Vi vässar pennan SKOLINSPEKTION MED FOKUS PÅ KUNSKAP OCH KVALITET

Transkript

1 Vi vässar pennan SKOLINSPEKTION MED FOKUS PÅ KUNSKAP OCH KVALITET

2 Vi vässar pennan Skolinspektion för kunskap och kvalitet 1

3 InnehåLLsFÖrteckning Förord 4 Bilden av sexårsuppdraget 7 Skolinspektionen har alltid funnits 8 Ett besök i varje skola 13 Likartade brister och behov av förbättringar i skolorna 17 Skolor och kommuner nöjda med inspektionens besök 24 tre rektorer 26 Bra att experter kom och tittade på vår skola 29 Skolinspektionen måste se till skolornas olika förutsättningar 32 Inspektionen kan göra målen tydligare 35 tre FOrskare 38 Inspektion gör skolorna effektivare 41 Staten stärker greppet om skolan genom inspektion 44 Det är lärprocessen som är avgörande, inte inspektioner och att mäta resultat 46 Beställningsadress: Fritzes kundservice, Stockholm Fax , telefon E-post: order.fritzes@nj.se Internet: Vi vässar pennan Skolinspektionen och Norstedts Juridik AB/Fritzes Skribent / journalist: Eva Ekelöf Redaktör: Birger Österberg, Skolinspektionen Formgivning av omslag och inlaga: Frida Sjöberg/NYLON Foto: Ryno Quantz Tryck: Danagårds grafiska, 2009 isbn: Den nya inspektionen tar FOrm 48 Regelbunden tillsyn 52 Kvatlitetsgranskning 56 Fördjupning: Undervisning av nyanlända invandrarelever 60 TVå politiker 64 Professionella inspektörer måste våga ta konflikter 66 Skolinspektionen kan inspirera och uppmuntra 68 Barnens rättigheter stärks i den nya skollagen 70 SkOLan är ett prioriterat område 74 alla har rätt till minst godkänt 78 efterord

4 Förord: Skolinspektionen kom till som myndighet den 1 oktober Uppgifterna har funnits tidigare, men har då till viss del utförts av Skolverket. Inspektion av skolor, för att säkra kvaliteten och kontrollera att de följer regler och förordningar, har funnits lika länge som den obligatoriska skolan. Från början var det kyrkan som stod för tillsynen, med tiden tog staten över. De styrande har ansett att skolan och kunskaperna hos det uppväxande släktet är så viktigt för samhället, att kontroll varit nödvändig. För sex år sedan fick Skolverket, som tidigare ansvarade för utbildningsinspektion, i uppdrag att genomföra en systematisk tillsyn av alla skolor i Sverige skolor skulle granskas och besökas under sex år. När vi nu går över i år 2010 är den perioden slut. Alla svenska skolor har granskats och sexårsuppdraget är slutfört. Vi vill med den här boken dela med oss av några av de erfarenheter som är vunna sedan Boken tar upp utgångspunkterna för sexårsuppdraget, hur det genomfördes och också - på ett övergripande sätt - de brister man sett i skolan. Under alla år har en diskussion om hur uppdraget ska genomföras hållits vid liv en diskussion som på intet sätt avstannade när den nya Skolinspektionen kom till. Tvärtom. Boken vill också ge en bild av den diskussionen och de synsätt som kommit fram. Här finns röster från rektorer, forskare och andra om skolinspektion. Är det ett verkningsfullt verktyg för utveckling och i så fall, hur ska det utformas och användas? Nu vässar vi pennan för nästa omgång av tillsyn. Vi omformar de verktyg som finns och har också skapat en ny metod kvalitetsgranskning för att kunna träffa så rätt som möjligt i en bedömning till stöd för utveckling av skolans verksamhet. Barnperspektivet är en viktig utgångspunkt för Skolinspektionen. Skolan är till för barnen. Alla barn har rätt till en god utbildning i en trygg miljö. Alla barn har rätt att med eller utan särskilt stöd nå godkända resultat i skolan. Ann-Marie Begler Generaldirektör, Skolinspektionen 4 5

5 Bilden av sexårsuppdraget 6 7

6 Bakgrund Skolinspektion har alltid funnits Skolans verksamhet har alltid varit föremål för granskning av staten. Kraven på inspektionen har förändrats över tid och i takt med rådande trender i samhället. Den nya inspektionen har fått förstärkt uppdrag och utökade resurser. Tillsynen av skolan har under årens lopp skiftat, men den har funnits där i någon form ända sedan den obligatoriska folkskolan infördes år Från början var det kyrkan som hade tillsyn över skolan men ganska snart upptäckte man att det fanns behov av en mer sakkunnig granskning än den som kyrkan kunde utöva. En statlig folkskoleinspektion bildades därför år Folkskoleinspektionen och senare Folkskoleöverstyrelsen ansvarade för att granska den svenska skolan ända fram till år 1958, då länsskolnämnder inrättades. Länsskolnämnderna lydde under Skolöverstyrelsen och övertog ansvaret för att utöva tillsyn över skolan. I samband med att skolan kommunaliserades år 1991 avskaffades Skolöverstyrelsen med länsskolnämnderna och Skolverket inrättades. Det nya verkets huvuduppgifter blev att svara för normering genom kursplaner och betygskriterier och för nationell granskning, uppföljning och utvärdering. I samband med kommunaliseringen förändrades också styrsystemet för den svenska skolan. I linje med internationell trend inom offentlig verksamhet var ambitionen att decentralisera och avreglera. Skälen till detta var bland andra att skolan blivit alltför omfattande och komplex för att kunna styras genom statlig detaljreglering. Tanken var att besluten över skolans verksamhet skulle decentraliseras från statliga, centrala myndigheter ända ned till kommunen och den enskilda skolan. Staten skulle inte styra verksamheten med centrala regler för genomförandet, utan endast ange de mål som skulle uppnås. I mitten av 1990-talet infördes nya läro- och kursplaner som skulle vara anpassade till en målstyrd verksamhet. De nya kursplanerna innehöll inte några direktiv om vad undervisningen skulle innehålla eller hur den skulle gå till. Istället innehöll de beskrivningar av vilka mål och resultat som skulle uppnås. Uppfyllelsen av dessa mål skulle sedan kunna kontrolleras och utvärderas. Ett tungt ansvar vilade på kommuner och skolor att själva säkra att kvaliteten upprätthölls genom egenkontroll och utvärdering av sin verksamhet och genom kontinuerlig uppföljning av elevernas kunskapsresultat. Parallellt med denna utveckling ökade också kraven på brukarinflytande och valfrihet. Konkurrens mellan skolor och ökad mångfald ansågs vara ett bättre sätt att driva på utvecklingen och höja kvaliteten än detaljreglering. Rätten att välja skola och rätten att starta en fristående skola blev därför ledstjärnor. I och med den så kallade friskolereformens genomförande 1992 ökade antalet fristående skolor dramatiskt. Den förändrade ansvarsfördelningen och införandet av ett mål- och resultatstyrningssystem innebar ett regelrätt systemskifte för den svenska skolan. Det nya styrsystemet ställde mycket stora och helt nya krav på kommuner och skolor och det kan konstateras att implementeringen var problematisk redan från början. Nya krav Målen i de nya läro- och kursplanerna var, och är fortfarande, formulerade på en ganska hög abstraktionsnivå. De ger stort utrymme för tolkningar och anpassning till lokala förhållanden. Kritiker menar att målen är alltför diffusa och att det därmed finns risk för att tolkningarna blir så olika att likvärdigheten i skolan äventyras. Faktum är att den bearbetning och konkretisering som skulle göras av de professionella på lokal nivå inte har genomförts på det sätt som var tänkt. Det var helt enkelt för svårt för kommuner och skolor att göra detta. Många uttrycker att man fått för litet stöd i arbetet, säger Marie-Hélène Ahnborg, inspektionsdirektör på Skolinspektionen och tidigare chef för Skolverkets avdelning för utbildningsinspektion. Även den statliga nivån har haft svårigheter att finna sig tillrätta i det nya styrsystemet. I ett system med stort decentraliserat ansvar var det tänkt att staten i efterhand skulle kontrollera att det blev som det var tänkt. Man skulle följa upp, utvärdera och utöva tillsyn över verksam heten, som genomfördes ute i kommunerna. Men regel rätt kontroll i form av statlig tillsyn fick till en början ganska litet utrymme. Förväntan på egenkontroll på kommunal nivå och skolnivå var också stor. Nu i efterhand kan man nog säga att varken kommunerna eller staten, i form av Skolverket, riktigt tog detta uppföljningsoch kontrollansvar på allvar, säger Marie-Hélène Ahnborg. I början av 90-talet var den statliga tillsynen minimal och genomfördes bara på förekommen anledning, det vill säga efter klagomål eller signal om brister. Men riksdag och regering ville ha en ordentlig granskning av skolan och Skolverket utökade därför sin tillsyn och verksamheten utvecklades. Trots detta återkom regeringen i olika regleringsbrev med uppdrag, som innebar att tillsynen skulle utökas och breddas. Även Riksdagens revisorer påpekade i en gransk ningsrapport 1994 behovet av att Skolverket bedrev en utökad och mer aktiv tillsyn av skolan. Mot slutet av 1990-talet började regeringen tydligare uttrycka sina förväntningar på granskningen som stöd för mål- och resultatstyrningen. I Utvecklingsplan för skolan år 1997 ansåg regeringen att Skolverkets roll behövde utvecklas, så att verket mer aktivt än dittills hävdade de nationella målen för skolväsendet. Regeringens vilja var tydlig Skolverkets 8 9

