domkretsen Framsynt eller förkastligt Stöttepelare i Sundsvall visionen möter verkligheten vittnesstödjare lugnar och lotsar

Transkript

1 nr Dömd till drogfri Konsekvenser av kultur Ekonomiska oläget Elektronisk demokrati domkretsen EN TIDSKRIFT FRÅN DOMSTOLSVÄSENDET Framsynt eller förkastligt visionen möter verkligheten Stöttepelare i Sundsvall vittnesstödjare lugnar och lotsar DOMKRETSEN nr 2/2003 1

2 Dömd till drogfri Konsekvenser av kultur Ekonomiska oläget Elektronisk demokrati nr EN TIDSKRIFT FRÅN DOMSTOLSVÄSENDET DOMKRETSEN nr 2/ LEDARE INNEHÅLL Vad gör vi själva för att fånga politikernas intresse? HOVRÄTTSLAGMANNEN Håkan Lavén skrev nyligen (24/9) ett inlägg i Svenska Dagbladet med rubriken Domstolsfrågan måste bli mer politisk. Efter att ha redogjort för bl a framtidsvisionen säger han att det nu är angeläget att regeringen återtar initiativet och skaffar sig en domstolspolitik värd namnet. Min avsikt med detta inlägg är inte att polemisera med Håkan Lavén utan jag tar bara hans inlägg som ett exempel på resonemang som inte är ovanliga när det gäller frågor om reformering av domstolsväsendet. Till en början bör det sägas att regeringen har en domstolspolitik. Den har kommit till uttryck bl a i de två skrivelser som regeringen lämnade till riksdagen våren 2000 respektive I dessa redovisar regeringen sin syn på reformeringen av domstolsväsendet. Det handlar bl a om organisationsfrågor, utvecklingen av arbetsformer, ledarskap och kompetensutveckling. Regeringens fortsatta handlande har följt de utgångspunkter som anges i skrivelserna och varken officiellt eller inofficiellt har justitieministern eller någon annan företrädare för det ansvariga departementet gett uttryck för att politiken skulle ha ändrats. Jag delar grundsynen att det naturligtvis ytterst är riksdagen som har ansvaret för vilka uppgifter som domstolarna skall ha och grunddragen i domstolarnas organisation. Det följer ju för övrigt av regeringsformen. I praktiken formas emellertid politiken av regeringen som föreslår riksdagen vad som skall gälla. Så har också skett. När det talas om att det måste bli ett större politiskt engagemang handlar det nog mer om en önskan att få detaljerade besked om hur framtiden skall te sig när det gäller organisation och resursfrågor. Kanske finns det en förhoppning om att domstolsfrågorna skall behandlas i enighet mellan partierna och inte som en del av ett politiskt käbbel. Jag tänker inte recensera det politiska engagemanget för domstolsväsendets frågor. I stället är frågan vad vi inom domstolsväsendet gör för att skapa intresse och forts. på nästa sida domkretsen nr 2/2003 POSTADRESS Domstolsverket Jönköping TELEFON FAX E-POST domkretsen@dom.se ANSVARIG UTGIVARE Charlotte Brokelind REDAKTÖR Jörgen Nilsson REDAKTIONSRÅD Helen Sivertsson, Anna Kronander, Per Carlsson PRODUKTION Anne Hammarskjöld AB GRAFISK FORM Maria Ingelskog TRYCK Åtta.45 UPPLAGA ex Tryckt på miljövänligt papper. domkretsen Framsynt eller förkastligt visionen möter verkligheten Stöttepelare i Sundsvall vittnesstödjare lugnar och lotsar Ingrid Wennberg och Erik Dufvenberg arbetar med vittnesstödsverksamhet i Sundsvall. Läs mer om deras arbete på sidorna 22 och 23. FOTO Carl Johan Erikson Innehåll nr LEDARE 22 De skapar trygghet i domstol 3 Lagmän välkomnar Vera 24 GÄSTTYCKARE BO Lena Nyberg 4 NYHET Unikt avtal för rättsdatabastjänster 26 EN DAG Friskvårdskonsulent 6 UTBLICK Drogdomstolen 29 Den goda webbplatsen i Tacoma 8 AKTUELLT Det nya 30 Läsarundersökning gav beröm Nämndemän har ordet domstolsväsendet 31 Peter Rosén P Å N Y TJÄNST 9 AKTUELLT Ekonomi 10 Kulturkrockar i domstol 32 KULTUR&HISTORIA i renässansens spår 13 PROFILEN Kjell Bülund 34 Litterära kulturkrockar 14 AKTUELLT 35 Peder Jonsson P Å N Y TJÄNST 24-timmarsmyndigheten 20 Chefsdagar med visioner 36 NOTISER VI FEM Trivseltips 2 DOMKRETSEN nr 2/2003

3 LEDARE&VERA engagemang bland allmänhet och politiker för våra viktiga frågor och vad vi gör för att informera om våra förhållanden och i vissa fall lägga till rätta missförstånd. Vad gör vi exempelvis för att upplysa om välbehövliga reformer på processrättens område där svåra avvägningar mellan effektivitet och rättssäkerhet behöver göras? Tidningsdebatten om domstolsväsendet under de gångna åren har från domstolshåll i allt väsentligt bestått i kritik när det gäller resurser, löner och existensen av Domstolsverket. Den debatten skall inte tystna men den skulle ju kunna kompletteras med debatt om utvecklingen av den materiella och processuella lagstiftningen. Jag vet att det finns många domare som är upprörda över hur illa socialtjänsten fungerar på många håll och vilken negativ ja närmast förödande effekt det får på tillämpningen och effekten av exempelvis påföljdslagstiftningen. Inte ser vi några debattartiklar om detta. Varför tar inga domare till orda i frågan om utlänningsärendena? Ett ljus i allt detta är framtidsvisionen. Den beskrivs omedvetet eller medvetet som en produkt av en liten grupps Framtidsgruppens arbete. Så är det inte alls! Framtidsvisionen är en samlad ögonblicksbild av de visioner som många, många anställda av alla kategorier i domstolsväsendet har när det gäller domstolarna i framtiden. Visionen är ingen lagstiftningsprodukt som skall tolkas och tillämpas utan en vägvisare som visar vår syn och våra förhoppningar på framtiden. Den visar också att de anställda i domstolsväsendet ser verksamheten placerad mitt i samhället. Det är tydligt att verksamheten är till för medborgaren. Men visionen talar också sitt tydliga språk när det gäller att utveckla domstolarna som arbetsplatser. För Domstolsverket har framtidsvisionen blivit ett viktigt stöd för det kommande arbetet. Nu vet vi. Stefan Strömberg Vera välkomnades på chefsmöte TEXT Anne Hammarskjöld FOTO Carl Johan Erikson I SLUTET AV MAJ var det lagmansmöte i Sparreska salen på Riddarholmen. Dagarna fokuserade på det kommande Vera-införandet. På programmet stod bland annat en genomgång av Veras nuläge samt en presentation av SIV, statistik i Vera. Många frågor fick sina svar och deltagarna var påtagligt positiva när Utvecklingsgruppen presenterade sig som en resurs i Vera-arbetet. Chefsdagar om Vera kommer att genomföras kontinuerligt under den pågående införandefasen. Utbildningsmaterialet kommer det att produceras av en jättetekniker och ligga på obegripliga sidor? undrade en av deltagarna och fick ett lugnade svar. Ordet är ditt i Domkretsen Ju större delaktighet, desto bättre resultat och intresse. Det är svårare att kritisera något som man själv varit med och bestämt. Och även om personalen driver är chefens engagemang mycket viktigt. Dan Töllborn, rådman och konsult i Utvecklingsgruppen. Som gammal domstolssekreterare vill jag verkligen betona vikten av att alla användargrupper kommer till tals, och att det är viktigt att Vera stödjer det löpande arbetet för registratorer och sekreterare. Christina Olausson, delprojektledare, Införandegruppen. Domkretsen är ett debattforum för alla medarbetare inom domstolsväsendet. Ordet är fritt för dig att uttrycka åsikter och tankar om domstolsväsendet, Domstolsverket eller rättssamhället i stort. Skicka ditt debattinlägg direkt via e-post till domkretsen@dom.se Redaktionen förbehåller sig rätten att publicera inlägg i mån av plats, samt eventuellt korta alltför långa bidrag. DOMKRETSEN nr 2/2003 3

4 NYHET Domstolsverket landar fördelaktigt avtal för 500 myndigheter För första gången har Domstolsverket på uppdrag av Statskontoret upphandlat ett statligt ramavtal. Upphandlingen har gällt webbaserade rättsdatabastjänster och för att ge de utvalda en chans att visa upp sig, arrangerade Domstolsverket ett informationsseminarium på Nordic Sea i Stockholm den 22 september. TEXT Viktoria Ekberg FOTO Carl Johan Erikson DET BÖRJADE som en önskan om att renodla avtalen för rättsdatabaser och slutade med ramavtal som 500 myndigheter kan avropa. InfoSoc, SchlumbergerInfoData, Norstedts Juridik, Edita Publising (PointLex), Far förlag, och Thomson Fakta är de sex företag som passerade nålsögat i den statliga upphandling som Domstolsverket avslutade i juni. Vi hade avtal som inte svarade mot gällande upphandlingspraxis, och kände att det var dags att ta en noggrannare titt på de leverantörer som fanns på marknaden. Vi gick därför ut med en enkät till hela domstolsväsendet för att se om domstolarna var intresserade av en gemensam upphandling. Svaren var mycket positiva, säger Jörgen Nilsson, IT-säkerhetschef och stf chefsjurist på Domstolsverket. Samtidigt fick Kammarkollegiet, som då ansvarade för statlig inköpssamordning, via en artikel i Domstolsverket Informerar nys om vad som var på gång och bad verket att upphandla för hela staten. Efter att generaldirektör Stefan Strömberg gett klartecken drog arbetet igång hösten Förutom Jörgen Nilsson har bl a Maria Holmberg, Clas Ek och Magnus Patriksson också ingått i arbetsgruppen. Tillsammans har de samlat in information, satt upp bedömningskriterier, valt anbudsform, tagit in anbud, hållit i frågestunder, lyssnat på presentationer, skrivit avtalsvillkor och till sist slutit ramavtal med leverantörer inom tre områden: breda rättsdatabaser, juridiska nyhetstjänster och rättsdatabaser som rör särskilda rättsområden. SMART ANVÄNDARMODELL Valet att välja flera leverantörer och ge dem möjligheten att lämna anbud inom flera områden var en medveten strategi. Inte bara för att det inom staten finns många olika Utvecklande och stort. Clas Ek, Maria Holmberg och Jörgen Nilsson från Domstolsverket om arbetet med att ta fram statliga ramavtal för webbaserade rättsdatabastjänster. sorters behov av rättsinformation, utan även för att staten utgör en stor del av marknaden. Ses staten som en aktör, är vi störst. Ett avtal med oss är många gånger avgörande för företagen, så ur konkurrenssynpunkt fanns det också en anledning att välja flera företag, berättar Jörgen Nilsson. Marknadens utseende har även gett Domstolsverket en utmärkt förhandlingsposition vad gäller tjänsternas prissättningsmodell. Rent konkret ger det statliga myndigheter i vissa fall stora rabatter. Dessutom har arbetsgruppen förhandlat fram opersonliga användarlicenser, vilket ger möjligheter till en ännu effektivare användning. Väljer en domstol licenser för exempelvis tre användare innebär det att vem som helst kan använda tjänsten, men att max tre personer kan göra det samtidigt. Det gör att en större domstol ganska snabbt kan få sitt behov av tjänsten tillgodosett utan att behöva så många licenser. Andra viktiga kriterier har varit i vilken mån lagtext kommenteras samt hur ofta innehållet i tjänsterna uppdateras, säger Jörgen Nilsson. Vi kände också att cd-romskivor var en krånglig och förlegad teknik och valde därför enbart webbaserade lösningar. KLAPPAT OCH KLART Under en intensiv eftermiddag fick inbjudna myndigheter och domstolar chans att träffa 4 DOMKRETSEN nr 2/2003

5 NYHET Det är förvånansvärt många myndigheter som inte känner till förordningen om statlig inköpssamordning och handlar utanför de ramavtal som finns. På sikt kan det göra att leverantörerna ger sämre erbjudanden och att avtalen undergrävs. Robert Alexanderson, upphandlingsjurist, Statskontoret Stora ramavtal sätter press på leverantörerna, vilket gör att vi också kan få bättre stöd i frågor som service och kundsupport. Det bör vara en fördel med många leverantörer. Väljer vi en behöver inte det betyda att vi väljer bort någon annan. Gunilla Bergman, chefsadministratör, Mats Jender, tf chefsrådman, Södra Roslags tingsrätt samt Donkai Sato, domstolssekreterare, Sollentuna tingsrätt. Det finns många fördelar med gemensamma upphandlingar men den största vinsten är att vi kan spara stora administrativa kostnader. Karin Peedu, upphandlare och enhetschef på rättsavdelningen, Post- och Telestyrelsen alla leverantörerna, ställa frågor om tjänsterna och testa själva. Att de 100 platserna till seminariet tog slut på drygt en vecka tyder på att seminariet var efterlängtat. Donkai Sato, domstolssekreterare från Sollentuna tingsrätt, uppskattade möjligheten att se hur tjänsterna fungerar i verkligheten. En informationsträff gör det enklare att jämföra de olika lösningarna och visar tydligt vad de olika leverantörerna kan erbjuda. För det mesta får vi broschyrer att läsa, vilket inte ger så mycket. Här kan man få en bild av hur tjänsten fungerar, ta ett provabonnemang och sedan göra en utvärdering av det som finns hemma, säger han. En stor fördel med att använda ett redan upphandlat ramavtal är att allt förarbete redan är gjort. Det sparar både tid och pengar när den myndighet som vill avropa i princip bara behöver välja tjänster för att sedan fylla i en blankett. På Domstolsverkets intranät finns allt serverat. Under rättsdatabastjänster finns det information om hur upphandlingen har gått till, korta fakta om leverantörerna samt alla blanketter och avtal, berättar Maria Holmberg, upphandlare och förvaltare på Domstolsverket och fortsätter: Det är här ju ett tillfälle för domstolarna att prova något nytt, och kanske hitta en leverantör som passar bättre. BLODAD TAND Den domstol som väljer att avropa webbbaserade rättsdatabastjänster får ett avtal på ett år och kan sedan förlänga detta med ytterligare ett. För Domstolsverket innebär det att det väntar en ny statlig upphandling om två år. Det skall bli spännande att se hur det här avtalet fungerar, om det ligger rätt eller är för trubbigt. Då kan det hända att fler, eller en helt annan uppsättning av leverantörer, kommer ifråga, säger Clas Ek som har mångårig erfarenhet av upphandlingar inom Domstolsverket. Verket har gjort stora upphandlingar tidigare, men aldrig haft ansvar för ett statligt ramavtal. Det svåraste har varit att förutse vilka krav och behov hela statsförvaltningen har på dessa tjänster. Jag har lärt mig mycket nytt inom anbudsområdet men även inom sakområdet. Vi har fått kontakt med andra utanför domstolsvärlden, vilket har varit roligt, sammanfattar Clas Ek. Om det blir några fler statliga upphandlingsuppdrag för Domstolsverket får framtiden utvisa. Just nu handlar arbetet mest om att förvalta och marknadsföra det ramavtal som finns. Bland annat planeras ett ytterligare informationsseminarium i november. Det är bra att Domstolsverket har gjort det här. Själva sitter vi med ett avtal som är för dyrt, så vi kommer definitivt att försöka dra nytta av detta. Jerry Eriksson, lagman, Länsrätten i Uppsala län Fakta Information om upphandlingen för webbaserade rättsdatabastjänster finns på eller på Domstolsverkets intranät under fliken rättsdatabastjänster. Kontaktpersoner på Domstolsverket är: Maria Holmberg, tel Jörgen Nilsson, tel INFORMATION OM DE OLIKA LEVERANTÖRERNA FINNS PÅ: DOMKRETSEN nr 2/2003 5

