Standard för redovisningskonsulter. Reko

Transkript

1 Standard för redovisningskonsulter Reko April

2 Förord till Standard för redovisningskonsulter (Reko) (april 2008) Inledning 1. FAR SRS styrelse beslutade i december 2007 att inrätta en särskild redovisningssektion, detta som ett led i FAR SRS arbete med att utveckla branschorganisationen. Arbetet med att skapa förutsättningar för en redovisningssektion påbörjades dock redan i december 2006 av en interimsstyrelse. Tidigt konstaterade interimsstyrelsen att det i Sverige saknades en samlad normgivning för vad som är god redovisningskonsultsed. Marknaden för redovisningstjänster förväntas öka betydligt på grund av olika omvärldsfaktorer. Till detta kommer att redovisningskonsulten kan antas få ett utökat ansvar som en följd av förändringar i revisionsplikten. Mot denna bakgrund ansåg interimsstyrelsen det väsentligt att mer utvecklat beskriva vad som är god redovisningskonsultsed. Resultatet av detta arbete är Standard för redovisningskonsulter (Reko). Kompletterande normgivning från FAR SRS 2. FAR SRS kommer löpande att lämna rekommendationer och göra uttalanden i frågor som är giltiga vid redovisningskonsultverksamhet. Skyldigheten för FAR SRS medlemmar att följa god redovisningskonsultsed innefattar att följa de rekommendationer som FAR SRS har utfärdat. 3. I avsaknad av annan normgivning kommer FAR SRS rekommendationer och uttalanden att uttrycka den gällande normen för de yrkesverksamma redovisningskonsulternas praktiska tillämpning av god redovisningskonsultsed. De kan också komma att användas som utgångspunkter för domstolarna i deras bedömningar och avgöranden. 4. Arbetet med FAR SRS tolkning av god redovisningskonsultsed drivs av föreningens redovisningssektion. Rekommendationer beslutas av FAR SRS styrelse. 5. Standard för redovisningskonsulter (Reko) ska tillämpas vid tillhandahållande av redovisningstjänster. Standarden innehåller grundläggande principer och viktiga tillvägagångssätt med vägledande förklaringar och kommentarer. De grundläggande principerna och viktiga tillvägagångssätten ska tolkas och tillämpas med ledning av förklaringarna och kommentarerna. För att förstå och tillämpa de grundläggande principerna och viktiga tillvägagångssätten med tillhörande vägledning är det nödvändigt att beakta hela texten i standarden. I undantagsfall kan en redovisningskonsult finna det nödvändigt att avvika från en Reko (enskilda avsnitt i standarden benämns Reko med angivande av nummer, t.ex. Reko 700) för att uppnå målet på ett mer effektivt sätt. När en sådan situation uppstår måste redovisningskonsulten vara beredd att motivera avvikelsen. 6. Det är i praktiken ogörligt att utarbeta en standard som uttryck för god redovisningskonsultsed som kan tillämpas överallt och som täcker alla situationer och omständigheter som en redovisningskonsult kan möta i ett redovisningsuppdrag. Redovisningskonsulter ska därför 2

3 betrakta standarden som grundläggande principer som de ska följa när de utför redovisningsuppdrag. Exakt vilka åtgärder som krävs för att tillämpa standarden måste lämnas till varje enskild redovisningskonsult att professionellt bedöma och beror på omständigheterna i varje enskilt fall. 7. Till Standard för redovisningskonsulter (Reko) hör en ordlista med vissa termer och nyckelbegrepp som finns definierade och förklarade i standarden. 3

4 Standard för redovisningskonsulter (Reko) Innehållsförteckning Styrelsen för FAR SRS redovisningssektion Ramverk för Standard för redovisningskonsulter (Reko) Ordlista Reko Uppgifter och ansvar Reko 100 Mål och generella principer Reko 110 Redovisningskonsultens ansvar Reko 120 Villkor för redovisningsuppdrag Reko 130 Kvalitetskontroll inom redovisningen Reko 140 Dokumentation Reko 150 Felaktigheter i redovisningen Reko 160 Redovisningskonsultens skyldighet att ta hänsyn till lagar och föreskrifter vid ett redovisningsuppdrag Reko 170 Kombiuppdrag Planering Reko 200 Reko 210 Reko 220 Reko 230 Reko 240 Reko 250 Planering Organisation Hantering av kundens material Redovisningskvalitet Kunskap om verksamheten Områden i redovisningen som kräver större uppmärksamhet Ekonomistyrning Reko 300 Budgetar och prognoser Bokslut och årsredovisning Reko 400 Bokslut och årsredovisning Reko 405 Ingående balanser Reko 410 Poster i balansräkningen Reko 420 Poster i resultaträkningen Reko 430 Uppskattningar i bokföringen Reko 440 Redovisning till verkliga värden Reko 450 Närstående parter Reko 460 Händelser efter räkenskapsårets slut Reko 461 Fortsatt drift Reko 470 Förvaltningsberättelsen Användning av andras arbete Reko 500 Användning av specialist Reko 510 Användning av kollegors arbete Reko 520 Användning av annat redovisningsföretags arbete Reko 530 Användning av uppdragsgivarens arbete Rapportering Reko 600 Mottagare av rapporter Reko 610 Löpande rapportering 4