7 roll som kvalitetsuppföljare av svenskt skolväsende betonades starkt. Den juridiska granskningen av skolan behövde kompletteras med en kvalitetsgranskning. I detta ansvar ingick att bedöma om kvaliteten var lik värdig mellan kommuner och skolor. Kvalitets granskningarna genomfördes i ett urval kommuner och skolor och inom särskilda områden, som bestämdes av regeringen. Alla skolor granskas I nästa utvecklingsplan, som kom 2001, annonserade regeringen att man ville förändra Skolverket. Frågor som rörde skolutveckling skulle ligga på en särskild myndighet så att Skolverket skulle kunna fokusera på huvuduppgifterna granskning, uppföljning och utvärdering bildades därför Myndigheten för skolutveckling och Skolverket gavs i uppdrag att genomföra utbildningsinspektion som innehöll både tillsyn och kvalitetsgranskning. I inspektionsuppdraget ingick att granska inte bara ett urval utan alla kommuner och skolor inom loppet av sex år och uppdraget har därför kommit att kallas för sexårsuppdraget. Inspektionen innehöll också ett brett spektrum av områden med bäring både på förutsättningar för och genomförande och resultat av verksamheten i svensk skola. Efter valet 2006 signalerade den nya regeringen tidigt att man ville satsa på en förstärkt skolinspektion i en ny, oberoende myndighet. Skälen till de annonserade förändringarna var flera. Dels uttrycktes en oro över de svenska elevernas sjunkande resultat i internationella kunskapsmätningar, dels en oro över ökade variationer i kvalitet och resultat såväl inom som mellan kommuner och skolor. Det ansågs vara viktigt att ytterligare förstärka och skärpa den statliga kontrollen och separera den från den instans som har ansvar för normering och nationell skolutveckling. Den 1 oktober 2008 startade den nya inspektionsmyndigheten Statens skolinspektion. Det är grundläggande i en demokrati att systematiskt undersöka hur pengarna används i det offentliga Kraftfullt instrument Den ökande satsningen på statlig granskning och kontroll av det svenska skolväsendet har också varit föremål för kritik. Enligt kritikerna finns det bristande bevis på att kontrollerna leder till ökad kvalitet och effektivitet. Vissa menar att utvärderingshysterin, som kräver stora resurser, till och med kan leda till felanvändning och oönskade bieffekter. Marie-Hélène Ahnborg tar kritiken med ro: Det är grundläggande i en demokrati att systematiskt undersöka hur pengarna används i det offentliga och hur verksamheten sköts att det blir som regering och riksdag har bestämt. Hon lyfter fram det faktum att inspektionen har mottagits väl inom utbildningssektorn. Inspektörerna har hög legitimitet och inspektionens bedömningar ifrågasätts mycket sällan. De inspekterade kommunerna och skolorna försöker så gott som alltid att rätta till de brister som identifierats, även om de inte når ända fram, och i de allra flesta fall initieras utvecklingsarbete inom de områden, som inspektionen anger är i behov av förbättring. Inspektionen har också visat sig vara ett kraftfullt instrument för implementering av reformer och förändringar inom det utbildningspolitiska området. Likväl har det funnits brister och det finns behov av att utveckla inspektionen både till innehåll och till form, menar Marie-Hélène Ahnborg. Den gamla inspektionsmodellen var i huvudsak inriktad på en för alla kommuner och skolor likartad granskning. Bedömningsområden, metoder och resurser var i stort sett desamma oavsett vilken kommun eller skola som var föremål för inspektion. Det utrymme som fanns för fördjupade eller tematiska inspektioner utnyttjades i mycket liten omfattning. Därför är det angeläget att vi i den framtida in spek - tionen ger ett betydligt större utrymme för dels en behovs relaterad granskning efter bedömning av risk och väsentlighet, dels tematiska granskningar inom strategiskt viktiga områden, säger Marie-Hélène Ahnborg. Den tidigare utbildningsinspektionen har också kritiserats för att i alltför liten utsträckning fokusera på klassrumssituationen. Kvaliteten i själva undervisningen var något som den gamla inspektionen avstod från att bedöma. Det har vi möjlighet att göra i den nya myndigheten som ju har fått både ett förstärkt uppdrag och utökade resurser, säger hon och fortsätter: Nu har vi fantastiska möjligheter i våra kvalitetsgransk - ningar att titta närmare på själva lärandeprocessen, det som är kärnan i skolans uppdrag och jag är övertygad om att detta kommer att bidra till utveckling av den svenska skolan. TiLLsyn och inspektion en kort historik 1958 Länsskolnämnderna bildas. och sorterar under Skolöverstyrelsen (SÖ) De 24 länsskolnämnderna och SÖ får en ny organisation Riksrevisionsverkets rapport om brister i länsskolnämndernas arbete med tillsynen SÖ och länsskolnämnderna avvecklas och Skolverket bildas. Kommunerna får ansvaret för skolan. Tillsyn sker lokalt från Skolverkets 75 lokala kontor Systematisk tillsyn inrättas inom Skolverket Riksdagens revisorers rapport om tillsynen av skolan resulterar i att riksdagen understryker behovet av att Skolverket måste bedriva en utökad och mer aktiv tillsyn av skolan En kvalitetsgranskningsnämnd bildas inom Skolverket. Nämnden lades ner år Riksrevisionsverkets rapport om Skolverkets tillsyn Skolverket delas, Myndigheten för skolutveckling bildas. Inspektion blir Skolverkets huvuduppgift. Sexårsuppdraget dras igång, det vill säga alla Sveriges skolor ska inspekteras under en sexårsperiod Regeringen beslutar om ökade medel för inspektion och att Skolinspektionen ska bli en egen myndighet Myndigheten för skolutveckling läggs ned och vissa av verkets arbetsuppgifter flyttas över till Skolverket. Skolinspektionen börjar sin verksamhet 1 oktober Källa: Tydlig och öppen förslag till en stärkt skolinspektion. SOU 2007:

