under 2009 blev Ulricehamns kommun europamästare i kom- munalt miljöarbete och fick mottaga utmärkelsen Climate Star vid en ceremoni i Österrike. Till slut vill jag rikta ett stort tack till samtliga anställda, förtroen- arbete under det gångna verksamhetsåret samt hälsa välkommen till devalda och våra samarbetspartners för ett mer än väl genomfört ett spännande En förstudie kring Götalandsbanan har genomförts och arbetet kring höghastighetståg mellan Göteborg och Stockholm fortsätter i ett alltmer intensivt skede. En utredning slog fast att det är sam- hällsekonomiskt lönsamt med järnvägen och färdigställandet skulle kunna ske i början av 2020-talet. Ett resecentrum för Götalandsbanan innebär att stadsbilden kom- mer att förändras. Ett stort stadsutvecklingsprojekt genomförs för Bronäsområdet för att övergå till framförallt bostäder. Verksamhetsåret 2009 blev ett ekonomiskt oroligt år. Finanskrisen och den oro som inledde 2009 avmattades under hösten och mer positiva framtidsbilder tog överhand. Främst genom det extra statsbidraget på 17 Mkr som Ulricehamns kommun fick. Med anledning av den stigande arbetslösheten inrättades en arbetsmark- kommunens insatser på ett ställe. nadsenhet inom vård och omsorgsförvaltningen för att samordna Det ekonomiska resultatet hamnade på + 3,1 Mkr. Det övergripande målet om invånare 2020 innebär en posi- tiv signal till vår omvärld att kommunen vill växa. Under 2009 ökade befolkningen med 47 personer. Inflyttningen är större än utflyttningen, dessutom redovisades ett födelseöverskott. Arbetet med riksväg 40 fortsätterr och arbetsplanen färdigställdes för remiss under året. Förhoppningen finns om att byggstart skall ske under Detta har i sin tur medfört att arbetet med en om- lokalisering av Vistavallens idrottsplats påbörjats. Vi beslutade också om att påbörja en etappvis ombyggnad av våra särskilda boenden för äldre, samtidigt som planerna för ett senior- boende tog form vid Järnvägstorget i Ulricehamn. Roland Karlsson kommunstyrelsens ordförande IV

6

7 Organisationschema Förvaltningsberättelse Sida 1

8 Allmän översikt och omvärldsanalys I likhet med tidigare år genomfördes ett heldagsseminarium under januari 2009 med utblickar och diskussion om hur omvärldens förändringar påverkar Ulricehamns kommun. Tomas Ekberg, om- världsanalytiker vid Västra Götalandsregionen, hade som tema för sitt anförande Förutsättningar och framtid i Västsverige. Han redovisade ett antal trender och tendenser i omvärlden, bland annat grundläggande drivkrafter för regional utveckling. Utifrån om- framtidens världsbilden redovisade därefter flera tjänstemän hur förändringar påverkar i ett mer lokalt perspektiv med bedömningar om förändringsbehov, utvecklingsområden, lokalbehov samt pågående och framtida större investeringar. Trender i omvärlden och väsentliga händelser 2009 Efter de två senaste årens djupa lågkon- förstärkts i slutet av De asiatiska junktur har den globala återhämtningen tillväxtekonomerna expanderade snabbt, drivna av inhemsk efterfrågan och uppsving i exporten. Asien kommer sannolikt att utgöra draglok för världsekonomin också framöver. Den amerikanska arbetsmarknaden visade tydliga tecken på vändning. Även i Europa har försvagningen på arbetsmarknadenn blivit något mildare än väntat, vilket stärker förutsättningarna för återhämtning. Världsekonomin under 2010 och 2011 bedöms växa något starkare än de bedömningar som gjordes under hösten och kan uppgå till nivån drygt 3 %. Effekterna av den djupa nedgången i svenska ekonomin har kunnat skönjass i slutet av året. Även om stora delar av ekonomin drabbadet främst ex- des, har krisen slagit olika hårt. Bland företagen är portberoende tillverkningsföretag som påverkats mest. Industripro- duktionen har fallit med drygt 20 % sedan toppnivåerna. Tjänste- sektorn har hållit emot bättre, där turistnäringen med en positiv växelkursutveckling har expanderat. Den ekonomiska tillväxten har stärkts i slutet av året, men risker består. Fortfarande kvarstår bety- dande obalanser och risker för den ekonomiska återhämtningen. De omfattande stimulanspaketen ska fasas ut vilket medför risk för ryckig återhämtning. En omfattande omvandling står för dörren som kommer att ställa stora krav på företags och anställdas flexibi- Försämringen på arbetsmarknadenn har i januari 2010 börjat plana ut vilket innebär attt antalet personer som får arbete ökade och antalet varsel var betydligt lägre än för ett år sedan. Antalet regi- strerade arbetslösa vid Arbetsförmedlingen och antalet personerr i program med aktivitetsstöd uppgick i januari 2010 för Sverige som helhet till sammanlagt personer, motsvarande 9,4 % av arbetskraften. Var tredje bil som såldes i Sverigee 2009 var en miljöbil. En direkt konsekvens av miljöbilarnas starkare marknadsandelar är olika bilproducenters fokus på att skapaa snålare motorer. Facebook har under året passerat 400 miljoner användare i världen. Sociala medier fortsätter att vara populära och alltfler av svenskar väljer Facebook för att hålla kontakten med vänner, finna nya arbetsmöjligheter eller bara visa upp sig. Influensa A (H1N1) fortsatte att spridas världen över under Under året dog ca 7500 människor i influensan. Värst drabbat blev Brasilien som redovisade fler döda än både Mexico och USA. I november 2009 fanns i Sverige 15 bekräftade dödsfall i influensan. Efter hand och efter en omfattande vaccinering har antalet insjuk- nade klingat av. Allt oftare kommer larm om multiresistenta bakterier till följd av de senaste decenniernas användning av antibiotika. Under 2009 har flera sjukdomar som tidigare varit enkla att bota nu blivit resistenta mot medicinering. Sverige var ordförande i EU:s ministerråd andra halvåret De största och viktigaste utmaningarna var ekonomin, sysselsättningen och klimatet. Väsentliga händelser och skeenden externt och internt Kommunens ekonomi Delårsbokslutet per den 31 augusti var negativt med ett redovisat resultat för åtta månader som uppgick till minus 5,5 Mkr. Resultatet har under årets tredje tertial förbättrats och uppgick 2009, efter bokslutsdispositioner, till totalt 3,1 Mkr, att jämföra med budgetrat resultat om 13,4 Mkr. Avvikelsen mot litet och omställningsförmåga. BNP-tillväxten 2009 var negativ och uppgick enligt Konjunkturinstitutet till minus 4,4 %. Det ekono- olika pro- miska läget har förbättrats avsevärt och medianen för gnosinstituts BNP-utveckling landar på knappt 3 % både 2010 och Svenska turismen hade ett rekordår Den låga kronan lockade många utländska besökare till Sverige samtidigt som alltfler svens- kar stannade hemma under semestern. budgeterat resultat beror främst på lägre skatteintäkter med ca 22 Mkr samt att nämndernas resultat är sämre än budget. För- bättrat utfall i slutet av året beror främst på att kommunen erhållit återbetalning avseende arbetsmarknadsförsäkringar. Med hänsynn tagen till att resultatet innehåller en extra avsättning till lakvatten- ningen ökat med netto 0,8 Mkr, kan resultatet för kommunen som anläggningen med 6,5 Mkr, samt att driftkostnaderna för anlägg- Sida 2 Förvaltningsberättelse