5 Reko 620 Reko 630 Rapportering vid väsentliga händelser Deklarationer och rapporter till myndigheter Redogörelser Reko 700 Bokslutsberättelse 5

6 Styrelsen för FAR SRS redovisningssektion Tomas Borgström (ordförande) tel: , fax: e-post: Lars Lejdborg (vice ordförande) tel: , fax: e-post: Kristina Anderson tel: , fax: e-post: Tommy Eriksson tel , fax: e-post: Anders Hell tel: , fax: e-post: Karin Prytz tel: , fax: e-post: Peter Stillberg tel: , fax: e-post: Annelie Paulsson tel: , fax: e-post: 6

7 Ramverk för Standard för redovisningskonsulter (Reko) Inledning 1. Detta ramverk definierar och beskriver ett redovisningsuppdrags beståndsdelar och mål samt identifierar uppdrag där Standard för redovisningskonsulter (Reko) är tillämplig. Ramverket ger en referensram för: a) Auktoriserade redovisningskonsulter FAR SRS när de utför redovisningsuppdrag. Även redovisningskonsulter som inte är medlemmar i FAR SRS uppmuntras att beakta detta ramverk i sitt arbete. b) Andra medarbetare som deltar i ett redovisningsuppdrag. I standarden kallas, av förenklingsskäl, alla som deltar i ett redovisningsuppdrag redovisningskonsult, om inte någon annan benämning anges särskilt. 2. Standard för redovisningskonsulter (Reko) är ingen handbok i redovisning. Standarden består av ett ramverk och enskilda Reko. Ramverket ger en beskrivning av grundläggande principer, medan enskilda Reko ger viktiga tillvägagångssätt med tillhörande vägledning för redovisningskonsulter i deras yrkesutövning. För att förstå och tillämpa enskilda Reko är det nödvändigt att beakta hela texten i standarden. 3. Ramverket består av följande delar: Inledning: Ramverket behandlar redovisningsuppdrag som utförs av redovisningskonsulter. Det ger en referensram för redovisningskonsulter och andra som är intressenter i ett redovisningsuppdrag, som t.ex. den som anlitar en redovisningskonsult ( uppdragsgivaren ). Definition av och mål för ett redovisningsuppdrag: Denna del definierar olika typer av redovisningsuppdrag och identifierar målet för ett redovisningsuppdrag. Standardens omfattning: Denna del särskiljer redovisningsuppdrag från andra uppdrag, som t.ex. rådgivning. Att acceptera uppdraget: Denna del behandlar förutsättningarna för att en redovisningskonsult ska kunna åta sig ett redovisningsuppdrag. Ett redovisningsuppdrags beståndsdelar: Denna del berör de olika delarna i ett redovisningsuppdrag samt relationen och ansvarsfördelningen mellan redovisningskonsulten och uppdragsgivaren. Etiska regler och regler för kvalitetskontroll 4. Styrande för redovisningskonsulter som utför redovisningsuppdrag är denna standard samt FAR SRS yrkesetiska regler. En medlem ska utföra samtliga uppdrag med integritet och vara objektiv i sina ställningstaganden. En redovisningskonsult ska verka för att uppdragsgivarens behov tillgodoses i varje enskilt uppdrag. Uppdragsgivarens intresse ska stå i centrum utan att redovisningskonsulten förlorar i integritet och objektivitet eller i övrigt åsidosätter sina yrkesetiska skyldigheter. Alla uppdrag bör präglas av att det inte finns några intressekonflikter. Därutöver ska redovisningskonsulter följa de regler för kvalitetskontroll som FAR SRS fastlagt. 5. Alla redovisningskonsulter ska följa FAR SRS yrkesetiska regler som behandlar följande områden: God yrkessed Professionellt uppträdande 7