8 GenomFÖrandet av sexårsuppdraget Ett besök i varje skola Kommuner och skolor har upplevt utbildningsinspektionerna under sexårsuppdraget som ett stöd och en resurs. Inspektörerna har sett hårt arbete i en bred mittfåra ute i skolorna, men också okunskap och snåla villkor. Under arbetets gång har verktygen vässats. När sexårsuppdraget inleddes år 2003 var anslaget brett och man ville titta på mycket. Under resans gång begränsades granskningen, antalet frågor minskades och inspektionen blev smalare. Det var sju inspektionsområden när inspektionerna började, och de blev så småningom tre: Kunskaper Normer och värden Styrning, ledning och kvalitetsarbete. I början av sexårsuppdraget var två inspektionsdagar det normala vid varje skola. Stora gymnasieskolor kunde få besök tre till fyra dagar, de allra minsta en dag. Mot slutet av uppdraget blev det vanligare med besök som varade en dag, på grund av att inspektionsmodellen slimmades och blev mer flexibel. Under arbetets gång har vi blivit skickligare på att avläsa risksignaler i en skola. De kan vara ovanligt låga kunskapsresultat, anmälningar, eller många avhopp från gymnasiet, till exempel, säger Agneta Sandén, chef för Skolinspektionen i Linköping, som omfattar totalt fyra län i Mellansverige. Grupper av slumpvis utvalda lärare, elever och andra personalgrupper intervjuades. Besöket avslutades med ett samtal med rektor om vad som framkommit under inspektionen. Ett stöd i arbetet Två inspektörer gick ut samtidigt. De turades om under den intensiva dagen och bekräftade varandras iakttagelser. Mallar för samtalen angav vilka frågeställningar som skulle tas upp. Det var viktigt att synsättet var gemensamt inom hela utbildningsinspektionen, till exempel när det gällde att bedöma en skolas kunskapsresultat. Rapporterna tillbaka till skola och kommun var i början ganska långa men med tiden blev de kortare och det gick enklare att avläsa utbildningsinspektionens omdömen och motiveringar. I rapporten skulle framgå vad som krävs enligt lagstiftningen, vad inspektionen hade sett och vilken bedömning den gjorde. Inspektionsresultaten presenterades också muntligt till de ansvariga i kommunen. Det samtalet var minst lika viktigt som själva rapporten. Det öppnade för att diskutera den samlade erfarenheten och kunskapen om kommunens skolor. Vi ska vara ett stöd i de ansvariga tjänstemännens arbete och kunde ibland få höra ett ja, äntligen från dem. Många budgetberedningar kryddades med inspektörernas ställningstaganden, berättar Agneta Sandén. Inspektionen följdes upp inom tre månader i de fall då man hittat brister som stred mot bestämmelserna. Alla inspekterade huvudmän arbetade med de påtalade förbättringsområdena och i de flesta fall på ett bra sätt, men i en del fall kvarstod behovet av förbättring. De kunde gälla kvalitetsarbetet, lärarnas behörighet, stödoch åtgärdsprogram och elevinflytande. Anledningarna 12 13

9 till att ingenting gjorts kan vara två: att det inte finns tillräcklig kunskap om hur förändringarna skulle göras och att kommunen inte delade inspektionens bedömningar. En effekt av sexårsuppdraget är förbättrade kunskaper om måldokument och styrsystem. Det anger i stort sett alla huvudmän i den utvärdering, som Skolverket gjort. Efter sex år av inspektion tycker Alf Johansson, inspektör och idag jurist vid Skolinspektionens avdelning i Göteborg, sig se att okunskapen varit stor om de styrmedel staten har givit skolan, liksom variationen i standard mellan kommuner, och inom kommuner. Politikerna vill att alla ska ha rätt till en likvärdig skola, men man kan klart påstå att så är det inte. Olikheterna är betydande, säger han. LÅNgt ifrån DÅlig Men skolan är långt ifrån dålig många jobbar och sliter i en bred mittfåra. Om politikerna i en kommun har ett starkt skolintresse och ett aktivt engagemang, sprider det sig i hela organisationen. Ansvariga politikerna borde också få en duvning i vad deras ansvar innebär. Det får de när vi är ute och ställer frågor och de börjar fundera över sitt uppdrag, säger Alf Johansson. Han anser att det inte enbart är ekonomiska resurser som gör att en skola fungerar bra, utan att en engagerad politisk ledning och en engagerad sko l- personal är minst lika viktigt. Många politiker och rektorer vill ha draghjälp för att leva upp till målen. De förmår inte ändra skolan på egen hand. Det kan handla om en självgående lärargrupp eller en förvaltningschef, som man inte kan påverka. Våra rapporter kan ge dem bränsle och stöd i förändringsarbetet. Del av skolutvecklingen En annan inspektör med lång erfarenhet som lärare och rektor är Per Ingvar de la Motte vid Skolinspektionens avdelning i Lund. Han tycker att de brister man sett är ganska generella över landet. Vi skulle önska att kommunerna dragit mer lärdom av våra rapporter. Ibland hade det inte hänt något när inspektionen kom tillbaka. Då förstod vi att vår uppföljning hade behövts skärpas till, säger han. Det är stimulerande för personalen att någon kommer och ställer kritiska frågor om deras vardag. Det syns på en rektor när det går upp för honom eller henne aha det här behöver vi arbeta mer med. Från att fokus i början av sexårsuppdraget låg på värdegrundsfrågor, kom inspektionerna under arbetets gång att mer och mer att fokusera på kunskapsmålen och kvalitetsarbetet. Det blev allt viktigare att alla elever skulle nå målen. Kunskapsutvecklingen bland yngre barn har varit svår att bedöma eftersom det tidigare inte funnits resultat från exempelvis nationella prov, säger Per Ingvar de la Motte. En inspektör kan aldrig veta om en lärare satt rätt betyg, men han eller hon kan fråga om betygskriterier och tolk ningar och i sin rapport föreslå en förstärkning av diskussionerna om dessa. Politikerna vill att alla ska ha rätt till en likvärdig skola, men man kan klart påstå att så är det inte. Olikheterna är betydande Det finns områden som är svåra att bedöma. Som att skolan ska vara trygg. Utbildningsinspektionen valde att i stället granska om kommunen eller skolan hade system och rutiner som gav förutsättningar att säkerställa en trygg skola. Jag var med vid ett tillfälle då vi bedömde att skolan vi inspekterade hade skapat en trygg miljö vi hade rapporterat om att vissa rutiner behövde ses över, men i stort bedömde vi miljön som god. En månad senare ringde en kvällstidning, som hade varit där, och frågade hur jag kunde bedöma skolan så. Då hade det inträffat ett allvarligt fall av mobbning. Jag hade i rapporten gjort en marginell anteckning om att skolan borde förbättra sitt värdegrunds arbete. Det var jobbigt att inse att bedömningen vilade på för dåligt underlag, men det var en viktig lärdom

