Nordisten Enheten för nordiska språk Mars 2012

Transkript

1 Nordisten Enheten för nordiska språk Mars 2012

2 LEDARE Av Kim Sandvad West Redaktör Da jeg forleden morgen cyklede til universitetet, bemærkede jeg en skinger lyd, som jeg først identificerede til at være en oliehungrende cykelkæde, men efter lidt tid indså jeg, at det var en fugl, der sang, fordi solen var ved at stå op. Jeg skal ærligt indrømme, at jeg stod af min cykel og stod og lyttede til denne forårsbebuder i et par minutter, imens forårsstemningen bredte sig i mit sind. Og jeg lagde mærke til, at solen så småt var ved at nærme sig horisonten, så et fint, lyserødt skær bredte sig over den frostkolde morgenhimmel. Ved Enheten för nordiska språk har vi også bemærket, at solen bevæger sig højere og højere på sin daglige gang over himlen, så vi har været i gang med en ordentlig forårsrengøring. Derfor kan vi i nærværende udgave af Nordisten præsentere det nye studieprogram, som træder i kraft næste læseår. Vi er allerede nu meget spændte på at indlede det nye læseår og alle de nye kurser, som vi kan tilbyde, hvor vi har skærpet vor profil og gjort studierne hos os endnu mere alsidige og interessante. I denne udgave af Nordisten kan du desuden læse om forskningsgrupperne BiLingCo og VAKKI rf, om Nordkurs-ophold i Tromsø og dansk sprogkursus ved Schæffergården ved København, om FINA, om Jens Stoltenbergs tale til det norske folk efter katastrofen på Utøya og om Danmark set fra finske studenters synsvinkel. Jeg vil gribe denne anledning til at opfordre læserne til at bidrage med fotografier til Nordistens forside. Har du taget et billede fra et arrangement ved enheden eller universitetet, eller er der gemt en skabsfotograf i dig, er du meget velkommen til at sende billeder til redaktionen. God læselyst og godt forår! INNEHÅLL Ledare. sida 2 Kim Sandvad West Innehåll... sida 2 Utbildningsprogram och studiehelheter vid Enheten för nordiska språk fr. o. m. hösten sida 3 Siv Björklund Praktik för VAKKI rf visar hur en vetenskaplig publikation blir till... sida 5 Tiia Mäenpää Sommarkurs i Nordens Paris... sida 6 Tony Nyström FINA informerar... sida 7 Pia Rådmans Danmark inte bara öl, fotboll och cyklar... sida 7 Mari Mäki-Torkko Lite guldkant på vardagen... sida 9 Marianne Nordman Enhetskalender sida 10 Personporträtt av Mari Bergroth.. sida 10 Mari Bergroth Finlands översättar- och tolkförbund (FÖTF).. sida 11 Pia Hirvonen Det retoriske hjørne... sida 12 Heidi Nyblom Kuorikoski Kim Sandvad West Sol ute, sol inne, sol i hjärtat, sol på Schæffergården sida 13 Sara Rönnqvist BiLingCo... sida 13 Nina Pilke Næste udgave udkommer den 1. oktober, og der er deadline den 15. september. Du kan sende dine artikler, arrangementer, reklamer og eventuelle spørgsmål til kimsawe@uwasa.fi. Scandinavian Studies in Telemark sida 14 2

3 UTBILDNINGSPROGRAM OCH STUDIEHELHETER VID ENHETEN FÖR NORDISKA SPRÅK FR O M HÖSTEN 2012 Av Siv Björklund Enhetsansvarig Studierna vid enheten för nordiska språk kommer att innehålla en hel del nya kurser och strukturer hösten Samma reformer görs inom alla enheter vid hela filosofiska fakulteten och målet är att skapa utbildningsprogram som tar in ett större antal studenter än idag och som klarare lyfter fram olika specialiteter och profiler som de olika humanistiska enheterna vid Vasa universitet arbetar med inom forskning och undervisning. Det nya utbudet av kurser bygger på att kurserna ska passa in i ett program på kandidatnivå (180 sp) eller magisternivå (120 sp). Många av programmen har dessutom planerats så att det inom programmet finns studenter med olika huvudämnen. Studenterna i programmet läser då dels kurser som är obligatoriska för alla som studerar inom programmet och dels kurser som är obligatoriska för t.ex. huvudämnet svenska. Inom varje examen finns dessutom möjligheter att läsa fritt valbara studier eller studiehelheter som motsvarar ett kort (25 sp) eller långt biämne (60 sp). Jämfört med tidigare är ändå möjligheterna till fritt valbara studier och studiehelheter begränsade så det gäller att planera in dessa kurser och kurshelheter redan i början av studierna. De studenter som ämnar studera vid enheten för nordiska språk ansöker fr.o.m. i vår till kandidatprogrammet för de inhemska språken. Efter kandidatprogrammet väljer de sedan enligt eget intresse antingen magisterutbildningsprogrammet KEY eller magisterprogrammet MAISS ifall de väljer att fortsätta studera huvudämnet svenska eller huvudämnet modersmålet svenska (flexibla möjligheter till annat huvudämne och annat program finns också om man har fått ihop minst 25 sp i ämnet). Enheten har redan erfarenheter av magisterprogrammet MAISS som körde igång redan i höstas. Nedan beskrivs de tre olika programmen kort. Kandidatprogrammet för de inhemska språken I kandidatprogrammet för de inhemska språken har studenterna med finska som modersmål svenska som huvudämne och modersmålet finska som biämne (25 sp). Studenterna med svenska som modersmål kan ha antingen modersmålet svenska eller finska som det andra inhemska språket som huvudämne. Studenter med modersmålet svenska som huvudämne läser minst 15 sp finska (språkfärdighetskurs, grammatik och översättning till modersmålet) och minst 25 sp modersmålet svenska. Varje år inleder 55 nya studenter studierna i programmet. Det centrala i programmet är moderna språk, fackspråklig kommunikation och översättning. Det nya med programmet är att det nu ingår en gemensam tvärvetenskaplig tvåspråkig studiehelhet på 30 sp som omfattar kurser i språkvetenskap, terminologi, flerspråkighet, översättningsteori, tolkning och språksociologi. Magisterutbildningsprogrammet KEY (Kieliasiantuntijuus erikoistuneessa yhteiskunnassa) KEY ger studenten nyckeln till arbetslivet i ett specialiserat samhälle. Programmet koncentrerar sig på fackspråklig kommunikation och översättning. Programmet är gemensamt för fem huvudämnen: svenska, modersmålet svenska, finska som det andra inhemska språket, engelska och tyska. I studierna ingår kurser som är gemensamma för alla studenter i programmet (15 sp), delvis gemensamma kurser där man har övningsgrupper indelade enligt huvudämnena (15 sp) och kurser i eget huvudämne (65 sp). Studenten kan också välja olika helheter utöver huvudämnet, bl.a. andra språkämnen (ryska, franska, engelska, tyska), kulturstudier (t.ex. en nordisk helhet), tolkningsstudier, flerspråkighetsstudier, en helhet i auktoriserad översättning samt förvaltningsvetenskaper och handelsvetenskaper. Efter magisterexamen kan den utexaminerade arbeta bland annat som översättare, tolk, språkutbildare, informatör, forskare, språkplanerare eller projektkoordinator. Magisterprogrammet MAISS (Magisterprogrammet i svenska och språkbad) För ca ett år sedan fick enheten för nordiska språk sitt första magisterprogram i och med grundandet av magisterprogrammet i svenska och språkbad och därmed inledde de första magisterstudenterna sina studier hösten Under studierna i magisterprogrammet utvecklas studentens kunskaper i svenska språket samtidigt som studenten får kännedom om flerspråkighet och språkbad både i teorin och i praktiken. Magisterprogrammet förverkligas i sin helhet som flerformsstudier, vilket för studenten betyder 3