8 Organisation av verksamheten Arvodesdebitering Tystnadsplikt Vidareutbildning Yrkesutövning Förhållandet till kollegor Publicitet och marknadsföring Definition av och mål för ett redovisningsuppdrag 6. Med ett redovisningsuppdrag avses i denna standard ett uppdrag där en redovisningskonsult biträder en uppdragsgivare med att sammanställa affärshändelser till en samlad ekonomisk information om företaget. Uppdraget kan ha olika inriktning, t.ex.: a) Bokföringsuppdrag: redovisningskonsulten biträder vid bokföring av affärshändelser. Rapportering sker löpande av företagets resultat och ställning. b) Bokslutsuppdrag: redovisningskonsulten biträder vid upprättandet av bokslut. Dessa uppdrag kan även innebära att redovisningskonsulten biträder vid upprättandet av årsredovisningen och i förekommande fall koncernredovisningen. c) Årsredovisningsuppdrag: redovisningskonsulten biträder endast vid upprättandet av årsredovisningen utifrån ett färdigställt bokslut. d) Årsbokslutsuppdrag: redovisningskonsulten biträder endast vid upprättande av årsbokslut. e) Koncernredovisninguppdrag: redovisningskonsulten biträder endast vid upprättande av koncernredovisning. f) Outsourcing-uppdrag: redovisningskonsulten sköter hela, eller delar av, företagets ekonomifunktion innefattande bl.a. fakturering, reskontrahantering, betalningar och bokföring av affärshändelser. Då redovisningskonsulten endast biträder med delar av ekonomifunktionen, ska huvudbokföring ingå i uppdraget för att det ska räknas som ett outsourcing-uppdrag. Om t.ex. endast fakturering är utlagd, ska detta räknas som ett övrigt konsultuppdrag. Rapportering sker löpande. g) Övriga redovisningsuppdrag: uppdraget inbegriper t.ex. redovisningskonsultationer av engångskaraktär, upprättande av budgetar m.m. För övriga uppdrag som en redovisningskonsult utför, se vidare under Standardens omfattning punkt Då en redovisningskonsult och en revisor verksamma på samma företag utför redovisningsuppdrag och bestyrkandeuppdrag åt samma uppdragsgivare, kallas uppdraget kombiuppdrag. För kombiuppdrag gäller särskilda regler om jäv i 9 kap aktiebolagslagen (2005:551) eller motsvarande bestämmelser i annat tillämpligt regelverk. Se vidare i Reko 170. När särskild hänsyn ska tas p.g.a. att uppdraget är ett kombiuppdrag, görs särskilda hänvisningar. En bokslutsberättelse ska inte lämnas i ett kombiuppdrag om inte uppdragsgivaren särskilt begär detta. 8. Denna standard har utformats med utgångspunkt i uppdrag som endast omfattar redovisning och där redovisningskonsulten och revisorn inte är verksamma i samma revisionsföretag. 9. Ett redovisningsuppdrag ska utföras med omsorg och på ett sådant sätt att gällande lagar och föreskrifter från myndigheter kan följas. Detta ska utmynna i att rapporteringen till 8

9 uppdragsgivaren blir så korrekt som möjligt, utifrån den information som finns tillgänglig, och därmed utgöra ett bra beslutsunderlag i verksamheten för uppdragsgivaren. Standardens omfattning 10. Uppdraget för en redovisningskonsult är inte alltid ett redovisningsuppdrag. Andra ofta förekommande konsultuppdrag är t.ex: löneserviceuppdrag upprättande av inkomstdeklarationer (se FAR SRS rekommendation om god yrkessed vid befattning med en kunds skatter och sociala avgifter) skatterådgivning viss rådgivning till företagsledning insourcing-uppdrag (ekonomichef att hyra) processhanteringsuppdrag transaktionsrelaterade tjänster (redovisningskonsulten sköter exempelvis endast en leverantörsreskontra) Dessa uppdrag omfattas av standarden i tillämpliga delar. 11. Ett redovisningsuppdrag kan vara en del av ett större uppdrag, t.ex. när ett konsultuppdrag som rör ett företagsförvärv kräver att en koncernredovisning upprättas. I sådana fall gäller denna standard endast för den del som är redovisningsuppdraget. Att acceptera uppdraget 12. En redovisningskonsult accepterar bara ett redovisningsuppdrag när hans eller hennes preliminära kunskap om uppdragsförhållandena visar att relevanta etiska krav, såsom integritet, objektivitet och professionell kompetens kommer att kunna uppfyllas. Krav i enskilda Reko, bestämmelser angående jäv (se Reko 170 Kombiuppdrag) samt övriga bestämmelser som kan innefatta ytterligare krav ska tillgodoses innan ett uppdrag kan accepteras. 13. Uppdragsgivaren och redovisningskonsulten ska upprätta ett uppdragsbrev (se Reko 120 Villkor för redovisningsuppdrag). 14. Om något förhållande ändras under uppdragets gång, på ett sätt som påverkar kraven i punkt 12, ska redovisningskonsulten på nytt bedöma om uppdraget även fortsättningsvis kan accepteras eller om han eller hon ska frånträda uppdraget. Ett redovisningsuppdrags beståndsdelar 15. En redovisningskonsult biträder en uppdragsgivare med att sammanställa affärshändelser till en samlad ekonomisk information om bolaget. Bearbetningen av räkenskapsinformation ska innefatta sådana kontroller att det blir säkerställt att informationen i allt väsentligt blir fullständigt och korrekt behandlad. Uppdraget ska dokumenteras så utförligt att det i efterhand utan svårighet går att följa hur räkenskapsinformationen har behandlats. Rapportering ska ske löpande under uppdragets gång och den ska vara utformad så att den är lätt att förstå för uppdragsgivaren. Avsikten med rapporteringen ska vara att den ska utgöra ett beslutsunderlag för uppdragsgivaren. 16. Ett redovisningsuppdrag innefattar två parter: en redovisningskonsult och en uppdragsgivare. Uppdraget rapporteras enbart till uppdragsgivaren, och rapporteringen är inte avsedd för tredje man. 9