9 helhet anses tillfredsställande. Beaktat kommunens höga utveck- lingsambitioner krävs emellertid högre resultatnivåer. Försörjningsstödett har under 2009 ökat med 35 % jämfört med föregående år. Antal utbetalningar till hushåll som erhållit försörj- en ningsstöd har förändrats från år 2008 till år 2009, förändring med 26 %. Antalet hushåll som varit aktuella för för- sörjningsstöd är dock oförändrat 380 st. Uppföljning och utvärdering av verksamheten Kommunalpolitiska handlingsprogrammet för innevarande man- datperiod antogs av kommunfullmäktige under början av Handlingsprogrammet utmynnade i 48 målsättningar för mandatperioden. Uppdraget i förvaltningsorganisationen har varit att bearbeta och omsätta handlingsprogrammet i daglig verksamhet. Uppföljning och utvärdering av verksamheten genomfördes under året kontinuerligt både på kommunnivå och för koncernen som helhet. Delårsbokslut per augusti och uppföljningsrapporter per februari, april, juni och oktober har utarbetats för behandling i nämnder och kommunstyrelsen. April månads uppföljning och delårsbokslut har även behandlats i kommunfullmältige. Kommunstyrelsens arbetsut- uppföljning av verksamheten med nämndspresidier och förvalt- nings-/bolagschefer. Kommunstyrelsens presidium genomfördee skott genomförde varje tertial koncern- och kommungemensamm även från och med april särskilda uppföljningar av barn- och ut- bildningsnämndens verksamhet. Under 2007 påbörjades införandet av utdataprogrammet Qlik View. För närvarande ingår data i huvudsak från ekonomi- och personal- önskemål skett i de befintliga dokumenten. Till exempel innehåller ekonomi/personalapplikationen numera personalbudget och appli- kationen sjukfrånvaro är färdigställd och tillgänglig för arbetsleda- systemen. Under 2009 har anpassningsarbete efter verksamheternas re. behovet av biträdande förvaltningschef. Med denna bakgrund har tjänst som biträdande förvaltningschef tillsatts till och med Anställningsstopp infördes i kommunen från och med mars månad för att upphöra vid årsskiftet. Totalt har ca 25 tjänster vakantsatts under perioden. tare har genomförts under Personal och organisationsutveckling Uppdrag om bildande av moderbolag har utretts under Politiskt ställningstagan- betsmarknadsåtgärderr överfördes tilll vård- och omsorgsnämnden och en ny de tas i början av Ansvaret för kommunens samtliga ar- arbetsmarknadsorganisation etablerades under hösten inom vård- och omsorgsförvaltningen. Inom miljö- och samhällsbyggnadskontoret genomfördes under våren 2009 en organisationsutredning som bland annat lyfte fram Kartläggning av behovet av framtida kompetens för fastighetsskö- Ledarlyftet, med 18 deltagare, vars syfte är att hitta framtida ledartalanger i den egna organisationen och därmed säkra möjlighe- terna att bättre kunna rekrytera personal har fortsatt med flera utbildningsaktiviteter under 2009, bland annat genomfördes en studieresa till Bryssel. Projektet som pågått under 3 år avslutades i december. tigt från 4,9 % till 4,2 %. Sjuktalet har under 2009 jämfört med föregående år minskat kraf- Medarbetarenkät genomfördes under september 2009 med en hög svarsfrekvens om 92 %. Resultatet är mycket bra och även en mindre förbättring jämfört med 2007 års mätning. Demokratiberedningen har i en nämndöversyn utarbetat ett förslag till ny politisk organisation. Kommunfullmäktige beslutade i de- cember om inriktning för en ny politisk organisation för nästa mandatperiod. Kommunstyrelsen har därefterr i början av 2010 beslutat om projektorganisation för det fortsatta arbetet med ut- formningen av ny politisk organisation och att ta fram förslag till ny förvaltningsorganisation. Befolkningsutv vecklingen Ulricehamns kommun ökade sin befolkning 2009 med 47 personer vilket är lägre än målsättningen för året som var en ökning med 125 personer. Invånarantalet uppgick den 31 december 2009 till personer. Ökningen beror främst på en positiv nettoinflytning om 43 personer. Även födelseöverskottet var positivt med 4 personer. Infrastrukturp lanering Efter att regeringen under 2008 gav tillåtlighet för den fortsatta utbyggna- har den av riksväg 40 till motorväg Vägverket utarbetat en arbetsplan för delen Dållebo Hester, dvs den återstå- stad. Kommunstyrelsen lämnade i ende sträckan fram till Ulricehamns september ett positivt yttrande över planen. Trots att ett intensivt arbete att utarbeta bygghandlingar pågår finns en uppenbar risk för att den planerade byggstarten under år 2010 inte längre är möjlig. Under 2009 genomförde Banverket en förstudie för Götalandsba- nan på delen Linköping - Borås. Som en del i arbetet gjordes för- Förvaltningsberättelse Sida 3