4 intensiva närundervisningsperioder mellan vilka studenten bedriver självständiga distansstudier. Efter genomgånget magisterprogram kan den utexaminerade arbeta som språkexpert i forsknings-, planerings- och projektuppgifter inom flerspråkighet och språkbad. Notera att ansökningstid för magisterprogrammet MAISS redan pågår. Utöver de tre programmen erbjuder enheten för nordiska språk fortsättningsvis också studiehelheterna i flerspråkighet (25-60 sp) och i tolkning (25-60 sp). Dessutom erbjuds en ny studiehelhet: Nordiska studier (25 sp). I det följande information om dessa: Flerspråkighet Biämnet Flerspråkighet genomgår stora förändringar inför läsåret Studenterna kan fortsättningsvis läsa Flerspråkighet som ett långt biämne, dvs. 60 sp, dock har innehållet utvecklats till att passa allt fler studenter mycket tack var den studentfeedback vi fått under de senaste åren. I grundstudierna ligger fokus på två- och flerspråkighet i olika former hos individen, i utbildning och i samhället. Ämnesstudierna representerar flera nyare forskningsområden inom enheten för nordiska språk, t.ex. två- och flerspråkighet i text samt språk och integration. Kursen Verktyg för flerspråkighetsstudier rekommenderas för studenter som vill lära sig mer om olika sätt att utföra forskning. För studenter som är intresserade och vill fördjupa sig i litteraturstudier rekommenderas Flerspråkighet i skönlitteratur. Studenten kan inom studierna fokusera på språkbad alternativt flerspråkighet i andra kontexter genom att i olika arbeten välja det tema som intresserar mera. Under grundstudierna sammanställer studenten en studieportfolio som stöd för både språk- och innehållsstudier. Från och med hösten 2012 hör grundkursen Flerspråkighet via språkbad till de gemensamma studierna i kandidatprogrammet för de inhemska språken och alla flerspråkighetskurser omfattar 5 studiepoäng. Studenter som har inlett sina biämnesstudier tidigare kan fortsätta sina studier genom att ta de nya kurserna. Studierna har planerats så att de gamla kurserna kan ersättas av de nya. Tolkning Studenterna kan välja tolkning som kort eller långt biämne eller ta kurser i tolkning som fritt valbara studier. I tolkningsstudierna kombineras en klar inriktning på tolkyrket med teoretiska studier. I grundstudierna är de huvudsakliga övningsspråken svenska och finska och studierna passar därför bra för dem som har svenska eller finska som huvudämne. Om ett tillräckligt antal kursdeltagare har engelska eller tyska som huvudämne, kan också övningar från dessa språk ingå i grundstudierna. Ämnesstudierna har en nordisk orientering och där ingår både tolkningskurser med fokus på nordiska språk och andra nordiska kurser. Från och med hösten 2012 hör grundkursen i tolkning till de gemensamma studierna i kandidatprogrammet för de inhemska språken och alla tolkningskurser omfattar 5 studiepoäng. Studerande som har inlett sina biämnesstudier tidigare kan fortsätta sina studier genom att ta de 4