6 UTBLICK Dömd till en andra chans När antalet drogrelaterade brott och frihetsberövanden ökade i början av 1980-talet ställdes rättssystemet i USA inför stora problem. Lösningen blev specialiserade domstolar. Här berättar Drug Court Counselor Marie-Louise Dodson om det intensiva arbetet vid drogdomstolen i Tacoma. TEXT och FOTO Marie-Louise Dodson SYFTET MED specialiserade drogdomstolar är att minska alkohol- och drogmissbruk, antalet drogrelaterade brott samt återfall i missbruk och brottslighet. Medlen att nå målet utgörs av behandling, nära övervakning och kontroll av domstolen samt sanktioner vid misskötsel. Efter 30 år som socionom, varav 19 år som alkohol- och drogterapeut, kan jag konstatera att de senaste 14 månaderna har varit de mest krävande i mitt yrkesliv. Det har varit blod, svett och tårar, varvat med uppmuntran, humor och kreativitet. Allt överskuggat av ett fantastiskt samarbete mellan domare, åklagare, försvarsadvokater och alkohol- och drogterapeuter. Drogdomstolen i Tacoma i delstaten Washington, startade 1994 och var en av de första drogdomstolarna i landet. Verksamheten är utvecklad för vuxna och tonåringar som begått drogrelaterade brott, samt för personer med minderåriga barn. Den kliniska behandlingen genomförs av en huvudsaklig vårdgivare, Pierce County Alliance (PCA). Hit remitterar domstolen alla klienter för utvärdering, behandling och eftervård. ENGAGERADE NYCKELPERSONER Domare Bruce Cohoe och Domare D. Gary Steiner har varit involverade sedan starten av drogdomstolen. Åklagaren tjänstgör heltid för drogdomstolen. Fyra offentliga försvarsadvokater har avdelats, och roterar veckovis. Privata försvarsadvokater representerar ett fåtal klienter. Den minskade återfallsfrekvens i såväl brottslighet som i återgång till droganvändning har medfört att Pierce County stöder drogdomstolens verksamhet med dollar per år. Domare Cohoe framhåller den mänskliga aspekten av verksamheten som den stora drivkraften. Det är mycket tillfredsställande att se hur människor får tillbaka sin värdighet och sina liv. Det gör mitt arbete i drogdomstolen till mitt mest betydelsefulla förordnande. ÅKLAGARENS REKOMMENDATION AVGÖR En snabb handläggning är avgörande för kostnadsbesparingar och klienterna ställs som regel inför rätta inom 72 timmar efter arrestering. Innan domstolen genomför den första förhandlingen ansvarar åklagaren för en så kallad utvärdering av den åtalades möjligheter att antas till programmet. Den klient som utvärderats och accepterats, förklaras som officiellt inskriven av domaren. Samtidigt avsäger sig klienten sin rätt till en snabb rättegång, instämmer i de fakta som finns i polisrapporten som upprättades vid gripandet, och förklarar sig villig att fullfölja det rigorösa behandlingsprogrammet under övervakning av domstolen i minst ett år. Om klienten fullföljer drogdomstolens program avskrivs åtalet. Den klient som inte följer behandlingskraven blir föremål för en domarrättegång, baserad enbart på polisrapporten som klienten godkände i samband med inskrivningen. BEHANDLING UNDER EGET ANSVAR Från den dag man skrivs in i programmet svarar klienten regelbundet inför domaren. Den totala behandlingstiden är 52 veckor, men i de flesta fall tar det cirka månader att genomföra programmet. I en del fall kan det ta två år eller mera. Att klienterna hålls konsekvent ansvariga för sitt beteende under behandlingen har avgörande betydelse för behandlingsresultaten. För sen ankomst, missade urinprover,»att klienterna hålls konsekvent ansvariga för sitt beteende under behandlingen har avgörande betydelse för behandlingsresultaten.«positiva urinprover, hemuppgifter som inte är klara i tid, slarv med obligatoriska möten samt oärlighet, rapporteras i de skriftliga rapporter som terapeuten föredrar för domstolen en eller två gånger per månad. Domstolen reagerar snabbt på rapporterade incidenter av misskötsel från klientens sida. Sanktionerna är progressiva och förstärks vid fortsatt misskötsel. Domaren har det enväldiga ordet vid utdömandet av föreslagna sanktioner. Några exempel på sanktioner är: utökad behandlingstäthet, inklusive utökat krav på antal AA/NA-möten per vecka åläggande av noll-tolerans, med innebörd att nästa tillfälle av misskötsel medför omedelbar häktning utskrivning från programmet med åtföljande rättegång och dom. 6 DOMKRETSEN nr 2/2003

7 UTBLICK MINNESVÄRD CEREMONI När klienten har fullföljt sin behandling firas det med en utskrivningsceremoni i domstolen. Åklagaren, försvarsadvokaten och samtliga alkohol- och drogterapeuter vid PCA deltar. Klienten omges av familj och vänner som samlats för att dela den stora stunden. Domaren, som håller i ceremonin, sammanfattar klientens tid i programmet. Åklagaren överlämnar handlingar till klienten för att visa att det ursprungliga åtalet är avskrivet, och att brottet inte kommer att registreras i klientens kriminalregister. Från försvarsadvokaten får klienten ett certifikat som påvisar att drogdomstolens Fakta I november 2002 fanns det 946 drogdomstolar i USA. Sedan början av 1990-talet har mer än vuxna åtalade och ungdomar deltagit i behandlingsprogram. (1) Normalkostnaden för behandlingsdelen av drogdomstolens program varierar från $ till $ per deltagare. Det skall ställas i kontrast till en besparing av uppskattningsvis $ för icke utnyttjad fängelsetid. Besparingar i minskad övertid för polisen, vittneskostnader, jury- och andra kostnader tillkommer. (2) KÄLLOR OCH MER INFORMATION (1) National Drug Court Institute, Drug Facts, Office of Justice Programs Drug Court Clearinghouse and Technical assistance Project, November 2002, (2) National Drug Court Institute, U.S. Department of Justice, Office of Justice Programs, Bureau of Justice Assistance. SEARCH, The National Consortium for Justice Information and Statistics. Drug Court Monitoring, Evaluation, and Management. Information Systems: National Scope Needs Assessment. MONOGRAPH. February 2003 Domare Bruce Cohoe och Domare D. Gary Steiner är två engagerade nyckelpersoner som varit med sedan starten. Drogdomstolens goda resultat är resultatet av ett fantastiskt samarbete mellan domare, åklagare, försvarsadvokater och alkohol- och drogterapeuter. program är fullföljt. Med några väl valda ord överlämnar drogterapeuterna så behandlingsmedaljen. Avslutningningsvis sammanfattar klienten sin behandling. Att höra klienten säga tack för att ni har hjälpt mig att få mitt liv tillbaka, utan drogdomstolen hade jag varit död idag, förstärker min egen förvissning om att ett välstrukturerat behandlingsprogram för brottsåtalade alkohol- och drogberoende människor i öppenvård, leder till en solid och välgrundad tillfrisknandeprocess. DOMKRETSEN nr 2/2003 7

8 AKTUELLT Ny organisation ger nya möjligheter Fram till 2010 skall antalet tingsrätter skäras ned till hälften. Länsrätter och tingsrätter skall få en gemensam administration, antalet överrätter skall reduceras och de små hyresnämnderna skall integreras i tingsrätterna. Det är en framtidsskiss som förespråkar radikala förändringar för domstolsväsendet, men enligt Stefan Strömberg, generaldirektör för Domstolsverket, är det även nödvändiga förändringar. TEXT Petra Meyer FOTO Carl Johan Erikson VID EN FÖRSTA ANBLICK finns det slående likheter mellan skissen för ett reformerat domstolsväsende och den vision som presenterades av Framtidsgruppen under Chefsdagarna den september. Arbetet har skett helt separat. Jag har inte haft någonting med visionen att göra, förutom att Domstolsverket har medverkat till att den har kommit i gång. Däremot har vi varit mycket noga med att inte lägga oss i Framtidsgruppens arbete. Likheterna är en konsekvens av att det är många som tycker ganska lika. När jag läser visionen känner jag att det blåser en frisk vind i domstolsväsendet, och det tycker jag är det mest positiva, säger Stefan Strömberg. ETT FUNGERANDE DOMSTOLSVÄSEN En av de mest grundläggande orsakerna till den omfattande omorganisationen är behovet av personalmässigt större domstolar som inte är lika sårbara som de små. Det är många små domstolar som fungerar utmärkt så länge folk håller sig friska, men de är sårbara och de är även sårbara om de får mål de inte har rutin på. En annan konsekvens av omorganisationen är att man med större och integrerade domstolar kan öka specialiseringen hos domarna, få en mer effektiv beredningsorganisation och skapa en mer kvalificerad administration. Förändringsarbetet blir ett gemensamt ansvar för de domstolsanställda, men också för hela domstolsväsendet. I dag gör var och en sitt. Domarna håller på med sitt, notarierna och domstolssekreterarna sköter sitt. På den fronten måste det ske en betydande förändring av det inre arbetet. Det största motståndet mot en omorganisation kommer inte från själva domstolsväsendet, utan snarare från riksdagsmän och lokalpolitiker. Hos domstolarna och framförallt den yngre generationen anställda finns däremot önskemål om förändringar. De förändringar som redan har skett, bland annat genom sammanslagningar, har dock bemötts positivt och det finns nu hopp om att det skall gå att fortsätta det förändringsarbete som redan påbörjats. Rent konkret kommer organisationen på tingsrättssidan att utredas under resten av 2003 och Arbetet kommer att ske regionvis och regeringen kommer sedan att få ta ställning till hur domstolsväsendet skall förändras. Stefan Strömberg anser att det är viktigt att framhålla att underlaget som nu föreligger är en skiss och inte ett färdigt förslag. Det finns ingen sanning som säger att det skall se ut på ett visst sätt. Det blir vad man vill att det skall bli. Men jag tror att omorganisationen är enda möjliga vägen om vi skall komma någonstans på sikt.»domstolsverket har länge fått kritik för att vi inte har en egen vision om hur domstolsväsendet skall se ut. Det här är ett svar på den kritiken.«8 DOMKRETSEN nr 2/2003

9 AKTUELLT Magra år för domstolarna Efter påtryckningar får domstolsväsendet ett extra anslag på 50 miljoner kronor till budgeten Trots det skall domstolarna spara 90 miljoner fördelat på tre år. Personalnedskärningar, minskad kompetensutveckling och ökad arbetsbelastning är några av konsekvenserna. TEXT Viktoria Ekberg ILLUSTRATION Lars Rehnberg EFTER ETT TILLKOMMANDE sparbeting på totalt 175 miljoner under de tre närmaste åren ansåg Domstolsverket i augusti att läget var ohållbart. I en skarp skrivelse till regeringen ställde verket krav på extra anslag för att täcka medelsbristen. Att domstolsväsendet idag har så svag ekonomi förklaras bland annat med de stora oförutsedda kostnaderna för pensioner, neddragningarna på domstolsväsendets anslagskredit och en ständigt otillräcklig kompensation för löner. Läget var väldigt akut då och det kommer att vara så även nästa år, säger Stefan Strömberg, generaldirektör på Domstolsverket. Genom att vi inte får kompensation för löner äts dessutom vår ekonomi upp på lång sikt. I snitt tappar vi 30 miljoner per år och det kommer att fortsätta i framtiden. De extra resurser i form av 50 miljoner plus anslagskrediter som domstolsväsendet har fått, kommer att användas till att klara kostnaderna för Detta och det faktum att domstolsväsendet skall spara 90 miljoner»jag tror det föder mycket positivt att ta med hela personalen i de ekonomiska diskussionerna. Det är ovanligt i vår organisation att man kallar in sin personal och säger: Vi har ett problem hur löser vi det? Låt personalen bli delaktig och ta ansvar även i detta.«kronor från nästa år fram till och med 2006, gör att medel till gemensamma ändamål får stryka på foten. Vi kommer att kunna genomföra Veras första steg, men inte starta den viktiga utvecklingen av funktioner som steg två innehåller. Dessutom kommer utbudet av utbildningar vara fortsatt lågt och investeringar av modern teknik i rättssalarna hållas på ett minimum, summerar Stefan Strömberg. Andra effekter av sparbetinget blir kraftiga personalminskningar som ger längre handläggningstider, ökad arbetsbelastning och sämre arbetsmiljö. SVÅR UPPGIFT VÄNTAR Eftersom de största kostnaderna i domstolsväsendet är fasta, väntar en svår uppgift för domstolarna. Nu gäller det att vi bygger en organisation som tar tillvara resurserna på bästa och mest effektiva sätt. Personalfrågan är ett problem eftersom vi står inför en generationsväxling samtidigt som nedskärningar oftast drabbar de yngsta. Jag tror på en flexiblare organisation med en viss omsättning av yngre jurister och domstolssekreterare. När människor utvecklas och går vidare till nya tjänster uppstår en rörlighet som skulle kunna utnyttjas till en budgetregulator, säger Stefan Strömberg. Domstolsväsendet står inför stora förändringar och med de kommande årens tuffa sparkrav är det svårt att blicka framåt. Det gäller att hela tiden ha både det korta och det långa perspektivet för ögonen. Det tror jag är det bästa sättet att göra det här läget minst besvärligt, berättar Stefan Strömberg. Med domstolarnas handlingsplaner som grund kommer Domstolsverket under oktober och november att genomföra budgetdiskussioner. Efter det kommer resultatet av dessa samt konsekvenserna av de ekonomiska förutsättningar att presenteras för regeringen. Fakta EKONOMI 2004 DOMSTOLSVÄSENDET Ökade anslag på 50 miljoner kronor Underskott på cirka 105 miljoner kronor Sparkrav 90 miljoner kronor under tre år, d v s 45 miljoner 2004, 25 miljoner 2005 och 20 miljoner EKONOMI 2004 DOMSTOLSVERKET Sparkrav på 5,5 miljoner kronor DOMKRETSEN nr 2/2003 9

10 KULTURKROCKAR Samhällen utgör kulturer, men även mindre grupper med gemensamma erfarenheter och tankestrukturer skapar egna kulturer inom den övergripande samhällsstrukturen. Dagens Sverige är heterogent och segregerat. Kulturkrockar uppstår dagligen, inte minst inom rättsväsendet, när människor med skilda värdesystem möts. Anders Wennerström undervisar anställda inom rättsväsendet om kulturskillnader och kulturella koder. TEXT Petra Meyer FOTO Carl Johan Erikson Är rättvisan verkligen blind? LAGEN SKALL INTE göra skillnad på människor på grundval av klass, kön eller etnicitet. Med tanke på att invandrare är överrepresenterade när det gäller kriminalitet och att majoriteten av jurister kommer från en väletablerad svensk bakgrund finns det med andra ord åtskilligt med utrymme för kulturkrockar. Det blir svårigheter när man har människor framför sig med en annorlunda kulturell bakgrund. Man vet inte riktigt hur man skall förstå människors kroppsspråk eller vad de säger, säger Anders Wennerström. Det är oerhört lätt att se, tolka och döma vad som uppfattas som uttryck för en främmande kultur. Enligt Anders Wennerström är det dock betydligt svårare att se och genomskåda den egna kulturen. Alla de koder och små nyanser som en kulturs medlemmar accepterar som självklara och rätt kan vara obegripliga för en utomstående. I likhet med alla andra kulturer består den juridiska kulturen av värderingar, föreställningar, normer och språk som effektivt utesluter utomstående och binder samman dem som ingår.»förutsättningarna för att människor skall kunna "ta seden dit de kommer" finns inte i Sverige i dag. Man kan inte bli mer integrerad än vad man blir accepterad.«en av de mest övergripande föreställningarna som styr den juridiska kulturen är principen om domstolens suveräna objektivitet och opartiskhet. Även lagarna framstår Antropologi och kulturkunskap är väldigt långt ifrån den traditionella juridiska utbildningen. De utbildningsansvariga på Domstolsverket tycker att de aspekterna är väldigt viktiga. som frikopplade från intressen och ideologier. Detta kan leda till att människor inom rättsväsendet inte ser sig själva som bärare av kulturella föreställningar utan endast som representanter för en abstrakt rättvisa. Enligt Anders Wennerström finns det också en risk att samhällsutvecklingen leder till segregerade domstolar med invandrare på de åtalades sida och svenskar som representanter för rättsväsendet. Men han anser också att det bland nyutbildade jurister finns en större öppenhet för att diskutera den här problematiken i dag. Inte minst för att kvinnor i större utsträckning har kommit in i den traditionellt manliga juridiska världen och bidragit till förändrade synsätt. KULTURELLA KODER OCH FÖRESTÄLLNINGAR Möten mellan kvinnor i maktpositioner och misstänkta eller åtalade män från en ickesvensk kultur kan ge upphov till konflikter och missförstånd. För män från utpräglat patriarkala samhällsstrukturer är det ovant att träffa kvinnor i offentlig tjänst. De kan uppleva det som kränkande och problematiskt att behöva underordna sig en kvinna. För en svensk kvinna kan det kännas minst lika kränkande om den åtalade inte möter hennes blick, eller skakar hand med henne. Att inte möta blicken, att titta i taket eller i golvet, det upplevs ofta som att den här människan är skyldig på något sätt. Det ger ett väldigt osäkert intryck, men det kan»jag tror att de föreställningar vi generellt har om svarta och om muslimer, inte minst de arabisktalande, det är någonting som går genom hela folklagret.«mycket väl vara kulturellt betingat. Man kan ha lärt sig att inte se en främmande kvinna i ögonen. Det har alldeles för starka kopplingar till sexualiteten. Att vika undan med blicken, behöver inte betyda skuld. Det kan lika gärna vara ett tecken på respekt. Det är i sådana situationer som domare eller åklagare kan komma att dra förhastade slutsatser. En annan kulturskillnad som finns mellan det svenska samhället och vissa invandrargrupper är synen på skuld och skam. Sverige är ett utpräglat skuldsamhälle. Att erkänna sin skuld är ett sätt att bli fri. I kulturer med ett mer kollektivt tänkande blir gruppen, familjen, den sociala närmiljön betydligt 10 DOMKRETSEN nr 2/2003