10 djupade studier över stadspassagernaa Jönköping, Ulricehamn och Borås. För Ulricehamns del studerades det i översiktsplan redan utredda stationsläget vid Prången. Utvecklingsområden Planeringen av Lassalyckeområdet har fortsatt under året. Efter upphandling knöts Svevia till kommunen som samarbetspartner för att genomföra utbyggnaden av Lassalyckans idrottsområde. Under hösten avverkades skogen i det blivande idrottsområdet för att möjliggöra en mer exakt inmätning. De olika beståndsdelarna i idrottsområdet grovprojekterades och kostnadsberäknades som ett underlag inför ett politiskt inriktningsbeslut om vad idrottsplatsen ska innehålla. I anslutning till det blivande motorvägsmotet mot Hössna har en projektering av Rönnåsens industriområde påbörjats efter det att detaljplanen vunnit laga kraft. Uppdatering har skett av bostadsförsörjningsprogrammet vilket tydligt pekar på behovet av planlagd mark för bostadsändamål. Under 2009 har bland annat fyra detaljplaner för bostäder antagits vilket kan möjliggöra byggande av ca 175 bostäder. Två av planer- na är överklagade. I befintliga planer finns möjlighet att bygga ytterligare omkring 50 bostäder. För närvarande pågår byggnation av ca 100 bostäder. Ytterligare planarbete pågår i Bronäsområdet och med ett antal mindre detaljplaner för småhus. Satsningen på digitalaa lärmiljöer fortsätter inom kommunens sko- att effek- tivisera lokalutnyttjandet samt även medföra lägre kostnader för lor. Ny teknik med en till en lösning skapar möjligheter läromedel. Fritidspolitiskt program som utgör styrdokument för den framtida fritidspolitiken antogs av kommunfullmäktige i mars Kommunfullmäktige beslutade i januari 2009 om en ombyggnationn vid fem av kommunens sex särskilda boenden under en sexårsperi- od med byggstart Under året har ombyggnad av delar av Ryttershov och Hökerumsgården genomförts. Byggnationen av Stadsskogens förskola har slutförtss under våren och verksamheten startade i mitten av augusti. I och med satsning- lokaler. Mångfaldsvecka genomfördes vecka v 41 för alla invånare i Ulri- en kunde flera tillfälliga lösningar ersättas med permanenta cehamns kommun. Ettt flertal aktiviteter genomfördes och över 5000 personer deltog i någon aktivitet under veckan. Ulricehamn deltog den 28 mars i Earth Hour, timmen då världen släckte för miljön. Världsnaturfondenn beräknade att en miljard människor världen över deltog. Uppskattas att drygt hälften av kommunens hushåll deltog med en minskad elförbrukning om %. Kommunens framgångsrika lokala miljöarbete resulterade under hösten i en fin utmärkelse, miljöpriset Climate Star. Vårt tidiga deltagande i projektet Uthållig kommun, utbyggnaden av fjärr- Sida 4 som profilerar kommunens miljöarbete. Inom energieffektiviseringsområdet kan nämnas om att arbetet med utbyte av gatubelysningsarmaturerr till lågenergityp nått upp till 94 % av samtliga vilket ger en besparing av ca 1 miljon kwh/år. Under året har byte till energieffektiv belysning även genomförts i några idrottshallar. Lokal näringslivsutveckling och arbetsmarknad ingar till plats 76. Svenskt Näringslivs ranking över före- tagsklimatet i Sveriges kommuner presenterades 2009 för åttonde gången. För Ulricehamns kommun innebar det en förbättrad ranking från 2008 till 2009 med 29 placer- Fackorganet Intelligent logistik publicerade under året listan över Sveriges 25 bästa logistiklägen. Listan visar bästa etableringsortt för centrallager med distribution av konsumentprodukter där Borås/Ulricehamn hamnar på 9:e plats. Näringsliv Ulricehamn AB (NUAB) som bildades 1 april 2008 samordade sin verksamhet till gemensamma lokaler från och med maj Under året genomfördes bland många aktiviteter en certifieringsprocesss ISO för 17 företag. Ett nätverk med olika aktörer bildades under året för Destinationsarbete Gårdarna runt sjön. Tillväxtmedel har sökts för en förstudie där kartläggning Statistik över antalet redovisade gästnätter i Ulricehamns kommun för perioden januari-november 2009 uppgick till gästnätter vilket motsvarar en ökning med 10 % jämfört med föregående år. Vid utgången av 2009 fanns i Ulricehamns kommun 681 aktiebo- lag, enskilda firmor och 1666 handelsbolag. Under året har 56 företag från andra kommuner flyttat till Ulricehamn. Sammantaget har nyföretagandet varit starkt under Nyregistrerade företag i Ulricehamns kommun Enskild firma Handelsbolag Aktiebolag av möjligheter påbörjats. I början av året genomfördes en fram- gångsrik näringslivsmässa som lockade 47 utställare. värme, banvallsprojektet, lågenergihus, biogas, solceller på Stads- hustaket och projekt ta cykeln till skolan är några av alla de projekt För att mildra effekten av finanskris och lågkonjunktur inrättades en varselgrupp i början av året med representanter från kommunen, NUAB, Arbetsförmedlingen och näringslivet. Förvaltningsberättelse