5 nya kurserna. Studierna har planerats så att de gamla kurserna kan ersättas av de nya. Nordiska studier Hvad er baggrunden for det nordiske samarbejde? Kan man tale om en decideret nordisk identitet, og hvordan kommer den til udtryk? Hvorfor er danskerne så svære at forstå? Og hvad er Finlands rolle i Norden og Nordens rolle i Finland? Dette er nogle af de spørgsmål, som behandles inden for biemnet Nordiske studier. I helheden behandles fem væsentlige områder inden for nordistikken, nemlig historie, litteratur, samfund, kultur og mødet mellem de nordiske sprog. Kursusmaterialet er bredt og dækker værker fra hele Norden. I kurserne inddrages desuden teorier inden for blandt andet tekst-, film- og medieanalyse, som ses ud fra et nordisk perspektiv. Helheden består af kurserne Norden i tiden (også for KEY-studenter), Nordisk identitet i litteratur, Nordisk kultur och media, Nordiska möten og Nordisk mytologi. Alle kurser omfatter 5 studiepoint. För de studenter som redan bedriver studier vid enheten De studenter som redan studerar vid enheten för nordiska språk kan välja mellan det nya och det gamla systemet. Om studenten redan har studier på kandidatnivå eller har hunnit avlägga några kurser inom fördjupade studier räknas de till godo i det nya systemet. Studenten kan också fortsätta studera enligt det nuvarande systemet, detta rekommenderas för de studenter som är nästan klara med sina magisterstudier Övergångsperioden omfattar totalt 4 år. Om studenten är nästan klar med kandidatexamen, rekommenderar vi att studenten övergår till det nya systemet. Alla studenter kommer att få möjlighet att diskutera och uppdatera sina personliga studieplaner senare i vår. Under våren kommer det att ordnas flera tillfällen där information om det nya systemet ges. Studenter vid filosofiska fakulteten kommer enligt planerna att inbjudas till diskussion den 17 april och vid enheten för nordiska språk planeras ett möte för enhetens studenter den 24 april. Du som är student är hjärtligt välkommen att delta i dessa möten. Information finns även på enhetens www-sidor och den uppdateras kontinuerligt. PRAKTIK FÖR VAKKI RF VISAR HUR EN VETENSKAPLIG PUBLIKATION BLIR TILL Av Tiia Mäenpää Praktikant för VAKKI rf Student, 6:e året På våren 2011 blev jag inbjuden till en anställningsintervju av Forskargruppen för översättningsteori, fackspråk och flerspråkighet vid Vasa universitet, VAKKI rf. Jag arbetade då som forskningsbiträde vid Centret för språkbad och flerspråkighet men skulle sluta där i maj. Den som ursprungligen hade valts till praktikant för VAKKI rf hade förhindrats och föreningen behövde snabbt någon som skulle fungera som redaktionsassistent och ta hand om årets symposiepublikation tillsammans med de publikationsansvariga, Niina Nissilä och Nestori Siponkoski. VAKKI rf arrangerar varje år i februari ett internationellt symposium inom översättningsteori, fackspråk och flerspråkighet. En del av de föredrag som hålls under symposiet samlas i en flerspråkig symposiepublikation med vetenskapliga artiklar. Redaktionsassistenten arbetar huvudsakligen med artikelmanuskripten och är i kontakt med skribenterna och refereerna. Mitt arbete började sista veckan i maj då skribenterna hade lämnat in sina artikelmanuskript. Jag raderade kontaktuppgifterna från manuskripten och redigerade layouten på dem så att de såg likadana ut. Texterna skickades till refereerna som kommenterade dem och gav förbättringsförslag under sommaren. Jag fortsatte med arbetet i början av augusti. Då skickade jag feedback och texterna till skribenterna för vidare redigering. Jag finslipade också artiklarnas utseende till den form de kom att ha i publikationen, kontrollerade källhänvisningarna och korrigerade möjliga stavfel i texterna. Jag var alltså inte ansvarig för artiklarnas vetenskapliga innehåll. Jag gick igenom texterna och till sist satte jag ihop dem till ett 400 sidor långt dokument. Då, i oktober, började kanske den fasen i arbetet som krävde mest teknisk kunskap och under den perioden lärde jag mig en hel del nytt och nyttigt om Word. När jag skapade pärmarna fick jag bekanta 5

6 mig med ritprogrammet Adobe illustrator. I november kontaktade jag några finska tryckerier och bad dem om anbud samt skickade bland annat tackbrev till skribenterna. I december åkte den 31:a symposiepublikationen till tryck samt publicerades i elektronisk form på Jag diskuterade uppgifterna och tidtabellen regelbundet med publikationsansvariga, men annars arbetade jag ganska självständigt med manuskripten. Därtill deltog jag i tvåspråkiga styrelsemöten som handlade för det mesta om det kommande symposiet. Praktikanten hjälper vanligen till med organiseringen av nästa symposium och är med under symposiet. Det bästa med arbetet var dess flerspråkighet. Jag skickade e-post dagligen och fick använda mina sociala kunskaper på finska, svenska, tyska och engelska. Den här praktiken bjuder således lämplig arbetserfarenhet för språkstuderanden. Som bonus blir man en skicklig Word-användare. Det var intressant att få uppleva hur en vetenskaplig text blir till; från manuskript till en refereegranskad och redigerad färdig, publiceringsbar artikel. Efteråt känns det fint att jag har fått vara med i en sådan process. Det bästa med arbetet var dess flerspråkighet. Nu är det igen dags att söka praktikantplats hos VAKKI rf. Klicka på paikat/ och sök genast, ansökningstiden går ut snart. Vad du behöver är goda sociala kunskaper, positiv attityd och vilja att prova något nytt! Mera info om VAKKI rf finns på SOMMARKURS I NORDENS PARIS Av Tony Nyström Student, 4:e året Då var det dags för den igen. Våren. Tiden då man förväntas bestämma sig för vad man ska göra under den korta, korta tid som kallas sommar. Visserligen sitter största delen redan och plitar ner arbetsansökningar och Cv:n. Men det finns också andra alternativ. Vi som studerar nordiska språk eller svenska så har säkerligen stött på e-post om någonting som heter Nordkurs. Men vad handlar det egentligen om? Vad är hela Nordkurs? Ett kort svar skulle vara: nordiska sommarkurser där nordiska språk och litteratur behandlas. Personligen deltog jag i Nordkurs sommaren För mig var det självklart att jag skulle försöka få en studieplats i Norge, Nordnorge för att vara exakt. Så det blev Tromsø, Nordens Paris. En rätt så liten och mysig stad som ligger några hundra kilometer nordväst om Kilpisjärvi. Efter att jag redan hunnit glömma bort hela ansökan så fick jag besked om att jag hade antagits till en kurs i Tromsø. Jag tyckte det var smått fantastiskt. Och förrän jag hunnit vänja mig vid tanken på att jag får spendera tre veckor i ett resebroschyrliknande fjordlandskap så var jag där. Där bland fjällen och haven, de ändlösa sommarnätterna och alla finurliga små norrmän som tyckte allt var så "forbauset godt". Dessutom så fanns där också andra finska studenter att bekanta sig med. Jag svarar gärna på frågor om arbetet: p88063@student.uwasa.fi. Jenni Laaksonen Det tog inte lång tid förrän man var bekant med både staden och ens studiekollegor. Med tanke på allt program som ordnades så skulle det nästintill ha 6