11 KULTURKROCKAR viktigare. Att erkänna ett brott drabbar inte bara individen, det drar skam över hela gruppen. Enligt Anders Wennerström kan det till och med uppfattas som en moralisk skyldighet att inte erkänna. Risken är att den som inte erkänner, även om alla bevis talar emot honom, kan uppfattas som psykiskt labil eller som en notorisk lögnare. I förlängningen kan hela invandrargrupper bli betraktade som mindre pålitliga. FÖRSTÅELSE OCH FÖRÄNDRING Ligger det inte en risk i att man genom att förklara beteenden och handlingar med kulturella argument kan hamna i en position där kriminella handlingar bortförklaras? Jag tycker att det är väldigt viktigt att förstå, det är väldigt viktigt att ha kunskap, men det innebär inte att man skall acceptera. Jag kan förstå mekanismerna»det handlar om hur vi visar respekt och det tycker jag inte att vi gör när vi håller människor i utanförskap och bidragsberoende. Vi har fått en ny underklass i Sverige med etniska och religiösa förtecken.«bakom ett hedersmord, även om jag själv inte kan sätta mig in i hur det är att tvingas döda min dotter. Det steget är för avlägset för mig. I stället för att betrakta främmande kulturer som just främmande och väsensskilda, tycker Anders Wennerström att man kan dra paralleller till Sverige innan folkhemsbygget. Ett bondesamhälle med sträng social kontroll, inte minst över flickors sexualitet, och där gruppen sattes före individen. Det främmande framstår plötsligt inte så skrämmande i det perspektivet. Och det finns möjligheter att bygga broar för att överkomma den ömsesidiga misstänksamheten. I flera projekt Anders Wennerström arbetat med har man uppnått goda resultat genom att upprätta en dialog med religiösa ledare och ledare för invandrarföreningar. Han anser dock att myndigheterna måste uppvisa genuint intresse och genuin respekt för de olika gruppernas kulturella särdrag. Det krävs också att samhället och rättsväsendet skärskådar den egna kulturen och de strukturer som gör det mycket svårt för invandrare att integreras och accepteras fullt ut i det svenska samhället. Den här homogeniteten som skapades i och med att folkhemmet byggdes, i den finns också en uppfattning om att vi är lite bättre. Det börjar luckras upp lite nu, men vi har byggt strukturer som gör det väldigt svårt att komma utifrån och in. I en intervju i DN (26/8) säger Beverly McLachlin, ordförande i Kanadas högsta domstol, att juridiken riskerar att skapa orättvisa om den tror sig behandla alla lika. Juridiken behöver genomgå ett subjektivt skifte. Kanske det är det största kravet på rättsväsendet i dagens Sverige? Om vi kunde hitta en väg för invandrare att bli delaktiga, så att vi fick en jämställdhet som inte bara handlar om kön, utan även om minoriteter, då skulle vi kunna bli ett riktigt bra samhälle. Fakta Anders Wennerström har studerat religionshistoria i Lund och etnografi i Uppsala och antropologi i Pakistan. Totalt har han arbetat och bott 14 år i Pakistan. Sedan Anders återvände till Sverige 1989 har han jobbat inom invandrarförvaltningen och med olika projekt på Rosengård i Malmö samt undervisat olika grupper om kulturskillnader. DOMKRETSEN nr 2/

12 KULTURKROCKAR Tolkens dilemma: Förstå men inte förklara Ju mer man vet om ordens laddning och ordens betoning, desto mer vårdar man språket och desto mer bekymrar man sig för risken att rättssäkerheten går förlorad på grund av nyanser och kulturskillnader. Här skriver tolken och författarinnan Azar Mahloujian om de svårigheter som kan möta en domstolstolk. TEXT Azar Mahloujian FOTO Ulla Montan JAG VILL INTE vara med på bild, jag är bara tolk, säger jag till kvällstidningens fotograf i förväg. Visst, visst. Ingen fara, försäkrar han mig. Den anhållne kommer in i korridoren. Det klickar och blixtrar. Han reagerar snabbt, håller upp sina papper framför ansiktet och döljer det för kameran. Han leds i rättssalen och jag följer efter. Det blir en svettig, lång dag. Inte bara för honom och hans advokat som måste förklara varför han hade fått ett paket med ett halvt kilo heroin av mycket hög kvalité gömt i ett par badskor från Thailand, och inte bara för åklagaren som måste motbevisa med hjälp av polisens avlyssnade telefonsamtal, utan också för mig. En tolk förväntas vara skicklig när det gäller tolkteknik och tolketik, hon/han skall också vara duktig på juridiska termer och domstolens jargong och också kunna språkets nyanser. Språket är inte bara ord, språket är kulturen också. Jag ska döda dig! kan låta mycket allvarligare när det sägs på svenska än när det sägs på persiska. I ett land drabbat av krig och våld blir språket råare och våldsammare, så en mening som på persiska kan uppfattas som tomma ord och bluff, kan innebära starkt hot när det översätts till svenska. FÖRKLARINGAR FÖDER MISSFÖRSTÅND Kulturkrockar och missförstånd som finns i samhället är inte sällsynta i domstolarna, de förekommer vid en vårdnadstvist när den iranske mannen kallar sin fru för en icke lämplig person att umgås med sina barn. Vad har han för bevis? frågar rätten och han nämner hennes oanständiga klädsel. Då tystnar rätten, advokaten tittar bekymrat på sin klient som har gjort bort sig och kommer att förlora målet. När den anklagade för ett narkotikabrott förklarar för rätten att det ingår i iransk kultur att röka opium fnyser nämndemännen som inte känner till iransk kultur, och inte vet att detta bara sagts som en förmildrande omständighet. I sådana stunder känns det pinsamt. Tolken tar illa upp och vill gärna rätta till, men tolkens eviga dilemma är att hon/han bör vara neutral och opartisk, hon/han får inte agera kulturantropolog och berätta för domstolen om ordens och beteendenas egentliga innebörd. Kanske har vi tolkar med utländsk bakgrund svårare än våra tolkkollegor som har sitt ursprung i Sverige. De identifierar sig inte direkt med dem som de tolkar för. MÄRKLIG DAG FÖR TOLKEN OCH KLIENTEN Det är mycket som man upplever när man arbetar som tolk i en domstol. När jag tolkar vid en vigselförättning i Stockholms tingsrätt känns det som om jag har trätt in på ett förbjudet område. I Iran, som alla andra muslimska länder, är vigsel inte en kvinnosak, det är en manlig mullas sak. Jag har tolkat vid skilsmässoärenden också. En gång var datumet 21 mars, dagen sammanföll med det iranska nyårsfirandet. Det var helg och glädjedag där, men en vanlig arbetsdag i Sverige. Om paret hade varit i Iran skulle de aldrig ha skilts, i alla fall den dagen. Dels för att det var helg och domstolen var stängd i 13 dagar framåt. Dels för att släktingar och vänner skulle ha gjort allt för hindra skilsmässan. Ingen i Solna tingsrätt visste vad denna»ingen i Solna tingsrätt visste vad denna märkliga dag betydde för klienterna och för tolken.«märkliga dag betydde för klienterna och för tolken. Den långa dagen med knarksmugglingsmålet tog i alla fall slut och jag hann glömma den. Domen kom och dagen därefter kom även Expressen med sitt reportage. Där fanns en stor bild på mig tillsammans med min landsman som hade fått åtta års fängelse, han skyddad av sina papper och jag helt oskyddad. Fakta Azar Mahloujian föddes i Iran Hon har en fil.lic och är även utbildad bibliotekarie. Med hjälp av människosmugglare tog hon sig till Sverige 1982 via Istanbul och Belgrad. Förutom att vara auktoriserad tolk i persiska, har hon även jobbat som frilansjournalist för Sveriges Radio och Dagens Nyheter. Hon har publicerat två böcker på svenska, Älskar du någon annan? samt De sönderrivna bilderna, och arbetar även som översättare. 12 DOMKRETSEN nr 2/2003

13 PROFILEN Det är viktigt att straffet står i relation till handlingen. Domstolen som sätter offret i centrum Chefsrådman Kjell Bülund har ägnat en stor del av sin tid på Växjö tingsrätt åt ungdomsmål. Sedan mars 2001 är han också delaktig i Rättskedjeprojektet, ett samarbete mellan polis, åklagare, tingsrätt och frivården som strävar efter en snabbhantering av brott mot kvinnor, närmare bestämt våld och hot i närståenderelationer. TEXT Petra Meyer FOTO Magnus Torle VÅLD OCH HOT mot kvinnor är svårhanterliga brottmål på många sätt. Inte minst därför att domstolarna har fått ta emot mycket kritik för hur de behandlar kvinnor som utsatts för övergrepp. Långa handläggningstider är också problematiskt i denna typ av mål. Enligt Kjell Bülund är det bara positivt att arbeta med en snabb handläggning. Man vinner en massa fördelar. För kvinnan själv, offret, är det en färsk gärning. Polisen har fått videokameror och de kan dokumentera offret på plats. Man håller förhör med målsäganden och den tilltalade på en gång och man kan göra ingripanden direkt och säkra bevisning. Ur rättsäkerhetssynpunkt tycker jag att det är mycket säkrare för alla inblandade. I Växjö har man i och med Rättskedjeprojektet lyckats få ned genomsnittet på»jag har svårt att tro att den här förändringen kommer inifrån domstolarna.«handläggningstiden mellan brottanmälan och dom från 202 dagar till 44 dagar. Enligt överenskommelsen som projektet bygger på skall utredningstiden hos polis och åklagare inte överskrida tre veckor och huvudförhandling skall hållas inom 14 dagar. Målsättningen är 35 dagar och vi är inte riktigt framme ännu. Sen finns det ju alltid fall som drar ut på tiden av olika anledningar, men det är en markant skillnad. ANPASSNING AV DOMSTOLEN Rättskedjeprojektet handlar dock inte bara om förändringar i rutiner för polis, åklagare och rätten. Överlag finns det en betydligt större fokusering på offrets behov än vad som är vanligt inom rättsväsendet. För ett våldtäkts- eller misshandelsoffer som måste återberätta en traumatisk upplevelse kan själva rättegången framstå som ytterligare ett övergrepp. Man måste tänka på hur man bemöter våldsoffer. Jag vet att åklagaren jag jobbar med i 95 procent av fallen går ut och pratar med målsäganden och i mån av tid gör jag det också. Som i går när vi hade en 16-åring i ett våldtäktsfall. Jag tyckte att det var viktigt att gå ut och fråga henne om hon visste hur det såg ut inne i salen. Det visste hon inte så hon fick komma in och titta. Man kan också vara rätt så vänligt inställd till att ha förhandlingen bakom stängda dörrar, av hänsyn till målsäganden. Och om det är så att vittnen och målsäganden inte vill träffa den tilltalade, vid våldtäktsfall till exempel, så finns möjligheten att höra dem i den tilltalades utevaro. Det fungerar väldigt bra. Växjö tingsrätt är också en av de första domstolarna i Sverige att arbeta aktivt med vittnesstöd och har varit något av en föregångare för denna typ av verksamhet. Egentligen tycker jag att det är lite futtigt att det skall behöva bygga på frivillighet, det är Brottsofferjouren som organiserar detta. Vi hjälper till på så sätt att, tingsrätten varje år bidrar ekonomiskt till deras verksamhet. Rättskedjeprojektet har på många sätt inneburit en anpassning från domstolarnas sida. Allting bygger på att fokusera på ett bättre bemötande av brottsoffer och vittnen. Jag tycker att det är viktigt och man har nog anpassat sig själv efter kraven också. Jag tycker att det här är intressant och skall det hända någonting måste man vara engagerad. Fakta NAMN: Kjell Bülund FÖDD: I Östersund och utbildad i Lund. BAKGRUND: Satt ting i Oskarshamn och var länsassesor i Karlstad. Tillbringade sju år som rådman i Lycksele och ett år som revisionssekreterare vid Högsta domstolen. Arbetat som rådman i Växjö sedan 1982, chefsrådman sedan FAMILJ: Fru och tre vuxna barn och en 11- årig Golden Retriver som inte får följa med till jobbet längre på grund av allergisanering. INTRESSEN: Jag tycker mycket om att åka skidor och att gå i fjällen. Jag är ju där uppifrån och tillbringade ungdomsåren i hela Jämtland. FRAMTIDEN: Jag trivs fortfarande väldigt bra med att vara domare, men jag skall väl gå i pension så småningom. DOMKRETSEN nr 2/

14 24-TIMMARSMYNDIGHETEN En förändring lika omvälvande som elmotorn E-förvaltning är demokrati i praktiken, menar Statskontorets generaldirektör Knut Rexed. När medborgare och myndigheter möts via bildskärm och tangentbord skapas nya forum för dialog och inflytande. Men han tror att domstolarna har en lång väg att gå innan digital kommunikation med allmänheten blir vardag. TEXT Anne Hammarskjöld FOTO Carl Johan Erikson och Bengt Olof Olsson/Bildhuset 24 SEDAN JUNI 2001 har Statskontoret haft regeringens uppdrag att stimulera och stödja utvecklingen av 24-timmarsmyndigheter. Resultatets visioner och verklighet till dags dato finns samlade i rapporten Samverkande 24-timmarsmyndigheter Sammanhållen elektronisk förvaltning, som presenterades i somras. Det är en diger lunta om det som lite storslaget kallas medborgaroch företagsorienterad nätverksförvaltning. Statskontorets generaldirektör Knut Rexed har lång erfarenhet av e-förvaltning, och anser att det är först nu som vi lämnar den traditionella överhetsförvaltningen bakom oss, till fördel för en förvaltning i medborgarnas tjänst. Nu ser vi resultatet av tre stora kulturella förändringar som präglar samhället. Det första är en teknisk revolution när vi får tillgång till digital information och kommunikationsmedel. Den andra är värdeförändringar hos medborgarna som är väldigt tydliga i hela världen, där man ser en rörelse från förlitande på traditionella auktoriteter till mera rationella ifrågasättande förhållningssätt. Den tredje är en omställning från överhetsstat till en förvaltning i medborgarens tjänst. Alla dessa tre förändringar ställer vår förvaltning inför nya utmaningar. Knut Rexed menar att dagens möjligheter är lika mycket resultatet av modern informationsteknik, som av de senaste 20 årens förändringar av förvaltningssystemet. Genom att avskaffa detaljregleringar och i allt högre grad arbeta med mål- och resultatstyrning har Sverige idag en förvaltning med hög utvecklingsförmåga och flexibilitet. Knut Rexed framhåller Arbetsmarknadsverket och Tullverket som exempel på myndigheter som kommit långt i utvecklingen av kundanpassade tjänster på Internet. Av egen erfarenhet från dåvarande AMS vet Knut Rexed att sådan förändringsvilja och drivkraft kommer inifrån myndigheterna. Både Arbetsmarknadsverket och Tullverket har varit tidiga med att digitalisera sina grundläggande verksamhetsbaser. I båda fallen har det dessutom funnits eldsjälar inom myndigheterna, både medarbetare och ledare, med förmåga att engagera sig i utvecklingen och driva på den. Om Arbetsmarknadsverket och Tullverket har kommit långt på vägen till välfungerande e-myndigheter, så har domstolsmyndigheten tagit sina allra första steg längs utvecklingskurvan, menar Knut Rexed. En förklaring är att domstolsförfarandet är en mycket speciell, diagnostisk process. När det gäller domstolarna tror jag även i framtiden att det kommer att sitta domare med bisittare och att det är käranden och svaranden som träder fram inför skranket. Det kommer inte att förändras, men däremot kommer man att ha ett helt annat IT-stöd. Inte minst på den administrativa sidan. Men den grundläggande processen, argumentationen, kommer inte att förändras. Det finns flera viktiga frågor att besvara innan domstolarna med framgång kan genomföra sin utveckling till en 24-timmarsmydighet. Det är till exempel viktigt för rättsskipningen att medborgarna skall förstå varför domen är som den är. Det ställer helt nya krav på hur man formulerar sig i domen. Jag tror till exempel inte att vi någonsin kommer att få domar utfärdade över Internet, konstaterar Knut Rexed. INGA DYGNET-RUNT-DOMSTOLAR Begreppet 24-timmarsmyndighet är i sig lite missvisande för en myndighet som till så stora delar bygger sin verksamhet kring manuell hantering, tycker Knut Rexed. Begreppet 24-timmars beskriver tillgängligheten, att medborgaren i varje situation där vi kan ersätta manuell hantering med en automatisk tillämpning skall kunna få information, lämna in handlingar och kanske också få ett besked. När det gäller en domstolsprocess måste det finnas en viss tid när man kallar parterna, och det finns ju ingen anledning att hålla på med det på natten. Knut Rexed tror att rättsväsendet har mest att vinna på att koncentrera sin elektroniska utveckling till informationsutbyten och -överföring mellan myndigheter. Han ser stora möjligheter till besparingar och förbättringar i en sammanhängande förvaltning, där informationsflödet från polisen till domstolen och vidare in i kriminalvården är så enkelt och tillgängligt som möjligt. 14 DOMKRETSEN nr 2/2003