10 17. En redovisningskonsult ska i sitt redovisningsuppdrag följa bestämmelserna i bokföringslagen, årsredovisningslagen och andra för uppdraget relevanta lagar samt beakta god redovisningssed. Redovisningskonsulten ska upplysa uppdragsgivaren om att uppdragsgivaren har ett självständigt ansvar för sin redovisning och de rapporter som baseras på denna, även då redovisningskonsultens biträde är långtgående. Ansvarsfördelningen och uppdragets omfattning ska preciseras i uppdragsbrevet. 18. En redovisningskonsult rapporterar enbart till uppdragsgivaren. Varje rapport ska innehålla skriftliga kommentarer. En bokslutsberättelse kan lämnas vid uppdrag där redovisningskonsulten biträder uppdragsgivaren med att upprätta årsbokslut eller årsredovisning. En redovisningskonsult kan aldrig lämna en bokslutsberättelse om han eller hon är styrelseledamot i uppdragsgivarens företag eller på något annat sätt ingår i företagets ledning. Inte heller kan redovisningskonsulten lämna en bokslutsberättelse om han eller hon har ekonomiska intressen i företaget eller är närstående till uppdragsgivaren. 10

11 Ordlista Reko Dokumentation Med dokumentation menas det material (de arbetspapper) som upprättats av och för redovisningskonsulten eller som redovisningskonsulten inhämtat och bevarat i samband med genomförandet av redovisningsuppdraget. Extern bekräftelse Med extern bekräftelse menas en uppgift som bekräftas av extern part. Fel Med fel menas felaktigheter i redovisningen som inte är avsiktliga. Finansiella rapporter Finansiella rapporter omfattar balansräkningar, resultaträkningar, finansieringsanalyser (som kan vara presenterade på olika sätt, t.ex. analys av kassaflöde eller finansiering), noter samt andra sammanställningar och upplysningar som identifieras som en del av de finansiella rapporterna. Se även Årsredovisning. Fortsatt drift Antagandet om fortsatt drift är en grundläggande redovisningsprincip och innebär att ett företag vanligtvis anses fortsätta sin verksamhet under den närmast förutsebara framtiden utan vare sig avsikt eller tvång att likvidera, upphöra med verksamheten eller söka rådrum för rekonstruktion av sin rörelse med stöd av lagar eller föreskrifter. Därför redovisas tillgångar och skulder med den förutsättningen att företaget kommer att kunna realisera sina tillgångar och betala sina skulder inom ramen för den normala affärsverksamheten. Förbjudet lån Med förbjudet lån avses lån lämnade i strid med bestämmelserna i 21 kap. 1 aktiebolagslagen. Företagsledning Med företagsledning avses den eller de personer som svarar för företagets organisation och förvaltningen av företagets angelägenheter samt den eller de som har hand om den löpande förvaltningen. God redovisningssed är en tolkning av föreskrifter och andra författningar på området, en tolkning som främst bör grundas på föreskrifternas ordalydelse lästa i ljuset av deras syfte och de allmänna principer som reglerna ger uttryck för. När en tolkning inte räcker för att besvara en fråga måste en utfyllande tolkning av lagar och deras förarbeten göras av normgivande organ. I avsaknad av uttalanden från normgivande organ ska vägledning hämtas från förekommande praxis. Händelser efter räkenskapsårets slut Redovisningsrådets rekommendation RR 26, Händelser efter balansdagen, behandlar hur händelser efter räkenskapsårets slut, både fördelaktiga och ofördelaktiga, ska hanteras i de finansiella rapporterna samt identifierar två slags händelser: a) händelser som bekräftar förhållanden som rådde på balansdagen och b) händelser som indikerar att vissa förhållanden har uppstått efter balansdagen. Ingående balanser Med ingående balanser avses de saldon som finns vid periodens början. Ingående balanser baseras på de utgående balanserna för föregående period och återspeglar konsekvenserna av transaktioner under tidigare perioder och de redovisningsprinciper som använts under föregående period. Intern kontroll Se System för intern kontroll. 11