7 varit omöjligt att inte bli det. Vi korsade Tromsø och dess närområden med allt från buss till Hurtigruten, som alltså är ett kryssningsfartyg som verkligen visar de bästa sidorna av Nordnorge. Att ens försöka beskriva det sagolandskap som visade sig ligga där i världens utkant är rätt så omöjligt. Själva kursen i sin tur var dock det som jag egentligen åkte dit för. Kursens innehåll bestod inte av banaliteter om språkskillnader eller tråkig fakta om landet. Istället läste vi en del texter och diskuterade dem några timmar om dagen. Allt detta på ett sätt som gjorde det intressant för alla. Texterna varvades ner med film och föreläsarnas personliga anekdoter och berättelser. Rätt så trevligt, om man frågar mig. Precis som Nordnorges eviga sommarnätter tar slut så tog även kursen slut. Kursen avslutades med tentamen (dock verkade det som om det handlade om en symbolisk sådan...) och fest. En fest med god mat, dryck, sång och gemenskap. En fest som verkligen inte var av det seriösare slaget. Kursens innehåll bestod inte av banaliteter om språkskillnader eller tråkig fakta om landet. Men rent praktiskt sett; vad gav kursen mig och mina studier? Var det endast en helt underbar tre veckors gratissemester som dessutom gav mig 10 halvgratis studiepoäng? Nej. Jag fick mycket annat också. Jag fick i princip hela min kandidatavhandling utav kursen. Jag fick ett ämne som vi fördjupade oss i och som jag senare skrev min avhandling om. Och inte endast det. Jag fick också massvis med vänner och bekanta som jag fortfarande träffar nu som då. Och sist men inte minst så fick jag en helt underbar sommar. För mig visade sig alltså Nordkurs vara både smått fantastisk och "Forbauset godt". Och så bra var det att jag igen har fyllt i ansökningsblanketter till sommarkurser. Så se nu till att du också fyller i en och representerar Vasa universitet någonstans i Norden! FINA INFORMERAR Av Pia Rådmans FINA rf:s styrelseordförande Sedan 2007 har det på universitetet funnits en förening för alla de svenskspråkiga studerande som rör sig på campus. Vi heter Finlandssvenska Nationen vid Vasa universitet, eller kort och gott FINA. Vi är en förening som vill samla alla svenskspråkiga på universitetet och stärka gemenskapen mellan oss och de finskspråkiga studerandena. Självklart får även finskspråkiga gå med i vår förening. Vårt främsta mål är, förutom samarbete med övriga studentföreningar, att stärka tvåspråkigheten vid vårt universitet. År 2012 års styrelse består av styrelseordförande Pia Rådmans, vice ordförande och kassör Johanna Dahlin, informationsansvariga Ann Sirén, samt projektansvariga Sanna Karjalainen och Simoné Bergvik. Vill man bli medlem i vår förening kan man kontakta oss på adressen fina@student.uwasa.fi för mer info. Besök oss gärna på vår hemsida, eller på Facebook. Tidigare har vi ordnat olika evenemang för våra medlemmar, bland annat sitzer och medlemskvällar. År 2008 gjorde vi även en exkursion till Stockholm. Under våren har vi planer på att försöka ordna en gemensam tillställning med de svenskspråkiga studerandena vid Vasa Yrkeshögskola, samt delta i evenemang som ordnas via VYY och de olika föreningarna på campus. Planer på att ordna ytterligare en exkursion finns, och vi i styrelsen kommer att diskutera olika möjligheter under våra möten. Hoppas vi ses! DANMARK INTE BARA ÖL, FOTBOLL OCH CYKLAR Av Mari Mäki-Torkko Student,4:e året Vad vet vi finländare om Danmark och danskar? De flesta tänker antagligen på fot- eller handboll, Legoland och glada danskar som dricker öl. Den yngre generationen känner Danmark främst genom 7

8 Roskilde festivalen. Äldre människor för sin del kommer ihåg tiden då Danmark tog emot finska krigsbarn under krigstiden. För många finländare har Danmark blivit bekant som en trevlig rastplats innan semesterresan fortsätter mot söder, lite som en port in till Europa. Hur är det med danska språket då? Det är ett riktigt mysterium för de flesta finländare. Vem kan överhuvudtaget förstå det eller hur är det möjligt att prata ett språk som ibland har beskrivits som en halssjukdom och som låter som om dansken har munnen full av varma potatisar? Faktum är ändå att över fem miljoner människor pratar flytande danska och dessutom är stolta över det! Som fakta- och teoribasis för texten har jag använt olika artiklar, resebroschyrer och debattartiklar som finns på nätet. Huvuddelen av texten grundar sig ändå på de svar som jag fick av min kompis och hennes finska studiekamrater som alla studerar i Danmark (5 flickor och två pojkar i åldrarna 23-25). Den danska mentaliteten Alla de studerande som svarade på frågorna preciserade den danska mentaliteten, livsstilen och hela kulturen med en term: hygge. Ingen av de här studerandena kunde exakt förklara vad termen innehåller och vad den betyder på finska men de berättade att den betyder någon slags angenäm och underhållande stämning. Ur finsk synvinkel verkar det vara så att hela livet borde vara roligt och komfortabelt och ibland kan det här kännas lite tvångsmässigt för oss finländare. Den danska humorn är väldigt mångsidig och kan förekomma i många olika former: både tysk och brittisk påverkan kan märkas i den. Finnar skäms ofta över sina dumheter men danskar försöker tyda allt till det bästa och vända det till något positivt genom att berätta om det för andra så att de tillsammans kan skratta åt det som har hänt. Alla överraskningar och snöpliga situationer orsakar enormt mycket glädje för danskarna offret själv medräknat. Finnarna skäms ibland också över att de är finländare och tycker också själva att Finland ligger långt borta från hela det övriga Europa. Danskarna däremot har en väldigt stark identitet och de verkar vara jättestolta över sitt ursprung. Dessutom är Danmark enligt danskarnas åsikt nästan världens centralpunkt: så viktigt är landet för dem. Danska språket När man för första gången ser danska texter kan de vara ganska svåra att förstå även om man skulle kunna svenska eller norska men om man bara fortsätter att läsa kan man ganska snabbt märka att man förstår mer och mer. Det här beror på att danska och svenska ord har samma ursprung: båda språken hör till den germanska språkfamiljen. Danska språket liksom hela landet är väldigt viktigt för danskarna. Fast danska språket har en så högt värderad ställning i samhället, förhåller sig danskarna ganska lättvindigt till undervisningen i danska. Man använder massor av olika fraser, förkortningar och förvrängningar av ord vilket tillsammans med dålig undervisningen i danska förorsakar att en stor del av danskarna har svårigheter att läsa eller skriva sitt språk. Speciellt media och reklambranschen omformar språket mycket utan att någon sätter sig upp mot det. Det danska språket uppfattas sällan som ett vackert språk. Den allmänna uppfattningen är att man skulle klara sig med svenska eller lära sig danska lätt om man kan svenska. Alla informanter berättade att de kan danska och att de lärt sig det på ungefär samma sätt: genom att prata. Förstås hade de också tittat på TV, lyssnat på radio, läst tidningar och böcker men både flickor och pojkar tyckte att det absolut viktigaste var att prata. Fastän alla hade svarat att de kan danska tyckte ingen att hon eller han kan uttala språket rätt; en tyckte att han pratar danska med lite för hög röst om man tänker på att danska borde komma djupt från halsen, en antog att hon inte kan göra skillnad mellan d och s.k. blødt d när hon uttalar danska. Talandet Ur finsk synvinkel pratar danskarna mycket och i onödan. För danskarna är innehållet i diskussionen inte viktigt utan det viktiga är att prata något hela tiden och som de finska studerandena berättar, en diskussion mellan danskar kan ofta bestå bara av olika slags utrop och ljud utan att den består av något viktigt innehåll eller meddelande. Också danskarna har en viss uppfattning om finländare; de tycker att människor i Finland är moltysta och kan ibland felaktigt tolka finländarnas tystnad som ett tecken på tjurande. När finska studerande berättade om diskussioner med danskar, lyftes ofta fram just danskarnas intensiva sätt att diskutera fram. Om man jämför finnarnas sätt med danskarnas finns det många skillnader 8