10 Vad utbildningsinspektionen såg: Likartade brister och behov av förbättringar i skolorna Många skolor brister när det gäller att följa upp elevernas kunskapsutveckling och ge elever särskilt stöd. Stora brister finns också i skolors arbete mot kränkande behandling och när det gäller elevers möjligheter till ansvarstagande och inflytande. Arbetet för att säkerställa en rättvis och likvärdig bedömning och betygsättning måste också förbättras i många skolor. Detta är vad inspektionen har sett efter sex års inspektion. Sex års granskning av skolor har gett en tydlig bild av var de främsta bristerna finns i svensk skola. Många skolor brottas med samma problem och svårigheter. Vad har då inspektionen tittat på och vilka är de vanligaste bristerna man funnit? De tre områdena Kunskapsuppdraget är numera starkt fokuserat. Kun skaps - uppdraget var från början ett vitt fält på kartan men nu har det skett en förskjutning i inspektionerna, från tidigare ganska breda anslag där Normer och värden legat mer i fokus, till det smalare Kunskapsområdet. Det har behövts. Här har inspektionen tittat på skolornas och huvudmännens insikt om elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen och alla åldrar över tid, både vad gäller hur resultaten ser ut, vilken analys man gjort och hur man tänker följa upp och arbeta för att förbättra resultaten. I området ingår också hur man anpassar undervisningen efter elevers olika lärstilar och behov och hur man ser till att elever som behöver extra stöd och hjälp får det stöd de behöver. Arbetet för att få en likvärdig betygsättning har också uppmärksammats. Inom området Normer och värden har inspektionen tittat på studiemiljö, attityder och förhållningssätt och om det förekommer trakasserier och kränkningar. Arbetet på skolorna mot sådana trakasserier ska vara syste matiskt. Ingen ska behöva vara rädd i skolan, utan studiemiljön ska vara lugn och trygg. Likabehandlingsplanen har bedömts, liksom hur man arbetar för att skapa en demokratisk grundsyn hos barn och elever. De måste få möjlighet till ansvarstagande, delaktighet och inflytande. Betydelsen av rektors ledarskap är väl belagd inom forskningen. Detta ledarskap är centralt för hur en skola klarar sina uppgifter. Området lednings- och kvalitetsarbete på skol- och verksamhetsnivå har omfattat en analys av rektors pedagogiska ledarskap, personalens kompetens och det systematiska kvalitetsarbetet. I det har ingått att bedöma huruvida kommuner och skolor har arbetat systematiskt för att följa upp och utvärdera verksamheten och låta utvärderingsresultaten ligga till grund för åtgärder och fortsatt utvecklingsarbete. Inspektionen 16 17

11 har också kontrollerat om kommuner och skolor har dokumenteras sitt kvalitetsarbete i en kvalitetsredovisning. Elevernas kunskapsutveckling En av de vanligaste iakttagelserna är att skolor brister i sitt arbete med att följa upp elevernas kunskapsutveckling, det vill säga att kontrollera att eleverna lär sig det de ska lära sig. Enligt läroplanerna ska en systematisk uppföljning göras på flera olika nivåer i skolsystemet. Först och främst ska läraren följa utvecklingen för varje enskild individ för att försäkra sig om att eleven har uppnått eller är på väg att uppnå kunskapsmålen för ämnet. Om det visar sig att så inte är fallet måste läraren fundera över vad det beror på och pröva olika arbetssätt och metoder för att stimulera elevens lärande. Skolverkets utbildningsinspektion har ofta konstaterat att lärarna som regel gör bedömningar av elevernas kunskaps resultat men att systematik saknas i bedömningsarbetet. Väldigt ofta grundar sig bedömningarna på lärarens professionella intuition snarare än på en systematisk genomgång i förhållande till kursplanernas mål. Kunskaperna ute i skolorna om elevernas utveckling och lärande har varit svag, ibland obefintlig. Många gånger har man inte haft insikt om hur skolans lyckas i sitt kunskapsuppdrag. Det berättar Agneta Sandén, chef för Skolinspektionens avdelning i Linköping. Inspektionen har också konstaterat att i de fall bedömning görs är det i de ämnen där det finns nation ella prov och i de årskurser där man sätter betyg. I de lägre årskurserna och i de ämnen där nationella prov saknas har alltför många lärare inte samma kontroll över hur eleverna utvecklas och lär sig. Det har inte ingått i skolans rutiner och tradition och många har blivit förvånade när de fått frågan om kunskapsutvecklingen på lägre nivåer. En del lärare har också tyckt att det är fel att utsätta mind re barn för kontroller och mätningar. Men i kursplanerna finns mål för alla ämnen i årskurserna 5 och 9 och skol orna måste försäkra sig om att barnen når målen, redan från tidigare årskurser. Det är också sällsynt att uppföljningar används som grund för att utvärdera och utveckla det egna arbetet. Uppföljningarna används oftast för att göra en bedömning av elevens prestationer snarare än som grund för att reflek tera över ändamålsenligheten i den egna undervisningen. Tanken är att man skulle bli mer systematisk och få syn på sina egna brister ser ut som det gör. Detta är viktigt för att rektorn ska ha underlag för att fatta beslut om till exempel resursför delning, organisation, tjänstefördelning, utvecklingssatsningar och kompetensutveckling. Inspektionen har konstaterat att det ofta brister i det pedagogiska ledarskapet och i det systematiska kvalitets arbetet. Kvalitetsarbete innebär att man regelbundet följer upp sin verksamhet och utvärderar den, i stort som i smått. Har vi nått våra mål, blev det som vi tänkt oss? Om inte vad beror det på? Vad ska vi göra åt det? Kvalitetsarbetet ska ständigt pågå och dokumenteras en gång om året i en kvalitetsredovisning. Alltför sällan har rektorn en samlad bild av hur kunskapsresultaten ser ut i den egna skolan. De utvärderingar av verksamheten som eventuellt görs analyseras inte och därmed saknar rektorn viktigt underlag för att fatta beslut Ledning och kvalitetsarbete Även rektorn har en skyldighet att systematiskt följa upp de samlade kunskapsresultaten i skolan. För att kunna ta med utgångspunkt i en bedömning av de behov som lärare och rektor har identifierat tillsammans. Det har varit en muntlig kultur i skolan där man inte utvärderat på annat sätt än på ett möte någon gång per ansvar som pedagogisk ledare krävs att rektorn kon- termin. Tanken är att man skulle bli mer systematisk och tinuerligt för samtal med lärarna, enskilt och i grupp, om få syn på sina egna brister, säger Björn Persson, chef utvecklingen av skolans arbete med utgångspunkt i kun- för Skolinspektionen i Lund. skapsresultaten och i övriga resultat från utvärdering av Eftersom skolan är mål- och resultatstyrd krävs ett verksamheten i skolan. Tillsammans med lärarna måste systematiskt och väl strukturerat kvalitetsarbete även rektorn analysera resultaten och orsakerna till varför det på huvudmannanivå. Här brister kommunerna. För