12 Kunskap om verksamheten Med kunskap om verksamheten menas en redovisningskonsults allmänna kunskap om samhällsekonomin och den bransch som företaget verkar i samt en mer specifik kunskap om hur företaget drivs. Kvalitetskontroll De riktlinjer och rutiner sådana de beskrivs i Reko 130, Kvalitetskontroll inom redovisningen, som ett redovisningsföretag har för att ge betryggande säkerhet för att alla redovisningsuppdrag utförs i enlighet med Reko 100, Mål och generella principer. Normgivande organ Här avses i första hand Bokföringsnämnden, Rådet för finansiell rapportering och IASB. Närstående parter Definitioner av närstående och transaktioner mellan närstående är Närstående personer, fysiska eller juridiska, är närstående om en person har möjlighet att utöva ett bestämmande eller ett betydande inflytande över den andra personen när det gäller att fatta finansiella och operativa beslut avseende verksamheten. Transaktioner mellan närstående en överföring av resurser eller förpliktelser mellan närstående, oavsett om ersättning utgår eller inte. Oegentlighet Termen oegentlighet hänför sig till avsiktlig handling av en eller flera personer i företagsledningen, bland de anställda eller hos tredje man, som resulterar i felaktig information i redovisningen. Planering Med planering menas att utarbeta en allmän strategi för redovisningsuppdraget och ett detaljerat angreppssätt för den förväntade karaktären, omfattningen och förläggningen i tiden av redovisningsuppdraget. Redovisningskonsult Med redovisningskonsult menas, om inte något annat anges, i denna standard alla som deltar i utförandet av ett redovisningsuppdrag. Redovisningssystem Med redovisningssystem menas den serie av aktiviteter och dokument hos ett företag med vars hjälp företaget behandlar transaktioner som utgör en ekonomisk redovisning. Sådana system identifierar, samlar, analyserar, beräknar, klassificerar, registrerar, sammanställer och rapporterar transaktioner och andra affärshändelser. Redovisningsföretag Med redovisningsföretag avses antingen det företag som utför redovisningstjänster eller en enskild utövare av redovisningsverksamhet. Revisionsföretag Med revisionsföretag avses antingen det företag som utför revision eller en enskild utövare av revisionsverksamhet. Specialist Med specialist menas en person eller ett företag som har särskild skicklighet, kunskap och erfarenhet inom ett särskilt område utanför redovisning och revision. System för intern kontroll Med system för intern kontroll menas alla de riktlinjer och rutiner (interna kontroller) som företagsledningen har infört för att uppnå målet att, så långt det är praktiskt möjligt, säkra att verksamheten sköts väl och effektivt. Häri ingår rutiner för att säkerställa att de riktlinjer som ledningen lagt fast följs, att tillgångar skyddas, att oegentligheter och fel förhindras och upptäcks, att redovisningen är riktig och fullständig samt att tillförlitlig ekonomisk information upprättas i rätt tid. Ett system för intern kontroll 12

13 sträcker sig längre än till de förhållanden som direkt berör ett redovisningssystems funktioner. Uppdragsbeskrivning Med uppdragsbeskrivning menas en skriftlig beskrivning av uppdragets omfattning m.m. Uppdragsbrev Ett uppdragsbrev dokumenterar och bekräftar att redovisningskonsulten åtar sig uppdraget, redovisningsuppdragets syfte och omfattning samt ansvarsfördelningen mellan redovisningskonsulten och uppdragsgivaren. Uppskattningar i bokföringen Med uppskattningar i bokföringen avses att den beloppsmässiga bestämningen av en post är approximativ på grund av att det inte är möjligt att exakt bestämma postens värde. Uttalanden från företagsledningen Uttalanden från företagsledningen görs till redovisningskonsulten, antingen på eget initiativ eller som svar på specifika frågor från redovisningskonsulten. Väsentliga brister Väsentliga brister är brister i system för intern kontroll som kan ha en väsentlig påverkan på årsredovisningen. Väsentliga fel Med väsentliga fel avses att en utelämnad eller en felaktig information kan påverka de beslut som användaren fattar på basis av informationen i de finansiella rapporterna. Årsbokslut Enligt 6 kap. 4 bokföringslagen (1999:1078) består ett årsbokslut av en resultaträkning och en balansräkning samt vissa notupplysningar. Årsredovisning Enligt 2 kap. 1 årsredovisningslagen (1995:1554) består en årsredovisning av en balansräkning, en resultaträkning, noter och en förvaltningsberättelse samt i vissa fall även en finansieringsanalys. 13