11 Arbetslösheten i kommunen uppgick enligt statistik från Arbetsförmedlingen totalt i december 2009 till 4,4 % att jämföra med årets början då den var 3,1 %. Motsvarande siffror för ungdomsarbetslösheten (18 24 år) var i december ,5 % att jämföra med ingången av året då den var 7,2 %. Under året var ungdomsarbetslösheten som högst i augusti då den var 9,9 %. Koncernsamverkan UEAB har under 2009 avslutat projektet utbyte av gatu- och parkbelysning till lågenergilampor. Under året har en ny närvärmeanläggning uppförts i Timmele. Årets största entreprenad var ombyggnationen av Resecentrum. STUBO har under året förvärvat Kullen. Avtal har träffats med Skanska om byggnation om 4 flerfamiljhus om sammanlagt 24 lägenheter enligt Bo Klok konceptet i Sanatorieskogen. Beslut har fattats om renovering av Nillas väg 28 med 31 lägenheter och planerad inflyttning i slutet av Samverkan internationellt, nationellt och regionalt Internationella samverkansarbetet syftar till att utveckla organisationen och Ulricehamn som kommun. Under 2009 utarbetades 11 ansökningar för extern finansiering varav sex ansökningar erhöll bidrag och för ytterligare två kvarstår ett ställningstagande. Projekt som beviljades 2009 var Comiflex Competence, innovation and flexicurity in West Sweden där bidrag beviljades med 18,3 Mkr för sammanlagt 29 företag varav 11 i Ulricehamn, Framtidens bibliotek ett nordiskt biblioteksnätverk med möjlighet till arbetsutbyten med vänorternas bibliotek, Minskning av långtidssjukskrivningar ett samarbete mellan Tranemo kommun och Ulricehamns kommun samt kommunen Alkmar i Nederländerna, Möjligheten del 2 för att stödja och utveckla möjligheterna för unga i utanförskap, Inflyttning av Nederländare som syftar till att öka inflyttningen i Sjuhärad genomfördes i samarbete med flera Sjuhäradskommuner och Voi -projektet som syftar till att stödja och utveckla kommunalt partnerskap med kommunen Voi i Kenya. Inom barn- och utbildningsförvaltningen pågår ett omfattande internationellt arbete där de flesta skolverksamheter är berörda. Flera grundskolor och Tingsholmsgymnasiet deltar i olika Comeniusprojekt. Stenbocksskolan, Hökerums skola och Stadsskogens förskola deltar i projekt inom ramen för den Globala skolan. Engagemang har byggts upp i flera skolor för Voi i Kenya. Ulricehamns kommun deltar tillsammans med kommunerna Falköping, Lidköping, Vårgårda, Alingsås och Lilla Edet i ett jämförelsenätverk som utgår från Sveriges Kommuner och Landsting. Hittills har områdena hemtjänst, särskilt boende och LSS jämförts mellan kommunerna. Statistikarbetet har intensifierats genom tillgången av Västdatabasen där Ulricehamns kommun tillsammans med 33 andra kommuner i Västra Götlandsregionen och samtliga hallandskommuner deltar. Inom Sjuhärads kommunalförbund startade under vintern 2008/2009 omfattande extrainsatser med anledning av varsel, arbetsmarknad och den exceptionellt snabbt vikande konjunkturen. Insatserna tog sig uttryck i främst Rådslag och kommunal mobilisering. Arbetet bedrevs i brett samarbete med högskola, näringslivsstödjande organisationer, Arbetsförmedlingen, ALMI och kommunerna. Medarbetarcentrum drivs av kommunalförbundet som egen resultatenhet sedan januari Espira tillväxtcenter har fortsatt att utvecklas som Sjuhärads tillväxtcenter och plattform för tillväxtprojekt under Under 2009 satsade kommunalförbundet 4,5 Mkr av kommunala och regionala medel på olika funktioner i Espirahuset. Smart Textile är ett paraplyprojekt med målet att stimulera förnyelse och högteknologi inom den textila näringen. Projektet som pågår under en sexårsperiod erhöll 3 Mkr från kommunalförbundet under Invest in Sweden Agency (ISA) bedrivs som projekt i Sjuhärad till och med hösten 2010 med syftet att bland annat marknadsföra Sjuhärad internationellt samt bygga och underhålla nätverk med övriga internationella aktörer. Projektmedel för 2009 har beviljats med totalt 1,2 Mkr. Sjuhärads kommunalförbund har under året inlett ett samverkansarbete med kommuner som planerar stationslägen för att ta fram gemensam inriktning och ambitioner med stråket Götalandsbanan och den regionala infrastrukturen för anslutning. Målbild 2025 för kollektivtrafik i Sjuhärad inleddes Projektet syftar till att skapa gemensamma mål och inriktning för kollektivtrafikens utveckling med målår års arbete har varit fokuserat på en inventering av medlemskommunernas mål och behov. Karl-Erik Claesson kommunchef Förvaltningsberättelse Sida 5