12 valtningsledningarna och ansvariga politiker har inte saknas också kompetens och kunskap om hur undervis- Persson, chef för Skolinspektionens avdelning i Lund. medlemmar. Barn och elever ska kunna ta ett allt större tillräcklig kännedom om verksamheten och skolornas ningen kan läggas upp för att undvika att barn hamnar i Inspektionen har också konstaterat att många skolor ansvar för det egna arbetet och få reellt inflytande över arbete, måluppfyllelse och resultat. Det brister också i svårigheter, säger Marie-Hélène Ahnborg, inspektions- saknar rutiner för att ta reda på hur eleverna har det utformningen av utbildningen. Lärarna ska se till att de hur huvudmännen tar ansvar för att alla elever når målen. direktör. på skolan för att kunna upptäcka om någon utsätts för får inflytande över arbetssätt, arbetsformer och under - Långt ifrån alla kan visa upp en systematisk uppföljning Förmågan att anpassa undervisningen till den kränkande behandling. Likaså saknar många skolor vis ningens innehåll. och analys av de samlade kunskapsresultaten i de olika elevgrupp man har är en svår uppgift, som kräver högt rutiner för hur man ska agera i de fall en elev har blivit Skolan lyckas med att ge eleverna kännedom om skolformerna. erfarna och kvalificerade lärare, menar hon. utsatt för någon form av kränkning. Som en följd av detta de demokratiska principerna och det finns en vilja att Många uppfattade förordningens krav om kvalitets- Inspektionen har också konstaterat att de stödinsat- saknar många skolor en likabehandlingsplan som upp- arbeta i demokratiska former. De allra flesta skolor har redovisning som en ny pålaga och såg inte dokumentet ser som sätts in sällan utvärderas. Det betyder att man fyller kraven. sam verkansformer som klassråd och elevråd. Men möj- som ett stöd i deras lokala utvecklingsarbete. Men nu inte vet om den hjälp som eleven får leder till att elevens ligheten till reellt inflytande över utbildningens utformning börjar kvalitetsredovisningarna se bättre ut och börjar bli situation förbättras och att eleven lättare kan uppnå Elevinflytande behöver förbättras. ett stöd för utvecklingsarbetet, säger Per-Ingvar de la kun skaps målen. Inte heller används åtgärdsprogram och Enligt skollagen ska utbildningen främja de ungas Det finns ett missnöje bland eleverna över att de inte Motte, inspektör i Lund. andra skriftliga överenskommelser i den utsträckning utveckling till ansvarskännande människor och samhälls- har möjlighet till inflytande. Över hälften av alla grund- I förslaget till den nya skollagen kommer kravet på som krävs i styrdokumenten. kvalitetsredovisningar att ersättas med krav på att skolornas uppföljning, utvärdering och utveckling av den egna Normer och värden verksamheten dokumenteras. Hur den dokumentationen Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemen- ska ske regleras inte. Det är själva utvecklingsprocessen skap som ger trygghet och studiero. Detta är viktiga mål som är det centrala. i sig, men är också en betydelsefull förutsättning för att skolan ska klara sitt kunskapsuppdrag. Även om många Särskilt stöd skolor arbetar aktivt med värdegrundsfrågor har in- Ett annat område där det är vanligt att många skolor spektionen också kunnat konstatera att vissa skolor står brister är arbetet med elever i behov av särskilt stöd. ganska handfallna när problem med normer och värden Alla elever har rätt att få ledning och stimulans för sin uppdagas i skolan. utveckling och sitt lärande. En del elever behöver mer Under inspektionsperioden har många skolor blivit tid, anpassning och stöd för att nå målen. Inspektionen uppmanade att förbättra sina system och sina rutiner för kan konstatera att alltför många elever inte får det stöd hur man lägger upp arbetet mot kränkande behandling. som de är berättigade till. De flesta skolor har rutiner för Inspektionen har funnit brister i hur man arbetar lång- att hitta de elever som behöver extra hjälp, men många siktigt och strategiskt i förebyggande syfte, det vill säga brister i sina utredningar av hur behoven ser ut. Därmed hur man arbetar för att förhindra att elever utsätts för har man också svårt att anpassa det särskilda stödet kränkningar och trakasserier. efter vad eleven behöver. Det räcker inte att åka på en konferens eller anställa Det verkar saknas kompetens för att översätta en elevassistent om det sedan i alla fall inte händer något behovet hos enskilda elever till lämplig stödinsats. Ofta reellt för att förbättra klimatet på en skola, säger Björn 20 21

13 och gymnasieskolor har bedömts vara i behov av att förbättra elevernas möjlighet till inflytande. Det är ett viktigt utvecklingsområde, eftersom inflytande har betydelse för utvecklingen till ansvarskännande samhällsmedlemmar och är ett praktiserande av de demokratiska principer som ska prägla skolan. Det förekommer en mängd olika pedagogiska modeller och arbetsformer i skolan och det har blivit vanligare med mer elevaktiva arbetsformer. Men sådana arbetssätt kräver god planering av lärarna och passar inte alla elever. Rättigheter till ökat inflytande får inte tas till intäkt för att eleven åläggs större ansvar än han eller hon är mogen för. De vanligaste bristerna Bedömning och betygsättning Ett granskningsområde där inspektionen genomgående varit kritisk är skolors arbete med bedömning och betygsättning. Betygsättning är formellt sett en myndighetsutövning. Lärarens bedömning av kun skaper na har avgörande betydelse för den enskilda eleven och betygen kan inte överklagas. Det är därför viktigt att bestämmelserna om bedömning och betyg tillämpas på ett likvärdigt och rättssäkert sätt. Inspektionen konstaterade tidigt under sexårsperioden att det finns stora brister i likvärdigheten. Variationerna är stora mellan och inom kommuner och kunskaperna om hur man sätter betyg är ofta bristfällig. Även om många kommuner har påbörjat ett arbete för att utveckla lärarnas kompetens på området kvarstår behov av förbättring. Grundskolan 1. Kvalitetsarbetet dokumenteras inte i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. 2. Skolan har inte upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. 3. Skolan bedriver inte ett systematiskt kvalitetsarbete. 4. Lärarna upprättar inte en framåtsyftande individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. 5. Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas inte alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Gymnasieskolan Förskola 1. Det finns inga planer mot kränkande behandling för varje särskild verksamhet i enlighet med författningarnas krav. 2. Varken kommunen eller varje förskola upprättar en kvalitetsredovisning i enlighet med förordningens krav. 3. Kommunens förskolor arbetar inte så att de medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl sitt moders mål som det svenska språket. 4. Effekter av förskolegruppernas sammansättning utvärderas inte. 5. Det finns inte ett förtroendefullt samarbete mellan kommunens förskolor, förskoleklasser, skolor och fritidshem. Särskola 1. Skolan har inte upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. 2. Skolan bedriver inte ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet och tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. 3. Kvalitetsarbetet dokumenteras inte i kvalitetsredovisningar som uppfyller förordningens krav. 4. Om det efter utredning påvisas ett behov av särskilt stöd utarbetas inte alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. 5. De som arbetar i skolan samverkar inte inom och mellan verksamheterna för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande. 1. Skolan har inte upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. 2. Kvalitetsarbetet dokumenteras inte i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. 3. Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas inte alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. 4. Skolan bedriver inte ett systematiskt kvalitetsarbete. 5. Skolans lokala kurser uppfyller inte författningarnas krav. Skolbarnsomsorg 1. Inom kommunens skolbarnsomsorg finns det inte för varje enskild verksamhet en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. 2. Varken kommunen eller varje fritidshem upprättar en kvalitetsredovisning i enlighet med förordningens krav. 3. I kommunen bedrivs inte, på varken lokal eller kommunal nivå, ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga man planerar, följer upp och utvärderar fritidshemmen samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. 4. Kommunens skolbarnsomsorg erbjuder inte varje barn den omsorg som deras speciella behov kräver. 5. Kommunen gör inte konsekvensutredning inför beslut som påverkar fritidshemmets storlek och/ sammansättning. Vuxenutbildning 1. Kvalitetsarbetet dokumenteras inte i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. 2. Vuxenutbildningen bedriver inte ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. 3. Det finns inte planer mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. 4. Kommunen ger inte vuxna tillgång till grundläggande vuxenutbildning, grundläggande särvux och SFI enligt författningarna. 5. Kommunen verkar inte aktivt för att nå dem i kommunen som har rätt till grundläggande vuxenutbildning, grundläggande särvux och SFI