15 24-TIMMARSMYNDIGHETEN 24 RÄTTA MUN EFTER MATSÄCK Inom rättsväsendet finns också en uttalad ambition att utveckla gemensamma lösningar och system för informationshantering. Men myntets baksida heter som så många gånger förr pengar. Det är inte alltid så att de ekonomiska vinsterna tillfaller myndigheten som ställs inför merparten av utvecklingskostnaden. Det är ett problem som sänker utvecklingstakten och skapar friktioner mellan samarbetspartners. Knut Rexed framhåller att det är generellt problem, som myndigheterna bör få hjälp att lösa. Med det system som vi har så ser jag ingen annan möjlighet än att regeringen hanterar detta. På kort sikt kan man naturligtvis tala om att en myndighet betalar ersättning till en annan, går det så går det. Men går det inte så måste regeringen ha kapacitet att hantera den här situationen. Endera genom att tillföra egna pengar, eller genom att flytta över pengar. Skall vi kunna gå vidare så måste det finnas mekanismer och institutioner som gör det möjligt att finansiera sådant som är reformer. UTVECKLING MOT NYA STRUKTURER Ett annat stort orosmoln inom domstolsverksamheten är kommande besparingar. Knut Rexed tycker inte att eventuella nedskärningar borde påverka utvecklingstakten för någon myndighet. Förutsättningen är att förbättrad informationshantering genom hela rättsprocessen kommer att innebära minskade administrativa kostnader. Alla myndigheter måste kunna hantera både rationaliseringsarbete och utvecklingsarbete, det finns ju så starka samband emellan dem. Elektronisk förvaltning på medborgarnas villkor är här för att stanna, och många myndigheter står bara på tröskeln till en omfattande förändringsstruktur. Men målet är inte att alla skall erbjuda medborgarna total tillgänglighet. Däremot bör alla myndigheter»alla myndigheter måste kunna hantera både rationaliseringsarbete och utvecklingsarbete, det finns ju så starka samband emellan dem.«noga utvärdera vilka synergieffekter som finns att uppnå i form att gemensamma funktioner och standardiserade bakgrundstjänster, sammanfattar Knut Rexed. I många delar kommer vi att se en utveckling som ifrågasätter strukturerna på den offentliga förvaltningen, kanske också indelningen i olika myndigheter. Där kommer vi också att behöva se strukturella förändringar i förvaltningens struktur, verksamhetsprocesser och arbetsformer för att hämta hem de fulla vinsterna. Under de kommande 5-10 åren kommer vi att uppleva en utveckling med tydliga Som ledamot i styrelsen för AMS blev jag utskälld av personalrepresentanten när jag ville införa textautomater med lediga jobb. paralleller till elektrifiering. De stora vinsterna kom inte när man kastade ut ångmaskinerna och satte in en elmotor i stället. De kom när man övergav den gamla strukturen, inte längre byggde fabriken som en kub med motorn i mitten, utan spred ut den och byggde löpande band. Nu står vi inför något lika omvälvande; att utveckla statsförvaltningen inom ramen för informationssamhället. DOMKRETSEN nr 2/

16 24-TIMMARSMYNDIGHETEN Brett samarbete för ett förbättrat informationsutbyte i rättskedjan I RIF-rådet samarbetar åtta myndigheter kring utvecklingen och samordningen av rättsväsendets informationsförsörjning och utveckling till 24-timmarsmyndigheter. Här drivs ett gemensamt arbete med att förenkla, förbättra och effektivisera det digitala utbytet av information genom rättskedjan. Sektionschef Karin Nacke deltar som en av Domstolsverkets representanter i RIFgruppen. 24 TEXT Anne Hammarskjöld FOTO Per Carlsson VID STARTEN 1997 valde RIF-rådet, Rådet för rättsväsendets informationsförsörjning, att inledningsvis avgränsa sitt arbete till brottsmålsförfarandet, eftersom det här fanns ett tydligt gemensamt behov av ett förbättrat informationsutbyte, berättar Karin Nacke. En av målsättningarna med samarbetet är att man normalt endast skall behöva registrera en uppgift en gång. När polisen matar in en uppgift hos sig så skall den därefter kunna återanvändas och flöda igenom hela rättskedjan. En annan målsättning är att varje behörig myndighet skall kunna få den information som behövs vid de tidpunkter och i den form som önskas. Det övergripande målet med RIF-rådets verksamhet är att informationsförsörjningen inom rättsväsendet skall stödja verksamheten så att den kan bedrivas med hög effektivitet, produktivitet och kvalitet. Informationsförsörjningen skall svara mot RIF-myndigheternas verksamhetsbehov samt även skapa bättre förutsättningar för att följa upp rättsväsendets samlade resultat genom en samordnad verksamhets- och rättsstatistik. RIF-rådet har i en strategisk plan för tiden fram till 2007 prioriterat utvecklingen av IT-stöd under förundersökningen för att få en mer effektiv ärendehantering och ett bättre informationsutbyte mellan polis och åklagare. Vidare har man beslutat satsa på ett stöd för hanteringen av de personella och reella tvångsmedlen. För domstolsväsendets del är en av de mest prioriterade frågorna ett verksamhetsstöd som gör det möjligt för domstolarna att skapa en elektronisk dom som också på elektronisk väg kan överföras till parter och till de myndigheter som idag får domen på papper. Att det inom myndigheterna och hos RIF-rådets uppdragsgivare, regeringen, finns en helhetssyn över de samlade utvecklingsprojekten och resultaten av dem är väsentligt, anser Karin Nacke. För att få en så effektiv utveckling som möjligt inom detta område är det angeläget att saker görs i rätt ordning och i rätt tid. Även vid bedömningen av effekterna av investeringar är en helhetssyn viktig. En myndighet i rättskedjan kan få väldigt höga kostnader för ett utvecklingsarbete, medan besparingarna görs någon annanstans i kedjan. Höga utvecklingskostnader för en myndighet kan självklart verka avskräckande om man inte är medveten om de vinster som kan göras inom en annan myndighet. Frågor om en gemensam och säker kommunikation har varit på RIF:s agenda sedan arbetet inleddes. I juni i år träffades en överenskommelse som grund för det fortsatta utvecklingsarbete. Överenskommelsen innehåller bl a en gemensam grundsäkerhetsnivå och standarder för informationsutbyte. Myndigheterna har också kommit överens om att genomföra en upphandling av ett gemensamt nät för elektronisk kommunikation. FÖRENKLAR OCH FÖRBÄTTRAR Ett projekt med syfte att effektivisera och höja kvaliteten på hanteringen av de straffprocessuella tvångsmedlen har initierats av Rikspolisstyrelsen. Målet är ett system som innehåller aktuell och korrekt information om beslutade straffprocessuella tvångsmedel med åtkomst för de myndigheter inom rättsväsendet som har behov av sådana uppgifter. Vid utvecklingen av domstolarnas verksamhetsstöd Vera har tagits hänsyn till det arbete som sedan 1999 bedrivits inom RIF för att förbättra möjligheterna att få en förbättrad kriminal- och verksamhetsstatistik. Genom en förbättrad kriminalstatistik får regeringen bl a ett förbättrat beslutsunderlag för satsningar på brottsförebyggande åtgärder. När det gäller brottmålsfunktionen i Vera för tingsrätterna har vi anpassat oss så mycket som möjligt efter den nya strukturen för brottskoder som tagits fram inom RIF. För att det skall vara möjligt att följa en gärning eller en misstänkt person genom hela rättskedjan kvarstår dock för vår del en hel del arbete för att få ett flöde mellan åklagare och domstolar. Samarbetet mellan myndigheterna är gott och vår förhoppning är att vi kan arbeta vidare med att effektivisera informationsutbytet mellan oss, avslutar Karin Nacke. Fakta RIF-rådet bildades Då fick bl a DV regeringens uppdrag att verka för en förbättrad informationshantering mellan myndigheterna inom rättsväsendet. De åtta myndigheter som samverkar är, förutom DV, Rikspolisstyrelsen, Riksåklagaren, Kriminalvårdsstyrelsen, Tullverket, Brottsförebyggande Rådet, Riksskatteverket och Brottsoffermyndigheten. I RIF-rådet deltar respektive myndighetschef. Ordförandeskapet alternerar mellan myndigheterna i två-årsperioder och för närvarande är det Kriminalvårdsstyrelsen som leder RIF-rådet och den grupp under rådet (RIF-gruppen) som svarar för beredningen och uppföljningen inom samordningen. 16 DOMKRETSEN nr 2/2003

17 24-TIMMARSMYNDIGHETEN Per Furberg är knuten till Setterwalls advokatbyrå i Göteborg, och anlitas som konsult av bl a RSV. Säkrare kan alla vara tack vare SAMSET SAMSET-projektet innebär ett juridiskt och administrativt genombrott för utvecklingen av 24-timmarsmyndigheten. Vi står på tröskeln till en hel lösning för e-legitimering för hela samhället. Det är en dramatisk utveckling, säger tidigare rådmannen, advokat Per Furberg som är en drivande kraft inom SAMSET. TEXT Anne Hammarskjöld FOTO Svante Örnberg 24 DE INTERNET-TJÄNSTER som 24-timmarsmyndigheter erbjuder medborgarna behöver vara säkra, det vill säga skyddade från manipulation och missbruk. SAMSETprojektets uppgift har varit att hitta och samordna en gemensam säkerhetslösning för myndigheterna. Advokat Per Furberg är knuten till SAMSET som konsult rörande bl a så kallade e- legitimationer och elektroniska underskrifter. Helhetssyn har varit ledstjärnan i SAMSET-arbetet. Målet har varit att genom bred samverkan mellan myndigheterna bryta fokus på teknik och hitta juridiskt gångbara lösningar som överensstämmer med befintliga ID-lösningar, standarder, utrustning och lagstiftning. Projektet har nått sina uppsatta mål. Nu är det upp till varje myndighet att ta till sig möjligheterna som de erbjuds. I takt med att verk och myndigheter vill och kan erbjuda medborgarna allt fler elektroniska tjänster, har behovet av säker distribution och användning blivit allt mer påtagligt. En gemensam säkerhetslösning är till exempel avgörande för 24-timmarsmålet att medborgarna bara skall behöva ha kontakt med en myndighet i ett ärende, oavsett om ärendet berör många myndigheter. Det är också mycket viktigt att elektroniskt»efter en noggrann genomgång av alla lagar och förordningar har Formel-gruppen dragit slutsatsen att IT-baserade lösningar till övervägande del är funktionellt ekvivalenta och kan användas utan lagändringar.«distribuerade avtal, brev, inlagor och beställningar har samma juridiska värde som undertecknade pappersurkunder skickade i slutna försändelser. ANVÄNDER ETABLERADE BEGREPP En återkommande stötesten i utvecklingen av ett gemensamt säkerhetssystem är att användardialogen, det vill säga informationen och instruktionerna som presenteras på bildskärmen, måste vara lätt för användarna att förstå. SAMSET har därför standardiserat användardialogen så att samma vedertagna och juridiskt gångbara begrepp som i traditionell pappersbaserad miljö används på webben, kompletterade med ikoner som skall få användaren att associera till de regler som gäller. Dessa riktlinjer för legala användargränssnitt används redan idag. Genom att knyta an till redan vedertagna lösningar har SAMSET underlättat användningen och bidragit till att göra elektroniska lösningarna juridiskt hållbara. Det är ett stort steg på vägen till en fullt utvecklad 24-timmarsmyndighet, säger Per Furberg. Resultaten för SAMSET-projektet har varit mycket goda, och affärsbankernas kunskap om säkerhetslösningar har varit en stor tillgång i arbetet. I projektgruppen har också ingått jurister, tekniker, ekonomer och verksamhetsspecialister från en rad ledande myndigheter. Den tekniska lösning som SAMSET enats om bygger på så kallad PKIteknik och e-legitimationer som tillhandahålls av banker, Posten och Telia. STÖTESTENAR UNDANRÖJDA Parallellt med SAMSET har också regeringens så kallade Formel-grupp, med rättscheferna på samtliga departement, noga utvärderat den intensivt omdebatterade frågan om det finns författningsstöd för att likställa IT-baserade rutiner med traditionella pappersrutiner. Inte minst domstolsväsendet har ifrågasatt vad som är skriftlig dokumentation enligt Förvaltningslagen. forts. på nästa sida Fakta Riksskatteverket fick i december 2000 regeringens uppdrag att under inledningsskedet ta ett sammanhållande ansvar för införandet av samordnade lösningar för e-legitimation, ID-tjänster och e-tjänster. RSV bildade en projektgrupp med representanter för Riksförsäkringsverket, RFV, Patent- och Registreringsverket, PRV, samt Statskontoret. Projektet kallades SAMSET, Samhällets Elektroniska tjänster. Namnet står också för att samsas och för samverkan. I februari 2003 presenterades projektets resultat i rapporten Administration av certifikat för elektronisk identifiering och elektroniska signaturer i statsförvaltningen. Mer information om SAMSET finns på DOMKRETSEN nr 2/

18 24-TIMMARSMYNDIGHETEN Efter en noggrann genomgång av alla lagar och förordningar har Formel-gruppen dragit slutsatsen att IT-baserade lösningar till övervägande del är funktionellt ekvivalenta och kan användas utan lagändringar. Enligt författarna till Förvaltningskommentaren är en elektronisk handling inte skriftlig förrän den skrivits ut på papper. Det skulle enligt Förvaltningslagens mening innebära att alla myndigheter som har infört elektroniska rutiner handlägger ärenden på handlingar som inte är inkomna och inte existerar. Observera nu att Formelgruppens slutsatser helt har dragit undan mattan på detta resonemang. 24 Fakta PKI, PUBLIC KEY INFRASTRUCTURE, är en gemensam teknisk struktur för legitimation på Internet. Den medger att alla kan kommunicera säkert med alla enskilda, myndigheter, företag och härvid styrka sin identitet. Strukturen innebär att den enskilde kan använda en och samma legitimation vid alla sina nätkontakter med myndigheter, företag etc. PKI är världens ledande standard för legitimationslösningar. ELEKTRONISK LEGITIMATION, E-LEGITIMATION, används som identitetshandling för att styrka egen och kontrollera andras identitet, underteckna handlingar, styrka behörighet etc vid kommunikation på Internet. E-legitimation används vid kontakter med myndigheter, inom näringslivet och vid kommunikation mellan konsument och näringsidkare. E-legitimationen kan hämtas hem via nätet och förvaras i en krypterad fil på den egna datorn. Den består av en publik nyckel, som motsvarar foto och namn på ett ID-kort, och en privat nyckel, åtkomlig med ett lösenord, som säkerställer att det är den behöriga nyttjare som använder legitimationen. Utfärdaren av e-legitimationen, t ex Posten, tillhandahåller också spärr- och spärrkontrolltjänster. Vera ett multiverktyg för framtidens domstolsbyggande Domstolsväsendets nya verksamhetsstöd Vera har dubbla uppgifter. Idag skall Vera möjliggöra domstolarnas interna utveckling av organisation och arbetsformer. Imorgon skall Vera dessutom vara en strategisk pusselbit i rättsväsendets gemensamma utveckling till 24-timmarsmyndighet. TEXT Anne Hammarskjöld FOTO Carl Johan Erikson KANSKE BORDE Vera kallas för utvecklingsstöd och inte för verksamhetsstöd. Henrik Winman, projektledare för Införandegruppen, framhåller att om MÅHS var byggt kring rotelbegreppet så är Vera byggt med utgångspunkt i domstolsväsendet och anpassat efter de olika domstolslagen. Vera är utvecklat för att vara flexibelt. Effektmålet är att varje domstol skall kunna anpassa arbetsformerna efter hur man vill bedriva sin verksamhet. Det vi inför nu är verktyget för att realisera idéer och önskemål som förbättrar kvaliteten och effektiviteten i arbetet. Miljödomstolarna var bland de första som fick Vera. Planeringen innebär att Vera kommer att finnas i sammanlagt 18 domstolar i slutet av året. Nästa år driftsätts Vera i bl a länsrätter och tingsrätter. I och med utgången av 2004 skall införandet vara genomfört och Vera en del av vardagen för 119 myndigheter och cirka slutanvändare. Turordningen för införandet har bestämts av flera olika faktorer. Bland annat aktuella organisationsförändringar och sammanslagningar. Men också av mer logistiska hänsyn som tillgången till Vera-lärare. Införandetempot är relativt högt och tidplanen ser ut att hålla. Med tanke på att vi driftsätter Vera i domstolar under en period då vi samtidigt utvecklar systemet så tycker jag att införandet gått mycket bra. UTVECKLINGSGRUPPEN EN RESURS Förutom projektledare Henrik Winman består Införandegruppen av ytterligare tre verksamhetskunniga medlemmar. Varje domstol får en av dessa som egen kontaktperson Tänk efter före, säger jag. Vera erbjuder oändliga möjligheter att anpassas efter domstolarnas önskemål. inför och under införandet. Till Införandeprojektet är också Utvecklingsgruppen knuten. Som ytterligare resurs erbjuds varje domstol stöd av Utvecklingsgruppens konsulter med sitt interna förändringsarbete. Framförhållningen för domstolarna är 6-8 månader från besked till införande. Den tiden kan med fördel utnyttjas för att diskutera idéerna om att arbeta på ett annat sätt, som Henrik Winman menar finns på många domstolar. Även i denna fas finns både Införande- och Utvecklingsgruppen tillgängliga som stöd. Vid vårt första möte med lagmannen i samband med införandet går vi inte bara igenom vad Vera är och hur införandeprocessen går till. Utvecklingsgruppen berättar också om vad ett verksamhetsutvecklingsprojekt på en domstol kan innebära och hur man kan utnyttja det i samband med Vera-införandet. En bra gemensam start för förändringsarbetet är en så kallad Vera-dag i form av en workshop när alla medarbetare samlas för att diskutera nuvarande arbetsformer och önskemål om förändringar. Det behöver inte heller vara några stora organisatoriska steg man planerar med Vera. Det viktiga är att steg för steg tänka igenom rutinerna. En genomtänkt analys av verksamheten lägger en god grund för en framgångsrik förändring i samarbete med Utvecklingsgruppen. ETT GEMENSAMT ANSVAR Henrik Winman framhåller dock en nyckelperson som avgörande för utvecklingsarbetet. Domstolschefens engagemang lägger grunden för hur Vera tas emot. En annan sak som är väldigt viktig när det gäller Verainförandet, är att domstolen måste inse att förändringsarbete och utvecklingsprojekt inte handlar om nu gör vi det här klart och 18 DOMKRETSEN nr 2/2003