12 Finansiella fakta i korthet Följande finansiella fakta presenteras för att ge en lättåtkomlig bild av hur kommunens ekonomiska förutsättningar ser ut. All fakta kan ses på andra ställen i denna årsredovisning men den komprimerade och renodlade formen prioriterar de viktigaste ekonomiska aspekterna. Detta avsnitt är således till för den som snabbt vill sätta sig in i och få en överskådlig bild av Ulricehamns kommuns ekonomi. Kommunen i siffror Mkr Bruttoomsättning Bruttokostnader (inkl. avskrivn) Balansomslutning Nettoinvesteringar 54,5 49,0 29,1 Skattesats (kr) 20,98 20,98 20,98 Under treårsperioden har bruttokostnaderna ökat med 96 Mkr (9,1 %). Under samma period har bruttoomsättningen, dvs. intäkterna, ökat med 80 Mkr (7,4 %). Skattesatsen har under de tre senaste åren inte förändrats. Kostnaderna har ökat ca 2 % mer än intäkterna, vilket är en ohållbar situation i längden. Finansiella nyckeltal Nettokostnadernas andel (%) 100,4 100,8 99,1 Soliditet (%) 53,4 63,9 67,9 Balanskravet uppfyllt Ja Ja Ja Verksamhetens nettokostnader har under perioden tagit en allt större del av skatte- och bidragsintäkterna. Under både 2008 och 2009 blev nettokostnadsandelen över 100 %. Skatteintäkterna och de generella statsbidragen täcker således inte verksamhetens nettokostnad. Om extra avskrivningar inte räknas med är nettokostnadernas andel 100,3 % år 2009 och 99,1 % år Kommunens soliditet har försämrats p.g.a. ytterligare upplåning av 189,2 Mkr år 2009, som vidareutlånats till bolagen. Kommunens totala nettobelåning är 0. Soliditeten får anses som god. Känslighetsanalys En känslighetsanalys beskriver hur en händelseförändring påverkar kommunens största kostnads- och intäktsposter. Avsikten är att visa hur sårbar kommunen är om förändringen är negativ samt vilka möjligheterna är att öka intäkter alternativt sänka kostnader då förändringen är positiv. Händelseförändring, Mkr Kostnad/Intäkt Personalkostnadsförändring med 1 % +/- 6,7 Bruttokostnadsförändring med 1 % +/- 11,5 Generella statsbidrag, förändring med 1 % +/- 2,3 Förändrad utdebitering med 1 kr +/- 38,0 Förändrat skatteunderlag med 1 % i riket +/- 8,0 Utfall för den löpande verksamheten år 2009, Mkr Nettobudgeten för respektive nämnd har fastställts av kommunfullmäktige. Tilläggsanslag har beviljats till barn- och utbildningsnämnden med 1,2 Mkr. Kommentarer om genomförd verksamhet lämnas i respektive nämnds verksamhetsberättelse. Verksamhet Kostnad Intäkt Netto Budgetavvikelse Revision 0,9 0,9 +0,1 Kommunledningskontor 84,3 21,3 63,0 +4,7 Kulturförvaltning 12,7 1,7 11,0 +0,4 Miljö & samhällsbyggnadskontor 32,0 6,1 25,9 +1,4 inkl nämnd Serviceförvaltning 242,0 157,1 84,9-10,3 S:a kommunstyrelsen m fl 371,0 186,3 184,7-3,8 Förskola 101,0 15,8 85,1 +3,0 Skolbarnomsorg 35,1 7,6 27,5-0,2 Integrerad grundskola 182,9 5,1 177,8 +1,5 Integrerad gymnasieskola 98,6 6,0 92,7-3,9 Komvux 9,0 1,6 7,3 0 Administration/ledning 66,5 4,5 61,9-1,2 Musikskola 6,6 0,8 5,9 0 S:a barn & utb.nämnden 499,6 41,4 458,2-0,7 Individ & familjeomsorg 61,1 14,7 46,3-6,4 Äldreomsorg 395,8 185,4 210,5-1,7 Handikappomsorg 148,8 60,6 88,3 +0,7 Övrigt vård- och omsorg 43,2 11,8 31,4 +3,9 S:a vård & oms.nämnden 648,9 272,4 376,5-3,5 Delsumma nämnderna 1 520,5 500, ,3-7,9 Finansförvaltning 43,9 72,1-28,2 +17,9 Delsumma verksamheten 1 564,4 572,3 992,1 +10,0 Finansiering 16, ,5-995,2-23,4 Resultat 1 580, ,8-3,1-13,4 Anm: Årets resultat visar ett totalt överskott med 3,1 Mkr Sida 6 Förvaltningsberättelse

13 Finansiell profil- i jämförelse med andra Observera att jämförelsen baseras på senast tillgängliga bokslut för i VG-regionen ingående kommuner, dvs. år 2008 Den finansiella profilen anger i ett speciellt diagram var Ulricehamns kommun befinner sig finansiellt i jämförelse med genomsnittet av de 49 kommunerna i Västra Götaland. Visar profilen ett värde som är högre än 3, betyder detta att Ulricehamns kommun har ett bättre värde än genomsnittet i regionen. Skattesats Ulricehamns skattesats 2008 var 72 öre lägre än genomsnittet för kommunerna i regionen. 4 kommuner hade en lägre skattesats. Soliditet Soliditeten är starkare än snittet för regionens kommuner men har försvagats mer än genomsnittet p.g.a. nyupplåning åt bolagen. Kommentarer och utveckling Ulricehamn tillhör den grupp av kommuner som 2008 hade ett relativt svagt resultat men en god finansiell ställning. Skattefinansieringsgrad av investeringar Ulricehamns kommun ligger under perioden på en starkare genomsnittlig skattefinansieringsgrad än regionens kommuner, framförallt beroende på en relativt sett låg investeringsvolym. Ulricehamn och 26 andra kommuner i regionen kunde skattefinansiera sina investeringar under Genomsnittligt resultat/resultat före extraordinära poster Detta resultat innehåller alla löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens kostnader ligga runt 1,5-2,0 % över en längre tidsperiod för att klara att finansiera en normal investeringsvolym. För Ulricehamn var detta resultat ,8 %, ,9 % och ,2 %, dvs. i snitt 2,0 % men med en trendmässig försvagning. Snittet för länets kommuner låg 2008 på 0,5%. Budgetföljsamhet Budgetföljsamheten relaterat till verksamhetens kostnader (resultat 1) uppgick till 0 % 2006, 0,9 % 2007 och -0,9 % Talet ska vara så nära 0 som möjligt. Fler än hälften av kommunerna, däribland Ulricehamn, uppvisar en negativ budgetavvikelse Finansiella nettotillgångar 13 kommuner, däribland Ulricehamn, redovisade positiva värden Måttet speglar betalningsberedskapen för en tidsrymd som ligger mellan likviditets- och soliditetsmåtten. Kassalikviditet Den kortsiktiga betalningsberedskapen förbättrades marginellt i regionkommunerna men har i Ulricehamn utvecklats något starkare. Nettoinvesteringar Relateras nettoinvesteringarna till verksamhetens nettokostnader framgår att Ulricehamns kommun under hade en lägre investeringsvolym (4 %) än genomsnittet för regionen (7 %). Nettokostnadsandel Nettokostnadsandelen 2008 uppgick till 99,8 % (regionen 99,5 %) av intäkterna för skatter och generella statsbidrag. Andelen låg därmed över de 98 % som betraktas som god ekonomisk hushållning. Resultatet visar en trendmässig en försämring. Borgensåtagande Relaterat till verksamhetens kostnader är Ulricehamns kommun den kommun som minskat sina borgensåtaganden mest. Detta beror i sin tur på övergång från borgen till internbanksförfarande. Ulricehamns kommun 2008 Förvaltningsberättelse Sida 7