9 mellan dem. När man pratar med finnar är det nästan en norm att ta pauser, vänta och tänka igenom det som ska sägas innan man säger någonting eller svarar på frågan. Danskarna däremot pratar mera och snabbare och har nästan inga pauser vilket kan hänga samman med kulturskillnader. I allmänhet är finnarna mera betänksamma än danskarna och ger varandra tid att fundera på saker. En annan sak som nämndes i svaren är danskarnas öppenhet. Danskar pratar öppet med varandra om allt möjligt vilket kan kännas trevligt och gör att debattörer närmar sig varandra men ur finsk synvinkel kan det ibland kännas lite tvunget speciellt om det förekommer allt för mycket small talk eller artighetsfraser i diskussionen. Finnarna är också mycket mer försiktiga med vad som berättas för andra människor; man vill inte berätta allt för alla. Tre av flickorna berättade att det danska sättet att diskutera hade varit lite överraskande och de var även upprörda över hur mycket svordomar danskarna använder: inte bara för att förbanna något utan också som förstärkande ord. Oberoende av talarens kön, ålder eller yrkesområde, använder människor svordomar och ingen tycker att det är så underligt, till skillnad från attityderna i Finland. Den danska kulturen I allmänhet uppfattas danskar som liberala och rättrådiga och hela landet som ett väldigt fritt land. Personlig frihet är viktigare än allt annat för danskarna. I Danmark kan man röka nästan var som helst utan att ta hänsyn till andra människor, hundar får bajsa på gångbanor och cykeln får lämnas mitt på gångbanan om man vill och inte orkar flytta den. Danmark var också det första landet i världen som tillät äktenskap mellan två människor av samma kön. Danmark är en av föregångarna när det gäller de mänskliga rättigheterna. Det danska samhället litar på individens egen förmåga att fungera moraliskt rätt. En del av kulturen som speciellt måste nämnas och lyftas fram är den danska cykelkulturen eftersom den är (förutom fotbollen) den populäraste sporten i Danmark. Alla cyklar från en plats till en annan, stod det i nästan alla mejl jag fick. Eftersom alla cyklar efterlyste de här finnarna lite bredare gångbanor (eller alternativt borde det förbjudas att gå tre i bredd...). Enligt de svar som jag fick har jag en sådan uppfattning att Danmark är ett trevligt nordeuropeiskt land där det bor glada och pratsamma människor. LITE GULDKANT PÅ VARDAGEN Av Marianne Nordman Professor emerita När hela höstterminens arbete ligger i ryggsäcken och det som borde vara snö faller som regn behövs det lite guldkant på vardagen, säkert för studenterna, men också för dem som undervisar och som forskar inom enheten. Ett par vardagar i december blev riktigt guldkantade. Det började en tidig morgon den 13 december, precis som det brukar den dagen, med Luciakaffe på enheten redan kl Bodil Haagensen hade trimmat sin dialoggrupp till ett härligt Luciafölje. I korridoren i fjärde våningen där lamporna tonats ner skred Lucia med tärnor fram med levande ljus i händerna. Flickorna sjöng de bekanta julsångerna för oss alla som stod andäktigt och lyssnade i aulan. Det var stämningsfullt och högtidligt. Och när de sista slingorna av Luciasången tonat bort bjöd Nina Pilke in oss alla, kolleger och studenter, till kaffebordet i en av salarna invid. Det blev glögg, kaffe, té och ett rikligt utbud av godis men också av hembakade lussekatter och kakor. Alla njöt av fägnaden och sjöng efter bästa förmåga flitigt med i glada julsånger. När Max Jansson stämde upp med Stille Nacht, mäktigt och välklingande på manskörsvis, tog det nästan andan ur oss amatörer. Följande dag, den 14 december, stod för en ny guldkant. Då samlades 15 av enhetens lärare och forskare på kvällskvisten till vinprovning på Kaffehuset August. Vi fick testa fyra olika sorters vin, två vita och två röda, och lärde oss en massa om smaker, nyanser, lagring, hemort och jordmån för vinerna. Och fastän de alla visade sig vara franska så var skiftningarna ändå stora. Det var en hel värld av mystik och kunnande som öppnade sig för oss som var noviser. Det var svartvinbärssmak, tranbär, parfymering, lerjordar och värme. Efteråt blev det god mat, en rejäl måltid, i glatt sällskap. Nina Pilke som varit prefekt för institutionen/enheten i sju år avtackades av Siv Björklund som tog över prefektskapet från början av Den ena vet vad det innebär, den andra anar. Men stämningen var god och ljudvolymen stundtals ganska hög. Och det var inte alls bara viner som diskuterades utan allt mellan himmel och jord, sådant som normalt också ryms i en 9