19 24-TIMMARSMYNDIGHETEN sen kan vi börja jobba, utan är en fortlöpande process att tänka på dagligdags. På så sätt känns också processen mindre överväldigande och mer hanterlig. Henrik Winman påpekar att Domstolsverket och domstolarna har ett gemensamt ansvar för införandet. Vera är inte en färdigförpackad lösning, utan skall möjliggöra för domstolarna att nå sina egna mål. Domstolsverket och domstolarna har ett gemensamt ansvar för att införandet skall bli framgångsrikt. Vi får mötas på halva vägen. Det är väldigt, väldigt viktigt och många domstolar är också mycket intresserade och tar ett stort ansvar. VERA OCH FRAMTIDEN Precis som Domstolsverket ansvarat för förvaltningen av MÅHS utvecklas nu en förvaltningsorganisation kring det som kallas Vera bas. Användarna skall enkelt och strukturerat kunna lämna sina synpunkter på hur det nya systemet enligt deras uppfattning behöver finjusteras, berättar sektionschef Karin Nacke på Utvecklingsenheten. Målet är att med hjälp av en webblösning göra det enkelt för användarna att få kontakt med Vera-förvaltningen. Vid sidan av Vera bas finns det långtgående planer på hur Vera skall vidareutvecklas för att stödja domstolsväsendets, och därmed rättsväsendets, utveckling till 24- timmarsmyndighet. Veras tekniska plattform är bl a vald för att den möjliggör RIF-rådets vision om ett öppet flöde av information genom rättskedjan. Genom en vidareutveckling av Vera finns även möjligheter att när lagstiftningen så tillåter öppnar upp delar av systemet för direktåtkomst för parter. Högst på agendan för Veras vidkommande ligger utvecklingen av brottmålfunktionaliteten för överrätterna med en direkt rapportering av domar och beslut till externa myndigheter. RPS avser att inom några år lägga ned de s k RI-systemen. Utvecklingen av Vera måste gå hand i hand med den avvecklingen. Vera har en teknisk plattform som bland annat möjliggör återanvändningen av information mellan tingsrätter, hovrätter och HD, vilket ger stora möjligheter till utveckling av brottmålsdomen. Men innan Vera tar några fler utvecklingssteg skall vi ha en budgetdiskussion för att bestämma hur och i vilket tempo vi går vidare. Inför Vera på sidan 36 hittar du några användbara tips! Att tänka på tvären för utvecklingen framåt Riksförsäkringsverket, RFV, är en av de myndigheter som har kommit längst på vägen till att bli en 24-timmarsmyndighet. De nya elektroniska möjligheterna erbjuder medborgarna bättre service, och försäkringskassornas handläggare mer enhetliga rutiner. TEXT Anne Hammarskjöld FRÅN OCH MED februari 2004 erbjuder Försäkringskassan sina kunder att utföra föräldrapenningärenden på Internet. Att just föräldraförsäkringen blev pilotprojektet beror dels på att målgruppen var lagom stor och greppbar, dels på att det var relativt enkelt av få till stånd den försökslagstiftning som krävdes. Målet är unika användare, som via bland annat kan ansöka om föräldrapenning och beräkna antal återstående ersättningsdagar. RFV arbetar parallellt med utvecklingen av Internettjänster för medborgarna och utvecklingen av Försäkringskassans interna handläggarrutiner. Precis som domstolarna står Försäkringskassan inför stora pensionsavgångar och har svårt att rekrytera. För att bevara tempo och kvalitet i ärendehanteringen är en högre grad av elektronisk handläggning viktigt för framtiden. Samtidigt gäller det att skynda långsamt eftersom så mycket av arbetet idag sköts manuellt. I dagens handläggning ingår fortfarande många mer eller mindre manuella steg, säger Arne Nyman, t f enhetschef för självbetjäning och telefoni. Vi märker att avancerade IT-lösningar inte är allena saliggörande för att rationalisera rutinuppgifter. Relativt små insatser gör stora skillnader. Exempelvis kan en enkel elektronisk checklista underlätta för handläggarna att standardisera arbetet. Resultatet och mottagandet av sådana åtgärder har varit över förväntan gott. NYA GREPP FÖR NYA RUTINER Försäkringskassans totalt 48 olika ärendetyper administreras på olika sätt och med olika blanketter. Alla 48 är inte lämpliga att göra om till Internettjänst, men utvecklingen kräver nya grepp och synsätt, berättar Arne Nyman. En ambition med utvecklade elektroniska rutiner är ökad likformighet i ärendehanteringen. Hittills kan man säga att ärendetyperna existerat parallellt med varandra. Men idag jobbar vi tvärfunktionellt eftersom de olika delarna i våra system 24 får allt fler beroende till varandra. Elektronisk hantering kan med andra ord innebära en betydligt högre grad av standardisering och därmed förenkling av rutiner och beslutsunderlag.»elektronisk hantering kan med andra ord innebära en betydligt högre grad av standardisering och därmed förenkling av rutiner och beslutsunderlag.«arne Nyman, t f enhetschef, RFV Att lösa de juridiska frågorna kring elektroniska dokument, journaler och intyg är en stötesten för RFV, som för andra myndigheter inom social- och rättsväsendet, säger Eva Nordqvist, enhetschef på juridiska avdelningen. Elektroniska signaturer är en av flera viktiga frågor. Mycket av det som kassorna tar emot skall undertecknas på heder och samvete. Det är viktigt att få en lösning på vilka formkrav som skall gälla vid elektronisk handläggning. Vi har för närvarande ett förslag till lag om 24-timmarsmyndighet inom socialförsäkringens administration på remiss. Den lagen kommer att lösa en stor del av problemen. Responsen är positiv från både medborgare och handläggare på Försäkringskassan. Under våren 2004 lanseras en ny Internettjänst. Den så kallade Pensionsportalen är resultatet av ett unikt samarbete mellan RFV, PPM och ledande försäkringsbolag. För 24-timmarståget ligger rälsen rak mot framtiden. DOMKRETSEN nr 2/

20 FRAMTID Visioner om förnyelse för domstolarna I ett års tid har Framtidsgruppen mött anställda inom domstolsväsendet, lyssnat på tankar och önskemål och från detta arbetat fram en vision för framtiden. Under Chefsdagarna den september på Scandic InfraCity i Upplands Väsby var det dags att presentera resultatet för landets församlade domstolschefer. TEXT Petra Meyer och Viktoria Ekberg FOTO Carl Johan Erikson DET ÄR FÖRSTA GÅNGEN som domstolsväsendet presenterar en gemensam vision om framtiden. Ur Framtidsgruppens perspektiv var det viktigt att visionen avspeglade medarbetarnas önskemål om framtiden. Samtliga tankar och åsikter som är samlade i visionen är därför förankrade hos medarbetare på alla nivåer, inte minst hos yngre anställda som kommer att utgöra framtidens domstolsväsen. Lagmannen för länsrätten i Skåne län, Gunilla Hedesten Nordin, är en av Framtidsgruppens ledamöter. Det har varit en lång och intensiv process, som är minst lika viktigt som resultatet. Det känns väldigt tillfredställande att visionen har en sådan bred förankring. Vi har haft väldigt roligt under arbetets gång, och det har fört allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar närmare varandra. GENERATIONSVÄXLING Inom de närmaste åren kommer domstolsväsendet att drabbas av stora pensionsavgångar vilket innebär en generationsväxling inom domarkåren och andra yrkesgrupper. För att göra domstolsväsendet till en attraktiv arbetsplats för yngre generationer krävs långsiktiga organisationsförändringar. Framtidsgruppens undersökningar visar att det efterfrågas ett tydligare ledarskap, en öppnare arbetsplats, flexiblare arbetstider och större delaktighet på arbetsplatsen. Önskemålen på att förändra arbetsplatsen så att den passar kraven från den kommande generationen var även någonting som statssekreterare Dan Eliasson vidrörde i sitt tal som avslutade första dagen. Sjuttiotalister och åttiotalisterna har helt andra värderingar än de flesta av oss här. För dem handlar det om lusten till arbete, om möjligheten att byta jobb och Chefsdagarna i Upplands Väsby gav många tillfällen att byta erfarenheter och skapa nätverk över domstolsgränserna. Förutom presentationen av visionen diskuterades även det ekonomiska läget. arbetsuppgifter. De vill ha moderna och öppna arbetsplatser. Visionsmålet om färre men större domstolar kan med andra ord innebära större möjligheter att möta dessa krav. EN DOMSTOL I DEMOKRATINS TJÄNST I takt med att samhället förändras krävs det också att domstolarna anpassar sig till medborgarnas krav på större tillgänglighet. Rent konkret kan det innebära kvällsöppet och ett större utnyttjande av elektronisk kommunikation i form av information och nödvändiga blanketter på hemsidor. Det faktum att Sverige är ett mångkulturellt samhälle måste avspeglas både hos domare och övrig personal. Andra viktiga punkter som berördes i Personalen är en resurs och det finns väldigt kompetent personal inom domstolsväsendet. Statssekreterare Dan Eliasson, Justitiedepartementet diskussionen mellan Framtidsgruppen och mötesdeltagarna var: Begriplighet för att medborgarna skall acceptera domstolens verksamhet. Kortare handläggningstider och en tidsgaranti för när målen skall avgöras. En större samsyn vad gäller domstolens roll i samhället. Kravet på samsyn avspeglade sig också i önskemålen om en sammanslagning av länsrätter och tingsrätter och införandet av en gemensam processlag för alla sorters mål. En integration mellan de olika domstolslagen 20 DOMKRETSEN nr 2/2003

21 FRAMTID Framtidsgruppen från vänster fram: Hans-Jörgen Andersson, Gunnel Wennberg, Sigurd Heuman. Bakre raden: Lars Eklycke, Gunilla Hedesten Nordin, Ylva Johansson, Peter Rosén, Kjell Persson, Anders Nordström, Jerry Eriksson, Birgitta Holmgren. skall inte bara ge en tydligare domstolsstruktur, effektiviteten kommer att öka och det blir mer inspirerande för de anställda eftersom en större arbetsplats ger utrymme för specialisering och kompetensutveckling.»att planera för framtiden är lika viktigt som att få nutiden att fungera.«stefan Strömberg, generaldirektör för Domstolsverket Vissa domstolar har redan integrerats och erfarenheterna är positiva. Bengt Tancred är lagman vid länsrätten och tingsrätten i Mariestad. Jag tror att mycket positivt kan komma ur detta. Det var bra att visionen inte var så luftig och diffus. Jag tycker att det är bra att man tar fasta på domstolarnas sammanslagning. Det finns administrativa vinster att göra och möjlighet att effektivisera processen. Med så många och genomgripande tankar om förändringar var det rätt naturligt att en del punkter uppfattades som kontroversiella. Kjell Persson, ledamot av Framtidsgruppen och hovrättslagman för Hovrätten för Övre Norrland, tror till exempel att kravet på en öppen domarbana kan uppfattas som väl radikalt. I dag är människor väldigt formade inom domstolsväsendet. Det finns de som har tillbringat hela sina liv här, men det är viktigt att det kommer in jurister med en annan bakgrund, åklagare, försvarsadvokater och affärsjurister. Det kan nog också bli»visionen är inte ett principdokument, snarare handlar den om hur man vill att arbetsplatsen skall utvecklas i framtiden. Detta är början på en viktig och intressant process.«johan Hirschfeldt, Hovrättspresident för Svea hovrätt problematiskt med en individuell lönesättning, men vi kommer aldrig att kunna locka människor från affärsjuridiken med de löner som finns nu. POSITIVT BEMÖTANDE Majoriteten av deltagarna på Chefsdagarna välkomnade visionen. Lagman Erik Sundström från Lycksele tingsrätt var med på ett chefsmöte för första gången. Jag är mycket positivt överraskad. Den vanliga bilden är kanske att vi domare är lite konservativa, men det här känns mycket inspirerande. Sedan kan man väl säga att vi i region Västerbotten är lite oroliga när det gäller sammanslagningar. I vår region är avstånden så extrema att modellen kanske inte fungerar med tanke på medborgarperspektivet. Å andra sidan lämnar visionen väldigt stort utrymme för andra typer av samverkan och lösningar vilket är en styrka. Visioner fyller dock ingen funktion om de bara ligger på en hylla och samlar damm. Mycket av det arbete deltagarna gjorde under Chefsdagarna syftade till att omsätta visionen i praktiken och hitta sätt att börja arbeta med den direkt vid hemkomsten.»de reaktioner vi har fått från advokater och näringsliv rörande ett gemensamt domstolslag är tveksamma. Man är orolig för att kvaliteten skall försämras. Majoriteten borde vara emot detta.«anitha Bondestam, president för Kammarrätten i Göteborg, under en diskussion om sammanslagna domstolslag. Lena Berke, lagman vid Stockholms tingsrätt, ansåg att dagarna hade givit mycket och att det finns ett behov att få träffa andra domstolschefer och utbyta erfarenheter. Visionen är utmärkt och det finns mycket i den som jag kan ställa mig bakom helt och fullt. Det finns många saker som går att omsätta i konkreta handlingar, det bästa sättet är nog att inkorporera dem i verksamhetsplanen. Det är lite tråkigt att visionen kommer illa i tid, samtidigt som alla besparingskrav, men de här dagarna har varit väldigt givande. Efter två intensiva dagar skildes domstolscheferna åt för att åka hem och omsätta visionen till verklighet. Visionen kan beställas hos Domstolsverket, DOMKRETSEN nr 2/