14 Personalekonomisk redovisning Anställda Tabellerna nedan anger antal månadsanställda enligt AB (Allmänna bestämmelser), inklusive helt lediga. Endast aktiva anställningar ingår (ej vilande tjänster). Mätdatum är 1:a november respektive år. Antalet utgör alltså inte genomsnittliga värden för hela åren utan visar antalet vid just denna mättidpunkt. Vissa anställda innehar både en tillsvidare- och en visstidsanställning varför en summering av kolumnerna tillsvidare och visstid inte överensstämmer med total-kolumnen, där en anställd räknas endast en gång. Antal anställda per förvaltning, Tillsvidare/Visstid Antalet anställda har minskat från till st. Anställda med visstidsanställning har minskat medan anställda med tillsvidareanställning har ökat. Antalet visstidsanställda inom barn- och utbildningsförvaltningen har minskat med 25 personer medan en ökning har skett av tillsvidareanställda med 7 personer. Antal anställda per chef 1 november 2009 Ovanstående tabell visar antal anställda per chef. Med chef definieras i detta sammanhang en ledare med samtliga delar av ekonomi-, personal- och verksamhetsansvar. I redovisningen ingår både månads- och timanställd personal samt avtalen AB, BEA och PAN. Flest anställda per chef återfinns inom barn- och utbildningsförvaltningen med 43 st. och den förvaltning som har minst anställda per chef är kommunledningskontoret med 12 st. Sida 8 Förvaltningsberättelse

15 Antal anställda per chef/ledare 1 november 2009 I ovanstående tabell inkluderas även sådana ledare som inte har fulla chefsansvaret utan endast en eller två av de delar som ovan definieras som chefsansvar. Med dessa ledare inräknade finns den största förändringen inom serviceförvaltningen där antalet anställda per ledare hamnar på 9 st. jämfört med redovisningen i den övre tabellen där antalet är 41 anställda per chef. Det är endast inom kommunledningskontoret och serviceförvaltningen som ledare förekommer med icke fullt chefsansvar. Andel kvinnor och män per förvaltning, 1 november resp. år Inom barn- och utbildningsförvaltningen är fördelningen kvinnor och män oförändrad 2008 och Den förvaltning med jämnast könsfördelning är kommunledningskontoret där fördelningen 2009 är 62 % kvinnor och 38 % män. Kulturförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen är de förvaltningar som har störst andel kvinnliga anställda. Genomsnittlig sysselsättningsgrad per den 1 nov respektive år uppdelat på förvaltning De som arbetar deltid innehar en hög genomsnittlig sysselsättningsgrad. För kvinnorna är den 90,01 % medan männens ligger på 94,33 %. Bland kvinnorna finns den högsta genomsnittliga sysselsättningsgraden på miljö- och samhällsbyggnadskontoret medan den lägsta finns på vård- och omsorgsförvaltningen. Bland männen är den genomsnittliga sysselsättningsgraden 100 % på kommunledningskontoret. Även bland männen finns den lägsta genomsnittliga sysselsättningsgraden på vård- och omsorgsförvaltningen. Förvaltningsberättelse Sida 9

16 Årsarbetare Antal årsarbetare/förvaltning den 1 november respektive år Tabellen ovan visar vid mättidpunkten antal årsarbetare sammanräknade sysselsättningsgrader för anställda enligt AB. Vid mättillfället 2009 var minskningen 29,8 årsarbetare jämfört med 2008 för kommunen som helhet och den största förändringen finns inom barn- och utbildningsförvaltningen. Nedanstående diagram visar förändringen av antal årsarbetare, månadsvis per förvaltning vid mätning den första dagen i månaden åren 2008 och Under 2009 har barn- och utbildningsförvaltningen månaderna januari, juli och augusti haft fler årsarbetare än året före. Men resten av månaderna har antalet varit färre eller betydligt färre än Särskilt stor är skillnaden årets sista månader. Noteras bör att även lediga ingår i redovisningen av antal årsarbetare. Förändring antal årsarbetare/månad/förvaltning 15,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 10,0 8,6 5,0 3,7 4,3 5,9 0,0 5,0 10,0 0,1 3,9 2,6 4,5 6,3 7,1 6,6 1,2 0,5 0,4 1,8 2,6 2,4 1,9 1,6 2,5 2,1 1,0 3,2 4,3 3,6 5,8 5,1 6,7 8,7 9,9 Barn & utbildningsförv Kommunledningskontor Kulturförvaltning Miljö o samhällsbyggnadskontor Serviceförvaltning 15,0 14,1 Vård & omsorgsförv 20,0 19,6 20,3 22,4 25,0 Följande diagram innehåller samma uppgifter som föregående diagram men är inte uppdelat på förvaltning. Diagrammet anger också medelvärdet under året för minskningen av antal årsarbetare. Medelvärdet för minskningen ligger på ca 16 årsarbetare. Sida 10 Förvaltningsberättelse

17 Förändring antal årsarbetare/månad för kommunen som helhet Åldersstruktur Kvinnors respektive mäns fördelning per åldersgrupp Kvinnor Män år år år år år 60 år Som framgår av ovanstående diagram är mer än 50 % av de anställda i åldersintervallet år. Medelåldern för samtliga månadsanställda är 45,8 år och har därmed sjunkit något från 2008 då den var 45,9 år. Kvinnornas medelålder 2009 är 45,7 år medan männens ligger på 46,3 år. 65-åringar Förvaltningsberättelse Sida 11