10 lärares/forskares tankemönster. Den nordiska samhörigheten blommade i umgänget med vår danska kollega och med vår norska. För mig som professor emerita (pensionerad) sedan drygt fyra år kändes det alldeles speciellt stort att uppleva gemenskapen och glädjen bland kollegerna, att känna sig som en bland dem. När taffeln slutligen bröts skingrades den glada skaran, några på väg hem, några på vidare vägar men alla med kvällens guldkant i bagaget. Det är väl sådant som livet ska vara, ganska mycket allvar, arbete och stretande, men ibland lite extra som glimmar i vardagen. Då känner vi också att vi hör samman och att vi kan låta energierna flöda ihop när omgivningen skaver och kräver. För mig kröp allvaret på redan följande dag då jag åkte i väg till Umeå för att sitta med i en betygsnämnd vid Anna Greggas Bäckströms disputation vid Umeå universitet. Men det hade också sin guldkant. ENHETSKALENDER 13 mars: Övningskonferens: Skandinavisk design , Auditorium Levón. 16 mars: Övningskonferens: Den levande tvåspråkigheten i Vasa , Auditorium Levón. 30 mars: Deadline för ansökning till magisterprogrammet MAISS. 30 mars: Deadline för ansökning till magisterutbildningsprogrammet KEY april: X KäTu-symposiet om forskning i översättning och tolkning. Vasa universitet. 24 april: Informationsmöte för enhetens studenter om den nya studiestrukturen. Vecka 34-35: Anmälning till kurser augusti och 3 september: Orienteringsdagar för nya studenter. 4 september: Studiestart. PERSONPORTRÄTT AV MARI BERGROTH Av Mari Bergroth Universitetslektor Mitt namn är Mari Bergroth och jag arbetar som universitetslektor (svenskt språkbad) läsåren Jag stortrivs med mitt jobb då arbetsuppgifterna är mycket varierande och utmanande. Jag har glädjen av att få undervisa motiverade och intresserade studerande! Svenska språket och flerspråkighet var aldrig några självklara mål för mig när jag växte upp och drömde om framtiden. Jag kommer från en enspråkig finsk familj och har bott på enspråkigt finska områden. Det fanns en stund då jag drömde om att studera konst, men sedan blev det allvarliga funderingar kring nordisk historia eller politisk historia. Tanken på att studera språk var uteslutet, då jag inte var så intresserad av grammatik (!). Men sedan hände det något, så som det brukar här i livet. Jag träffade en sverigesvensk man och vi ville flytta till en stad där han kunde studera på svenska och jag på finska. Tillsammans talade vi ju engelska, eftersom jag inte vågade tala svenska med en svensk, trots flera års studier i svenska. Staden blev Vasa. Jag hade aldrig tidigare besökt Vasa, bara hört att den är mycket svenskspråkig. Släktingarna undrade varför jag valde en svenskspråkig stad! Jag studerade vid Vasa yrkeshögskola med inriktning på företagsekonomi och eftersom tillfälle gavs, valde jag att studera vissa kurser på svenska med de svenskspråkiga grupperna. Efter ett år vid yrkeshögskolan så upptäckte jag att jag ville något annat med mitt liv. Jag ville ha mera valfrihet, mera ansvar och utmaningar i mina studier. Jag bytte till Vasa universitet. Första året läste jag mycket ryska och flerspråkighet och bara några kurser svenska. Kombinationen var härlig! Den avgörande stunden för mina färdigheter i svenska var då min egenlärare (Juhani Stenfors) skrattade hjärtligt åt mig då jag berättade att jag studerar svenska men talar engelska med min svenska pojkvän. Visst var det dumt! Man ska alltid ta vara på möjligheterna att lära sig! Det var ingen 10

11 lätt sak att övergå från engelska till svenska, men vet ni vad? Det lyckades. Jag studerade utan något klart mål i livet, kombinerade ämnen som intresserade mig. Jag var ledsen över att jag inte kunde läsa mera ryska vid Vasa universitet, läste allt om flerspråkighet, en hel del finska och svenska förstås. Då Siv Björklund frågade mig om jag var intresserad av forskning så öppnades en helt ny värld för mig. Det blev först en FM, sedan en FD, nu håller jag på med den pedagogiska behörigheten, och som följande blir det säkerligen informations- och kommunikationsteknik (IKT) eller ekonomi och projekthantering. Jag tror på livslångt lärande! Mina forskningsteman tangerar integrering av språk och ämne, svenskt språkbad och hur datorspelsspecifikt fackspråk utvecklas i muntliga samtal. Jag önskar jag hade mera tid för forskning... Hemma delar jag min vardag med min man Thomas, våra tvåspråkiga barn Linus och Mia och våra katter Puudie och Elli. Jag tycker om att läsa allt från urban fantasy till ryska klassiker (just nu läser jag Vellum av Hal Duncan), jag lyssnar nästan alltid på musik, oftast blir det någon sorts alternative rock/punk (just nu spelar Dead by april i bakgrunden) och dessutom är jag gamer och ja, lite nörd också. Om jag bara har tid så spelar jag datorspel (just nu spelar jag det otroligt vackra och immersiva Skyrim och väntar ivrigt på Guild Wars 2). Jag har varken tid eller intresse att sitta framför tv:n! Passion, humor, värme, gemensam förståelse, individualisering och människovärde är viktiga ord för mig i mitt arbete vid universitetet. Orden beskriver sådan akademisk gemenskap som jag strävar efter. FINLANDS ÖVERSÄTTAR- OCH TOLKFÖRBUND (FÖTF) Av Pia Hirvonen Studentrepresentant i lokalavdelningen i Vasa både och? Då kanske Finlands översättar- och tolkförbunds verksamhet intresserar dig. Finlands översättar- och tolkförbund är en ideell intresseorganisation för översättare och tolkar. Förbundet bevakar översättarnas och tolkarnas yrkesmässiga intressen i olika frågor som rör branschen. Målet är att stärka översättarnas och tolkarnas yrkesmässiga identitet och yrkeskunskap. Bland förbundets medlemmar finns litteraturöversättare, facktextöversättare, av-översättare, tolkar samt lärare och forskare. Även studerande kan ansluta sig som medlemmar. Förbundets lokalavdelning i Vasa erbjuder sina medlemmar mångsidig verksamhet, som rymmer både utbildning och rekreation. Lokalavdelningen ordnar dessutom varje år ett evenemang som riktar sig till studerande. Kanske deltog du i förra årets evenemang som hade temat AV-översättning? Temat för årets evenemang, som ordnas i mars, är översättaren som företagare. Man behöver inte vara medlem i förbundet för att få komma och lyssna. Evenemanget riktar sig till alla studerande som är intresserade av temat. Håll utkik efter mera information om detta. Om du blir medlem i FÖTF redan som studerande får du en inblick i branschen långt innan det är dags att ta steget ut i arbetslivet. Genom framför allt lokalavdelningens verksamhet erbjuds du möjlighet att stifta bekantskap med yrkesverksamma översättare och tolkar och ta del av deras erfarenheter. I medlemskapet ingår även en prenumeration på medlemstidningen Kääntäjä- Översättaren, som utkommer fem gånger om året och som behandlar olika aktuella frågor som rör översättning och tolkning. Mer information om förbundet (t.ex. hur du ansöker om medlemskap) hittar du på förbundets webbplats: Om du har frågor kan du kontakta mig: pia.hirvonen@student.uwasa.fi. Har du under din studietid kommit att intressera dig för översättning eller tolkning? Tänker du dig en framtid som översättare eller tolk, eller varför inte 11