22 TRYGGHET I DOMSTOL Att våga säga sanningen Att bevittna ett brott är ofta en traumatisk upplevelse. Att sedan berätta om det i domstol är många gånger påfrestande. Inte minst för att många vittnen är rädda för hot och repressalier i samband med rättegången. Sundsvalls tingsrätt är en av många domstolar som arbetar med vittnesstöd för att skapa en trygg miljö i rättssalen. TEXT Viktoria Ekberg FOTO Carl Johan Erikson EVA ERIKSSON* ARBETAR som behandlingsassistent på en avdelning för akutpsykiatriskt sjuka. En vårdag för drygt två år sedan blev hennes kollega överfallen av en aggressiv och svårt sjuk patient. Kollegan slogs till golvet, fick stora hårtussar avslitna och blödde näsblod. Händelsen polisanmäldes. Eva som var ett av vittnena, fick efter händelsen lämna ett vittnesmål via telefon. Ett och ett halvt år efter överfallet blev hon kallad till rättegång. Jag stoppade undan kallelsen direkt när jag fick den. Jag orkade inte ta i det då. När det började närma sig, en vecka innan, ringde jag till Ingrid, säger Eva Eriksson. Ingrid Wennberg är brottsofferassistent och vittnesstödssamordnare för Sundsvalls tingsrätt var hon med och startade verksamheten på uppdrag av Brottsofferjouren i Sundsvall. Ingrid Wennberg har förblivit navet som allt kretsar kring. Idag samarbetar hon med tretton personer mellan 30 och 70 år, som på frivillig basis erbjuder stöd och hjälp till vittnen inför och efter rättegångar. I genomsnitt hjälper de till vid en förhandling varannan vecka. Alla har olika bakgrund. Men en sak har de gemensamt ett stort intresse för människor och en vilja att bry sig om. Erik Dufvenberg har varit med från starten och suttit med på cirka 70 rättegångar under de fyra åren. Det är viktigt att våga ta kontakt med vittnena, att kunna inge förtroende och att vara bra på att lyssna. En rättegång är en pressad situation och det är inte ovanligt att det också kommer upp helt andra problem, berättar Erik Dufvenberg. BÄRA ANDRAS KÄNSLOR I den kallelse som varje vittne får av tingsrätten finns också information om vittnesstöd. Sedan är det upp till vittnet att ta kontakt. Det vanligaste är att Ingrid Wennberg, eller annat vittnesstöd, och vittnet träffas på tingsrätten en gång innan själva rättegången. Mycket för att kunna prata igenom alla känslor som kan finnas, men framför allt för att bekanta sig med miljön, processen och kanske provsitta i vittnesstolen. Många har oerhörd respekt för att sätta sig där, men jag brukar försöka förmå dem. De som provar innan rättegången är ofta mycket lugnare när det är dags, konstaterar Ingrid Wennberg. Eva Eriksson hade tidigare erfarenhet av domstol, men då i egenskap av kontaktperson för patienter som medverkade i förhandlingar. Hon var van vid språket och kände till rutinerna. Ändå var det obehagligt att vara vittne. Jag var själv förvånad över hur nervös jag var. Därför var det oerhört skönt att ha någon som tog alla känslor på allvar och lät mig prata av mig, berättar Eva Eriksson. Processen komplicerades ytterligare av att rättegången fick skjutas upp eftersom den åtalade inte kom. Det är inte helt ovanligt att det sker, men för de inblandade som målsägande och vittnen blir det ett bakslag. Rättegången är en möjlighet att sätta punkt och gå vidare, och något som alla inblandade är fokuserade på. Luften gick ur helt när jag insåg att allt skulle börja om från början igen, säger Eva Eriksson. LIVET FÖRE OCH EFTER I Eva Erikssons fall genomfördes rättegången på andra försöket. Väntan mellan den första, inställda, rättegången och den andra var ansträngande. Inte minst eftersom den åtalade patienten blev inlagd på samma avdelning, och Eva kom genom sitt arbete i kontakt med personen. Jag har varit mycket orolig för att möta den här patienten igen. Personen ifråga är väldigt sjuk och det kändes som jag med mitt vittnesmål kom att lägga ytterligare en sten på bördan. Det var en blandning av rädsla, skuld och sympati, sammanfattar hon. Det är snarare en regel än ett undantag att vittnen befinner sig i samma omgivning som den som de skall vittna mot. Och det påverkar givetvis känslorna inför själva vittnesmålet och även livet efter rättegången. Här påpekar både Ingrid Wennberg och Erik Dufvenberg att åklagarens agerande gör stor 22 DOMKRETSEN nr 2/2003

23 TRYGGHET I DOMSTOL Vittnesstöd är mycket viktigt och jag hoppas att det satsas mer på det. Jag tror att det skulle vara bra om de fick mer utbildning, till exempel i krishantering. Eva Eriksson, vittne Vi är bara medmänniskor, inte jurister eller anställda i tingsrätten. Vi finns här och vi lyssnar neutralt. Jag tror det finns risk att det blir slentrian om det skulle vara ett vanligt jobb, och vittnet skulle få ett rutinmässigt bemötande. Erik Dufvenberg, vittnesstöd Anledningen till att vår verksamhet fungerar så bra här i Sundsvall är tingsrättens personal. De har verkligen tagit emot oss och stöttat oss. Ingrid Wennberg, vittnesstödssamordnare skillnad för stämningen i rättssalen. Vid ett tillfälle skulle en ung tjej vittna i ett misshandelsmål och den åtalades kompisar fanns bland åhörarna. Flickan var spänd men när åklagaren berättade för alla i salen att hon kunde ringa honom om det blev problem, var kompisarna inte så stöddiga längre. Det gjorde att hon kunde avlägga ett tryggt och bra vittnesmål, säger Ingrid Wennberg. ALDRIG MERA VITTNE Mångas uppfattning om vad det innebär att vittna sträcker sig till begrepp som peka ut eller sätta dit. Ur det perspektivet är det inte konstigt att det finns en rädsla för hot. Det förekommer att vittnen hotas genom blickar, ord eller kroppsspråk, men det är ändå förhållandevis ovanligt att hoten realiseras. Föreställningen om domstolen som en otrygg miljö förstärks av medias bevakning och fokusering på vissa rättsfall. Tv-serier som utspelar sig i domstolsmiljö påverkar också. Speciellt unga vittnen har en skev bild av vad ett vittnesmål innebär. Vårt rättssystem bygger på att människor berättar sanningen om vad de har sett. Osanning kan leda till att oskyldiga döms och att skyldiga går fria, brukar jag säga till dem som är tveksamma. Tänk om ingen vittnar då blir ju samhället helt laglöst till slut, säger Ingrid Wennberg. Men det är inte ovanligt att vittnen känner sig ifrågasatta och kränkta i rättssalen, berättar Erik Dufvenberg. Vittne är visserligen»jag har bara gott att säga om det arbete som vittnesstöden gör och har bara hört lovord från mina kollegor. Vi har begränsade resurser, så det är en stor hjälp att de kan ta hand om, lugna och ge information. till målsägande och vittnen inför en rättegång.«rolf Hammar, lagman Sundsvalls tingsrätt inte något man väljer att bli, men många vill aldrig mer hamna i en sådan situation. Vi måste respektera och ta på allvar vittnenas rädsla och obehagskänslor. Många blir till exempel väldigt upprörda när de får kallelsen eftersom den säger att de får böter om de inte infinner sig, säger Ingrid Wennberg. Att vittna är ett ställningstagande mot brott och för ett samhälle där lagen respekteras. Samtidigt påverkar vittnesmålet utgången av rättegången, vilket ställer krav på det som berättas. Med ett vittnesstöd till hjälp blir det om inte lättare, så i alla fall mindre ensamt. *Eva Eriksson heter egentligen något annat. Fakta 1995 startade vittnesstödsverksamhet i Växjö via ett samarbete med polismyndigheten, tingsrätten och brottsofferjouren. Förebilden kom från England där man sedan 1989 har arbetat med Witness Service stöd till brottsoffer och till vittnen. Verksamheten i Växjö slog väl ut och sedan dess har vittnesstöd vuxit fram i domstolar över hela landet fick Domstolsverket och Brottsoffermyndigheten uppdraget av regeringen att införa vittnesstödsverksamheter vid samtliga hovrätter och tingsrätter. Uppdraget förväntas vara klart i juli Vittnesstödsverksamheten bedrivs på ideell basis och i samarbete mellan brottsofferjourernas lokala föreningar, andra ideella organisationer och domstolen på orten. DOMKRETSEN nr 2/

24 GÄSTTYCKARE Stärk barnets röst i rättsprocessen Många barn ser rättsprocesser som något avlägset och främmande. Särskilt tungt är det för de barn som uppfattar att domstolen fattar beslut som i allra högsta grad berör dem och deras liv utan att hans eller hennes åsikter tas på allvar. Här efterlyser Barnombudsmannen Lena Nyberg att barnet ställning i rättsprocessen stärks avsevärt. FOTO Pawel Flato MÅNGA BARN som kontaktar Barnombudsmannen ger uttryck för sorg och frustration inför beslut som de uppfattar har fattats utan att någon har lyssnat. Det gäller särskilt avgöranden om vårdnad, boende och umgänge. Svensk lagstiftning betonar att hänsynen till barnets bästa skall vara vägledande när myndigheter fattar beslut som rör barn, både i ärenden som rör ett enskilt barn och barn generellt. Samhällets insatser ska utgå från barnets behov. Detta innebär inte att så alltid sker. Faktum är att vuxna oftare har lättare att identifiera sig med andra vuxnas situation och känslor än med barnens. FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) slår fast att barnets rätt att komma till tals är absolut. Alla barn som är i stånd att bilda åsikter har rätten att fritt uttrycka sin åsikt. Dessa ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Barnkonventionen gör också klart att barnet har rätt att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkt kontakt med båda föräldrarna, utom då detta strider mot barnets bästa. Principerna om barnets rätt att komma till tals, barnets rätt till umgänge med båda föräldrar och om barnets bästa har införts bland annat i föräldrabalken och i LVU, lagen om vård av unga. Principerna om barnets bästa återfinns även i socialtjänstlagen och i utlänningslagen. Men för att dessa rättigheter skall kunna förverkligas krävs att vuxna beslutsfattare, inte minst domare, förmår att inhämta kunskaper om barnets bästa, barnets sätt att uttrycka sina åsikter och om barnets speciella roll i rättssystemet. SPECIALISERING AV DOMARE Vi menar att barnets ställning i rättsprocessen avsevärt skulle stärkas om domare i mål som rör barn hade specialkunskap om barn.»vi anser att en talerätt för barn bör utredas på nytt i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna kräver detta.«det rättssystem som vi har idag är inte utformat för att passa ett barns förutsättningar. En fördel med specialisering är att det skapar möjligheter för domaren att inhämta djupare kunskaper om ett visst ämnesområde än vad som är möjligt idag. När det gäller mål som rör barn är det en fördel om domaren har kunskaper i utvecklingspsykologi, men också om den senaste juridiska forskningen. Det kan till exempel gälla metoder för att förhöra barn och hur förhörets utformning påverkar barnets vittnesmål. Mål som rör vårdnad, boende, umgänge och verkställighet handlar inte enbart om juridik och kräver därför specialkunskaper hos domare. I de här målen är det föräldrarna som tvistar och barnet är sällan närvarande vid förhandlingarna. Barnet har inte ett eget ombud som kan bevaka att barnets rättigheter tillgodoses. Det är därför viktigt att domstolen har dessa kunskaper. Vi anser att de argument som framfördes när man införde specialiserade domare i ungdomsmål även bör tillämpas på brottmål där offret är ett barn. Lagstiftaren ansåg då att det fanns en rad fördelar med att ha särskilda domare som handlägger ungdomsmål, eftersom de kräver särskilda kunskaper och stor erfarenhet. Man betonar också vikten av att domaren är klar, tydlig och pedagogisk. Vidare lyfte man upp de svårigheter som domaren kan möta när denne skall kommunicera med den unge. Dessa argument gäller även i viss mån i mål som handläggs enligt Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Eftersom det är en tvångslagstiftning är det av yttersta vikt att domaren har insikt i vad det innebär för ett barn att bli omhändertaget eller alternativt att stanna kvar i en ohälsosam miljö. 24 DOMKRETSEN nr 2/2003

25 GÄSTTYCKARE»Det rättssystem som vi har idag är inte utformat för att passa ett barns förutsättningar. En fördel med specialisering är att det skapar möjligheter för domaren att inhämta djupare kunskaper om ett visst ämnesområde än vad som är möjligt idag.«rätten ATT KOMMA TILL TALS Barnkonventionen tillåter inte att beslutsfattare ställer krav på att barnet skall kunna uttrycka sina åsikter i tal för att hänsyn skall tas till dess uppfattning. Barn kan redan vid en mycket tidig ålder forma sina åsikter. Men lagstiftaren har i dag inställningen att det saknas anledning att överhuvudtaget höra små barn eftersom de inte kan ha en självständig vilja och behöver hjälp från någon vuxen för att kunna ge uttryck för sina åsikter. Detta synsätt står inte i överensstämmelse med artikel 12 i barnkonventionen. Enligt denna har alla barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätt att uttrycka dem och att få dem beaktade. Barnets rätt att uttrycka sig är absolut. Domstolen och socialnämnden får därför inte göra några bedömningar huruvida det är till nytta för utredningen att barnet hörs. Det finns dock enligt förarbetena till föräldrabalken (FB) ett utrymme för socialnämnden att tolka lagen på det sättet, eftersom lagstiftaren uttryckt att det i de flesta fall saknas anledning att höra små barn. Det finns även en risk att socialnämnden inte utreder barnets vilja eftersom det är en komplicerad uppgift att höra barn på rätt sätt i en vårdnadstvist. Men okunskap får inte vara en anledning eller en ursäkt för att barnets rättigheter åsidosätts. Barn och unga uttrycker ofta att de inte blir tagna på allvar. Det är de vuxnas syn som gäller och därför känner barn och unga att de inte har någon att vända sig till för egen del. TALERÄTT OCH SÄRSKILT BITRÄDE Det är viktigt att påpeka att den princip om att alla människor som har ett av rättsordningen skyddat intresse måste ha rätt att pröva det i domstol. Staten har påtagit sig ett ansvar för att avgöra tvister mellan föräldrar om ett barns vårdnad, boende och umgänge och då bör även barnet ha tillgång till en juridisk hjälp som gör det möjligt för barnet att hävda sin rätt gentemot föräldrarna. Vi anser att en talerätt för barn bör utredas på nytt i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna kräver detta. I den sägs i artikel 6 att Var och en skall vid prövning av hans civila rättigheter och skyldigheter eller av en anklagelse mot honom för brott, vara berättigad till en rättvis och offentlig förhandling inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol, som upprättats enligt lag. I justitiedepartementets promemoria Ds 2002:13 föreslås att barn ska ha rätt till ett särskilt biträde i bland annat särskilt konfliktfyllda mål om vårdnad, boende och umgänge. I vårdnadsmål står föräldrarnas åsikter mot varandra och barnets intressen hamnar ofta i skymundan. Förslaget är ett steg i rätt riktning, men vi anser att barn bör ha rätt till ett särskilt biträde i alla mål av det här slaget och inte bara de mest konfliktfyllda. Vi motsätter oss förslaget att barnets särskilda biträde skall hjälpa föräldrarna att nå ett samförstånd i vårdnadstvister. Det särskilda biträdets roll måste enbart vara att se till barnets intressen. Det bör vara socialtjänstens roll att försöka få igenom en samförståndslösning mellan föräldrarna. B0 MÖTER RÄTTSVÄSENDET I höst arbetar vi hos Barnombudsmannen med att informera rättsväsendet i arbetet med att tillämpa barnkonventionen. Vi medverkar vid utbildningar av domare, åklagare, nämndemän och polis. Domare, nämndemän och andra inom rättsväsendet som vi möter är ofta positiva till en specialisering av domare eller specialdomstolar. De är också positiva till att barnet i rättsprocessen skall ha rätt till eget biträde i mål som har särskild betydelse för barnet, och även hitta andra former för att stärka barnets ställning i rättsprocessen. För mer information se DOMKRETSEN nr 2/