18 Diagrammet 65-åringar visar månadsavlönade, enligt AB, som fyller 65 år de närmaste 11 åren. Inom denna period kommer ca 28 % av de som är anställda idag sannolikt att ha avgått med pension. I nedanstående tabell anges hur stor andel av de anställda som uppnår 65-årsåldern inom respektive huvudgrupp. Den huvudgrupp som har den största andelen anställda i 65-årsåldern Andel 65-åringar per huvudgruppp inom redovisat tidsintervall är gruppen Städ-, tvätt och ren- hållningsarbete med 48 %. De huvudgrupper som följer är Köks- och måltidsarbete 44 % och därefter Hantverkararbe ete 41 %. I och med det nya pensionsavtalet KAP-KL har av- de flesta pensionsavgångar sker vid 65 år visas den åldersgruppen här. Tidigare år har antalet pensionsavgångar i genomsnitt varit ett gångsskyldigheten ändrats till 67 år men eftersom trettiotal per år medan kommande år visar på en betydande ökning. Tidsanvändning Nedan visas tidsanvändning för samtliga anställda enligt AB. Tidsanvändning för kommunen som helhet 2009, andel av ordi- narie arbetad tid (överenskommen arbetstid) Andelen arbetad tid i förhållande till den överenskomna arbetstiden har för kommunenn som helhet (för den aktuella urvalsgruppen) ökat med 1,12 procentenheter 2009 jämfört med Istället har en minskning skett av tiden för sjukdom med 0,64 procentenheterr 3,89 10,85 4,04 3,72 Arbetad tid Sjukdom Rehab 77,51 Semester, ferie, upphåll Föräldraledighet Övriga ledigheter Extratid omräknat till årsarbetare Sida 12 Förvaltningsberättelse

19 Den extratid som utförts av urvalsgruppen utgörs av extra timtid, fyllnadstid samt enkel och kvalificerad övertid. Denna tid har omräknats till årsarbetare genom att dela timantalet med årstimmar (165 tim per månad). För kommunen som helhet har extratid motsvarande 14,7 årsarbetare utförts under 2009, en minskning jämfört med motsvarande tid för 2008 som var 16,3 årsarbetare. Timtiden för timavlönade enligt AB visas nedan och motsvarar sammanlagt för kommunen 101,4 årsarbetare under år 2009 (enligt samma omräkningsmetod till årsarbetare som ovan). Här har en minskning skett med motsvarande 4,3 årsarbetare vid en jämförelse med Omräknad timtid för timavlönade Arbetad tid och semester anges i nedanstående diagram för månadsavlönad personal enligt AB. Denna tid har ökat 2009 jämfört med 2008 med motsvarande ca 14,5 årsarbetare. Den förvaltning som har den största ökningen av tiden för månadsavlönade är vård- och omsorgsförvaltningen som ökat med motsvarande 18,3 årsarbetare. Omräknad arbetad tid och semester för månadsavlönade. Förvaltningsberättelse Sida 13

20 Frånvaro Andel av den totala frånvaron i olika kategorier visas i nedanstående tabell. Frånvaro Semester 33,54 % 30,73 % Ferie/uppehåll 14,68 % 13,44 % Föräldraledighet, havandeskap 15,88 % 16,57 % Vård av sjukt barn 2,07 % 2,18 % Rehabilitering 0,24 % 0,29 % Sjukdom 17,06 % 18,91 % Facklig verksamhet 0,26 % 0,27 % Kompledig 1,49 % 1,46 % Studier 3,74 % 4,69 % Övrig frånvaro 11,03 % 11,46 % S j u k f r å n v a r o Följande tabeller och diagram inkluderar både korttids- och långtidssjukfrånvaro. Observera att enstaka individers frånvaro i en mindre förvaltning/grupp har stor genomslagskraft. I diagrammet redovisas frånvarodagar per snittanställning uppdelat på olika yrkesgrupper. Referenslinjen visar på snittvärdet för kommunen som helhet. Antal frånvarodagar/snittanställd per huvudgrupp, 2009 Den största frånvaroorsaken är semester och näst störst är sjukdom. Andelen frånvaro med anledning av sjukdom/rehabilitering har minskat med 1,9 procentenheter från 2008 till S e m e s t e r d a g a r Semesterdagar för månadsavlönade enligt AB, 2009 I ovanstående diagram visas antal semesterdagar vid mätning per Eftersom färre än årets ordinarie semesterdagar tagits ut har antalet återstående dagar ökat jämfört med sparade från Ökningen är dagar. Kommunens anställda har semesterdagar per år att ta ut beroende på ålder. Skyldighet föreligger att varje år ta ut minst 20 semesterdagar. Max 40 semesterdagar får sparas. Semesterlöneskuldsberäkningen, (där avstämning görs vid annan tidpunkt än för denna redovisning och därför kan avvika något från ovanstående) visar en skuldökning med 807,9 tkr och den totala semesterlöneskulden för månadsavlönade är ,6 tkr (exkl. personalomkostnadspålägg). Skuldökningen beror förutom på det ökade antalet sparade dagar även på höjda löner. I denna redovisning ingår inte ferie- eller uppehållslöneskulden. Noteras kan att fem huvudgrupper under 2009 har sjukfrånvarodagar som överstiger snittvärdet för kommunen som helhet. Den grupp som har flest frånvarodagar per snittanställning är Städ-, tvätt- och renhållningsarbete trots en minskning med 3,92 frånvarodagar/snittanställd mellan år 2008 och Personalgrupperna inom huvudgruppen Vård- och omsorgsarbete är de som har minskat med flest frånvarodagar (6,43 dagar) mellan de aktuella åren. Frånvaron har minskat inom samtliga huvudgrupper utom tre; Kultur-, turism- och fritidsarbete, Hantverksarbete och Teknikerarbete, där alltså en ökning skett 2009 jämfört med Sida 14 Förvaltningsberättelse

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet...