12 DET RETORISKE HJØRNE Av Heidi Nyblom Kuorikoski och Kim Sandvad West Universitetslärare Den 24. juli 2011 stod Norges statsminister Jens Stoltenberg over for at skulle holde den vigtigste og sværeste tale i sin politiske karriere. To dage tidligere, den 22. juli, var landet blevet ramt af den værste katastrofe siden Anden Verdenskrig; massakren på Utøya, hvor 69 unge fra Arbeiderpartiets Ungdomsfylking, AUF, blev dræbt af en ukendt mand klædt i politiuniform. Norges befolkning var i chok. Hvordan kunne en tragedie som denne finde sted i et fredeligt og harmonisk land som Norge? Den retoriske situation var klar: Stoltenberg skulle berolige og samle nationen i denne svære tid; han skulle udtrykke sin dybeste medfølelse over for de ramte familier og tage afstand fra bagmandens ugerninger. Dog er det bemærkelsesværdigt, at Stoltenberg ikke med ét eneste ord i løbet af sin tale nævner gerningsmanden. Kun indirekte henvises der til personen gennem udtryk som ondskapen og det som traff oss. Talen er netop en samlende tale, og en effektiv metode til at skabe sammenhold er gennem den stilistiske figur antitesen. Antitesen betegner i retorikken et par af modsætninger, som bliver stillet over for hinanden. Figuren kendes blandt andet fra George W. Bushs tale til USA den 20. september 2001, halvanden uge efter terrorangrebet på World Trade Center: Either you re with us, or you are with the terrorists. Antitesen kan altså anvendes til at dele op i enten-eller, i os-dem, hvilket igen kan bruges som effektiv argumentation. Ved at skabe en stærk følelse af et vi formår Stoltenberg både at samle nationen og indirekte at danne et billede af dem, som vil os det ondt. Derfor er det ikke nødvendigt at nævne gerningsmanden, for alle ved, hvem Stoltenberg taler om. Statsministeren kan derimod fokusere på at skabe en stærk følelse af sammenhold i landet og derigennem lade antitesen gøre resten af arbejdet. Dette gøres især ved hele tiden at betone gruppefølelsen i landet: Mange av oss kjente noen som er borte., Det blir en ny prøvelse. Men vi skal klare den også., Vi er fortsatt rystet av det som traff oss, men vi gir aldri opp våre verdier. Stoltenberg understreger, at nordmændene på denne dag kan tillade sig at stoppe litt opp og minnes de døde. Men det betyder ikke, at nordmændene er et svagt folk. Netop i sorgen kan folket stå stærkere sammen og hjælpe hinanden igennem denne krise. Stoltenberg udbygger sit etos ved at vise, at han også selv er berørt af situationen. Han giver to eksempler på mennesker, som er omkommet på Utøya, som han personligt har holdt af og respekteret. Den første er Monica, som har arbejdet på øen i over 20 år, og som han og mange andre direkte identificerer med Utøya. Med dirrende stemme fortæller han, hvordan hun blev dræbt, mens hun spredte glæde og tryghed for ungdommen. I denne sætning findes igen et hint til antitesen; på den ene side har vi det negative ord dræbt og på den anden side de positive ord glæde og tryghed. Modsætningsforholdet giver os igen et tydeligt billede af det onde og det gode. Det andet eksempel er Tore, leder af AUF i Hordaland. Især Tores navn vækker kraftige reaktioner fra publikum. Stoltenberg nævner sine egne erfaringer med den unge politiker, hvilket viser, at han også selv er blevet ramt af katastrofen. Men midt i sorgen gør statsministeren dog også opmærksom på, hvor imponeret han er over nordmændenes værdighed, omsorg og fasthed på trods af denne svære situation. Ved at stille sig i en tilstand af fascination over publikums stærke personlighed, underbygger han endnu engang sit etos ved at vise velvilje og respekt over for publikum. Om én mann kan vise så mye hat, tenk hvor mye kjærlighet vi alle kan vise sammen. Ved at skabe en stemning af tilladt sorg og sammenhold formår Stoltenberg altså at samle nationen til en homogen mængde, som støtter og hjælper hinanden igennem den svære tid. 12