14 Reko 100 Mål och generella principer Inledning 1. Syftet med denna Reko är att lägga fast standarder för och ge vägledning om ett redovisningsuppdrags mål och de generella principer som styr ett redovisningsuppdrag. Mål för redovisningsuppdrag 2. All rapportering till uppdragsgivaren syftar till att utgöra ett bra beslutsunderlag i verksamheten för uppdragsgivaren. Generella principer för redovisningsuppdrag 3. Redovisningskonsulten ska iaktta god redovisningssed, de etiska regler som styr redovisningskonsultens professionella ansvar samt god yrkessed vid utövande av redovisningsverksamhet. I. God redovisningssed uttrycks genom bokföringslagen och dess förarbeten. Det är Bokföringsnämnden som har ansvaret för att utveckla god redovisningssed. II. Etiska regler som styr redovisningskonsultens professionella ansvar avser: a) god yrkessed b) professionellt uppträdande c) organisation av verksamheten d) arvodesdebitering e) tystnadsplikt f) vidareutbildning g) yrkesutövning h) förhållandet till kollegor i) publicitet och marknadsföring. III. God yrkessed vid utövande av redovisningsverksamhet avser: j) organisation k) ansvarsfördelning l) hantering av uppdragsgivarens material m) redovisningskvalitet n) dokumentation o) vägledning vid upprättande av finansiella rapporter p) vägledning vid biträde med upprättande av deklarationer och rapporter till myndigheter q) kvalitetskontroll r) särskilda krav i s.k. kombiuppdrag. Standard för redovisningskonsulter (Reko) är ett uttryck för god yrkessed. Här anges de grundläggande principerna och viktiga tillvägagångssätten för utförande av redovisningsuppdrag. Planering 4. Redovisningskonsulten ska planera och genomföra redovisningsuppdraget på ett professionellt sätt med utgångspunkt i uppdragsgivarens behov. Exempelvis ska 14

15 redovisningskonsulten alltid förvissa sig om att redovisningsuppdraget utförs på ett sådant sätt att det gagnar uppdragsgivaren inom ramen för god yrkessed. Ansvar 5. Uppdragsgivaren har ett självständigt ansvar för den ekonomiska redovisningen. Uppdragsgivaren ska upplysas om sitt självständiga ansvar för företagets redovisning och de rapporter som baseras på denna, även då redovisningskonsultens biträde är långtgående. Ansvarsfördelningen och uppdragets omfattning ska preciseras genom ett s.k. uppdragsbrev. 15

16 Reko 110 Redovisningskonsultens ansvar 1. Syftet med denna Reko är att lägga fast standarder för och ge vägledning om hur redovisningskonsulten bör agera i sin yrkesutövning och vilket ansvar redovisningskonsulten har. 2. En redovisningskonsult ska bedriva sin verksamhet med omsorg och på ett sådant sätt att gällande lagar och föreskrifter från myndigheter kan följas. Verksamheten ska planeras så, att arbetsuppgifterna kan utföras inom den tid som överenskommits med uppdragsgivaren. 3. En redovisningskonsult ska verka för att uppdragsgivarens behov tillgodoses i varje enskilt uppdrag. Uppdragsgivarens intresse ska stå i centrum utan att redovisningskonsulten förlorar i integritet och objektivitet eller i övrigt åsidosätter sina yrkesetiska skyldigheter. För att kunna uppnå detta bör en redovisningskonsult vara aktiv i kontakten med uppdragsgivaren och verka för att en god relation upprätthålls. Att kunna kommunicera med uppdragsgivaren på ett effektivt och för uppdragsgivaren förståeligt sätt är således av stor vikt. 4. En redovisningskonsult ska sträva efter att vara proaktiv i sitt arbete. Med detta menas bl.a. att vara förvissad om uppdragsgivarens behov och utifrån detta arbeta för att, i god tid, komma med förslag på åtgärder som gagnar uppdragsgivaren i verksamheten. 5. För att kunna utföra ett proaktivt arbete och verka för att uppdragsgivarens behov tillgodoses ska redovisningskonsulten vara uppdaterad om lagar och regler inom redovisningsområdet som påverkar uppdragsgivarens verksamhet. Redovisningskonsulten har att löpande informera uppdragsgivaren om viktiga förändringar av dessa lagar och regler. 6. I avrapporteringen till uppdragsgivaren ska informationen nå rätt person. Rapporterna ska, innan de överlämnas, rimlighetsbedömas mot bakgrund av redovisningskonsultens kunskaper om och erfarenhet av uppdragsgivarens förhållanden. Förtydligande kommentarer ska lämnas vid behov. Rapporterna ska presenteras på ett sätt som gör dem lätta att förstå för uppdragsgivaren. Då redovisningskonsultens rapporter endast är avsedda för uppdragsgivaren krävs det ett särskilt uppdrag, och att rapporterna först har godkänts av uppdragsgivaren, för att redovisningskonsulten ska få lämna över rapporterna till tredje man. 16