14 EkonomisTYrningsverkets effektutvärdering: Skolor och kommuner nöjda med inspektionens besök De flesta skolor börjar arbeta med de förbättringsområden som inspektionen påtalat. Det visar en utvärdering av Ekonomistyrningsverket efter de första åren med sexårsuppdraget. mer än 40 procent tyckte att den gav en delvis rättvisande bild. Intresset för rapporten var mycket stort hos en tredjedel och ganska stort hos nästan hälften. Häften trodde att det dagliga arbetet kommer att påverkas. Slutsatsen blir att inspektionen i relativt stor omfattning förefaller hitta de brister som finns i verksamheten och att dessa upplevs som viktiga av kommunerna och skolorna. Överlag är man nöjd med att få besök och ganska öppen inför det. Det uppfattas inte som något dramatiskt utan som en möjlighet att bli sedd. Källa: Skolverkets utbildningsinspektion ger den några effekter? Effektutvärdering genomförd på uppdrag av Skolverket. Ekonomistyrningsverket, Skolverket gav Ekonomistyrningsverket i uppdrag att göra en utvärdering av utbildningsinspektionen. Det har man gjort genom att skicka ut enkäter till ett antal kommuner som blivit inspekterade, 21 kommuner år 2003 och 17 kommuner år Enkäten gick till politiker, tjänstemän, rektorer och lärare vid alla grund och gymnasieskolor, 161 skolor i den första omgången och 146 skolor i den andra. Svarsprocenten var 68 procent i den första undersökningen och 73 procent i den andra. Dessutom har fallstudier utförts i fyra kommuner. Själva vetskapen om att man skulle bli granskad gjorde att runt en tredjedel läste på Skolverkets hemsida, uppdaterade vissa dokument eller gjorde något annat för att förbereda sig inför besöket. Efter besöket började de flesta att arbeta med alla de förbättringsområden som inspektionen påtalat. Några uppger att de ska arbeta med de flesta och några procent anger att de ska arbeta med ett fåtal områden. De brister som upptäcktes kände de flesta till. Hälften kände till merparten av dem och resten kände till några eller hälften av dem. Varför hade de då inte gjort någonting åt dessa brister? Omkring en tredjedel svarar att åtgärder var planerade, och omkring 40 procent att de skulle åtgärdas vid ett senare tillfälle. På frågan om vad som hände med de tidigare planerade insatserna svarar en tredjedel av de som hade planer, att dessa planer har förstärkts. Andra planer har nedprioriterats och några har tidigarelagts. Drygt 60 procent tror att inspektionen har haft långsiktiga effekter. Tio procent svarar att de inte tror det, resten vet inte. Effektiv och rättvisande I alla kommuner har inspektionen kommit till användning i kvalitetsarbetet, men på olika sätt, visar fallgranskningen. Argumenten används som stöd för att prioritera vissa områden och kvalitetsarbetet disponerades efter de olika inspektionsområdena. Ekonomistyrningsverket skriver som slutsats att inspektionerna åstadkommer att skolorna får en skjuts framåt i sitt utvecklingsarbete. Det är tack vare inspektion en som ett förbättringsarbete sätts igång. Effektivitetsundersökningen handlar också om den inre effektiviteten, om inspektionen gör saker på rätt sätt. Upptäcker inspektörerna alla de kritik- och förbättringsområden som finns? En fjärdedel uppger att inspektionen verkligen hade missat något och då att den inte gått på djupet i en fråga. Men förtroendet för inspektörerna var stort, bara var femte hade måttligt förtroende. Mer än hälften tyckte att rapporten gav en rättvisande bild och 24 25

15 En duktig rektor är avgörande för om en skola ska bli framgångsrik. Det visar forskningen. Rektor ska vara engagerad och kunnig, stötta lärare och utveckla den pedagogiska verksamheten. Kraven är många på en bra rektor. Tre rektorer I Skolinspektionen kan han eller hon få en bundsförvant, en diskussionspartner och en legitimitet för att driva på skolutvecklingen. Skolinspektionens stora erfarenhetsbank av bra och dåliga exempel är en enorm resurs för en rektor. Det inser de flesta rektorer och de är också mestadels positivt inställda till Skolinspektionen, som de välkomnar. Den behövs för att få en likvärdig skola i Sverige. Exempelvis finns det en hel del otydligheter i målformuleringar och portalparagrafer som Skolinspektionen kan hjälpa till med att göra tydliga genom att visa på praxis och staka ut en rimlig väg. Inspektionen hjälper rektor genom att fokusera på kärnområden och kommer tillbaka för att följa upp förbättringar. Men en rektor kan tycka att inspektionen ibland måste ta ett steg tillbaka och lämna över ansvar till rektor och lärare att bedöma till exempel kunskapsnivån, som elever når. Den kan avvika från normalkurvan på grund av mogenhetsnivå och då är det lärares ansvar att stötta. Kommunens ekonomiska förutsättningar kan spela in i skolans resultat. Skolpengens storlek varierar mellan olika kommuner och också elever - nas behov av särskilt stöd, speciellt i kommuner med många invandrarelever. Skolinspektionen granskar att skolan klarar sin uppgift med de förutsättningar som verksamheten har

16 Margareta SåLBY, rektor HedeBYskOLan i Trosa: Bra att experter kom och tittade på vår skola För att lyfta skolan måste man använda samma metod som när man lyfter unga som vill nå längre, eller lärare: Man talar om vad de lyckats med och hjälper dem vidare med det de har svårt för. Utan att halshugga dem med negativ kritik. På samma sätt ska Skolinspektionen vara en utvecklingshjälp, ett bollplank och också en kunskapsbank för rektorer och lärare runt om i Sverige. Så ser Margareta Sålby, rektor i Trosa, på Skolinspektionens uppgift. Trosa kommun i Sörmland har invånare. Den som har besökt Trosa minns de idylliska trähusen längs Trosaån, som stillsamt sorlar fram mellan gräsbevuxna vallar, som den väl gjort i hundratals år. Här andas frid och belåtenhet och tiden tycks stå stilla. Det är en förvillelse. Trosa må vara en semesterkommun, men här finns också ett vanligt liv och alla de vardagliga problem och glädjeämnen som till exempel en rektor för en F-9 skola med 565 elever kan stöta på. Margareta Sålby är en erfaren och ambitiös rektor på Hedebyskolan. I grunden är hon lågstadielärare, men har arbetat som rektor sedan 1994, hela tiden i Trosa. Utbildningsinspektionen kom till Hedebyskolan 2004, före Margareta Sålbys tid. Det var andra året i sexårsuppdraget och inspektionen var väl inte ännu helt och hållet varm i kläderna. De egna erfarenheterna av inspektion kommer från en annan skola i kommunen. Det kändes både spännande och roligt att två experter kom utifrån och undersökte den skola, där hon då var biträdande rektor. Själva inspektionen, med intervjuer och granskning av dokument kändes bra. Men inspektionens muntliga uppsamling efteråt blev en besvikelse. En missnöjd förälder som hade kritiserat en detalj det handlade om att vi ordnade skolans dag och då inte bjöd föräldrarna på fika, utan de fick betala för det. Eleverna betalade förstås ingenting detta blev den stora diskussionspunkten. Jag tycker man ska fokusera på det som är positivt för skolan, säger hon. Den skriftliga sammanfattande bedömningen med påpekanden om behov av förbättringar kom i skymundan efter diskussionen i den muntliga uppsamlingen. Bedömningen innehöll inte några punkter som stred mot de insikter, som skolans personal hade. Förberedelserna inför själva besöket bestod mest av att samla in de dokument som behövdes, i en pärm. Inspektionen ska ju se skolan som den är, tyckte Margareta Sålby. I Hedebyskolan hade utbildningsinspektionen pekat på att rektor hade delegerat deltagandet i elevvårdskonferenser, ett brott mot grundskoleförordningen. När Margareta Sålby kom dit gjordes organisationen om 28 29