26 EN DAG I receptionen på Fleminggatan 14 står ett par gångstavar och väntar på nästa promenad. I källaren finns ett gym, och på tisdagar kan man starta arbetsdagen med ryggympa. Monica Ledins arbete som friskvårdskonsulent lämnar tydliga spår på Stockholms tingsrätt. TEXT Viktoria Ekberg FOTO Carl Johan Erikson Tingsrättens inspirerande hälsoprofil STOCKHOLMS TINGSRÄTT är Sveriges enda domstol med en egen friskvårdskonsulent. På initiativ av förre lagmannen Carl-Anton Spak och med stöd från Arbetslivsfonden startades ett projekt som idag, tolv år senare, är en fast tjänst och en etablerad verksamhet. Monica Ledin har arbetat här i snart tre år. Men när hon skall definiera vad friskvård är, pratar hon hellre om hälsa ur ett bredare perspektiv. Friskvård signalerar lite för mycket morötter och spring i skogen. Det får inte bli för mycket hurtbulleri, säger Monica Ledin. Grunden i Monicas arbete är att på olika sätt inspirera och motivera till sundare vanor. Som organisatör och administratör av tingsrättens friskvårdsaktiviteter hanterar hon personalens subventionerade gymkort, genomför hälsoprofilbedömningar, samarbetar med personalkonsulenter i rehabiliteringsfrågor, arrangerar föreläsningar, engagerar deltagare till olika motionslopp och letar ledare till olika träningspass. Min uppgift är att arbeta med hälsa i ett förebyggande syfte. Jag skall vara som en sluss som kan leda till något nytt, berättar Monica Ledin. MOTION MOTVERKAR STRESS En vanlig dag börjar med kaffe och en stund framför datorn. Domstolen har lokaler på två ställen, i rådhuset och här på Fleminggatan. Monica Ledin använder tingsrättens intranät för att enkelt få ut information om vad som är på gång. Påminnelser om anmälning till olika motionslopp eller träningspass går ut via e-post.»många glömmer att psykisk ohälsa ofta visar sig i fysiska problem. Det är inte säkert att en ny stol lindrar nackeller ryggbesvär om problemen är symtom på stress. För så är det ofta.«jag pratar mycket mindre med människor idag än vad jag gjorde tidigare. Det är lite synd, men samtidigt får jag bättre genomslagskraft med hjälp av datorn, berättar hon. Var och en av tingsrättens 430 medarbetare har en timme i veckan som de får utnyttja till friskvård. Det kan vara en promenad vid lunchen eller så kan man gå på något av de träningspass som hålls varje vecka. Så här i slutet av augusti har terminen inte riktigt startat, men Monica Ledin berättar att det finns ryggympa, morgongympa, styrketräning i grupp, yoga och innebandy på schemat i höst. Dessutom kommer en massör två gånger i månaden och erbjuder energimassage. Stress är det största hälsoproblemet idag, och mitt jobb är att ge de anställda möjligheter att hantera den bättre, berättar Monica Ledin och fortsätter: Ibland känner jag mig som ett vandrande dåligt samvete. Hur skall vi hinna med det när vi knappt hinner jobba? är en ganska vanlig reaktion när jag presenterar någon ny aktivitet. MÅTT PÅ HÄLSAN En viktig bit i det förebyggande hälsoarbetet är att göra hälsoprofilbedömningar. En hälsoprofil innebär att personen först via en enkät får svara på frågor om till exempel motion, stress, matvanor och hur de uppfattar sin hälsa. Efter det görs olika tester. Bland annat kontrolleras kondition, blodtryck och vikt. All data matas in i ett datorprogram och bearbetas för att ge en bild av hälsotill- 26 DOMKRETSEN nr 2/2003

27 EN DAG Högt blodtryck kan tyda på stress, rökning eller övervikt, och är ofta ärftligt. Därför är det viktigt att mäta det och följa upp, om det behövs, med en diskussion. Genom att mäta längd, handled och knän kan jag räkna ut skelettvikten. Den används i syfte att kontrollera den totala vikten. I testet får jag fram värden för personens över-, under- och medelvikt, men jag tycker det är viktigast att personen själv anger sin önskade vikt och sedan kan vi diskutera utifrån den. ståndet. Genom att jämföra med individens uppfattning om den egna hälsan och vad testerna verkligen visar, blir bilden tydligare av hur personen ifråga mår. Med en hälsoprofil ser man mer till individen och kan gå djupare in på frågor kring livsstil. Det blir ett bra underlag att föra en dialog kring, säger Monica Ledin. Att satsa på hälsa i olika former är ett sätt för arbetsgivaren att visa omtanke om medarbetarna. Det är också en löneförmån och något som kan göra arbetsplatsen attraktiv. Lagman Lena Berke ser tydligt att personalen uppskattar det. Jag tror det är viktigt att det finns struktur, annars blir det lätt bara prat. Med hjälp av Monica har vi någon som driver arbetet framåt hela tiden, säger Lena Berke. Det är synd att vi är ensamma om detta. Jag förstår att det är svårt för en liten domstol att avsätta en tjänst, men man kanske kan samarbeta med någon domstol eller myndighet i närheten, menar hon.»det bästa i mitt jobb är när jag träffar en människa som har gjort en förändring och berättar hur mycket bättre han eller hon mår. Och det är extra häftigt när det är en person som tidigare inte visat något intresse för sin hälsa.«riktade INSATSER De som redan är frälsta är inte målgruppen, utan det gäller för Monica Ledin att hitta dem som behöver friskvården bäst. Under Genom en pulsmätare och en testcykel mäts arbetspulsen för att kontrollera konditionen. Ju bättre tränad desto lägre arbetspuls och större möjlighet att klara psykiska och fysiska påfrestningar. Jenny Bäckström, administratör på personalekonomienheten, får bra resultat. våren har hon riktat in sig på domstolssekretare. Knappt trettio personer på två olika avdelningar har fått göra hälsoprofiler. Både individuellt och i större grupper har sedan hälsa, arbete och trivsel diskuterats. I höst väntar uppföljning och genomgång av resultaten. Den här gruppen blir gärna lite åsidosatt berättar Monica Ledin. Domstolssekreterarna har en hög genomsnittsålder och ett stillasittande arbete. Kvinnor generellt är dåliga på att tänka på sig själva, speciellt i den här generationen. Men även yngre har svårt för att forts. på nästa sida Till vänster: Marie Öfvergård leder avkopplingen. Birgitta Strid och Anna-Maria Celander från Hyresnämnden provar på kundaliniyoga. Full koncentration. Birgitta Edenius från Stockholms tingsrätt kopplar av. DOMKRETSEN nr 2/

28 EN DAG satsa på sig själva när de är mitt uppe i karriär och familjeliv. Målet är att konditionen skall räcka för en tuff dag på jobbet plus lite till. Och det är inga stora insatser som krävs. Två till tre halvtimmespromenader i veckan räcker långt. För att motion skall kunna prioriteras på arbetet, är chefens inställning viktig. Ser man att chefen jobbar över, stressar och hoppar över lunchen ger detta tydliga signaler. Hälsoarbetet är en ledarskapsfråga och för att få genomslag måste det vara förankrat i ledningen, säger Monica Ledin bestämt. KUNDALINIYOGA I KÄLLAREN Idag avslutas dagen med ett prova-på-pass med yoga. Instruktören Marie Öfvergård har lett pass hos Stockholms tingsrätt i fem år. Kundaliniyoga är speciellt lämplig för att lösa stress och spänningar. Det bygger på enkla rörelser och mycket andningsövningar, berättar Marie Öfvergård medan hon plockar fram madrasser att sitta på. Träningspassen går i anslutning till morgon, lunch eller sen eftermiddag för att det skall vara lätt att vara med. Sedan är det upp till individen. Men passen blir fulla fortare nu än tidigare, så det går åt rätt håll, säger Monica Ledin. Av tio anmälda dyker åtta träningsklädda kvinnor upp. Salen, som till vardags är ett gym, släcks ned och två stearinljus tänds. Kontrasten mot den febrila aktivitet som råder i övriga huset är slående. Här finns inget annat än lugn. Och det är precis det som är meningen. Monicas bästa hälsotips 1. Det är lättare att lägga till en bra vana än ta bort en dålig. 2. Motion skall vara enkelt och roligt då blir det lätt att komma igång. 3. Motionera bara för din egen skull. 13 blev turtal i Bellmanstafetten Ett resultat av tingsrättens friskvårdsarbete var de tre lagen som ställde upp i Bellmanstafetten den 14 september. Alla kämpade väl, men bäst lyckades avdelning 13 som gick in på en 65:e plats av totalt 873 lag. Med den placeringen blev avdelningen bästa lag inom rättsväsendet Jag tycker tingsrättens satsning med en egen friskvårdskonsulent är enastående bra. Sedan är det en ledarskapsfråga där vi avdelningschefer har ett ansvar, och jag skulle gärna se att fler tog tag i frågan. Målet för oss är att vi skall vara med i Vårruset och ha med minst ett lag till Bellmanstafetten. Vi driver flera friskvårdsaktiviteter för att få alla att utnyttja sin friskvårdstimme. Runar Viksten, chefsrådman, avdelning 13, Stockholms tingsrätt TEXT Viktoria Ekberg FOTO Carl Johan Erikson Lukas Dahlén sprang första sträckan för lag 13. Några av deltagarna från Stockholms tingsrätt. Överst från vänster: Gunnar Jakobsson, Runar Viksten, Markus Hellsten, Åsa Lindeberg, Niklas Körling, Alexander Ramsay, Victoria Persson, Josefin Park, Inge Simfors, Lukas Dahlén, Daniel Knutsson. 28 DOMKRETSEN nr 2/2003

29 HÄLSOWEBB Välkommen till den goda webbplatsen En god arbetsmiljö är viktigt för att kunna rekrytera och behålla kompetent personal samt öka möjligheterna för medarbetarna att bevara sin hälsa. TEXT Anna Kronander DOMSTOLSVERKET SATSAR på en förbättrad arbetsmiljö inom domstolsväsendet, satsningen går under benämningen Den goda arbetsplatsen. Projektet, vars fullständiga namn är Förebyggande hälsovård och rehabilitering består av flera delområden, där bl a en hälsowebbplats (Hälsowebben) är ett av områdena. I projektet för hälsowebben har personal från DV ingått tillsammans med representanter från domstolarna. Fackförbunden har varit representerade i referensgruppen. Hälsowebbens syfte är att på ett lätttillgängligt sätt sprida kunskap, tankar och idéer och ge verktyg som kan användas i arbetsmiljöarbetet. Friskvård, Mobbing och konflikter, Alkohol, tobak och andra droger, Rehabilitering och Stress och utbrändhet är några av ämnesrubrikerna som finns med på hälsowebben. Checklistor, vanliga frågor och svar och goda exempel är andra rubriker som kommer att finnas med. Hälsowebben kommer att läggas ut på domstolsväsendets intranät under hösten Agneta Fransson på Domstolsverkets personalenhet som är projektledare för hälsowebben säger att det viktigaste för att vi människor ska må bra i livet är att vi har en meningsfull uppgift att fylla, att vi har bra relationer och att vi har en god hälsa. På arbetsplatsen uppfylls behoven genom vårt arbete och våra arbetskamrater. För hälsan har livsstilen en mycket stor betydelse. Samtidigt som hälsan är en förutsättning för att vi skall klara av att utföra arbetet och kunna upprätthålla relationer, så är den också beroende av hur vi har det på arbetsplatsen, det vill säga hur vår arbetsmiljö ser ut. Projektgruppen hoppas att Hälsowebben skall inspirera alla som läser den till att tänka på sin egen hälsa och vårda den, och att engagera sig i att verka för en god arbetsmiljö. DOMKRETSEN nr 2/

30 LÄSARUNDERSÖKNING&NÄMNDEMÄN Domkretsen får beröm av läsarna Det är vi som är Vera-supporten FÖRSTA NUMRET av nya Domkretsen distribuerades till läsarna vid midsommar. För att redaktionsgruppen skulle få veta om de är på rätt spår gjordes en mindre läsundersökning. LÄTTLÄST OCH INTRESSANT Av dem som svarade på enkäten hade 93 procent läst tidningen och åtta av tio var positiva till nya Domkretsen. Debattinlägg, gästtyckare och reportage om olika arbetsplatser inom domstolsväsendet tyckte de tillfrågade var mest intressant. Det fanns även ett stort intresse av reportage som beskriver andra delar av rättsväsendet. Peder Jonsson är ny informationschef sedan den 1 september. Vi skall göra Domkretsen så intressant och informativ som möjligt och vår ambition är att förmedla den mångfald som finns inom domstolsväsendet men även att uppmuntra till dialog, berättar Peder. Jag vill att tidningen skall skapa samhörighet och engagemang, det finns goda förutsättningar för detta i framtiden, fortsätter Peder. Välkommen att kontakta oss med dina vanligaste Vera-frågor. Vi är (fr v) Gullbritt Lundell och Christina Wikander. Du når oss på: Gullbritt Lundell, tel Christina Wikander, tel Du kan också e-posta frågor till: vera.support@dv.dom.se NÄMNDEMÄNNENS RIKSFÖRBUND HAR ORDET Ett förbund med 85 föreningar Domkretsen har bjudit in Nämndemännens Riksförbund, NRF, att regelbundet bidra med synpunkter och reflexioner kring domstolsväsendet. I detta första inlägg presenteras NRF av sin förbundsordförande Berndt-Ola Lundström. NÄMNDEMÄNNENS RIKSFÖRBUND, NRF, organiserar 85 nämndemanna-föreningar runt om i landet. Enligt stadgarna skall NRF "företräda Sveriges nämndemän och till NRF anslutna föreningar i för dem gemensamma frågor ". "Förbundet är parti-politiskt och religiöst neutralt." NRF skall företräda anslutna föreningar och dess medlemmar inför både allmänhet och myndigheter bevaka och ta tillvara nämndemännens intressen i alla frågor av betydelse inom rättsväsendet informera om den aktuella debatten genom utbildning ge nämndemännen fördjupad kunskap för arbetet i domstolarna sprida kunskap till allmänhet och massmedia om nämndemannauppdraget Förbundet utövar sin verksamhet via kongressen (var fjärde år), förbundsstyrelsen (4 5 möten per år), ordförandekonferensen (ett möte per mandatperiod) och regionala ombud (styrelsen som har representanter från hela landet). Regionombuden stöttar respektive region på olika sätt. Styrelsens Arbetsutskott bereder ärenden till styrelsen och tar viss egna beslut på delegation. Styrelsens fyra styrgrupper redaktionsrådet samt grupperna för etik, utbildning och media/information arbetar med sina specialfrågor. Den senare gruppen har tagit fram ett digitalt bildspel om nämndemannauppdraget, som skall användas i olika utbildnings- och informationssituationer. Information sker företrädesvis genom tidningen Nämndemannen, men i ökad utsträckning även via NRF:s hemsida och föreningarnas hemsidor. NRF:s Nyhetsbrev till föreningarna 4 gånger per år är en bra kanal för information m m. Utbildning av nämndemännen stöttar NRF bl a via Utbildningskontot och Regionmedel dvs pengar som kan användes till utbildning och kunskapsutveckling. För mer information se 30 DOMKRETSEN nr 2/2003

31 PÅ NY TJÄNST Från Sveriges trädgård till Vätterns strand Att lämna Blekinge var inget lätt beslut, men nyfikenheten tog överhanden. Den första december tillträder Peter Rosén sin nya tjänst som kammarrättspresident i Jönköping. TEXT Viktoria Ekberg FOTO Magnus Torle I BOTTEN FINNS ett stort intresse för samhällsfrågor men det var tillfälligheter som gjorde att det blev den juridiska banan. Så här långt har karriären bland annat fört Peter Rosén från notarie i Helsingborgs tingsrätt till assessor i Svea hovrätt, rättssakkunnig i Bostadsdepartementet och chefsjurist på Plan- och bostadsverket. När verket i slutet av 80-talet utlokaliserades till Karlskrona följde Peter Rosén med. Efter många år i Stockholmsområdet blev detta en chans för mig som skåning att vända söderut igen, säger Peter Rosén. Flytten har han aldrig ångrat. De senaste sju åren har Peter Rosén arbetat både som lagman på länsrätten i Blekinge och Karlskrona tingsrätt. Efter en sammanslagning 1998 har chefsskapet varit delat och efter ytterligare en omorganisation av länets tingsrätter år 2000, huserar nu Blekinge läns- och tingsrätt i det anrika rådhuset i Karlskrona. förändringar. Jag hoppas också att jag kan ta med mig öppenheten mellan de två domstolsslagen till Jönköping, för det har varit väldigt givande här, säger Peter Rosén och fortsätter: Även om domarna i stort sett har hållit sig till sina specialområden, så har vi haft ett väldigt fruktbart utbyte av tankegångar och idéer. Det är ofta samma typer av frågeställningar som dyker upp på de allmänna domstolarna och i förvaltningsdomstolarna. Det som efter snart 30 års yrkesliv gör juridiken oförändrat intressant för Peter»Det har varit många tankar på mina nuvarande arbetskamrater, mina arbetsuppgifter, Blekinge och min familj. Samtidigt var jag nyfiken på något nytt.«blandade KÄNSLOR När Peter Rosén fick frågan om att bli president i Kammarrätten i Jönköping var den första reaktionen närmast chockartad. Det har varit många tankar på mina nuvarande arbetskamrater, mina arbetsuppgifter, Blekinge och min familj. Samtidigt var jag nyfiken på något nytt, berättar han. Till vintern väntar därför nya arbetsuppgifter. För Peter Rosén innebär tjänsten en möjlighet att få fokusera på organisations- och ledarskapsfrågor samt utveckla sig inom det förvaltningsrättsliga området. Med i bagaget finns värdefulla erfarenheter från omorganisationsarbetet i Blekinge. Jag har lärt mig att inte vara rädd för Rosén, är känslan av att domstolarna har en central och väldigt viktig roll i ett demokratiskt samhälle. Och att det alltid finns något nytt att lära. Men framtiden oroar också. Vi behöver en domstolsorganisation som är slagkraftig och kan leva upp till de anspråk medborgarna kan ställa på snabb och rättssäker handläggning. Arbetssituationen är tuff idag. Det är till nöds vi klarar verksamheten. Jag skulle önska att regeringen och riksdagen förstod att domstolarna faktiskt kräver i vart fall oförändrade resurser för att klara sin uppgift. Vi har haft ett bra stöd av Domstolsverket. Men i framtiden tror jag det är viktigt att finna en form som ger de enskilda domstolarna mer inflytande över verkets prioriteringar. Jag tror en bra domare är den som förstår att man visserligen har sin självständighet men att man också är medborgarnas och samhällets tjänare. Det ger en ödmjukhet inför uppgiften. DOMKRETSEN nr 2/