17 Reko 120 Villkor för redovisningsuppdrag 1. Syftet med denna Reko är att lägga fast standarder för och ge vägledning om hur redovisningskonsulten definierar villkoren för uppdraget med uppdragsgivaren. 2. Villkoren för ett redovisningsuppdrag kan vara i grunden olika beroende på var redovisningskonsulten är verksam på ett revisionsföretag eller på ett redovisningsföretag. En redovisningskonsult verksam på ett revisionsföretag ska, i de fall då uppdraget är ett s.k. kombiuppdrag, beakta de standarder och vägledningar som finns i RS Revisionsstandard i Sverige samt bestämmelserna om jäv i 9 kap. 17 aktiebolagslagen (2005:551). 3. En redovisningskonsult accepterar ett redovisningsuppdrag endast när hans eller hennes preliminära kunskap om uppdragsförhållandena visar att relevanta etiska krav, såsom integritet, objektivitet och professionell kompetens, kommer att kunna uppfyllas. Enskilda Reko, bestämmelser angående jäv (se Reko 170 Kombiuppdrag) samt övriga bestämmelser som kan innefatta ytterligare krav ska tillgodoses, innan ett uppdrag kan accepteras. 4. Vid ett uppdrag som tagits över från en kollega ska en redovisningskonsult ta kontakt med kollegan när så bedöms lämpligt. 5. Om något förhållande ändras under uppdragets gång på ett sätt som påverkar ovan nämnda krav, se punkt 3, ska redovisningskonsulten på nytt bedöma om uppdraget även fortsättningsvis kan accepteras eller om han eller hon ska frånträda det. 6. Redovisningskonsulten och uppdragsgivaren ska definiera villkoren för uppdraget. De överenskomna villkoren ska dokumenteras i ett uppdragsbrev. FAR SRS har utarbetat mallar för uppdragsbrev och villkor. Se rekommendationen Uppdragsbrev och allmänna villkor för redovisningsuppdrag. Parterna bör upprätta uppdragsbrevet innan uppdraget börjar för att undvika missförstånd om uppdraget och för att klargöra hur ansvaret fördelar sig mellan uppdragsgivaren och redovisningsföretaget. 7. Ett uppdragsbrev innehåller i allmänhet följande punkter: a) omfattningen av redovisningsuppdraget, inklusive hänvisning till tillämpliga lagar och föreskrifter eller standarder, rekommendationer och uttalanden från FAR SRS som redovisningskonsulten följer b) uppdragsgivarens ansvar för kvaliteten på inlämnat material samt att det lämnas inom överenskommen tid c) företagsledningens ansvar för företagets redovisning och de rapporter som baseras på denna d) formen för rapportering, vem som är mottagare av rapporten och när i tiden denna ska levereras e) grunden för beräkning av arvodet, hur detta kommer att faktureras samt betalningsvillkor f) uppdragsgivarens bekräftelse av att uppdragsvillkoren tagits emot och godkänts. 8. Vid återkommande redovisningsuppdrag och löpande redovisningsuppdrag ska redovisningskonsulten överväga om det finns omständigheter som kräver att villkoren för 17

18 uppdraget ändras och om det är nödvändigt att påminna uppdragsgivaren om de gällande uppdragsvillkoren. 9. Redovisningskonsulten behöver inte utfärda ett nytt uppdragsbrev för varje ny period. Men följande förhållanden kan göra det lämpligt att utfärda ett nytt brev: a) Det finns indikationer på att uppdragsgivaren missförstår omfattningen av redovisningsuppdraget och sitt eget ansvar för redovisningen. b) Uppdragsvillkoren har ändrats eller är speciella. c) Det har skett förändringar i företagsledningen eller i styrelsen. d) Uppdragsgivarens verksamhet har ändrats väsentligt till karaktär eller storlek. 10. Ett uppdragsbrev ska dock förnyas minst vart femte år. 18