17 Vi vill ha reda på var vi kan hämta tips och inspiration på områden som vi kan utveckla. med två parallella rektorer. De andra påpekandena, som inspektionen gjort, har man tagit tag i sedan dess. Vad ska då inspektionen göra? Framför allt titta på kunskapsinhämtandet så att barnen får det de har rätt till enligt mål, kursplaner och förordningar, att de får de timmar de ska ha och att pedagogerna gör sitt jobb på ett riktigt sätt, tycker Margaret Sålby. Hur barnen trivs i skolan och om de känner sig trygga, deras arbetsmiljö är också viktig. Att organisationen står pall när det blåser. En skola utan konflikter och utan barn som blir mobbade eller ledsna finns inte. Däremot kan man se till att det finns en organisation som möter barn om de far illa eller har sorg. till för barnen Skolan finns till för barnen påpekar Margareta Sålby. Inspektionen ska se till vad skolan kan utveckla, inte halshugga folk med kritik. Som tips och idéer om skolor, som kommit långt inom något områden, som den egna skolan behöver utveckla. Till exempel detta med att ta hand om nyanlända flyktingar. Där har Hedebyskolan ingen erfarenhet. Självklart ska inspektionen titta på regler, men också visa på utvecklingsområden, poängterar Margareta Sålby. En skola är en organisation av människor som tillsammans kan utföra storverk. Man talar om vad de lyckats med och hjälper dem vidare med det de har svårt för. Om Skolinspektionen kom till min skola skulle jag vilja att den skummade av hur skolan fungerar utifrån läro plan och styrdokument. Vad ser vi av kunskapsinhämtandet, hur stämmer lektionerna överens med målen? Skolinspektionen måste ha en enorm kunskapsbank. Vi vill ha reda på var vi kan hämta tips och inspiration på områden som vi kan utveckla. Alla är intresserade av att få en bättre skola. Det är jättebra att andra människor kommer in och ser verksamheten, tycker Margareta Sålby. På Hedebyskolan finns bra idéer och erfarenheter för de skolor som vill arbeta med att utveckla matematiken. Det har varit ett svagt ämne och i höstas lade skolan in en ny växel, som redan har gett resultat På de nationella proven klarade sig eleverna i femman betydligt bättre än förväntat. Dåliga mattekunskaper kommer underifrån och det dröjer innan de syns. De som saknar talförståelse kan inte skilja på 43 och 143 kan hänga med upp till mellan stadiet om de lär sig utantill, men sedan förstår det plötsligt ingenting. Lärare i 7an måste förklara grunderna i matte från åk 2 och 3, berättar Margareta Sålby. Betygen är jättebra att ha tycker hon. Då syns det tydligt vad eleverna missat när de var yngre. Nu har det ofta hänt att stödet till eleverna kommit in för sent. Till hösten ska en lärare jobba extra med åk 1 och 2 och testa deras kunskaper i matte. Alla elever har rätt till skriftligt omdöme från årskurs 1 och det har i Trosa medfört att lärarna suttit i särgrupper efter ämnen och gjort mallar hur kunskaps mål och krav ska se ut för att göra det likvärdigt. Hedebyskolan har också uppmärksammat att flickorna har bättre betyg än pojkarna. Hur kan man jobba med att lyfta pojkarna så att de fokusera mer på skolan? Prao och yrkesvägledning ska hjälpa pojkarna att se att de inte kan strunta i skolan och tro att det fixar sig. De flesta får godkända betyg, men det fanns i år fyra elever som hade underkänt och en av dem i tre ämnen. Det känns som ett misslyckande, varje elev måste klara sig. Pojken som inte fixade matten hade inte grunderna och eleverna som inte klarade engelskan hade tappat mycket i början. Då blir det jobbigt att ta igen. Visst har Hedebyskolan haft nytta av utbildningsinspektionen. Alla anmärkningarna har man arbetat med. Kritiken var alldeles riktig, tycker Margareta Sålby. Det har handlat om kamratstödjande verksamhet, att bygga upp ett elevråd och ett föräldraråd, skaffa hemsida och följa barnens kunskapsutveckling. Punkterna har betats av en i taget och utvecklingen pågår. Inspektionen har inte varit tillbaka sedan 2004 men Margareta Sålby ser fram mot ett nytt besök

18 Ingvar Johansson, rektor RonnaskOLan i SödertäLJe: Skolinspektionen måste se till skolornas olika förutsättningar Han är en rektor med erfarenheter från skolor där de flesta elever har en annan bakgrund än den svenska. Det skapar speciella villkor, till exempel när det gäller att nå upp till godkända betyg. Utbildningsinspektionens besök 2004 var ett lyft för skolan och ledde till att ett lokalt utvecklingsarbete drogs igång. Ingvar Johansson har alltid trivts i skolan. Han har arbetat i Södertälje som lärare eller rektor under större delen av sitt yrkesliv. Nu är han rektor på Ronnaskolan sedan två år. Det är en F-9 skolan där nästan alla de cirka 600 eleverna har ett annat modersmål än svenska, som arabiska, syrianska eller syriska. Somliga av dem talar bra svenska, andra inte. När han som rektor fick besök av utbildningsinspektionen var det på en annan skola, med liknande elevunderlag. Han tycker att inspektörerna var duktiga och att de bekräftade sådant som skolan visste att man var bra och mindre bra på. Men inspektionens analys och slutsatser håller han inte med om. Det som blev tydligare var bedömningen av vår redovisning av kunskapsnivån. Här hade inspektionen och läroplanen olika synsätt. Läroplanen tillåter individen att avvika från kurvan. Vi ska möta eleven där han är och hjälpa och stötta och det tycker jag professionen måste vara tillåten att läsa av. Medan inspektionen angav hur långt eleven skulle ha kommit. Det ledde till en diskussion, berättar Ingvar Johansson. Inspektionens besök blev ändå ett lyft. Skolan drog igång ett utvecklingsprojekt genom kommunen och tillsammans med Myndigheten för skolutveckling. Även det systematiska kvalitetsarbetet tog fart. Ingvar Johansson tror att inspektionen behövs för att få en likvärdig utbildning i Sverige. Men Skolinspektionen borde se till skolornas förutsättningar, och det kan till exempel gälla skolpengens storlek. Södertälje har andra förutsättningar än till exempel Stockholm, där skolpengen kan var så mycket som 50 procent högre. Det är för stora skillnader, säger Ingvar Johansson. Han efterlyser också nätverk för att dela på erfarenheter, kanske kan Skolinspektionens kvalitetsgranskningar leda till att alla kan ta del av bra och dåliga exempel och lära av varandra. Skolinspektionen har genomgående kritiserat skolorna för att till exempel inte ge tillräckligt särskilt stöd åt de barn som behöver det. Det kan i grunden bero på ekonomin, även om läroplanen säger något annat. Jag tror inte att man tar bort ett ämne i timplanen för att kunna anställa en speciallärare till. Här är det kommunen som måste stötta, säger Ingvar Johansson. Även när det gäller studiehandling på modersmålet, ett kritiserat område av Skolinspektionen, menar han att det kan bero på att eleverna väljer att inte läsa sitt eget språk som modersmål. Det är föräldrar och barn som bestämmer och det kan finnas en stark önskan hos föräldrarna att deras barn i första hand ska lära sig svenska, att det inte är bra att läsa modersmålet. Men eftersom de bara får resurser om de väljer att läsa sitt modersmål begränsas studiehandledningarna. I Södertälje finns numera fyra mål som skolorna ska prioritera. Det är språkutveckling, svenska, natur-miljömatte, demokrati och hälsa. Matematiken är ett sorgebarn här som i övriga Sverige men insatsen har gjort att man har förbättrat resultatet avsevärt. Ingvar Johansson vänder sig i stort mot den ranking som betygsjämförelserna blir. Betygsgenomsnittet rapporteras i lokalpressen och det är där allmänheten bildar sig en uppfattning om skolans kvalitet. Vi har elever som kan ha sämre förutsätt ningar, om de alldeles nyligen har kommit till Sverige, men det syns inte i statistiken hur många de är. De kan vara duktiga men det är inte realistiskt att de på halva tiden ska kunna läsa in en kurs, säger han. lärare med förståelse Skolan med sina speciella förutsättningar har behov av lärare som har en förståelse för vad det innebär att ha elever med svenska som andraspråk, oavsett vilket ämne man undervisar i. Därför har man dragit igång en utbildning inom detta område tillsammans med Göteborgs universitet för alla lärare och i samarbete med några andra skolor i kommunen. Hälften av lärarna vid Ronna skola har dessutom ett annat ursprung än det svenska och Ingvar Johansson tror att lärare med den bakgrunden gärna söker sig till skolor där många elever har liknande bakgrund. Det är en klar fördel, tycker han. Det kan finnas en stark önskan hos föräldrarna att deras barn i första hand ska lära sig svenska. Men eftersom de bara får resurser om de väljer att läsa sitt modersmål begränsas studiehandledningarna