32 KULTUR&HISTORIA En tid av möjligheter, en tid av uppror Sverige blev modernt på 1500-talet. Samtidigt stannade landets kulturella utveckling. Det moderna bestod av en begynnande byråkrati. Tillbakagången berodde på att den mer centralstyrda makten orsakade ett kulturellt vakuum utan nya intryck utifrån. Men trots att Sverige var nästan avskuret från omvärlden, var vi del av ett alleuropeiskt skeende där ändamålet helgade medlen. Utan att det egentligen syntes tog Sverige del av renässansen. TEXT Katarina Juvander ILLUSTRATION Lars Rehnberg RENÄSSANS BETYDER pånyttfödelse och är benämningen på en epok i Europas historia som är fylld av motsägelser och frågor om vad som egentligen var orsak och verkan. Olikt andra epoker går det inte att säga exakt när renässansen föddes, den liksom smög sig på och påverkade konst, litteratur, politik, arkitektur, rättsväsende, religion. Allt. Hela samhällsbilden reviderades. Men mest av allt gällde pånyttfödelsen själva människan. I lilla, avlägsna Sverige hände det samtidigt som i resten av Europa. Lite som Törnrosa efter lång djup sömn vaknade människan i början av 1400-talet, sträckte på sig och upptäckte till sin stora förvåning att hon var en egen individ, en del av en pågående historia som hon kunde påverka. Hon blev nyfiken på sitt sammanhang och sin omvärld. Resultatet blev uppror. Med upptäckten av den egna individen kom en längtan efter frihet som var åt det otyglade hållet. Man hade tröttnat på att styras och hållas hårt utan att få eget utrymme, det fanns ett uppdämt behov av att hävda sin rätt och det ledde till oro. FÖRENADES I KAMP Det sägs att de första riktiga renässansmänniskorna fanns i Florens och att det var hotet om invasion från Milano som skapat dem i början av 1400-talet, när de gick samman för att skydda sin stad och sig själva. Samma sak hände överallt i Europa vid den tiden. Överallt förenades människor, oavsett ståndstillhörighet, för att bekämpa något de inte tyckte var rätt; en ond regent, höjd skatt, orättvis lag eller bara allmän oordning. Så även i Sverige, ändå ifrån första hälften av 1400-talet och mer än hundra år framåt. Med många människor förenade i samma sak, ibland hela befolkningar, uppstod massarméer som inte riktigt hade funnits förut. Resningarna skapade oro, men var också en följd av oro. För renässansmänniskan, som ansåg att ändamålet helgade medlen och att målet var huvudsaken, fick vägen mot målet vara nästan vilken som helst. Även uppror, om det kunde ge frihet och lugn. För Sveriges del var det frihet från Danmark och önskan om lag och ordning. FELTOLKADE LAGAR OCH KÖPTA DOMARE Lagar fanns, men varken rättvisa eller ordning. Sedan Magnus Ladulås på 1200-talet hade Sverige haft landslagar. De som gällde på 1500-talet var Kristoffer av Bayerns landslag från 1440-talet och den var sin tur mest en reviderad variant av Magnus Erikssons från 1300-talet. Lagarna var otidsenliga och urlakade. Förvrängda efter att otaliga gånger ha kopierats över från handskrift till handskrift och feltolkats i överföringen. Till det kom en domarkår som dömde till fördel för dem med mest pengar, eller otäckast övertalningsmetoder. De som dömde var inte ens alltid lagkunniga. På vägen mot en fungerande statsapparat skapade Olaus Petri på 1530-talet en samling domarregler för att komma tillrätta med det korrupta svenska rättsväsendet. Samtidigt började regenten, Gustav Vasa, begära in protokoll från rättegångar, domböcker, för att få överblick. Inte främst för att se att lagen följdes, i och för sig, utan för att få veta hur mycket böter statskassan hade att vänta. I någon mån ledde deras åtgärder till att rättsklimatet stabiliserades. NYA MÖJLIGHETER ATT PÅVERKA På 1500-talet, liksom sedan hundra år tillbaka, bevakades överhetens alla steg av en månghövdad massa svenska renässansmänniskor som inte tvekade att ta till armborst och tillsammans med andra protestera mot ofördelaktiga lagar. För regentens del gällde det att balansera så att alla fyra stånden var tillfreds. Regenter som inte klarade balansakten blev snart störtade. Rättsväsendet formades på sätt och vis underifrån i och med att allmogen i sann renässansanda hade förstått sin möjlighet att påverka. Parallellt med renässansen gick en reformationsvåg över Europa. Vissa hävdar att reformationen var samma andas barn, en strävan att ge människan tillbaka makten över det egna livet. Att genom egna handlingar rättfärdiga sig, inte som blivit brukligt köpa sig evigt liv genom evinnerliga avlater. Andra säger istället att reformationen var ett resultat av renässansens sprittande upptäckarglädje och frihetslängtan, att den startade för att dämpa och stävja individen. Orsak och verkan? 32 DOMKRETSEN nr 2/2003

33 KULTUR&HISTORIA TYDLIGARE LAGAR MED ETT RÄTTSVÄSENDE Reformationen kom till Sverige i nästan samma stund som Martin Luther spikade upp sina berömda teser i Wittenberg Rom låg långt borta och det är fullt förståeligt att svenskarna hade svårt att se vitsen med att ta order av en så avlägsen påve. Gustav Vasa sade upp kontakten med Rom 1524 och drev igenom den svenska reformationen tre år senare. Kloster stängdes, lärda katoliker fördrevs ur landet och kyrkans egendomar drogs in till kronan. Med reformationen inträdde den kulturella torkan i Sverige, men också möjlighet att stärka både statskassa och centralstyre.»rättsväsendet formades på sätt och vis underifrån i och med att allmogen i sann renässansanda hade förstått sin möjlighet att påverka.«kyrkan hade inte bara varit det nav omkring vilket svensk kultur hade kretsat, det var också ett samhälle i samhället med eget rättsväsende, egna lagar, egna domstolar och enorm makt även i den världsliga världen. Efter reformationen blev allt underställt kronan med regenten som högsta beslutande. Femhundra års maktkamp mellan kyrka och krona var över. Sverige blev friare när landet inte längre behövde följa ett fjärran Rom. Och rikare när alla kyrkans egendomar drogs in till kronan och hamnade i statskassan istället för stiftskassorna. Lagar blev tydligare när bara ett rättsväsende gällde. högre ståndens makt. Fundamentallagar har de kommit att kallas. Skapandet av en central, styrande makt präglade inte bara Sverige under 1500-talet, det gällde även övriga Europa. Skillnaden är att kulturen inte blev lidande på samma sätt i andra länder. Renässansen, och i viss mån reformationen, innebar där tvärtom en kulturell blomstring som gav världen Sandro Botticelli, Leonardo da Vinci och Michelangelo. Och många fler. Den närde nyfikenheten som gjorde att män som Vasco da Gama och Christoffer Columbus hittade Indien och Amerika. Och att Galileo Galilei började kartlägga rymden. Medeltiden hade på många sätt varit en stillastående, upprätthållande mellantid mellan antiken och renässansen. När antiken i och med renässansen pånyttföddes i Europa, stannade Sverige kvar i medeltiden. De spridda skurar renässanskultur som ändå nådde landet kom från Tyskland och saknade sydligare länders förfining. Den var bastant och praktisk. Vi kan se den i de slottsborgar Vasa och hans söner lät bygga i bland annat Gripsholm, Vadstena och Kalmar. Andra kulturyttringar lät vänta på sig. Länge. Vad innebar då renässans och reformation för Sverige? Jo, att vi fick folkbokföring, skattelängder och domböcker, det vill säga början till modern statsapparat. En grund som på sikt kunde låta kulturen blomstra också i Sverige. Men det är en annan historia. Fakta Katarina Juvander är byggnadshistoriker med en rad böcker på meritlistan. I nästa nummer av Domkretsen skriver Katarina om 1600-talet. BIBELN BAS FÖR LAG- SKRIVNINGEN Det verkar som en paradox, mitt i frigörelsen från kyrkan, men efter reformationen fick Bibeln stor betydelse i svenskt rättsväsende. Tio Guds Bud och tyska varianter av romersk rätt låg till grund för det uppdaterade lagverk som långsamt ersatte medeltidens. Med fundament som budorden blev de nya lagarna, när de fungerade, en bas som skyddade de lägre ståndens rättigheter och begränsade de DOMKRETSEN nr 2/

34 BOKTIPS Tre ensamma kvinnor i en båt Oavsett om man har fördomar mot kvinnor, män, sportfånar, fältbiologer, Expressenläsare eller människor med annat etniskt ursprung eller annan religion än man själv, så har man dem. I böckerna kan vi lära känna människor, kulturer och miljöer som annars är stängda för oss. Då upptäcker man att identifikation är fullt möjlig över alla kulturella gränser. TEXT Annina Rabe ILLUSTRATION Lars Rehnberg FÖR NÅGRA ÅR SEDAN hade jag och en väninna en båt tillsammans. Alla som någon gång kommit i kontakt med båtar vet att de skall putsas, målas, fejas och rustas. Och all denna aktivitet äger vanligtvis rum på ett båtvarv. Det tog oss inte lång tid att förstå att vi var betraktade som ett udda inslag på båtvarvet. Det hjälpte inte att vi hade overaller och bar på färgburkar som alla andra. Den grundmurade misstänksamheten gick inte att ta fel på. Inte heller vad felet var. Vi var kvinnor på ett båtvarv och vi hade inga män med oss. Hej tjejer är ni ute ensamma? ropade en glad overallklädd karl till oss en dag när vi höll på att lägga ut från kajen. Vi såg oss omkring. Vi var tre kvinnor i båten, och kände oss inte alls särskilt ensamma. Vad vi upplevde på båtvarvet var, i all enkelhet, en liten kulturkrock. Jag vill inte på något sätt jämställa dessa upplevelser med allvarliga kulturkrockar; sådana som i värsta fall leder till våld och grov diskriminering. Bara konstatera att vi alla utsätts för kulturkrockar, små som stora, nästan dagligen. BÖCKER ÖPPNAR VÄRLDEN Det första steget mot att bekämpa fördomar är att erkänna att de existerar. Nästa steg är att lära känna det som är främmande. Vi vet alla att när något upphör att vara obekant minskar också fördomarna, och den rädsla som är deras upphov. Det är här litteraturen är ett sådant fantastiskt hjälpmedel. I böckerna kan vi ju lära känna människor vi aldrig skulle tilltala på gatan, vi kan besöka kulturer och miljöer som annars är stängda för oss. Till exempel kan jag inte nog rekommendera läsning av Azar Mahloujians fina roman Älskar du någon annan? som kom ut förra året på förlaget Atlas. Här följer vi en modern iransk kvinnas liv och utveckling, från studenttiden i födelselandet till dagens tillvaro som tolk på en flyktingförläggning i Sverige. (På sidan 12 skriver Azar Mahloujian om kulturkrockar.) Att lära känna andra kulturer och värderingar genom litteraturen gör att man»hej tjejer, är ni ute ensamma? ropade en glad overallklädd karl till oss en dag när vi höll på att lägga ut från kajen. Vi såg oss omkring. Vi var tre kvinnor i båten, och kände oss inte alls särskilt ensamma.«som svensk också börjar se sitt eget land på ett nytt sätt. Så sker i Mahloujians bok. Det sker också i en av den här höstens mest uppmärksammade debutböcker, Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri, en ung författare med svensk-tunisiskt ursprung. Romanen är en både rolig och vass berättelse om tonårskillen Halim och den identitetskris han upplever i integrationspolitikens Sverige. Den som i likhet med Halim har fördomar mot vanliga svennar, vad nu det innebär, kan följa med Hans Gunnarsson i hans mycket svenska skildringar från småstäder och förorter, bland Badenbadenstolar och utegrillar. En jävla vinter, hans nya roman, är i högsta grad en berättelse om kulturkrockar, denna gång i form av en klassresa.»det första steget mot att bekämpa fördomar är att erkänna att de existerar. Nästa steg är att lära känna det som är främmande.«när den kurdisk-svenske journalisten Mustafa Can gjorde sitt lysande och skrämmande reportage om Sverigedemokraterna i Dagens Nyheter förra året, slutade det med att en av de mest aktiva kvinnorna sa till honom att han ju inte var som de andra invandrarna, nu när hon hade lärt känna honom. Det isade obehagligt om hennes uttalande, men samtidigt fanns det också i det en strimma av hopp. Reportaget finns att läsa i pocketantologin Goda Nyheter, ett urval av den bästa svenska journalistiken från förra året. Fakta Annina Rabe är frilansande kulturjournalist med uppdrag för bland annat Svenska Dagbladet och Sköna Hem. 34 DOMKRETSEN nr 2/2003

35 PÅ NY TJÄNST»Ledarna har en nyckelroll när det gäller information och förankring«det säger Peder Jonsson, ny informationschef på Domstolsverket från den 1 september. För att få veta lite mer om Peder och hans bakgrund tog redaktionen ett samtal på tu man hand. TEXT Helen Sivertsson FOTO Per Carlsson Vad var det som lockade med jobbet? Rekryteringsannonsen andades förändring och utveckling. Man talade om informationsfrågornas strategiska betydelse och behovet av ett utvecklat informationsarbete, det tilltalade mig. Men du kommer från Umeå, det blev en lång flytt? Var sak har sin tid heter det ju. Och även om jag bott i Umeå under hela mitt vuxna liv så har mitt arbete inneburit en hel del resor genom åren, både i Sverige och internationellt. Kommer familjen att flytta med till Jönköping? Inte nu på en gång, min hustru hann precis tacka ja till ett nytt jobb bara några veckor före mig. Och våra barn är redan vuxna så de klarar sig på egen hand. Vad innebär jobbet som informationschef? Att ansvara för medarbetare och arbetsuppgifter i den enhet som benämns Informationssekretariat. I detta ingår bland annat ett övergripande ansvar för strategi och struktur i våra informationskanaler, alltså våra olika webbplatser, tidningar, nyhetsbrev, profilprodukter etc. Mediekontakter och andra externa kontakter är ett annat område som har en rätt stor omfattning. Är du liksom många andra inom domstolsväsendet jurist från början? Nej, inte alls. En gång i tiden läste jag till ingenjör, sedan byggde jag på det med ITstudier. I mera modern tid har jag en marknadsekonomexamen från IHM Business School och så har jag läst en del kommunikationsstrategi. Min kompetens inom det juridiska området är begränsad till en juridisk översiktskurs och den lilla juridikutbildning som ingår i IHM-utbildningen. Vad gjorde du innan du tog jobbet som informationschef vid Domstolsverket? Jag kommer närmast från egen konsultverksamhet där jag arbetat med rådgivning inom strategisk kommunikation. Innan dess har jag en bakgrund som informationsdirektör i INgroup och dessförinnan var jag informationschef i ett av Teliakoncernens bolag. Längre tillbaka har jag även arbetat med säljstöd och affärsutveckling inom telekom, varit lärare samt arbetat nio år i IT-branschen som konsult och projektledare. Inte jurist och ingen erfarenhet av offentlig verksamhet, varför fick du jobbet? Det kanske du borde fråga de som valde ut mig. Men, en viss erfarenhet av offentlig och politiskt styrda verksamheter har jag från min tid i Televerket/ Telia. Sedan har jag under de senaste tio åren varit med och genomfört stora förändringar i stora företag och organisationer, en erfarenhet som jag tror kommer väl till pass i det fortsatta förändringsarbetet inom domstolsväsendet. Vad skall göra Domstolsverket och domstolsväsendet framgångsrikt i sitt kommunikationsarbete? Framgångsrik strategisk kommunikation kräver kunskap och förståelse. Jag har fortfarande en hel del att lära om verksamheten och kulturen. Några grundläggande delar i all kommunikation och förändring är att försöka integrera kommunikationen så långt det är praktiskt möjligt. Sedan att arbeta med målgruppsanpassning av budskapen. Sist och kanske viktigast är att ledarrollen är tydlig, ledarna har en nyckelroll när det gäller information och förankring. Och så behöver vi genomlysa hela informationsstrukturen för att se vilka verktyg och kanaler vi skall lägga tid och pengar på i framtiden. DOMKRETSEN nr 2/