19 Reko 130 Kvalitetskontroll inom redovisningen 1. Syftet med denna Reko är att lägga fast standarder för och ge vägledning om: a) ett redovisningsföretags riktlinjer och rutiner för kvalitetskontroll av redovisningsarbetet i allmänhet och b) kvalitetskontroll av ett enskilt redovisningsuppdrag. 2. Denna Reko omfattar även redovisningsverksamheten på ett revisionsföretag i samma omfattning som för ett redovisningsföretag, med tillägg av punkt 3 nedan. 3. Kvalitetskontroll av redovisningsuppdrag, där bestyrkandeuppdraget utförs av en revisor verksam på samma företag, ska omfatta en kontroll av att hanteringen av kombiuppdraget har varit sådan att revisorns opartiskhet och självständighet inte kan ifrågasättas. Poängteras bör dock att det är revisorns ansvar att se till att opartiskheten och självständigheten inte rubbas. Redovisningskonsulten bör dock vara medveten om vilka jävsregler och övriga regler om revisorns opartiskhet och självständighet som revisorn ska förhålla sig till. 4. Riktlinjer och rutiner för kvalitetskontroll ska införas såväl för redovisningsföretaget som för enskilda redovisningsuppdrag. Redovisningsföretaget 5. Redovisningsföretaget ska införa riktlinjer och rutiner för kvalitetskontroll som är utformade för att säkerställa att alla redovisningsuppdrag utförs enligt god redovisningskonsultsed uttryckt genom Standard för redovisningskonsulter (Reko). 6. De riktlinjer för kvalitetskontroll som ett redovisningsföretag inför omfattar normalt följande: a) Professionella krav: Redovisningsföretagets personal ska iaktta principerna om objektivitet, integritet, tystnadsplikt och professionellt uppträdande. b) Professionell skicklighet och kompetens: Redovisningsföretaget ska ha personal som har förvärvat och som upprätthåller de tekniska färdigheter och den professionella kompetens som krävs för att de omsorgsfullt ska kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. c) Bemanning av uppdrag: De medarbetare som arbetar med uppdraget ska ha, för uppdraget, relevant utbildning och kompetens. d) Delegering: Allt arbete som utförs på olika nivåer ska ledas och kontrolleras på ett sätt som säkerställer att arbetet uppfyller ställda kvalitetskrav. e) Konsultation: När så krävs ska interna eller externa specialister konsulteras. f) Accepterande och bibehållande av uppdragsgivare: Potentiella uppdragsgivare ska utvärderas. Likaså ska befintliga uppdragsgivare fortlöpande omprövas. g) Rutin för att följa lagen om åtgärder mot penningtvätt: Enligt 13 lagen om åtgärder mot penningtvätt ska det finnas rutiner för att förhindra att ett revisionsföretags verksamhet utnyttjas för penningtvätt. Detta gäller således även redovisningsverksamheten på ett revisionsföretag. Även om ett redovisningsföretag inte omfattas av lagen om åtgärder mot penningtvätt, ska redovisningsföretaget ändå beakta denna. h) Program för uppföljning av kvalitetskontroll: Det ska finnas ett program för uppföljning av att riktlinjerna och rutinerna för kvalitetskontroll är tillräckliga och effektiva. 19

20 7. Redovisningsföretagets allmänna riktlinjer och rutiner för kvalitetskontroll ska delges medarbetare så, att det säkerställs att riktlinjerna och rutinerna förstås och införs på ett betryggande sätt. Det enskilda redovisningsuppdraget 8. Redovisningskonsulten ska genomföra de åtgärder för kvalitetskontroll som, med hänsyn till redovisningsföretagets riktlinjer och rutiner, är lämpliga för det enskilda redovisningsuppdraget. 9. Redovisningskonsulten bedömer medarbetarnas professionella kompetens för att avgöra i vilken omfattning medarbetarna på uppdraget behöver ledas och hur stor genomgång av det utförda arbetet som behövs. 10. Delegeringen av arbetsuppgifter till medarbetare ska ske på ett sätt som säkerställer att arbetet utförs med skälig omsorg av personer med den professionella kompetens som uppdraget kräver. I delegeringen ingår att informera medarbetarna om vilket arbete de ska utföra och vilket målet med uppdraget är. En övergripande bild av uppdragsgivarens verksamhet ska också förmedlas, så att medarbetarna kan sätta olika frågeställningar i rätt sammanhang. 11. Redovisningskonsulten som leder arbetet med uppdraget ska, för att tillgodose att uppdraget utförs på ett sådant sätt att god kvalitet uppnås, fortlöpande kontrollera att a) medarbetarna har tillräcklig kompetens för att utföra delegerade arbetsuppgifter b) medarbetarna förstår och följer givna instruktioner c) medarbetarna arbetar effektivt i enlighet med planeringen av redovisningsuppdraget och villkoren i uppdragsbrevet d) de redovisningsfrågor som uppstår under arbetets gång löses och, i förekommande fall, diskuteras med uppdragsgivaren e) utfört arbete är väl dokumenterat på ett sådant sätt att det i efterhand utan svårighet går att följa och kontrollera hur olika poster är behandlade och f) rätt information når rätt mottagare vid rätt tidpunkt. 20