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet... Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare... 4 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader... 6 1.3 Tillsvidareanställda

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

I årsredovisningen används trafikljus som symboler för att ge läsaren en snabb uppfattning om tillståndet inom ett visst område.

I årsredovisningen används trafikljus som symboler för att ge läsaren en snabb uppfattning om tillståndet inom ett visst område. Årsredovisning 2008 Läsanvisningar I årsredovisningen används trafikljus som symboler för att ge läsaren en snabb uppfattning om tillståndet inom ett visst område. Grönt ljus betyder att området/verksamheten

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Årsredovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1 31/12 respektive år

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS Datum 2009-10-19 VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS SAMMANFATTNING Prognosen för helåret visar på ett överskott med 59,4 mnkr gentemot balanskravet. Det är en förbättring

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007 Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (27) 2015-04-27 Ks 15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 I enlighet med kommunfullmäktiges beslut av strategisk plan följer

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006 Finansiell profil Falköpings kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2012» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Månadsuppföljning. Oktober 2012

Månadsuppföljning. Oktober 2012 A Månadsuppföljning Oktober 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31oktober 2012 Skatteunderlagsprognosen per oktober pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Lassalyckan Foton: Sören Håkanlind. Årsredovisning 2011

Lassalyckan Foton: Sören Håkanlind. Årsredovisning 2011 Lassalyckan Foton: Sören Håkanlind Årsredovisning 2011 Läsanvisningar I årsredovisningen används trafikljus som symboler för att ge läsaren en snabb uppfattning om tillståndet inom ett visst område. Grönt

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och

Läs mer

Södertörnsnyckeltal 2008 finansiella nyckeltal

Södertörnsnyckeltal 2008 finansiella nyckeltal Södertörnsnyckeltal 2008 finansiella nyckeltal Agenda 09.10 Traditionell analys 09.20 Exempel 09.30 Frågor/synpunkter Jan Lorichs, 2009-08-28 Syfte Bidrar till nyttig och nödvändig diskussion om god ekonomi

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006 Finansiell profil Melleruds kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Hällefors Län: Örebro län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Nämndernas framställningar om tilläggsanslag samt utökad investeringsram

Nämndernas framställningar om tilläggsanslag samt utökad investeringsram Tjänsteskrivelse 1 (8) 2015-06-09 50TKommunledningskontoret Dnr KS 2015-172 Birgitta Hammar Kommunstyrelsen Nämndernas framställningar om tilläggsanslag samt utökad investeringsram KOMMUNLEDNINGSKONTORETS

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årets resultat 25-års bokslut redovisar ett resultat (förändring av eget kapital) på ca + 3,8 mkr miljoner kronor. Detta innebär att resultatet blev ca 2,5 miljoner kronor bättre än vad som hade beräknats

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Ekonomirapport 2015 efter oktober månad

Ekonomirapport 2015 efter oktober månad Tf Ekonomichef Christina Bäckström 0490-25 40 78 christina.backstrom@vastervik.se 2015-11-18 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2015 efter oktober månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Årsredovisning GULLSPÅNGS KOMMUN

Årsredovisning GULLSPÅNGS KOMMUN Årsredovisning 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN Driftredovisning Driftredovisningen visar bokslutet i förhållande till beslutad budget. Verksamheternas driftredovisning visar nettoav - vikelserna d.v.s. intäkter

Läs mer

Finansiell profil Strömstads kommun 2004 2006

Finansiell profil Strömstads kommun 2004 2006 Finansiell profil Strömstads kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Övergripande prognos. Verksamhet. Omvärldsanalys. 2013-06-20 LD13/00585 Periodrapport maj 2013

Övergripande prognos. Verksamhet. Omvärldsanalys. 2013-06-20 LD13/00585 Periodrapport maj 2013 2013-06-20 LD13/00585 Landstingets samlade prognos per maj pekar mot ett resultat på plus 50 mkr (+/- 20 mkr). Det är 89 mkr sämre än budgeterat. RIPS-ränta försämrar resultatet med ytterligare 230 mkr.

Läs mer

Finansiell profil. Värnamo kommun 2010 2012

Finansiell profil. Värnamo kommun 2010 2012 Finansiell profil Värnamo kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar av de

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunledningsförvaltningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige

Läs mer

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2009 2011

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2009 2011 Finansiell profil Sävsjö kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar av de

Läs mer

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010 2015-05-19 Dnr 2015/00010 Nr 15 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens arbetsutskott har vid sitt sammanträde den 18 maj 2015 behandlat ärende angående svar på 2014 års revisionsberättelse. Landstingsstyrelsens

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport. Krokoms Kommun

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport. Krokoms Kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Krokoms Kommun 25 september 2014 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 4 Granskningsresultat... 5 Sammanfattning Vår bedömning är

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län Kommungruppering: Pendlingskommuner Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se) Printdate:

Läs mer

Finansiell profil Uddevalla kommun 2005 2007

Finansiell profil Uddevalla kommun 2005 2007 Finansiell profil Uddevalla kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 007 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrningen definieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån kända styrprinciper och spelregler påverka organisationens

Läs mer

Finansiell profil Färgelanda kommun 2005 2007

Finansiell profil Färgelanda kommun 2005 2007 Finansiell profil Färgelanda kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 007 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 2002 2003 2004 Antal invånare, 31/12 118 581 119 340 119 927 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 9 111 9 100 9 336 Verksamhetens

Läs mer

Finansiell profil Uddevalla kommun 2006 2008

Finansiell profil Uddevalla kommun 2006 2008 Finansiell profil Uddevalla kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 006 008................ styrkor

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Delårsrapport. Maj 2013

Delårsrapport. Maj 2013 Rekommendation 22 Delårsrapport Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar delårsrapportering. En delårsrapport upprättas för en period som utgör en del av en kommuns räkenskapsår. Den består av

Läs mer