13 Samtidig skaber han et billede af en fælles modstander uden på noget tidspunkt rent faktisk at nævne gerningsmanden ved navn. Denne form for uudtalt litote fungerer som en kraftfuld og effektiv faktor for sammenholdet. Modsat viser antitesen også gerningsmanden, at han ikke er en del af sammenholdet, og at den norske befolkning tager afstand til hans handlinger. Det bedste eksempel på antitesen er dog citatet af den unge AUF-pige, som er blevet interviewet af CNN, som Stoltenberg nævner sidst i talen: Om én mann kan vise så mye hat, tenk hvor mye kjærlighet vi alle kan vise sammen. Her udpensles forholdet mellem ondt og godt helt tydeligt, og der ligger et latent budskab i udsagnet, som opfordrer nordmændene til sammen at overleve denne katastrofe ved hjælp af kærlighed, medmenneskelighed og sammenhold. I denne sætning sammenfatter Stoltenberg hele sit budskab og giver ordet til en af dem, som overlevede katastrofen. SOL UTE, SOL INNE, SOL I HJÄRTAT, SOL PÅ SCHÆFFERGÅRDEN Av Sara Rönnqvist Praktikant vid Finlands kulturinstitut i Danmark I höstas nappade jag på det förmånliga erbjudandet att åka till Danmark och delta i en veckas kurs i danska på konferenshotellet Schæffergården utanför Köpenhamn. Till priset av en flygbiljett fick jag bo, äta och umgås i ett naturskönt Gentofte. Jag visste inte riktigt vad jag hade för förväntningar, annat än att jag vill höra danska. Jag blev positivt överraskad, då det visade sig att vi hade lektioner tillsammans med ett gäng danskstuderande från Vilnius och en stor grupp blivande modersmålslärare från Göteborgs universitet. Samtidigt på Schæffergården fanns det också norska och isländska studenter, som vi hade gemensamma kvällsprogram med. Min lilla danska språkdusch visade sig blir ett stort nordeuropeiskt språkbad som jag gärna gjorde en djupdykning i. Karin Guldbæk-Ahvo Till programmet hörde bl.a. föreläsningar om dansk politik, filmhistoria och språkutveckling, rundtur i Dyrehaven och i Christiania samt en båttur runt Köpenhamn. En av höjdpunkterna varje dag var dock att hela tre gånger bli bjuden på stor dansk buffé: Till frukost, lunch och middag. Den soliga oktoberveckan förevigades på bild och jag blev några danska ord och facebook-kontakter rikare! Ta chansen du också och upplev en liten bit av Danmark tillsammans med andra nordister! Ved redaktionens slutning var dato og program for Schæffergårdens kursus 2012 endnu ikke offentliggjort. Er du interesseret, kontakt da Kim Sandvad West på kimsawe@uwasa.fi eller i lokale F469 for flere oplysninger. BILINGCO Av Nina Pilke Professor i svenska språket Forskargruppen BiLingCo som leds av professor Nina Pilke vid enheten för nordiska språk intresserar sig för tvåspråkighet i organisationer i Finland. Inom fem olika delprojekt studerar man hur tvåspråkigheten fungerar i praktiken i olika mångkulturella kontexter, vilka slags utmaningar för tvåspråkigheten som existerar i samhället, hur dagens verksamhetskulturer och -miljöer bäst kan stöda tvåspråkigheten så att den bevaras och utvecklas med tanke på framtiden. 13

14 I fokus står olika språkmiljöer där villkoren för tvåoch flerspråkigheten varierar: statliga myndigheter, kommuner och föreningar. I forskargruppen ingår forskare från olika nivåer i forskarkarriären och BiLingCo erbjuder aktivt även studenter på kandidat- och magisternivå möjligheter att arbeta som forskningsbiträden under en tid samt att skriva avhandlingar inom temaområdet tvåspråkighet i organisationskontext. I BiLingCos materialbank ingår elektroniska enkäter, facktexter och inspelat muntligt mötesmaterial. Exempel på färdiga avhandlingar pro gradu är Emma Dahls studie (2010) i villkoren för tvåspråkighet i en myndighetsorganisation inför en omfattande reform. Emmas studie handlar om regionförvaltningsreformen som skapade 15 nya Närings-, miljö- och trafikcentraler. Anni Malkamäkis (2011) och Minna Pärkkäs (2011) undersökningar hör ihop med det delprojekt som tar fasta på informationsförmedling och tvåspråkighet i en serviceorganisation. Anni har studerat hur två avdelningar i Vasa centralsjukhus fungerar i fråga om kommunikationen mellan dels personalen och patienter, dels mellan de anställda med olika modersmål. Minnas avhandling sätter studenter inom vårdbranschen i fokus. Hon har frågat hur studenter i tre yrkeshögskolor förhåller sig till de två inhemska språken i tre kontexter: utbildning, framtida arbetsliv och omgivande samhälle. Efter sina magisterexamina har Emma och Minna fortsatt som doktorander vid enheten och Anni jobbar som forskare vid Åbo Akademis och Vasa universitets gemensamma utvecklingscenter LingVaCity. Exempel på två påbörjade pro gradun är en studie i lärarens roll inom den tvåspråkiga juristutbildningen vid Helsingfors universitet och tvåspråkighet i tidningar. Under läsåret har fem studenter börjat skriva sina kandidatavhandlingar inom BiLingCo. Avhandlingarna tar fasta på mötesstruktur och ordförandes roll i tvåspråkiga möten samt produktion och översättning av facktexter i tvåspråkiga organisationer. SCANDINAVIAN STUDIES IN TELEMARK 1 semester or 1 year program The program is designed for international undergraduate students. The program is open to all majors. There is no Norwegian language prerequisite even for those opting for Norwegian language courses. This program aims to provide students a deeper understanding of Telemark and Norway today; to encourage critical thinking in an intercultural academic setting. All totaled, the courses will provide a broad range of social and cultural insights into Telemark and Norway: past and present. Together with personal developments of learning by adjusting to a new culture, the students will be exposed to the requirements of critical thinking and independent work, which characterize the Norwegian academic context. Learning methods include lectures, group work, seminars, tutoring, field work and independent study. The students engage in intercultural experience not only through class sessions, but also by means of participation in guided field trips, campus activities and student dorm life. Final assessment is based on a variety of tasks: papers, tests, reports, oral presentations, final individual written examinations; the grade scale is from A-F; E is the last passing grade. Pass/No Pass applies to some courses. Application deadline: March 1 st and September 15 th (May 1 st /November 1 st for Erasmus students). Website: exchange.bo@hit.no Phone: Salla Pulkkinen/BiLingCo 14

15 Universitetsstuderande bjuder in till övningskonferens Skandinavisk design Eftersom Helsingfors är världens designhuvudstad 2012 är det aktuellt att diskutera den finländska designen men även designen i våra nordiska grannländer. Välkommen! 13 mars 2012 kl Plats: Vasa universitet, Auditorium Levón Arrangör: Studenter på kursen Mötes- och konferenssvenska för humanister 15

16 16