19 Stefan Frohm, rektor vid Solfagra- och StensängsskOLan i HuDDinge: Inspektionen kan göra målen tydligare Otydliga paragrafer och mål gör att det behövs en Skolinspektion i den svenska skolan, en inspektion som kan tydliggöra praxis och staka ut vad som är rimligt eller orimligt. Men den ska inte grotta ned sig i detaljer utan välja ut viktiga områden som har med kärnområdet att göra ledning, styrning, delaktighet och vad eleverna får ut av sina lärare efter sina egna och kommunens förutsättningar. Stefan Frohm har jobbat som lärare ämneslärare, speciallärare, klasslärare - på alla stadier och i snart tio år som skolledare. Han har alltså en lång och brokig erfarenhet från skolan. Nu är han rektor i Huddinge utanför Stockholm i två skolor, Solfagra- och Stensängsskolan med totalt cirka 500 elever. Där ingår också en särskola. I stort tycker han Skolinspektionen är bra. Skolans mål är många och de är fluffiga och om en inspektion kan tydliggöra målen genom att utveckla en praxis genom inspektion och tillsyn i olika ärenden, är det bara bra. Inspektionen kan stärka en rektors utveckling om den är tydlig, men är den otydlig och blir utslätad och tandlös kan den å andra sidan förhindra skolans handlingsfrihet. En rektor ska hålla många bollar i luften. Får han eller hon legitimitet att driva skolutvecklingen genom ett tydligt uppdrag ökar enigheten på en enskild skola om vad läroplanen och målen står för, säger han. Inspektionen ser han som en politisk ambition. Den ska visa skolorna hur de ska tolka reglerna. Man skruvar åt, friheten minskar på gott och ont. Det är rimligt, det är bra, men att slå ned på lokalerna, som i Håbo, där jag arbetade tidigare, och säga att skollokalerna inte var ändamålsenliga, kändes orimligt. Skolan var byggd för arbetslag, en arbetsform man frångått mer och mer, berättar Stefan Frohm. Ledning, styrning och delaktighet måste ändå vara kärnuppdraget för inspektionen. I Håbo haltade inspektionen, tycker han. På Solfagraskolan efterlyste inspektionen en mer varierad undervisning. Det var också en underlig anmärkning. Sådana påpekanden blir inte så mycket vägledning utan mer en färgglad etikett, för vad är en mer varierad undervisning? Inspektionen i Solfagra tyckte också att rektors pedagogiska ledarskap behövde stärkas. Lärarna i de två skolenheterna såg olika på hur skolan skulle utvecklas. Bedömningarna mellan lärare och skolor måste överensstämma bättre, ansåg man. Här håller Stefan Frohm helt med inspektionen

20 Pådyvlar man människor arbetssätt de inte känner sig naturliga med kan det hända konstiga saker. Som ny rektor såg jag samma sak. Här fanns ett arbete att göra gemensamt. Vi behövde en tydligare arbetsplan kopplad till de analyser vi gemensamt gjorde och vi behövde öka fokuseringen på kommunens gemensamma mål hela kedjan egentligen. Det är ingen quick fix, vi behövde arbetsro och tid för det arbetet. Delaktighet och effektivitet Liksom vid många andra skolor, gällde på Solfagraskolan en inspektionsanmärkning också elevers delaktighet och inflytande. Det är en fråga som kan kopplas till skolans effektivitet, anser Stefan Frohm. Forskningen visar att när människor är delaktiga i sin egen utveckling och har tydliga mål blir undervisningen mer effektiv. Men lärarna måste själva kunna bedöma när eleverna är mogna att ta ett sådant ansvar, anser han. Det går inte att abdikera från sitt ledarskap i den frågan, det kan leda till motsatsen, det vill säga sänkt effektivitet. För att öka yrkets professionella status behövs över huvud taget en tydligare åtskillnad mellan lärares och rektorers professionalitet och pedagogiska ansvar och myndigheters och lagstiftares ansvar. En sådan åtskillnad åstadkommer man genom att ge tydligare ramar, inte genom att alltför noggrant föreskriva den politiska viljan i detaljerade beslut. Sådant leder till låsningar och inte till lokal utveckling, anser han. Riksdagen beslutar till exempel om att man ska arbeta med teman i grundskolan. Det är ett mål. Ett annat är att alla elever ska bli godkända. Det förutsätter att temaarbete är bra för alla. Sådana målformuleringar gör det svårt för skolan. Inspektionen kan här hjälpa till med att göra målen tydligare genom att fråga vill vi verkligen detta? Kan vi förtydligare uppdraget så det blir rimligt? När det gäller metoder ska man vara försiktigt med att slå ned på dem, bara för att de inte är vetenskapligt grundande, till exempel metoder att motverka mobbning. De kan fungera bra ändå. Pådyvlar man människor arbetssätt de inte känner sig naturliga med kan det hända konstiga saker. Som när hela Norge skulle arbeta med läsinlärning enligt metoden läsning på talets grund. Det ledde till ett rejält dipp i läsinlärningsresultaten, berättar han. Finland har varit försiktigare med alla reformer och de förefaller ha varit med framgångsrika. Kanske ska vi pröva först innan vi kör fullskaleexperiment. Man måste lämna åt lärare och skolledning att göra egna bedömningar, men det är en svår balansgång, medger han. Det kan till exempel vara bra att som nu gå över till en mer detaljerad målstyrning från den oklara målbild som har varit tidigare. Då svängde pendeln för långt åt det hållet, anser han. Särskolans kunskapsuppföljning var en annan vanlig anmärkning från utbildningsinspektionen. Stefan Frohm tror att det även här kan finnas något i målens otydlighet som gör att anmärkningarna har blivit många. Man har inte tydligt nog kunnat förklara vad särskolans kursplaner innebär i krav på eleverna. Målen ska anpassas till elevens förutsättningar, men vad betyder det? Elever utvecklas ofta bättre om de går i grundskolan i stället för i särskolan, eftersom omsorgsperspektivet ofta tar över i särskolan. Det är Stefan Frohms erfarenhet. Inspektionen kanske har svårt att följa upp de mål som riksdagen satt. Då betyder det att målen måste göras tydligare, liksom i andra inspektionsverksamheter, som Socialstyrelsens eller Arbetsmiljöverkets, säger han. stöd utan gräns När det gäller särskilt stöd finns också en otydlighet, både när det gäller tillsyn och resultat. Som lagen är formulerad kan enskilda föräldrar kräva stöd utan gräns. Stefan Frohm berättar om ett anmälningsärende, där föräldrarna krävde ett mycket omfattande stöd men där lärare och rektor gjorde bedömningen att eleven inte var mottaglig för det stödet och att det inte var ekonomiskt rimligt. Det finns en otydlig portalparagraf som säger att alla har rätt till allt. Sedan gör kommunen tolkningar och ibland blir summan av kardemumman att kommunens ekonomiska realiteter överväger. Man måste titta på förutsättningarna och vad man kan förvänta sig av en kommun som har dåligt med pengar. Stefan Frohm ställer frågan vad samtliga skolors offerter till sina huvudmän skulle uppgå till när det gäller att till exempel få alla elever godkända i alla ämnen. Vad är rimligt om det hänger på den lokala skolans organisation och inte på individen att nå detta mål? Statsmakterna måste också betänka vilka krav på dokumentation de lägger på lärarna och rektorerna. Sådant tar tid från annat. Rektorer kan sitta i möte om nya system för personaladministration, eller om ekologiska livsmedel, och en rad andra frågor. Rektorer som uppnår resultat, måste vara som ett melittafilter, de måste fokusera och släppa igenom saker på ett begåvat sätt utan att skämmas för det. Man måste välja helt enkelt, det visar forskningen. Också inspektionen borde välja ut vissa områden och se om inspektionen leder till förbättringar till exempel vid återbesök efter tre och sex år, och inte spänna över hela fältet, som idag. Stefan Frohm, som just nu skriver en magisteruppsats i ett utbildningsprogram för skolledare, tror att riksdagen har en tendens att skicka ut otydliga beslut därför att man måste kompromissa. Politiker ska inte hålla på så mycket med tyckanden om vad som är progressiv undervisning och sätta upp det som mål. Gå i stället på det som fungerar och låt lärarna jobba på olika sätt men se också till att de levererar resultat. Det skulle förenkla arbetet för rektorerna, säger han. Rektorer som uppnår resultat, måste vara som ett melittafilter 36 37